Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse 1(2) Kultur- och fritidsnämnden Plats och tid Spångs möbelfabrik, klockan 09:30, därefter Kulturhuset Blohmé och kommunhuset, sammanträdesrum Römningen enligt nedan. Anton V Härder Ordförande Henrik Dahlström Sekreterare Offentlighet Sammanträdet är offentligt från och med ärende 6. Ärenden Överläggningar kultur 1 Överläggning med lokala konstnärer (klockan 09:30-10:30, Spångs möbelfabrik, Gemönsgatan 1) 2 Överläggning med Älmhults konstförening (klockan 10:45-11:45 i Blohméhuset, Skolgatan 1, utställningslokalen) Stående punkter 3 Val av justerare (klockan 13:00, från och med denna punkt i sammanträdesrum Römningen, kommunhuset) 4 Fastställande av dagordning 5 Strategisk information och frågor 6 Redovisning av delegeringsbeslut Övriga ärenden 7 Presentation av förvaltningsplaner - utbildningsförvaltningen 8 Överenskommelse Berättarnätverket Kronoberg 2018/11 9 Ansökan om pengar för integration 2018/8 10 Flytt av bibliotek i Häradsbäck 2018/12 11 Månadsrapport efter februari 2018/2 1

2 Kallelse/Underrättelse 2(2) 12 Budget diskussion om mål 2018/3 13 Kulturpolicy för Älmhults kommun - revidering av tidsplan 14 Fritidspolicy för Älmhults kommun - revidering av tidsplan 15 Kultur- och fritidspolitiska mål - diskussion 2017/ /19 Föredragande PO Johansson, utbildningschef, ärende 7 och 12 Helen Carlsson, kulturstrateg, ärende 8, 13 och 15 Anette Ekström, bibliotekschef, ärende 9 10 Camilla Hallberg, ekonom, ärende Thomas Franzén, fritidschef, ärende Lunch Nämnden och de tjänstemän som deltar på förmiddagen äter gemensam lunch efter ärende 2. 2

3 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

4 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik (version 2) Vitaliteten i den konstnärliga kreativiteten är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och för att demokratiska samhällen ska kunna fungera. Ur Rätten till konstnärlig frihet och kreativitet - rapport från den särskilda rapportören för kulturella rättigheter Farida Shaheed (2013) Innehåll BAKGRUND...3 DEN KOMMUNALA KONSTSCENEN OCH VIKTEN AV EN GENOMTÄNKT KONSTPOLITIK...4 OMRÅDE 1: POLICY, STRATEGIER OCH RIKTLINJER...6 CHECKLISTAN: FRÅGOR FÖR KOMMUNEN ATT SE ÖVER...7 OMRÅDE 2: UTSTÄLLNINGAR OCH VILLKOR FÖR KONSTNÄRER...9 CHECKLISTAN: FRÅGOR FÖR KOMMUNEN ATT SE ÖVER...11 Nio steg till skäliga utställningsvillkor för konstnärerna...12 OMRÅDE 3: KONSTNÄRLIGT GESTALTADE LIVSMILJÖER OCH ENPROCENTREGELN...14 CHECKLISTAN: FRÅGOR FÖR KOMMUNEN ATT SE ÖVER...16 Fjorton steg för arbetet med den offentliga konsten...16 OMRÅDE 4: KURSER, FOLKBILDNING OCH UTBILDNING...21 CHECKLISTAN: FRÅGOR FÖR KOMMUNEN ATT SE ÖVER...22 OMRÅDE 5: GODA KONSTNÄRLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR...23 CHECKLISTAN: FRÅGOR FÖR KOMMUNEN ATT SE ÖVER...24 Tretton steg för att skapa goda konstnärliga förutsättningar...25 OMRÅDE 6: FINANSIERING OCH BUDGETERING...28 CHECKLISTAN: FRÅGOR FÖR KOMMUNEN ATT SE ÖVER...28 Konstnärernas Riksorganisation företräder yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer. Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

5 Bakgrund Det är i sin hemkommun som barn, ungdomar och vuxna oftast möter konst. Det kan vara en konstnärlig gestaltning på en skolgård, ett torg, ett äldreboende eller på en utställning inrymd i biblioteket, visad på ett galleri eller i en konsthall. Det lekfulla skapandet börjar förhoppningsvis redan i förskoleåldern och fortsätter upp genom skolåldern. Konst uppmanar människor att tänka och vrida på perspektiven. Den vill inte övertala, den vill uppmana. Konst är delaktighet. Blir till först när den möter betraktarens öga och erfarenheter. Att själv skapa och kunna ta del av kvalitativ konst är en grundlagsfäst rättighet. Regeringsformens 2 slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det är i hög utsträckning kommunala politiker och tjänstemän som skapar förutsättningar för ett kulturliv som kan erbjuda invånarna professionell konst och kultur. Det är politikernas ansvar att se till att tillgängligheten är så god att ett aktivt deltagande och utövande blir möjligt för alla. En grundläggande förutsättning är att de som skapar bild- och formkonsten, konstnärerna, får skäligt betalt för sitt arbete så att de har möjlighet att vara verksamma och utveckla sitt konstnärskap. Syftet med denna handledning är att sammanställa tips, checklistor och goda exempel från olika kommuner för att underlätta utvecklandet av en stark kommunal konstscen. Den är ett resultat av Årets konstkommuner , en granskning som bygger på en rikstäckande enkät som sju av tio kommuner besvarade under våren Du som läser det här dokumentet är förmodligen en av dem som har möjlighet att skapa goda förutsättningar för konsten i kommunen. Konstnärernas Riksorganisation vill stötta dig med redskap som kan underlätta ditt engagemang. Är du verksam i en mindre kommun saknas sannolikt resurser att genomföra alla förslag som finns här, men förhoppningsvis får du några uppslag som är möjliga att förverkliga. Kanske är det något eller ett par av de sex områdena i detta dokument som din kommun vill utveckla. Tänk gärna på att regionen har kunniga konstkonsulenter, resurser och samverkansansvar. Varmt tack till de kulturansvariga och konstkonsulenter som har bidragit med viktiga synpunkter på detta dokument, som kommer att fortsätta uppdateras efter hand. Har du förslag på vad som borde utvecklas eller skrivas om, hör gärna av dig till Pontus Björkman, pontus@kro.se. Lycka till i ditt arbete! Pontus Björkman och Eva Månsson för Konstnärernas Riksorganisation Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

6 Den kommunala konstscenen och vikten av en genomtänkt konstpolitik Att fråga om konst är viktigt, är som att fråga om hjärtat är viktigt för levande varelser. Marianne Lindberg de Geer, konstnär Svensk nittonhundratalshistoria genomsyras av en tilltro till att konsten är en viktig del av samhällsbygget och som sådan ska den vara tillgänglig för alla. Det är en övertygelse som uttrycks i de nationella kulturpolitiska målen Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå dessa mål - som också är vägledande för kommuner och landsting/regioner - ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 2 Den kommunala konstscenen - bestående av bild- och formkonstnärer, konstnärsdrivna initiativ, konstnärliga gestaltningar i våra offentliga rum, ateljéföreningar, kollektivverkstäder, institutioner, konsthallar, konstmuseer, gallerier, konstföreningar, bibliotek med utställningsrum - kan ses som en del i ett större kulturellt ekosystem som omfattar den regionala, nationella och internationella konstscenen. I Mikael Löfgrens rapport Inga undantag, beskrivs samtidskonsthallar som glokala noder: kontaktytor mellan det lokala och det globala 3. Genom sin förmåga att bilda nätverk initierar och upprätthåller konstscenen samverkan mellan andra fält såsom utbildning, stadsutveckling och forskning. Ett spännande exempel är Open Art i Örebro, där konsthallen växer ut genom fönstren och gifter ihop sig med den offentliga konsten och gör hela staden till en omvälvande konstutställning med helt nya dimensioner. År 2015 engagerade Open Art en stor del av stadens invånare och lockade besökare långt utanför landets gränser. 72 konstnärer från 19 länder i Asien, Europa, Sydamerika och USA deltog och 130 konstverk installerades på mer än 70 platser runt om i centrala Örebro 4. Konstscenen blir här ett engagemang för hela staden som år för år växer och skapar förgreningar till människor och platser runt om i världen. Inte minst genom Open Art kids där barn och unga ges möjlighet att Mikael Löfgren för nätverket Klister, Inga undantag, sid 30, Inga_undantag_.pdf 4 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

7 möta konsten och skapa egna verk. Det här kan ske i det stora formatet som i Örebro eller som internationella konstbiennalen i Göteborg och skulpturbiennalen i Borås. Men det sker ofta i det mindre formatet där ett konstprojekt blir som ringar på vattnet och skapar oväntade erfarenheter och möten i kommunen. Även om konsten inte vill eller ska belastas med att vara nyttig eller instrumentell så leder en fri konstscen, kanske för att den berikar det mänskliga och det mångbottnade i oss, till att en kommun blir intressant att bo, arbeta och verka i, liksom att besöka. När det kommer till kommunernas ekonomi talas det ofta om kulturen som en kostnad när den i själva verket är en investering som skapar stora värden. En studie från Göteborgs universitet visar hur Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn 5 genererar ett samhällsekonomiskt värde som är 20 gånger större än de offentliga bidrag museet får. Trots dessa samhälleliga värden som skapas avsätter få av landets kommunala konsthallar arvoden för den tid konstnärer lägger ned på en utställning, visar både Myndigheten för Kulturanalys i Museer och Konstnärernas Riksorganisation i MU-barometern Det är samhälls-o-ekonomiskt att inte låta redan gjorda investeringar i exempelvis konsthallar få tillräckligt med resurser för att kunna upprätthålla en angelägen och professionell konstscen. I ett land vars medborgare kommer från vitt skilda kulturer och har vitt skilda livsvillkor, förutsätter en mångfald inom konstscenen att konstnärer med olika bakgrunder har tid och råd att utveckla sitt konstnärskap. Det förutsätter i sin tur att det är möjligt att till stor del försörja sig på sitt konstnärliga arbete. Konstnärsnämndens inkomstrapport från 2016 visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärer ligger på kr i månaden före skatt 8. Det kan jämföras med medianvärdet för hela konstnärsgruppen på kr eller kr för hela befolkningen. Bild- och formkonstnärers medianinkomster halkar efter över tid och ligger nu på något mer än hälften (54 %) av resterande befolkningens, detta trots att många konstnärer har långa akademiska utbildningar. En kommun som vill ha en stark konstscen bör också se över hur den kan underlätta för konstnärerna att bo och verka i kommunen. 5 Forskarna John Ambrecht och Tommy D Andersson; Konstnärsnämnden, Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor, sid 11. Uppgiften gäller både inkomster av konstnärlig och icke-konstnärlig verksamhet samt ev. ersättningar från socialförsäkringarna för bild- och formkonstnärer, år. Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

8 Område 1: Policy, strategier och riktlinjer Kulturen får oss att se det vackra, det fula, de andra och oss själva. Kulturen hjälper oss att förstå vår samtid och ger oss möjligheten att leva innehållsrika liv. Visst, kultur kan vara ett medel för tillväxt, men reduceras kulturen till ett sådant riskerar vi att ur synfältet tappa kulturens kraft, magi och själ. / / Ekonomi är ett medel och kultur ett mål. 9 Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm och ledamot i Kulturrådets styrelse Konsten har ingen uppgift det är konstens stora uppgift. Mats Caldeborg, konstnär Ett levande och oberoende kulturliv utgör ett centralt nav i det demokratiska samhället genom att tillföra konstnärliga uttryck som förmår pröva och ompröva invanda föreställningar och ge nya infallsvinklar och perspektiv på tillvaron. Alla människor - oavsett kön, klass, identitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder - har rätt att ta del av konst och delta i kulturlivet. Fördomar, normer, socioekonomiska och regionala skillnader står i dag ofta i vägen. För att leva upp till de kulturpolitiska målen över hela landet bör kommuner arbeta aktivt med representativitet, jämställdhet, jämlikhet och med att tillgängliggöra konst och kultur. Konstnärlig frihet, oberoende av både marknadens villkor och politiska viljeyttringar, krävs för att konst ska kunna vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, som det uttrycks i de nationella kulturpolitiska målen. 10 Därför är principen om en armlängds avstånd viktig, det vill säga att svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om ramarna och storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet. 11 Ursprunget till principen är att den politiska sfären inte ska kunna använda kulturen i propagandasyfte. I den partienkät som KRO, KIF och åtta andra bild- och formorganisationer gjorde inför valet 2014 svarade alla riksdagspartierna ja på enkätfrågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. Partierna är alltså överens om att kulturen i sig är målet. På den direkta frågan om svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet svarar alla riksdagspartier utom SD affirmativt. Ska kulturen ges utrymme i och genomsyra samhället måste den tänkas in redan i de samhälleliga planeringsprocesserna. För en långsiktig och i olika avseenden hållbar konstverksamhet behöver förvaltningarna få stöd och vägledning av politiskt tagna Läs mer om bakgrunden till principen och de politiska partiernas stöd för den här: Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

9 styrdokument som slår fast kommunens vision, mål och strategier i frågor som rör kulturen och stadsplaneringen. Så här skriver Statens Konstråd i sin Rapport om den offentliga konstens roll för boendemiljöer (2017) 12 : I takt med att den offentliga konsten har utvecklats har konstnärer också klivit in i stadsutvecklingsprocesser. Konsten har blivit en del av den fysiska planeringen. Konstnärlig kompetens anlitas inte bara i utförandefasen, utan också i planfaserna och på sätt garanteras långsiktiga konstnärliga värden. När konstnärer involveras i stadsutvecklingsprocesser bidrar det ofta till att skapa ett helhetsperspektiv. Det kan handla om att skapa verklig dialog för att komma fram till var ett bostadsområde bör förtätas, om att påverka utformningen av en hel bro, eller som i Kiruna om att omvandla materialet från rivna bostadshus till minneslandskap för de som där levde sina liv. Checklistan: frågor för kommunen att se över Förs någon regelbunden dialog med konstnärer för att diskutera möjligheter och utmaningar i kommunen? Har det gjorts någon kartläggning över den konstnärliga verksamheten i kommunen? Har kommunen någon policy eller strategi för att skapa en samhällsutveckling och planering som genomsyras av kultur? Har kommunen en handlingsplan för kommunens konstpolitik? Tillämpar kommunen en mångfalds- och jämställdhetsplan inom konst- och kulturområdet? Har kommunen någon policy eller strategi för att garantera konstens egenvärde och frihet (exempelvis principen om en armlängds avstånd?) Deltar personer med konstnärlig expertis/kompetens i samtliga beslut som rör konsten? Har kommunen en kulturnämnd? Förs det samtal om konsten och dess möjligheter över nämnd- och förvaltningsgränserna? Kulturens plats i stadsutvecklingen I Stockholm har man tagit lärdom av att nya bostadsområden som saknar lokaler för konst och kultur blivit sterila. När ett stort avvecklat industriområde, Slakthusområdet, skulle planeras för bostäder gjordes därför först en kulturlivsundersökning, vilket är en etnologisk undersökning med djupintervjuer av lokala informanter det vill säga i det här fallet de nattklubbsentreprenörer, konstnärer, arkitekter, scenografer, regissörer, 12 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

10 bibliotekschefer och musikproducenter som är verksamma i eller omkring Slakthusområdet. Det är unikt att kulturens representant, Kulturförvaltningen, som stod bakom undersökningen är med från början då ett bostadsområde planeras. Genom att staden äger fabriksfastigheterna i området har den inflytande över hyresnivåerna och kan se till att det kommer finnas lokaler med tillräckligt låga hyror för att kulturverksamheter ska kunna finnas kvar och utvecklas då den nya stadsdelen byggs. 13 På senare tid har den tredelade modellen av hållbarhet (ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet) börjat kompletterats med den kulturella dimensionen. En inkluderande stadsutveckling kräver en integration av ekonomiskt, socialt, politiskt och kulturellt jämlikhetstänkande. En metod som använts sedan 2007 i ett antal svenska kommuner är cultural planning 14 ett verktyg som för in kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. 15 Frågan allt fler kommuner ställer sig är hur man gör för att få in konstnärlig kompetens och kulturen tidigt i stadsutvecklingsprocesserna? Här exempelvis i Nacka. 16 Processen med att ta fram styrdokument Hur strategi- och planeringsdokument tas fram och förankras har stor betydelse. Kommunförbundet Fyrbodal är ett intressant exempel på hur man gick tillväga för styrdokumentet med den underfundiga titeln Offentlig miljö som konstform: Processen som ledde fram till skapandet av styrdokumentet inleddes då man i projektets början startade förvaltningsöverskridande projektgrupper i varje kommun. Arbetet påbörjades med att gruppens medlemmar valde en plats i sin kommun som man ansåg hade goda kvaliteter. Platsen blev fokus för den inledande dialogen och kommande projektarbete. Att komma ut, titta på de offentliga rummen och tillsammans prata om gestaltningsfrågorna på plats, i verkligheten, var något helt nytt. Det blev ett genombrott i kommunikationen och ett sätt att överbrygga skillnaderna mellan de olika förvaltningarnas särskiljande retorik. Situationen möjliggjorde att ett gemensamt språk kring platserna och gestaltningsfrågorna kunde skapas, en förutsättning för fortsatt samverkan. 17 Exempel på styrdokument, kartläggningar och metoder Boverket samlar här material om Cultural planning I Konsten att gestalta offentliga miljöer, en gemensam publikation av Statens konstråd; Boverket; Riksantikvarieämbetet och Arkitektur-och Designcentrum, finns bland annat Hallbart_kulturliv_i_framtida_stad.pdf 17 Konstnärsnämnden, Ingen regel utan undantag (2013), sid 79 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

11 kapitlen Offentliga miljöer i ständig omvandling och Att synas och ta plats om medborgarinflytande i förändringsprocesser. SVT-reportage: Konstnärer hjälper Varberg bygga ny stadsdel Dokumentation av PARK LEK, ett flerårigt konstprojekt av bildkonstnären Kerstin Bergendal, som ledde fram till en ny stadsplan i Hallonbergen Västeras kartläggning över stadens konstscen Handlingsplan över bild- och form i Örebro län Kulturpolitisk strategi för Tjörns kommun Regional kulturplan för Skåne Stockholms stad sammanställer varje år en Kulturrapport med statistik och aktuell information om stadens kulturliv. Område 2: Utställningar och villkor för konstnärer Alla de människor som dagligen söker sig till olika konst- och kulturupplevelser gör det därför att konsten på ett unikt sätt förbereder oss för att möta tillvarons komplexitet, hjälper oss att bredda och fördjupa våra erfarenheter och insikter, visar hur tradition leder mot förnyelse och omprövning, skapar såväl hopp som förundran, oro som framtidstro och, inte minst, ger starka känslomässiga upplevelser 18 Niklas Rådström, författare En vital kommunal konstscen kräver att det finns goda förutsättningar för att skapa, visa och uppleva konst. En konsthall kan vara en samlande plats där människor i olika åldrar och med skilda erfarenheter möter den konstnärliga professionen och gemensamt undersöker sin samtid. Den kan ge rum för reflektion kring vad det innebär att vara människa i ett pågående nu, länkat till det förflutna och till framtiden. Konstscenen kan föra samman människor och inspirera till samtal och diskussioner, och är ofta ett nav för skolelevers möte med konstnärliga uttryck. Och om berättelser med rötter i olika kulturer görs synliga på våra konstinstitutioner och i den offentliga konsten, blir konstupplevelsen en möjlighet att känna sig representerad och delaktig i Sverige som samhälle. Det ökar också kännedomen och intresset för den mångfald som omger oss. Konstscenen skapar ofta kontakter långt utanför kommunens gränser. Exempelvis har Museum Anna Nordlander och Luleå konsthall båda utvecklat goda kontakter med samverkanspartners i Barentsregionen och norra Norge, Finland och Ryssland. Genom 18 Niklas Rådström, DN, Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

12 arrangerandet av Göteborgs internationella konstbiennal står Röda Sten Konsthall sedan 2006 med ena benet förankrat i det globala konstlivet. I många mindre kommuner som saknar konsthall är det ofta de lokala konstföreningarna som arrangerar utställningar och det är då viktigt att de har tillgång till en adekvat offentlig lokal alternativt får stöd att hyra utställningslokal. Föreningarna driver på dessa orter den verksamhet som det offentliga delvis har ansvar för, så det är även rimligt att de får det kommunala stöd som behövs. Historiskt finns en bild av konsten som svårtillgänglig och elitistisk, men offentlig statisk visar att nästan hälften av den vuxna befolkningen årligen går på minst en konstutställning och att andelen ökar 19. Varje år görs det runt sju miljoner besök på konstmuseer, konsthallar och gallerier. Räknas även museer med konst i samlingarna med, blir besöken tretton miljoner per år. Siffrorna kan jämföras med Svenska Hockeyligan som lockade ca 2 miljoner besökare 2014/15 och Allsvenskan i fotboll som drog 2,2 miljoner åskådare år Trots konstens betydelse för samhället och det stora intresset för konstutställningar får fortfarande de som producerar innehållet till de flesta av landets konstutställningar, sällan betalt för sitt arbete. Av utställningsarrangörernas verksamhetskostnader går i genomsnitt bara en knapp procent till de medverkande konstnärerna. Långsiktigt är det svårt att upprätthålla en dynamisk konstscen om konstnärerna tvingas finansiera en väsentlig del av konstinstitutionernas offentliga uppdrag, den att vara en scen där invånare och besökare kan möta konsten. Ett viktigt steg för att förbättra villkoren för professionella konstnärer togs 2008 när staten tecknade ett avtal med Konstnärernas riksorganisation, Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, Svenska Fotografers förbund och Svenska Tecknare. Det så kallade MU-avtalet, som står för medverkans- och utställningsersättning, är ett ramavtal för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar. Avtalet gäller för statliga institutioner men principerna är vägledande för samtliga utställningsarrangörer som mottar offentligt stöd och ambitionen är att alla utställningsarrangörer ska ge konstnärer skälig ersättning, vilket ska inkludera ersättning för nedlagd arbetstid. Den del av avtalet som är utställningsersättningen är en upphovsrättslig ersättning till utställande konstnär för att dennes verk visas för publik. I MU-avtalet regleras utställningsersättningen med fasta tariffer utifrån arrangörens storlek och hur länge utställningen pågår. Medverkansdelen, som rör konstnärens omkostnader och arbetstid, beslutas däremot i en förhandling. Konstnärens svaga förhandlingsposition och arrangörens begränsade budget leder alltför ofta till att konstnären inte får betalt för sin arbetstid. Därför behöver kommunen tydliga riktlinjer om att kommunens utställningsarrangörer ska tillämpa MU-avtalet i sin helhet, det vill 19 Kulturanalys, Kulturvanor (2016), tabell 1, sid Konstnärernas Riksorganisation, Bild- och formkonsten i siffror 2016 (2017), sid 4 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

13 säga även medverkansersättningen och då inklusive nedlagd arbetstid. I Konstnärernas Riksorganisations undersökning MU-barometern 2015 kan man se i vilken utsträckning museer och konsthallar runt om i landet, det vill säga i olika kommuner, tillämpar avtalet. Siffrorna visar att förbättringspotentialen på många håll är stor. I samband med MU-barometern 2015 lät Konstnärernas Riksorganisation två konstnärer räkna på sina verkliga kostnader, inklusive arbetstid. Den ena konstnären ställde ut på en kommunal konsthall med högt anseende. Konstnären fick 8000 kr i utställningsersättning och 311 kr för omkostnader (hennes verkliga omkostnader var kr). Därutöver fick hon 3000 kr för sin arbetstid på 235 timmar. Räknar man på Konstnärernas Riksorganisations arvodesrekommendation på 750 kr per timme, innebär det att konstnärens kulturbidrag till konsthallen, besökarna och kommunen blev kr. Konstnären fick sedan sälja ett verk för kr till kommunen. Förutom att det är rimligt att konstnärer får betalt för sitt arbete på samma vis som andra yrkesgrupper som arbetar inom offentlig verksamhet, har MU-avtalet visat sig bidra till en mer jämställd konstscen, något som arbetsgivare enligt Jämställdhetslagens 3 ska arbeta målinriktat med 21. MU-barometern visar att ersättningsgapet mellan kvinnliga och manliga konstnärer minskar betydligt när MU-avtalet används i jämförelse med arrangörer som inte tillämpar MU-avtalet, även om utmaningarna är fortsatt stora. 22 Checklistan: Frågor för kommunen att se över Driver kommunen en egen konsthall? Underlättar kommunen för konstnärsdrivna och privata utställningsarrangörer 23 eller konstföreningar att vara verksamma inom kommunen, till exempel genom bidrag till lokalhyror alternativt via subventionerade hyror och genom verksamhetsbidrag? Har kommunen fattat beslut om att tillämpa MU-avtalet och använder sig av MU-avtalsmallen vid utställningar i egen regi? Betalar kommunen även konstnärerna för deras arbetstid och omkostnader, det vill säga medverkansersättningen inom MU-avtalet? När kommunen ger bidrag till andra arrangörer ställs då krav på att MU-avtalet ska tillämpas och då inklusive nedlagd arbetstid? Finns en särskild MU-avtalspott dit arrangörer inom kommunens gränser kan söka för att erbjuda konstnärer avtalsenliga villkor? Använder sig kommunen av Konstnärernas Riksorganisations arvodesrekommendationer 24 för konstnärers arbetstid? 21 Jämställdhetslagen, 3 22 Konstnärernas Riksorganisation, Bild - och formkonsten i siffror 2016 (2017), sid 6 23 Galleri Syster i Luleå och Art Lab Gnesta är två av många exempel Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

14 Erbjuder kommunen konstnärer, konstansvariga, politiker och tjänstemän fortbildning i MU-avtalet? Nio steg till skäliga utställningsvillkor för konstnärerna 1. Fatta ett beslut i kommunen om att MU-avtalet ska tillämpas och konstnärers arbetstid ersättas vid utställningar i egen regi liksom av utställningsarrangörer som kommunen medfinansierar. 2. Anta ett mål om att MU- avtalet ska tillämpas av samtliga utställningsarrangörer inom kommunens gränser med särskild fokus på att ersätta konstnärerna för nedlagd arbetstid. 3. Ett led i implementeringen av MU-avtalet är en tydlig budgetering för utställningar i kulturbudgeten med en särskild post för MU-avtalet. På Konstnärernas Riksorganisations hemsida finns en sammanställning av 17 skäl för kommuner att tillämpa MU avtalet. 4. Inrätta en MU- avtalspott, från vilken utställningsarrangörer som är verksamma inom kommunens gränser kan söka medfinansiering för att ge professionella konstnärer MU- avtalsenliga ersättningar, inklusive ersättning för arbetstid. 5. Ställ krav på kommunens olika utställningsarrangörer, även de som får kommunala bidrag, att de budgeterar för och följer upp tillämpningen av MU- avtalet. För ökad transparens och tydlighet bör budgetering och uppföljning ske i tre poster: utställningsersättning, konstnärens omkostnader och konstnärens arbetstid. 6. För att underlätta för arrangörer och konstnärer att teckna avtal har konstnärsorganisationerna som är parter i ramavtalet gemensamt tagit fram en MUavtalsmall, ett så kallat normalavtal. Det finns också en mall för budgetering av konstnärens medverkansersättning liksom arvodesrekommendationer som tillämpas av de flesta seriösa aktörer Uppmuntra utställningsarrangörerna att kommunicera att de använder MU-avtalet, så konstnärer och allmänhet vet att kommunen tillämpar avtalet. 8. Etablera system för en kontinuerlig uppföljning av hur MU-avtalet tillämpas med särskild fokus på att professionella konstnärer även får betalt för sin arbetstid när de arbetar på uppdrag av utställningsarrangörer inom kommunens gränser. Det blir statistik som kan användas i den återkommande MU-barometern som Konstnärernas Riksorganisation gör med några års mellanrum. 25 Här finns allt MU-avtalsmaterial sammanställt, samt arvodesrekommendationer: Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

15 9. Kommunen bör med viss regelbundenhet hålla MU-fortbildningar för kommunens politiker, tjänstemän, utställningsarrangörer och konstnärer. Konstnärernas Riksorganisation erbjuder skräddarsydda workshops och föreläsningar. Kontakta Konstnärernas Riksorganisation 26. Även regionernas konstkonsulenter kan arrangera utbildningar om MU-avtalet, liksom Resurscentrum för konst (exempelvis i Norrbotten, Halland och Skåne). Exempel och inspiration Det finns flera exempel på hur olika aktörer bestämt sig för att göra skillnad. Här är några av dem: Stockholm stad skrev i 2016 års budget in följande: Kulturnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen säkerställa att stadens samtliga förvaltningar och bolag tillämpar MUavtalet och ersätter konstnärer för deras arbetstid. Det innebär att även stadsdelarnas kulturhus och bibliotek ska tillämpa MU-avtalet, och att tillämpningen följs upp i revisionen. Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen har fattat beslut om att tillföra en miljon kronor i ett första steg för att stärka just medverkansersättningen i MU-avtalet. Ersättningen ska gå till konstnärer som ställer ut på museer och konsthallar med långsiktiga uppdrag från kulturnämnden. I nuläget innefattar detta Bohusläns museum, Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum, Lokstallet, Läckö slott, Nordiska Akvarellmuseet, Röda Sten Konsthall, Skövde konstmuseum, Textilmuseet och Västergötlands museum. Utställningsarrangörerna kan söka medel från regionen för att betala MU-avtalsenliga ersättningar. Konsten är avhängig konstnärers villkor, något som Konstfrämjandet har arbetat för i 70 år. Inför år 2017 fattade organisationen beslut om att minst 25 procent av samarbetsprojektens budget ska gå till ersättningar för konstnärers arbete. MU-barometern 2015 visar att Skellefteå konsthall placerar sig högt upp bland de kommunala konsthallar som har lite högre ersättningar till konstnärer. Sex procent av konsthallens totala kostnader går till utställande konstnärer vilket undersökningsåret gav en genomsnittlig ersättning på per konstnär. I en egen liga spelar Bildmuseet i Umeå. Museet ersatte de utställande konstnärerna med i genomsnitt kr, vilket motsvarar 2,4 procent av museets totala verksamhetskostnader. Fakta och mer information om MU-avtalet Här finns allt material om MU-avtalet samlat Den digitala MU-barometern 2015, där landets utställningsarrangörers listas utifrån tillämpningen av MU-avtalet Konstnärernas Riksorganisations analys och rapport av MU-barometern 2015 med 26 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

16 kärnfull fakta liksom råd och förslag lämpade för olika politiska nivåer En sammanställning med 17 skäl för kommuner att tillämpa MU avtalet Frågor och svar om MU-avtalet Område 3: Konstnärligt gestaltade livsmiljöer och enprocentregeln I ett samhälle med hårt tryck på produktion har konsten en viktig uppgift i att påminna oss om vår mänsklighet, att vi själva och även andra människor är sårbara. Konsten kan tillföra en poesi som är radikal för hur vi ser på världen och oss själva. Den offentliga konsten är enormt viktig just nu. 27 Magdalena Malm, direktör för Statens Konstråd Det offentliga rummet utgörs av bebyggelsen ute och inomhus, där allmänheten har tillträde. Dit räknas gator, torg och parker samt utrymmen i allmänna lokaler och lokaler för skola, vård och omsorg. De politiska församlingarna i kommunerna har det yttersta ansvaret för de offentliga rummen. Det kommunala planmonopolet ger kommuner rätten att bestämma hur mark inom kommunen ska användas, bebyggas och gestaltas. Den offentliga konsten utgör en del av vår yttrandefrihet och är ett av våra mest tillgängliga kulturuttryck. För många barn är den offentliga konsten, exempelvis i en lekpark, ofta det första mötet med konstnärliga uttryck. Oavsett vilka vi är eller var vi bor, ska vi ha möjlighet att uppleva konst och konstnärligt gestaltade livsmiljöer. Med en av Konstnärsnämndens slutsatser i Ingen regel utan undantag 28 : All offentlig verksamhet har ett ansvar för att den offentliga konsten integreras i samhällsmiljön. Konsten bidrar med en existentiell och humanistisk dimension till våra gemensamma livsmiljöer. Den kan slå broar mellan tid och rum, den kan tjänstgöra som samlande plats för erfarenheter av omvälvande händelser, ljusa som mörka, och den kan vara en del av det kollektiva minnet över älskade offentliga personer. Den kan väcka känslor och frågeställningar som inspirerar till samtal, den kan ifrågasätta normer och synliggöra maktstrukturer. Fantasi förenad med kunskap är en, för ett innovativt samhälle, oumbärlig kraft som kan tänka OM samhället, det vill säga i bemärkelsen så här skulle det också kunna vara. Den offentliga konsten är och blir en del av vårt kulturarv, en markör för vilka uttryck och ideal som har rått under olika tidsperioder. För att skapa ett ekonomiskt utrymme för konst i planering och byggande av offentliga miljöer antogs genom ett riksdagsbeslut 1937, den så kallade enprocentregeln. Den 27 Intervju med Magdalena Malm, direktör för Statens konstråd 28 Ingen regel utan undantag Enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö, 2013 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

17 föreskriver att minst en procent av byggkostnaderna vid ny- om- och tillbyggnation av fastigheter 29 och infrastruktur ska avsättas till byggnads- eller platsanknutna konstnärliga gestaltningar som utförs av professionella bild- och formkonstnärer. Enprocentregeln har haft stor betydelse för att offentliga byggnader och miljöer berikas med konst. Den har fått bred spridning och legitimitet genom att det är en tydlig och lättförståelig mekanism. Nu när det kommer göras stora investeringar i bostadsbyggande runt om i landet har enprocentregeln möjlighet att bidra till att våra gemensamma livsmiljöer skapas med omtanke om hela människan och i överensstämmelse med den övergripande visionen om en hållbar utveckling. Insikten om konstens och konstnärers betydelse som medskapare av offentliga livsmiljöer har lett till att intresset för enprocentregeln växer. Ett tjugotal kommuner är på gång att anta enprocentregeln, stärka dess tillämpning eller utveckla rutiner för arbetet med regeln. Det framgår bland annat i Årets konstkommuner 2017, en granskning av Konstnärernas Riksorganisation. Och bara det senaste året har enprocentsregeln antagits eller stärkts i bland annat Vadstena, Borås, Tierp, Trelleborg, Luleå, Laholm och Östersund. När Göteborg antog enprocentregeln 2013 kopplade man den till markanvisningar. På så vis delas ansvaret för de konstnärliga gestaltningarna mellan allmännyttiga bolag och privata exploatörer vilket borgar för konkurrensneutralitet mellan bolagen och att invånarna får likvärdig tillgång till offentlig konst. Stockholms läns landsting har en riktlinje om två procent av projektbudgeten. På flera håll pågår en utveckling av arbetsprocessen kring enprocentregeln. Om konstnärer finns med redan från början av planeringsprocessen främjas en helhetssyn på planering och gestaltning, istället för att konsten blir ett tillägg i slutet av projektet. Västlänken 30 i Göteborg är ett sådant exempel. Flera kommuner har börjat anlita konstnärer för att bidra med perspektiv och processer kring stadsplanering. När konstnären Kerstin Bergendal fick arbeta i en längre process med invånarna i Hallonbergen, ett område i Sundbybergs kommun, ledde det till att stadsplanen revs upp och skrevs om 31. Konstnärer kan dessutom ofta, genom sin friare position, underlätta dialoger mellan andra yrkesgrupper. Arbetssättet med integrerad gestaltning kräver en öppenhet och lyhördhet för alla deltagande parter. I samarbetet mellan kommuner, konstnärer, arkitekter och exploatörer är det viktigt att se till att konstens fria utrymme bibehålls och att enprocentens resurser oavkortat går till de konstnärliga gestaltningarna. Processer måste utformas så att de inte utestänger stora delar av det samtida konstfältet vilket lätt blir fallet om de för hårt tvingas anpassa sig till invanda kommunala strukturer. Risken är, när så sker, att en föreställning av vad offentlig konst är 29 Förutom villor och fritidshus Dokumentation av PARK LEK, ett flerårigt konstprojekt av Kerstin Bergendal, som ledde fram till en ny stadsplan i Hallonbergen Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

18 reproduceras istället för att konstens förmåga att överraska, utmana och att förflytta gränser tas till vara. Det är lätt att tala med byggsidan om objekt; en skulptur, en relief på en vägg, en ljusinstallation i en markbeläggning. Men det är inte alltid den typen av gestaltningar konstnärer väljer att arbeta med om de själva får välja. Strukturerna för offentlig konst måste också tillåta kommunen att jobba med temporära offentliga verk. Checklistan: Frågor för kommunen att se över Har kommunen fattat beslut om att kommunen ska tillämpa enprocentregeln för konstnärlig gestaltning som innebär att minst en procent av ny-, om- och tillbyggnationer av offentlig miljöer ska användas till offentlig konst? Finns det ett styr- och metoddokument för arbetet med den offentliga konsten och tillämpningen av enprocentregeln? Har man skrivit in enprocentregeln i ägardirektiven till de bolag som man äger/deläger? Har kommunen skrivit in enprocentsregeln i de styrdokument som rör stadsplaneringen och markanvisningar? Ställer kommunen krav på privata exploatörer/byggherrar att tillämpa enprocentregeln (till exempel genom markanvisningar, exploateringsavtal, bygglov och tomträttsavtal?) Finns en processansvarig för den offentliga konsten och deltar personer med konstnärlig expertis/kompetens i beslut som rör den offentliga konsten? Gör kommunen regelbundna inköp av konstverk från konsthallar, gallerier eller direkt av konstnärerna, så kallad lös konst (inte platsanknuten)? Finns det ett kulturpolitiskt anslag för offentlig konst i eftersatta områden där det inte byggs något nytt, och för att kunna arbeta med tillfälliga offentliga verk? Finns en plan för kommunikation av nya offentliga konstverk och för hur befintlig konst ska underhållas? Fjorton steg för arbetet med den offentliga konsten 1. Fatta beslut om att enprocentregeln för konstnärlig gestaltning ska tillämpas av kommunen som en regel. 2. Ta fram ett styrdokument med metoder och riktlinjer för hur arbetet med enprocentregeln ska gå till och håll det levande inom kommunens förvaltningar. 3. Skriv in beslutet om enprocentregeln i de kommunala bolagens ägardirektiv. 4. Ambitionen att skapa konstnärligt gestaltade livsmiljöer behöver finnas med i hela den kommunala beslutsprocessen och inarbetas i plan- och styrdokument, såsom den långsiktiga visionen, översiktsplaner, exploateringsplaner, detaljplaner, i kommunens markanvisningspolicy och gestaltningsprogram. För att alla ska få likvärdig tillgång till konst och för att uppnå konkurrensneutralitet mellan privata byggherrar och Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

19 allmännyttiga bostadsföretag, bör enprocentregeln kopplas till markanvisningar, exploateringsavtal, tomträttsavtal och bygglov (se exemplen vid Inspiration nedan). 5. Utse en processansvarig för enprocentregeln som ser till att få olika aktörer att samverka och att konstnärerna anlitas i början av planeringsprocessen. En processansvarig kan till exempel vara en handläggare med gedigen konstnärlig kompetens på kulturnämnden eller som i Stockholm där en speciell enhet, Stockholm Konst, inrättats som är underställd kommunen (se nedan). Närvaron av konstnärlig kompetens kan ha en viktig roll i kommunikationen mellan olika grupper. Det kan handla om att skapa bilder av möjliga framtider och visa på rummets potential och därigenom skapa diskussioner om utformning av en miljö. Konstnären kan i och med sin friare roll mer förbehållslöst än andra aktörer bidra till att etablera dialoger som uppfattas som meningsfulla för alla som berörs Avgörande för att lyckas med enprocentregeln och skapa konstnärliga gestaltningar av hög kvalitet är att det inom kommunen finns en löpande dialog mellan teknisk förvaltning såsom fastighetskontor, exploateringskontor och kulturförvaltning, så att de som ansvarar för enprocentregelns tillämpning kommer in tidigt i processen, både vid stadsplanering och vid enskilda bygg- och infrastrukturprojekt. Konstnärlig gestaltning behöver samspela med rumslighet, belysning, möblering, grönska, trafik och aktiviteter. Verksamheter som trafikkontor och parkförvaltning behöver också delta i samarbetet. Samverkan över förvaltningsgränserna är en förutsättning för att kommunen ska kunna bli en bättre beställare av gestaltningsuppdrag. 33 Processansvarig bör också ha ett uppföljningsansvar för hur enprocentregeln tillämpas inom kommunens gränser och återkoppla detta till nämnder och förvaltningar. I Konstnärsnämndens rapport Ingen regel utan undantag (kapitel 6) ges exempel på hur samverkansråd kan se ut liksom hur själva arbetsprocessen kan gå till. Har kommunen inte tillgång till konstkonsult finns stöd att hämta från exempelvis Konstnärscentrum, Statens konstråd och regionens konstkonsulenter för att till exempel upphandla en konstkonsult 34. I bland annat Stockholm och Göteborg finansieras kringarbetet med att få till stånd de konstnärliga gestaltningarna med en liten del av enprocenten. 7. Enprocentregeln baseras på den totala byggkostnaden. Resursavsättningen till konstnärlig gestaltning skall till en början beräknas på projekteringskostnaden för att i slutänden räknas upp i relation till byggkostnaden. Budgeten för konstnärliga gestaltningar skall vara integrerad i byggprojektet. Om man inte budgeterar för konsten och konstnären från början blir det svårt och ibland omöjligt att hävda de perspektiven. Gör kommunen mindre till- och ombyggnationer kan enprocentspengarna fonderas för 32 s Konstnärsnämnden rapport Ingen regel utan undantag, sid Konstkonsulenter arbetar med genomförandet av konstnärliga uppdrag, konstkonsulenter med jobbar på uppdrag av regionerna med att främja konsten på olika vis i sin region. Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

20 att användas till större konstnärliga gestaltningar. 8. Komplettera enprocentregeln med ett anslag från kommunbudgeten för underhåll av konst, inköp av lös konst, offentlig konst i områden som är konstnärligt eftersatta och till temporära offentliga verk. 9. För mindre kommuner där det byggs lite kan det finnas fördelar att lägga en procent av nettoinvesteringsbudgeten. Bygger exempelvis kommunen bara ett kraftverk och det i ett område där få människor rör sig, kan det vara bättre investerade pengar att göra konstnärliga gestaltningar där människor rör sig. Avsättningen bör då göras, om kommunen varaktigt vill garantera en samhällsutveckling med nya konstnärliga gestaltningar, innan medlen fördelas ut till nämnderna. 10. Det måste finnas riktlinjer för hur kommunen väljer att arbeta med inköp och upphandling av konst. Hänsyn ska tas till LOU. Sammanfattande information om vad som gäller finns i Konstnärscentrums rapport Skåneprojektet, i Konstnärsnämndens rapport Ingen regel utan undantag (kapitel 7) och i Kalmar läns riktlinjer för offentlig konst (s 22). I skriften Tävlingsrekommendationer beskriver Konstnärernas Riksorganisation hur tävlingar som urvalsmetod för konstnärlig gestaltning kan gå till. 11. Offentlig konst behöver tas om hand. Det behövs riktlinjer för hur man ska gå tillväga vid förändringar av platsen där konsten finns, bland annat bör en dialog föras med konstnären när så är möjligt. Det måste vara tydligt vem som har ansvar för inventeringar och underhåll. Inventeringar kan också vara en del av att tillgängliggöra konstsamlingar och informera om nya verk. I Riksantikvarieämbetets rapport Riktlinjer för förvaltning av offentlig konst beskrivs hur man på ett systematiskt sätt kan planera, genomföra och följa upp förvaltningen av den offentliga konsten. 13. Nyinköpta verk och dess upphovsperson bör presenteras på kommunens hemsida, gärna med en länk till konstnärens hemsida, och kommuniceras i externa och egna medier. Underlätta gärna för invånare och besökare att hitta till de offentliga verken genom en karta som visar vägen 35. Genom Bildupphovsrätt i Sverige kan man lösa avtalslicenser 36 som gör det smidigt att tillgodose konstnärers upphovsrätt. 14. En utveckling av enprocentregeln vore att även låta den gälla kommunens digitala offentliga miljöer. Exempel, inspiration och aktörer Göteborgs kommun har utvecklat ett system 37 för arbetet med enprocentregeln där bland annat förhållandet till privata byggherrar regleras; I samband med markanvisning bör fastighetsnämnden villkora denna med att exploatören tillämpar enprocentregeln (sid 6) Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

21 Här finns också den politiska processen beskriven som ledde fram till beslutet om enprocentregeln i Göteborg. Stockholm inspireras nu av Göteborg och ska pröva att ställa krav på offentlig konst i markanvisningar, vilket framgår av budgeten för Stockholms stad I Tanums kommun har man sedan 2007 skrivit in i riktlinjerna för exploateringsavtal att Vid samhällsutbyggnad, både i kommunal och privat regi är det viktigt att exploatören/byggherren tar ansvar för miljön i det gemensamma offentliga rummet. Vid en exploatering skall kommunen i exploateringsavtalet ange ansvar och förutsättningar för konstnärlig utsmyckning. Detta följer med när beslut fattas, som här i exploateringsavtalet för Kyrkonäs: I anslutning till eller på exploateringsområdet ska exploatören med någon form av bestående konstnärlig gestaltning bidra till att höja det allmänna estetiska värdet i området. Detta sker i samråd med berörd instans på kommunen." 39 I Kalmar läns riktlinjer för offentlig konst står att kommuner bör skriva in i kontrakt med privata byggbolag att en procent av byggkostnaderna ska gå till offentlig konst (sid 11). Stockholm läns landsting har en riktlinje om att två procent ska gå till konstnärliga gestaltningar. Förutsättningarna för offentlig konst är förstås speciella i Stockholm som tillhör de fem snabbast växande regionerna i Europa. Men hur man har organiserat arbetet med den offentliga konsten och enprocentregeln kan ändå tjänstgöra som inspirerande exempel. Här har en egen enhet, Stockholm konst, inrättats med ansvar för enprocentregelns tillämpning. Stockholm konst tar hand om hela processen som leder fram till att ett nytt konstverk kommer på plats. Verksamheten omfattar nybeställningar av offentliga verk till gator, parker, bostadsområden och torg, och med inköp av konst som exempelvis placeras på arbetsplatser, förskolor, skolor och äldreboenden. En väsentlig del i den process som tillämpas i Stockholm är den samverkan som sker mellan Stockholm konst och Exploateringskontoret. (Exploateringskontoret leder arbetet med genomförandet av de planer som rör den fysiska miljön i Stockholm, vilket innebär förvaltning, utveckling och exploatering av stadens mark.) Denna samverkan finns dokumenterat i ett av parterna upprättat PM undertecknad av exploaterings- respektive kulturdirektör. Vid halvårsvisa genomgångar informeras Stockholm konst om aktuella markanvisningsbeslut med preliminära tidsplaner och budget. Inför större exploateringsprojekt/-områden upprättas konstprogram. Området betraktas då som en helhet och det blir möjligt med en flexiblare användning av resurserna för konstnärlig 38 Stockholms stads budget för 2017 (PDF), sid KS 263, Exploateringsavtal för Tanums 1:3 m.fl. Kyrkonäs 28, ,+med+bilagor.pdf, 16 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

22 utsmyckning. Den tidiga medverkan är en stor tillgång för att bättre möjliggöra integrering av konstnärlig utsmyckning och gestaltning i exploatering och byggnation. I dokumentet Offentlig konst i Kalmar län-policy och riktlinjer, finns rikligt med förslag på tillvägagångssätt för att skapa rutiner för arbetet med offentlig konst i kommuner. Offentlig konst i Kalmar län - policy och riktlinjer Riktlinjer för Härnösands kommuns konstverksamhet och konstinköp Fyrbodal kommunförbund har tagit fram ett styrdokument för gestaltning av offentliga miljöer som ger en flexibel modell för förbundets 14 kommuner att anta och anpassa. I Riksantikvarieämbetets rapport Riktlinjer för förvaltning av offentlig konst beskrivs hur man på ett systematiskt sätt kan planera, genomföra och följa upp förvaltningen av den offentliga konsten. Dessa riktlinjer kan användas av exempelvis kommuner och landsting, eller andra aktörer i förvaltande position. Konsten att gestalta offentliga miljöer, en gemensam publikation av Statens konstråd; Boverket; Riksantikvarieämbetet och Arkitektur-och Designcentrum. Myndigheterna undersökte tillsammans med ett stort antal offentliga och privata aktörer liksom olika yrkesgrupper metoder för samverkan vid 13 olika gestaltningsprojekt under åren Konstnärsnämndens rapport Ingen regel utan undantag. Här finns Konstnärscentrum Syds rapport om Skåneprojektet som handlar om enprocentsregeln. Konstnärscentrum Syd sammanställde våren 2017 en rapport över en enkät om hur samtliga kommuner i Skåne tillämpar enprocentsregeln. Behöver du nå ut med gestaltningsuppdrag? Genom Konstnärernas Riksorganisations och Bildupphovsrätt i Sveriges gemensamma nyhetsbrev når du de flesta konstnärerna i landet. Konstnärscentrum (i fem regioner) erbjuder offentliga och privata uppdragsgivare information, förmedling av konstnärer och annat som berör konstnärlig gestaltning. Konstkonsulenterna i Sverige jobbar också ofta med rådgivning kring upphandling av konst. Region Norrbotten har inrättat ett Resurscentrum för konst som har en rådgivande roll gentemot uppdragsgivare och konstnärer i frågor om upphandling av konst. Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

23 Område 4: Kurser, folkbildning och utbildning Det finns en positiv växelverkan mellan det breda och det professionella utövandet, och båda delar måste få utvecklas i samspel med varandra. Eftersom kultur hör intimt samman med bildning och intellektuell utveckling är kulturen och estetiken en viktig del av varje barns skolgång. ur regeringens höstbudget Att jag valde konstnärsvägen berodde på den tilltro som visades mig i klassrummet. Kreativiteten har sedan hjälpt mig att utforska, uttrycka, tycka om att vara muslim, svensk och konstnär, att få vara komplex. Konsten har gett mig redskap att undersöka min identitet. Fler borde få möjlighet att hitta den egna rösten. Saadia Hussain, konstnär Artikel 31 i FN:s Barnkonvention ger barn rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet och slår fast att alla barn ska ha samma tillgång till kulturell och konstnärlig verksamhet. Målen för den nuvarande kulturpolitiken bygger på propositionsförslaget Tid för kultur 41 (2009) som har tagit intryck av Barnkonventionen: Kulturpolitiken bör ge förutsättningar för att barn och unga i hela landet har tillgång till ett kulturutbud och kulturella aktiviteter som präglas av mångfald och hög kvalitet. Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Kulturella aktiviteter ger barn och ungdomar utrymme att utbyta tankar och använda sin kreativitet i gemenskap med andra. Att lära känna kulturarvet och förstå historiska sammanhang stärker barns och ungas identitet och ger perspektiv på tillvaron. De som i unga år upplever och skapar kultur bygger en grund för att även senare i livet kunna tänka i nya banor. Att som ung ha tillgång till och kunna använda sig av sin kreativitet och sina kulturella uttryckssätt är därför av stor betydelse även ur ett samhällsperspektiv. Kulturskolerådets sammanställning av statistik kring Kulturskolan visar att det år 2015 var tretton kommuner som slopat terminsavgiften. Dessa var Boden, Degerfors, Hudiksvall, Härjedalen, Luleå, Ragunda, Skinnskatteberg, Strömsund, Svenljunga, Sundsvall, Åre, Älvkarleby och Örnsköldsvik. I dessa kommuner ökar barns tillgänglighet till kultur och det egna skapandet. Även studieförbund och folkhögskolor spelar en viktig roll i att sprida kunskap om konst- och kultur, och att möjliggöra för människor att själva pröva konstnärliga uttrycksformer. Stockholms stad har en ambitiös handlingsplan med målsättningar för barns och ungdomars rätt till att ta del av och utöva kultur och konst. Barn och unga i stadens förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska få uppleva och skapa konst i möte med professionella kulturutövare som en integrerad och kontinuerlig del i vardagen. Estetiska läroprocesser ska användas för att stödja barnens lärande och utveckling som ett led i 40 Statens budget 2016, utgiftsområde 17 sid Tid för kultur Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

24 skolans demokratiuppdrag. Utbildningsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att skapa strukturer för dialog och samverkan mellan förskolan, grundskolan gymnasiet och det professionella kulturlivet. En speciell plattform - Kulan - har skapats som en mötesplats för samverkan mellan förskolan, skolan och kulturlivet. 42 Kulturskolerådet har gett ut en förstudie om en pedagogisk vidareutbildning av personer med konstnärlig utbildning. Den finns här 43. Checklistan: Frågor för kommunen att se över Erbjuds elever i förskolan och på fritids verksamhet med bild och form? Erbjuds grundskoleelever i kommunen skapande skola-projekt inom bild och form? Erbjuder kommunen kulturskola inom bild och form? Anlitas yrkesverksamma konstnärer i verksamheterna ovan? Är kulturskolan tillgänglig även för socioekonomiskt svagare grupper? Erbjuder kommunens gymnasier estetiska programmet och estetiska ämnen som tillval? Erbjuder skolorna i kommunen den pedagogiska personalen kurser som fördjupar kunskapen om estetiska lärprocesser? Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

25 Område 5: Goda konstnärliga förutsättningar Vidare ska stater stimulera offentlig och privat efterfrågan på produkterna av den konstnärliga aktiviteten för att öka möjligheterna till betalt arbete för konstnärer, bland annat genom att ge bidrag till konstinstitutioner, uppdrag till enskilda konstnärer eller till dem som organiserar konstnärliga evenemang, och genom att upprätta konstfonder. 44 UNESCO, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur Vad är den viktigaste frågan för svenskt konstliv de kommande åren? Det viktigaste är nu som alltid att landets konstnärer får möjlighet att utveckla sina konstnärskap. 45 Daniel Birnbaum, överintendent vid Moderna Museet Ett rikt och inkluderande konstliv förutsätter att det finns verksamma konstnärer i kommunen. De kan vara inspiratörer och förebilder för kommuninvånarna, särskilt för barn och ungdomar, och de kan vara skapare och medskapare av konstnärliga och kreativa verksamheter inom kommunens olika ansvarsområden. Hälften av Sveriges konstföreningar har gått i graven under 2000-talet, vilket har haft betydelse för många bildkonstnärers och konsthantverkares försäljning. Det är ett av flera skäl till att det är svårt att försörja sig på den konstnärliga verksamheten. Vill samhället ha ett vitalt konstliv är det avgörande att så många konstnärer som möjligt kan utveckla sitt konstnärskap under ett helt yrkesliv. Konstnärlig utveckling tar tid och måste uppmuntras av samhället. Därför bör även kommuner bidra till att skapa förutsättningar för bild och formkonstnärer (det vill säga bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare med flera) att vara yrkesverksamma. Offentliga inköp av konst och konsthantverk, konstnärliga gestaltningsuppdrag, formgivningsuppdrag, konstprojekt, konstnärsanknutna uppdrag, utbildningsverksamhet (exempelvis inom ramen för Skapande skola och Kulturskolan), bildupphovsrättsersättningar, konstkonsulentverksamhet, arbetsstipendier, ateljéstöd, offentliga inköp av presenter och gåvor från bild- och formkonstnärer kommunen har många möjligheter att stärka konstnärernas ekonomiska förutsättningar att vara yrkesverksamma. För att medborgare ska kunna möta någon kvalitativ konst i staden måste den förstås produceras, tänkas ut och arbetas fram någonstans. Den platsen är för konstnärer, konsthantverkare, fotografer och många andra kulturskapare synonymt med ateljén. 46, skriver Robert Stasinski i en utredning (2016) om hur ateljéstödet i Stockholm fungerar. Hans förslag på förändringar bör kunna vara av värde för alla kommuner som vill skapa goda förutsättningar för konstnärligt skapande. Den innehåller en omvärldsanalys och belyser hur villkoren för det konstnärliga utövandet förändrats och hur förutsättningarna ser ut idag. 44 Unescos inlaga till samrådet om rätten till konstnärlig frihet Robert Stasinski, Bland ramar, höljen och gränser (2016) Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

26 Boendemiljöer blir intressantare och mer levande om där finns en blandning av verksamheter. Både när nya områden byggs och när gamla omvandlas behöver lokala kulturhus, ateljéer, gallerier och hantverkslokaler finnas med i stadsutvecklingen. Kreativa näringar gynnas av klusterbildningar. I konstnärligt inriktade kollektivverkstäder finns möjlighet att arbeta med uttryck som kräver stort utrymme, specialutrustning liksom tunga maskiner och ugnar. Konstnärernas kollektivverkstäder, KKV, är riksorganisationen för de konstnärliga kollektivverkstäderna i Sverige och organiserar 25 verkstäder. Resurscentra och resursplattformar som sammanlänkar en mångfald av aktörer och underlättar för konstnärer att vara verksamma är del av den kulturella infrastruktur som bidrar till en livaktig konst- och kulturscen i en kommun. Här är ett exempel hur Malmö synliggör olika aktörer. Resurscentrum för konst och Konstkonsulenterna i Sverige har i sina uppdrag att jobba med fortbildning för professionella konstnärer. Kommunerna kan vara med och satsa pengar på dessa verksamheter så att där finns medel till att arrangera fortbildningar, exempelvis resebidrag för konstnärerna som bor på mindre orter och måste ta sig till huvudorten i regionen. Kommunerna saknar ofta denna kompetens och kan i dessa fall samverka med regionerna. Checklistan: Frågor för kommunen att se över Vet kommunen vilka konstnärer som är verksamma i trakten? Synliggör kommunen de bild- och formkonstnärer som är verksamma i kommunen? Använder sig kommunen av konstnärlig kompetens genom att anlita konstnärer i olika uppdrag för sin verksamhet och i besluts- och referensgrupper? Tillämpas MU-avtalet vid utställningar och ersätts konstnärers arbetstid? Använder sig kommunen av Konstnärernas Riksorganisations arvodesrekommendationer för konstnärers ersättningar 47? Har kommunen någon form av projektstöd, verksamhetsstöd, resestöd eller stipendier som årligen delas ut till bild- och formkonstnärer? Ger kommunen någon form av stöd till bild- och formkonstnärers ateljéer och kollektivverkstäder? Erbjuder kommunen någon form av fortbildningskurser för konstnärer? Har kommunen tecknat ett avtal med Bildupphovsrätt i Sverige som reglerar användandet av konstbilder på webb, i sociala medier och i trycksaker? Har kommunen en policy för att köpa konst och konsthantverk till jubilarer, för avtackningar och som presenter? 47 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

27 Har kommunens olika arbetsplatser egna konstföreningar? Är kommunen intresserad av att bli en fristad för en hotad konstnär? Tretton steg för att skapa goda konstnärliga förutsättningar 1. Är kommunen liten till invånarantal går det att samverka med grannkommuner och söka stöd av regionförbundet/landstinget för att utveckla ett ramverk som skapar goda konstnärliga förutsättningar. Regionens konstkonsulenter kan sannolikt hjälpa till. Man kan också vända sig till Konstnärscentrum, Konsthantverkscentrum och eventuella Resurscentrum för konst. 2. Kartlägg vilka bild- och formkonstnärer som är yrkesverksamma i kommunen och för en dialog med dem om hur förutsättningarna för konstnärligt skapande kan förbättras. Det kan utmynna i en handlingsplan som stimulerar konstnärlig verksamhet i kommunen. 3. För att garantera skäliga villkor har Konstnärernas Riksorganisation tagit fram arvodesrekommendationer, som följs av de flesta inom konstfältet. Du hittar dem här: Det är viktigt att bild- och formkonstnärer även ersätts när kommunen vill anlita deras kompetens i möten med olika syften. 4. Projektstöd, verksamhetsstöd, och stipendier till konstnärer är vanligt förkommande i många kommuner för att uppmuntra konstnärlig produktion och utveckling. Exempelvis Mölndal delar årligen ut olika stipendier. Kommunen kan också utse årets konstnär efter en nomineringsrunda och tilldela denne ett stipendium. 5. Är ateljéer/arbetslokaler en utmaning för konstnärer i kommunen? Fråga konstnärerna och gör en inventering av lokaler lämpade att använda för ateljéer och större verkstäder. 6. Det finns två typer av ateljéstöd, subventionerade hyror i kommunala fastigheter alternativt ekonomiskt stöd. Ta gärna vara på erfarenheter från andra kommuner för att utveckla ett system med tydliga kriterier för hur subventionerade ateljéer och ateljéstöd kan fördelas med målsättning att både ge långsiktighet och också underlätta etablering för nya konstnärer och ökad rörlighet. Det pågår en utveckling mot att fler kommuner skapar system för subventionerade ateljéer. I Uppsala tillsattes en utredning 48 som ledde fram till att kommunen införde ateljéstöd och tog fram riktlinjer för ateljéstöd. Värmdö antog ett ateljéstöd för ett par år sedan. Örebro har haft ett ateljéstöd en längre tid. Stockholm har sedan länge haft system för fördelning av ateljéer och ateljéstöd men har nyligen utfört en genomlysning av läget i rapporten, som nämndes ovan, och genomfört förbättringar. I många fall är det konstnärerna själva som organiserar en ateljéförening 48 Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

28 och hyr lokaler av kommunen, inte sällan till en kulturanpassad hyra. Det finns också ett par exempel där stadens fastighetskontor har gått in och skött förhandlingarna med privata fastighetsägare och genom sin högre kreditvärdighet kunna pressa hyrorna, samtidigt som man bistått ateljéföreningen med kompetens som fastighetsskötsel. Läs om Årstabergsmodellen här För att driva och utveckla kollektivverkstäder är stöd och finansiering från offentligt håll ofta en förutsättning. Kollektivverkstädernas verksamhet är bred och vänder sig till stora grupper inom bild- och formkonsten vilket gör att anslagen som fördelas har möjlighet att komma många utövare till godo. 50 Konstnärernas Kollektivverkstäder Riksorganisation är experter på området. Västra Götalandsregionens kulturnämnd beviljade nyligen Konstnärernas kollektivverkstad i Bohuslän en miljon kronor för att bygga nya ateljéboenden Genom samverkan med regionförbundet och andra aktörer som Konstnärernas Riksorganisation, regionens konstkonsulenter, Konstnärscentrum och eventuella Resurscentrum i regionen kan kommunen erbjuda konstnärer kompetensutveckling inom områden som efterfrågats av yrkesverksamma konstnärer i kommunen. Det kan till exempel gälla MU-avtalet, gestaltningsuppdrag, metodutveckling, administration och förhandlingskompetens. 9. Inspireras gärna av andra kommuner som aktivt synliggör traktens konstnärer för invånare och besökare. Finns det ett intresse bland konstnärerna kan kommunen lista yrkesverksamma på sin hemsida. Haparanda har listat alla sina offentliga verk på sin webbsida. Kommunen kan också se potentialen i att synliggöra konstrundor, ateljébesök (Gotland är ett bra exempel), den offentliga konsten. 10. För att återge konstverk och konstnärliga gestaltningar på kommunens interna och externa webbplatser, i appar eller trycksaker krävs det nästan alltid ett tillstånd av upphovspersonen. Konstnärers rätt till inflytande och ersättning när verken används är reglerad i Upphovsrättslagen. För kommuner som satsar på kultur och kostnadseffektivt vill publicera konst på webben, i trycksaker eller digitalisera sin konstsamling har Bildupphovsrätt skapat fördelaktiga avtal. Med en avtalad bildlicens betalar man ett fast belopp per år för att använda obegränsat med bilder till ett mycket lägre pris än den kostnad det innebär att söka tillstånd för varje bild, vilket även kräver en del administrativa insatser och koll från kommunens sida. Det går dessutom att utöka ett avtal så att även de kommunala museerna ingår. Läs mer här Kartlägg inom vilka områden som kommunen behöver konstnärlig kompetens och anlita konstnärer. Det kan handla om konstnärliga gestaltningar, stadsutveckling, Region Skåne, Förstudie om en samordnande resursplattform för bild-och formkonsten (2012), sid Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

29 planerings- och processfrågor, skapande skola/kulturskolan, utbildning/fortbildning, besluts- och referensgrupper, projektutveckling inom kulturområdet. 12. Allt fler kommuner köper konst och konsthantverk som presenter, priser och vid avtackningar av jubilarer. Det är ett populärt sätt att visa uppskattning och att sprida kännedom om verksamma bild och formkonstnärer i kommunen. Redan på 90-talet började Umeå göra detta som ett alternativ till en guldklocka eller en kristallvas. Idén har spridit sig i landet, bland annat till Örebro län och till Dalarna. Konst i Dalarna arrangerar tillsammans med Dalarnas landsting en årlig samlingsutställning, Jubilarens val, med flera hundra konstverk. 13. Kommuner kan också bli fristäder för förföljda och hotade konstnärer i omvärlden. I Sverige har bland andra Konstnärernas Riksorganisation och Kulturrådet drivit frågan om att utvidga fristadsbegreppet från att enbart gälla de som hotats och förföljts för sina ord - det vill säga författare, journalister och serietecknare - till att även gälla andra konstområden. År 2015 blev Gävle kommun världens första fristad för en förföljd bildkonstnär. Nätverket ICORN, International Cities Of Refuge Network, samordnar fristadsarbetet. Här finns en handbok 53 för fristäder. Ett annat initiativ är UNICORN - Artist in Solidarity - med syftet att ge skydd och arbetsmöjligheter till förföljda konstnärer. Det är ett nätverk som startades av konstnärer och kulturarbetare med säte i Malmö I nätverket ingår Inter Arts Centre, IAC, en plattform för konstnärlig experimentverksamhet, anknuten till Lunds universitet Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

30 Område 6: Finansiering och budgetering spendera pengar på kultur är ingen lyx utan en sund investering, och inte bara för en avlägsen framtid. Kultur är inte trevligt att ha, utan något som är nödvändigt att ha 55. Manuel Barroso, Europakomissionens ordförande En reflektion som ligger nära till hands är hur oekonomisk underfinansiering är. Inte bara hindrar den verksamheten i fråga från att utveckla sin hela potential. Den innebär ett slösaktigt underutnyttjande av de medel som ändå satsas 56 Mikael Löfgren, författare Med tanke på att citatet av Mikael Löfgren är taget ur en rapport som handlar specifikt om samtidskonsthallar kan det vara intressant att se hur en konsthall kan bidra till en hel region. Enligt en studie från Göteborgs universitet genererar Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn ett samhällsekonomiskt värde som är 20 gånger större än de offentliga bidrag museet får. Men citatet av Löfgren har också en generell relevans. Det är viktigt att se hur olika budgetposter kan förstärka varandra så att olika verksamheter kan förverkliga så mycket som möjligt av sin potential. En transparent budget och ekonomi kan därför också medföra viktiga demokratiska diskussioner som kan leda till oväntade synergieffekter. Checklistan: Frågor för kommunen att se över Finansierar kommunen en konsthall och stödjer fria eller konstnärsdrivna arrangörer? Budgeteras MU-avtalet, inklusive arbetstid för utställande konstnärer? Finns en MU-avtalspott från vilken utställningsarrangörer inom kommunens gränser kan söka medfinansiering för avtalsenliga ersättningar till konstnärer? Avsätts medel för regelbundna inköp av lös konst, underhåll av den offentliga konsten och för tillfälliga konstverk i de offentliga rummen? Avsätts en procent av kommunens bygginvesteringar i konstnärliga gestaltningar? När kommunen anlitar konstnärer, även i olika arbets- och dialogmöten, arvoderas de med Konstnärernas Riksorganisations arvodesrekommendationer 57? Avsätts medel för fortbildning av personal som på olika vis arbetar med konst inom kommunen? Budgeteras det för årliga workshops och fortbildningar avseende den samtida konsten, enprocentregeln för konstnärlig gestaltning och MU-avtalet? Utbildningar som riktar sig till konstnärer, tjänstemän, politiker, byggherrar, fastighetsägare, utställningsarrangörer på kommunal nivå Inga undantag, sid 31, Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

31 Finansierar kommunen projekt- och verksamhetsstöd, konstnärsstipendier samt stöd till ateljéer och kollektivverkstäder? Avsätts medel för en bild- och formkonsulent, alternativt bidrar kommunerna till de regionala inrättningarna som tillhandahåller konstkonsulenter? Budgeterar och redovisar kommunen på ett sätt som synliggör konstnärernas ersättningar, även i relation till hela kulturbudgeten? Framgår det av kulturbudgeten hur stor andel som går till konstverksamheter som ligger utanför de etablerade institutionerna? Synliggörs fördelningen av resurser mellan de olika konst- och kulturformerna? Mer information och inspiration Här finns Konstnärernas Riksorganisations sammanställning Bild- och formkonsten i siffror 58. Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur Stockholms kulturförvaltning har varje år sedan mitten av 1990-talet, med några års uppehåll, sammanställt en kulturrapport med statistik 60 och aktuell information om stadens kulturliv. Om man förutsätter att vi tänker med språket så är konst ett sätt att tänka på saker man inte har något annat språk för. Ernst Billgren, konstnär Jag använder mina erfarenheter, men inte för att berätta om mig själv utan för att berätta om en struktur, och komma nära någonting som fångar vårt samhällsklimat. Anna Odell, konstnär Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik,

32 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(1) Kultur- och fritidsnämndens presidium 17 Presentation av förvaltningsplaner - utbildningsförvaltningen Ärendenummer KFN 2018/1 Beslutsnivå Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av ärendet Utbildningschefen presenterar utbildningsförvaltningens förvaltningsplan för kultur- och fritidsnämndens verksamheter. Tekniska förvaltningen och utvecklingsenheten presenterade sina förvaltningsplaner för nämnden , 7. Utbildningsförvaltningen ska presentera sin förvaltningsplan för nämnden Planerna ska lämnas in till kultur- och fritidsnämnden för registrering. Beslutet skickas till Tekniske chefen Utbildningschefen Utvecklingschefen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 32

33 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(1) Kultur- och fritidsnämnden 7 Förvaltnings- och utvecklingsplaner för verksamheterna inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde information Ärendenummer KFN 2018/1 Kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden noterar informationen från tekniska förvaltningen och utvecklingsenheten. 2. Utbildningsförvaltningen ska presentera sin förvaltningsplan vid nästa sammanträde. Beslutsnivå Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av ärendet Tekniske chefen och utvecklingschefen presenterar förvaltningsplaner för kulturoch fritidsnämndens verksamheter. Planerna ska lämnas in till kultur- och fritidsnämnden för registrering. Beslutet skickas till Tekniske chefen Utbildningschefen Utvecklingschefen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 33

34 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(1) Kultur- och fritidsnämndens presidium 8 Förvaltnings- och utvecklingsplaner för verksamheterna inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Ärendenummer KFN 2018/1 Beslutsnivå Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av ärendet Respektive förvaltningschef och utvecklingschefen ska på nämndens sammanträde 1 februari presentera förvaltningsplaner för kultur- och fritidsnämndens verksamheter. Planerna ska sedan lämnas in till kultur- och fritidsnämnden för registrering. Beslutet skickas till Tekniske chefen Utbildningschefen Utvecklingschefen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 34

35 (22) Utbildningsförvaltningen PO Johansson Telefon E-post Förvaltningsplan 2018 utbildningsförvaltningen 35

36 Förvaltningsplan (22) Innehåll Styrsystem...3 Strategiska utvecklingsplanen...4 Fokusområde Ekonomi...4 Fokusområde Medarbetare...5 Resultatmål utbildningsnämnden...7 Resultatmål kultur- och fritidsnämnden...12 Utbildningsnämndens uppdrag...15 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag...15 Huvudmannens uppdrag...16 Bilagor...17 Processer Strategiska nyckeltal...18 Utbildningsnämndens nyckeltal...19 Kultur- och fritidsnämndens nyckeltal

37 Förvaltningsplan (22) Styrsystem Utifrån de resultatmål, målnyckeltal eller andra mål- och styrparametrar som fastställts av nämnden upprättar respektive förvaltning en förvaltningsplan för det kommande budgetåret. Förvaltningsplanen kan uttryckas i verksamhetsmål eller aktiviteter som ska genomföras för att resultatmålen ska nås. Förvaltningsplanen ska fortlöpande följas upp av förvaltningsledningen och kommuniceras med nämnden och inom förvaltningen. Avvikelser av betydelse rapporteras till nämnd och kommunchef. 37

38 Förvaltningsplan (22) Strategiska utvecklingsplanen Fokusområde Ekonomi Resultatmål Målvärde Aktivitet Ansvarig Klart/ Minst 90 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 90 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. >90 % Samtliga chefer går igenom budgeten med sina medarbetare så snart budget 2018 är tryckt. >90 % Samtliga chefer går igenom respektive enhets måluppfyllelse samt ekonomiska läge i samband med APT. samtliga chefer samtliga chefer Lägesrapport mars 2018 minst 4 gånger per år 38

39 Förvaltningsplan (22) Fokusområde Medarbetare Resultatmål Målvär de Aktivitet Ansvarig Klart/ Lägesrapport 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % Uppdatera samtliga medarbetares uppdrag i samband med det årliga medarbetarsamtalet. Alla med arbetare ska ha ett individuellt uppdrag utöver grunduppdraget. samtliga chefer december % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Obs Samma aktiviteter som under resultatmålet 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % Använda materialet om kommunens värdegrund för att hålla värdegrunden levande. Använda värdegrunden enligt utbildningsförvaltningens kommunikationsplan. Introducera samtliga nya medarbetare i kommunens värdegrund. (checklista introduktion) Utvärdering av om värdegrunden efterlevs. samtliga chefer samtliga chefer samtliga chefer samtliga chefer augusti 2018 december 2018 december 2018? augusti % av kommuninvån arna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. Obs Samma aktiviteter som under resultatmålet 100 % av 100 % Använda materialet om kommunens värdegrund för att hålla värdegrunden levande. Använda värde-grunden enligt utbildningsförvaltningens kommunikationsplan. Introducera samtliga nya medarbetare i kommunens värdegrund. (checklista introduktion) samtliga chefer samtliga chefer samtliga chefer augusti 2017 december 2018 Löpande i samband med nyanställn ing 39

40 Förvaltningsplan (22) medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Resultatmål Minst 90 % av medarbetarna ska kunna rekommender a kommunen som arbetsgivare. Målvär de >90 % Utvärdering av om värdegrunden efterlevs. samtliga chefer augusti 2018 Aktivitet Ansvarig Klart/ Arbeta enligt reviderade kompetensförsörjningss trategin och tillhörande handlingsplan. Vidareutveckla kompetensförsörjningsstrategin med handlings-plan så att även kulturskola, bibliotek och fritidsgård omfattas av den. Tillsammans med facket arbeta kring att öka förvaltningens attraktivitet som arbetsgivare: Lärarlönelyft Lönespridning Arbetstid Använda kommunikationsplanen både vid intern och extern kommunikation. samtliga chefer förvaltnings chef förvaltnings chef samtliga chefer Lägesrapport Årshjul rekrytering oktober 2018 mars 2018 december % av alla direktadresser ade e- postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. 100 % inom 5 dygn 80 % inom 1 dygn Information genom hela styrkedjan om möjlighet till autosvar, tillgång för kollega att läsa mail och andra kanaler för att öka tillgängligheten. samtliga chefer mars

41 Förvaltningsplan (22) Resultatmål utbildningsnämnden Fokusområde: Vill Inriktningsmål: Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. En kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar. Resultatmål Andelen föräldrar som upplever att förskolan erbjuder en trygg och god pedagogisk miljö ska vara minst 90 %. Andelen föräldrar som upplever att fritidshem erbjuder en trygg och pedagogisk miljö ska vara minst 90 %. Målvär de 92 % 90 % Aktivitet Ansvarig Klart/ Genomföra enkät kring föräldrars upplevelse av förskolan. Använda justerad kvalitetsmodell för förskolan. Arbete med de prioriterade utvecklingsområd ena jämställdhet digitalisering inflytande och delaktighet, Fortsatt arbete kemikaliesmart förskola Genomföra enkät kring föräldrars upplevelse av fritidshemmet. Arbete med de prioriterade utvecklingsområd ena: inflytande och delaktighet i fritidshemmen synliggöra fritidshem och förskole- verksamhetschef förskola verksamhetschef förskola förskolechefer verksamhetschef förskola Grundskolechef samtliga grundskolerektorer Lägesrappor t oktober 2018 augusti 2018 decemb er 2018 decemb er 2018 oktober 2018 Augusti

42 Förvaltningsplan (22) klass i kvalitetsarbetet likvärdighet/k ön Genomföra fördjupad analys av förutsättningar för fritidshemmen. Utgångsläge ska vara aktiviteter för förbättrad verksamhet, bland annat beakta lärmiljöerna. utvecklingsstrateg augusti 2018 Andel elever som känner sig trygga ska enligt skolbarometern s undersökning i åk 5, åk 8 och gy 2, på lång sikt vara minst 90 %. Åk 5 93 % Åk 8 90 % Åk 2 gy 94 % Genomföra skolbarometern. Implementera samverkansavtal (skottlandsmodell en) med socialförvaltningen. administrativ chef verksamhetschef förskola, grundskola och gymnasium/komvu x decemb er 2081 augusti 2018 Utvärdering fältarbetare chef central elevhälsa decemb er 2018 Ökad samverkan mellan skola och polis, socialförvaltning samt fritidsgård. Verksamhetschefer grundskola och gymnasium/ komvux, fritidsgårdschef/ chef central elevhälsa oktober 2018 Utarbeta förväntansdokument gentemot elever och vårdnadshavare. samtliga rektorer decemb er

43 Förvaltningsplan (22) Betygsmedelvä rdet i årskurs 9 i de kommunala skolorna år 2020 ska vara minst 230 poäng. 215 Arbete enligt Älmhultsmodell en Verksamhetschefer förskola, grundskola och gymnasium/komvux, rektorer, verksamhetsutvecklare, IKTstrateg, förstelärare December 2018 Genomföra aktiviteter så lärare mer kan fokusera på undervisning ( t ex heltidsmentorer) samtliga rektorer årskurs 7-9 December 2018 Genomföra arbete med optimering av undervisning på grundskolorna Verksamhetsutvecklare tillsammans med förstelärare December 2018 Anpassning av undervisning utifrån elevernas behov. samtliga rektorer och chef centrala elevhälsan januari 2018 Grundskola arbetar med beslutade utvecklingsområden: samtliga rektorer, verksamhetsutveck lare, förstelärare september/ oktober 2018 ökad måluppfyllelse likvärdighet/ kön Skillnaden i betygsmedelvär de mellan pojkar och flickor i årskurs 9 ska minska till max 15 poäng år 2020 genom att 30 Genomföra arbete med optimering av undervisning på grundskolorna. verksamhetsutveck lare tillsammans med förstelärare December

44 Förvaltningsplan (22) pojkarnas medelvärde ökar mer än flickornas. Obs Två av aktiviteterna samma som för resultatmålet Betygsmedelvärdet i årskurs 9 i de kommunala skolorna år 2020 ska vara minst 230 poäng. Fortsatt arbete med tjänstedesign för att genom brukarnas deltagande i utvecklingsarbete t minska skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat. Anpassning av undervisning utifrån elevernas behov verksamhetschef grundskola samtliga rektorer och chef centrala elevhälsan December 2018 December 2018 Genomförande utvecklingsplan för mottagande av nyanlända Samordnare studiestöd nyanlända / chef central elevhälsa Juni

45 Förvaltningsplan (22) Fokusområde: Vill Inriktningsmål: Gymnasiet ska vara så attraktivt så eleverna väljer det. Resultatmål Målvärde Aktivitet Ansvarig Klart/Lägesrapport Totalt antal elever på Haganässkolan* ska motsvara 100 % av antal elever i mål-gruppen år i Älmhult på sikt. Mätdatum 15 september. *inklusive elever från andra kommuner 98 % Arbete enligt Älmhults-modellen. Återinföra Industritekniska programmet. Arbeta med beslutade utvecklingsområden; genomströmning kunskapsresultat i yrkesämnen likvärdighet/ kön rektorer gy Verksamhetschef gy/ komvux Befästa Haganässkolans varumärkesplattform Verksamhetschef gy/ komvux rektorer gy Utveckla introduktionsprogrammen Verksamhetschef, gy/ komvux rektorer, gy Verksamhetschef, gy/ komvux rektorer, gy december 2018 augusti 2018 december 2018 december 2018 december

46 Förvaltningsplan (22) Resultatmål kultur- och fritidsnämnden Fokusområde: Grunduppdrag Inriktningsmål: Verksamheten ska rikta sig till alla oberoende av prestation, kön, bakgrund, härkomst eller livsstil. Andelen flickor i fritidsgårdens verksamhet ska öka med 5 procentenheter per år. 40 % Tillvarata flickors önskemål och intressen vid planeringen av verksamheten Samverkan med fältarbetare som deltar i ordinarie verksamhet. Samverkan med kulturskolan. rapport Benchmarking med andra fritidsgårdar fritidsgårdschef fritidsgårdschef, chef central elevhälsa fritidsgårdschef, rektor kulturskola Resultatmål Målvärde Aktivitet Ansvarig Klart/Läges- december 2018 mars och augusti 2018 juni 2018 fritidsgårdschef juni

47 Förvaltningsplan (22) Fokusområde: Grunduppdrag Inriktningsmål: Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat fritidsoch kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort. Resultatmål Målvärde Aktivitet Ansvarig Klart/Lägers rapport 90 % Samverkan med kulturskolan fritidsgårdschef, rektor juni 2018 Minst 90 % av besökarna på fritidsgården ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten Minst 90 % av kulturskolans elever ska vara nöjda Minst 90 % av besökarna på biblioteket ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Obs Samma aktiviteter som till resultatmålet Betygsindex för kulturverksamheten, enligt medborgarundersökning ska öka. Kommunens kulturutbud i form av biblioteksverksamhet, utställnings- och konstverksamhet samt teaterföreställningar och konserter ska upplevas som innehållsmässigt variationsrikt och att de håller en hög kvalitetsnivå. 90 % Benchmarking med andra fritidsgårdar Samverkan med fritidsgården Samarbete med skolorna Digitalisera musikproduktionen Erbjuda nytt utbud av kurser. Öka andelen nya media i utbudet. Utforska biblioteket som lärande. Öka kvaliteten på tjänsterna som biblioteket erbjuder. kulturskola fritidsgårdschef juni 2018 rektor kulturskola, fritidsgårdschef rektor kulturskola och rektorer gr rektor kulturskola rektor kulturskola bibliotekschef bibliotekschef bibliotekschef augusti 2018 november december 2018 augusti 2018 december 2018 december 2018 december

48 Förvaltningsplan (22) Betygsindex för kulturverksamheten, enligt medborgarundersökning ska öka. Kommunens kulturutbud i form av biblioteksverksamhet, utställnings- och konstverksamhet samt teaterföreställningar och konserter ska upplevas som innehållsmässigt variationsrikt och att de håller en hög kvalitetsnivå. 60 i betygsindex, medborgarundersökning Öka andelen nya medietyper i utbudet. Utforska biblioteket som lärande Utöka kvaliteten på tjänsterna som biblioteket erbjuder bibliotekschef bibliotekschef bibliotekschef december 2018 december 2018 december 2018 Obs Samma aktiviteter som till till resultatmålet Minst 90 % av besökarna på biblioteket ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. 48

49 Förvaltningsplan (22) Utbildningsnämndens uppdrag Uppdrag Ansvarig Klart/Lägesrapport Utveckla ledarskapet samtliga chefer december 2018 Utreda hur totala resurser och administrativ chef april 2018 organisation för administration och ledning har utvecklats åren , Jämförelse arbetstidsfördelning administrativ chef och december 2018 inom grundskola verksamhetschef grundskola Översyn lokalbehov elever controler och verksamhetschef februari 2018 årskurs 7-9 (inklusive Internationellas och årskurs 9:s placering) grundskola Stärka den goda bilden av verksamhetschef grundskola juni 2018 Linnéskolan; öka trivsel, stolthet och gemensam vision, Genomförs via tjänstedesignsprojektet. Utreda kollegialt lärande utvecklingsstrateg juni 2018 Vad har det gett hittills? Framtida förväntningar? Hur skall avsatta medel för kompetensutveckling hos personalutskottet för teambuilding utnyttjas? verksamhetschefer februari 2018 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag Uppdrag Ansvarig Klart/Lägesrapport Ta fram förslag på nya mål fritidsgårdschef augusti 2018 kopplade till mångfald och integration. Undersöka möjlighet att ta del av riktade statsbidrag fritidsgårdschef, rektor kulturskola, bibliotekschef Löpande under 2018 Utbildningsförvaltningen skickar ut lista med statsbidrag. 49

50 Förvaltningsplan (22) Huvudmannens uppdrag Analyser och mönster i huvudmannens kvalitetsrapport visar ett antal förbättringsområden. Utifrån det har beslutat tagits kring vilka utvecklingsområden som ska prioriteras och vilka områden som ska undersökas och analyseras vidare. Prioriterade utvecklingsområden De prioriterade utvecklingsområdena för förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola finns med som aktiviteter till resultatmålen. Övriga områden redovisas nedan. Verksamhet Prioriterat Ansvarig Klart/Lägesrapport uvecklingsområde Gymnasiesärskola Betygsanalys Rektor särskola September 2018 Vuxenutbildning Systematiskt Rektor komvux, September 2018 kvalitetsarbete Grundsärskola bedömning för lärande digitalisering utvecklingsstrateg Rektor grundsärskola December 2018 Områden att undersöka och analysera vidare Huvudmannen har beslutat att i nedanstående områden ska det ske fördjupade analyser. Förutsättning för fritidshem finns med bland aktiviteter för resultatmålen. Verksamhet Grundskola Gymnasieskola Utvecklingsstrateg Utvecklingsstrateg Utvecklingsstrateg Utvecklingsstrateg Utvecklingsstrateg Utvecklingsstrateg Utvecklingsstrateg Vuxenutbildning Område som ska undersökas Likabehandlingsarbetet Introduktionsplanen för nyanställda lärare. Betyg i engelska Likabehandlingsarbetet Introduktionsplanen för nyanställda lärare. Utbildningsnivå för personal Kostnadsbild Ansvarig Klart/Lägesrapport September 2018 Maj 2018 Februari 2018 September 2018 Maj 2018 Maj 2018 Augusti

51 Förvaltningsplan (22) Bilagor Processer 2018 Nedanstående processer stäms löpande av i ledningsgrupp, samt en fullständig dokumenterad i augusti Måluppfyllelse systematiskt kvalitetsarbete (Älmhultsmodellen ingår) Rekrytering personal- och kompetensförsörjning Digitalisering Integration Bilden av verksamheten Befolkningsökning; lokaler och andra insatser Processer utifrån förändring i lagstiftning ( t ex obligatorisk förskoleklass., moderna språk i åk 6, ny läroplan fsk) GDPR (datskyddsförordning) Kultur 51

52 Förvaltningsplan (22) Strategiska nyckeltal De strategiska nyckeltalen är beslutade av kommunfullmäktige och syftar till att ge signal om kvalitet, resultat och kostnadseffektivitet. Till varje nyckeltal har kommunfullmäktige även fastställt ett lägsta/högsta acceptabelt värde. Strategiskt nyckeltal Kostnad per betygspoäng i årskurs 9, kr/poäng Andel i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram inom gymnasieskolan, % Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet inom tre år, %. Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom fyra år, %. Levnadsvaneundersökning ungdomar, upplevt fritidsutbud Nettokostnadsavvikelse förskola* Nettokostnadsavvikelse fritidshem* Nettokostnadsavvikelse grundskola* Nettokostnadsavvikelse gymnasium* Senaste mätning Grundskola Resultat Älmhult ,6 85 Gymnasieskola , ,1 85 Kultur- och fritid Standardkostnadsjämförelser , , , Acceptabelt värde *Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för verksamheten. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. 52

53 Förvaltningsplan (22) Utbildningsnämndens nyckeltal Nyckeltal Bokslut 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Resultatmått Andel elever som klarat alla delprov i svenska, svenska som andra språk och matematik i åk 3, %. Andel elever med lägst betyg E i ämnesprov i svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik i åk 6, svenska och svenska som andra språk matematik svenska och svenska som andra språk %. Andel elever i åk 9 som uppnått behörighet till yrkesprogram, kommunala skolor, %. Andel gymnasieelever med examen inom 4 år, %, Haganässkolan matematik engelska , Andel gymnasieelever i åk 1 som uppnått godkänt betyg i avslutade kurser, %. Haganässkolan Andel gymnasieelever i åk 2 som uppnått godkänt betyg i avslutade kurser, %. Haganässkolan Resursmått (kommunal verksamhet) Inskrivna barn per vuxen (årsarbetare) i förskolan* Antal elever per vuxen (årsarbetare) i fritidshem* Antal elever per lärare i grundskolan exklusive modersmålsundervisning och SVA* ,7 5,4 5,7 5,3 5,3 5,3 27, , Bokslut 2016 har justerats så avser endast den egna kommunala verksamheten. 53

54 Förvaltningsplan (22) Kultur- och fritidsnämndens nyckeltal Nyckeltal Antal besökare per verksamhetstimme inom fritidsgårdsverksamheten Antal deltagare per program på biblioteken Antal besök per invånare på biblioteken per år (samtliga bibliotek) Antal lån per invånare på biblioteken per år (samtliga bibliotek) Antal deltagare i kulturskola Nettokostnad bibliotek kr/inv Nettokostnad musik- /kulturskola, kr/inv Bokslut 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Plan Plan ,3 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 7,2 7,0 7,0 7,0 7,0 7, Nytt nyckeltal fr o m Nytt nyckeltal fr o m

55 Förvaltningsplan (22) Utbildningsnämndens ansvarsområden och inriktningsmål 55

56 Förvaltningsplan (22) Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden och inriktningsmål 56

57 Tjänsteskrivelse (2) Kommunledningsförvaltningen Helen Karlsson Kultur- och fritidsnämnden Överenskommelse Berättarnätverket Ärendenummer KFN 2018/11 Sammanfattning av ärendet Region Kronoberg, Ljungby kommun, Alvesta kommun och Älmhults kommun föreslås ingå en kulturpolitisk överenskommelse mer föreningen Berättarnätet Kronoberg. Överenskommelsen syftar till att stärka arbetet med den muntliga berättartradition som finns i sagobygden och göra muntligt berättande till en profilfråga i Sagobygden och Kronoberg. Beslutsnivå Kultur- och fritidsnämnden Beslutsunderlag Kommunledningens tjänsteskrivelse, daterad Region Kronobergs utkast till överenskommelse, version 3. Ärendebeskrivning Region Kronobergs kulturnämnd ansvarar för att förvalta och utveckla de gemensamma resurserna på kulturområdet på regional nivå. Kulturnämnden ansvarar också för de åtaganden som följer med Regional kulturplan för Kronobergs län. Kulturnämnden genomför verksamhetssamtal med de kulturorganisationer i länet som har ett statligt och/eller regionalt driftstöd. Vid Berättarnätet Kronobergs verksamhetssamtal har ett utkast på kulturpolitisk överenskommelse diskuterats. Ett utkast på överenskommelse med Berättarnätet Kronoberg är framtaget enligt uppdrag från Kommunalt forum den 20 april 2017 och utgör grund för fortsatt kulturpolitisk diskussion. Överenskommelsen är uppbyggd på samma sätt som andra överenskommelser Region Kronoberg har med kulturorganisationer med regionala uppdrag, kommuner och regioner. Tjänstepersoner från Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner samt Region Kronoberg har berett ärendet på Kulturchefsnätverket den 20 oktober Presidiet i Älmhults kultur- och fritidsnämnd har, den 8 mars 2018, överlagt med kulturnämndens i Region Kronobergs ordförande, Ragnar Lindberg (s) och regionens kultursamordnare, Emelie Johansson, om överenskommelse med Berättarnätverket Kronoberg. Förslag till beslut - Kultur- och fritidsnämnden tar beslut om att ingå i en kulturpolitisk överenskommelse med föreningen Berättarnätet Kronoberg. 57

58 Tjänsteskrivelse (2) Helen Karlsson Kulturstrateg Paul Robertsson Utvecklingschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen (för kännedom) Utvecklingschefen Kulturstrategen 58

59 Utkast 3.0 Överenskommelse Berättarnätet Kronoberg 1. Inledning Region Kronoberg, Ljungby kommun, Alvesta kommun och Älmhults kommun ingår denna kulturpolitiska överenskommelse med föreningen Berättarnätet Kronoberg. Överenskommelsen syftar till att stärka arbetet med den unika muntliga berättartradition som finns i Sagobygden och göra muntligt berättande till en profilfråga i Sagobygden och Kronoberg. Överenskommelsen grundas på: Gällande Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Gällande Regional kulturplan för Kronobergs län Gällande Verksamhetsplan för kultur i Ljungby kommun Gällande Kulturplan för Alvesta kommun Gällande Kulturplan för Älmhults kommun Överenskommelsen gäller de kulturpolitiska medel Berättarnätet Kronoberg erhåller från respektive part i överenskommelsen. I vissa fall finns även lokala avtal med Berättarnätet Kronoberg. 2. Berättarnätet Kronobergs grunduppdrag Berättarnätet Kronoberg ska stärka det muntliga berättandet på lokal, kommunal, regional, nationell och internationell nivå på följande sätt: Muntligt berättande som konstform arbete med exempelvis konstnärlig förnyelse, kvalitetshöjande insatser, kompetensutveckling för professionella kulturskapare på området och professionella föreställningar, Det egna muntliga berättandet arbete med invånare och besökares egna muntliga berättande i exempelvis skolan eller äldreboenden, Det platsspecifika muntliga berättandet arbete med sägenplatser och andra muntliga berättelser som utgår från en specifik plats i Sagobygden, Stödja internationella aktörer i tryggandet av det immateriella kulturarvet med fokus på muntligt berättande arbete med internationella nätverk såsom exempelvis Unesco och Federation for European Storytelling (FEST) Den kommunala och regionala politiska nivån arbetar enligt principen om armlängds avstånd. Principen bygger på konstens möjligheter att uttrycka sig fritt, vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Mer konkret så innebär principen om armlängds avstånd att den politiska nivån beslutar om mål och riktlinjer samt lägger fast ekonomiska ramar, men överlåter konstnärliga och andra kvalitativa bedömningar till sakkunniga, i form av ämnesexperter och konstnärliga ledare. Sida 1 av 3 59

60 Berättarnätet Kronobergs arbete ska kvalitetssäkras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Perspektiv som särskilt ska beaktas i uppföljningen är: Barn och unga Jämställdhet Mångfald Tillgänglighet 3. Styrning, uppföljning och utvärdering Berättarnätet Kronoberg ska planera, genomföra och följa upp sin verksamhet i enlighet med denna överenskommelse, kommunala styrdokument och Regional kulturplan för Kronobergs län. Kvalitativ och kvantitativ uppföljning sker årligen till Region Kronoberg via Kulturdatabasen. Region Kronoberg ansvarar för att materialet skickas vidare till Sagobygdens kommuner. I kvartal tre bjuds Berättarnätet Kronoberg in till ett verksamhetssamtal med Region Kronoberg, Ljungby kommun, Alvesta kommun och Älmhults kommun. Vid detta möte följs överenskommelsen upp. 4. Finansiering Berättarnätet Kronoberg finansieras genom: Statliga medel från Statens Kulturråd (betalas ut via Region Kronoberg) Regionalt driftsanslag från Region Kronoberg Kommunal finansiering från Ljungby kommun Kommunal finansiering från Alvesta kommun Kommunal finansiering från Älmhults kommun Storleken på anslagen beslutas av respektive organisation. De statliga, regionala och kommunala medlen betalas ut fyra gånger per år. Utöver denna överenskommelse kan Berättarnätet Kronoberg ta uppdrag och driva projekt med dessa eller andra parter. Den verksamheten ska vara självfinansierad. Det innebär att verksamheten också kan finansieras genom: Projektmedel och utvecklingsbidrag Egenfinansierad verksamhet Medlemsavgifter 5. Avtalslängd och övriga villkor Överenskommelsen ska godkännas av respektive nämnd och styrelsen för Berättarnätet Kronoberg och gäller från och med dokumentets undertecknande. Överenskommelsen är långsiktig och gäller tillsvidare samt följs upp av parterna inför ny kulturplaneperiod vart tredje år med möjlighet till revidering. Om förutsättningarna för överenskommelsen ändras av någon anledning ska parterna snarast informera varandra om detta. Uppsägning av överenskommelsen kan ske på minst en parts begäran och då skriftligen minst 12 månader före årsskiftet. Om någon av parterna under verksamhetsperioden önskar få hela eller delar av Berättarnätet Kronobergs verksamhet belyst ska Berättarnätet Kronoberg svara för att de uppgifter som efterfrågas tas fram. Sida 2 av 3 60

61 6. Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i fem likalydande exemplar varav parterna erhåller varsitt. Ort och datum Ort och datum Ragnar Lindberg Kulturnämndens ordförande Region Kronoberg Markus Walldén Kultur och fritidsnämndens ordförande Ljungby kommun Ort och datum Ort och datum Frida Christensen Kultur och fritidsnämndens ordförande Alvesta kommun Älmhults kommun Ort och datum Sofie Magnusson Ordförande Berättarnätet Kronoberg Sida 3 av 3 61

62 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(1) Kultur- och fritidsnämndens presidium 25 Överenskommelse om Berättarnätverket Kronoberg - överläggning med Region Kronoberg Ärendenummer KFN 2018/11 Kultur- och fritidsnämndens presidiums beslut Presidiet ger kulturstrategen i uppdrag att ta fram beslutsunderlag så att nämnden kan fatta beslut om överenskommelse 22 mars. Beslutsnivå Presidiet Sammanfattning av ärendet Region Kronoberg, Ljungby kommun, Alvesta kommun och Älmhults kommun föreslås ingå i en kulturpolitisk överenskommelse med föreningen Berättarnätet Kronoberg. Överenskommelsen syftar till att stärka arbetet med den unika muntliga berättartradition som finns i Sagobygden och göra muntligt berättande till en profilfråga i Sagobygden och Kronoberg. Underlag Utkast till överenskommelse, version 3 Kultur- och fritidsnämndens presidiums behandling Kultur- och fritidsnämndens presidium överlägger med kulturnämndens i Region Kronobergs ordförande och regionens kultursamordnare om överenskommelse med Berättarnätverket Kronoberg. Beslutet skickas till Kulturstrategen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 62

63 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(1) Kultur- och fritidsnämndens presidium 26 Ansökan om pengar för integration Ärendenummer KFN 2018/8 Kultur- och fritidsnämndens presidiums förslag Kultur- och fritidsnämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fördelar kronor av det statliga schablonbidraget till Älmhults bibliotek för fortsatt arbete med integration. Pengarna ska användas till projektanställning av ungdomsbibliotekarie, inköp av språkväskor, litteratur på andra språk för vuxna och barnböcker på många språk för utlån till vårdcentralens väntrum. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Älmhults bibliotek vill fortsätta att spela en aktiv roll i kommunens viktiga arbete med integration och ansöker om förstärkning av medel för att under 2018 kunna projektanställa en ungdomsbibliotekarie, erbjuda småbarnsföräldrarna möjligheten att låna språkväskor på biblioteket och mötas av ett läsfrämjande väntrum redan på BVC samt tillgodose de vuxna läsarnas behov av litteratur på det egna modersmålet. Beslutsunderlag Bibliotekschefens tjänsteskrivelse daterad Beslutet skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 63

64 Tjänsteskrivelse (3) Utbildningsförvaltningen Anette Ekström 5218 Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om pengar för integration Ärendenummer KFN 2018/8 Sammanfattning av ärendet Älmhults bibliotek vill fortsätta att spela en aktiv roll i kommunens viktiga arbete med integration och ansöker om förstärkning av medel för att under 2018 kunna projektanställa en ungdomsbibliotekarie, erbjuda småbarnsföräldrarna möjligheten att låna språkväskor på biblioteket och mötas av ett läsfrämjande väntrum redan på BVC samt tillgodose de vuxna läsarnas behov av litteratur på det egna modersmålet. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen Ansökan om pengar för integration från Anette Ekström, Älmhults bibliotek, daterad Ärendebeskrivning För att kunna bemöta den stora mängd ungdomar som numera besöker biblioteket på ett positivt sätt, är biblioteket i akut behov av förstärkning i form av en ny tjänst som ungdomsbibliotekarie. Att ungdomarna söker sig till biblioteket blir i dagsläget enbart sett som ett problem, men med utökade möjligheter skulle biblioteket kunna arbeta med att inkludera ungdomarna i den verksamhet som bedrivs på ett bibliotek och bidra till ungdomarnas personliga utveckling och i förlängningen ett bättre samhälle. Att man idag talar om ett utvidgat textbegrepp, innebär att bibliotekets verksamhet inte bara behöver handla om att läsa böcker. Vi kan se en rad aktiviteter som har med biblioteksverksamhet att göra. Aktiviteter som stärker deras självkänsla genom att de får berätta sina egna historier i en konstform som passar dem. De får känna det viktiga i att de är delaktiga och några värda att lyssna på. T ex genom att: Koppla ihop en utgångspunkt i det svenska språket, litteratur och samtal om litteraturen, med egen musikproduktion med t ex rapptexter (kanske i samarbete med Kulturskolan) Koppla ihop en utgångspunkt i det svenska språket, litteratur och samtal om litteraturen, med egen filmproduktion, förslagsvis animering 64

65 Tjänsteskrivelse (3) Läsa och samtala om tecknade serier samt producera egna tecknade serier Jobbsök med CV, personligt brev och jobbcoach (i samarbete med Arbetsförmedlingen) Biblioteket har äskat om utökad budgetram hos kultur- och fritidsnämnden för att kunna finansiera en tjänst som ungdomsbibliotekarie på 70%. Då detta troligtvis inte är möjligt förrän tidigast 2019, ansöker biblioteket om medel hos kommunstyrelsen för att hitta en lösning redan för 2018 och kunna finansiera en projektanställning på sju månader, då behovet är akut. Projektanställning ungdomsbibliotekarie 70% för sju månader Kostnad: kr Biblioteket strävar efter att arbeta med integration på bred front och gör genom en i länet kommunövergripande satsning på barn 0-3 år, kallad Språkstegen, en värdefull insats. För att kunna erbjuda barn och föräldrar med annat modersmål än svenska utökade möjligheter till språkträning, vill vi ansöka om medel för s k språkväskor med samma bok på svenska som det egna modersmålet och material att leka och öva med. Vi vill också i samarbete med barnhälsovården inreda ett språk- och läsfrämjande väntrum med massor av böcker på många språk. Språkväskor för barn i förskoleåldern Kostnad: kr Läsfrämjande väntrum på vårdcentralen Kostnad: kr Behovet av böcker på det egna modersmålet är stort även hos de vuxna besökarna. Biblioteket avsätter självklart en årlig summa för inköp, men skulle behöva en förstärkning för att täcka behovet av inköp av nya fräscha titlar. Inköp av litteratur för vuxna på andra språk än svenska Kostnad: kr Biblioteket ansöker om en förstärkning av medel på sammanlagt kr. Kostnaden ansöks hos kommunstyrelsen ur det statliga schablonbidrag för integration som kommunen erhåller. 65

66 Tjänsteskrivelse (3) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att: 1. Kommunstyrelsen beslutar att fördela kronor av det statliga schablonbidraget till Älmhults bibliotek för fortsatt arbete med integration. Pengarna ska användas till projektanställning av ungdomsbibliotekarie, inköp av språkväskor, litteratur på andra språk för vuxna och barnböcker på många språk för utlån till vårdcentralens väntrum. Anette Ekström Bibliotekschef PO Johansson Förvaltningschef Beslutet skickas till Kultur- och fritidsnämnden Utbildningschef Bibliotekschef Ekonomienheten 66

67 Tjänsteskrivelse (2) Utbildningsförvaltningen Anette Ekström 5218 Kultur- och fritidsnämnden Flytt av bibliotek i Häradsbäck Ärendenummer KFN 2018/12 Sammanfattning av ärendet Älmhults bibliotek önskar flytta filialbiblioteket i Häradsbäck till Handelsboden i Häradsbäck och anhåller hos kommunstyrelsen om ett driftsbidrag för att täcka den nya hyran, vilken troligtvis kommer att motsvara nuvarande hyresbelopp. Beslutsnivå Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen Flytt av bibliotek i Häradsbäck från Anette Ekström, Älmhults bibliotek, daterad Ärendebeskrivning Älmhults bibliotek önskar flytta filialbiblioteket i Häradsbäck från nuvarande lokal i f d skolbyggnad till nybyggd lokal i Handelsboden. Den nya hyran beräknas motsvara hyran i nuvarande byggnad. Då biblioteket fr o m augusti 2018 inte längre ämnar hyra den f d skolbyggnaden, kommer biblioteket inte heller att kompenseras för nuvarande hyreskostnad. Biblioteket anhåller därför hos kommunstyrelsen om ett driftsbidrag med X kronor som motsvarar den nya hyran i Handelsboden, troligtvis cirka kr. Övriga kostnader beslutas av Kultur- och fritidsnämnden och gäller: Uppkoppling mot kommunens nätverk och internet, i dagsläget oklart men kommer troligtvis att motsvara nuvarande kostnad. Inventarier såsom bokhyllor, bilderbokstråg och disk, i dagsläget oklart men kommer troligtvis att uppgå till cirka kr. Flytta från nuvarande byggnad till ny lokal, i dagsläget oklart men kommer troligtvis att uppgå till cirka kr. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att: 1. Kommunstyrelsen beslutar att kompensera Älmhults bibliotek med ett driftsbidrag motsvarande hyran för den nya lokalen i Handelsboden i Häradsbäck. 67

68 Tjänsteskrivelse (2) Anette Ekström Bibliotekschef PO Johansson Förvaltningschef Beslutet skickas till Kultur- och fritidsnämnden Utbildningschefen Tekniske chefen Bibliotekschefen 68

69 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(1) Kultur- och fritidsnämndens presidium 27 Flytt av bibliotek i Häradsbäck Ärendenummer KFN 2018/12 Kultur- och fritidsnämndens presidiums beslut Förvaltningen (tekniske chefen, utbildningschefen och bibliotekschefen) får i uppdrag att ta fram beslutsunderlag för flytt av biblioteket i Häradsbäck. Underlaget ska beskriva de ekonomiska konsekvenserna somt förslag på de beslut som måste fattas. Beslutsnivå Presidiet Sammanfattning av ärendet Förslag finns på att flytta Häradsbäcks bibliotek från befintliga lokaler i skolan till de lokaler som Härlunda intresseförening håller på att bygga i anslutning till Handelsboden i Häradsbäck. Beslutet skickas till Bibliotekschefen Utbildningschefen Tekniske chefen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 69

70 Tjänsteskrivelse (1) Kommunledningsförvaltningen Camilla Hallberg 5308 Kultur- och fritidsnämnden Prognos februari kultur- och fritidsnämnden Ärendenummer KFN 2018/2 Sammanfattning av ärendet Prognosen efter februari visar på ett nollresultat för helåret Beslutsnivå Kultur- och fritidsnämnden Beslutsunderlag Prognos efter februari 2018 daterad Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden beslutar godkänna månadsrapporten efter februari Camilla Hallberg Controller PO Johansson Utbildningschef Beslutet skickas till Utbildningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Utvecklingsenheten Ekonomienheten 70

71 Prognos efter februari (3) Kommunledningsförvaltningen Camilla Hallberg Prognos efter februari 2018 Kultur- och fritidsnämnden 71

72 Prognos efter februari (3) Ekonomisk sammanfattning Utfall Utfall UTFALL Budget Utfall 2017 Prognos 2018 PROGNOS Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse Driftsredovisning, tkr Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Resultat Nämnd Gemensamma kostnader Allmän kulturverksamhet Fritidsverksamhet Bibliotek Ungdomsverksamhet Kulturskola TOTALT, drift Måluppfyllelse Redovisas efter prognoserna i april, augusti samt efter bokslutet i december. Verksamhetens prognos Nämnden prognostiserar ett nollresultat på helåret. För tillfället ser det inte ut att bli några avvikelser på någon av nämndens verksamheter. Verksamhetens resultat efter februari Samtliga verksamheter förutom nämnden visar ett överskott efter februari. Intäkterna ligger betydligt över budgeten. Förklaringen är att några statsbidrag har utbetalts. Personalkostnaderna ligger jämt med budget. Övriga kostnader ligger lågt, mestadels beroende på att få bidrag till fritids- och kulturföreningarna är utbetalade, men även för att verksamheterna håller igen i början av året. Gemensamma kostnader De största anledningarna till överskottet är en ej fördelad budgetpost (som ska behandlas av nämnden) samt att statsbidraget för avgiftsfria sommarlovsaktiviteter har kommit in. Dessa ska senare fördelas på verksamheterna. Allmän kulturverksamhet Av en total bidragsbudget på tkr för kulturföreningar är endast 11 tkr hittills utbetalt vilket gör att verksamheten visar ett överskott. Fritidsverksamhet Fritidsverksamheten är den verksamhet som visar störst överskott. Den största förklaringen är att det finns en budget på tkr för bidragsutbetalningar varav endast 158 tkr är utbetalt under perioden. Här finns också intäkter på totalt 72

73 Prognos efter februari (3) 306 tkr för fritidsskola för nyanlända redovisade. Dessa intäkter är inte budgeterade. Bibliotek Inga större avvikelser, intäkterna överstiger för tillfället budgeten och de övriga kostnaderna ligger under budget. Ungdomsverksamhet Visar efter februari ett litet överskott. Verksamheten har budget för ännu ej besatta tjänster samt en låg förbrukning av övriga kostnader. Kulturskola Visar ett mindre överskott även här beror det på en låg förbrukning på övriga kostnader. Statistik Tillgänglig tid och arbetad tid 0 Januari Totalt Arbetad tid Totalt Tillgänglig tid Februari I diagrammet ovan syns tillgänglig tid och arbetad tid på kultur- och fritidsnämnden under månaderna januari till februari. Gapet mellan tillgänglig och arbetad tid består av semester, sjukdom, vård av sjukt barn och föräldraledighet. I februari månad motsvarande tillgänglig tid 20,5 årsarbetare och arbetad tid 18,5 årsarbetare. För tillfället är det för tidigt att redovisa någon sjukfrånvaro. 73

74 Tjänsteskrivelse (1) Kommunledningsförvaltningen Camilla Hallberg 5308 Kultur- och fritidsnämnden Inriktningsmål och resultatmål Ärendenummer KFN 2018/3 Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram förslag på nya inriktningsmål för nämndens verksamheter samt förslag på nya resultatmål för biblioteket, fritidsgården och kulturskolan. Beslutsnivå Kultur- och fritidsnämnden Beslutsunderlag Skrivelse Inriktningsmål och resultatmål Kultur- och fritidsnämnden 2019 Förslag till beslut 1. Nämnden diskuterar förvaltningens förslag 2. Nämnden uppmanar de verksamheter som saknar resultatmål att inkomma med dessa senast till nämnden i den 31 maj. Camilla Hallberg Controller PO Johansson Utbildningschef Beslutet skickas till Utbildningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Utvecklingsenheten Ekonomikontoret 74

75 Tjänsteskrivelse (2) Inriktningsmål och resultatmål Kultur- och fritidsnämnden 2019 Kontexttext: Älmhults kommun ska skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat kultur- och fritidsutbud, som höjer medborgarnas livskvalitet och bidrar till att stärka Älmhults kommuns attraktivitet som boendeort. Älmhults kommun ska utveckla flera varierade, kreativa mötesplatser för ett brett tvärsnitt av befolkningen. Betygsindex idrotts och motionsanläggningar. (Medborgarundersökningen 2017: 59, 2015: 57) Nöjd medborgarindex kultur. (Medborgarundersökningen 2017: 61, 2015: 58) Nöjdhetsindex. Samtliga verksamheter ska aktivt arbeta för integration av alla medborgare, oavsett etnicitet, ålder, kön eller trosuppfattning. Enkät som genomföres årligen. Haganäsområdet fortsätter att utvecklas som ett nav för friskvård och fritidsaktiviteter. Antal aktiviteter som erbjuds via longitudinell jämförelse. Öppettider simhall. (Kommunens kvalitet i korthet 2017: 14, 2016:14) Biblioteket stärker sin roll som folkbildare. Nöjd medborgarindex kultur. (Medborgarundersökningen 2017: 61, 2015: 58) Nöjdindex bibliotek. (Medborgarundersökningen 2017: 8,0, 2015: 7,8) Evenemangskulturen ska utvecklas. Antal genomförda evenemang. Nöjdhetsindex per evenemang. Älmhults kommun förvaltar arvet efter Linné genom att utveckla Linnés Råshult och synliggöra verksamheten i centrala Älmhult. Antal besökare på Linnés Råshult. Nöjdhetsindex hos besökare. Älmhults kommun ska genom aktiva åtgärder underlätta för ett rikt föreningsliv. Enkät till föreningslivet. 75

76 Resultatmål Kulturskolan: 90% av eleverna på kulturskolan ska uppleva ett gott bemötande. 90% av eleverna ska också känna att verksamheten överensstämmer med deras förväntningar samt är utvecklande. Fritidsgården: 90 (100)% av fritidsgårdens besökare ska uppleva en trygg, inkluderande och uppmuntrande miljö, samt ett brett utbud av meningsfulla aktiviteter. Biblioteket: 90% av besökarna på huvudbiblioteket ska uppleva ett gott och professionellt bemötande samt känna att medier och program väcker ett intresse. 76

77 Tjänsteskrivelse (2) Kommunledningsförvaltningen Helen Karlsson 5219 Kultur- och fritidsnämnden Kulturpolicy - reviderad tidplan Ärendenummer KFN 2017/20 Sammanfattning av ärendet Enligt beslut i Kultur- och fritidsnämnden den ska kulturstrategen senast december 2017 presentera förslag på kulturpolitiska mål för Älmhults kommun och senast januari-februari 2018 presentera förslag på en kulturpolicy. En ökad arbetsbelastning, bland annat kopplad till projektledande av Älmhults första kulturnatta hösten 2017, har fått konsekvensen att beslutad tidsplan behöver revideras. Förslaget att revidera tidplanen bottnar även i ett behov att ytterligare bredda den lokala förankringen och dialogen. Beslutsnivå Kultur- och fritidsnämnden Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag på reviderad Tidplan Kulturpolitiska mål och kulturpolicy, daterad Kultur- och fritidsnämndens beslut , 44. Presidiets beslut , 23. Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämnden har tagit beslut om att driva arbetet med att ta fram kulturpolitiska mål och en kulturpolicy för Älmhults kommun. Kulturpolicyn ska peka ut riktningen för kulturlivet Den lokala dialogen ska utgöra ett viktigt verktyg vid framtagandet av kulturpolitiska mål och kulturpolicy. Kulturpolicyn ska ta hänsyn till och innehålla kopplingar till Regional kulturplan för Region Kronoberg Den lokala dialogen ska utgöra ett viktigt verktyg vid framtagandet av kulturpolitiska mål och kulturpolicy. Enligt beslutad tidplan ska ett förslag på kulturpolitiska mål och en kulturpolicy presenteras för nämnden senast december 2017 respektive senast januarifebruari För att i tillräckligt utsträckning kunna tillgodose behovet av lokal förankring och medborgardialog behöver beslutad tidplan revideras. Utöver behovet av ytterligare lokal förankring, exempelvis i form av djupintervjuer med ett urval nyckelpersoner, behöver tidplanen revideras på grund av arbetsbelastning och tidsbrist. 77

78 Tjänsteskrivelse (2) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner reviderad tidplan, daterad Enligt reviderad tidplan får kulturstrategen i uppdrag att senast juni 2018 presentera förslag på kulturpolitiska mål och senast september 2018 presentera förslag på en kulturpolicy för Älmhults kommun. Helen Karlsson Kulturstrateg Paul Robertsson Utvecklingschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen (för kännedom) Utvecklingschefen Utbildningschefen Kulturstrategen 78

79 Helen Carlsson Reviderad tidplan: kulturpolitiska mål och Kulturpolicy Älmhults kommun 1. Förankrad politiskt. Information i Kultur- och fritidsnämnden 7 dec Kunskapsinhämtning och omvärldsanalys. Formulera upplägg, verktyg, metoder. Ta fram centrala frågeställningar för dialog och workshop. Jan-feb mars 2017 Medborgardialog (allmänheten). Det offentliga vardagsrummet mars: Intern workshop. Kultur- och fritidsnämnden. 5. Sammanställning av resultat från den 11 mars och den 16 mars. 6. Fördjupning och finjustering av upplägg, verktyg, metoder. April-maj 7. 3 maj. Extern Workshop. 8. Sammanställning av material från extern workshop maj-juni jan Riktat dialogmöte med nyckelpersoner inom bild- och formområdet. Fyrfältsmetod 10. Sammanställning och analys av underlag från dialogmöte, fokus konst. januari Djupintervjuer med nyckelpersoner * (Cultural Planning). December 17-mars Sammanställning och analys av djupintervjuer. mars Analys (workshop, djupintervjuer). November 2017 mars mars 2018 Återkoppling + diskussion kring viljeinriktning och innehåll för kulturpolitiska mål. Kultur-och fritidsnämnden. 15. Externt dialogtillfälle allmänheten. Början av april 16. Sammanställning och sammantagen analys. April-maj juni Presentation av förslag. Beslut om kulturpolitiska mål. Kultur- och fritidsnämnden september Presentation av förslag. Beslut om kulturpolicy. Kultur- och fritidsnämnden oktober Kultur- och fritidsnämndens förslag på kulturpolitiska mål och kulturpolicy Beslut i Kommunstyrelsens arbetsutskott november Beslut om kulturpolitiska mål och kulturpolicy Kommunstyrelsen november Beslut om kulturpolitiska mål och kulturpolicy Kommunfullmäktige. 79

80 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(1) Kultur- och fritidsnämndens presidium 23 Kultur- och fritidspolicy - information kulturdelen Ärendenummer KFN 2017/20 Kultur- och fritidsnämndens presidiums beslut Presidiet uppdrar åt kulturstrategen att till nämndens sammanträde 22 mars ta fram reviderad tidsplan för arbetet med kulturpolitiska mål och kulturpolicy. Beslutsnivå Presidiet Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden beslutade , 44 att driva arbetet med att ta fram kulturpolitiska mål och kulturpolicy för Älmhults kommun. Policyn ska peka ut riktningen för kulturlivet i kommunen under och nämndens presidium ska vara styrgrupp i arbetet. Kulturstrategen fick samtidigt i uppdrag att senast december 2017 presentera förslag på kulturpolitiska mål för Älmhults kommun. Senast januari-februari 2018 skulle ett förslag på kulturpolicy presenteras. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens beslut , 44 Kultur- och fritidsnämndens presidiums behandling Presidiet och tjänstemännen diskuterar tidplan och vilka aktiviteter som återstår i arbetet med mål och policy. Beslutet skickas till Kulturstrategen Utvecklingschefen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 80

81 81

82 82

83 Tjänsteskrivelse (2) Tekniska förvaltningen Thomas Franzén 5130 Kultur- och fritidsnämnden Fritidspolicy - reviderad tidsplan Ärendenummer KFN 2017/19 Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden beslutade , 43 att driva arbetet med att ta fram fritidspolitiska mål och fritidspolicy för Älmhults kommun. Policyn ska peka ut riktningen för fritidslivet i kommunen under och nämndens presidium ska vara ska vara styrgrupp i arbetet. Fritidschefen fick samtidigt i uppdrag att senast december 2017 presentera förslag på fritidspolitiska mål för Älmhults kommun. Senast i februari 2018 skulle ett förslag på fritidspolicy presenteras. Fritidsavdelningen genomförde workshop med ca 60 föreningsledare och andra organisationen med intresse för fritidsfrågor. Beslutsnivå Kultur- och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Kultur- och fritidsnämndens beslut , 44. Kultur- och fritidsnämndens presidium beslut , 23. Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämnden har tagit beslut om att driva arbetet med att ta fram fritidspolitiska mål och en fritidspolicy för Älmhults kommun. Fritidspolicyn ska peka ut riktningen för fritidsverksamheten Den lokala dialogen ska utgöra ett viktigt verktyg vid framtagandet av fritidspolitiska mål och en fritidspolicy. Arbetet startade med att fritidsavdelningen bjöd in föreningsrepresentanter och andra personer med intresse inom fritidsområdet till den workshop Arbetet med fritidspolicyn har därefter inte framskridit i den takt som var planerat, mycket på grund av att andra arbetsuppgifter för fritidschefen har fått prioriterats. Den tänkta tidsplanen har därför inte kunnat hållas. Tekniska förvaltningen föreslår reviderad tidsplan enligt följande: Presentation av förslag till fritidspolitiska mål. Kultur- och fritidsnämndens presidieum Presentation av förslag. Beslut om fritidspolitiska mål. Kulturoch fritidsnämnden. 83

84 Tjänsteskrivelse (2) Presentation av förslag till fritidspolicy. Kultur- och fritidsnämndens presidium Presentation av förslag. Beslut om fritidspolicy. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens förslag på fritidspolitiska mål och fritidspolicy. Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott Kultur- och fritidsnämndens förslag på fritidspolitiska mål och fritidspolicy. Beslut i kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämndens förslag på fritidspolitiska mål och fritidspolicy. Beslut i kommunfullmäktige Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner reviderad tidsplan. Enligt reviderad tidsplan får fritidschefen i uppdrag att senast till presentera förslag på fritidspolitiska mål och senast presentera förslag till fritidspolicy för Älmhults kommun. Thomas Franzén Fritidschef Anders Nyberg Teknisk chef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen (för kännedom) Tekniska chefen Fritidschefen 84

85 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(2) Kultur- och fritidsnämndens presidium 22 Kultur- och fritidspolicy - information fritidsdelen Ärendenummer KFN 2017/19 Kultur- och fritidsnämndens presidiums beslut Presidiet uppdrar åt fritidschefen att till nämndens sammanträde 22 mars ta fram reviderad tidsplan för arbetet med fritidspolitiska mål och fritidspolicy. Beslutsnivå Presidiet Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden beslutade , 43 att driva arbetet med att ta fram fritidspolitiska mål och fritidspolicy för Älmhults kommun. Policyn ska peka ut riktningen för fritidslivet i kommunen under och nämndens presidium ska vara styrgrupp i arbetet. Fritidschefen fick samtidigt i uppdrag att senast december 2017 presentera förslag på fritidspolitiska mål för Älmhults kommun. Senast februari 2018 skulle ett förslag på fritidspolicy presenteras. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens beslut , 43 Kultur- och fritidsnämndens presidiums behandling Presidiet och tjänstemännen diskuterar tidplan och vilka aktiviteter som återstår i arbetet med mål och policy. Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 85

86 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 2(2) Kultur- och fritidsnämndens presidium Beslutet skickas till Fritidschefen Tekniske chefen Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 86

87 87

88 88