Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, sammanträde 2 juni 2016

Transkript

1 PROTOKOLL FSF (6) Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, sammanträde 2 juni 2016 Närvarande: Ledamöter Bo Hellgren verksamheten, dekanus, ordförande Karin Axelsson verksamheten, prodekan, vice ordförande, p 1-9, 13, Åsa Danielsson verksamheten, prodekan Mattias Arvola verksamheten Mathias Broth verksamheten, ers Eva Carlestål Anna Fogelberg Eriksson verksamheten Brita Hermelin verksamheten Stefan Jonsson verksamheten Carl Schlyter samhälls- och yrkeslivet, p 6, 13, Sofia Seifarth samhälls- och yrkeslivet Mattias Kristiansson forskarstuderande Karin Engelholm studerande Martina Johansson studerande Övriga Anne-Christine Lindvall utbildningsledare, p 9 Rowena Sarinas Bladh facklig representant OFR/S, p 4-7 Linn Davidsson ny studeranderepresentant Henrik Ekberg controller, p 10, 11 Oscar Fredriksson ny studeranderepresentant Wiktoria Glad universitetslektor, p 9 Ida Lindgren universitetslektor, p 8 Anne-Christine Lindvall utbildningsledare, p 6, 7 Inger Lindell utbildningsintendent, p 8, 9 Fredrik Nordén fakultetssamordnare, p 10, 11 Helena Klöfver kanslichef Dana Vagner fakultetskoordinator, sekreterare Justerandes signatur FAKULTETSSTYRELSEN FÖR FILOSOFISKA FAKULTETEN

2 2 (6) 1 Utseende av justerare Utses Karin Engelholm att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2 Fastställande av föredragningslistan Den utsända föredragningslistan fastställes med följande tillägg: Punkt 13: Huvudområde Audiologi Presentation Föredragande: Håkan Hua Punkterna behandlas i följande ordning: p 1 9, 13, Föregående mötesprotokoll Föregående mötes protokoll läggs till handlingarna. 4 Anmälningar och meddelanden Föredragande: Bo Hellgren, Karin Axelsson, Åsa Danielsson, Per-Olof Svedin Anmäls sedan förra mötet upprättade protokoll från styrelsen och nämnderna, delegationsbeslut, inkommande och avgående handlingar enligt anmälningslistan. Bo Hellgren informerar att rektor har gett fakulteterna ett planeringsuppdrag inför verksamhetsplan och budget 2017 och plan år , som en följd av diskussionen kring resursfördelning vid Universitetsstyrelsens internat i april. att fakultetsledningen påbörjat sina institutionsdialoger, då de möter prefekturen samt institutionsekonomen. Diskuteras bl a institutionsledningens syn på verksamheten avseende forskning och utbildning, UKÄ:s kommande utvärderingar, bibliometrisk analys och verksamhets och kompetensanalys. Under våren har man besökt IDA och ISAK, övriga institutionsbesök är planerade till september-oktober. från den samhällsvetenskapliga dekankonferensen i Umeå den maj. Programmets innehåll var bland annat pedagogisk meritering, utvärdering av forskarutbildning och kvalitetssystem för utbildning. att beslut tagits att ställa in det ettåriga magisterprogrammet i Kultur och mediegestaltning på grund av lågt söktryck. att en arbetsgrupp har utsetts för att utveckla utbildningsplan och kursplaner för masterprogrammet i samhällsgestaltning; Christian Svensson Limsjö, sammankallande, samt Bodil Axelsson, Åsa Nilsson Dahlström, Anna Ingemark Milos och Mattias Åkesson. Uppdraget är brett och institutionsövergripande. Justerandes signatur

3 3 (6) Karin Axelsson informerar: Forskningsrådet Arbetar nu med LiU:s nya strategiska forskningsplan. Rådet fungerar som beredande grupp för utformandet av forskningsstrategin. En referensgrupp, som ska kopplas till rådet för arbetet med forskningsstrategin, håller på att utses. Genomlysning av LiU:s tidigare strategiska satsningar pågår. Bland annat sker en översyn och utvärdering av professorskontrakten och centrumbildningar som är placerade på LiU-nivå. Åsa Danielsson informerar: Hållbar utveckling Didacticum har haft ett seminarium för erfarna lärare kring hållbar utveckling. UKÄ har uppdraget att utreda hur vi säkerställer att våra kurser har ett hållbarhetsperspektiv. Utredningen ska vara klar september Det finns ett rektorsbeslut på att hållbarhetsperspektivet ska ingå. Anna-Karin Unger arbetar med frågan och bl a med att ta fram en gemensam definition hur begreppet ska tolkas. Fakulteten avvaktar hennes direktiv. Didacticum Översyn av pedagogiska kurser pågår. En rapport om lärar- och undervisningssituationen i statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi jämfört med andra länder och andra lärosäten i Sverige har presenterats och diskuterats. Skolsamverkan Ny strategi och handlingsplan har utarbetats. Jörgen Nissen leder ett arbete med att göra en översyn av uppdragsutbildning vid LiU. Rådet för samverkan Peter Värbrand och Jan Axelsson har varit på Vinnova på en första intervju kring våra utvalda fallstudier (impact cases). Utvärderingssvar väntas i början av juni. Det har tagits fram informationsmaterial, poster och PowerPoint-mallar för de första 10 fallstudierna. Frågan är nu vad som ska göras med de resterade hundratals fallbeskrivningarna. Per-Olof Svedin informerar om rektorsbeslutet Digitala resurser för lärande daterat Beslutet är en del i det Pedagogiska språnget och avser att skapa aktiva lärandemiljöer genom bl a universitetsgemensamma datorsalar, fysiska IT-arbetsplatser för studenter och studentdatorer. De allmänna datorsalarna kommer att förvaltas centralt inom IT-avdelningen och finansieras via generellt avlyft innan fördelning till fakulteterna och ca 30% finansieras via rörliga intäkter beroende på utrustning. Datorsalarna kan också pimpas, dvs utrustas extra beroende på olika ämnens särskilda behov, vilket då helt bekostas av respektive ämne/fakultet. 5 Rapport från styrelsens nämnder Föredragande: Karin Axelsson Anmäls beslut fattade av Anställningsnämnd för rekryteringsärenden till och med Karin Axelsson informerar: Forskarutbildningsnämnden Forskarutbildningsmiljöerna har gjort en översyn av sina allmänna studieplaner (ASP). Cirka hälften av dessa miljöerna har valt att göra mindre revideringar, Justerandes signatur

4 4 (6) som har behandlats i nämnden, och kommer att beslutas på delegation. Dessa är Konstvetenskap, Miljövetenskap, Socialt arbete, Tema genus, Tema barn, Nationalekonomi, Företagsekonomi, Informationssystemutveckling och Affärsrätt. Mindre revision av Kognitionsvetenskap och Statsvetenskap pågår. Större revideringar beslutas av fakultetsstyrelsen. Pilotutvärderingen av forskarutbildningen vid Tema Teknik och social förändring är nu klar och har fått omdömet hög kvalitet i UKÄ:s slutliga, fylliga utlåtande. Tolv forskarutbildningar utvärderades i piloten och tio av dessa har fått omdömet hög kvalitet. Forskarutbildningens kvalitets- och utvecklingsdag genomfördes den 17 maj. Eftermiddagen hade fokus på den individuella studieplanen (ISP) som stöd för forskarutbildningens kvalitetsarbete och behandlade ISP ur olika perspektiv; handledar- och doktorandperspektiv, IEI:s arbete med att ta fram en egen mall för ISP och deras utredning om ISP-mallar nationellt. Det var en informativ eftermiddag med god uppslutning på ca 30 deltagare. Dialogmöten pågår på UKÄ, där hela den nya modellen för kvalitetsutvärdering presenteras och diskuteras med lärosätena. Charlotta Einarsson deltar som vår representant. LIKS IKT-studion planerar en serie lunchföreläsningar, IKT-luncher, kring olika relevanta teman som berör de områden de arbetar med. Första lunchen hålls den 13 juni. Föranmälan krävs för den som önskar förtäring. Rapporterar från studiebesök på Umeå universitet (UmU) med Per-Olof Svedin i samband med den samhällsvetenskapliga fakultetskonferensen i början av maj, för att ta del av hur UmU arbetar med IKT i undervisningen. Forskare och lärare från informatik, pedagogik och enheten för universitetspedagogik och lärandestöd medverkade. De arbetar på bred front med IKT integrerat i undervisningsverksamheten, vilket var imponerande och inspirerande. Åsa Danielsson informerar: Kvalitetsnämnden (KvN) Utveckling av det nya kursvärderingssystemet KURT pågår. Lanseringen är uppskjuten till våren KvN har haft sin terminsvisa genomgång av KURT kursvärderingar för höstterminen Resultatet är stabilt, inga stora förändringar jämfört med tidigare år. Diskuteras i nämnden hur nya KURT ska användas framgent. Internationaliseringsrådet/Nämnden för internationalisering Rekryteringsarbetet av direktör för internationalisering efter Lars Holberg närmar sig slutfasen. Av 74 sökande intervjuades 10 i en första omgång. En handfull utvalda intervjuas nu i en andra omgång, därefter inhämtas referenser. Arbete pågår med antagna masterstudenter samt med ut- och inresande studenter. Bostadssituationen i Linköping är nu svårare än tidigare. Diskuteras vad Linköpings universitet gör i internationaliseringsfrågan. En filosofie kandidatexamen på engelska har diskuterats. Filosofiska fakulteten arbetar med att säkerställa att vi kan erbjuda 30 hp på engelska i de ämnen/program som har internationella utbyten. Justerandes signatur

5 5 (6) Fakultetsledningen har inventerat vilka strategiska partners vi har i nuläget genom att jämföra tre delar: utbytesavtal, sampublicering (via bibliometrisk analys) och forskningssamarbeten (via prefekterna). Det är svårt att hitta ett mönster med samarbetspartners på flera nivåer. 6 Jävsregler vid disputation och licentiatexamen Föredragande: Karin Axelsson, Anne-Christine Lindvall Dnr LiU Beslutas att fastställa jävsregler vid disputation och licentiatexamen enligt förslag. 7 Forskarutbildningen i pedagogik inriktning mot arbetsliv Föredragande: Karin Axelsson, Anne-Christine Lindvall Dnr LiU Beslutas att fastställa allmän studieplan för forskarutbildningen i pedagogik inriktning mot arbetsliv enligt handling. 8 Utbildningsplan för kandidatprogrammet i systemvetenskap (SYV) Föredragande: Ida Lindgren, Inger Lindell Dnr LiU Beslutas att fastställa utbildningsplanen för kandidatprogrammet i systemvetenskap enligt handling. 9 Samhällsplanerarprogrammet - utbildningsplan Föredragande: Wiktoria Glad, Åsa Danielsson, Inger Lindell Dnr LiU Beslutas att, efter redaktionella ändringar, fastställa utbildningsplanen för Samhällsplanerarprogrammet enligt handling. 10 Budget fakultetsgemensamma kostnader 2017 Föredragande: Fredrik Nordén, Henrik Ekberg Dnr LiU Budgeten presenteras. Beslutas att, efter revidering av post 25, fastställa budgeten för de fakultetsgemensamma kostnaderna 2017 enligt handling. 11 Budgetarbetet hösten 2016 Föredragande: Henrik Ekberg, Fredrik Nordén Informeras om tidsplan och förutsättningar för budgetarbetet som redovisas i universitetets förslag till verksamhetsplan. Dekanus informerade om att utrymmet för satsningar inom ramen för fakultetens forskningsbudget 2017 är starkt begränsat utan kraftfulla omdisponeringar. Om fakulteten tillförs nya resurser avser fakultetsledningen att fortsätta det långsiktiga arbetet med att förstärka miljöer med begränsad forskningsbudget men med ett stort och för fakulteten viktigt utbildningsuppdrag. Vad avser utbildningsbudgeten kommer den redan beslutade och planerade utbyggnaden av fakultetens utbildningsutbud att fortsätta som bl a innebär att samhällsplanerarprogrammet sjösätts hösten Justerandes signatur

6 6 (6) 12 Delegation sommaren 2016 Föredragande: Helena Klöfver Dnr LiU Beslutas att under sommaren 2016 delegera till dekan Bo Hellgren att fatta beslut på styrelsens vägnar där beslut ej kan vänta till styrelsens nästa sammanträde. Uppstår förhinder för dekanus delegeras i första hand till prodekan Karin Axelsson och i andra hand till prodekan Åsa Danielsson. Uppstår förhinder även för prodekanerna delegeras till kanslichefen Helena Klöfver. 13 Huvudområde Audiologi Föredragande: Håkan Hua Fakultetsstyrelsen ställer sig bakom ett fortsatt utvecklingsarbete av ett audiologprogram. Dekanus tackar studeranderepresentanterna Martina Johansson och Karin Engelholm som nu avgår som ledamöter i styrelsen för deras insatser under läsåret och önskar alla ledamöter en skön sommar. Vid protokollet Dana Vagner Bo Hellgren Ordförande Karin Engelholm Justerandes signatur

7 FSF Filosofiska fakultetens jävsregler vid disputation och licentiatseminarium Detta beslut skall införas i Linköpings universitets regelsamling. För att säkerställa att examination i forskarutbildningen på såväl licentiat- som doktorsnivå sker på ett rättssäkert och opartiskt sätt är det av högsta vikt att opponent och betygsnämndsledamöter utses så att jäv inte kan misstänkas föreligga. Det kan t.ex. handla om släktskaps- eller delikatessjäv. Opponent och betygsnämndsledamöter bedöms vara jäviga om dessa: Aktivt deltagit i handledningen av den forskarstuderande. Någon gång samförfattat med den forskarstuderande. Samförfattat med handledare under de senaste fem åren. Undantag kan göras då det är uppenbart att sampublikation inte har inneburit ett nära samarbete, exempelvis vid stora samlingsverk med många oberoende författare. Har annat nära samarbete i professionell mening med handledare eller den forskarstuderande. Står i beroendeställning till handledare eller den forskarstuderande. Har en uppenbar vänskapsrelation eller ovänskap med handledare eller den forskarstuderande. Ytterst handlar ovanstående om lärosätets, handledarens, opponentens, betygsnämndsledamöternas och disputandens/licentiandens trovärdighet och legitimitet. Även om jäv kanske inte föreligger i Förvaltningslagens mening, är det olyckligt inte minst för disputanden/licentianden om fokus hamnar på ledamöters eventuella opartiskhet istället för på avhandlingens kvalitet Dnr LiU BESLUT 1(1) I beslutet har deltagit dekan och ordförande Bo Hellgren, ledamöterna; Mattias Arvola, Karin Axelsson, Mattias Broth, Åsa Danielsson, Karin Engelholm, Anna Fogelberg Eriksson, Brita Hermelin, Martina Johansson, Stefan Jonsson, Mattias Kristiansson, Carl Schlyter och Sofia Seifarth. Därutöver har närvarit utbildningsledare Anne-Christine Lindvall (föredragande), kanslichef Helena Klöfver, utbildningsledare och bitr kanslichef Per-Olof Svedin samt fakultetskoordinator och sekreterare Dana Vagner. Bo Hellgren Dekan LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN

8 FSF Dnr LiU BESLUT 1(8) Allmän studieplan för forskarutbildningen i pedagogik med inriktning mot arbete och arbetsliv (Educational Research with a specialisation in working life studies) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten Studieplanen gäller för forskarutbildning som avslutas med doktorsexamen i pedagogik med inriktning mot arbete och arbetsliv och för forskarutbildning som avslutas med licentiatexamen i pedagogik med inriktning mot arbete och arbetsliv. Forskarutbildningen i pedagogik syftar till att bredda och fördjupa den forskarstuderandes kunskaper inom ämnet pedagogik och göra den forskarstuderande väl beredd för självständiga insatser inom forskning, utbildning och utvecklingsarbete. Målet för utbildningen är att den studerande ska förvärva förmåga att självständigt och kritiskt planlägga och genomföra en kvalificerad forskningsinsats samt att presentera och sprida sina forskningsresultat och kunskaper nationellt och internationellt, inom och utanför akademin. 1. Utbildningens mål För doktorsexamen ska den forskarstuderande: Kunskap och förståelse - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av pedagogik samt djup och aktuell specialistkunskap inom pedagogik med inriktning mot arbete och arbetsliv, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN

9 LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN DNR LIU BESLUT 2(8) - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För licentiatexamen ska den forskarstuderande: Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom pedagogik, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta, och - visa fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

10 LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN DNR LIU BESLUT 3(8) 2. Antagningsvillkor 2.1 Grundläggande bestämmelser För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. 2.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, kan fakultetsstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. 2.3 Särskild behörighet Särskild behörighet har den som har 90 högskolepoäng i pedagogik eller något ämne av central betydelse för pedagogik varav minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå inkluderande ett självständigt arbete på minst magisternivå eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 3. Antagning 3.1 Ansökan Ansökan om antagning till forskarutbildning i pedagogik ställs till prefekten vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. 3.2 Antagningsbegränsning och urval Till forskarutbildningen får endast antas så många forskarstuderande som kan erbjudas handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande är större än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning i pedagogik är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vid urvalet beaktas följande aspekter: studieresultat som visar kreativitet, mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys. Särskild vikt läggs vid vetenskapligt arbete i form av uppsats eller annan vetenskaplig produktion.

11 LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN DNR LIU BESLUT 4(8) speciella kunskaper och erfarenheter hos den sökande, till exempel yrkesverksamhet, som kan vara av betydelse för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. -Relevanta språkkunskaper I första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande själv åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg om yrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den sökande och referenser vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de till forskarutbildningen knutna lärarna besitter. 3.3 Beslut om antagning Beslut om antagning av studerande till forskarutbildningen fattas av Institutionen för beteendevetenskap och lärande. 4. Utbildningens utformning 4.1. Allmänt Utbildningen för doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng och består av en kursdel om 90 högskolepoäng och en avhandlingsdel om 150 högskolepoäng. Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av kurser om 45 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 75 högskolepoäng. Sådan examen kan antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen. Den forskarstuderande bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier Kurser I doktorsexamen ingår kurser om 90 högskolepoäng bestående av: Inom forskarutbildningen angivna och obligatoriska kurser i vetenskaplig metod innehållande vetenskapsteori, forskningsetik, kvantitativ och kvalitativ metod, 22,5 högskolepoäng. Inom forskarutbildningen angivna och obligatoriska kurser som syftar till att ge breda kunskaper inom pedagogik, 22,5 högskolepoäng. Valbara kurser som syftar till att ge fördjupade kunskaper inom valda specialområden, 45 högskolepoäng.

12 LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN DNR LIU BESLUT 5(8) I licentiatexamen ingår kurser om 45 högskolepoäng bestående av: Inom forskarutbildningen angivna och obligatoriska kurser i vetenskaplig metod innehållande vetenskapsteori, forskningsetik samt kvantitativ eller kvalitativ metod, 15 högskolepoäng. Inom forskarutbildningen angivna och obligatoriska kurser som syftar till att ge breda kunskaper inom pedagogik, 15 högskolepoäng. Valbara kurser som syftar till att ge fördjupade kunskaper inom valda specialområden, 15 högskolepoäng. I flertalet kurser ges undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier. Forskarstuderande som undervisar ska genomgå kurs i högskolepedagogik, sådan kurs får räknas in som en valbar kurs. För varje enskild forskarstuderande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandes förkunskaper samt i relation till de krav som ställs genom deltagande i forskningsmiljön. Kurserna fastställs av den forskarstuderandes huvudhandledare efter samråd med biträdande handledare och den forskarstuderande. Grundutbildningskurser på avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan efter godkännande av huvudhandledare tillgodoräknas i forskarutbildningen. I forskarutbildningen ingår även seminarieverksamhet. Det innebär att forskarstuderande förväntas presentera avhandlingsdelar på seminarier och aktivt delta i såväl andra forskarstuderandes avhandlingsseminarier som seminarier med inbjudna gäster. 4.3 Närmare information Närmare information om forskarutbildningen lämnas av Institutionen för beteendevetenskap och lärande. 4.4 Avhandling för doktorsexamen För doktorsexamen ska den forskarstuderande författa en vetenskaplig avhandling, vars omfattning motsvarar 150 högskolepoäng. Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda området. Avhandlingen ska utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande

13 LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN DNR LIU BESLUT 6(8) vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga texter som den forskarstuderande har författat ensam eller gemensamt med annan person, kompletterad med en sammanfattande diskussion (sammanläggningsavhandling). De vetenskapliga texterna bör företrädesvis vara publicerade eller accepterade för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter, men ska i annat fall vara av sådan kvalitet att de kan publiceras i erkända vetenskapliga tidskrifter. Vid lagarbete ska den enskildes arbetsinsats kunna särskiljas och bedömas. Avhandlingen ska försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid disputation finns i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av Linköpings universitet och Filosofiska fakulteten. Avhandlingsmanuset diskuteras vid ett allmänt seminarium i god tid innan beslut fattas om tid för tryckning av avhandling och disputation. 4.5 Uppsats för licentiatexamen För licentiatexamen ska den forskarstuderande författa ett vetenskapligt uppsats vars omfattning motsvarar 75 högskolepoäng. Uppsatsen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete. Uppsatsen ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Filosofiska fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande. 5. Utbildningens uppläggning 5.1 Individuell studieplan För varje forskarstuderande ska det upprättas en individuell studieplan. Den ska innehålla en tidsplan för den forskarstuderandes hela utbildning, uppgifter om hur handledningen är organiserad, en beskrivning av de åtaganden i övrigt som den forskarstuderande har samt vad som i övrigt krävs för att utbildningen ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen fastställs av Institutionen för beteendevetenskap och lärande enligt delegation av Filosofiska fakulteten efter samråd med forskarstuderande och samtliga handledare. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år, varvid den forskarstuderande och handledare skriftligen ska intyga att de tagit del av och godkänt studieplanens innehåll. 5.2 Undervisning Undervisningen meddelas huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Den forskarstuderande ska under studietiden ta del i vetenskapliga aktiviteter genom att aktivt delta i seminarier, gästföreläsningar etc. Den forskarstuderande kan ges möjlighet att delta i undervisning och kunskapsprov

14 LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN DNR LIU BESLUT 7(8) vid annan fakultet eller annat lärosäte. Det ankommer på forskningsmiljön att erbjuda den forskarstuderande möjligheter att delta i kurser och internationella konferenser. 5.3 Handledning Den forskarstuderande har rätt till handledning under motsvarande fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Val av avhandlingsämne ska ske i samråd mellan den forskarstuderande och dennes samtliga handledare. Handledare inom forskarutbildningen är dess professorer, docenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har ett kollektivt ansvar för handledningen. För varje forskarstuderande utses minst två handledare. En av dem ska vara huvudhandledare. Val av handledare sker efter samråd med den forskarstuderande. Huvudhandledaren ska vara docentkompetent, anställd vid Linköpings universitet och ska ha genomgått forskarhandledarutbildning. Biträdande handledare ska ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens. En forskarstuderande som begär det ska få byta handledare. Rektor har fastställt riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra resurser för forskarstuderande. 6. Examination Examination sker huvudsakligen genom skriftlig eller muntlig tentamen och ska säkerställa att examensmålen för examen uppnås. Tentamina bedöms med något av betygen godkänd eller icke godkänd. Huvudhandledare är examinator för de kurser för vilka särskild examinator ej utsetts och dokumenterar fullgörandet av moment i forskarutbildningen som ej är knutna till kurs eller avhandling. Doktorsavhandlingen bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i Högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställts av Linköpings universitet och Filosofiska fakulteten. Vid betygsättning tas hänsyn både till graden av självständighet, avhandlingens innehåll och till försvaret av densamma. Avhandlingen ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Filosofiska fakulteten beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsens framläggande. Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd.

15 LINKÖPINGS UNIVERSITET FILOSOFISKA FAKULTETEN DNR LIU BESLUT 8(8) I beslutet har deltagit dekan och ordförande Bo Hellgren, ledamöterna; Mattias Arvola, Karin Axelsson, Mattias Broth, Åsa Danielsson, Karin Engelholm, Anna Fogelberg Eriksson, Brita Hermelin, Martina Johansson, Stefan Jonsson, Mattias Kristiansson och Sofia Seifarth. Därutöver har närvarit utbildningsledare Anne-Christine Lindvall (föredragande), kanslichef Helena Klöfver, utbildningsledare och bitr kanslichef Per-Olof Svedin samt fakultetskoordinator och sekreterare Dana Vagner. Bo Hellgren Dekan

16 FSF Kandidatprogrammet i Systemvetenskap - verksamhetsanalys och IT-design 180 högskolepoäng (Bachelor Programme in Information Systems) Utbildningsplan Inledning Kandidatprogrammet i Systemvetenskap är en utbildning som fokuserar på samspelet mellan informationsteknik (IT) och verksamhet. Utbildningen är en samhällsvetenskaplig IT-utbildning och har en profilering i form av verksamhetsinriktad systemutveckling. Profileringen innebär att utbildningens innehåll fokuserar analys, utveckling, förändring och bedrivande av verksamhet där IT-system ingår. Att utveckla IT-system innebär en intention att utveckla och förbättra verksamhet. Utveckling och användning av IT-system kräver god förmåga att förstå och samordna olika tekniker, aktörer och perspektiv. I utbildningen är det också mycket viktigt att som student utveckla samarbetsförmåga och kunna arbeta i projekt. Utbildningen består av en helhet där den studerande kan intressera sig för hur IT utvecklas på kort och lång sikt och används av människor i organisationer och i samhället. Detta innebär att tekniken alltid finns i ett sammanhang och ses därmed inte som en isolerad företeelse. Syfte Syftet med utbildningen är att utbilda systemvetare. Utbildningen ger både en hög och bred anställningsbarhet och i sin yrkesverksamhet ska den studerande efter utbildningen kunna arbeta inom flera IT-relaterade områden och med olika former av digitaliseringsprocesser. Det som utmärker en systemvetares kompetens är att den är bred till sin karaktär och täcker både verksamhetsfrågor och informationstekniska frågor; en systemvetare ska ha färdighet och förmåga att förstå, diskutera och driva IT-utveckling tillsammans med såväl verksamhetsföreträdare som med IT-experter. Mål Det övergripande målet med utbildningen är att den studerande självständigt ska kunna utveckla kunskap och förståelse och kunna kommunicera sådan kunskap. Den studerande ska alltså kunna förvärva den kunskap och kompetens som behövs för att kunna fungera i en profession. Allmänna mål för utbildningen För utbildningen gäller allmänt de mål som anges för kandidatexamen: Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten:

17 FSF Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten: Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten: Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används och Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Lokala mål för utbildningen Utöver de generella mål som gäller för kandidatexamen, finns ett antal specifika mål för utbildningsprogrammet. Dessa innebär att studenten efter avslutad utbildning skall ha tillägnat sig: Kunskap om centrala begrepp inom informatik och det systemvetenskapliga området Kunskap om systemutvecklingsansatser och -metoder, IT-design, programvarupaket, samt IT-system i olika sammanhang Kunskap om grundläggande begrepp och orienterande kunskaper inom management, projekt och projektledning Kunskap om modellering, programmeringsspråk, frågespråk, databaser, strukturer och relevanta utvecklingsverktyg Förmåga att omsätta teoretiska kunskaper i praktisk handling, samt utifrån tidigare teoretiska och praktiska kunskaper utveckla nya kunskaper Förmåga att kritiskt utveckla och utvärdera alternativa lösningar för organisering, förändring och IT-utveckling där såväl krav och behov hos enskilda individer som organisationen beaktas Förmåga att sätta sig in i den samhällsdebatt som finns kring organisationers verksamhet och informationsteknik, samt förstå möjligheter och problem som aktualiseras av informationsteknik i digitaliseringsprocesser Insikter om effekter av förändring i organisationers verksamhet och informationsteknik Insikter om sociala och psykologiska faktorers betydelse för samspelet mellan individer, grupper och organisationer Insikter om behovet av samarbete över fack- och ämnesgränser

18 FSF Innehåll Utbildningen syftar till att vara kompetensuppbyggande och inte kompetensförmedlande. Detta lärande bygger på att den studerande förvärvar kunskaper genom aktiv medverkan istället för ett passivt informationsmottagande. Lärandet är både individuellt och projektbaserat, d.v.s. den studerande arbetar, söker och utvecklar kunskap både i grupp och individuellt. Kurser som ges under de två inledande åren är grundläggande till sin karaktär. Kurser som ges under det tredje året är mera fördjupande till sin karaktär. För varje kurs finns en kursplan som mer utförligt beskriver kursens syfte, innehåll, hur undervisningen är upplagd, förkunskapskrav samt former för examination. Kurser som anges för år 2 och år 3 nedan är preliminära och kan komma att ändras. År 1 Det inledande året fungerar som en grund för fortsatta studier inom programmet. Under år 1 skall den studerande översiktligt förvärva kunskaper om vad informatik och systemvetarens roll innebär. Under detta år introduceras även arbetsformer och färdigheter som de studerande förväntas förvärva och behärska under sina universitetsstudier. Introduktion till informatik människa, teknik, organisation, 7,5 hp (Introduction to IS Human, Technology, Organization) Ämne: Informatik Problemlösning och programmering, 7,5 hp (Problem solving and programming) Ämne: Datorsystem Projekt och projektledning, 7,5 hp (Project Management) Ämne: Informatik Informationssystemutveckling, 15 hp (Information System Development) Ämne: Informatik Programmering i Java, datastrukturer och algoritmer, 7,5 hp (Programming in Java, Data Structures and Algorithms) Ämne: Datorsystem Kvalitativ metod i teori och praktik, 7,5 hp (Qualitative Method in Theory and Practice) Ämne: Informatik Användarperspektiv på IT-design, 7,5 hp (User Perspectives on IT) Ämne: Informatik År 2 Under det andra året fördjupas och breddas de kunskaper som erhölls under det första året. I kurserna som ges under detta läsår kombineras kunskaper från tidigare kurser i syfte att ge den studerande ökad förståelse för det sammanhang som IT utvecklas och används i. Kalkylering och beslutsstöd, 7,5 hp

19 FSF (Management Accounting and Decision Support) Ämne: Företagsekonomi Affärssystem för företag, 7,5 hp (Enterprise Systems) Ämne: Informatik Inriktningsspecifik kurs, 7,5 hp: o Management och verksamhetsutveckling: IT och verksamhetsutveckling, 7,5 hp Ämne: Informatik o Systemutveckling: Fortsättningskurs i programmering (preliminärt kursnamn), 7,5 hp Ämne: Datorsystem Databaser och datamodellering med verksamhetsfokus, 7,5 hp (Databases and Data Modeling with Enterprise Orientation) Ämne: Informatik Arkitektur och systemintegration, 7,5 hp (Architecture and Systems Integration) Ämne: Informatik Samhällets digitalisering, 7,5 hp (Digitization of Society) Ämne: Informatik Hållbara IT-projekt och IT-förvaltning, 15 hp (Sustainable IT-projects and IT-Governance) Ämne: Informatik År 3 År 3 innebär en ytterligare fördjupning (och i vissa fall, breddning) av de första åren. Ett urval av kurser under tredje året ges på engelska. Under höstterminen (30 hp) på år 3 erbjuds den studerande möjlighet att profilera sig enligt den studieinriktning som valts (Management och verksamhetsutveckling respektive Systemutveckling). Kurser för respektive inriktning presenteras på en särskild lista som återfinns på programmets webbsida. Utbildningen avslutas genom att den studerande först fördjupar sina metodkunskaper och skriver ett självständigt arbete i form av en kandidatuppsats. Därefter avslutas terminen och utbildningen som helhet med en avslutande kurs som syftar till att sammanfatta utbildningen som helhet och samtidigt belysa ett antal aktuella ämnen inom fältet. Val av kurser (sammanlagt 30 hp) enligt särskild lista Samhällsvetenskaplig metod, 7,5 hp (Research Methods in Social Sciences) Ämne: Informatik Alternativt endera: o Kandidatuppsats (15 hp) Inriktning Management och verksamhetsutveckling Ämne: Informatik

20 FSF o o Kandidatuppsats (15 hp) Inriktning Systemutveckling Ämne: Informatik Kandidatuppsats (15hp) (Bachelor Thesis) Ämne: Informatik Avslutningskurs (ännu ej namnsatt kurs), 7,5 hp Ämne: Informatik Inriktningar Utöver den gemensamma grund som illustreras ovan erbjuder utbildningen fördjupning inom två olika områden, i form av två inriktningar: (1) Management och verksamhetsutveckling fokuserar på utveckling och användning av IT ur ett organisations- och ledningsperspektiv (2) Systemutveckling fokuserar på konstruktion av IT-system i en verksamhetskontext I den första inriktningen sätts management och verksamhetsutveckling i förgrunden och IT i bakgrunden. I den andra inriktningen sätts IT i förgrunden medan management och verksamhetsutveckling är i bakgrunden. Den studerande väljer inriktning under den andra terminen av utbildningen. Inriktningsspecifika inslag återfinns sedan i ett urval av programmets kurser på termin tre och fyra. Under termin fem läser den studerande kurser helt och hållet i relation till sin valda inriktning. Även den studerandes kandidatuppsats skrivs utifrån vald inriktning. Det finns även möjlighet att läsa utan inriktning, utifrån individuell studieplan. Management och verksamhetsutveckling (Engelsk titel på inriktning: Management and organisational development) Organisationer satsar i allt högre grad på olika typer av IT-system som stöd för att bedriva och utveckla sin verksamhet. IT-system ses ofta som en integrerad del av en organisations strategi. ITsystemen har därmed en avgörande betydelse för hur man bedriver och styr verksamhet. Inriktningen syftar till att den studerande skall förstå IT ur ett lednings- och organiseringsperspektiv, exempelvis hur IT kan stödja företag och andra organisationer när man kommunicerar och gör affärer med andra organisationer eller med kunder. Den studerande kommer bl. a. att studera verksamhetsprocesser, styrningsprinciper, organisationsfrågor och affärssystem. En stor del av studierna ägnas åt frågor om hur man kan samordna och utveckla verksamhet med hjälp av IT. Av särskilt intresse är att förstå vilka för- och nackdelar som användning av IT-system innebär för olika intressenter. Det betyder att den studerande utöver ett IT-kunnande även får en särskild kompetens avseende managementfrågor. Centrala kurser innehåller organisatoriska aspekter och hur dessa kan förstås utifrån ett IT-perspektiv. Efter examen kommer den studerande att ha kunskap om att IT-utveckling också handlar om verksamhetsutveckling, förstå hur IT-system påverkar organisationer, samt kunna arbeta med organisationsfrågor, strategiska frågor och frågor om verksamhetsstyrning som del i digitalisering. Systemutveckling (Engelsk titel på inriktning: System Development) Vi möter IT-system i alla tänkbara sammanhang, vilket därmed innebär att IT utgör ett naturligt inslag i våra liv. IT bär med sig en stor potential och förändringskraft, men kan även ha negativ inverkan på verksamhet och samhälle. Inriktningen systemutveckling syftar till att den studerande

21 FSF skall få kunskap om design och konstruktion av IT-system som kan stödja verksamhet. Inriktningen sätter tekniken i förgrund och är i huvudsak teknisk till sin karaktär, men samhällsvetenskapliga inslag är viktiga för att tydliggöra verksamhetssammanhanget. Detta innebär att informationsteknikens design, utveckling och implementering är i fokus, men det sammanhang som IT-artefakterna förekommer inom betonas tydligt. Inriktningen erbjuder aktuell kompetens avseende design av IT-system. Centrala kurser tar upp programmeringsspråk, databaser, frågespråk, applikationer, samt objektorienterade arbetssätt. Efter examen kommer den studerande att förstå hur IT-system används och är uppbyggda, ha förvärvat kunskap om systemutvecklingsansatser och -verktyg, samt förstå hur IT-system kan underlätta för bl.a. företag att bedriva affärsverksamhet. Undervisnings- och arbetsformer I utbildningen möter den studerande en mängd olika former för undervisning och examination av lärandemål. Undervisnings- och arbetsformer såsom föreläsningar, laborationer och egna studier varvas med projektarbeten, seminarier och andra interaktiva former för lärande. Kursernas lärandemål examineras både genom individuella och gruppbaserade examinationsformer, och examinationen kan ske både muntligt och skriftligt. En systemvetares kompetens ska vara bred till sin karaktär och täcka in både verksamhetsfrågor och informationstekniska frågor och denna kompetensprofil ligger till grund för utbildningens utformning och pedagogiska design. Detta ges exempelvis uttryck för i ett antal ledstjärnor för utbildningens undervisnings- och arbetsformer: Programmets pedagogiska grundidé är att kunskap förvärvas genom växelverkan mellan teori och praktik. Programmet har en tydlig forskningsöverbyggnad. Programmet lägger särskilt fokus på arbete i projekt samt projektledning. Programmet värderar ett kritiskt perspektiv på IT-system som särskilt viktigt. Förkunskapskrav För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 5 (MaB och ShA). Betyget i Ma B + Sh A skall vara lägst G. Tillträdeskrav till högre termin För tillträde till årskurs 3 skall den studerande ha erhållit minst 100 högskolepoäng från årskurs 1 och 2. Examenskrav Studerande som uppnått 180 högskolepoäng uppfyller kraven för filosofie kandidatexamen i informatik inom programmet för systemvetenskap. I examensbeviset anges att studierna fullgjorts inom utbildningsprogrammet för systemvetenskap. I beviset förtecknas genomgångna kurser och övriga moment i utbildningen. Examensbevis utfärdas av fakultetsnämnden. Begäran om examensbevis se länk Examensbenämning Utbildningsprogrammet ger möjlighet till att erhålla Filosofie kandidatexamen i huvudområdet informatik inom programmet systemvetenskap med alternativt tillägg för vald inriktning: - Management och verksamhetsutveckling - Systemutveckling

22 FSF Bachelor of Science in Information System within the Bachelor Programme in Information Systems with alternative additions: - Management and organisational development - System development Särskild information Utbildningsprogrammet genomgår förändringar, vilket innebär att kurslistan som presenteras ovan är preliminär. Gemensamma bestämmelser Undervisningen Undervisningsformerna anges i kursplaner. Prov och examination För de kurser som examineras i form av skriftliga eller muntliga prov anordnas proven i anslutning till kursen. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. I kursplaner preciseras vad som gäller för respektive kurs. Tillgodoräknande av utbildningar inom och utom landet Prövning huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande görs av programansvarig. Övergångsregler Kommer att specificeras om behov finns. Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen Dnr: LiU Gäller för studerande som antas ht I beslutet har deltagit dekan och ordförande Bo Hellgren, ledamöterna; Mattias Arvola, Karin Axelsson, Mattias Broth, Åsa Danielsson, Karin Engelholm, Anna Fogelberg Eriksson, Brita Hermelin, Martina Johansson, Stefan Jonsson, Mattias Kristiansson och Sofia Seifarth. Därutöver har närvarit universitetslektor och fördragande Ida Lindgren, utbildningsintendent Inger Lindell (föredragande), kanslichef Helena Klöfver, utbildningsledare och bitr kanslichef Per-Olof Svedin samt fakultetskoordinator och sekreterare Dana Vagner. Bo Hellgren Dekan

23 FSF Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Samhällsplanering Bachelor Programme in Urban and Regional Planning 180 högskolepoäng Samhällsplanerarprogrammet är en treårig utbildning på grundläggande nivå som leder till en kandidatexamen inom huvudområdet samhällsplanering. Utbildningen ger förutsättningar för arbete med samhällsplanering i både offentlig och privat sektor, samt behörighet till utbildningar på avancerad nivå. Syfte Utbildningen syftar till att den studerande ska tillgodogöra sig kunskap, förståelse, färdigheter, förmågor och förhållningssätt i samhällsplanering, vilket kräver kunskap och tolkningsramar från samhälls-, natur- och teknikvetenskaper. Det behövs för att kunna inventera, analysera och förklara samhällsplaneringens frågor tvärvetenskapligt och utifrån detta ha förmåga att göra och visualisera framtidsinriktade och förändringsorienterade prognoser och planer utifrån hållbarhetsperspektiv. Mål Målen för utbildningen är baserade på dels nationellt framskrivna mål för kandidatexamen (enligt högskoleförordningen), dels lokala mål. Efter avslutad utbildning ska den studerande visa: Kunskap och förståelse Kunskap och förståelse för kunskapsområdet samhällsplanering, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer.

24 FSF Förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Sådan färdighet som fodras för att självständigt arbeta inom samhällsplanering. Värderingsförmåga och förhållningssätt Lokala mål Förmåga att inom samhällsplanering göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. Förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Förmåga att organisera och arbeta i grupper med olika vetenskapliga och professionella bakgrunder. Kunskap och förståelse för hur olika dimensioner av hållbarhet kan uttryckas och hanteras inom samhällsplanering. Färdigheter i att visualisera och gestalta framtidsinriktade och förändringsorienterade prognoser och planer. Uppläggning och innehåll Programmet omfattar 180 högskolepoäng, varav 30 hp utgörs av valbara kurser alt. utlandsstudier och 15 hp är praktik. Inslaget av valbara kurser och praktik ger en möjlighet för den studerande att utveckla en egen profil. Studierna sker på helfart. Undervisning sker i huvudsak på svenska, men vissa undervisningsmoment kan vara på engelska. Efter fullgjorda studier kan den studerande ansöka om en filosofie kandidatexamen i samhällsplanering. Programinnehållet är relaterat till tre övergripande kunskapsområden: samhällsplaneringens idéer och teorier, samhällsplaneringens metoder och verktyg och praktiken samhällsplanering. Inom samtliga kunskapsområden är fokus att utveckla förmåga att kritiskt värdera och använda information. Programmets kurser har olika tyngdpunkt i relation till nämnda kunskapsområden enligt följande: Området samhällsplaneringens idéer och teorier behandlar främst tvärvetenskaplig kunskap om människors livsmiljöer och hur man kan förstå och förklara historisk och samtida samhällsplanering relaterad till dessa livsmiljöer. Kurserna Samhällsplaneringens idéer och historia (15hp), Hållbarhet, miljö och social förändring (15 hp), Samtida teorier och praktik i samhällsplaneringen (15 hp) och Kandidatuppsats (15 hp) har tyngdpunkt på detta kunskapsområde. Inom området Samhällsplaneringens metoder och verktyg behandlas metoder och verktyg som är centrala i samhällsplanering. Till dessa hör att kunna kommunicera muntligen, skriftligen och via kartor, geografiska informationssystem, andra visualiseringsverktyg och andra gestaltningsformer. Området innefattar också studier om och träning av förmågor att kommunicera med olika grupper och individer, samt via tvärvetenskapen kunna vara länk