Halvårsrapport Januari-Juni 2017

Transkript

1 ECOMB AB (publ) Orgnr (Aktietorget: ECOM) Halvårsrapport Januari-Juni 2017 Styrelsen och verkställande direktören i ECOMB AB (publ) får härmed avge följande delårsrapport för det första halvåret 2017; Större bredd på verksamheten Första etappen i ECOMB Ocean Recycle tar form Nytt samarbete på ny marknad i Tyskland Martinique närmar sig driftsättning Delår 1 januari-30 juni 2017 Nettoomsättningen för första halvåret uppgick till TSEK ( TSEK ) Resultatet efter finansiella poster TSEK ( -333 TSEK ) Resultat per aktie: -0,14 SEK ( -0,03 SEK ) Antal aktier: st ( st ) Likvida medel vid periodens utgång inkl. kortfristiga placeringar: TSEK ( TSEK ) Q2 1 april-30 juni 2017 Resultatet efter finansiella poster -935 TSEK ( 39 TSEK ) Nettoomsättningen för Q2 uppgick till TSEK ( TSEK) Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år Orderstocken kvartalsvis under Orderstocken** vid utgången av Q2 uppgick till 3,1 MSEK, vilket var lite lägre än motsvarande period under föregående år. **Redovisningen av orderstocken baseras på ordervärden i projekten minus fakturerade belopp under resp. kvartal

2 Kvartalsvis jämförelse, senaste kvartalet Q2 2017: TSEK / Q2 2016: TSEK Kvartalsvis löpande senaste åren Q3 Q4 Q1 Q2 Verksamheten under halvåret januari-juni 2017 Ekonomi Vi ser med tillförsikt framåt och tar sikte mot nya affärer. Det är alltid lika trist att komma tvåa i upphandlingar, dessutom i stora projekt som var för sig sannolikt inneburit stora resultatförbättringar under Kassasituationen i bolaget har under året därför försämrats. Vid utgången av perioden uppgick likvida medel inkl. kortfristiga placeringar till 3,0 MSEK. Kundfordringarna uppgick till ca 0,2 MSEK och leverantörsskulderna till ca 0,1 MSEK. Nettoomsättningen minskade med 6 MSEK jämfört med första halvåret 2016, vilket till stora delar kan tillskrivas färdigställandet av utrustningen till Martinique-projektet som var klar för leverans i april Resultatet för första halvåret försämrades också med tanke på detta, från -0,3 MSEK 2016 till -1,6 MSEK för första halvåret Vi kommer att börja titta på en beredskapsplan för att förbättra bolagets likviditet.

3 Marknad Halva marknaden för mellanstora pannor i Polen vi tillsammans med vår samarbetspartner i Polen har halva den polska marknaden gällande mellanstora koleldade anläggningar inom LCP (Large Combustion Plants).Rökgaserna från de tre pannorna i Lublin, som 2015 utrustades med Ecotuber, går till en och samma skorsten, vilket ger en total effekt på ca 140 MWth med andra ord ingående i LCP. Ecotube-systemen fungerar fortsatt mycket bra och är en viktig referensanläggning för oss. Tyvärr kom vi tvåa på en upphandling av ett NOx-reduktionssystem till en koleldad anläggning med pannor i samma storlek som Lublin. Därmed minskade vår marknadsandel från 100 till 50%. Detta marknadssegment är stort och inom de närmaste åren måste dessa pannor installera teknik för NOx-reduktion för att klara de nya kraven inom IED. Vi satsar genom vår polska partner ICS fortsatt hårt på marknadsföring och försäljning i Polen. Detta inkluderar även större pannor, men besluten har en tendens att alltid dra ut på tiden. Fortsatt intresse från England för Ecotuber till stora kol- och biopannor Kraven för utsläpp från koleldade pannor, såväl stenkol som brunkol, kommer generellt att skärpas framöver. Vi har sen en tid tillbaka inlett ett samarbete med ett starkt OEM(Original Equipment Manufacturer)-bolag på världsmarknaden som arbetar både med kol- och biobränsleeldade pannor. Målet är fortfarande att hitta ett första projekt där våra tekniker kan kombineras. Dyrare att släppa ut NOx i Sverige? 1992 introducerades ett nytt och i sammanhanget unikt avgiftssystem för utsläpp av kväveoxider (NOx) från större förbränningsanläggningar i Sverige. Syftet med NOx-avgiften är att ge en ekonomisk drivkraft för anläggningsägarna att minska utsläppen, fr.o.m är avgiften 50 kr/kg NOx. Idag ingår ca 430 pannor, främst biobränsle- och avfallseldade pannor, som producerar minst 25 GWh per år. Vinnare är de pannor som producerar energi med högsta effektivitet och samtidigt lägsta utsläpp av NOx. I samband med de skärpta kraven inom IED (Industrial Emission Directives inom EUlagstiftningen) under 2017, bl.a. på utsläpp av s.k. ammoniak-slip oreagerad ammoniak från ett ineffektivt SNCR (Selective Non Catalytic Reduction)-system, kommer Naturvårdsverket att göra en översyn och föreslå eventuella förändringar av NOx-avgiftsystemet. Enligt uppgift kan det innebära en övergång mot ett mer skattebaserat system eller bara höjda avgifter och behålla nuvarande form. Ecotube-systemet utvecklades från början med huvudsyftet att reducera NOx-utsläppen genom en effektivare tillförsel av förbränningsluft i främst fastbränsleeldade pannor. Ingen tillsats av kemikalier som ammoniak eller urea, bara luft. Idag kan vi kombinera detta med SNCR-teknik för att ytterligare sänka utsläppen av kväveoxider. Självfallet skulle en eventuellt ökad avgift och hårdare krav på oreagerade SNCR-kemikalier påverka vår verksamhet i Sverige i positiv riktning.

4 Ecotuber i sodapannor? Sodapannan är en ångpanna där s.k. svartlut eldas, främst för att återvinna dyrbara kemikalier och sluta kretsloppet, men även för att producera ånga till processerna på massabruken. I Sverige finns idag 25 sodapannor i drift. Förbränningsluft tillsätts genom ett stort antal väggdysor, ofta på 5-6 olika nivåer, en stegad lufttillförsel på samma sätt som grundtankarna bakom Ecotube-systemet. Men det finns ett väsentligt skäl till att vi hittills hållit oss borta från detta marknadssegment nämligen Ecotube-systemets vattenkylning. Vatten som kommer i kontakt med smältorna i botten på en sodapanna kan få ödesdigra konsekvenser. Ett flertal större explosioner har skett under årens lopp, främst på grund av korroderade väggtuber som börjat läcka vatten. NOx-utsläppen från massabruken är en viktig parameter i alla drifttillstånd, ofta utformade som ett årligt maxtak för hela anläggningen. Då ingår förutom sodapannan även barkpannan och mesaugnen. NOx-utsläppen från just sodapannorna har kommit i fokus i samband med de nya IED-kraven och krav från myndighetshåll finns på tester av olika reduktionstekniker. Vi har med anledning av detta sett över säkerhetsaspekterna och driver nu en linje för att kunna få komma med i detta testprogram. Projekt ECOMB Ocean Recycle och Kolmården ECOMB med det nya affärsområdet Ocean Recycle har kommit överens med Kolmårdens Djurpark om att genomföra ett projekt som syftar till att studera grundläggande mekanismer för en effektiv syresättning av Östersjöns döda bottnar med en ny teknisk lösning Icke-stationär tillförsel av syrgas från fartyg som drivs framåt med trustkraften från vindkraftverk ombord på fartyget. Den utvunna elenergin används för syresättningen. På Kolmårdens djurpark finns också ypperliga möjligheter att visualisera, mäta, analysera och videofilma testerna, där målsättningen är att komma fram till hur en syretillförsel med ett ickestationärt system i praktiken ska ske för att uppnå optimala effekter - max mängd av tillfört syre löst i bottenvattnet. En detaljerad försöksplanering och projektets budget är nu fastlagd och vi har stora förhoppningar om att gå iland med projektets finansiering inom en snar framtid. Installationsfasen snart avklarad på Martinique Efter över 1 års mellanlagring av vår färdiga utrustning till Martinique-projektet kunde installationsarbetet komma igång i början av juni. Sommaren blev därför hektisk för oss, med montageövervakning och utbildning av driftpersonal på schemat. Vår kund AC Boilers valde att genomföra själva montagearbetet i egen regi, men vi ansvarar för övervakningen av montaget. Utbildningen började på en ganska grundläggande nivå, för att bygga upp förståelsen av förbränningsteknik med fasta biobränslen. Det mesta skedde på franska, vilket innebar att vår franska partner Ecotech drog ett tungt lass. Sommaren innebär regnperiod i Västindien och det regnade tidvis kopiöst, men trots att anläggningen är byggd utan ytterväggar finns ändå regnskydd i form av mindre tak på flertalet montageplatser. Men luftfuktigheten var ibland på gränsen till outhärdlig. När installationsarbetet är klart väntar det Kalla driftprovet för att kontrollera samtliga motorer, instrument mm. Pannan har då inte startats.

5 Projekten hos Tereos Vi har under lång tid fått olika uppdrag från Tereos, ett franskt bolag som är en av världens största producenter inom jordbruksindustrin, främst produktion av socker, sirap, stärkelse och alkohol. Sockerbruken producerar sin processånga i bl.a. koleldade pannor som omfattas av IED. Här kommer en kortfattad lägesbeskrivning om var vi för närvarande befinner oss i de olika projekten; - Lillers: panndiagnos och CFD (Computational Fluid Dynamics)-beräkningar genomförda, ECOMB har valts ut som leverantörer av NOx-reduktionssystemet, fortsatta diskussioner om leveransgränser etc i projektet - Escaudoeuvres: panndiagnos genomförd, CFD-beräkningar nyligen avrapporterade - Chevrieres: panndiagnos genomförd, CFD-beräkningar offererade - Attin: panndiagnos genomförd, inga beslut fattade om CFD-beräkningar ska genomföras, pannan är mindre än föregående och kan få mildare utsläppsvillkor Reduktion av kvicksilverutsläpp från koleldning ny produkt på ny marknad Vi har äntligen fått en order från Tyskland! Det är i sig ingen gigantisk order i siffror räknat, men i och med att den kommer från en ny kund inom en helt ny marknad kan den visa sig mycket betydelsefull på lite längre sikt. Projektet handlar om att bygga en demonstrationsanläggning, testa olika agenter injicerade med olika varianter av Ecotube-systemet för att reducera kvicksilverutsläppen från koleldade pannor. Kvicksilver (Hg) har kommit i fokus i den senaste utgåvan av IED, BREF-dokumentet för LCP inom EU-regelverket. Hg-utsläpp från avfallseldade pannor har reglerats sen tidigare, men nu finns alltså även stora koleldade pannor inkluderade. Reningsteknikerna som används i de betydligt mindre avfallseldade pannorna är mycket dyr att applicera i de stora koleldade pannorna, upptill gånger större effekter (t.o.m. mer än i ett normalstort kärnkraftverk på ca 1000 MW). Projektets tidplan har senarelagts och de första testerna kommer nu att genomföras först under Q I denna första etapp kommer testerna att omfatta en enklare och billigare variant av Ecotuber för injicering av agenterna. Ordervärdet för etappen uppgår till ca 300 kkr.

6 Ägarförhållandet i ECOMB AB (publ) per 30 juni 2017 Aktieägare Antal aktier Innehav/Röster % Tibia Konsult AB ,9 Ulf Hagström ,49 Claes Göran Almsparre ,97 Eric Norelius ,70 Försäkringsaktiebolaget, Avanza pension ,77 Frank Schill ,61 Björn Gunder Johansson ,18 Christer Jönsson ,96 Rasmus Palmqvist ,78 Thomas Blixt ,31 Övriga ägare ,33 Totalt aktier Händelser efter periodens utgång Inga väsentliga händelser har skett efter rapportperiodens utgång. Framtidsutsikter Med det nya affärsområdet ECOMB Ocean Recycle har vi breddat vår verksamhet och kommit in på ett helt nytt område. Ökad fokus på klimatneutrala energisystem har resulterat i starka marknadskrafter mot ett mer elektrifierat samhälle och ECOMB ska vara en del av denna framtid. Energiproduktion med biobränslen och smart elgenerering för bl.a. produktion av syrgas och vätgas med elektrolys är uppenbara hörnpelare. Kraven på lägre utsläpp av miljöstörande ämnen i rökgaser från förbränningsanläggningar kommer att öka, dels mer traditionella parametrar som NOx, men även tungmetaller som kvicksilver. Nya applikationer av Ecotube-systemet utgör en central del i detta scenario. Övrigt Redovisningsprinciper ECOMB AB tillämpar årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 (K3) vid upprättande av finansiella rapporter.

7 Granskning Denna rapport har inte blivit granskad av bolagets revisor. Kommande rapporter Kvartalsredogörelse Q3 lämnas den 28 november Styrelsen och verkställande direktörens försäkran Styrelsen och verkställande direktören intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat samt att de risker och osäkerhets faktorer som bolaget står inför är belysta till bästa förmåga. Södertälje den 29 augusti 2017 ECOMB AB (publ) Styrelsen och VD Göran Ernstson, Ordförande Eric Norelius, Ledamot Martin Ridderheim, Ledamot Lars Sjödin, Ledamot Ulf Hagström, VD Vid frågor om denna kommuniké kontakta : Ulf Hagström, VD Tfn ulf@ecomb.se Kommunikén finns tillgänglig på Denna information är sådan information som ECOMB AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 29 augustij ECOMB AB (publ) Box 2017 Tallvägen Södertälje Tfn Kort extrakt om ECOMB AB (publ) ECOMBs kärnverksamhet är att sälja och leverera tekniska lösningar, företrädesvis det egenutvecklade Ecotube-systemet, för att förbättra prestanda och minska utsläpp, t.ex. kväveoxider (NOx), från fastbränsleeldade pannor inom fjärrvärme- och industrisektorn på den internationella marknaden. I bifirman Ocean Recycle ska vindturbiner utnyttjas för framdrift av fartyg, samtidigt som genererad el utnyttjas för produktion av väte och syre genom elektrolys. Syrgasen kan med fördel användas för syresättning av döda havsbottnar medan den gröna vätgasen kan säljas på marknaden, t.ex. som fordonsbränsle. ECOMB grundades 1992 och har ca 1000 aktieägare. Aktien är noterad på AktieTorgets lista. Bolaget är lokaliserat i Södertälje.

8 RESULTATRÄKNING ( TSEK ) Q2 Q2 3 mån 3 mån jan-30 jun 6 mån jan-30 jun 6 mån Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Råvaror & Förnödenheter Köpta underkonsult tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Avskrivningar av immatriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Aktuell skatt Periodens resultat

9 BALANSRÄKNING 1 jan - 30 juni 1 jan - 30 juni TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 25 0 Immateriella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager 0 68 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Skulder från kreditinstitut 0 0 Förskott från kunder 0 0 Fakturerad men ej upparbetad intäkt Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER