Wikipedia beskriver Valkebo härad på det här sättet.

Transkript

1 Valkebo härad sammanställt av Mariann Löfgren februari 2017 Staten, länet, häradet, socknen och kyrkan har under århundradena påverkat människors levnadsförhållanden och det är därför intressant att försöka beskriva de förutsättningar som gällt under olika perioder. Det finns mycket att läsa om Valkebo härad. Här presenteras ett urval texter som jag funnit och sammanställt. De ger, hoppas jag, en bakgrund till det vi lagt ut på Gammalkils hembygdsförenings hemsida om byar, gårdar, torp, stugor, personer, berättelser och föreningsliv. Wikipedia beskriver Valkebo härad på det här sättet. Valkebo härad var ett härad i Östergötland. Valkebo härad omfattade ett område sydväst om Linköping, som idag hör till Linköpings kommun. Arealen mätte 411 km² varav land 396 och befolkningen uppgick 1920 till 7392 invånare. Tingsställe var från 1679 till 1691 vid Gammalkils kyrka och flyttades därefter till Bankeberg i Vikingstads socken. Från omkring 1850 flyttades det till Vikingstad, och från 1918 till Linköping. Geografi Häradsområdet har i norr en bördig och uppodlad slättbygd som i norr avgränsas av Svartån och Gullbergs härad. I söder övergår området i en kuperad skogsbygd. Den största orten är idag Vikingstad. Häradsområdet avgränsas i väster av Vifolka härad och i sydväst och söder av Göstrings härad. I sydost ligger Kinda härad och i öster gränsar Valkebo mot Hanekinds härad. I norr ligger Gullbergs härad. Socknar Valkebo härad omfattade följande socknar: Gammalkils socken Ledbergs socken Nykils socken Rappestads socken (före 1895 även del i Vifolka härad) Sjögestads socken Ulrika socken (före 1896 även delar i Vifolka härad, Kinda härad och Ydre härad) Vikingstads socken Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift. 1

2 Häradets socknar hörde till följande fögderier: Gullbergs, Bobergs och Valkebo fögderi Vifolka, Valkebo, Gullbergs fögderi Linköpings fögderi Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter: Kinda, Ydre, Valkebo och Vifolka häraders domsaga med Valkebo tingslag Vifolka och Valkebo häraders domsaga med Valkebo tingslag Gullbergs, Vifolka och Valkebo häraders domsaga Valkebo tingslag Valkebo och Gullbergs tingslag Linköpings domsaga med Linköpings domsagas tingslag Linköpings tingsrätt och domsaga Häradshövdingar Ämbetstid Namn 1353 Lars Dansson 1381 Asger Djäken 1385 Anders Klasi 1398 Ragvald Skalle Jon Dansson Inge (Jönsson/Jonsson) Djäken 1495 Bengt Haraldsson 1521 Sven (Pedersson 1528 Sven Persson Olof Häger Mauritz Ludvig Holst Samuel Hytthon Peter Hederhielm Johan Broström Jonas Ekman Fredrik Otto Wrangel af Lindeberg Sigfrid Gahm David Eric Holmström Fredrik Carl Pereswetoff-Morath 2

3 Carl Johan Ek Arnold Georg Rudling Gustaf Hjalmar Bergh Carl Wilhelm Åstrand Helge Arvid Sjögren Elis Herman Dahlin Nästa text om Vakebo härad är hämtad ur Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland/senare delen M-Ö Walkebo härad i länets andra fögderi gränsar i norr till Gullbergs, i ö. till Hanekinds och Kinda, i s. till Kinda samt i v. till Wifolka h:d. Inom häradet äro belägna socknarna Ny kil, Gammalkil, Sjögestad, Wi-kingstad och Ledeberg samt delar af Ulrika, Rappestad och Slaka, af hvilka den sistnämda har sin kyrka utom häradet. I kyrkligt hänseende hör häradet till Wifolka och Valkebo prosteri med undantag af Slaka och Ledeberg. I civilt hänseende hör det till Gullbergs, Bobergs och Walkebo h:ds fögderi och utgör för sig ett länsmansdistrikt. I ju-dicielt afseende till Wifolka, Walkebo och Gullbergs domsaga med tingsställe sedan 1586 vid Bankeberg. Ortens äldsta domaresäte anses ha varit vid Råberget i Gammalkils-socken, der detsamma ännu qvar finnes. År 1406 kallades tingsstället Skindynohagh. Avsnitten om häradsgränsen mellanvifolka-valkebo är hämtade ur Länsstyrelsen Östergötland. Riksintresse KE 89 Kulturmiljöenheten Häradsgränsen Vifolka-Valkebo I häradsgränsen mellan Vifolka och Valkebo härad, står en häradssten (vid gamla E4:ans vägkant). Indelningen i härader går tillbaka åtminstone till vikingatiden och tros ha en militär bakgrund. Till grund kan ligga ett distrikt som kunde ställa upp med en militär styrka på hundra man. Häradet hade emellertid andra funktioner än den rent militära. De bildade t ex ett tingslag. Avsnitten om Galgbacken är hämtade ur Länsstyrelsen Östergötland. Riksintresse KE 89 Kulturmiljöinheten Galgbacken Den s k Galgbacken i områdets södra del användes under lång tid som avrättningsplats, vilket ytterligare understryker områdets karaktär av mötesplats. Galgbacken är utmärkt på kartan över laga skifte i Sålla by, år I skiftesprotokollet kan man läsa att Sållas ägare tillåter att området även fortsättningsvis ska få begagnas ewerderligen till afrättsplats för Walkebo härad. Från år 1756 berättas t ex att hustrun till Jönsson i Murgården i Västerlösa 3

4 halshöggs och brändes, samtidigt som drängen i gården avrättades och steglades. De båda brottslingarna hade förgiftat husbonden. Fridolf Wildte har i Östergötlands tingsställen före år 1600 skrivit ett avsnitt om Valkebo Valkebo och Gullbergs härader (Domsagohistorik) Bobergs, Gullbergs, Finspånga läns och Bråbo härader ingick i en gemensam domsaga Domsagan delades Bobergs och Gullbergs härader bildade en egen jurisdiktion liksom Finspånga läns och Bråbo härader. Trettio år senare, 1792, återfördes emellertid häraderna till den ursprungliga, gemensamma domsagan. Bråbo härad bröts loss 1849 och förenades med Björkekinds, Östkinds och Lösings härader (Bråbo härad etc., se Norrköpings tingsrätt). Även Finspånga läns härad försvann samma år och bildade en egen jurisdiktion (Finspånga läns härads domsaga, se Norrköpings tingsrätt). Kvar var alltså Bobergs och Gullbergs härader. Året därpå (1850) överfördes Bobergs härad till Aska och Dals domsaga (Aska, Dals och Bobergs domsaga, se Motala tingsrätt). Samma år slogs istället Gullbergs härads samman med Vifolka och Valkebo härader till en ny jurisdiktion. Fram till 1918 utgjorde varje härad ett tingslag. År 1680 hade Gullbergs härads ett tingshus vid Vreta klosters kyrka. Byggnaden flyttades 1699 till Sjögestad där det fanns ett gästgiveri. Tingshuset förstördes emellertid helt i en brand 1758, och i väntan på att ett nytt tingshus skulle bli klart höll man ting på Bergs gästgiveri och på Brunnby gård. Det nya tingshuset i Sjögestad invigdes År 1918 flyttades tingen till Linköping (se nedan). Valkebo härad höll ting i ett nybyggt tingshus vid kyrkan i Gammalkil från och med sommaren År 1691 flyttades tingen till gästgiveriet i Bankeberg, som sedan fungerade som tingsplats fram till mitten av 1800-talet. Valkebo härad flyttade omkring 1850 sitt tingsställe till samhället Vikingstad. Den byggnad som togs i bruk som tingshus hade uppförts i Gismestad i Vikingstads socken på 1750-talet. Huset hade sedan flyttades till Vikingstad omkring 1850, och återuppfördts som tingshus i närheten av gästgiveriet. Byggnaden användes som tingshus fram till År 1918 slogs Valkebo och Gullbergs härader samman till ett tingslag med tingsplats i Linköping.11 Mellan åren 1918 till 1924 hölls tingen i en byggnad vid Stora torget i Linköping. Huset, som inte var något egentligt tingshus, ägdes av Östergötlands län hushållningssällskap. Nästa judiciella förändring genomfördes Valkebo härad överfördes till den nybildade Mjölby domsaga (Mjölby domsaga, se Mjölby tingsrätt) medan Valkebo och Gullbergs tingslag uppgick i den nybildade Linköpings domsaga. I domsagan ingick dessutom Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härader (se ovan). Den gemensamma tingsplatsen placerades i Linköping. Som tingshus användes Åkerbo härads tingshus på Barnhemsgatan. 4

5 I Tings och rådhusinventeringen har Önnefors skrivit en Domsagohistorik. Ett avsnitt som berör Gammalkil citeras. Valkebo tingshus i Bankeberg Tingshus: talet Övrigt: Från och med hösttinget 1691 hölls tingen i Bankebergs gästgivaregård. På en av A.Wetterman 1695 upprättade karta över Åsarps sätesgård i Vingstad har gästgivargården utmärkts med beteckningen Krogen och det framgår av kartan att gästgivargården var belägen utmed Stora landzvägen som löper ifrån Mjölby till Linkiöpingh. Tingssammanträdena synes ha hållits i gästgivaregårdens huvudbyggnad som mellan tingen användes av gästgivaren. Av länskungörelsen 22 maj 1792 framgår att Valkebo härads invånare beslutat att låta under entreprenad verkställa reparation och påtimring av deras vid Bankebergs gästgivaregård belägna tingshusbyggnad. Dessa förbättringar måste ha avsett gästgivargårdens som tingshus använda huvudbyggnad som tydligen vid denna tid var i mycket dåligt skick. Sedan huvudbyggnaden på 1840-talet flyttats till Sättuna Nedergård i Kaga socken, där den allt jämt finns kvar, fick Valkebo häradsrätt för sina sammanträden disponera en annan byggnad som uppförts på kronomark i omedelbar närhet av den gamla gästgivaregården. I Tings och rådhusinventeringen har Montelius skrivit om Rivna tingshus. Några avsnitt som berör Gammalkil citeras. Valkebo härads tingshus i Gammalkil Tingshus: Övrigt: Från och med sommartinget 1679 hölls tingen enligt domboken i ny tingsstuga i Gammalkil, vilken var belägen vid kyrkan. Formuleringen ny tingsstuga tyder på att det redan tidigare funnits en tingsstuga i Gammalkil. Sommartinget detta år var det sista ting hölls i tingsstugan vid Gammalkils kyrka. Till sist vill jag hänvisa till Gammalkils hembygdsförenings hemsida där man kan hitta tingsrättsprotokoll som berör Gammalkil för tiden som Christer Karlsson läst och digitaliserat. Källor jag använt:1. Valkebo härad från Wikipedia 2. Walkebo härad ur Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon 3. Länsstyrelsen Östergötland. Riksintresse KE Östergötlands tingsställen före år 1600 av Fridolf Wildte 5. Häradsgränsen Vifolka-Valkebo och Galgbacken ur Länsstyrelsen Östergötland. Riksintresse KE 89 Kulturmiljöinheten Valkebo härads tingshus i Gammalkil ur Tings- och rådhusinventeringen