POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Norrgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (53) Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsorgan Barn- och utbildningsnämnden Tid Måndagen den 26 juni, kl Plats Fävren Ärenden Kl Kl Kl Kl Kl Kl Val av justerare, förslag: Jenny Bolgert (S) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden/frågor 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. BUN månadsrapport maj 2017 (BUN 2017/0035-3) 5. Information - Budget 2018 och långtidsplan Nämndens ofördelade medel Information - Statusrapport förstudie Tolken/PS 8. Utökning av program på gymnasiesärskolan i Varberg läsåret 18/19 (BUN 2017/0552-1) Kaffe 9. Information - Digitalisering enligt nationella riktlinjer 10. Förintelsen - en del av skolans värdegrundsarbete (BUN 2017/0548-1) 11. Tillsyn fristående pedagogisk omsorg Ek och Lek Barnomsorg AB (BUN 2017/ ) 12. Riktlinjer för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem (BUN 2017/0533-1) 13. Tillsyn av Varbergs Montessoriskola 2016/2017 (BUN 2017/0055-6) 14. Mat som pedagogiskt redskap (BUN 2016/0571-2) Lunch 15. Barn- och elevhälsaplan (BUN 2017/0550-1) 16. Trygghet och trivsel 2017 (BUN 2017/0582-1) Kaffe POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Kl Yttrande över detaljplan för Svärdfisken 33,34 och 35 (BUN 2017/0499-2) 18. Internkontroll Registerkontroll anställda i externa företag (BUN 2017/0226-8) 19. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare (BUN 2017/0553-1) 20. Förvaltningschef informerar 21. Förskolechefs/Rektors anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling 22. Delegation/Meddelanden 23. Övriga frågor Micael Åkesson Ordförande Helge Scharf Wramling Sekreterare

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 4. BUN månadsrapport maj 2017 Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Beslutsförslag BUN månadsrapport maj 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. att godkänna redovisning BUN månadsrapport maj Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden avger efter maj 2017 en tertialrapport avseende ekonomiuppföljning. Barn- och utbildningsnämnden visar i månadsrapport per maj ett underskott om tkr, varav tkr avser ett planerat underskott. Underskottet om tkr är hänförbart till att antalet elever i främst grundskola och särskola överstiger befolkningsprognos och därmed ses ett underskott i budgeten för elevpeng samt högre skolskjutskostnader än budgeterat. Ett underskott ses också för enheten för nyanlända och modersmål som beror på de behov som finns avseende modersmålsundervisning och studiehandledning. Beslutsunderlag BUN månadsrapport maj 2017 Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningens övervägande i enlighet med beslutsunderlag BUN månadsrapport maj Ekonomi och verksamhet Barn- och utbildningsnämnden visar i månadsrapport per maj ett underskott om tkr, varav tkr avser ett planerat underskott. Fortsatt analys kommer göras till delårsrapporten. Åtgärder som vidtas direkt är restriktivitet avseende inköp och konferenslokaler.

4 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Samråd Samråd sker i förvaltningens samverkansgrupp Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Emma Lundgren Avdelningschef ekonomi och lokaler Protokollsutdrag Emma Lundgren

5 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport maj 2017

6 Innehållsförteckning 1. Ekonomi Periodens resultat Prognos helårsutfall Barn- och utbildningsnämnden Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasieskola inklusive KAA Särskola inklusive fritidshem Lärvux inklusive Komvux Enheten för nyanlända/modersmål Central administration Sammanställning nämndens ofördelade medel Sammanställning barn- och utbildningsnämndens resultatreserv Budget sammanställning och förändring

7 1. Ekonomi 1.1 Periodens resultat Under perioden januari till maj 2017 har barn- och utbildningsnämnden nyttjat tkr, vilket motsvarar 45,03 % av budget. Periodens utfall är högre i jämförelse med utfallet motsvarande period 2016 då 43,29 % av budget hade nyttjats. Att budgetförbrukningen är något högre 2017 än 2016 beror dels på att åtgärder som är planerade för 2017 genomförs i samband med ett nytt läsår under höstterminen 2017, dels på att det är fler barn och elever i verksamheten än vad föregående års befolkningsprognos visar och därmed också på barn- och elevantal som budget är uppbyggd kring. Utifrån kostnadsläget syns detta tydligast i andel utbetald elevpeng i grundskola samt fritidshem. Men i samtliga verksamheter ses fler barn och elever än vad befolkningsprognosen antagen 2016 visade. Detta sågs först i samband med tertialrappo1t då vårterminens elevantal bö1jade analyseras efter avstämningsdatum i ap1il och i samband med månadsrapport maj har arbetet fördjupats med ytterligare analyser. På intäktssidan är driftbidragen mindre för perioden jan-maj 2017 jämfört med perioden janmaj 2016, vilket framförallt beror på att statsbidragen för läsåret 15/ 16 avseende mindre barngrupper samt lågstadiesatsningen beslutades sent på hösten 2015 och merpa1ten av bidragen överfördes och nyttjades under vå1terminen Under bidragsperioden 16/ 17 har medlen använts lika mellan höst och vår. Personalkostnaderna har vid en jämförelse mellan perioderna ökat med cirka 6,6 %. Dels har kostnaderna ökat utifrån löneöversyn och volymökning i verksamheten. Dels ses också att kostnaderna i samband med rekiytering ökar då konkurrensen om behörig personal är hög. En tendens som ses allt tydligare är att kostnader för pensioner ökar i samband med att fler når b1ytpunkten för förmånsbestämd pension utifrån statliga lönesatsningar samt en hård konkurrens om behörig arbetskraft. 1.2 Prognos helårsutfall!!r.,,..,_ ~.-. ~ -. 1:11re er~i!.::. e\..'"'i ~ llml'f1 Ei&} ;1.'l'.l.'l'Jl Barn- och utbildninasnämnd Förskola och oedaaoaisk omsora Grundskola och fritidshem Gvmnasieskola inklusive KAA Särskola inklusive fritidshem Lärvux inklusive Komvux Enheten nvanlända/modersmål Central administration Totalt Proanos användnina eaet kapital Totalt efter resultatreserv Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott om tkr, varav tkr avser ett planerat underskott. Det planerade underskottet är till en del hänförbart till beslut i samband 2

8 med driftbudget (BUN 2016/0273) om att kostnader avseende avveckling av paviljonger och flyttkostnader samt uppstartskostnader vid start av nya verksamheter hanteras via nämndens resultatreserv. Det planerade underskottet är till den andra delen hänförbart till beslut i nämnd (BUN 2016/0043) avseende kompetenshöjande utbildningsinsatser. I verksamheten ses förändringar i antalet nyanlända barn och elever där undervisning och pedagogisk verksamhet, modersmålsundervisning samt studiehandledning ska säkerställas. Det är stor rörlighet vad gäller hur asylsökande barn och elever flyttas mellan kommuner och även inom kommunen. Därav är det svårt att planera i verksamheten, vilket delvis påverkar barn- och utbildningsnämndens kostnader. För att tillgodose modersmål och studiehandledning behövs en ökad samordning. Antalet barn och elever i verksamheten utöver prognos ses i dagsläget främst i grundskola och fritidshem där en högre andel av elevpeng än planerat är fördelat till verksamhet. Men även i förskola ses tendenser på att antalet barn överstiger årsprognos, men förskola är något mer svåranalyserat då även höstens täckningsgrad kommer påverka årsprognosen. Vad gäller gymnasieskola så överstiger antalet faktiska elever befolkningsprognosen, men i samband med budgetering av elevpeng gjordes en viss uppräkning av elevantalet, då 2016 visade på många nyanlända elever Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 ofördelade medel om tkr. Per 31 maj 2017 finns inga beslut kring användning. Lagd prognos kan därav komma att ändras under pågående verksamhetsår. I nuläget balanserar nämndens ofördelade medel till viss del det prognosticerade underskott som finns inom enheten för nyanlända och modersmål, grundskola samt särskola Förskola och pedagogisk omsorg I förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg prognosticeras ett planerat underskott om tkr. Underskottet är hänförbart till avetablering av lokaler samt uppstart av nya verksamheter. I samband med driftbudget 2017 sågs att full kompensation för barnpeng inte kunde göras till verksamheten vilket gör läget något mer ansträngt i verksamheten 2017 än Dock ses att den planerade verksamheten kan bedrivas utifrån gällande förutsättningar men marginalerna i verksamheten har minskat. I början av året såg förskoleverksamheten att det var ett större behov av platser i centrumområdet än vad antalet tillgängliga platser kunde tillgodose. Därav startade förskoleverksamheten snabbt upp ytterligare förskola i Scoutstugan vid Påskbergsskogen. Detta påverkar kostnadsbilden för förskoleverksamheten i form av högre kostnader för nyetablering både vad gäller personal samt lokaler, men kostnaderna bedöms i nuläget hanteras inom ram. Under de första fyra månaderna har verksamheten för barnomsorg på obekväm arbetstid sett att efterfrågan på platser ökar och att det finns behov av kompletterande personalresurs. I samband med tertialrapport är det dock ännu för tidigt att säga hur detta kommer att påverka prognosen för året. 3

9 1.2.3 Grundskola och fritidshem Grundskoleverksamhet och fritidshem visar på ett underskott om tkr, varav tkr är ett planerat underskott hänförbart till avetablering av lokaler samt uppstart av ny verksamhet. Underskottet om tkr är till del hänförbart till befolkningsprognos i förhållande till budget och utifrån vårterminens antal elever och det planerade antalet elever till höstterminen ses ett underskott i budgeten för elevpeng. Underskottet är också hänförbart till kostnader för skolskjuts som ses bli högre än budgeterat. Inför delåret analyseras resultatet vidare för att se vilka behov av åtgärder som behöver vidtas. De åtgärder som vidtas direkt är restriktivitet avseende inköp och konferenslokaler. I samband med driftbudget 2017 sågs att full kompensation för elevpeng inte kunde göras till verksamheten vilket innebär att flera enheter har mindre marginaler 2017 än Bedömningen är dock att verksamheten kan fullgöra sitt uppdrag. Vidare i samband med revidering av resursfördelningsmodell beslutades om ytterligare en socioekonomisk faktor migrationsbakgrund. I samband med driftbudgetarbete beslutade verksamheten att omfördela medel mellan basbeloppet och den socioekonomiska tilldelningen. Både införande av ytterligare en parameter i den socioekonomiska resursfördelningen samt omfördelningen av budgetmedel har fungerat väl och har visat på de effekter som önskades Gymnasieskola inklusive KAA Det prognosticerade resultatet för gymnasieskolan är en budget i balans. Det är ett lågt antal sökande till industritekniska programmet och estetiska programmet vilket försvårar organisering av verksamhet och gör programmet dyrt att driva. Beroende på variationer i elevantal på språkintroduktionen har verksamheten fortfarande svårigheter att planera verksamheten, men i nuläget bedöms en budget i balans. Inför 2017 stärktes budgeten till gymnasieskolan både till de nationella programmen samt till språkintroduktionen. Förstärkningen har inneburit förbättrade förutsättningar för enheterna att nå en budget i balans Särskola inklusive fritidshem Särskoleverksamhet som inkluderar grundsärskola och gymnasiesärskola indikerar ett underskott utifrån nya elever som är inflyttade till kommunen och där bedömning av behov av insatser behöver göras. Arbete kommer göras tillsammans med verksamheterna för att nå en budget i balans, men prognosen bedöms i nuläget till ett negativt resultat om tkr Lärvux inklusive Komvux Lärvux inklusive Komvux bedöms gå med en budget i balans Enheten för nyanlända/modersmål Enheten för nyanlända och modersmål visar en negativ prognos om tkr. Med hjälp av intäkter från Migrationsverket samt avtal kring etableringsbidrag mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden görs en bedömning att den ursprungliga prognosen med ett underskott om tkr i nuläget kan justeras till ett underskott om tkr. Underskottet är hänförbart till de behov som finns inom nämndens verksamhetsområde gällande modersmålsundervisning samt studiehandledning. På grund av att det är stor 4

10 rörlighet av barn och elever både inom kommunen och mellan kommuner är det svårt att planera verksamheten. Rutiner och iiktlinjer avseende modersmål och studiehandledning har reviderats för att det utrymme som finns i budgeten Central administration Central administration går i enlighet med plan. 1.3 Sammanställning nämndens ofördelade medel Ingående balans Ut ående balans Sammanställning barn- och utbildningsnämndens resultatreserv Ingående balans (KS 2017/0166) Reserverat: Medel till grundskola (BUN 2015/0082) Reserverat: Medel till grundsärskola (BUN 2015/0082) Reserverat: Medel till kompetenshöjande utbildningsinsatser (BUN 2016/0043) Reserverat: Medel avsatta för aweckling av paviljonger och flyttkostnader samt uppstartskostnader vid start av nya verksamheter (BUN 2016/0273) Utgående balans Kompetensutvecklingsinsatser planeras inom ramen för barn- och utbildningsnämndens beslut 2016 (BUN 2016/ 0043) och under 2017 bedöms tkr nyttjas ur resultatreserven. Ännu har inga fakturor kommit avseende de planerade insatserna men det som kommer att göras under året är insatser mot fritidshemsverksamheten, elevhälsan, nationellt centrum för matematik, förstelärare, ledarskapet, formativ praktik, språk- och kompetensutvecklande arbetssätt, gapminder, ämnesdidaktiskt kollegium samt digitalisering. 5

11 Vad gäller medel i resultatreserven som är avsatta för avveckling av paviljonger och flyttkostnader samt uppstartkostnader, så har i nuläget cirka 400 tkr bokfö1ts. Vad gäller uppsta1tskostnader så beräknas inköp huvudsakligen göras från och med maj till och med december. Vad gäller avvecklingskostnader för paviljonger så kommer kostnader för detta att debiteras barn- och utbildningsnämnden under hösten Flyttkostnader kommer successivt att börja inkomma under maj månad och därefter öka under sommaren och i början på hösten när de stora flyttarna genomförs. 1.5 Budget - sammanställning och förändring Ingående balans Förändringar under året KS 2016/0192 Kompensation hyresavtal kv Postmästaren Kompensation kapitalkostnader Ut ående balans Inga förändringar i budget mellan verksamheterna från te1tialrapport. 6

12 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 5. Information - Budget 2018 och långtidsplan Muntlig information.

13 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 6. Nämndens ofördelade medel 2017

14 Varbergs kommun Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll BUNAU 101 Dnr BUN 2017/0578 Nämndens ofördelade me.del 2107 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. tillskjuta 3 miljoner kronor från nämndens ofördelade medel, inkluderat medel till fristående verksamheter, och att använda dessa medel enligt punkt 2 och ,5 miljoner kronor för att med bl.a. värdegrundshöjande insatser stärka stödet för nyanlända, elever i särskola eller elever med särskilda behov. 3. 0,5 miljoner kronor att öka elevernas delaktighet kring måltiden, och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster 4. förvaltningen får i uppdrag att redovisa hur medlen ska fördelas samt att inför driftbudget 2018 redovisa hur det har utfallit. Jeanette Qvist och Peter Stoltz (båda S) deltar inte i beslutet. Förslag till beslut på sammanträdet Micael Åkesson (M) yrkar att nämnden föreslås besluta följande: Nämndens mål är att alla ska nå målen och att det ska vara en hög kvalitet i verksamheterna; nämnden beslutar att: i. tillskjuta 3 miljoner kronor från nämndens ofördelade medel, inkluderat medel till fristående verksamheter, och att använda dessa medel enligt punld 2 och ,5 miljoner kronor för att med bl.a. värdegrundshöjande insatser stärka stödet för nyanlända, elever i särskola eller elever med särskilda behov. 3. 0,5 miljoner kronor att öka elevernas delaktighet kring måltiden, och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster 4. förvaltningen får i uppdrag att redovisa hur medlen ska fördelas samt att inför driftbudget 2018 redovisa hur det har utfallit. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och finner det antaget. Justerandesx ur \J.a.t -!./., Utdragsbestyrkande Datum

15 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 7. Information - Statusrapport förstudie Tolken/PS

16 PM 1 (2) Dnr: BUN 2015/ Barn- och utbildningsförvaltningen Maria Gustafsson Information - Statusrapport förstudie Tolken/ Industriprogrammet Beskrivning av ärendet Förstudiens uppdrag är att utreda upprustning alternativt om-/tillbyggnad av lokaler för Industritekniska programmet och lokalisering av Fordonsprogrammet då nuvarande lokaler hyrs externt och avtal ursprungligen går ut Följande 3 alternativ har utretts: Alt. 1: Ombyggnation av befintliga lokaler för Industriprogrammet, förlängning av avtal med fastighetsägare Tolken samt upprustning av lokalen. Alt. 2: Tillbyggnad Industriprogrammet, Tolken avyttras och Fordonsprogrammet förläggs till Peder Skrivares Skola Alt. 3: Nybyggnation för Industri- och Fordons- och transportprogrammet, Tolken avyttras och Fordonsprogrammet förläggs till PS. Alternativ 1 är det enda tänkbara alternativet. Förslagen att bygga till på Peder Skrivares skola anses både vara kostnadsdrivande samt kräver en detaljplaneändring och är inte lämpligt med avseende på tung trafik vid närliggande villaområde. En prognostiserad framtida ökning av elever beroende på prognosticerat ökat antal kommuninnevånare, är ett skäl varför ny-/tillbyggnadsalternativen (alternativ 2 och 3) inte utreds vidare. En helhetsbedömning behöver göras för framtida gymnasialutbildning i Varbergs kommun. Då hyresavtalet för Tolken nu är förlängt tom 2023, och Fordonsprogrammet är fortsatt beroende av tillfredsställande lokaler behöver en alternativ hyreslösning tas fram annars kan inte utbildning på Fordonsprogrammet respektive Industriprogrammet fortsatt bedrivas. Nämnden behöver fatta beslut om att Fordonsprogrammet samt Industriprogrammet finns kvar i Varbergs kommun i framtiden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg VARBERG

17 2 (2) Dnr: BUN 2015/ Ekonomi och verksamhet Nedanstående åtgärder är anpassningsåtgärder och belastar således verksamheten i form av högre hyra. Åtgärder i hus 3, Peder skrivares skola, får anses vara underhållsåtgärder eller reinvesteringar och hanteras därmed som ett arbete som genomförs och planeras av Serviceförvaltningen i samråd med verksamheten. Hyran justeras i förhållande till när åtgärderna genomförs, en del åtgärder blir gjorda i år, andra nästkommande år. Hyresavtal gällande Tolken förlängs med 5 år, och kommer att generera en uppskattad hyresökning på 30%. Övervägande De åtgärder som planeras i alternativ 1 innebär att utbildningarna kan fortsätta bedrivas, och tid finns att planera för framtiden. Exempel kan vara lärlingsutbildningar med placering i branschen, och vi behöver ha i åtanke att tekniken utvecklas och digitaliseras varför flera olika utbildningar bör kunna samordnas. Då hyresavtalet för Tolken går ut 2023 behöver en alternativ hyreslösning tas fram. Det är inte kostnadseffektivt att bygga om-/till nuvarande Peder Skrivares skola med avseende på att kommunen växer med ett prognosticerad kommuninvånarantal som innebär att Peder Skrivares skola troligtvis inte kommer att räcka till även med om-/tillbyggnation. Sammanfattning I nuläge förespråkas alternativ 1. Alternativ 1 löser det kortsiktiga, akuta behovet både vad gäller Fordons- och Industriprogrammet. En alternativ hyreslösning för Fordonsprogrammet tas fram av SUK som ska gälla då avtalet med Tolken har gått ut Barn- och Utbildningsnämnden behöver fatta beslut om att Fordonsprogrammet samt Industriprogrammet finns kvar i Varbergs kommun i framtiden. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Gustafsson Tf. gymnasiechef

18 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 8. Utökning av program på gymnasiesärskolan i Varberg läsåret 18/19 Dnr: BUN 2017/0552 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 87 Dnr BUN 2017/0552 Utökning av program på gymnasiesärskolan i Varberg läsåret 18/19 Arbetsutskottet förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. utöka programutbudet för elever från samverkansområdet mottagna i Peder Skrivares gymnasiesärskola inför läsåret 18/19 med Programmet för fastighet, anläggning och byggnation (inriktning fastighet) (FAB). Beskrivning av ärendet Det finns nio fastställda nationella gymnasiesärskoleprogram för elever att välja på i Sverige. En elev som är mottagen i gymnasiesärskolan har ingen annan möjlighet att läsa på gymnasienivå än att välja ett av dessa fyråriga gymnasieprogram. Alla programmen har en yrkesinriktning och alla innehåller minst 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande under studietiden. Alla programmen (med undantag av programmet för Samhälle, natur och språk) har en tydlig yrkeskoppling. I vårt samverkansområde erbjuds: Programmet för administration, handel och varuhantering (Halmstad) Programmet för hantverk och produktion (Varberg) Programmet för hotell, restaurang och bageri (Varberg och Halmstad) Programmet för hälsa, vård och omsorg (Falkenberg och Halmstad) Programmet för samhälle, natur och språk (Varberg) För att ge elever från samverkansområdet mottagna i gymnasieskolan ett större utbud att välja på föreslås att Peder skrivares skola i Varberg utökar sitt utbud inför läsåret 18/19 med: Programmet för fastighet, anläggning och byggnation (inriktning fastighet) (FAB).

19 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Beslutsunderlag Beslutsförslag Övervägande På Peder skrivares skola finns ett inarbetat samarbete mellan gymnasiesärskolans Hantverk och produktionsprogram, Bygg- och anläggningsprogrammet samt Industriprogrammet inom den treåriga gymnasieskolan. Det nya programmet FAB skulle således kunna vara ett gott komplement till de nuvarande programmen inom gymnasiesärskolan med samordningsmöjligheter med HP och de treåriga programmen med tanke på lokaler, ev. personal och utrustning, samt övriga gymnasiesärskoleprogram gällande de gymnasiesärskolegemensamma ämnena. Utbildningen skulle kunna bedrivas både skolförlagd eller som en lärlingsutbildning utifrån elevens önskemål.

20 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Utökning av program på gymnasiesärskolan i Varberg läsåret 18/19 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. utöka programutbudet för elever från samverkansområdet mottagna i Peder Skrivares gymnasiesärskola inför läsåret 18/19 med Programmet för fastighet, anläggning och byggnation (inriktning fastighet) (FAB). Beskrivning av ärendet Det finns nio fastställda nationella gymnasiesärskoleprogram för elever att välja på i Sverige. En elev som är mottagen i gymnasiesärskolan har ingen annan möjlighet att läsa på gymnasienivå än att välja ett av dessa fyråriga gymnasieprogram. Alla programmen har en yrkesinriktning och alla innehåller minst 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande under studietiden. Alla programmen (med undantag av programmet för Samhälle, natur och språk) har en tydlig yrkeskoppling. I vårt samverkansområde erbjuds: Programmet för administration, handel och varuhantering (Halmstad) Programmet för hantverk och produktion (Varberg) Programmet för hotell, restaurang och bageri (Varberg och Halmstad) Programmet för hälsa, vård och omsorg (Falkenberg och Halmstad) Programmet för samhälle, natur och språk (Varberg) För att ge elever från samverkansområdet mottagna i gymnasieskolan ett större utbud att välja på föreslås att Peder skrivares skola i Varberg utökar sitt utbud inför läsåret 18/19 med: Programmet för fastighet, anläggning och byggnation (inriktning fastighet) (FAB). Övervägande På Peder skrivares skola finns ett inarbetat samarbete mellan gymnasiesärskolans Hantverk och produktionsprogram, Bygg- och anläggningsprogrammet samt Industriprogrammet inom den treåriga gymnasieskolan. Det nya programmet FAB skulle således kunna vara ett gott komplement till de nuvarande programmen inom gymnasiesärskolan med samordningsmöjligheter med HP och de treåriga programmen med tanke på lokaler, ev. personal och utrustning, samt övriga gymnasiesärskoleprogram gällande de gymnasiesärskolegemensamma ämnena. Utbildningen skulle kunna bedrivas både skolförlagd eller som en lärlingsutbildning utifrån elevens önskemål.

21 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Ekonomi och verksamhet Kostnaden för utökat programutbud enligt förslag motsvarar en (1,0) yrkeslärartjänst för att garantera behörighetskraven för utbildningen, ca kronor. Detta tas inom befintlig budget. Samråd Ärendet kommer att behandlas i FSG. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Gustafsson Gymnasiechef Protokollsutdrag Maria Gustafsson Kristina Bäckman

22 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 9. Information - Digitalisering enligt nationella riktlinjer Muntlig information.

23 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 10. Förintelsen - en del av skolans värdegrundsarbete Dnr: BUN 2017/0548 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 91 Dnr BUN 2017/0548 Förintelsen - en del av skolans värdegrundsarbete Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott lämnar ärendet vidare till barn- och utbildningsnämnden utan förslag till beslut.

24 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Förintelsen - en del av skolans värdegrundsarbete Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. inrätta särskilda värdegrundspedagoger med utgångspunkt i Förintelsen - utifrån demokrati, tolerans och alla människors lika värde. 2. hemställa hos kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta om en utökad ram med kronor årligen från Därefter sker årlig indexuppräkning. Dessutom förslås besluta att årligt bidrag enligt kommunfullmäktiges tidigare beslut till arbetsgrupp Auschwitz 99 utgår. 3. att föreslå kommunstyrelsen att ha fortsatt ansvar för studieresa till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz och Birkenau men att ge uppdrag till Barn- och utbildningsnämnden att genomföra och leda arbetet enligt ovan riktlinjer. 4. Ovan gäller under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om utökad ram samt att lokalt kollektivavtal omarbetas i valda delar enligt förutsättningar. Beskrivning av ärendet Bakgrund Förintelsen - en del av skolans värdegrundsarbete Inramning av begreppet värdegrund Utbildningssystemet har alltid varit ett viktigt styrmedel för att påverka medborgarnas sätt att tänka om världen. Från antikens filosofiska skolor, klosterskolorna och de medeltida universiteten till dagens nationella skola har utbildning varit ett sätt att sprida gemensamma värden och därigenom forma en nationell identitet. Dagens norm i västerländska samhällena är att alla vuxna personer är jämlika medborgare. Demokratiuppdraget var tidigare formulerat som en del av ämnesundervisningen i historia, samhällskunskap och religion men har sedan 1940-talet alltmer omvandlats till ett uppdrag för hela skolan att arbeta i enlighet med demokratiska värden. Skolans värdeförmedlande roll är alltså inte ny men då läroplanerna gjordes om i början av 1990 talet förtydligades skolans fostrande och värdeförmedlande uppdrag. När den statliga styrningen decentraliserades och målinriktades krävdes samtidigt en tydlig sammanhållande riktning i medborgarfostran. Begreppet

25 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) värdegrund började framförallt diskuteras av Läroplanskommittén i dess betänkande Skola för bildning. Värdegrundsarbetet fick också ytterligare uppmärksamhet då dåvarande skolministern Ingegerd Wärnersson 1999 utlyste det året som ett värdegrundsår. Skolans värdegrund, såsom den framställs i styrdokumenten, innehåller fem grundläggande värden: solidaritet med svaga och utsatta jämställdhet mellan män och kvinnor alla människors lika värde människolivets okränkbarhet samt individens frihet och integritet Skolans uppdrag att främja barns och ungas lärande kan inte skiljas från det demokratiska uppdraget. I läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag står att Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Värdegrundsarbetet i skolorna skapar en etiskt moralisk ordning omkring vilka värderingar som ska gälla. skolvardagens komplexitet en studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik. Tydligheten i allvaret med samhällets och särskilt skolans uppdrag är Riksdagens särskilda satsning på forum Levande historia där myndighetens uppdrag förtydligats som ett uppdrag med utgångspunkt i Förintelsen, främja arbete med demokrati, tolerans och alla människors lika värde. De har särskilt till uppgift att informera om Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten samt stärka människors vilja att arbeta för alla människors lika värde. Ny skollag för kunskap, valfrihet och trygghet En ny skollag trädde i kraft 2010 och i portalparagrafen gjordes ett tillägg som innebar att skolans uppdrag är att Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämlikhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verka inom utbildning ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollagen (2010:800) Värdegrundsarbetet - hur det ska se ut på en skola Enligt Skolverket är skolans demokratiska uppdrag överordnat andra värden och ska genomsyra all verksamhet på skolan. Skolan använder därför olika arenor redskap för att få en process i värdegrundsarbetet. Det kan vara inom de traditionella ämnesområdena samhällskunskap, religion och historia men det kan också synas som exempel i skolans utvecklingsplan, på utvecklingssamtal, i det systematiska kvalitetsarbetet eller i elevrådets demokratiska uppdrag. Arbetet med värdegrundsfrågorna blir således inget vid sidan arbete utan genomsyrar skolan som en del i skolvardagen. Det är viktigt för om en process och ett värdegrundsarbete ska bli framgångsrikt att arbetet gör att elever, personal och föräldrar får delaktighet och blir involverade. Att värdegrundsarbetet får bärighet i skolans vardag och interaktion med det omgivande samhället.

26 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Skolans värdegrundsarbete är att vara med om att skapa situationen. Att det arbete som sker kring elevers delaktighet och demokratiska beslut har förgreningar ut i det omgivande samhället. På de flesta skolor i Varbergs kommun finns värdgrundspedagoger som skolan utsett för att särskilt arbete med värdegrundsfrågorna. Det för att särskilt stärka betydelsen av värdegrundsfrågorna efter skollagens förtydligade uppdrag. Värdegrundspedagogerna är som namnet säger en naturlig del av skolans värdegrundsarbete ges förutsättningar att bidra till bästa möjliga möten för lärande och i sin tur utgör ett stöd för sina kollegor. Därför är uppdraget i Varbergs kommun för värdegrundspedagog förtydligat som att hjälpa rektor och vara en viktig del i värdegrundsarbetet på skolan. De ska känna av klimatet på skolan och arbeta proaktivt. De ska lasta av händelser som sker i klass och stödja både elev och lärare. Elev ska kunna vända sig till dem, få vuxenstöd och kunna reda i allt som händer. Det vill säga en som bryr sig och de har förtroende för. De ska kunna stödja i klass om lärare måste slutföra en händelse med exempelvis elev. De ska kunna hjälpa till och avbryta en jobbig situation hos elever. De ska kunna arbeta med alla människor och kunna ha förmåga att nå dem på deras sätt. Värdegrundspedagogen är ett komplement till elevhälsans förebyggande elevhälsaarbete på skolan. Alla värdegrundspedagoger erbjuds en kompetensutbildning med möjlighet att utveckla sin förmåga att skapa goda lärandemiljöer och likvärdighet i arbetet mellan skolorna. Värdegrundsarbete på skolan med särskilt ansvar Förintelsen Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Också romer och polacker utsattes för folkmord grundade på rasistiska föreställningar. Därutöver förföljde, fängslade och dödade Nazityskland tusentals andra människor, bland annat många funktionsnedsatta och homosexuella. Under flera år har kommunen möjliggjort, i nära samarbete med Arbetsgrupp Auschwitz 99, ett årligt besök för ett urval av elever på koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och/eller Birkenau. Genom resa till koncentrationsoch förintelselägret med ett tydligt för- och efter arbete har flera ungdomar i grundskolans årskurs 9 fått del av en av historiens mörka händelser. Ungdomarna har fått förbereda resan genom exempelvis samtal, litteraturstudier och film. De har efter resan delgett sina kompisar i klassen och på skolan en efterföljande redovisning som genom utställning, dramatiseringen eller film, som ett led i skolans arbete med elevinflytande, bearbeta grundläggande mänskliga rättigheter - människors lika värde, fördjupat och med ett historiskt perspektiv. Ett utökat uppdrag till skolan ordinarie värdegrundsarbete På grundskolans införs under läsåret som ett komplement till enhetens ordinarie värdegrundsarbete/värdegrundspedagoger tre värdegrundspedagoger, en för vardera två team med särskilt ansvar Förintelsen. Det innebär att vardera två skolteam gemensamt utser denne värdegrundspedagog som får uppdrag att arbeta med det särskilda uppdraget på 10 % av heltidstjänst.

27 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Det innebär en värdegrundspedagog utses med ansvar för skolor team Norr och Centrum. En värdegrundspedagog utses för skolor team Centrum Norr och Öster. Samt en värdegrundspedagog utses med ansvar för skolor Nordväst och Sydväst. I uppdraget ingår ett särskilt arbete med utgångspunkt i Förintelsen - utifrån demokrati, tolerans och alla människors lika värde: Att årligen ansvara och genomföra en studieresa till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz och Birkenau tillsammans med ett urval av teamets elever årskurs 8 och 9. Här är för- och efterarbete naturliga delar av skolans uppdrag samt ett över läsåret fördjupat arbete. Att tillsammans med skolenhetens värdegrundgrundspedagog och pedagoger på respektive skola särskilt arbeta för de mänskliga rättigheterna. Det vill säga människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämlikhet samt solidaritet mellan människor. Att särskild värdegrundspedagog införs i alla skolteam utifrån ovan från och med 1 juni Konsekvenser utifrån uppdrag särskild värdegrundspedagog i varje team Nuvarande lokalt kollektivavtal daterat omförhandlas gällande tidsperiod. Värdegrundspedagoger med särskild inriktning förintelsen genomför studieresa en vecka årligen under period september-november. Veckan inarbetas i lokalt kollektivavtal. I övrigt gäller de riktlinjer som finns i lokalt kollektivavtal. Att erbjuda ett urval av elever årskurs 8 och 9 från varje skola i Varbergs kommun en studieresa till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz och Birkenau. Urval hanteras utifrån riktlinjer som värdegrundspedagogerna utarbetar. Att varje medföljande skola ansvarar för att en pedagog utöver värdegrundspedagog årligen deltager på studieresa till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz och Birkenau. Att eventuella vikarie hanteras inom skolans budgetram på respektive hemskola under vecka då studieresa genomförs. Värdegrundspedagoger ansvarar för att riskanalys och deltagarförteckning upprättas två veckor innan resa genomförs och delges rektor på hemskola för information samverkan. Kostnad för införande av värdegrundspedagog med en i varje team Ersättning enligt kollektivavtal till värdegrundspedagogerna och lärare medföljande skola en vecka koncentrations- och förintelselägret Auschwitz och Birkenau enligt lokalt kollektivavtal :-

28 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Tre värdegrundspedagoger en för vardera två team - med ansvar :- för genomförandet av studieresa till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz och Birkenau samt för och efter arbete samt särskilt fördjupat värdegrundsarbete under läsåret. De får ett särskilt uppdrag att på skolor i respektive team där det ingår att arbeta kring grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämlikhet samt solidaritet mellan människor. Uppdraget genomförs som 10 % av tjänst heltid. Kostnad resa och logi koncentrations- och förintelselägret :- Auschwitz och Birkenau. Total kostnad :- Övervägande Förvaltningen ser positivt på en satsning enligt ovan och betraktar det som en viktig del i av skolans värdegrundsarbete. Ekonomi och verksamhet Ärendet medför en utökad ram för barn- och utbildningsförnämnden med kronor årligen från 2017 samt årlig indexuppräkning. Samråd Behandlas på förvaltningssamverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Joachim Wadström Grundskolechef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

29 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 11. Tillsyn fristående pedagogisk omsorg Ek och Lek Barnomsorg AB Dnr: BUN 2017/0019 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 92 Dnr BUN 2017/0019 Tillsyn fristående pedagogisk omsorg Ek och Lek Barnomsorg AB Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott lämnar ärendet vidare till barn- och utbildningsnämnden utan förslag till beslut och med uppdrag till förvaltningen att komplettera i underlaget.

30 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn fristående pedagogisk omsorg Ek och Lek Barnomsorg AB Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. avstå från ingripande då Ek o Lek Barnomsorg AB har vidtagit nödvändig rättelse avseende de påtalade bristerna att se över sina rutiner kring förläggning av barns omsorgstimmar samt skriftlig information gällande planeringsdagar och semesterperiod. 2. I övriga delar godkänna tillsynsrapport av huvudmannen för Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg, samt verksamheten vid familjedaghemmen Anna Svalander, Sara Hansson, Maria Åkesson, Maria Johansson, Linnea Gryning, Jessica Andersson, Karin Kjellgren och Linda Kristensen. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Enligt 26 kap. 12 får en tillsynsmyndighet avstå från att ingripa om 1. överträdelsen är ringa,

31 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller 3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett Tillsyn ingripande. Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Tillsyn sker av huvudman för den fristående pedagogiska omsorgen. Varje år görs även tillsynsbesök av familjedaghemmen som bedriver fristående pedagogisk omsorg i detta fall inom Ek o Lek Barnomsorg AB. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsynen har genomförts av huvudmannen för Ek o Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg samt tillsyn av familjedaghemmen Anna Svalander, Sara Hansson, Maria Åkesson, Maria Johansson, Linnea Gryning, Jessica Andersson, Karin Kjellgren och Linda Kristensen Det har vid tillsynen framkommit att förskolan uppfyller författningarnas krav inom merparten av de granskade områdena. Dock behöver huvudman se över sina rutiner kring förläggning av de egna barnens timmar vid varierande schematider för övriga barn. Det har vid tillsynen uppmärksammats att förläggning av timmar innebär felrapportering hos dagbarnvårdare Sara Hansson. Huvudman behöver även se över skriftlig information till vårdnadshavare kring öppethållande vid studiedagar och semester så att det framgår att andra omsorgsmöjligheter erbjudes vid dessa tillfällen. Idag sker denna information muntligt. Ovanstående regleras i 25 kap 14 och 8 kap 5 skollagen samt Regler och avgifter i Varbergs kommun. Detta ska inkommit till bun@varberg.se senast 21 juni Rapporterna från varje tillsyn bifogas. Ek o Lek barnomsorg AB har inkommit med nödvändig rättelse avseende de påtalade bristerna. Beslutsunderlag Rapporterna från tillsynen Tillsyn av huvudman Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk Omsorg Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg Anna Svalander Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg Sara Hansson Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg Maria Johansson Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg Maria Åkesson Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg Linnea Gribing

32 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg Jessica Andersson Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg Karin Kjellgren Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB fristående pedagogisk omsorg Linda Kristensen Nödvändig rättelse från Ek o Lek Barnomsorg AB Övervägande Förvaltningen bedömer att Ek o Lek Barnomsorg AB har vidtagit nödvändig rättelse avseende de påtalade bristerna att se över sina rutiner kring förläggning av barns omsorgstimmar samt skriftlig information gällande planeringsdagar och semesterperiod. Förvaltningen bifaller tillsynsrapportens övriga delar. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål-Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Ek och Lek Barnomsorg AB Agneta Svenberg Christina Svensson Eva Larsson

33 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av huvudman Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Ek och Lek Barnomsorg AB Odonvägen Lindome Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Huvudmannaskapet drivs som: Aktiebolag Antal dagbarnvårdare i Varberg: Åtta dagbarnvårdare Totalt barnantal: 44 barn. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Inhämtande av belastningsregister Huvudmannens egenkontroller bl.a. barnsäkerhet, lokaler mm Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Rutiner vid kris - Krisplan Huvudmannens ansvar för barngruppens sammansättning och storlek Rutiner för samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Huvudmannens klagomålshantering Köregler, öppethållande/tider samt vikarielösningar Kompetensutveckling för dagbarnvårdarna Bedömning Det har vid tillsynen framkommit att Ek och Lek Barnomsorg AB uppfyller författningarnas krav inom merparten av de granskade områdena. Dock behöver huvudman se över sina rutiner kring förläggning av de egna barnens timmar vid varierande schema tider för övriga barn. Det har vid tillsynen uppmärksammats att förläggning av timmar innebär felrapportering hos dagbarnvårdare Sara Hansson. Huvudman behöver även se över den skriftliga informationen till vårdnadshavare kring öppethållande vid studiedagar och semester. Där står idag att verksamheten är stängd och inget POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISA T!ONSNR. E-POST ADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

34 om att det finns andra möjligheter till omsorg. Vid planeringsdagar och semester när ordinarie verksamhet stänger ska vårdnadshavare erbjudas plats i annan pedagogisk omsorg i enlighet med Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Varbergs kommun. Denna information ges dock muntligt till vårdnadshavarna av dagbarnvårdarna. Nödvändiga rättelser Vid tillsynen har påtalats att huvudmannen för Ek och Lek Barnomsorg AB ska vidta nödvändigarättelser (26 kap 12 SkolL) vad gäller rutiner kring förläggning av de egna barnens timmar vid varierade schema tider för övriga barn hos dagbarnvårdaren. Huvudman för Ek och Lek Barnomsorg AB ska även vidta nödvändiga rättelser vad gäller skriftlig information till vårdnadshavare kring öppethållande vid studiedagar och semester som ovan påtalats. Rättelsen ska inlrnmma skriftligen till tillsynsansvarig senast Tillsynsansvarig kommer efter detta granska att nödvändiga rättelser vidtagits. Uppföljning kommer även att ske vid nästa tillsyn. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Christina Svensson Förskolechef med tillsynsuppdrag

35 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Anna Svalander Anna Svalander Parkvägen Varberg Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Pedagogisk omsorg Anna Svalander drivs som: Enskild firma Antal barn: 7 barn varav 5 av barnen är utifrån och 2 barn är dagbarnvårdarens egna. Barnen är i åldrarna 2-5år. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Barngruppens sammansättning och storlek Öppethållande/tider Förutsättningar för verksamheten Övergripande krav på verksamheten bl.a Hur stimuleras barnens utveckling och lärande Arbetet med barns språkutveckling Hur främjas empati och samarbetsförmåga Barns inflytande och delaktighet Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Klagomålshantering Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att pedagogisk omsorg uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Christina Svensson förskolechef med tillsynsuppdrag POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

36 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Sara Hansson Sara Hansson Villagatan Varberg Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Pedagogisk omsorg Sara Hansson anställd av Ek och Lek Barnomsorg AB Antal barn: 6 barn varav 4 av barnen är utifrån och 2 barn är dagbarnvårdarens egna. Barnen är i åldrarna 1-5år. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Barngruppens sammansättning och storlek Öppethållande/tider Förutsättningar för verksamheten Övergripande krav på verksamheten bl.a Hur stimuleras barnens utveckling och lärande Arbetet med barns språkutveckling Hur främjas empati och samarbetsförmåga Barns inflytande och delaktighet Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Klagomålshantering Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att pedagogisk omsorg uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BAC~~c~~DN'.~~~FöRVALTNINGHN Chns~ Svensson förskolechef med tillsynsuppdrag POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATJONSNR E-POST ADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

37 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Maria Johansson Maria Johansson Sandåkersgatan Varberg Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Pedagogisk omsorg Maria Johansson anställd av Ek och Lek Barnomsorg AB Antal barn: 3 barn varav 3 av barnen är utifrån. Barnen är 1-2 år. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Barngrnppens sammansättning och storlek Öppethållande/tider F örntsättningar för verksamheten Övergripande krav på verksamheten bl.a Hur stimuleras barnens utveckling och lärande Arbetet med barns språkutveckling Hur främjas empati och samarbetsförmåga Barns inflytande och delaktighet Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Klagomålshantering Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att pedagogisk omsorg uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVAL TNINGEN Christina Svensson förskolechef med tillsynsuppdrag POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

38 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Maria Åkesson Maria Åkesson Västgötagatan Varberg Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Pedagogisk omsorg Maria Åkesson anställd av Ek och Lek Barnomsorg AB. Antal barn: 3 barn varav 3 av barnen är utifrån. Barnen är i åldrarna 1-2 år. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Barngruppens sammansättning och storlek Öppethållande/tider Förutsättningar för verksamheten Övergripande krav på verksamheten bl.a Hur stimuleras barnens utveckling och lärande Arbetet med barns språkutveckling Hur främjas empati och samarbetsförmåga Barns inflytande och delaktighet Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Klagomålshantering Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att pedagogisk omsorg uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRV AL TNINGEN Svensson förskolechef med tillsynsuppdrag POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

39 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Linnea Gribing Linnea Gribing Myrekullavägen Varberg Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Pedagogisk omsorg Jessica Andersson anställd av Ek och Lek Barnomsorg AB Antal barn: 4 barn varav 2 av barnen är utifrån och 2 barn är dagbarnvårdarens egna. Barnen är i ål drama 1-3 år. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Barngruppens sammansättning och storlek Öppethållande/tider Förutsättningar för verksamheten Övergripande krav på verksamheten bl.a Hur stimuleras barnens utveckling och lärande Arbetet med barns språkutveckling Hur främjas empati och samarbetsförmåga Barns inflytande och delaktighet Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Klagomålshantering Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att pedagogisk omsorg uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATJONSNR. E-POST ADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

40 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Jessica Andersson Jessica Andersson Attorp 21 Påls Varberg Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Pedagogisk omsorg Jessica Andersson drivs som: Enskild firma. Antal barn: 8 barn varav 6 av barnen är utifrån och 2 barn är dagbarnvårdarens egna. Barnen är i åldrarna 2-5år. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Barngruppens sammansättning och storlek Öppethållande/tider Förutsättningar för verksamheten Övergripande krav på verksamheten bl.a Hur stimuleras barnens utveckling och lärande Arbetet med barns språkutveckling Hur främjas empati och samarbetsförmåga Barns inflytande och delaktighet Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Klagomålshantering Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att pedagogisk omsorg uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Christina Svensson förskolechef med tillsynsuppdrag POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

41 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Karin Kjellgren Karin Kj ellgren Lindberg Varberg Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Pedagogisk omsorg Karin Kjellgren drivs som: Enskild firma Antal barn: 7 barn varav 4 av barnen är utifrån och 3 barn är dagbarnvårdarens egna. Barnen är i åldrarna 2-5år. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Barngrnppens sammansättning och storlek Öppethållande/tider Förntsättningar för verksamheten Övergripande krav på verksamheten bl.a Hur stimuleras barnens utveckling och lärande Arbetet med barns språkutveckling Hur främjas empati och samarbetsförmåga Barns inflytande och delaktighet Rutiner laing barn i behov av särskilt stöd Rutiner laing barn som far illa Samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Klagomålshantering Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att pedagogisk omsorg uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN {/~ Christina Svensson förskolechef med tillsynsuppdrag POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POST ADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

42 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn av Ek och Lek Barnomsorg AB, fristående pedagogisk omsorg Linnea Gribing Linnea Gribing Myrekullavägen Varberg Tillsynsbesök: Fakta Huvudman: Ek och Lek Barnomsorg AB Pedagogisk omsorg Jessica Andersson anställd av Ek och Lek Barnomsorg AB Antal barn: 4 barn varav 2 av barnen är utifrån och 2 barn är dagbarnvårdarens egna. Barnen är i ål drama 1-3 år. Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Barngruppens sammansättning och storlek Öppethållande/tider Förutsättningar för verksamheten Övergripande krav på verksamheten bl.a Hur stimuleras barnens utveckling och lärande Arbetet med barns språkutveckling Hur främjas empati och samarbetsförmåga Barns inflytande och delaktighet Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Samverkan mellan pedagogisk omsorg och hem Klagomålshantering Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att pedagogisk omsorg uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATJONSNR. E-POST ADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

43 Rättelse för Ekolek Barnomsorg AB efter tillsynen i Varbergs kommun Rutiner för dagbarnvårdares redovisning av egna barnens timmar. Dagbarnvårdare Sara Hansson kommer rapportera in sina tider efter de dagbarn som går fasta timmar. Då Sara Hansson från den 1 juni kommer få ett barn som går fulltid kommer Sara rapportera in sina tider efter de dagbarn som går fasta timmar. Som exempel, en fast schematid är fram till klockan 16.30, då blir det den tiden som kommer rapporteras in för Sara Hanssons egna barn. Även om ett annat barn går till vissa andra dagar. Skulle vi åter stå inför att en dagbarnvårdare har dagbarn med varierade tider kommer vi få rapportera in vistelsetiderna veckovis. Sara Hansson har fått informationen/förtydligande via telefon vilka regler som gäller Varbergs kommun. Informationsbladet för semester sommaren har justerats med texten att ordinarie verksamheten är stängd. Det uppdaterade informationsbladet finns tillgängligt på dagbarnvårdare Ekoleks hemsida att ladda ner för dagbarnvårdare och vårdnadshavare i verksamheten. Men den aktuella formuleringen ser ni även nedan i utdrag ur information till förälder eller vårdnadshavare i pedagogisk omsorg, Ekolek Barnomsorg. Samtliga dagbarnvårdare i Varbergs kommun har även fått sms med denna information. Information till förälder eller vårdnadshavare i pedagogisk omsorg, Ekolek Barnomsorg. Studie och Utbildningsdagar Ordinarie verksamhet har stängt 2 ggr per termin i form av studie/utbildningsdagar. Dessa dagar meddelas minst 1 månad i förväg. Semester Vi anser att det är lika viktigt för barnen att få en ledig period som för oss vuxna att få semester och ladda om batterierna. Ordinarie verksamhet är stängd mellan v Förekommer det att din dagbarnvårdare har längre semester så finns vikarie under den tiden. Detta gäller även under resterande tid under året. Barn som går 15 h/ v går efter kommunens regler, alltså inte på sommar- och vinterlov. Victoria Hegårdh Vice Vd Ekolek AB

44 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 12. Riktlinjer för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem Dnr: BUN 2017/0533 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 93 Dnr BUN 2017/0533 Riktlinjer för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna Riktlinjer för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem, inklusive redaktionella ändringar. Beskrivning av ärendet Riktlinjerna är ett styrdokument vars syfte är att tydliggöra vilka nationella och lokala krav som ställs för att starta och bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Riktlinjerna underlättar för såväl de som planerar starta fristående verksamhet som för redan befintlig verksamhet. Riktlinjerna är också ett redskap i kontakterna mellan fristående verksamhet och kommunen. Barn- och utbildningsnämnden i Varbergs kommun har att besluta om godkännande endast för fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass eller grundskola. Skolinspektionen beslutar om godkännande i de fall fritidshemmet anordnas vid en skolenhet med förskoleklass eller grundskola. Beslutsunderlag Beslutsförslag Riktlinjer för fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Övervägande Förvaltningen ser att Riktlinjerna är ett viktigt styrdokument för att tydliggöra de krav som ställs nationellt och lokalt för att starta och bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem.

45 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna Riktlinjer för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Beskrivning av ärendet Riktlinjerna är ett styrdokument vars syfte är att tydliggöra vilka nationella och lokala krav som ställs för att starta och bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Riktlinjerna underlättar för såväl de som planerar starta fristående verksamhet som för redan befintlig verksamhet. Riktlinjerna är också ett redskap i kontakterna mellan fristående verksamhet och kommunen. Barn- och utbildningsnämnden i Varbergs kommun har att besluta om godkännande endast för fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass eller grundskola. Skolinspektionen beslutar om godkännande i de fall fritidshemmet anordnas vid en skolenhet med förskoleklass eller grundskola. Beslutsunderlag Riktlinjer för fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Övervägande Förvaltningen ser att Riktlinjerna är ett viktigt styrdokument för att tydliggöra de krav som ställs nationellt och lokalt för att starta och bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Ekonomi och verksamhet Enskild huvudman har att bedriva verksamhet inom ramen för det bidrag som årligen fastställs av barn- och utbildningsnämnden. Dokumentet innebär för verksamheten en sammanställning och förtydligande på vilka krav som redan ställs.

46 Riktlinjer för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritids hem

47 Inledning Riktlinjer för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem anger förutsättningar för att starta och bedriva fristående verksamheter inom Varbergs kommun. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn- och utbildningsnämnden Gäller för: Fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Dokumentnamn: Riktlinje för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem Beslutsdatum: Bun Dokumentansvarig avdelning: Barn- och utbildningskansli Diarienummer: BUN 2017/0533 Giltig till och med: Tillsvidare Senast reviderad: Nytt dokument

48 Innehållsförteckning Inledning 1 Att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem 2 Krav för att bedriva verksamhet 2.1 Förskolans verksamhet 2.2 Pedagogisk omsorg 2.3 Fritidshem 3 Lokal, personal, placeringsregler och avgifter 3.1 Verksamhetslokal 3.2 Fortbildning 3.3 Köregler 3.4 Avgifter 4 Ansökan och beslut om godkännande 4.1 Ansökan 4.2 Hantering av ansökan 4.3 Godkännande 4.4 Förändring av verksamheten 4.5 Om verksamhet inte bedrivs 4.6 Anmälningsblanketter 5 Bidrag från hemkommunen 5.1 Bidrag 5.3 Avstämning månadsvis 5.4 Årsredovisning 5.5 Tilläggsbelopp 6 Kommunala huvudmannens ansvar 6.1 Tillsyn av verksamheten 7 Gällande föreskrifter 7.1 Lagar 7.2 Läroplaner 7.3 Förordningar 7.4 Allmänna råd 7.4 Riktlinje Kontaktinformation Barn- och utbildningsförvaltningen Kontakt via kommunens växel

49

50 1 Att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem För att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem ställs det vissa krav. I detta dokument finns riktlinje och övergripande information som avser att förtydliga dessa krav och förenkla driften av verksamheterna. Den som är ansvarig för fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem benämns huvudman. Huvudmannaskapet kan bedrivas i olika driftsformer, det kan till exempel vara en enskild firma, föräldrakooperativ, aktiebolag, ekonomisk förening, stiftelser och registrerade trossamfund. För att den fristående verksamheten ska lämnas godkännande krävs att den enskilde huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. 1 Huvudmannen ansvarar för verksamhetens inriktning och måluppfyllelse och att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar 2 För den enskilde huvudmannen ingår även att bära ansvar för att: Arbetsgivaransvaret fullgörs enligt gällande lagstiftning Personal som leder det pedagogiska arbetet har en för verksamheten lämplig utbildning Kompetensutveckling av personalen sker utifrån verksamhetens behov och gällande lagstiftning Systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och bedriva kvalitetsarbete med strävan efter att utveckla utbildningen och förbättra verksamheten Fristående förskolas ambitionsnivå gällande andel förskollärare ska vara samma som den kommunala ambitionsnivån, vilket innebär att två årsarbetare av tre ska vara behöriga förskollärare kap. 5 skollag (SFS 2010:800) 2 2 kap 8 skollagen 3 Bun 3 april (2017/0291) 1

51 2 Krav för att bedriva verksamhet De krav som ställs på verksamheten har sitt stöd i gällande lagar, förordningar, föreskrifter och läroplaner. För att godkännas för aktuell verksamhetsform fordras att verksamheten bedöms ha förutsättningar att följa samtliga föreskrifter som gäller för utbildningen. 2.1 Förskolans verksamhet Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 4 Inom förskolan får enskilda huvudmän bedriva verksamhet efter godkännande av barn- och utbildningsnämnden i Varbergs kommun. 5 En förutsättning är att verksamheten är öppen för alla. 6 Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 7 Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagen, målen i förskolans läroplan och uppdraget i dess helhet. 8 Som förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. För undervisningen ska den enskilde huvudmannen använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolläraren ska bedriva. 9 Fristående förskola ska följa samma ambitionsnivå som den kommunala förskolan vilket innebär att två årsarbetare av tre ska vara behöriga förskollärare. Utöver förskollärare får det i undervisningen i förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 10»En förutsättning är att verksamheten är öppen för alla«alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. 11 Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det särskilda stöd, den hjälp och de utmaningar de behöver kap. 2 skollagen. 5 2 kap. 5 skollagen. 6 8 kap. 18 skollagen. 7 2 kap 9 skollagen. 8 Avsnitt 2.7 förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan. 9 2 kap. 13 skollagen kap. 14 skollagen kap 3 skollagen. 12 Läroplan för förskolan, sid

52 Den enskilde huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. 13 För att personalen ska kunna arbeta i enlighet med förskolans uppdrag behöver inomhus och utomhusmiljön vara utformad så att det går att bedriva en varierad verksamhet anpassad till alla barn som deltar i verksamheten. Det är viktigt att se till att lokalernas storlek och utformning, miljöfaktorer som luft, ljud och ljus samt val av material är säkra och hälsosamma för barnen. Lagar, förordningar och bestämmelser om den pedagogiska verksamheten utgör grunden för utformning av lokaler, miljö och material. 14 Den som bedriver fristående verksamhet ska i enlighet med miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet fortlöpande samt bedriva egenkontroll för att motverka och förebygga hälsoproblem och skador på miljön. Brister ska, på eget initiativ, åtgärdas i förebyggande syfte. 15 Den fristående förskolan ska tillhandhålla öppettider i den omfattning som behoven föreligger enligt skollagen. 16 Det innebär att öppettiderna vid behov ska vara tolv timmar, vanligtvis förlagda mellan Den fristående verksamheten ska vara tillgänglig under hela året utifrån behov kap. 8 skollagen. 14 Se bland annat skollag (2010:800), miljöbalk (1998:808), plan- och bygglag (2010:900) och arbetsmiljölag (1977:1160). 15 Miljöbalk (1998:808) kap. 5 7 skollagen. 3

53 2.2 Pedagogisk omsorg Verksamhetsformen pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för flertalet olika verksamheter. Begreppet infördes 2009, och innefattar bland annat familjedaghem och andra flerfamiljslösningar. 17 Pedagogisk omsorg får bedrivas av enskilda huvudmän. Barnoch utbildningsnämnden i Varbergs kommun beslutar om rätten till bidrag för den fristående verksamheten. 18 Den pedagogiska omsorgen ska bedrivas med personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. 19 Den enskilde huvudmannen bör anställa personal som har utbildning med inriktning mot barn eller erfarenhet av att arbeta med barn i de åldrar som det gäller. Personalen bör också ges möjligheter till kompetensutveckling och pedagogisk handledning. 20 Det etablerade begreppet för yrkesgruppen är dagbarnvårdare, ett begrepp som emellertid inte nämns i skollagen. 21»Förskolans läroplan ska vara vägledande för all pedagogisk omsorg«för verksamhetsformen pedagogiska omsorg är förskolans läroplan 22 vägledande vilket framgår av regeringens förarbeten och i skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. 23 Personalen måste vara väl förtrogen med förskolans läroplan såväl som skollagens bestämmelser och särskilt beakta skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling som gäller i sin helhet för pedagogisk omsorg. 24 Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. 25 Verksamheten kan bedrivas i ett hem eller i en annan ändamålsenlig lokal. 26 Lokalerna ska vara utformade så att de möjliggör en varierad verksamhet som stimulerar barns lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. 27 Lokalernas storlek och utformning, miljö och material ska vara beskaffade så att uppgiften att ge en god pedagogisk verksamhet understöds och kan genomföras. 28 I kommunens tillsyn ingår granskning av lokalerna och utemiljö ur lärmiljöperspektiv. Den enskilde huvudmannen är ansvarig för lokalerna och att uppfylla myndighetskrav. Detta gäller också eventuella åtgärder för att leva upp till nya myndighetskrav som ställs. 17 Prop. 2008/09: kap. 5 skollagen kap. 7 skollagen. 20 Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:90) för pedagogisk omsorg, sid Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:90) för pedagogisk omsorg, sid Förordning (SKOLFS 2011:69) om läroplan för förskolan. 23 Prop. 2009/10:165, sid. 527; Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:90) för pedagogisk omsorg, sid kap. 10 skollagen. 25 Skollag (2010:800); förskolans läroplan (SKOLFS 2011:69); 25 kap. 7 skollagen. 26 Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:90) för pedagogisk omsorg, sid. 23; 25 kap. 7 skollagen. 27 Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:90) för pedagogisk omsorg, sid Prop. 2009/10:165, sid

54 När barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg där deras vårdnadshavare arbetar får kommunen inte lämna bidrag för fler barn till vårdnadshavaren än det antal barn till andra vårdnadshavare som har tagits emot. 29 Detta innebär även att vårdnadshavarens egna barns omsorgstid under dagen som mest kan förläggas inom den ramtid som andra vårdnadshavares barn har vistelsetid. Den pedagogiska omsorgen ska tillhandhålla öppettider i den omfattning som behoven föreligger enligt skollagen. 30 Det innebär att öppettiderna vid behov ska vara tolv timmar, vanligtvis förlagda mellan Verksamheten ska vara tillgänglig under hela året utifrån behov. Verksamheten ska ha en utarbetad vikarieplan för hantering av personalfrånvaro då personal måste kunna ersättas vid behov. Sådana tillfällen är bland annat sjukdom, semester, föräldraledighet, fortbildning, planeringsdagar kap. 11 skollagen kap. 14 skollagen. 5

55 2.3 Fritidshem Fritidshemmet som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass eller grundskola får bedrivas av enskilda huvudmän efter godkännande av barn- och utbildningsnämnden i Varbergs kommun. 31 Skolinspektionen beslutar om godkännande i de fall fritidshemmet anordnas vid en skolenhet med förskoleklass eller grundskola. Ansökan skickas då till skolinspektionen. Fritidshem ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov och främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 32 Det pedagogiska arbetet vid ett fritidshem ska samordnas och ledas av en rektor eller en förskolechef. Eftersom fritidshemmet inte är kopplat till en skolenhet eller en förskoleenhet kan det handla om en person med en annan typ av chefsbefattning. 33 Det är den enskilde huvudmannens ansvar att se till att det i fritidshemmet finns lärare eller fritidspedagoger i sådan omfattning att de kan bedriva och ansvara för undervisningen i fritidshemmet. 34»Lärare eller fritidspedagoger ska finnas som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet«en stor del av fritidshemmets verksamhet består av sådana målstyrda processer som i skollagen definieras som undervisning. 35 Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning när det gäller fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. 36 Grundskolans läroplan är, vid sidan av skollagen, det viktigaste styrdokumentet för verksamheten. 37 Fritidshemmet ska utformas så att elever i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det särskilda stöd, den hjälp och de utmaningar de behöver. Elever i behov av särskilt stöd ska ges förtur i kö till fritidshem. 38 Den enskilde huvudmannen ska se till att elevgrupperna har lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrig erbjuds en god miljö. Det ska finnas lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas och utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och studiero kap. 5 och 7 skollagen kap. 2 skollagen. 33 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid. 252; Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:39) för fritidshem, sid Enligt 2 kap. 13 skollagen ska huvudmannen använda legitimerade lärare för undervisningen. Fritidspedagoger får, på motsvarande sätt som lärare i fritidshem, bedriva och ansvara för undervisning i fritidshemmet. 2 kap. 15 och 17 skollagen kap. 3 skollagen. 36 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid kap. 6 skollagen kap. 9 skollagen; 5 kap. 3 skollagen. 6

56 Lokalernas storlek och utformning, faktorer såsom luft, ljud och ljus samt valen av material behöver vara sådana att personalen i fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en säker och hälsosam miljö.4 Fritidshemmet ska tillhandhålla öppettider i den omfattning som behoven föreligger enligt skollagen.4 1 Det innebär att öppettiderna vid behov ska vara tolv timmar, vanligtvis förlagda mellan Den fristående verksamheten ska vara tillgänglig under hela året utifrån behov. 4 Skolverkets albnänna råd {SKOLFS 2014:39) för fritidshem, sid. 18; Miljöbalk {SFS 1998:808) kap. 5-6 skollagen. 7

57 3 Lokal, personal, placeringsregler och avgifter De fristående verksamheterna har att ansvara för att verksamhetens lokaler uppfyller gällande förordningar och riktlinjer. Den enskilde huvudmannen ansvarar även för personalens fortbildning och för verksamhetens köregler. Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Varbergs kommun är vägledande. 3.1 Verksamhetslokal En förutsättning för att godkännas som huvudman är att förskolan kommer att ha ändamålsenliga lokaler och utemiljö för sin verksamhet. Innan den fristående verksamheten kan starta måste lämplig lokal finnas. Det ställs samma krav på lokaler för den fristående verksamheten som i den kommunala verksamheten. Lokaler och utrustning ska finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 42 Utomhusmiljön bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad och anpassad miljö. 43 För plan- och byggärenden ansöker den enskilde huvudmannen vid stadsbyggnadskontoret i Varbergs kommun. Det är byggnadsnämnden som prövar bygglovsärenden. Den som ansöker om bygglov ska också tillse att brandskyddsdokumentation upprättas. Kopia på godkännande (bygglov och startbesked) från byggnadsnämnden ska medfölja ansökan till barn- och utbildningsförvaltningen om att bedriva fristående verksamhet. Tillstånd som krävs för lokalen ska vara klara och inskickade före barn- och utbildningsnämnden kan fatta beslut om godkännande för den fristående verksamheten. Preliminärt godkännande kan ges, förändras, vilket innebär att de sökande inom två år ska inkomma med de godkännande som krävs gällande lokaler. När dessa dokument har inkommit till förvaltningen beslutas om godkännande. Detta under förutsättning att underlaget för det preliminära beslutet inte ändrats. Den enskilde huvudmannen har att anmäla och inhämta nedanstående innan verksamhetsstart. För att få bedriva fristående förskoleverksamhet, fritidshem eller pedagogisk omsorg fordras också en anmälan från huvudman till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Varbergs kommun. En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. 44 Anmälan ska vara skriftlig och 42 2 kap 35 skollagen 43 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Kap :899, förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 8

58 innehålla allmänna uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar så att miljö- och hälsoskyddsnämnden kan bedöma verksamheten och föreslagen lokal. 45 Pedagogisk omsorg i form av familjedaghem är inte anmälningspliktiga verksamheter, här krävs inte denna anmälan. För att få hantera livsmedel 46 i den fristående verksamheten krävs ytterligare en anmälan från huvudman till miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Detta gäller även huvudman för pedagogisk omsorg. Verksamheten får påbörjas tidigast två veckor efter det att anmälan om registrering av livsmedelsverksamhet inkommit till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. En inspektion kommer att göras efter det att verksamheten har startat för att granska lokalens utformning och hantering av livsmedel samt rutiner för egenkontroll Fortbildning Bidrag till fortbildning för personal ingår i det generella bidraget till den fristående verksamheten. 3.3 Köregler Fristående förskola ska vara öppen för alla barn. Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner. 48 Urvalsgrunder som enligt förarbeten och praxis brukar anses som godtagbara är syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum. Urvalsgrunden ålder kan eventuellt godkännas om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 49 Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter att erbjuda förskoleplats inom fyra månader genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. 50 För att hemkommunen ska anses ha fullgjort sin skyldighet genom att erbjuda plats i en fristående förskola förutsätts naturligtvis även att barnet kan få den platsen. För att platser ska kunna nyttjas, om behov finns, har enskild huvudman att anmäla till barn- och utbildningsförvalt ningen om det i fristående förskolan finns lediga platser och det inte finns barn i egen kö. 3.4 Avgifter Avgiften för plats på den fristående verksamheten fastställs av den enskilde huvudmannen. Avgifter som den enskilde huvudmannen, för en fristående förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg, tar ut får inte vara oskäligt höga och får inte överstiga Varbergs 45 För mer information, se Varbergs kommuns hemsida och punkt 4.8 Anmälningsblanketter. 46 Livsmedelslagen (SFS 2006:804) 47 För mer information, se Varbergs kommuns hemsida och punkt 4.8 Anmälningsblanketter kap 19 skollagen 49 Diskrimineringslagen 2 kap kap 12 2st. skollagen 9

59 kommuns fastställda taxa. 51 I Varbergs kommun gäller maxtaxa och då får inte enskild huvudman överstiga maxtaxan. Den fristående verksamheten administrerar själv sin avgift. För föräldrar som har barn i både kommunal och fristående verksamhet ska den sammanlagda avgiften inte överstiga den kostnad som det medfört om samtliga barn haft kommunal förskola eller fritidshem. Fristående verksamhet är skyldig att inhämta uppgifter från respektive vårdnadshavare om deras andra barn har placeringar hos annan huvudman kap 20 skollagen; 14 kap. 12 skollagen; 25 kap. 10 skollagen. 10

60 4 Ansökan och beslut om godkännande För att barn- och utbildningsnämnden ska kunna lämna godkännande för den enskilde huvudmannen eller godkännande om rätten till bidrag fordras en ansökan med information gällande verksamheten. 4.1 Ansökan I ansökan för att bedriva fristående verksamhet ska följande uppgifter finnas med: Verksamhetsform, verksamhetens namn och adress Vem/vilka som ska driva verksamheten och dessa personers utbildning och erfarenhet samt utdrag från belastningsregister för huvudmannens styrelse Eventuell speciell inriktning i verksamheten Beskrivning av verksamheten och pedagogisk målsättningen Beskriv hur ni ska arbeta för att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet, samt hur föräldrarna kommer att göras delaktiga. Beskriv hur ni ska upprätta och fortlöpande följa upp rutiner och handlingsplan för att barns säkerhet på förskolan. Beskriv hur huvudmannens respektive förskolechefens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet ska uppfyllas. Beskriv rutiner för att ta emot och utreda klagomål samt information om var rutinerna finns tillgängliga. Beskriv huvudmannens åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering. Uppge hur ni planerar att anställa personal. Vilken utbildning och antal årsarbetare, i barngrupp samt därutöver förskolechef (vid utökning uppges såväl befintlig verksamhet som planerad verksamhet). Beskriv hur ni kommer att säkerställa personalens kompetens utifrån skollagens krav. Antal barn och åldersgrupp i verksamheten Öppettider Köregler och principer för avgifter. Beskriv nuvarande kösituation. Kalkyl med beräknade kostnader och intäkter Kopia på registreringsbevis från Bolagsverket lämnas samt även föreningens stadgar. Kopia på utdrag ur belastningsregister för samtliga sökande/styrelsen F-skattebevis med arbetsgivarregistrering, bevis från bank att konto tillhör företaget Förskola och fritidshem: Aktuell lokal inklusive utemiljö med godkännande från byggnadsnämnden (bygglov, startbesked) skalenliga ritningar lokal och utemiljö, hyreskontrakt. Ett preliminärt godkännande kan ges under två år, under förutsättning att underlaget för beslutet inte förändras under de två åren. De sökande har två år på sig att skaffa lokal och aktuella tillstånd för lokalen, dokumentation på att nödvändiga godkännanden finns utifrån plan- och bygglag (SFS 2010:900), miljöbalk (SFS 1998:808) och livsmedelslag (SFS 2006:804) från miljö- och hälsoskyddsnämnden. När de dokument som krävs enligt ansökansformulär har inkommit till förvaltningen beslutas om godkännande. 11

61 Ansökan undertecknas av samtliga sökande. Vid behov under utredningen begärs kompletterande uppgifter in. Personligt möte kan vara aktuellt. 4.2 Pedagogisk omsorg Till miljö och hälsoskyddsförvaltningen ska Pedagogisk omsorg göra anmälan om registrering av livsmedelsverksamhet. Huvudman för pedagogisk omsorg ska, utöver ovanstående i ansökan, även inkomma med nedanstående uppgifter. Samtliga uppgifter ska ha inkommit till barn- och utbildningsförvaltningens kansli innan verksamheten kan starta. Huvudmannens bedömnings grunder för sitt godkännande av varje anställd personal Huvudmannens bedömningsgrunder för bostad/lokal och utemiljö där verksamheten ska bedrivas. Huvudmannen har att inhämta och lämna kopia på utdrag från belastningsregistret för anställd personal samt även dagbarnvårdares make/sambo samt för andra boende i hemmet som är över 18 år. Planerat startdatum och planerad barngrupp ska lämnas. 4.3 Hantering av ansökan Ansökan att bedriva fristående verksamhet kommer, i enlighet med Tryckfrihetsförordningens (1949:105) bestämmelser, bli en allmän handling när ansökan inkommit till förvaltningen (2 kap. 6 TF). Ansökan kommer att bli offentlig handling och kommer således att utlämnas utan förbehåll till den medborgare som vill ta del av den (2 kap. 1 TF). När ansökan kommit in till förvaltningen kommer den att utredas och ett beslutsförslag skrivs fram. Handläggningstiden för inkommen komplett ansökan varierar, men är vanligtvis omkring ca fyra månader. 4.4 Godkännande Ansökan behandlas i barn- och utbildningsnämnden som beslutar om godkännande för att bedriva fristående förskola och fritidshem och för pedagogisk omsorg fattas beslut om rätten till bidrag. Med beslut om godkännande följer rätten till bidrag. Beslutet om godkännande skickas till den ansökande enskilde huvudmannen. 4.5 Förändring av verksamheten Ett godkännande kan aldrig överlåtas till annan huvudman. Den enskilde huvudmannen ska omedelbart meddela verksamhetsförändringar avseende lokalförändringar och ändringar gällande driftsform med mera till barn- och utbildningsförvaltningen. Därefter sker godkännande av förändringen av barn- och utbildningsnämnden i Varbergs kommun. Vid byte av förskolechef ska även detta meddelas. 12

62 4.6 Verksamhets uppehåll Om huvudman för förskola, pedagogisk omsorg eller fiitidshem inte bediiver verksamhet upphör godkännandet efter ett års verksamhetsuppehåll. Om verksamheten ska starta igen krävs ny ansökan och nytt beslut i barn- och utbildningsnämnden för att erhålla godkännande respektive rätt till bidrag. 4.7 Upphörande av verksamhet Om verksamhet ska upphöra måste huvudman informera barn- och utbildi1ingsförvaltning omgående samt även berörda vårdnadshavare. 4.8 Anmälningsblanketter Bygglovsansökan. Anmälan om att arrangera/ driva förskola, skola eller liknande. Anmälan om registrering av livsmedelsverksamhet. Blanketter filmer ni under htt.p:// 13

63 5 Bidrag från hemkommunen För att verksamheten ska erhålla kommunala bidrag krävs godkännande av barn- och utbildningsnämnden för att bedriva fristående verksamhet. 5.1 Bidrag Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid enheten. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. Omsorg och pedagogisk verksamhet 2. Pedagogiskt material och utrustning 3. Måltider 4. Administration 5. Mervädesskatt, och 6. lokalkostnader Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen verksamhet. Varbergs kommuns budget för barn och elever i motsvarande kommunal verksamhet ligger till grund för bidraget till den fristående verksamheten. Bidragsbelopp fastställs årligen före årsskiftet av barn- och utbildningsnämnden. Den fristående verksamheten erhåller månadsvis bidrag som fördelas i enlighet med fördelningsmodell för kommunala förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg. 52 Ersättning för lokalkostnader för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn för motsvarande verksamhet. Undantag från kommunens genomsnittliga lokalkostnad kan göras för fristående förskola som nyetableras eller utökas i områden där kommunen har behov av utökning av platser. Prövning görs individuellt och beslut fattas av barn- och utbildningsnämnden. 53 Bidrag erhålls för placerade barn som uppfyller Varbergs kommuns regler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. 54 Bidraget för inskrivet barn följer barnet och upphör i samband med barnet slutar. 5.3 Avstämning månadsvis Avstämningsdatum är den 15:e varje månad vilket är det samma som gäller för uppföljning inom kommunal verksamhet. Uppgifterna hämtas från kommunens datasystem och bidrag 52 8 kap skollagen; 14 kap skollagen; 25 kap skollagen. 53 Bun 20 juni (2011/0158) 54 Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Varbergs kommun. 14

64 beräknas på antalet placerade barn vid respektive avstämningstillfälle. Den fristående verksamheten kontrollerar uppgifterna och lämnar sitt godkännande. Den fristående huvudmannen ansvarar för att lämnade uppgifter är korrekta. När barn slutar eller börjar på förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg måste detta meddelas barn- och utbildningsförvaltningen. Detta gäller även förändringar i omsorgsbehov. 5.4 Utbetalning av bidrag Bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad. 5.5 Årsredovisning Den fristående verksamheten ska årligen lämna årsredovisning innehållande verksamhetsberättelse med balansräkning och resultaträkning för föregående år. Denna skickas före maj månads utgång till barn- och utbildningsförvaltningens kansli bun@varberg.se 5.6 Tilläggsbelopp För barn i behov av särskilt stöd kan rektor eller förskolechef för den fristående förskolan, fritidshemmet och pedagogiska omsorgen ansöka om tilläggsbelopp. 55 Tilläggsbelopp lämnas för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Ansökan om tilläggsbelopp skickas till barn- och utbildningsförvaltningen. Ansökan handläggs och beslut om tilläggsbelopp fattas av respektive verksamhetschef. För mer information se dokument Riktlinje för ansökan om tilläggsbelopp i Varbergs kommun. Tillgänglig på Varbergs kommuns hemsida: Försäkringar Barn som är inskrivna i fristående verksamhet med godkännande ingår i det försäkringsskydd som kommunen tillhandahåller. Information finns på kap 23 skollagen; 14 kap. 17 skollagen; 25 kap. 13 skollagen. 15

65 6 Kommunala huvudmannens ansvar Varbergs kommun har tillsynsansvar för fristående förskolor och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har beslutat om rätten till bidrag 6.1 Tillsyn av verksamheten Varbergs kommun granskar regelbundet, i överensstämmelse med skollagen, fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem för att kontrollera att respektive verksamhet uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskning. 56 Tillsynen sker enligt Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Varbergs kommun. Den fristående verksamhet är skyldig att lämna upplysningar samt tillhandhålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska verksamhet i den omfattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. 57 Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för tillsyn lämna råd och vägledning. 58 En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. 59 Vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten får tillsynsmyndighet istället för föreläggande meddela en anmärkning. Tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa, den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse eller det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande. Tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller beslut om rätt till bidrag som myndighet har meddelat enligt denna lag om ett föreläggande enligt 10 inte har följts och missförhållandet är allvarligt kap 2 skollagen. Kommunen har tillsyn över fristående förskola och över fritidshem med enskild huvudman som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Därutöver har kommunen tillsyn över sådan pedagogisk omsorg som avses i 25 kap. i de fall kommunen har förklarat huvudmannen berättigad till bidrag till verksamheten kap. 6-7 skollagen kap 9 skollagen kap skollagen 16

66 7 Gällande föreskrifter Den fristående verksamheten har att följa de föreskrifter som gäller för verksamhetsformen. Med föreskrifter avses samtliga bestämmelser i lag, förordning och myndighetsföreskrift som gäller för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. För den enskilde huvudmannen är det viktigt att känna till, och hålla sig uppdaterad, om de föreskrifter som gäller för respektive verksamhetsform. 7.1 Lagar och förarbeten Skollag (SFS 2010:800) Bidragsvillkor för fristående verksamheter (Prop 2009/10:157). Diskrimineringslag (SFS 2008:567) Socialtjänstlag (SFS 2001:453) Plan- och bygglag (SFS 2010:900) Miljöbalken (SFS 1998:808) Livsmedelslag (SFS 2006:804) Smittskyddslag (SFS 2004:168) Alla lagar finner ni under Förordningar Skolförordning (SFS 2011:185) Plan- och byggförordning (SFS 2011:338) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (där det mesta inte gäller BUF-verksamheter) Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll 7.3 Läroplaner Läroplan för förskolan Lpfö 98. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr Föreskrifter, allmänna råd och SKOLFS Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2017:6) om måluppfyllelse i förskolan Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:39) för fritidshem (2014). Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:90) för pedagogisk omsorg. (2012). Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2017:6) Måluppfyllelse i förskolan kvalitetsarbete (2017). Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (2012). Alla föreskrifter, allmänna råd och SKOLFS finner ni under 17

67 7.4 Riktlinjer De riktlinjer som utfärdas av Varbergs kommun och barn- och utbildningsförvaltningen avser att tydliggöra de krav som ställs på driftsformen. Riktlinjer att beakta för den enskilde huvudmannen: Riktlinje för att bedriva fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Riktlinje för tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Varbergs kommun. Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem: Varbergs kommun. Riktlinje för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Riktlinjer och regler finner ni under 18

68 BESÖKSADRESS: NORRGATAN 25 POSTADRESS: VARBERGS KOMMUN, VARBERG TELEFON VÄXEL: E-POST: WEBBPLATS:

69 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Samråd Ärendet tas upp i förvaltningsövergripande samverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Margareta Börjesson Utredare Protokollsutdrag Agneta Svenberg Joachim Wadström Eva Larsson Christina Svensson

70 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 13. Tillsyn av Varbergs Montessoriskola 2016/2017 Dnr: BUN 2017/0055 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 94 Dnr BUN 2017/0055 Tillsyn av Varbergs Montessoriskola 2016/2017 Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott lämnar ärendet vidare till barn- och utbildningsnämnden utan förslag till beslut och med uppdrag till förvaltningen att komplettera i underlaget.

71 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn av Varbergs Montessoriskola 2016/2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. avstå från ingripande, då Varbergs Montessoriförskola vidtagit nödvändig rättelse avseende de påtalade bristerna gällande förskolans köregler och avgifter. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade återremittera ärendet Tillsyn Varbergs Montessoriskola 68 vid sammanträde 15 maj Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Enligt 26 kap. 12 får en tillsynsmyndighet avstå från att ingripa om 4. överträdelsen är ringa, 5. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller 6. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande.

72 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsyn har genomförts på Varbergs Montessoriförskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats förutom vad gäller förskolans köregler samt avgifter. Vid tillsynen har påtalats att huvudmannen för förskolan ska vidta nödvändiga rättelser (26 kap. 12 skollagen) vad gäller förskolans intagningsregler och uttag av medlemsavgifter. Varbergs Montessoriförskola har inkommit skriftligen med rättelser avseende de påtalade bristerna. Beslutsunderlag Tillsyn på Varbergs Montessoriförskola Nödvändig rättelse från Varbergs Montessoriskola Protokollsutdrag Bun 68, 15 maj 2017 Övervägande Förvaltningen tillstyrker tillsynsrapporten och rättelser. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Varbergs Montessoriförskola Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson

73 Intagningsregler Varbergs Montessoriskola Intagningsregler för Varbergs Montessoriförskola och grundskola Montessor fören ngens styre se faststä er det anta barn som ska antas t försko an och t grundsko an. A a ntagn ngsärenden bes utas av rektor/försko echef, en ghet med nedanstående Intagning sker efter följande principer: I Varbergs Montessor sko a har barnet möj ghet att börja s n sko gång v d ett års å der, och kan därför antas t verksamheten t d gast det ka enderår som barnet fy er ett år. Utöver rekommenderad v ste set d, erbjuds försko e- och fr t dsomsorg en gt kommunens reg er. Intagn ng t verksamheten sker främst v d höstterm nens start, men kan enstaka fa även ske under året. V d ntagn ng samband med att e ev s utar görs en he hetsbedömn ng av ämp g å dersförde n ng på aktue t stad um, varefter ntagn ng kan ske en gt kö sta. Kölista: Ansökan sker på skr ft g b ankett som rekv reras från sko an e er fören ngens hems da ( sko a.se Barnet reg streras kön då skr ft g ansökan nkomm t. E ev t grundsko an reg streras kön då skr ft g ansökan komm t n. Intagning sker enligt följande prioritetsordning: 1. Barn med p ats Varbergs Montessor försko a ges förtur t vår grundsko a. 2. Syskon t barn verksamheten. 3. Efter föde seår och ködatum en gt kö sta. Med syskon avses detta sammanhang barn som är ant ngen he syskon (dvs. syskon som har båda vårdnadshavarna gemensamt, även adopt v- och fosterbarn), e er ha vsyskon (dvs. syskon som har den ena vårdnadshavaren gemensamt) och dessutom är manta sskr vna på samma adress som förtursg vande syskon. Antagning av erbjuden plats: Erbjudande om p ats sko an medde as skr ft gt. Det åv ar vårdnadshavaren att nom föreskr ven t d ämna besked t sko an genom att sk cka n medfö jande svarta ong/kontrakt. Om besked nte ämnas nom föreskr ven t d betraktas p atsen som förbrukad och erbjudandet går t nästa barn kön. V d två nekande p atserbjudande, p aceras man s st kön med ny ködatum. Varbergs Montessor sko a styre se gm rektor/försko echef U r ka Enander. Senast ändrad: Sida 1 av 1 Adress: Telefon: E-post: Org.nr: Varbergs Montessoriskola rektor@vbgmo.se Norrdalsg 18 Hemsida: Bankgiro: VARBERG

74 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden BUN 68 Dnr BUN 2017/0055 Tillsyn av Varbergs Montessoriförskola 2016/2017 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. återremittera ärendet. Förslag till beslut på sammanträdet Micael Åkesson (M), med bifall av Jeanette Qvist (S), föreslår att återremittera ärendet. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag m.fl. och finner det antaget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

75 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 14. Mat som pedagogiskt redskap Dnr: BUN 2016/0571 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 95 Dnr BUN 2016/0571 Mat som pedagogiskt redskap Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna projektrapport Mat som pedagogiskt redskap. Beskrivning av ärendet Under hösten 2016 fick barn- och utbildningsförvaltningen samt serviceförvaltningen i uppdrag från respektive nämnd att tillsammans utveckla maten som pedagogiskt redskap. Inför 2017 gjordes också en justering av matsedeln mot skola och förskola för att anpassa denna till Varbergs kommuns nya hållbarhetsmål. Denna justering innebar att mer klimatsmart mat ska serveras och från starten av vårterminen 2017 serveras numera två helvegetariska dagar varje vecka. Arbetsutskottet har tidigare, på BUNAU den 2 maj 2017, fått muntlig avrapportering från serviceförvaltningen avseende matsedeln. Beslutsunderlag Beslutsförslag Projektrapport Mat som pedagogiskt redskap Övervägande Förvaltningen ser positivt på samarbete med serviceförvaltningen angående utvecklingen av mat som pedagogiskt redskap och anser att det är ett bra sätt att öka kunskapen om matens ursprung, miljöpåverkan och måltidsmiljön hos barn och elever och därmed ett led i arbetet med Varbergs kommuns nya hållbarhetsmål.

76 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Dnr: BUN 2016/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Mat som pedagogiskt redskap Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna projektrapport Mat som pedagogiskt redskap. Beskrivning av ärendet Under hösten 2016 fick barn- och utbildningsförvaltningen samt serviceförvaltningen i uppdrag från respektive nämnd att tillsammans utveckla maten som pedagogiskt redskap. Inför 2017 gjordes också en justering av matsedeln mot skola och förskola för att anpassa denna till Varbergs kommuns nya hållbarhetsmål. Denna justering innebar att mer klimatsmart mat ska serveras och från starten av vårterminen 2017 serveras numera två helvegetariska dagar varje vecka. Arbetsutskottet har tidigare, på BUNAU den 2 maj 2017, fått muntlig avrapportering från serviceförvaltningen avseende matsedeln. Beslutsunderlag Projektrapport Mat som pedagogiskt redskap Övervägande Förvaltningen ser positivt på samarbete med serviceförvaltningen angående utvecklingen av mat som pedagogiskt redskap och anser att det är ett bra sätt att öka kunskapen om matens ursprung, miljöpåverkan och måltidsmiljön hos barn och elever och därmed ett led i arbetet med Varbergs kommuns nya hållbarhetsmål. Samråd Samråd mellan service- och barn- och utbildningsförvaltningen sker kontinuerligt. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef

77 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Protokollsutdrag Servicenämnden

78 Projektrapport 1 (3) Dnr: Serviceförvaltning Sophia Ånhed, Projekt Mat som pedagogiskt redskap Bakgrund Under hösten 2016 fick Barn- och utbildningsförvaltningen samt Serviceförvaltningen i uppdrag från respektive nämnd att tillsammans utveckla maten som pedagogiskt redskap. Inför 2017 gjordes också en förändring av matsedeln i skola och förskola för att anpassa denna till Varbergs kommuns nya hållbarhetsmål. Denna förändring innebar att mer klimatsmart mat ska serveras och från starten av vårterminen 2017 serveras numera två helvegetariska dagar varje vecka. Syfte Förvaltningarna ska gemensamt utveckla maten som pedagogiskt redskap i syfte att ge maten en identitet, öka kunskapen kring matens ursprung och vikten av att äta i en lugn miljö. Mål Målet är att i samarbete mellan förvaltningarna utveckla förståelsen för maten och dess betydelse för våra barn och elevers lärande. Målet är också att öka kunskapen om matens ursprung, miljöpåverkan och måltidsmiljön. Tidsplan Uppföljning av uppdraget sker i juni Då redovisas aktiviteter gjorda under läsåret för respektive nämnd. Aktiviteter Elevråd/matråd Som en del av ökat elevinflytande och möjlighet att påverka maten och måltidsmiljön har under våren ett arbete skett för att säkerställa att alla skolor har ett möte där elever och kökets personal träffas. Detta har skett som en punkt på elevråden eller på separata matråd. Ett underlag till en gemensam agenda kring frågor och information angående mat och miljö har gemensamt tagits fram av förvaltningarna för matråden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan svn@varberg.se Serviceförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

79 2 (3) Dnr: Elevens val Utifrån gällande förutsättningar, bland annat beträffande serveringsfrekvenser av huvudkomponenter, arbetar varje enhet med att på olika sätt ta in elevernas önskemål om vilka maträtter som ska serveras. Exempel på detta är att eleverna är med och lämnar synpunkter och röstar fram matsedeln eller att elevrådet är med och bestämmer menyn samt är delaktiga i förberedelserna. Luncher tillsammans på enheterna Under våren har representanter från Bufs ledningsgrupp samt service tillsammans genomfört flera lunchbesök ute på skolor för att själva delta vid måltidsserveringen och för att lyssna in elevernas åsikter. Bondens dag Bondens dag är en aktivitet som först introducerades under höstterminen Serviceförvaltningen har i nuvarande livsmedelsupphandling möjligheten att vid ett par tillfällen per år handla av lokala livsmedelsproducenter. Konceptet har fortsatt under 2017 och har varit mycket uppskattat av såväl barn, elever som den egna personalen. Bondens dag går ut på att kockarna i köken själva tar kontakt med lokala producenter som levererar råvarorna för serveringen denna dag. Det har varit allt från köttproducenter, mjölkproducenter, grönsaksodlare till glutenfritt bröd. Dagen har fått stor uppmärksamhet med besök av producenterna, utsmyckning i matsalen av eleverna eller andra happenings som grillning. Fiskarens dag Som en fortsättning av det lyckade konceptet med Bondens dag introducerades under vårterminen konceptet Fiskarens dag. Detta för att även visa barn och elever den stora möjlighet till lokalt färsk fiskad fisk som kuststaden Varberg har tillgång till. Under serveringsdagarna har framförallt kummel, lubb och torsk serverats på olika vis. Till detta har lokalt producerade grönsaker och mjölk serverats. Inför Fiskarens dag trycktes affischer och bordspratare upp till samtliga skolor och förskolor. Detta för att belysa själva dagen och sprida mer kunskap om fiskarna i Kattegatt. Fortsatta temadagar En tänkt fortsättning till hösten på Bondens dag och Fiskarens dag är Mickelsmäss eller skördefest, då lokala grönsaksproducenter kommer att stå i fokus. Ett tänkt samarbete med Hushållningssällskapet finns också för att förse våra barn och elever med en lokal viltdag. Arbetsgrupp förskolor För att jobba med måltiderna på förskolorna har en arbetsgrupp bestående av förskolechefer och representanter från serviceförvaltningen bildats för att utveckla maten och måltiderna specifikt för förskolorna.

80 3 (3) Dnr: Salladsvagn på förskolorna Under våren har sex förskolor testat koncept med salladsbuffé istället för bordsupplägg, detta i ett led att utveckla måltiden på förskolorna. Några förskolor har serveringsvagnar där barnen sitter i en matsal och äter. Detta fungerar bra men fortsatt arbete krävs för att få ett liknande koncept att fungera vid traditionell bordsservering. Happy or not maskinerna För att få bättre kunskap om populariteten av olika maträtter har serviceförvaltningen under våren införskaffat två stycken maskiner där eleverna visar sin nöjdhet med maten med hjälp av tryckknappar med glad och sur gubbe. På så vis får kökspersonalen en direkt återkoppling av de olika maträtternas popularitet från eleverna. Maskinerna är initialt placerade på PS-skolan (matsalen hus 1) och på Hagaskolan men kan längre fram komma att flyttas till andra enheter. Slår aktiviteten väl ut kommer serviceförvaltningen överväga att införskaffa fler maskiner. Matkampanj för ökad delaktighet Under veckorna 40 och 41 i höst planerar förvaltningarna att gemensamt bjuda in vårdnadshavare till att komma och äta på våra skolor och förskolor. Detta för att marknadsföra maten och ge vårdnadshavare chansen att själva bilda sig en uppfattning om matens kvalitet. Information om möjligheten att komma och äta kommer att gå ut i början av höstterminen och en föranmälan berättigar vårdnadshavaren att äta på önskad enhet. Efter kampanjveckorna planeras ett möte för dialog med ansvariga politiker, tjänstemän och för de vårdnadshavare som åtnjutit möjligheten att äta på förskolor och skolor. Sammanfattning De olika aktiviteter som har gjorts eller planeras att genomföras har på olika sätt bidragit till att sätta måltiden i fokus, att göra barn och elever delaktiga och därigenom öka deras kunskap och intresse för maten. Arbetet med projektet och dess aktiviteter har också lett till ett utökat samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen och serviceförvaltningen.

81 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 15. Barn- och elevhälsaplan Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag Barn- och elevhälsaplan Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta barn- och elevhälsaplan enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Nuvarande barn- och elevhälsaplan reviderades senast 2015; en uppdatering av planen anses nödvändig. Barn- och elevhälsaplanen presenterar riktlinjerna för barn- och elevhälsaarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg. Den ska bidra till att säkra alla barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning och vara en grund för enheternas framtagande av rutiner för barn- och elevhälsaarbetet. Ändringar i planen rör tillägg vad gäller de stödfunktioner som finns lokalt ute på skolor, vilket centralt stöd som finns att tillgå samt beskrivningar om verksamheter som innefattar samverkan med andra förvaltningar. Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbete är reviderat utifrån de verksamhetsmål som är satta för Även nya närvarorutiner för grundskolan är beskrivna samt en förtydligande text är tillagt gällande dokumentationskrav inom elevhälsan. Slutligen har även layouten ändrats utifrån kommunens nya grafiska profil. Beslutsunderlag Barn- och elevhälsaplan Ekonomi och verksamhet Ärendet medför inga kostnader. Samråd Behandlas i samverkan FSG 20 juni 2017.

82 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Ann-Sofie Linder Barn- och elevhälsachef Protokollsutdrag Barn- och elevhälsan Ledningsgruppen Kommunikation

83 Barn- och elevhälsaplan

84 Innehållsförteckning Ansvar och stödfunktioner... 7 Centrala begrepp... 8 Barnhälsaarbetet i förskolan... 9 Specialpedagogisk kompetens... 9 Psykologisk kompetens... 9 Elevhälsaarbetet i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Specialpedagogisk kompetens Skolkurator Skolpsykolog Elevhälsans medicinska del/skolhälsovård...12 Studie- och yrkesvägledare...12 Flexteam...12 Centralt stöd i det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet Språk-, läs och skrivutvecklare Anpassad idrottsundervisning (grundskola) Specialpedagog med inriktning hörsel/syn Flexteamsutvecklare (grundskola)...14 Övergripande specialpedagoger inom Barn- och elevhälsan (grundskola)...14 Dramapedagog (grundskola)...14 Elever som behöver mer utmaning i sitt lärande...14 Lovskola...14 Riktlinjer att utgå från i arbetsgången med stödinsatser i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Stödinsatser i förskola...16 Tilläggsbelopp förskola Stödinsatser i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Extra anpassningar Särskilt stöd Uppmärksamma behov Utreda behov av särskilt stöd Kartläggning görs på individ-, grupp- och organisationsnivå Utarbeta åtgärdsprogram

85 Utreda mottagande i andra skolformer Tilläggsbelopp skola Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete i förskola Mål och kvalitet Uppföljning av förskolans pedagogiska uppdrag Systematiskt kvalitetsarbete i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Avvikelserapportering Värdegrund Närvaro Definition av frånvaro Frånvarotrappa Diskriminering och kränkande behandling Diskrimineringslag Dokumentation Skollag Plan Barn som far illa eller riskerar att fara illa Övergång mellan och inom verksamheter Samarbete och samverkan SkolSam Varberg Kommunalt aktivitetsansvar - Steget vidare Be Right Back (BRB) Nätverkslaget Nätverksmöte Regional överenskommelse om samverkan. Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0 18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik SIP Samordnad individuell plan Dokumentation (ur Vägledning för elevhälsan, 2016) Ärenden som leder till myndighetsbeslut måste dokumenteras Dokumentation av faktiskt handlande Dokumentation av psykosociala och specialpedagogiska insatser Dokumentation av elevhälsans medicinska insatser Psykologiska tester Sekretess

86 Sekretess inom förskola Sekretess inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Sekretess för skolpsykologer Sekretess och vårdnadshavare Samtycke behövs för att lämna ut en sekretessbelagd uppgift Samtycke för vaccinationer Samtyckets utformning och omfattning Lagar och förordningar Särskilt stöd Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling...41 Skyldighet att arbeta aktivt med förebyggande åtgärder samt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier...41 Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m Styrdokument Dokumenttyp: Dokumentnamn: Barn- och elevhälsaplan Diarienummer: Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: Tillsvidare Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Senast reviderad: 4

87 Inledning Barn- och elevhälsaplanen presenterar riktlinjerna för barn- och elevhälsaarbetet inom barnoch utbildningsförvaltningen i Varberg. Planen ska bidra till att säkra alla barns och elevers rätt till en likvärdig utveckling och utbildning och vara en grund för enheternas framtagande av rutiner för barn- och elevhälsaarbetet. För att det ska vara möjligt är det ett gemensamt uppdrag att arbeta för att alla barn och elever har en god hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Det är allas ansvar att vara uppmärksamma på att barn och elever mår bra och inte far illa. Genom en helhetssyn, samordning och tidiga insatser ska vi arbeta för att alla barn och elever upplever en känsla av att tillvaron i förskolan och skolan är begriplig, hanterbar och meningsfull så att förutsättningarna för lärande är optimala. Bästa möjliga möte för lärande I förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola möts barn, elever och personal utifrån samhällets mångfald och förändringar för att utvecklas och växa tillsammans. Det är i mötet mellan barn, elever och personal som den motivation skapas som utgör grunden för att barn och elever ska kunna utveckla sina kunskaper, förmågor och kvalitéer. Därför skapar vi alltid bästa möjliga möte för lärande. Tillsammans arbetar vi för att alla barn och elever ska få bästa möjlighet att utvecklas optimalt efter var och ens förutsättningar. Det innebär att vi ständigt arbetar för att barn och elever utvecklas, elevernas studieresultat förbättras och barn och elevers faktiska inflytande över sitt lärande ökar. I Varbergs kommun arbetar vi utifrån ett delaktighets- och tillgänglighetsperspektiv, vilket innebär att skolan i sin utformning ska utgå från elevers olika förutsättningar. Förskolans, förskoleklassens, grundskolans, grundsärskolans, gymnasieskolans och gymnasiesärskolans arbete vilar på en värdegrund vars syn på lek och lärande där det finns en tilltro till och höga förväntningar på barns och elevers förmåga att lära sig och utvecklas. Delaktighet och inflytande i de processer som berör barnet och eleven är viktiga i det pedagogiska arbetet. Alla barn och ungdomar ska må bra och ha en god hälsa. Det finns ett tydligt samband mellan hälsa och lärande. En förskola och skola som arbetar för att utveckla god hälsa hos barn och elever ger en god grund för utveckling och lärande. En förutsättning för att ta till sig kunskap på bästa sätt är att barn och unga mår bra både fysiskt och psykiskt. En viktig del i barn- och elevhälsaarbetet består av att öka kunskapen kring barns och elevers förutsättningar, behov och levnadsvillkor. Barn- och elevhälsan har en central roll att skapa förutsättningar för ett inkluderande förhållnings- och arbetssätt där arbetet präglas av hållbarhet och långsiktighet. Lärandet bygger på barns och elevers vardagserfarenheter. Deras berättelser, röster, tankar och känslor är centrala för att förutsättningar för utveckling skapas. En del i arbetet är att kontinuerligt arbeta med likabehandlings- och värdegrundsfrågor. Förskolan, förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och 5

88 gymnasiesärskolan ser över och upprättar inför läsårsstart en plan mot diskriminering och annan kränkande behandling där konkreta åtgärder lyfts fram för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I arbetet medverkar barn, elever, personal och vårdnadshavare. Skolan har också en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kraven på en likabehandlingsplan har (1 januari 2017) ersatts av ett krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Inom förskolan, förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har alla som arbetar en samverkans- och anmälningsskyldighet för att trygga barns och elevers mående fysiskt och psykiskt och för att alla ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Läs mer i foldern Bästa möjliga möte för lärande som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/ledning och styrning 6

89 Ansvar och stödfunktioner 7

90 Barn- och elevhälsaarbetet börjar i barn- och elevgruppen och är en integrerad del av förskolans, förskoleklassens, grundskolans, grundsärskolans, gymnasieskolans och gymnasiesärskolans uppdrag. Det innebär att alla vuxna som arbetar i förskolan, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola uppdrag har ett gemensamt ansvar att: Stimulera till verksamhetsutveckling, som bidrar till att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje barn och elev. Har ett helhetstänkande utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Undanröja hinder för varje barn och elevs kunskapsutveckling. Anpassa och utveckla undervisningen och verksamheten utifrån barns och elevers behov. Planera och genomföra undervisningen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utgå från barns och elevers egna förmågor samt ta hänsyn till barnets och elevens tankar och önskemål. Främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid. Skapar delaktighet och inflytande för barn, elever och vårdnadshavare i barn- och elevhälsaarbetet. Samarbetar med barn och elever, vårdnadshavare och andra funktioner som är till stöd för barns och elevers utveckling. Tidigt uppmärksamma och förebygga utmaningar i barn- och elevgrupp. Uppmärksamma, kartlägga, analysera och utvärdera insatta åtgärder för barn och elever som riskerar att inte nå uppsatta mål. Arbeta så att en utvecklingsprocess sätts igång och vidmakthålls Delta i kompetenshöjande insatser. Centrala begrepp Hälsofrämjande arbete: Utgår från kunskap om vad som gör att barn och ungdomar utvecklas väl och mår bra. Syftar till att stärka eller bibehålla fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket ger generella hälsovinster som riktar sig till alla. Utgångspunkt är ett salutogent perspektiv som fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Förebyggande arbete: För att minska risken för ohälsa. Kan rikta sig till alla, men har ett specifikt problem- och utvecklingsområde i fokus. Målet är att minska riskfaktorernas inflytande över individen och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Arbetar med förebyggande insatser som bygger på kunskapen om vad som orsakar ohälsa eller vad som kan utgöra hinder för nå utbildningens mål. Åtgärdande arbete: Hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos individ. 8

91 Barnhälsaarbetet i förskolan I Varberg ser vi att tidiga insatser med barnet i fokus är viktigt och har därför valt att satsa på en organisation där det finns stödjande kompetenser som arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, samt har ett speciellt ansvar för barn i behov av särskilt stöd även i förskolan. Som stöd i barnhälsaarbetet har förskolechefen i första hand arbetslagen och förskolans specialpedagoger. Den medicinska kompetensen ansvarar Barnavårdscentralen (BVC) för och arbetar på uppdrag av vårdnadshavaren. Specialpedagogisk kompetens Specialpedagogen inom förskolan har en bred specialpedagogisk kompetens och har framförallt en handledande roll. I sitt uppdrag arbetar specialpedagogen tillsammans med förskolechef och övrig personal för att bidra till verksamhetens pedagogiska utveckling och skapandet av goda lärmiljöer. Arbetet är förebyggande och hälsofrämjande genom metoder såsom handledning, konsultation, fortbildning och kartläggning på individ-, grupp- och organisationsnivå. Psykologisk kompetens Skolpsykologens ärenden kommer från förskolechefer inom den egna teamorganisationen. Uppdraget i förskolan är att erbjuda personal sådan psykologisk kunskap som behövs för att öka kompetens, skicklighet och självförtroende i arbetet, som ett led i att främja barns hälsa och inlärning. Metoder som används i arbetet är konsultation, handledning och fortbildning. 9

92 Elevhälsaarbetet i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Till stöd för elevhälsaarbetet finns ett Elevhälsateam (EHT), där medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens ingår. Teamet träffas regelbundet och leds av rektor. Inom skola och gymnasieskola deltar i ibland även studie- och yrkesvägledare på träffarna. Elevhälsateamets arbete sker i samarbete och i dialog med pedagogerna/lärarna och arbetslagen, vilka utgör ett stöd för rektor inför beslut om hur insatserna ska utformas. Elevhälsateamet arbetar både hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Tidiga insatser med eleven i fokus är viktiga och gruppen har ett speciellt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Om eleven har behov som inte kan tillgodoses inom skolans uppdrag kan elevhälsateamet vara behjälplig med kontakten till andra instanser utanför skolan. Elevhälsateamets arbete På varje skola finns det ett samlat elevhälsateam bestående av rektor, skolkurator, skolpsykolog, skolsköterska och person med specialpedagogisk kompetens. Ibland kan även studie- och yrkesvägledare och skolläkare delta. Rektor ansvarar för att elevhälsateamet träffas regelbundet och upprättar mötesstruktur. Elevhälsateamet koordinerar och följer upp insatser på ett övergripande plan. Elevhälsateamet driver främjande och förebyggande arbete för en positiv lärandemiljö för alla. Elevhälsateamet samarbetar med pedagoger/lärare/arbetslag för att stödja vid planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av det pedagogiska arbetet. Arbetar förebyggande, stödjer, bidrar till utveckling och uppföljning av arbetet med extra anpassningar och åtgärdsprogram och arbetet kopplat till likabehandlingsplanen. Elevhälsateamet stödjer i arbetet med att följa upp anmälningar av kränkande behandling. Elevhälsateamet bistår och arbetar aktivt med att förebygga och kartlägga begynnande såväl som hög problematisk skolfrånvaro. Elevhälsateamet och kommunikationsvägarna är kända och tillgängliga för all personal och alla vårdnadshavare. 10

93 Specialpedagogisk kompetens Den fördjupade specialpedagogiska kompetensen i skolan innehas av specialpedagog och/eller speciallärare. Uppdraget innebär att tillsammans med rektor och övrig personal bidra till verksamhetens pedagogiska utveckling och skapandet av goda lärmiljöer. Personal med specialpedagogisk kompetens kartlägger hinder och möjligheter i skolmiljön och elevers behov av särskilt stöd för att på ett tidigt stadium skapa förutsättningar för utveckling och lärande. Specialläraren har ett stödjande uppdrag när en elev är i särskilda svårigheter gällande inlärning, i framförallt språk-, läs-, skriv- eller matematikutveckling. Metoder i arbetet är handledning, konsultation, pedagogiska samtal, fortbildning, undervisning, kartläggning och utredning. Skolkurator Skolkurator är sakkunnig inom psykosociala frågor och socialt arbete därtill ger råd och stöd i personliga och sociala frågor till elever samt vårdnadshavare. Skolkurator bidrar med en social bedömning i elevhälsans tvärprofessionella utredning kring en elevs behov av stöd i sitt lärande och för sin personliga utveckling. Detta skapar förutsättningar för enskild elev att klara skolan och få adekvat stöd för sin sociala och emotionella utveckling. Genom samverkan och samarbete med skolans övriga personal medverkar skolkurator till att skolan erbjuder en god lärandemiljö, förebygger psykisk ohälsa, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolpsykolog En del i skolpsykologens arbete är att på organisations-, grupp- och individnivå bidra med psykologiska perspektiv på inlärning, främjande lärmiljöer och likvärdig utbildning. Skolpsykologens uppdrag riktas mot personal och lärmiljö, men elever och föräldrar ges också möjlighet till samtal. Metoder i arbetet är konsultation, handledning, fortbildning och utredning. Konsultation och handledning till personal är oftast ett effektivt sätt att förändra elevers situation och lärmiljö. Stor del av arbetet handlar om pedagogens förhållningssätt, ledarskap och samspel med elever. Fortbildning är en del i det främjande och förebyggande arbetet. Vid behov kan skolpsykologen även bidra med ändamålsenliga beslutsunderlag till rektor och förvaltningsledning. Vid tecken på psykisk ohälsa kan skolpsykologen rådfrågas för bedömning och vid behov remittera för vidare utredning/behandling inom sjukvården. Vid frågeställningar kring intellektuell funktionsnedsättning och skolform genomförs en psykologutredning och bedömning inför mottagande i grundsärskola. 11

94 Elevhälsans medicinska del/skolhälsovård Elevhälsans medicinska del består av skolläkare och skolsköterska och är en egen medicinsk reglerad verksamhet inom elevhälsan. De utför sitt arbete inom ramen för två skilda regelverk, skollagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagen. Skolhälsovården tillför medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Skolhälsovården identifierar vid hälsobesök tidigt problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser. Skolhälsovården samverkar med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa. Skolhälsovården handleder och ger konsultation till skolans övriga personal. Skolsköterskan bevakar elevernas vaccinationstäckning, bidrar med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledare Studie- och yrkesvägledare deltar ibland i elevhälsans arbete. Studie- och yrkesvägledarens insats rör ofta förändringar och planering av elevers studiesituation. Studie- och yrkesvägledaren har genom sin kompetens att vägleda och motivera elever också en betydande roll när det gäller att främja närvaro och att förebygga och åtgärda frånvaro. Studie- och yrkesvägledaren kan bl a bidra till att skapa ökad motivation hos eleverna att nå kunskapsmålen och betona betydelsen av närvaro för att kunna uppnå dessa. I möte med studie- och yrkesvägledaren ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig i relation till olika framtidsvägar. Flexteam Som en del i skolans arbete med tillgänglig lärmiljö finns flexteam, som består av pedagoger med fördjupad kunskap och kompetens inom autismspektrumtillstånd (AST). Uppdraget är att genom anpassat förhållningssätt, metodik/arbetssätt möjliggöra ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med elever inom AST och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), med kartlagt behov av detta stöd. Arbetet fokuserar på värdegrund, förhållningssätt, samtalsmetodik, visuellt tydliggörande pedagogik och kommunikation, men också organisatoriska anpassningar. Målsättningen är att, i ett nära samarbete med klasslärare och elevhälsateam, erbjuda anpassade individuella flexibla lösningar samt skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Detta förväntas bidra till ökat välmående, högre skolnärvaro och ökad måluppfyllelse. 12

95 Centralt stöd i det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet Språk-, läs och skrivutvecklare Är ett stöd till verksamheterna och en resurs i det systematiska kvalitetsarbetet genom att initiera, systematisera och utveckla processer som främjar pedagogers skicklighet och ledarskap. Insatserna fokuserar språkets betydelse för utveckling och lärande och har en tydlig inriktning mot att alla barn och elever ska nå förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse. Insatserna riktar sig till lärare och pedagoger i samtliga skolformer. Anpassad idrottsundervisning (grundskola) Specialpedagog med inriktning anpassad idrottsundervisning riktar sig till elever med funktionshinder, sjukdom eller bristande motorisk planering och kroppsuppfattning. Stödet ges till personal i form av fortbildning, konsultation och handledning eller som en individinriktad insats till elev/grupp. Syftet med insatsen är att stärka elevens motoriska och fysiska förmågor, kroppskännedom, självkänsla och självförtroende samt att undanröja hinder för lärande. Uppdraget initieras av rektor och elevhälsan. Specialpedagog med inriktning hörsel/syn Specialpedagog med inriktning hörsel/syn riktar sig till barn och ungdomar med hörsel/synnedsättning från förskola upp till gymnasiet. Syftet med insatserna är att främja måluppfyllelsen för målgruppen samt att säkerställa en tillgänglig lärmiljö. Uppdraget initieras av förskolechef alternativt rektor. Det kan innebära råd och stöd gällande hjälpmedel, handledning till pedagoger, kartläggning av ljud- och ljusmiljön samt fortbildning till personal om funktionsnedsättningen. En viktig uppgift är även att finnas med vid övergångar mellan verksamheter samt vid stadieövergångar inom grundskolan. Vid behov kan specialpedagog arbeta med enskilda barn i behov av språkstöd i samverkan med berörd personal och hemmet. 13

96 Flexteamsutvecklare (grundskola) Flexteamsutvecklarna, specialpedagog med inriktning NPF och skolpsykolog, arbetar från och med läsåret 2015/16 heltid i ett 3-årigt projekt med att bland annat utveckla och kvalitetssäkra arbetsmetoder, stödja skolorna i att organisera och implementera flexteam, metodhandledning lokalt i teamen, kommunövergripande samordning av fortbildning och nätverk för flex-pedagoger och rektorer, samt samverka med andra aktörer och organisera studiebesök. Övergripande specialpedagoger inom Barn- och elevhälsan (grundskola) Specialpedagogerna har en utvecklande, stödjande och aktiv roll i arbetet med att utveckla skolornas interna tvärprofessionella elevhälsaarbete. Det kan bl a ske genom kartläggande, konsultativa och handledande funktioner samt vara ett nära processtöd i skolans interna utvecklingsarbete med närvarofrämjande insatser. Dramapedagog (grundskola) Dramapedagogens uppdrag är att utveckla den psykosociala miljön på gruppnivå för att på så sätt gynna en positiv gruppdynamik utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Dramapedagogens arbete förutsätter ett nära samarbete med klasslärare/mentor. I relevanta fall även med skolkurator och andra kompetenser i elevhälsan. Insatsen kan riktas direkt till elevgrupp och/eller som kompetenshöjande insats till pedagoger. Elever som behöver mer utmaning i sitt lärande Fördjupningsmatematik för elever årskurs 9 på Peder Skrivares skola. För elever som visat särskild fallenhet och intresse för matematik. Undervisningen ges för att elev ska få fördjupande kunskaper i matematik. Därigenom ytterligare stärka dennes intresse och lust att lära mer om matematik. Undervisningen sker onsdag eftermiddag och erbjuds elever på kommunala grundskolan årskurs 9 i Varberg. Lovskola Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov därför kommer lovskola att införas läsåret Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta. Riktlinjer håller på att utarbetas och beräknas vara klara senhösten

97 Riktlinjer att utgå från i arbetsgången med stödinsatser i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Barn- och elevhälsaarbetet börjar i mötet med varje individ. Som grund är fokus på ett självreflekterande förhållningssätt där det är pedagogens och lärarens lärande om de barn och elever, som de möter varje dag, som är i fokus. I detta arbete är det kollegiala samarbetet en förutsättning och där elevhälsans professioner är ett stöd. Nedanstående cykel är grunden för en systematisk reflektion som skapar förutsättningar för att utmana, stärka och stödja barns och elevers lärande. 15

98 Stödinsatser i förskola Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar, så att de utvecklas så långt som möjligt. Uppmärksamma behov Frågor att ställa för att uppmärksamma och identifiera behov: Vad utmärker situationer som fungerar bra för barnet? Var, när och hur uppträder svårigheter och hur visar det sig? Vårdnadshavares syn känner de igen situationerna som beskrivs, vad fungerar väl hemma? Barnets intressen, kunskaper och erfarenheter? Hur har lärmiljön utformats? Organisation, nyttjande och utformning av lokaler, material, hjälpmedel? Vilka arbetsformer och arbetssätt? På vilket sätt är organisationen anpassad till barnens/barnets förutsättningar och behov? Förhållningssätt och bemötande hur bemöts barnen/barnet av pedagoger och andra barn? Specialpedagogen i förskolan finns som stöd för att identifiera behov och i att skapa lärmiljöer och anpassningar av verksamhetens form, innehåll och arbetssätt som möter barnets behov. Om det finns tecken på behov av särskilt stöd meddelas förskolechef. Kartlägga och analysera behov av särskilt stöd Kartläggning och analys på organisation-, grupp- och individnivå genomförs och dokumenteras av arbetslaget med stöd av specialpedagog inom förskolan. För att få en helhetsbild av barnets situation är det viktigt att de som har deltagit i kartläggningen gör en gemensam analys av denna. Det är betydelsefullt att både kartläggningen och analysen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på hur förskolan kan utforma och anpassa sin verksamhet för att skapa goda förutsättningar för barnet gällande anknytning, omsorg och lärande. Länk till Underlag för förskolans verksamhetsplan och mallar för särskilt stöd i förskolan som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/förskola/barnhälsa 16

99 Tilläggsbelopp förskola Förutom barnpeng kan ett tilläggsbelopp erhållas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd i form av extraordinära stödåtgärder. För att säkerställa att fördelning av ekonomiska medel sker på lika villkor har Varbergs kommun beslutat om lika villkor för såväl fristående som kommunal förskola. Tilläggsbeloppet är individuellt bestämt utifrån barns behov. Tilläggsbeloppet utgår för barn med stödåtgärder av extraordinärt slag som inte har koppling till det generella stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd som förskolan är skyldig att tillhandahålla. Det kan t.ex. vara fråga om tekniska hjälpmedel, särskilda läromedel, assistenthjälp eller anpassning av lokal. Det kan också vara frågan om stödåtgärder till barn med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Eller barn med olika förståelsenivå och olika kunskapsprofiler. Ansökan sker enligt framtagna riktlinjer som finns på kommunens hemsida. Länk till Tilläggsbelopp förskola Stödinsatser i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola En del elever är i behov av ytterligare stöd, utöver den planering, ledning, stimulans och anpassningar som ges i den ordinarie undervisningen. Ibland kan en elev vara i behov av mer individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. Extra anpassningar Extra anpassningar ska sättas in skyndsamt när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen eller kunskapskraven eller när eleven uppvisar andra typer av svårigheter i skolan. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om stöd i form av extra anpassningar. Eftersom det inte fattas något formellt beslut är det betydelsefullt att lärare och övrig skolpersonal informerar och samverkar med eleven och elevens vårdnadshavare om sådana stödinsatser och att det dokumenteras. Det är också centralt att lärare och övrig skolpersonal följer upp om de extra anpassningarna är effektiva, eller om de eventuellt måste förändras eller intensifieras. 17

100 Exempel på extra anpassningar skulle kunna vara att: Hjälpa elev att strukturera och planera Ge tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång Ge ledning och stöd i att förstå texter och arbetsområden Färdighetsträna t.ex. lästräning Ta fram särskilda läromedel eller utrustning Hjälpmedel för att förstå och passa tider Erbjuda digital teknik med anpassade programvaror Sätta in enstaka specialpedagogiska insatser t.ex. att en speciallärare/specialpedagog under en kort tid (t.ex. två månader) arbetar tillsammans med eleven Dubbla läroböcker Förändra elevens placering i klassrummet Göra anpassning i klassrumsmiljön (t.ex. fast placering, avskärmning) Erbjuda förlängd tid vid prov och redovisningar Erbjuda muntliga prov och redovisningar Anpassade läxor Tätare kontakt och information mellan skola och hem Ta kontakt med personal i elevhälsan Ha extra hälsosamtal med skolsköterska Särskilt stöd I de fall där de extra anpassningarna inte är tillräckliga för att eleven ska nå kunskapsmålen/kraven ska särskilt stöd sättas in efter beslut av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Särskilt stöd är av mer ingripande karaktär som normalt inte kan genomföras för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Insatsernas omfattning eller varaktighet skiljer sig mot extra anpassningar. Särskilt stöd ska enligt skollagen i huvudregel ges inom den elevgrupp eleven normalt tillhör och rektor beslutar om dessa åtgärder. Exempel på åtgärder vid särskilt stöd är att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen och i olika lärmiljöer, regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först göra extra anpassningar. Detta ska då anmälas direkt till rektor, som ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. En diagnos är inget krav för särskilt stöd utan det är elevens behov som styr. Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 18

101 19

102 Uppmärksamma behov Frågor att ställa för att uppmärksamma och identifiera behov: Hur ser elevens utveckling ut i relation till kunskapskraven? Var, när och hur uppträder svårigheterna? I vilka situationer fungerar det bra och hur kommer det sig? Hur har undervisningen utformats och anpassats? Vilka anpassningar föreslår eleven? Vilka extra anpassningar behövs? Behöver lärare stöd och ytterligare kunskap för att kunna utveckla och anpassa undervisningen? Elevhälsateamets kompetenser finns som stöd för att identifiera behov och i att skapa lärmiljöer och anpassningar av verksamhetens form, innehåll och arbetssätt som möter barn och elevens behov. Om det finns tecken på behov av särskilt stöd görs en anmälan till rektor. När rektor fått anmälan ska en utredning skyndsamt göras. Utreda behov av särskilt stöd Rektor ser till att det finns rutiner för utredning samt för samverkan med elevens vårdnadshavare och elevhälsan. Utredningen av elevens behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. För att utreda elevens behov av särskilt stöd sker oftast samråd med elevhälsan. Skolans specialpedagogiska kompetens har oftast en central roll i arbetet med kartläggningen av den pedagogiska bedömningen. Vid mer komplexa svårigheter görs en mer grundlig utredning och då tas den samlade elevhälsans kompetens tillvara. Komplexa svårigheter kan vara kombinationer av kunskapsmässiga och sociala svårigheter. Den samlade elevhälsans kompetens används då för att ge ökad kunskap om elevens skolsituation. För att få svar på frågeställning kring behov av särskilt stöd skulle det kunna innebära en pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social utredning eller en kombination av dessa. Rektor beslutar vilka kompetenser som kommer att vara delaktiga i utredningen. Kartläggning görs på individ-, grupp- och organisationsnivå På individnivå kan kartläggningen bland annat innefatta lärarnas och den övriga skolpersonalens observationer av eleven i olika situationer och lärmiljöer i verksamheten, samt en genomgång av vilka extra anpassningar som hittills har gjorts i undervisningen och vad de har lett till. 20

103 På gruppnivå kan kartläggningen behandla vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar samt hur elevens lärmiljöer är organiserade. På organisationsnivå kan det handla om hur skolan organiserar sin verksamhet och fördelar sina resurser. Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoderna för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven. Utifrån underlag som kommit fram i utredningen fattar rektor beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Beslutet ska dokumenteras och kan överklagas av vårdnadshavare. Om åtgärdsprogram upprättas kan innehållet överklagas av vårdnadshavare. En utredning kan visa att en elev inte är i behov av särskilt stöd, utan att skolan kan skapa en bättre lärmiljö genom att förändra de pedagogiska metoderna, genom extra anpassningar, omfördela resurser eller göra förändringar i organisationen omkring eleven. Utarbeta åtgärdsprogram Rektor ser till att rutiner skapas i arbetet med att utarbeta åtgärdsprogram samt ser till att elev och vårdnadshavare görs delaktiga. Den som utarbetar åtgärdsprogrammet beskriver elevens behov av särskilt stöd genom att använda den pedagogiska bedömningen från utredningen. Utifrån detta utformas konkreta och utvärderingsbara åtgärder utifrån elevens behov och kunskapsmål resp. kunskapskrav samt anger ansvarig för respektive åtgärd. Genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram Ansvarig: Ser till att alla involverade påbörjar arbetet med åtgärderna, Följer upp och utvärderar åtgärderna kontinuerligt med alla involverade, Utvärderar åtgärderna tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare Avslutar åtgärdsprogrammet när eleven inte längre är i behov av särskilt stöd Länk till Skolverkets Allmänna råd - Arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt mallar för åtgärdsprogram för grundskolan som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskola/ Elever som riskerar att inte nå målen Länk till information och mallar för särskilt stöd och åtgärdsprogram för gymnasieskolan som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/gymnasieskola/elever som riskerar att inte nå målen 21

104 Utreda mottagande i andra skolformer Om det finns indikationer på att en elev har en intellektuell funktionsnedsättning har eleven möjlighet att tas emot i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Länk till dokument kring mottagande i grundsärskolan som du i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/ Grundskola/Grundsärskola Länk till dokument kring mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskola som du i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/gymnasieskola/gymnasiesärskola Tilläggsbelopp skola Förutom elevpeng kan ett tilläggsbelopp erhållas för elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd i form av extraordinära stödåtgärder. För att säkerställa att fördelning av ekonomiska medel sker på lika villkor har Varbergs kommun beslutat om lika villkor för såväl fristående som kommunal skola. Tilläggsbeloppet är individuellt bestämt utifrån elevs behov. Tilläggsbeloppet utgår för elev med stödåtgärder av extraordinärt slag som inte har koppling till det generella stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd som skolan är skyldig att tillhandahålla. Det kan t.ex. vara fråga om tekniska hjälpmedel, särskilda läromedel, assistenthjälp eller anpassning av lokal. Det kan också vara frågan om stödåtgärder till elev med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Eller elev med olika förståelsenivå och olika kunskapsprofiler. Ansökan sker enligt framtagna riktlinjer som finns på kommunens hemsida. Länk till Tilläggsbelopp för grundskola Länk till Tilläggsbelopp gymnasieskola 22

105 Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola bedrivs året runt med ett tydligt fokus på tvärprofessionella dialoger och verksamhetsnära analyser för att skapa en djupare förståelse av verksamheten och dess progression mot gemensamma mål. Det systematiska kvalitetsarbetet sker löpande på varje enhet under verksamhetsåret. Förskolechef eller rektor ansvarar för att leda och organisera ett systematiskt utvecklingsarbete utifrån förutsättningar, framgångsfaktorer och utvecklingsområden funna i den egna verksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola I förskolans systematiska kvalitetsarbete görs två centrala avstämningar. Utöver dessa pågår även kontinuerligt aktionsforskning i verksamheten som följs upp övergripande varje år. Trygghet och trivsel Uppföljning av förskolans arbete ur ett omsorgsperspektiv Trygghet och trivsel för förskolan syftar till att utreda och analysera vårdshavarnas syn på hur väl förskolan stimulerar barns utveckling och lärande samt erbjuder barnen en trygg omsorg. Till grund för uppföljningen ligger enkäten Tyck till om ditt barns förskola som årligen genomförs. I ett första steg analyserar förskolechef och berörd personal, enhetens resultat och därefter hålls barn- och elevhälsarådslag där resultaten analyseras tvärprofessionellt. Med under rådslagen är förskolechef, specialpedagog och skolpsykolog tillsammans med förvaltningsledning och kvalitetsteam. Resultatet av dialogerna sammanställs på övergripande nivå i rapporten Trygghet och trivsel - Förskola. Mål och kvalitet Uppföljning av förskolans pedagogiska uppdrag Mål och kvalitet i förskolan syftar till att följa upp och analysera förskolans pedagogiska uppdrag. Till grund för uppföljningen ligger förskolornas aktionsforskning, BRUK, vårdnadshavarenkäten Tyck till om ditt barns förskola, m.fl. En gång per år hålls en måloch kvalitetsdialog där förskolechef, verksamhetschef och kvalitetsteam tillsammans analyserar enheternas arbete med mål och kvalitet. Resultatet av dialogerna sammanställs på övergripande nivå i rapporten Mål och kvalitet i förskolan. 23

106 Systematiskt kvalitetsarbete i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet är indelat i tre avstämningar. Kunskap och lärande Kunskap och lärande syftar till att utreda och analysera elevernas egen syn på lärandeprocessen och undervisningen. I dialog med elevgrupper och förstelärare analyseras resultatet av den elevenkät som eleverna i årskurs 2, 5 och 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan årligen svarar på. Resultatet av dialogerna sammanställs sedan på övergripande nivå i rapporten Kunskap och lärande. Trygghet och trivsel Uppföljning av välmående och utanförskap Trygghet och trivsel syftar till att analysera elevernas mående. Till grund för uppföljningen ligger resultatet i den elevhälsaenkät och de individuella elevhälsasamtal som genomförs i åk 1, 4 och 8 i grundskolan och år 1 på gymnasieskolan. En gång per år genomförs sedan barn- och elevhälsarådslag där resultateten av elevhälsaenkäten och elevhälsasamtalen analyseras tvärprofessionellt. Med under rådslagen är skolornas elevhälsateam beståendes av rektor, skolkurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, specialpedagog, värdegrundspedagog och studie- och yrkesvägledare tillsammans med förvaltningsledning och kvalitetsteam. Resultatet av dialogerna sammanställs sedan på övergripande nivå i rapporten Trygghet och trivsel - Grundskola och gymnasieskola Mål och resultat Uppföljning av måluppfyllelse och skolresultat Mål och resultat i grundskola och gymnasieskola syftar till att följa upp och analysera terminsbetyg, slutbetyg och betyg på de nationella ämnesproven. Resultaten för varje enhet analyseras först av rektor tillsammans med pedagoger och annan berörd personal. I dialogen identifieras och analyseras områden som enheten presterat väl och mindre väl inom och dess bakomliggande faktorer. Med utgångspunkt i enheternas egen analys hålls sedan en kvalitetsdialog där rektor tillsammans med verksamhetschef och kvalitetsteam gemensam analyserar enheternas resultat. Resultatet av dialogerna och sammanställs sedan på övergripande nivå i rapporten Mål och resultat i grundskola och gymnasieskola Länk till huvudmannens kvalitetsarbete som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/kvalitet och utveckling. Avvikelserapportering För att fokus ska kunna vara på ett främjande och förebyggande arbete finns rutiner för rapportering av avvikelser i elevers situation. Sådana områden är elevens frånvaro och ärenden där elever upplever sig kränkta eller diskriminerade. Avvikelserapporteringen har betydelse för att synliggöra eventuella riskfaktorer för att kunna förebygga och upptäcka och därmed kunna åtgärda genom tidiga insatser. 24

107 Värdegrund Grundläggande i arbetet mot kränkande behandling och utanförskap är värdegrundsarbetet. Det är viktigt att all personal aktivt arbetar med vilken värdegrund vi förmedlar till barn och elever i det dagliga arbetet. Det är därför av vikt att det kontinuerligt förs en dialog på enheten med att förtydliga vad som menas med värdegrund och hur den gestaltas i vårt agerande inför eleverna. Flera skolor har värdegrundspedagoger som i sitt uppdrag har tid avsatt för att vara drivande i utvecklingsarbetet kopplat till värdegrund. Bland annat genom att stötta lärarlag och elev för att förhindra kränkningar och diskriminering. Närvaro Trots skolplikt är ogiltig frånvaro vanligt förekommande. Försenade ankomster och ströfrånvaro bland elever är en del av den svenska skolans vardag. Ströfrånvaro kan dock eskalera och bli omfattande, eller så kan eleven helt vägra att komma till skolan. Också giltig frånvaro kan bli problematisk. En frånvaro som är så omfattande att den hotar att leda till att eleven inte når de sociala målen eller kunskapsmålen för utbildningen kan enligt utredningens bedömning benämnas som problematisk frånvaro (SOU 2016:94 Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro en utredning om problematisk elevfrånvaro Stockholm) Skolplikt gäller för grundskolan. Vad gäller gymnasieskolan så är det en frivillig skolform, men den dag då elev tackar ja till utbildningen så inträder närvaroplikt. Utifrån kommunens övergripande rutin för ökad skolnärvaro görs regelbunden avstämning i elevhälsateamet av elevernas närvaro. Syftet med rutinen är att förebygga, upptäcka och sätta in tidiga insatser för att främja skolnärvaro. All närvaro/frånvaro rapporteras in av undervisande lärare i den digitala plattformen. Detta möjliggör framtagandet av sammanställningar på individ-, grupp- och enhetsnivå som ett underlag för analys i elevhälsan. Denna analys ligger till grund för beslut och förändringsarbete som är tänkt i ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv för att öka skolnärvaron för enskilda elever. Det ska därför göras en regelbunden avstämning i elevhälsateamet kring elevernas närvaro. Läsårsvis görs på huvudmannanivå en sammanställning och uppföljning av elevers närvaro samt på vilket sätt förskoleklass, grundskola och gymnasieskola har arbetat för att öka skolnärvaron. Definition av frånvaro Giltig frånvaro innebär anmäld sjukdom eller ledighet som är anmäld och beviljats av mentor, klasslärare alternativt rektor. Ogiltig frånvaro innebär frånvaro från undervisningen utan giltiga skäl. Ett ogiltigt frånvarotillfälle är ett lektionstillfälle-heldag, tre sena ankomster alternativt tre avvikelser från lektion under en tvåveckorsperiod. Problematisk frånvaro är mer än 10 % samlad frånvaro oavsett om den är giltig eller ogiltig. Hög problematisk frånvaro är mer än 20 % samlad frånvaro under senaste sex veckorna - oavsett om den är giltig eller ogiltig. 25

108 Frånvarotrappa ~ ~F Steg 5 ~F i steg4 ~F Steg3 ~ Steg2 I '"'~'""~ 1 Steg i: Första ogiltiga frånvarotillfället eller återkommande giltig frånvaro under de senaste 2 veckorna. Steg 2: Återkommande, mer än fyra tillfällen, ogiltig/ giltig frånvaro inom de senaste 4 veckorna. (Enkel kartläggning genomförs.) Steg 3: Återkommande, mer än sex tillfällen, ogiltig/ giltig frånvaro inom de senaste 6 veckorna eller mer än 20 % frånvaro. (Fördjupad kartläggning genomförs.) Steg 4: Fortsatt hög ogiltig/ giltig frånvaro under de kommande 4 veckorna. Steg 5: Frånvaro kvarstår. Skolans bedömning är att de befintliga resurserna behöver kompletteras med ytterligare stöd. Diskriminering och kränkande behandling Från och med den i januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder mot diskriminering i diskrimineringslagen. Skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling (6 kapitlet) har inte ändrats. Diskrim i neri ngslag Innefattar diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skolan har också en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det ska finnas riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Dokumentation Enligt diskrimineringslagen 3 kap.( 1 januari 2017) finns ett allmänt krav på skriftlig dokumentation i hela arbetet. Länk: /skolans-ochforskolans-dokumentation/ 26

109 Skollag I 6 kapitlet skollagen finns regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling. Det innebär att huvudmannen för en förskola, skola eller annan verksamhet som regleras i skollagen ska se till att det i varje verksamhet (till exempel i varje förskola eller skola) bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechef eller rektor. Förskolechef eller rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till förvaltningschef. Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Enligt 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. I Varbergs kommun är utredningsskyldigheten delegerad till förskolechef respektive rektor. Förskolechef respektive rektor ser till att det finns en dokumentation i hela arbetet mot diskriminering. Rektor ser till att det finns rutiner för regelbunden avstämning i elevhälsateamet gällande kränkningar och diskriminering. Plan Huvudmannen ska se till att det dels genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, dels årligen upprättas en plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever samt en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Länk till riktlinjer och blanketter för anmälan och utredning av kränkande behandling i förskolan som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/förskola/anmälan kränkande behandling Länk till riktlinjer och blanketter för anmälan om kränkande behandling i grundskolan som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskola/anmälan om kränkande behandling Länk till riktlinjer och blanketter för anmälan om kränkande behandling i gymnasieskolan som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/gymnasieskola/anmälan om kränkande behandling 27

110 Barn som far illa eller riskerar att fara illa All personal som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldig att genast göra en anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. I 29 kap. 13 andra stycket skollagen (2010:800) finns en hänvisning till bestämmelserna om anmälningsskyldighet. Det behövs inga tydliga bevis eller tecken, utan det räcker med en oro för barnet och en misstanke om att det far illa. Anmälaren behöver inte sätta sig in i om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd utan ska utgå från sina egna iakttagelser och sin bedömning att ett barn far illa eller misstänks fara illa. Den som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har ett personligt ansvar för att anmälan görs. Den som är anmälningsskyldig kan inte göra en anonym anmälan. Om man får kännedom om/misstänker att ett barn utsatts för ett brott är det viktigt att verksamheten också överväger att göra en polisanmälan. Du har alltid möjlighet att rådfråga socialförvaltningens mottagningsenhet utan att behöva nämna barnets namn. Skulle socialtjänsten utifrån samtalet bedöma att en anmälan ska göras så har du som omfattas av anmälningsplikt en skyldighet att uppge barnets namn, ditt eget namn samt lämna skriftliga uppgifter om anmälan. Du har alltså ingen möjlighet att vara anonym längre, vilket en privatperson har möjlighet till så länge den inte uppgett sitt namn. Skolan kan efterfråga ett anmälningsmöte mellan vårdnadshavare, skola och socialkontor. Anmälningsmötet är en möjlighet att i ett samtal mellan berörda parter delge kunskap med syfte att gemensamt skapa förutsättningar till förändring. Begäran om information/återkoppling samt önskemål om anmälningsmöte kan noteras i den skriftliga anmälan. Länk till handbok Anmäla oro för barn: Länk till: Vid oro och vid misstanke - om barn som far illa 28

111 Övergång mellan och inom verksamheter Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har i uppdrag att samarbeta för att stödja barns och elevers allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Det är t.ex. viktigt att tillvarata och bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som barn och elever har med sig från tidigare verksamhet. Vid byte av verksamhet ska samverkan ske för att stödja barns och elevers övergångar. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de barn och elever som är i behov av särskilt stöd. Övergångar från en verksamhet till en annan är viktiga händelser för alla barn och elever. Vid övergångar ställs barn och elever ofta inför nya utmaningar och krav. Av läroplanerna framgår att det är verksamheternas uppgift att ta hänsyn till barns och elevers olika förutsättningar och behov. Det innebär att verksamheten behöver organisera och förbereda övergångar så att den nya miljön kan möta alla barn och elever. Övergångar handlar om att den avlämnande verksamheten ger relevant information till den nya mottagande verksamheten. Det handlar också i hög grad om vikten av att mottagande verksamhet aktivt tar emot och använder sig av informationen. Modell för viktiga områden att tänka på vid övergång 29

112 Samarbete och samverkan Tillsammans med andra aktörer och stödfunktioner i samhället har förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ett ansvar för att skapa goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar. Som ett komplement till barn- och elevhälsans kompetenser och organisation finns team uppbyggda av professioner från flera förvaltningar. Syftet är att genom en helhetssyn samarbeta och samverka för att stärka och stödja så att barn och elever upplever en känsla av att tillvaron i verksamheten är begriplig, hanterbar och meningsfull, så att förutsättningarna för lärande är optimala. SkolSam Varberg SkolSam Varberg är ett samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Arbetet riktar sig till barn och unga 6-18 år som är placerade i familjehem, HVB eller stödboende där Varbergs kommun är ansvariga. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn är hur de lyckas i skolan och har stor betydelse för deras möjligheter i framtiden. I SkolSam Varberg arbetar socialsekreterare, familjehemssekreterare och specialpedagog tillsammans för att stärka barnets/den unges skolresultat och skolsituation. Syftet är att tillsammans arbeta med att utveckla en arbetsorganisation och arbetssätt som förbättrar förutsättningarna för goda skolresultat genom att skapa förutsättningar för en obruten skolgång. Kommunalt aktivitetsansvar - Steget vidare Ungdomar mellan 16 och 19 år som inte är inskrivna på en gymnasieutbildning eller som har gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunen ska erbjuda stöd och hjälp att hitta individanpassade lösningar för att förhindra utanförskap. Insatserna ska främst motivera till att påbörja eller återuppta studier. Även ungdomar som finns i riskzonen för förtida avhopp erbjuds insatser från Steget vidare. Ungdomen måste känna delaktighet och stödet ska ha ett helhetsperspektiv vilket kan inbegripa att arbeta med självkänsla och motivation, psykisk och fysisk hälsa, social situation och vägledning mot studier eller arbetsmarknad. Att ha ett gott bemötande och att bygga en förtroendefull relation är avgörande för att uppsatta mål ska bli hållbara över tid. God samverkan med myndigheter och civilsamhället är av stor vikt för att nå framgångsrika resultat. 30

113 Be Right Back (BRB) Syftet med arbetsmodellen Be Right Back är att tidigare i grundskolan möta elever i behov av extraordinära alternativa lösningar för att bryta negativa mönster av långtidsfrånvaro eller ökande ströfrånvaro. Hälsofrämjande och stressreducerande lösningar används som ett led i att hitta tillbaka till en fungerande skolgång. Projektet BRB förväntas möjliggöra genomtänkta, strukturerade och individuellt anpassade aktiviteter, där individens styrkor, intressen och förutsättningar styr vilka insatser som erbjuds. Anpassningarna kan under en period ersätta ordinarie skolverksamhet i syfte att på sikt öka elevens skolnärvaro. Målgruppen elever har ofta ett stort behov av upplevelsebaserat lärande. En viktig del i arbetet är därför att få tillgång till samhällets utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Ett utökat nära samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen eftersträvas. Ett samarbete med gymnasieskolans Introduktionsprogram är också i fokus för att hjälpa eleverna att hitta en väg till gymnasiestudier. Nätverkslaget Nätverkslaget finns inom Varbergs Omsorg, Socialförvaltningen, och har till uppgift att sammankalla och leda nätverksmöten och möten där en Samordnad individuell Plan (SIP) kan upprättas. Personal inom Socialtjänstens Uppdragsavdelning, Region Halland, Barn och utbildningsförvaltningen kan lämna uppdrag till Nätverkslaget. Inget biståndsbeslut behövs utan personal ringer till Nätverkslaget och ger uppdrag. Nätverkslaget ansvarar därefter för planering, genomförande och avslut av mötet. Länk till Nätverkslaget med kontaktuppgifter och mer information: mnatverk c045bc14d99500c851d41a.html Nätverksmöte Ett möte där man bjuder in betydelsefulla personer från sitt eget nätverk. Ett nätverksmöte kan variera i storlek från många deltagare till bara ett fåtal. Genom ett nätverksmöte kan betydelsefulla personer i nätverket bli mer engagerade, få svar på sina frågor och gemensamt förstå hur de bäst kan vara till stöd. Det finns många olika situationer då det är bra att samla sitt nätverk. Det kan finnas en oro för hur någon i familjen mår. Det kan handla om att familjen får hjälp av många olika personer och att kontakten inom nätverket behöver bli bättre. Ett nätverksmöte förbereds i ett förmöte där man träffar Nätverkslaget. Under förmötet tydliggörs syfte och frågeställning inför nätverksmötet. kommelse samverkan barn%20och%20unga pdf 31

114 Regional överenskommelse om samverkan. Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0 18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Syfte Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra respektive huvudmans ansvarsområde och former för samverkan. Överenskommelsen omfattar såväl verksamhet i egen regi som privata utförare med uppdrag från kommun eller region. Målgrupper Barn och ungdomar med en sammansatt social och psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik som behöver både kommunens och regionens insatser. Barn och ungdomar med inlärningssvårigheter. Mål Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik ska få stöd, omvårdnad, skydd, medicinsk vård och behandling, psykosociala insatser och pedagogiskt stöd så att de kan få bästa möjliga uppväxtvillkor Strategisk planering och ledning samt uppföljning Regional samverkan Inom Region Hallands ram finns det en regional stödstruktur. I en strategisk grupp och flera taktiska grupper finns representanter för respektive kommun och Region Halland. Den strategiska gruppen har ett övergripande ansvar för gemensam utveckling i länet inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Den taktiska gruppen för barn, unga och familj ansvarar för gemensamt utvecklingsarbete för barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Den regionala stödstrukturen ansvarar för att samverkan enligt denna överenskommelse följs på regional nivå och att det årligen görs en gemensam utvärdering av vad som lyckats i samverkan och vad som behöver utvecklas. Lokal samverkan I Varbergs kommun finns en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunens socialtjänst, grund- och gymnasieskola och berörda verksamheter, såsom ex BUP och HAB, inom Region Halland. Samordningsgruppen har ett gemensamt ansvar för strategisk planering så att verksamheter och insatser för målgruppen kan samordnas. Till samordningsgruppen kan även övriga berörda myndigheter kopplas. Arbetet utgår från god kännedom om målgruppens behov. Behoven inventeras gemensamt och omvärldsanalyser ligger till grund för planeringsarbetet i den lokala och regionala samverkan. Samordningsgruppen har regelbundna träffar och ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls så att barn och ungdomar som behöver särskilt stöd sätts i centrum. Länk till Regional överenskommelse: kommelse samverkan barn%20och%20unga pdf 32

115 SIP Samordnad individuell plan När barn och ungdomar, med en sammansatt social och psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik, i behov av såväl kommunens som landstingets specialistkompetens upprättas en samordnande individuell plan. Syftet med denna plan är att insatserna ska samordnas inom och mellan huvudmännen för att skapa kontinuitet för barnet/eleven och med en tydlig ansvarsfördelning. Länk till SIP och Länsövergripande avtal för grundskolan som du hittar i Vinden under Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskola/elevhälsa 33

116 Dokumentation (ur Vägledning för elevhälsan, 2016) Ärenden som leder till myndighetsbeslut måste dokumenteras Enligt förvaltningslagen ska det alltid finnas ett underlag inför beslut i ärenden som innebär myndighetsutövning mot någon enskild, och det gäller också i elevhälsoärenden. Vissa bestämmelser i förvaltningslagen, däribland den om att anteckna uppgifter, ska tillämpas i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda personer enligt skollagen, oavsett huvudman. Myndighetsutövning mot enskild innebär att myndigheten bestämmer om en förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär åtgärd eller något annat jämförbart för den enskilda. Det kan gälla beslut i till exempel ärenden om särskilt stöd, avstängning och andra åtgärder enligt 5 kap. skollagen samt ärenden om mottagande av elev. Underlaget för beslut kan bestå av dokument såsom formella protokoll i elevhälsoärenden, åtgärdsprogram, utredningar, tester eller liknande men även inkludera andra noteringar och anteckningar som har betydelse för bedömningarna och beslutet. Dokumentation av faktiskt handlande Exempel på faktiskt handlande är vanlig undervisning samt delar av det dagliga elevhälsoarbetet, till exempel en elevs samtal med lärare eller besök hos kurator. Förvaltningslagens bestämmelser om dokumentation gäller inte direkt denna del av skolverksamheten. Gränsen kan vara flytande. Ett samtal med en grupp elever som är inblandade i en mobbningssituation kan vara faktiskt handlande, men om samtalet leder till ett ärende om kränkande behandling kan det resultera i ett beslut som gäller en enskild elev. I ett sådant fall har den faktiska handlingen övergått till en ärendehantering med åtföljande dokumentationskrav enligt skollagen. Dokumentation av psykosociala och specialpedagogiska insatser Även om en specialpedagog eller motsvarande och i vissa fall en skolkurator inte har någon skyldighet att föra patientjournal, så har de en dokumentationsskyldighet vid handläggning av enskilda elevärenden som avser myndighetsutövning. Det kan exempelvis vara ärenden om särskilt stöd. Specialpedagogens och skolkuratorns dokumentation i elevärenden ska hanteras med försiktighet eftersom den ofta omfattas av sekretess. Det innebär att personalen behöver uppmärksamma att en sekretessprövning ska göras om någon begär att få ut uppgifter som dokumenterats. Det är vidare viktigt att tänka på vilka som har tillgång till dokumentationen och att den måste förvaras på ett säkert sätt. För insatser inom ramen för faktiskt handlande finns inget dokumentationskrav. Gränsen mellan vad som är ärendehandläggning och faktiskt handlande är inte alltid helt tydlig. Förenklat kan ärendehandläggning skiljas från faktiskt handlande genom att den 34

117 förra avser den beslutande verksamheten. Undervisning i skolan är exempel på faktiskt handlande. Dokumentation av elevhälsans medicinska insatser I 3 kap. 3 patientdatalagen anges vilka som är skyldiga att föra patientjournal. Skyldigheten gäller främst den som har legitimation för ett visst yrke. Det innebär att legitimerade skolläkare, skolsköterskor och skolpsykologer är skyldiga att föra patientjournal. Om skolhuvudmannen engagerar någon annan legitimerad yrkesgrupp, såsom logoped eller fysioterapeut, ska även den personalen föra journal. Vid vård av patienter ska vårdgivaren se till att det förs patientjournal. Syftet är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Skyldigheten att föra patientjournal gäller alla vårdgivare, det vill säga oavsett om vården bedrivs i offentlig eller enskild regi. Det innebär att skolhuvudmän som är vårdgivare är skyldiga att se till att det förs patientjournal. Patientjournalen är i första hand ett arbetsinstrument för hälso- och sjukvårdspersonalen. Genom journalen ska det vara lätt att följa vilka bedömningar och överväganden som har gjorts för patienten liksom eventuella komplikationer som förekommit. För skolsköterskan och skolläkaren är patientjournalen bland annat ett underlag för att bedöma eventuella behov av uppföljning utifrån tidigare undersökningar. Det kan till exempel gälla uppföljning av en ryggundersökning som genomförts i den egna elevhälsan eller i en annan elevhälsa. Patientjournalen är även en informationskälla för vårdnadshavaren och eleven. Den kan också utgöra ett underlag vid verksamhetsuppföljning, kontroller och tillsyn, i rättsliga sammanhang samt som källmaterial vid forskning och kvalitetssäkring. Psykologiska tester Resultat av genomförda psykologiska tester är, enligt Socialstyrelsens bedömning, sådana uppgifter som är väsentliga för patientens vård och behandling. Socialstyrelsen menar därför att det är viktigt att testresultatet sparas i patientjournalen tillsammans med ett psykologutlåtande. Själva testuppgifterna, det vill säga frågor och instruktioner till eleven, omfattas av sekretess om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgifterna röjs. Sekretessen är alltså sådan att delar av det psykologiska testet kan vara sekretessbelagt även gentemot eleven själv. 35

118 Sekretess Sekretess inom förskola Sekretess gäller i förskola och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (stark sekretess) i. Sekretess inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Sekretess inom skolan gäller framför allt uppgifter om eleverna som har att göra med skolans elevhälsa (stark sekretess) ii och särskilt elevstödjande verksamhet i övrigt (svag sekretess) iii. Sekretessen kan också omfatta personliga uppgifter som rör andra personer - vårdnadshavare, syskon, kamrater med flera. Personal inom en och samma myndighet kan lämna sekretessbelagda uppgifter mellan sig om det behövs för att handlägga ett ärende eller bedriva verksamheten. Om det finns självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet gäller dock sekretess mellan de olika verksamheterna. Inom skolan är den medicinska insatsen inom elevhälsan en självständig verksamhetsgren. Det innebär att sekretess gäller för uppgifter i elevhälsans medicinska insats och att en sekretessprövning måste göras om man vill lämna ut uppgifter till elevhälsans övriga delar eller till övrig personal inom skolan. I de flesta fall kan man samarbeta kring ett barns/elevs behov och situation genom att man får vårdnadshavarnas och/eller barnets/elevens samtycke till att lämna ut uppgifter. Elevhälsan För elevhälsan gäller alltså stark sekretess för uppgifter om en elevs personliga förhållanden inom de psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna iv. I samband med att elevhälsan infördes ändrades offentlighets- och sekretesslagen så att även den specialpedagogiska insatsen omfattas av de strängare sekretessreglerna. För skolläkare och skolsköterskor gäller samma sekretess som för annan hälso- och sjukvårdspersonal v. Detta innebär att det finns en sekretessgräns gentemot övrig skolpersonal. Uppgifter om en enskild elev får dock lämnas från elevhälsans medicinska insatser till rektor, någon annan inom elevhälsan eller en särskild elevstödjande verksamhet inom samma kommunala nämnd, om det krävs för att eleven ska få nödvändigt stöd vi. Bestämmelsen ska dock tillämpas restriktivt och i första hand ska samtycke inhämtas (se nedan). I de sällsynta undantagsfall som bestämmelsen är avsedd för måste elevens rätt till utbildning och behov av särskilt stöd kunna ges företräde 36

119 framför skyddet för elevens integritet som patient. Uppgifter får bara lämnas till den personal som måste känna till dem för att eleven ska kunna ges nödvändigt stöd. Sekretess för skolpsykologer Hälso- och sjukvårdssekretessen som råder inom elevhälsan gäller i regel inte för uppgifter som lämnas till en skolpsykolog. För uppgifter om elevers personliga förhållanden gäller då istället sekretess enligt 23 kap. 2 första stycket offentlighets- och sekretesslagen vii. Sekretessen är stark och motsvarar den som gäller inom hälso- och sjukvården. Den gäller gentemot andra myndigheter, till exempel barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten, vilket innebär att uppgifter i princip endast kan lämnas ut efter samtycke från eleven och/eller vårdnadshavarna eller om det finns en sekretessbrytande bestämmelse. Skolpsykologernas verksamhet anses inte vara en självständig verksamhetsgren i förhållande till skolans verksamhet i övrigt, vilket innebär att det inte finns någon sekretess mellan skolpsykolog och annan skolpersonal. Det är dock inte fritt att lämna ut uppgifter och möjligheten att utbyta sekretessbelagda uppgifter om elever inom skolan ska självklart utnyttjas med omdöme. Denna begränsning brukar kallas för den inre sekretessen. Skolpsykolog kan alltså lämna ut sekretessbelagd information till annan skolpersonal om den personen behöver uppgiften för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter men måste normalt inte göra det. Rektor kan dock begära att få ta del av uppgifterna om de behövs för att kunna avgöra om eleven får rätt stöd. Elevernas och vårdnadshavares rätt till integritet ska respekteras så långt det är möjligt, och om de inte vill att uppgifterna lämnas ut till annan skolpersonal bör man undvika detta om det inte är absolut nödvändigt. Sekretess och vårdnadshavare Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, till exempel hälso- och sjukvård, men ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Bestämmelser om i vilken utsträckning sekretessen till skydd för en underårig gäller i förhållande till en vårdnadshavare och vilka möjligheter en underårig har att ensam eller tillsammans med sin vårdnadshavare förfoga över sekretessen, regleras i 12 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. Enligt bestämmelsen gäller sekretess inte till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Sekretess gäller dock mot vårdnadshavaren om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren viii. För att beakta barnets bästa måste skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog i varje enskilt fall bedöma om barnet kan ta ställning till sekretess gentemot vårdnadshavare när det gäller en vårdåtgärd. Bedömningen dokumenteras i journalen för elevhälsans medicinska insats ix. Sekretess gentemot vårdnadshavaren gäller om det kan antas att barnet kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Det är dock inte tillräckligt att barnet tycker att det är 37

120 obehagligt, utan betydande men handlar om att barnet kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas ut till vårdnadshavaren. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende. Sekretesskyddet kan alltså väga tyngre än kraven i skollagen och läroplanerna om att informera föräldrar och vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling och utveckling i övrigt. En förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har samma ställning som vilken utomstående som helst. Det betyder att en sekretessprövning alltid måste göras när en förälder som inte är vårdnadshavare vill ha uppgifter om barnet eller om barnets skolgång. Samtycke behövs för att lämna ut en sekretessbelagd uppgift Trots sekretess kan den som förfogar över sekretessen samtycka till att en uppgift lämnas ut till någon annan x. Huvudregeln är dock att myndigheten ska göra en sekretessprövning. När det gäller sekretessbelagda uppgifter som rör elever under 18 år kan vårdnadshavarnas samtycke vara tillräckligt. Utifrån elevens ålder och mognad börsamtycke ibland krävas både från den omyndige och från hans eller hennes vårdnadshavare. Då eleven själv bedöms kunna fatta sådant beslut kan det räcka med elevens eget samtycke. Myndiga elever förfogar själva över sekretessen. Om vårdnadshavaren inte samtycker till att uppgifterna lämnas ut till andra myndigheter kan det ändå finnas vissa sekretessbrytande bestämmelser (se nedan). Samtycke för vaccinationer Innan ett barn vaccineras måste vårdnadshavarna informeras och ge ett gemensamt samtycke. Justitieombudsmannen (JO) har framhållit att blanketten för godkännande av ett barns vaccination måste vara utformad så att båda vårdnadshavarna tydligt får möjlighet att ta ställning med sina underskrifter. Om vårdnadshavarna inte är överens får barnet inte vaccineras. I de fall som endast en vårdnadshavare har undertecknat blanketten men säger att även den andra vårdnadshavaren samtycker till vaccineringen får hälso- och sjukvårdspersonalen ta ställning till om de kan acceptera uppgiften eller om frågan behöver utredas vidare xi. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska allt större hänsyn tas till barnets vilja, vilket framgår av 6 kap. 11 föräldrabalken. Samtyckets utformning och omfattning Ett samtycke kan vara skriftligt eller muntligt. Ett samtycke behöver dock inte vara uttryckligt och i vissa fall räcker det med ett tyst samtycke, så kallat presumerat samtycke. Ibland framgår det av personens beteende och förväntningar att han eller hon i viss utsträckning accepterar att en sekretessbelagd uppgift vidarebefordras. Beroende på typen av uppgifter och för att förvissa sig om att samtycket är reellt kan det ändå vara lämpligt med ett skriftligt samtycke. 38

121 Samtycket kan också vara partiellt: det kan till exempel avse en viss uppgift i en större informationsmängd eller rikta sig enbart till en viss adressat. Detta samtycke kan alltid återkallas. Ett samtycke får inte heller vara så generellt formulerat att personen avstår från all sekretess gentemot en viss myndighet eller en viss tjänsteman. Samtycket kan också vara ogiltigt om en person mer eller mindre tvingas att ge det. Den som utformar ett skriftligt samtycke åt en enskild bör förvissa sig om att samtycket inte blir mer omfattande än vad som behövs xii. 39

122 Lagar och förordningar Skollag Skolförordningen Gymnasieförordningen Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetsförordningen Patientdatalagen Patientdataförordningen Förordningen om patientregister hos Socialstyrelsen Lagen om hälsodataregister Lagen om register över nationella vaccinationsprogram Förvaltningslagen Offentlighets- och sekretesslagen Personuppgiftslagen Arkivlagen Socialtjänstlagen Arbetsmiljölagen Diskrimineringslagen Föräldrabalken Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Särskilt stöd Skollagen 3 kap 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Skollagen 8 kap 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. 40

123 Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Skollagen 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskolenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Skyldighet att arbeta aktivt med förebyggande åtgärder samt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen och finns i diskrimineringslagen. Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats. Reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering finns i 3 kapitlet diskrimineringslagen. För förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen är en av nyheterna i diskrimineringslagen att skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder har utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder. Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Nytt är också en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det har också införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. 41

124 Diskrimineringslagen 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Länk: sfs Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m. Socialtjänstlagen 14 kap 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. 42

125 Styrdokument Nationella styrdokument Läroplan för förskola Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem Läroplan för grundsärskola Läroplan för gymnasieskola Läroplan gymnasiesärskolan Läroplan för vuxenutbildning Kommunala och regionala styrdokument Varbergs kommuns reglemente för nämnderna Barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning Barn- och utbildningsnämndens mål Bästa möjliga möte för lärande Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barnoch ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället Kvalitetsledningssystem för de medicinska och psykologiska insatserna i elevhälsan Metodhandboken för den medicinska elevhälsan i Varbergs kommun Vägledningsdokument Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket) Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket) Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Skolverket) i 23 kap. 1 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). ii 23 kap. 2 Offentlighets- och sekretesslagen som omfattar stark sekretess för den psykologiska, psykosociala eller specialpedagogiska insatsen i elevhälsan och 25 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen som gäller den medicinska insatsen. iii 23 kap. 2 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). iv 23 kap. 2 första stycket offentlighets- och sekretesslagen. v 25 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen. vi 25 kap. 13a offentlighets- och sekretesslagen. 43

126 vii Uppgifter som hänför sig till psykologisk behandling eller till psykologiska undersökningar, exempelvis psykologiska tester av olika slag omfattas av bestämmelsen. Prop. 1981/82:186 s. 36. viii 12 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. ix Se patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. x 12 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen. xi JO dnr xii JO 1990/91 s

127 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 16. Trygghet och trivsel 2017 Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Nils Johansson Dokument: Beslutsförslag Trygghet och trivsel 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna information kring uppföljning av Trygghet och trivsel 2017 enligt bilagor. Beskrivning av ärendet Som en del i det systematiska kvalitetsarbetet genomförs årligen en avstämning kopplat till trygghet och trivsel i förskola och skola. Baserat på vårdnadshavareenkät, elevhälsaenkät, elevhälsasamtal och förskolechefs/rektors/ elevhälsateamspersonal m.fl. kunskap om enhetens arbete genomförs en tvärprofessionell analys. Analysen sammanställs i två rapporter, en för förskolan och en för grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola/lärvux. Beslutsunderlag Trygghet och trivsel 2017 Förskola Trygghet och trivsel 2017 Grundskola Gymnasieskola Övervägande Förvaltningen presenterar här två kommunövergripande analysrapporter av arbetet med trygghet och trivsel. Ekonomi och verksamhet Ärendet innebär inga kostnader. Samråd FSG 20 juni

128 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Ann-Sofie Linder Barn- och elevhälsachef

129

130 Sammanfattning Barn och vårdnadshavare upplever att förskolan i Varberg är trygg och att barnen trivs. Vårdnadshavarenkäten visar på övervägande positiva resultat som dessutom fortsätter att förbättras. Förskolechef, elevhälsakompetens, förvaltningsledning och kvalitetsteam kopplar den höga kvaliteten till bland annat det aktiva barnhälsaarbetet som sker i mötet mellan pedagog och barn samt pedagog och vårdnadshavare. Men också barnhälsa arbetet på en övergripande organisatorisk nivå. Under innevarande år har följande förändringar skett: Barnhälsaarbetet har blivit mer förebyggande och främjande genom bland annat ett större samarbete mellan specialkompetens så som specialpedagog och skolpsykolog och pedagogerna i arbetslagen. I tvärprofessionella möten har man gemensamt under året arbetat för att lyfta diskussionen till gruppnivå. Genom att skapa generella lösningar på specifika problem främjas alla barn av elevhälsaarbetet löpande. Under rådslagsanalysen, den årliga avstämningen i barnhälsaarbetet, lades extra vikt vid ledarskapet som i förskolechefens roll att skapa en utvecklande organisation i arbetslagen men också som i förskollärarens roll som ledare för barnen. Syftande till det senare framför allt kopplat till arbetet med att alltid utgå från varje individs förutsättningar även i arbetet i barngrupp. Vidare lades i analysen extra vikt vid förskolans professionalitet och kommunikation inom förskolan men också utåt i relation till vårdnadshavaren. Värdegrundsarbetet går genom barnhälsaarbetet som en röd tråd och så även genom barnhälsarådslaget. Den värdegrund verksamheten vilar på och reflektioner kring hur den förmedlas och uppfattas är grunden till allt främjande arbete i Varbergs förskola. Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Wirén Utvecklingschef Ann-Sofie Linder Barn- och elevhälsachef Martina Wetterstrand Chef. elevhälsans medicinska insatser 2

131 Öka välmående och minska utanförskap 3

132

133 1 Inledning Omsorg som verksamhet har både en kroppslig och en själslig sida. (...) Exempel på fysiska omsorgsuppgifter i förskolan är att tillhandahålla mat, byta blöjor, gå ut med barnen på gården. I det emotionella omsorgsarbetet ingår starka och nära relationer, känslomässig inblandning (...) ge tröst och uppskattning, lyssna, ta itu med vrede och frustration, ge kärlek och trygghet 1. Bakgrund Det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan pågår kontinuerligt i verksamheten genom den praktik som pedagoger och förskolechefer skapar på varje enskild enhet. Genom att löpande analysera och utvärdera verksamheten ur både pedagogiskt perspektiv och omsorgsperspektiv skapas en praktik där bra alltid kan bli bättre. I det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsövergripande nivå har tre kommungemensamma avstämningar skapats för att utvärdera året som gått och sätta fokus framåt för fortsatt ökad kvalitet: Trygghet och trivsel analys av förskolan ur omsorgsperspektiv.»trygghet och trivsel är en förutsättning för lärande» Aktionsforskning Lärdomar från årets aktionsforskning 2. Mål och kvalitet analys av förskolan som helhet men med extra tonvikt på förskolans pedagogiska uppdrag. Följande rapport tar upp avstämningspunkten trygghet och trivsel baserad på föräldraenkäten Tyck till om ditt barns förskola och analysen från barn- och elevhälsarådslaget Löfdal, A. Folke-Fichtelius, M. (2014) Förskolans nya kostym: omsorg i termer av lärande och kunskap 2 Aktionsforskning är en långsiktig satsning i Varbergs kommun för att höja kvaliteten i förskolan. Varje år ges pedagoger, i samarbete med Göteborgs universitet, möjlighet att vidareutbilda sig till aktionsforskare. Utbildningens resultat blir bland annat en höjd analyskompetens och en genomförd studie i förskoleverksamheten för höjd kvalitet. 5

134 Metod Enkät Enkäten Tyck till om ditt barns förskola skickas ut till samtliga vårdnadshavare via förskolans digitala närvarosystem Tempus. Enkäten består, undantaget urvalsfrågorna (kön, ålder, förskola, m.m.), av femton frågor med fokus på: Normer och värden Utveckling och lärande Samverkan och delaktighet. Avslutningsvis lämnas också möjlighet för vårdnadshavare att anonymt kommentera verksamheten i en öppen fråga. Enkäten distribuerades till samtliga vårdnadshavare i fristående och kommunal verksamhet. Svarsfrekvensen för den kommunala verksamheten låg på 51 % vilket är aningen lägre än föregående år Barn- och elevhälsarådslag Arbetet med trygghet och trivsel pågår kontinuerligt i förskolans dagliga verksamhet genom framför allt pedagoger men också specialkompetens och under ledning av förskolechef. För att få en övergripande bild och likvärdighet mellan kommunens förskolor, ett med förvaltningsrepresentanter gemensamt forum och en årlig avstämningspunkt skapades 2015 barn- och elevhälsarådslaget. Den 11 maj hölls det tredje årliga barn- och elevhälsarådslaget för förskolan. Under en halvdag samlas förskolechef och specialpedagog, verksamhetschef och representanter för det övergripande systematiska kvalitetsarbetet för att analysera föräldraenkät och erfarenheter från verksamheten. Analysen ligger till grund för följande rapport. 6

135 2 Tillbakablick Varje rådslag inleds med en kort tillbakablick. Nedan presenteras ett urval av övergripande områden som kom fram i analysen För ett optimalt utvecklingsarbete krävs kontinuitet och långsiktighet. Därför återkommer flera av utvecklingsområdena historiskt även i det framåtsyftande arbetet. Inflytande & delaktighet Ett utvecklingsområde som legat i fokus historisk är vårdnadshavarens inflytande på och delaktighet i verksamheten. Vårdnadshavaren upplevde i flera fall att hen inte hade möjlighet att påverka förskolans praktik i den grad som önskades. Analysen under rådslagen 2015 och 2016 visade på flera områden som kunde kopplas till delaktighet. Bland annat förväntan, tydlighet, samsyn och kommunikation m.fl.»relationer - att bygga, att vårda, att utveckla» Förskolechef hade i samtal med pedagog och vårdnadshavare uppmärksammat att det inte fanns en gemensam bild av vilket inflytande man som vårdnadshavare kan förvänta sig att ha på förskolans verksamhet. Slutsatsen blev att förskolan måste arbeta med att skapa en samsyn i kollegiet kring vilket inflytande som ges till och förväntas från vårdnadshavare. Redan vid inskolning ska vårdnadshavaren få en tydlig bild av vilket inflytande som är möjligt. En tydlig bild av vad som ligger i begreppen inflytande och delaktighet samt rimliga förväntningar har skapat en ökad positiv upplevelse hos vårdnadshavaren. Kommunikation Tätt kopplat till ovan och i kontinuerligt fokus för verksamheten är kommunikation. Att ha väl upparbetade kommunikationsvägar mellan förskola och vårdnadshavare bidrar till god insyn och vidare till trygghet. Kommunikation har legat i fokus bakåt och kommer även ligga i fokus framåt och beskrivs mer i analysen av årets utvecklingsarbete. Barnets progression Trygghet ger lärande och lärande ger trygghet. Omsorgsperspektivet och det pedagogiska uppdraget skapar den helhet som är förskolan. Föregående års måloch resultatanalys visade på att förskolan behöver arbeta vidare med att tydliggöra det enskilda barnets progression. En tät kontakt mellan barn, pedagog och förälder skapar en gemensam syn på barnets utveckling och hur förskolan arbetar för att utveckla lärandet. Genom 7

136 samsyn och insyn vårdnadshavare pedagog, skapas förtroende och en trygghet som sprider sig vidare till barnet. 3 Analys Nedan följer en analys av barn- och elevhälsaarbetet i Varbergs kommunala förskola. Analysen baseras på den årliga vårdnadshavarenkäten och förskolechefs och barnhälsateams kunskap om pågående processer och resultat den egna verksamheten. Inledande reflektioner Positiva resultat Resultaten i vårdnadshavarenkäten speglar i hög grad den upplevelse som förskolechef och personal har av verksamheten. I flera fall går det att på den enskilda enheten se att specifika insatser eller fokusområden i arbetet under året har gett resultat i hur vårdnadshavare uppfattar verksamheten. 8

137 Vårdnadshavarenkäten består av 15 frågor kopplade till tre övergripande områden år resultat i jämförelse med 2016 visar följande trender. Område Utveckling 2017 Trend Normer och värden Fortsatt hög kvalitet Utveckling och lärande Ökad kvalitet Samverkan och delaktighet Ökad kvalitet I samtal med pedagoger och arbetslag får förskolechef en bild av hur verksamheten utvecklas och kvaliteten höjts under året utifrån fokusområden och mål i enlighet med grunduppdraget. Det är motiverande att få bilden av förskolans höga kvalitet bekräftad i vårdnadshavarens upplevelse. Enkät som metod Alla metoder för utvärdering och analys har sina för- och nackdelar. I en enkät kan exempelvis frågor uppfattas olika. Det är därför viktigt att minimera tolkningsutrymmet och framför allt se på tendenser i materialet. Förskolechef, ledning och kvalitetsteam reflekterade inledningsvis om att det är en allt för låg andel vårdnadshavare som besvarat enkäten. Genom förskolans digitala system Tempus ska det vara relativt enkelt att besvara enkäten och misstanken är att det snarare handlar om motivation och otydligt syfte då vårdnadshavaren väljer att inte delta. För att höja svarsfrekvensen bör förskolan tydligare följa upp enkätsvaren. Bland annat genom att förmedla det arbete som sker utifrån den analys som görs under rådslagen kopplat till enkäten. Den raka linjen mellan vårdnadshavarens svar i enkäten via övergripande analys och till förändringar i verksamheten behöver förtydligas både till pedagoger och vårdnadshavare. Specialistkompetens Under senare år har barnhälsaarbetet struktur och förutsättningar förändrats. Varje geografisk team har en specialpedagog och får stöttning från skolpsykolog. Tidiga insatser med barnet i fokus är avgörande och därför satsas på en organisation med stödjande kompetenser som arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, samt har ett speciellt ansvar för barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagog Specialpedagog i förskolan har en bred specialpedagogisk kompetens och framförallt en handledande roll. I sitt uppdrag arbetar specialpedagog tillsammans med förskolechef och övrig personal för att bidra till verksamhetens pedagogiska utveckling och skapandet av goda lärmiljöer. Arbetet är förebyggande och hälsofrämjande genom metoder såsom handledning, konsultation, fortbildning och kartläggning på individ-, grupp- och organisationsnivå. 9

138 Skolpsykolog Skolpsykologens uppdrag i förskolan är att erbjuda personal sådan psykologisk kunskap som behövs för att öka kompetens, skicklighet och självförtroende i arbetet, som ett led i att främja barns hälsa och inlärning. Metoder som används i arbetet är konsultation, handledning och fortbildning Förändrade arbetssätt och arbetsformer Tvärprofessionalitet Under året som gått har förskolan infört återkommande tvärprofessionella möten med övergripande fokus på barnhälsa genom kollegialt lärande. Barnhälsamöte, barnhälsakonferens eller KUL-möten (Kollegial Utvecklande Lärande), m.fl. Syftet är att lära av varandra och arbeta främjande för bland annat ökad trygghet, trivsel och barnhälsa. Förskolechef och specialpedagog ser att de tvärprofessionella avstämningarna har en avgörande skillnad i arbetet för att nå ett främjande barnhälsaarbetet på gruppnivå. Vad är barnhälsaarbete? Det är viktigt att inleda ett arbete med trygghet och trivsel i förskolan genom att definiera vad barnhälsa är i praktiken och vilket förhållningsätt det vilar på, menar förskolechef. Främjande och förebyggande Det som framför allt kännetecknar barnhälsaarbete är att det är ett hälsofrämjande arbete som strävar efter att vara förebyggande. Salutogent synsätt Barnhälsaarbetet är salutogent, vilket betyder att det tar utgångspunkt i det positiva och arbetar vidare därifrån. Relationellt perspektiv Barnhälsaarbetet är ett relationellt arbete, vilket betyder att det är i mötet mellan människor som praktiken uppstår. Lika olika Barnsynen i verksamheten måste alltid vara att varje barn har olika förutsättningar och utifrån dessa formas förskolans praktik för bästa möjliga möte för lärande. Förskolechef reflekterar kring hur det kan vara nödvändigt att ta in kompetens och erfarenhet utifrån genom exempelvis föreläsningar. Men det är viktigt att komma ihåg att det också inom Varbergs förskola finns en mycket bred kompetens och mångårig erfarenhet. Det är en framgångsfaktor att nyttja den redan befintliga kompetensen inom organisationen. Ett exempel på det kan vara att låta specialpedagogen föreläsa för pedagogerna utifrån nya forskningsrön, alternativt delge och presentera ett material denne studerat närmare. Stödmaterial Förskolechef understryker hur det i utvecklingsarbetet är viktigt att inte återuppfinna hjulet. Skolverket, Specialpedagogiska myndigheten (SPMS) och 3 Barn- och elevhälsaplan

139 andra instanser tar kontinuerligt fram stödmaterial som förskolan kan använda sig av eller luta sig mot i utvecklingsarbetet. Genom att använda befintligt stödmaterial skapas en likformighet i förskolan och resurser i form av tid och pengar används så effektivt som möjligt. Normer och värden Ledarskapet I samtliga analyser i det systematiska kvalitetsarbetet i Varbergs kommuns förskola och skola återkommer ledarskapet som en avgörande faktor. Förskolecheferna leder pedagogerna i verksamheten och pedagogerna i verksamheten leder praktiken med barnen. Förskolechef reflekterar i analysen kring hur pedagogernas behov bör ligga i fokus för ledarskapet. Förskolechef måste lyssna in och forma sitt ledarskap efter enhetens, lärarlagets eller pedagogens behov. Ibland finns behov av förändrade förutsättningar för att möjliggöra exempelvis utvecklingstid, ibland finns ett behov av förändrad struktur i arbetet, ibland behövs ett tydligt beslut i en fråga och ibland behövs bara någon som lyssnar och bekräftar en upplevelse. I analysen understryker förskolechef bland annat vikten av långsiktighet i ledarskap och uppsatta mål. BUN:s mål och de insatser som följer därmed måste vara långsiktiga och haka i varandra. Det är ett av förskolechefens uppdrag att förtydliga kopplingen mellan olika fokus i verksamheten för att pedagogerna ska se helheten och att hela Varberg är på väg åt samma håll mot fortsatt hög kvalitet i förskolan. Barnhälsakompetenser så som exempelvis specialpedagog, arbetar i flera arbetslag på olika enheter och under olika förskolechefer. Där blir det därför extra tydligt vilka fördelar det för med sig om hela teamet på alla nivåer arbetar likriktat. Specialpedagog vittnar om hur pedagogerna upplever en trygghet när de samtalar med pedagoger från andra enheter och finner att verksamheten och vilka mål man fokuserar på stämmer överens. Professionalitet Den ledarstil som förskolechef förmedlar till pedagoger i teamet avspeglas vidare ner i verksamheten med barnen. Ledaren bör vara professionell och inge förtroende på samma sätt som den har förtroende för sin personal och deras professionalitet i yrkesrollen. Det bygger självförtroende och vidare ett inre lugn som förmedlas både till barn och vårdnadshavare för ökad trygghet och trivsel. 11

140 3.2.2 Tydlighet och långsiktighet Förskoleverksamheten är lagstyrd och ska utgå ifrån förskolans läroplan. Den är samtidigt politiskt styrd på kommunal nivå och ska uppfylla läroplan och höja kvaliteten i verksamheten genom ett arbete med de lokala politiska målen. Bild 1. Barn- och utbildningsnämndens mål Arbetet med barnen som senare blir elever börjar i förskolan och på central förvaltningsnivå syns tydliga fördelar med att fokusera på förskola, grundskola och gymnasieskola som en helhet. För att skapa en samsyn i förskolan mellan förskolechefer/förskolechefsteam och pedagoger/lärarlag utgår utvecklingsarbetet från förvaltningens verksamhetsplan och vidare i enhetens utvecklingsplan. Flera förskolechefer vittnar om att de efter att ha hållit i och hållit ut i flera år med samma fokus och samma inriktning av de olika insatserna i utvecklingsarbetet, upplever att pedagogerna tagit till sig målen. Det har blivit tydligare för pedagogerna hur olika insatser och fokus hänger ihop. Fördelen med det är bland annat att utvecklingsdagar och utvecklingsinsatser inte upplevs vara nya bollar utan istället knyter an till varandra och ringar in en helhet. Som specialpedagog ser jag en tydlig framgångsfaktor i ett likriktat arbete inom teamet. Pedagogerna upplever trygghet när de får syfte, fokus, mål och insatser bekräftade också av pedagoger på andra förskolor. Trygga pedagoger ger trygga barn. Specialpedagog, Varberg. Förskolechef menar att det fortsatt är viktigt att hålla i och hålla ut. Verksamheten måste kontinuerligt arbeta med att förtydliga förskolans uppdrag i praktiken. Det måste, både för pedagoger och i sista ledet vårdnadshavare, vara tydligt vad för slags praktik som ska ske i förskolan och vilket syfte den praktiken har. Personal En faktor som är tätt kopplat till barnens och vårdnadshavarens upplevelse av trygghet och trivsel är personalgruppen. Personalförändringar är en utmaning och förskolan som helhet måste fortsatt arbeta för att vara långsiktiga i rekryteringen. 12

141 Vidare måste ny personal i verksamheten snabbt sättas in i vilken värdegrund som ligger till grund för förskolan och med vilken barnsyn de förväntas möta barn och vårdnadshavare i verksamheten. Utveckling och lärande Kommunikation Mellan förskolan och hemmet För trygga barn krävs både trygga pedagoger och trygga vårdnadshavare. Under rådslagsanalyserna togs flera gånger det gemensamma professionella språket upp som en framgångsfaktor. Ett professionellt gemensamt språk underlättar analys och kunskaps- eller erfarenhetsutbyte i det kollegiala lärandet. Det är också en byggsten i den yrkesstolthet som höjer förskolläraryrket. I årets analys påpekar förskolechef att det professionella språket i viss mån har exkluderat vårdnadshavaren. Det är viktigt att förskolan möter vårdnadshavaren och förklarar de begrepp som används i verksamheten. Genom att inkludera vårdnadshavaren i förskolans arbete byggs en relation upp. På relationen kan sedan kommunikationen mellan förskolan och vårdnadshavare 13

142 utvecklas. För att på så sätt få tryggare vårdnadshavare med möjlighet till insyn i verksamheten vilket i sin tur som leder till tlyggare barn i våra förskolor. Ytterligare ett tillägg som togs upp i rådslaganalysen kopplat till kommunikationen mellan förskolan och vårdnadshavaren är vilken information som efterfrågas. Flera pedagoger har i uppföljningen av verksamheten belyst att den pedagogiska dokumentationen inte är vad vårdnadshavaren efterfrågar, de är mer inriktade på barnets grundläggande behov. Förskolechef understiyker att det är ett utvecklingsområde att förändra inställningen till en sådan fråga. Förskolechef menar att verksamheten måste se det som en väg till vidare dialog där pedagogen kan utveckla samtalet till att handla om barnets utveckling och lärande eller annat arbete på enheten. En förskolechef menar att: "(.. ) tidigare presenterade vi produkten, nu är fokus på processen."... och menar med det att förskolan förut exempelvis förmedlade just vad barnet lärt sig under dagen medan fokus nu istället ligger på att förmedla "Idag arbetade vi med metod A för att utveckla förmåga X och förmåga Y''. Mellan pedagog och barn Flera förskolechefer talar i analysen om barnsyn kopplat till värdegrund och förhållningssätt. Beroende på vilken barnsyn man har som pedagog eller vilken barnsyn man förmedlar i verksamheten bemöts barnet olika. "Hur den vuxnes barnperspektiv synliggörs är beroende på barnsynen, ser man barnet som kompetent och socialt bemöts barnet med tillit och tilltro till sin egen förmåga." 4 Genom reflektion och övning i att se sig själv och situationen med barnet utifrån, kan förskolechef, pedagog och arbetslag arbeta med vilken barnsyn som är eftersträvansvärd på enheten. Och hur Vårdnadshavare hämtar sin tvååring efter en dag på förskolan och frågar förskolläraren: Vad har ni gjort idag då? Vi har arbetat med matematiska problem. Det är viktigt att pedagogen är medveten om att "matematiska problem" har en annan betydelse än vad som menas i förskolan, för de flesta vårdnadshavare som inte har en direkt inblick förskoleverksamheten. Pedagogen måste förtydliga för vårdnadshavaren att matematiska problem i förskolan exempelvis skulle kunna vara att sortera gula klossarna för sig och blå för sig. Cirklar i en hög och trianglar i en. Eller samtal om begrepp som "fler än", "färre än", "över", "under'', osv. Exempel från förskolan, Varberg. 4 Arner, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati, Studentlitteratur Ah. 14

143 man enligt den då bemöter varje enskilt barn eller grupp. I analysen reflekterar förskolechef och kvalitetsteam kring hur bemötande och omsorg är tätt sammankopplat. Ett barn som blir sett, lyssnat till och som bemöts efter sina egna förutsättningar blir och är ett tryggt barn. I kollegiet Kommunikation är grunden till samarbete och samarbete är avgörande för en förskola med en hög kvalitet i verksamheten med barnen. Förskolechef menar att hen måste arbeta kontinuerligt med att skapa en kultur i personalgruppen och arbetslaget där alla utvecklas och lär tillsammans. Genom dialog mellan förskolechef och pedagog men också mellan pedagoger byggs den kultur där alla vågar tänka nytt och föra utvecklingen framåt. Samverkan och delaktighet Inflytande I förskolans läroplan beskrivs hur:»en väl planerad verksamhet med tydliga mål skapar trygghet» Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. 5 Det är en utmaning för pedagoger att skapa en verksamhet som utgår från varje enskild individ och dennes förutsättningar och på samma gång arbeta utifrån gruppens behov. Genom att kontinuerligt följa upp och analysera arbetssätt, jämföra erfarenheter mellan pedagoger, avdelningar och enheter har praktiken förändrats. Fler förskolechefer vittnar om en yrkesstolthet där en pedagog känner trygghet i att utgå från individens förutsättningar men samtidigt arbeta med hela gruppen. I nästa steg är det viktigt att förmedla barnets delaktighet och inflytande i utformningen av verksamheten till vårdnadshavaren. Ett första steg är att börja använda begreppen barnets inflytande och barnets delaktighet i kommunikationen utåt. Förmedla till vårdnadshavare vad det innebär praktiskt i verksamheten att ta utgångspunkt i barnets förutsättningar samtidigt som man utgår från hela gruppen. 5 Skolverket (2016) 15

144 4 Avslutning Förskolan i Varberg arbetar kontinuerligt för trygga barn, trygga barngrupper och för fortsatt högt förtroende från vårdnadshavaren. Enkätstatistiken, dialog med vårdnadshavare och upplevelsen hos pedagogerna talar sitt tydliga språk. Varbergs förskola har hög nöjdhet hos brukarna. En del i den positiva upplevelsen kommer från det kontinuerligt pågående barnhälsaarbetet. Under året har specifikt satsats på tvärprofessionalitet genom ett tätare arbete arbetslag och specialpedagog. Organisationen kring utvecklingsarbetet har förändrats för att skapa förutsättningar för ett än mer främjande arbete. Bland annat har förskolechef organiserat verksamheten så att tvärprofessionella mötesarenor skapats, kallade bland annat barnhälsamöte eller barnhälsakonferens. Förskolechef och specialpedagog lyfter det långsiktiga och likriktade arbetet som en framgångsfaktor i utvecklingen. Att hålla i och hålla ut kring utvecklingsområden och verksamhetsmål skapar förtroende hos pedagogerna och på sikt en större förståelse för helheten som förändrar praktiken med barnen. Förskolechef vill också lyfta att det är en framgångsfaktor att utgå från redan befintligt material istället för att skapa nytt. Genom att i utvecklingsarbetet på enheten eller i arbetslaget utgå från exempelvis skolverkets stödmaterial eller centrala styrdokument och förverkliga dem efter förutsättningarna i gruppen skapas likformighet och igenkänning inom kommunen vilket ger synergier i arbetet och lyfter kvaliteten ytterligare. Analysen visar att kommunikationen med vårdnadshavaren har utvecklats men fortsatt är ett utvecklingsområde. Förskolan måste löpande arbeta med att förmedla uppdraget och skapa rimliga förväntningar hos vårdnadshavaren. I fokus framåt Förebyggande och främjande barnhälsaarbete Förskolan i Varberg ska fortsatt arbeta mot ett barnhälsaarbete som är förebyggande snarare än åtgärdande. I fokus framåt är bland annat att diskutera barnhälsa på övergripande gruppnivå, skapa generella lösningar för individuella utmaningar och anpassa verksamheten utifrån varje enskild barns förutsättningar även i arbetet i grupp. Tvärprofessionalitet Förskolan i Varberg ska fortsatt arbeta tvärprofessionellt och ta till vara på den kompetens och erfarenhet som finns i verksamheten. I fokus framåt ligger ett ökat samarbete mellan specialkompetenser så som specialpedagog eller skolpsykolog och arbetslaget. 16

145 Långsiktighet Förskolan i Varberg ska fortsatt arbeta för ökad kvalitet långsiktigt. Genom att våga testa nytt men samtidigt visa på kopplingen till grunduppdraget och de av barn- och utbildningsnämnden långsiktiga politiska målen skapas en positiv utvecklingskultur. I fokus framåt ligger ett fortsatt utvecklingsarbete som effektivt och tydligt för personal, vårdnadshavare och barn synliggör den röda tråd som skapar helhet. Övergångar Förskolan i Varberg ska fortsatt arbeta för högre kvalitet i överlämningen till förskoleklass. En hög kvalitet i överlämningen skapar trygghet hos barn, vårdnadshavare och pedagoger. I fokus framåt ligger ett större samarbete med grundskolan. 5 Källförteckning Löfdal, A. & Folke-Fichtelius, M. (2014). Förskolans nya kostym: omsorg i termer av lärande och kunskap. (Preschool s new suit. Care in terms of learning and knowledge.) Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016, Elanders Sverige AB, Mölnlycke

146 18 BESÖKSADRESS: NORRGATAN 25 POSTADRESS: VARBERGS KOMMUN, VARBERG TELEFON VÄXEL: E-POST: WEBBPLATS:

147

148 Sammanfattning Elever i Varbergs kommunala skolor är hygga och trivs i verksamheten. Det visar elevhälsaenkäten och det bekräftas i elevhälsasamtal och analys under rådslagen. Hög pedagogisk kvalitet tillsammans med ett arbete för fo1tsatt hög och ökande trygghet och trivsel är grunden till elevens utveckling och lärande. Under rådslagen 2017 analyserades elevhälsaarbetet och elevens mående. Utifrån elevhälsaenkät, elevhälsasamtal och elevhälsateamets kunskap om enhetens elevhälsaarbete sammanfattas året som gått och vilket fokus som ska läggas i elevhälsaarbetet framåt. Under innevarande år har elevhälsaarbetet främst fokuserat på att arbeta hälsofrämjande. För hög arbetsro och koncentration, mot sh ess och utsatthet och för hög hygghet och hivsel. Att arbeta hälsofrämjande eller förebyggande kan bland annat handla om anpassningar och förändringar på enhets- eller gruppnivå. Det ger generella hälsovinster som gynnar alla elever. I elevhälsaanalysen 2017 tas också frånvaro upp som särskild indikator på ohälsa samt enheternas arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDn. Genom att formulera tydliga och gemensamma rutiner för det främjande arbetet kan tidiga insatser sättas in och en negativ h end i elevens mående och beteende brytas. Tre saker vill rektor, elevhälsateam och förvaltningsledning lyfta särskilt i elevhälsaarbetet framöver och dessa är; övergångar, kompetensförsö1jning och närvarorutiner. Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Wiren Utvecklingschef Ann-Sofie Under Barn- och elevhälsachef Martina Wetterstrand Chef. elevhälsans medicinska insatser VARBERGS KOMMUN 1

149 Öka välmående och minska utanförskap 2

150 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Metod... 4 Elevenkät... 4 Elevhälsasamtal Det långsiktiga arbetet Analys Grundskolan Arbetsro & koncentration Stress Kränkande behandling Trygghet och trivsel Allmänt mående Frånvaro Gymnasieskolan Arbetsro & koncentration Stress Kränkande behandling & återkoppling från en vuxen Trygghet & trivsel Allmänt mående Frånvaro Grundsärskola och gymnasiesärskola Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak (ANDT) Avslutning Fokus framåt... 20

151 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det systematiska kvalitetsarbetet i Varberg har tre årliga avstamp på central nivå. Kunskap och lärande med fokus på pedagogiken, Trygghet och trivsel med fokus på omsorg och välmående samt Mål och resultat med fokus på bland annat resultat i de nationella ämnesproven och betyg. Dessa tre bildar en helhet där hög kvalitet i pedagogiken tillsammans med ett högt välmående skapar progression i lärandet. För att synliggöra och öka den övergripande kvaliteten i verksamheten och slutligen elevernas resultat analyseras de olika avstämningarna i det systematiska kvalitetsarbetet var för sig. Sedan 2015 har det årligen hållits Barn- och elevhälsarådslag för att skapa ett tydligt avstamp i skolornas elevhälsaarbete. Genom att vidta åtgärder och tvärprofessionellt analysera verksamheten arbetar Varbergs skolor för att nå ett främjande arbetssätt som förebygger diskriminering, kränkande behandling och psykisk ohälsa. 1.2 Metod Elevhälsaarbetet pågår kontinuerligt i verksamhetens alla delar. Elevhälsans främsta led är läraren i klassrummet. Nästa led är elevhälsateamets tvärprofessionella kompetenser och i tredje ledet dessa tillsammans i det främjande arbetet. Förvaltningsövergripande arbetar chef för barn- och elevhälsa, chef för elevhälsans medicinska insatser, utvecklingschef och kvalitetsteam i tätt samarbete med skolor och förvaltningsledning för att finna gemensamma utvecklingsområden och framgångsfaktorer. Hur det övergripande elevhälsaarbetet formuleras baseras på elevhälsaenkät, elevhälsasamtal, frånvarouppföljning, personalens kunskap om den egna praktiken och dessa sammantagna och analyserade under barn- och elevhälsarådslagen. Elevenkät Varje år genomförs i förskoleklass (från och med år 2017 byts förskoleklass mot årskurs 1), årskurs 4, årskurs 8 och år 1 på gymnasiet en omfattande elevhälsaenkät. Enkäten är en del i elevhälsans och skolsköterskornas arbete med den individuella elevens fysiska och psykiska välmående och utveckling. Som en del i det enhetsövergripande arbetet på elevhälsateamsnivå och det kommunövergripande arbetet på förvaltningsnivå, har ett urval från enkäten med fokus på trygghet och trivsel tagits fram. 4

152 Elevhälsasamtal Efter genomförd enkät möter skolsköterska elev, alternativt elev och vårdnadshavare, för ett elevhälsasamtal där enkätsvaren följs upp. Skolsköterska går igenom svaren tillsammans med elev. Svaren kan ändras om elev har missuppfattat ett begrepp eller frågan som helhet. Det är i elevhälsasamtalet som skolsköterska säkerställer att samtliga elever mår väl och utvecklas enligt förväntan och att alla elever i behov av hjälp får det stöd som fordras i det enskilda fallet. Barn- och elevhälsarådslag Under våren 2015 inleddes en fördjupning i analysarbetet kring trygghet och trivsel på förvaltningsövergripande nivå genom ett tydligt avstamp i elevhälsaårshjulet i form av barn- och elevhälsarådslag. En kommungemensam tvärprofessionell analys lägger tydligt fokus på Barn- och utbildningsnämndens mål Öka välmående och minska utanförskap. Det bygger samsyn inom elevhälsateamen. Det skapar en fast avstämningspunkt i årshjulet för återblick, reflektion och framåtsyftande planering. Det är ett tillfälle för övergripande stödresurser att få en inblick i verksamhetens olika metoder och verktyg samt se möjligheter och utvecklingsområden som sträcker sig utanför den enskilda enheten. 2 Det långsiktiga arbetet Som en första del i rådslagsanalysen riktades blicken tillbaka till tidigare rådslag och arbetet som sker i verksamheten löpande. Enheterna och deras behov eller fokusområden skiljer sig åt men kan ändå sammanfattas övergripande tillhöra följande fyra områden; Arbeta främjande och förebyggande - Det är viktigt att styra elevhälsaarbetet från att arbeta åtgärdande till att än mer arbeta främjande och förebyggande. Enhetens tid för främjande och förebyggande insatser minskar då akuta ärenden dyker upp. Med en flexibel verksamhet, fasta tider avsatta för främjande insatser och resurser väl fördelade kan verksamheten uppnå en kontinuerligt främjande verksamhet. Stödjande och inte ersättande verksamhet - Elevhälsateam ska stötta pedagog med sin tvärprofessionella kompetens för att nå bästa möjliga lösning för elev och elevgrupp. Elevhälsateamet ska inte vara en ersättande verksamhet utan delar ansvar för elevhälsaarbetet med pedagoger och övrig personal på skolan. Tätare samarbete mellan elevhälsateam och pedagog - För att nå bästa möjliga utveckling i arbetet med trygghet och trivsel på skolan så krävs samsyn mellan rektor, arbetslag och elevhälsateam. Det måste finnas 5

153 öppna kommunikationsvägar mellan kompetenser och en insikt kring att alla elever är allas ansvar. Övergångar- Överlämningar mellan årskurser/verksamheter behöver utvecklas för att bibehålla bästa möjliga kontinuitet i elevens utveckling och minsta möjliga avbrott i lärandet. Ett utvecklingsarbete pågår för att säkerställa detta. 3 Analys Vad är ett främjande och förebyggande elevhälsaarbete? Hälsofrämjande arbete: Utgår från kunskap om vad som gör att barn och ungdomar utvecklas väl och mår bra. Syftar till att stärka eller bibehålla fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket ger generella hälsovinster som riktar sig till alla. Utgångspunkt är ett salutagent perspektiv som fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Förebyggande arbete: I syfte att minska risken för ohälsa. Kan rikta sig till alla, men har ett specifikt problemområde i fokus. Målet är att minska riskfaktorernas inflytande över individen och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Planeringen av förebyggande insatser bygger på kunskapen om vad som orsakar ohälsa eller vad som kan utgöra hinder för nå utbildningens mål. Åtgärdande arbete: Innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos individ. 3.1 Grundskolan Grundskolan i Varbergs kommun består av 21 stycken grundskolor fördelade på sex geografiska team. Verksamheten innefattar nästan 7000 elever fördelade från förskoleklass till årkurs 9. Elevhälsaarbetet sker i första led ute på enheten och varierar beroende på behov och förutsättningar. Följande analys tar framför allt upp kommunövergripande generella analysfrågor och slutsatser. Barn- och elevhälsaarbetet i grundskolan i Varberg har förändrats under de senaste fyra-fem åren. Dels på grund av förändringar i organisationen med bland annat förändrat och uppdelat chefsansvar men också i praktiken i arbetet med eleven. Framför allt lyfts arbetet med det fränzjande och förebyggande elevhälsarbetet som en framgångsfaktor i jämförelse med det åtgärdande elevhälsaarbetet. Vidare har fokus de senaste åren legat på att sprida elevhälsakompetensen och elevhälsaarbetet till att innefatta hela skolan. Det för att skapa ett gemensamt ansvar för alla barn och elever, för ökat välmående och minskat utanförskap. 6

154 3.1.1 Arbetsro & koncentration För en god arbetsro och hög koncentration i skolarbetet hos eleverna lyfter rektor och elevhälsateam arbetet med klassen som grupp. För ett gott arbetsklimat och därmed hög arbetsro och koncentration ska kunna skapas i klassrummet har rektor och elevhälsateam under året arbetat med att stötta läraren i arbetet med att bygga en grupp som fungerar väl tillsammans. Speciellt viktigt efter sammanslagningar vid byte av skola eller i byten från förskola till förskoleklass. Värdegrund kan kopplas till elevhälsaarbetet i sto1t men också specifikt till arbetsro och koncentration. Många elever behöver inte mer än en lektion tillsammans med en lärare för att läsa av vilka regler det är som gäller i klassrummet. Om reglerna dessutom är allmängiltiga på hela skolan underlättar det ytterligare. Skolpsykolog påpekar dock att så fungerar inte alla elever. Vissa kan behöva att en lärare eller någon ur elevhälsateamet sätter sig ner och talar med eleven kring vad som är okej och vad som inte är okej 1 en rastsituation alternativt en lektionssituation Stress Rektor menar att det i skolan finns en trend med ökande stress hos eleverna. Framför allt i de högre årskurserna men också så tidigt som i årskurs fyrafem. Ytterligare en tendens som rektor tillsammans med elevhälsateam uppmärksammat är att problematisk stress tidigare var vanligare hos tjejer men att det nu är ett problem för både tjejer och killar. Områden som stressar eleverna kan vara höga ambitioner eller utmaningar att nå godkända betyg för gymnasiebehörighet. Flexteam Till stöd för elevhälsaarbetet i skolan finns flexteam, bestående av pedagoger med personlig lämplighet och fördjupad kunskap och kompetens inom autismspektrumtillstånd (AST). Uppdraget är att genom anpassat förhållningssätt, metodik/arbetssätt möjliggöra ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med elever inom AST och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), med kartlagt behov av detta stöd. Arbetet fokuserar på värdegrund, förhållningssätt, samtalsmetodik, visuellt tydliggörande pedagogik och kommunikation, men också organisatoriska anpassningar. Målsättningen, i ett nära samarbete med klasslärare och elevhälsateam, är att erbjuda anpassade individuella flexibla lösningar samt skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Detta förväntas bidra till ökat välmående, högre skolnärvaro och måluppfyllelse. Rektor, elevhälsateam och lärare i klassrummet arbetar kontinuerligt för att motverka stress. Under året som gått har bland annat kompetens från elevhälsan 7

155 träffat elever i ett förebyggande arbete genom dialog kring stress, studieteknik och förväntan i klassrummet. Kopplat till förväntan sker också ett löpande arbete i dialog med vårdnadshavare för att även där förmedla vad som är ett rimligt mål för den enskilda eleven. Pedagogerna arbetar också med alternativa metoder för eleverna att uppvisa sina förmågor. Om exempelvis provsituationen skapar en negativ stress hos eleven finns det andra metoder för avstämning av prestation som kanske inte stressar på samma sätt. En dialog mellan pedagogerna i arbetslaget kan också förhindra att flera inlämningar, redovisningar och prov sker samtidigt vilket också kan förebygga stress hos eleverna. Ledarskapet i klassrummet Rektor påpekar hur viktigt det är hur lärarens ledarskap ger sig uttryck till klassen. En lugn lärare som är trygg i sin roll som ledare i gruppen påverkar hela klassen i en positiv riktning Kränkande behandling Eleverna uppger i enkäten och i samtalet med skolsköterskan att de i övervägande majoritet inte utsatts för kränkande behandling. I de fall där en elev blivit utsatt för kränkande behandling och kommit till personals kännedom, agerar alltid någon i personalen på skolan. Beroende på incident kan det lösas på plats av lärare eller ge upphov till större insatser där lärare, elevhälsateam och rektor samarbetar för att fånga upp och aktivera plan för kränkande behandling. Andel elever som uppger att de blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade av andra elever Trend Åk 4 28% 29% Åk 8 17% 14% I årskurs fyra är trenden fortsatt stabil med resultaten i årskurs 8 visar på en positiv utveckling där färre elever uppger att de blivit retade, utstötta eller på andra sätt illa behandlade av andra elever. Relationellt perspektiv I det främjande och förebyggande elevhälsaarbetet kopplat till att motverka utanförskap och/eller kränkande behandling lyfter rektor och elevhälsateam flera aspekter. Under året har bland annat genomförts, som också beskrivs ovan i kap 3.1.1, ett relationsstärkande arbete kopplat till elevgrupp. Genom en väl planerad uppstart och ett kontinuerligt arbete med klassen som helhet förebyggs kränkande behandling. Som en del i skolans plan mot kränkande behandling arbetar enheten för att utveckla relationen personal till elev. Rektor och elevhälsateam understryker att det måste vara tydligt för eleverna att de alltid kan uppsöka vem som helst i personalen för stöd om de upplever en kränkning. Det måste också vara tydligt för 8

156 alla vuxna på skolan att alla elever är allas ansvar och att elevhälsaarbetet inte är något som sker enbart i elevhälsateamet utan i alla relationer till elev på skolan. Rektor talar bland annat om hur skolan under föregående års rådslag uppmärksammat rasterna som ett utvecklingsområde kopplat till utsatthet. Genom extra satsningar på rastvaktsschema och en organisering där rastvakten blir en vuxen med en relation till eleverna har risken för kränkningar och utsatthet på rasterna minimerats. Nya rutiner I arbetet med att motverka kränkningar har flera skolor under året arbetat med att för pedagoger och elevhälsateam förtydliga struktur, organisation och ansvar kopplat till kränkande behandling och elevärenden. En tydlig och likformad praktik där alla vet vem som svarar för vad, underlättar och skapar trygghet i kollegiet samtidigt som det minimerar risken för att en incident ska kunna hamna mellan stolarna på grund av oklar ansvarsfördelning. Rektor menar att dessa tydliga och dokumenterade ansvarsrutiner kopplade till utsatthet skapat en ökad trygghet i organisationen. Värdegrund Skolans värdegrund kopplas till bemötande och inkludering och är grundläggande i arbetet mot kränkande behandling och utanförskap. Inledningsvis under rådslagen visades en inspirationsfilm med en intervju av Petter Iwarsson, skolkurator och sakkunnig på BRIS. Han pekar på hur viktigt det är att aktivt arbeta med vilken värdegrund den vuxne på skolan förmedlar till barn och elever i det dagliga arbetet. Rektor menar att värdegrundsarbete som begrepp kan uppfattas abstrakt. Det är ett viktigt arbete att genom dialog på enheten förtydliga vad som menas med värdegrund och hur den visas upp i vårt agerande inför eleverna. Exempelvis kan det vara i att tydliga visa på hur alla vuxna på skolan tar ett gemensamt ansvar för alla barn och elevers välmående. Samtliga skolor har värdegrundspedagoger eller liknande vilket ger en positiv effekt på det främjande och förebyggande arbetet. Värdegrundspedagogen har i sitt uppdrag tid avsatt för att vara drivande i utvecklingsarbetet kopplat till värdegrund. Bland annat genom att stötta lärarlag och elev för att förhindra kränkningar och diskriminering. En reflektion från rektor och elevhälsateam under rådslagen kretsar kring hur långt skolans ansvar sträcker sig. Incidenter utanför skolan och skoltid påverkar eleverna under kommande skoldag och behöver ändå hanteras inom skolans verksamhet. Genom ett värdegrundsarbete kan skolan som verksamhet påverka elevernas förhållningssätt till varandra. Ett förhållningsätt, en värdegrund, som de sedan tar med sig i livet utanför skolan och skoltid. 9

157 3.1.4 Trygghet och trivsel En övervägande majoritet av eleverna uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan och upplever skolan som en trygg plats. Det pågår ett ständigt arbete för att behålla den höga nivån av trygghet och trivsel, men också för att fånga upp de elever som inte trivs i skolan eller som upplever ohygghet. Andel elever som uppger att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan Trend Åk4 92% 93% -+ - Åk8 92% 90% ~ Trenden i årskurs 4 är en fortsatt stabil medan den i årskurs 8 visar en viss negativ utveckling på två procentenheter. Raster Som beskrevs ovan i kap ringades rasterna in som utvecklingsområde under föregående rådslag. För att förbättra situationen på rasten och öka tryggheten ytterligare har skolan därför under innevarande år arbetat på flera fronter kring rastsituationen. Ökad vuxennärvaro och i största möjliga mån med vuxna som redan har en relation till elevgruppen. Specifik närvaro på platser på skolgården som eleverna nämnt som otlygga. Fler organiserade aktiviteter genomförs på rasterna, dels av trivselledare men också av de rastvakter som finns ute på skolgården. Vikten av relation Rektor och elevhälsateam lyfter nära relationer till en eller ett par vuxna på skolan som avgörande för hygghet. I de yngre årskurserna sker det naturligt genom klassläraren men i de högre årskurserna där eleverna i större utsträckning har ämnesspecifika lärare är mentorstid viktigt. Viktigt är också, menar rektor, att relationen byggs upp förebyggande för att underlätta arbetet med hygghet och för trivsel. övergångar Övergångar från förskola till förskoleklass, vid sammanslagning av klasser, vid byte av skola, från grundskola till gymnasieskola är ett område som kan utvecklas ytterligare för en högre kvalitet, menar rektor och elevhälsateam. Det är av vikt att information överlämnas gällande vilka anpassningar och vilket stöd den enskilde eleven har behov av för att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt i sitt nya sammanhang. Rektor beskriver hur en väl genomförd övergång innefattar relationsbyggande i form av besök av framtida pedagoger, besök av eleverna i de nya lokalerna, mellan elevgrupperna genom exempelvis gemensamma aktiviteter så som exempelvis 1 Flera skolor har valt att utbilda elever till t1ivselledare genom tlivselledarprogrammet. Att vara tlivselledare innebär bland annat att vara extra uppmärksam på inkludeling. Exempelvis genom att organisera lekar under rasten med fokus på att alla sk a få vara med. 10

158 idrottsdagar eller brevväxling. Även efter att klassammanslagning genomförts kan uppföljande utvärdering mellan lärare eller elevhälsateam ge positiva effekter då det eventuellt uppstått fler frågor eller behov av stöd på den mottagande skolan. Utmaningar i arbetet med övergångar är att mottagande lärare i vissa fall inte finns på plats. De kan handla om nyrekrytering eller omorganisering. Bristen på tid är också ett problem då det exempelvis är en extra hektisk period för både elever och pedagoger vid terminsslut och byte mellan skolgångar så som vid exempelvis årskurs 9 till gymnasieskolan. Den traditionella modellen för överlämningar håller på att utvecklas för att ge bättre kontinuitet till och i elevens utveckling och lärande Allmänt mående En övervägande majoritet av eleverna i Varbergs grundskola uppger att de mår bra eller mycket bra. Samtliga områden beskrivna ovan kan kopplas till det allmänna måendet men ytterligare en stor påverkan har elevens fritid. I den mån skolan kan påverka elevens fritid görs det bland annat genom värdegrundsarbetet som beskrivs i kap Andel elever som uppger att de mår bra eller mycket bra Trend Åk 4 93% 94% Åk 8 87% 86% Trenden visar fortsatt stabil nivå i både årskurs 4 och årskurs 8. En förändring inom spannet en procentenhet upp eller ner från år till år går inte att dra några slutsatser ifrån. Tvärprofessionalism Under det första rådslagen 2015 fastslogs att elevhälsaarbetet skulle spridas från elevhälsateamet till att innefatta hela skolan. Som en inspiration och modell för att utveckla ett mer hälsofrämjande och förebyggande elevhälsaarbetet bjöds rektor och specialpedagog från Bergsjöskolan in för att föreläsa om Bergsjömodellen. Fokus är ett mer nära och tidigare samarbete mellan lärare och elevhälsateam. En förskjutning från ett individcentrerat synsätt mot ett mer salutogent grupperspektiv. Varbergs skolor har under de två senaste åren utvecklat sin elevhälsa utifrån denna modell och efter varje skolans förutsättningar. En stor del i det arbetet är Elevhälsamöte (EHM). En mötesarena som bygger ett samarbete mellan lärare och elevhälsan samt fokuserar arbetet mot att bli främjande istället för åtgärdande. Resultatet av EHM syns bland annat i förskjutningen av ansvar i elevhälsaarbetet. Kompetenserna i elevhälsan stöttar pedagogerna istället för att ta över ärenden. Det breddar pedagogernas kompetens och leder i förlängningen till tidigare insatser. På vissa enheter berättar rektor om hur man under året inkluderat även fritidshemmen i EHM för att skapa en än större helhet och ökad delaktighet. 11

159 Viktigt i arbetet med tvärprofessionalismen är att allas ansvar och kompetens är tydligt förmedlat. En rektor beskriver hur elevhälsan fick presentera sig och förtydliga sitt uppdrag inför alla pedagoger. Det är inte självklart att alla vet vilka kompetenser en speciallärare, studie- och yrkesvägledare eller kurator besitter Frånvaro Inför barn- och elevhälsarådslagen 2017 ombads rektor och elevhälsateam att i den förberedande analysen lägga extra vikt vid närvaro och frånvaro och dess koppling till hur eleverna svarat i enkäterna. Ströfrånvaro är ofta en första indikator på ohälsa. Att tidigt fånga upp en elev som visar tecken på ohälsa, genom exempelvis frånvaro, kan förebygga en större och mer svårarbetat problematisk skolfrånvaro framöver. Rektor och elevhälsateam beskriver hur det första ledet i arbetet med att främja skolnärvaro börjar med läraren/arbetslaget i och kring klassen. Något så grundläggande som att uppmärksamma och påpeka frånvaron är viktigt eftersom eleven då blir sedd och man visar från skolans sida ett intresse av att ta reda på vad som orsakar frånvaron. Det förmedlar en känsla av att det finns en vuxen som bryr sig. I ett andra steg blir kopplingen till, och samarbetet med, hemmet viktig. Läraren med stöd från elevhälsateamet och i samarbete med elev och vårdnadshavare behöver kartlägga och analysera vad som ligger till grund för frånvaron. Det framkommer i dialogen på Rådslagen att rutiner kring hur och när insatser ska sättas in behöver förtydligas, gärna då på en övergripande kommungemensam nivå. Sådana rutiner är nu framtagna och ska implementeras och verkställas i höst. Det framkommer att man i elevhälsan är överens om att tidiga insatser, kartläggning och samverkan är av största vikt för ett mer närvarofrämjande arbete. Elevhälsateamen lyfter också samarbetet med socialförvaltningen (SOF) och barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) som avgörande då allvarlig problematik kan ligga bakom att eleven inte kommer till skolan. 3.2 Gymnasieskolan Peder Skrivares gymnasieskola består av fem enheter som mellan sig har ett brett spann av utbildningar och utbildningsmöjligheter. På Peder Skrivares gymnasieskola erbjuds både högskoleförberedande program och yrkesförberedande program. Praktiska program, teoretiska program, individuella program och gymnasiesärskola och lärvux. Verksamheternas praktik skiljer sig väsentligt åt mellan enheterna och därav också behovet av stöd och extra resurser hos eleverna, samt hur dessa formuleras och fördelas. 12

160 Under föregående års rådslag fastslogs att ett gemensamt utvecklingsområde och fokus för arbetet under läsår 2016/2017 var att korta avståndet mellan elev och elevhälsaresurs. Under innevarande år har elevhälsan arbetat proaktivt genom bland annat tätare samarbete med pedagogerna. En del i samarbetet har varit och är att arbeta handledande och stötta lärare med specialkompetens Arbetsro & koncentration För att kunna ta till sig undervisningen krävs att eleverna upplever arbetsro och kan koncentrera sig. Flera faktorer spelar in på elevernas uppfattning av arbetsro och koncentration. Rektor och elevhälsateam reflekterar kring hur det kan ha en positiv påverkan på arbetsron om man minimerar valen och maximerar tydligheten i elevens klassrumssituation. Under året som gått har det bland annat inneburit att fler klasser alltid har fasta sittplatser och att rutinerna för uppstart av lektionen ser likadana ut oavsett vilken lektion. Vissa enheter arbetar också med mobilhotell där eleverna lämnar mobiltelefonen under lektionen för att den inte ska tävla med undervisningen om uppmärksamhet. Rektor påpekar dock att mobilhotell inte är en slutgiltig lösning. Dels för att mobilen om den används på rätt sätt kan vara ett kraftfullt pedagogiskt verktyg. Men också för att det redan idag finns smarta klockor och glasögon, det kommer så småningom bli en omöjlighet att samla in alla digitala verktyg. Rektor menar därför att vi måste träna eleverna ibland annat studieteknik och struktur för att de ansvarsfullt ska kunna använda mobiltelefonerna i skolarbetet också under lektionstid. Läraren - ledaren Tätt kopplat till arbetsro och koncentration är lärarens roll som ledare i klassrummet. Under året som gått har elevhälsateam och rektor arbetat för tätare samarbete med läraren. Genom stöd och handledning ger elevhälsa och rektor läraren bästa möjliga förutsättningar att vara en självklar ledare i klassrummet. Den självklara ledaren skapar struktur och genom den en praktik där alla känner sig delaktiga i ett sammanhang. Det ger i sin tur både trygghet, trivsel, arbetsro, koncentration och slutligen progression i lärandet Stress Det finns flera anledningar till varför en elev i gymnasieskolan upplever stress. Rådslagsanalysen pekar bland annat ut högpresterande elever som upplever stress för att nå de högsta betygen. Lågpresterande elever som upplever stress för att nå ett godkänt betyg för en gymnasieexamen eller ett yrkesbevis. Flera faktorer som skapar stress ligger också utanför gymnasieskolan så som exempelvis satsningar i idrott eller andra organisationer. Elevhälsateamet talar också om att elever kan uppleva en allmän stress kopplat till identitet och att befinna sig i mellanrummet mellan barn och vuxen. Oavsett orsak arbetar elevhälsateam och lärare gemensamt för att minimera och motverka negativ stress. 13

161 Rektor ger exempel på proaktivt arbete som genomförts under året kopplat till stress. Skolsköterska, skolkurator och studie- och yrkesvägledare har besökt klassrum för att tala om stress, studieteknik och prestation kopplat till stress. Syftet är att göra eleverna medvetna om vad stress är, hur negativ stress påverkar kroppen och ge dem verktyg för att förebygga och motverka stress. Resultatet blir både mer medvetna elever som kan flagga för negativ stress tidigt. Men det har också skapat en mötesarena och relation mellan elevhälsateam och elev. Med en relation i grunden blir det lättare för eleverna att söka stöd och samtal med elevhälsans kompetenser tidigt vilken i det långa loppet kan förhindra att ett mindre problem hinner växa till ett större. I ett andra steg arbetar elevhälsateam och rektor tillsammans med lärarlagen för att lägga upp planeringen av undervisningen på ett sätt som minimerar upplevelsen av press och stress hos eleverna. Att inte ha alla prov samma vecka eller att använda sig av alternativa bedömningsverktyg är enkla medel som minskar upplevelsen av stress hos eleverna Kränkande behandling & återkoppling från en vuxen Eleverna på Peder Skrivares gymnasieskola upplever en hög grad av trygghet och trivsel i verksamheten. Genom ett aktivt arbete med bland annat plan mot diskriminering och kränkande behandling och värdegrund motverkas utanförskap. Fokus under året har bland annat legat på att göra eleverna mer delaktiga i arbetet med plan mot diskriminering och likabehandling. Det är fortsatt allt för många elever som svarar vet ej på frågan om personalen på skolan gör någonting åt det, när någon blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad. I analysen hos både elevhälsateam och pedagoger blir slutsatsen att vet ej står för att eleven själv inte har någon erfarenhet av kränkning och därför inte vet hur en insats från personalen ser ut. Andel elever som uppgett att de blir retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade av andra elever på skolan Trend Gy år 1 2% 5% Negativ trend. Fem procent av eleverna på gymnasiet uppger att de blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade. Verksamheten arbetar vidare för högre kvalitet och för att fånga upp de elever som upplevt utstötthet. Genom ett aktivt arbete med att göra eleverna delaktiga i värdegrundsarbetet så som utformning av plan mot diskriminering och kränkande behandling borde processen kring personalens insatser vid en incident synliggöras för eleven. Eleverna ska inte behöva ha personlig erfarenhet av en insats från personalen för att känna trygghet i att någon vuxen alltid ingriper om någonting skulle uppstå. Det måste också vara tydligt för eleven att en anmälan till lärare eller elevhälsateam kan ske anonymt. 14

162 Rektor påpekar också att små enkla proaktiva insatser som placering och fördelning av elevskåp kan förebygga kränkningar Trygghet & trivsel Tvärprofessionalitet Under innevarande år har flera nya rutiner införts och utvecklats med fokus på att nå ett främjande och förebyggande elevhälsaarbete. Rektor har bland annat infört nya arenor för tvärprofessionella möten så som exempelvis Elevhälsamöte EHM. Införande av tvärprofessionella mötesarenor har under året bidragit till att skapa en relation, samsyn och i slutändan samarbete mellan lärare och elevhälsateam. Skolsköterska, SYV, speciallärare och kurator vittnar om hur de under året byggt upp relationer till pedagogerna i arbetslagen och skapat ett tätare samarbete. Rektor understryker hur tydliga rutiner för dessa möten har satts upp. Dels för att Andel elever som uppger att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan Trend Gy år 1 96% 98% Fortsatt hög nivå och en ökande trend. En klar majoritet av eleverna på Peder Skrivares gymnasieskola upplever skolan som trygg. effektivisera tiden men också för att se till att alla kommer till tals och att mötet blir meningsfullt för samtliga deltagare och så småningom bidrar till en förändrad praktik bättre anpassad för eleverna. Ytterligare en förändring som införts under året för att skapa tätare samarbete är att elevhälsapersonalen är med på APT. Det bidrar till en starkare vi känsla och skapar det gemensamma ansvaret för alla elever. Övergångar Övergången mellan grundskola och gymnasieskola är ett område som arbetats mycket med under de senaste åren då det för eleverna är en stor förändring som kan ge upphov till oro. För att skapa trygghet kopplat till bytet av skolform är samarbete mellan grundskola och gymnasieskola ett måste. Gymnasieskolan har bland annat öppet hus där grundskoleelever kan besöka sin nya skola. Det sker också överlämningar där bland annat specialkompetenser utbyter information om enskilda elever och deras förutsättningar. All information om eleverna underlättar och påskyndar uppstarten i deras gymnasieskolgång. Rektor menar att här finns utrymme för utveckling. En elevs diagnos säger exempelvis inte allt, rektor efterfrågar mer konkret vilka insatser som har genomförts och vilka som har fungerat väl för att direkt kunna ta vid där grundskolan slutade. Det skulle skapa en smidigare övergång och ökat lärande för eleven. 15

163 Gymnasieskolan ställer utökade krav och förväntningar på eleven i jämförelse med grundskolan. Det är mer fokus på elevens eget ansvar. Eleven måste själv strukturera sina studier. Rektor menar att grundskolan och gymnasieskolan skulle förebygga stress och oro om eleven var väl insatt i vad som väntade i gymnasieskolan. Förberedda elever med en förväntan som speglar verkligheten ger ett bättre allmänt mående Allmänt mående Det är fortsatt en klart övervägande majoritet av eleverna på Peder Skrivares gymnasieskola som uppger att de mår bra eller mycket bra. Rektor och elevhälsa team kopplar det till det främjande arbetet i verksamheten. Genom att bygga relationer mellan elevhälsateam och arbetslag men också till elev kan elevhälsaarbetet fånga upp eventuell oro och tidigare inleda insatser för att motverka innan problemet växt sig större. I det förebyggande arbetet har elevhälsateam och arbetslag under året arbetat mot att under gemensam mötestid inte diskutera elevärenden utan istället nå det övergripande arbetet där de tillsammans kan främja tlygghet och trivsel i hela gruppen. Inledningsvis kan den nivån på diskussionen vara Andel elever som uppger att de mår bra eller m cket bra Trend Gy år 1 95% 94% 7 Fortsatt hög nivå och stabil trend. En förändring inom spannet en procentenhet upp eller ner från år till år går inte att dra några slutsatser ifrån. utmanande att nå och än är inte heller alla där. Men det rör sig åt rätt håll och i de arbetsgrupper där det främjande arbete kommit långt ser elevhälsateam och rektor stora fördelar som exempelvis en lugnare och tlyggare elevgrupp. För fortsatt hög utvecklingstakt och motivation det övergripande 16

164 elevhälsaarbetet arbetar gymnasieskolan salutogent. Det innebär att utgångspunkten i utvecklingsarbetet kopplat till trygghet, trivsel och elevhälsa tas ifrån en positiv synvinkel. Arbetet börjar i någonting som har fungerat bra och lyfter därifrån andra delar i utvecklingen till samma nivå Frånvaro Under rådslaget 2017 lades ett specifikt extra fokus vid närvaro och frånvaro och dess koppling till elevens mående. Inledningsvis reflekterades över hur närvaro registreras och hur rektor kan följa upp närvaroregistreringen tillsammans med lärare för att sedan ha ett högkvalitativt analysmaterial att utgå ifrån. Rektor menar att det är av största vikt att sedan skapa tydliga rutiner med ansvarsfördelning och insats kopplat till frånvaro. Första ledet i uppföljningen med elev är läraren men denna har också fullt stöd från elevhälsateamet och rektor. Problematisk frånvaro är mycket enklare att förebygga än att förändra. Genom att tidigt fånga upp elever som ligger i riskzonen och arbeta aktivt för att förändra de bakomliggande utmaningar som skapar frånvaro kan i många fall den problematiska frånvaron motverkas innan den uppstått. Frånvaro kan vara en första indikator på att en elev inte mår bra och det är viktigt att fånga upp och tydliggöra att någon vuxen reagerar när en elev inte dyker upp i skolan. En viktig del i arbetet med närvaro är att skapa en skoltid som är meningsfull för eleven. Allt ifrån en pedagogisk praktik som ger alla elever bästa möjliga förutsättningar för lärande men också organisatoriska förutsättningar som att undvika håltimmar eller ge eleverna tid att förflytta sig mellan olika lokaler. Två trender kopplat till frånvaro är tydligt genomgående på hela gymnasieskolan. I årskurs två lockar körkort och fler elever väljer bort lektionstid för att övningsköra. I årskurs tre har flera elever extrajobb och skolkar för att ta ett extrapass och tjäna pengar. Det måste finnas en tydlig bild av varför eleven bör gå i skolan även om den redan har ett arbete och vikten av hög närvaro måste förmedlas till både elever och vårdnadshavare. 3.3 Grundsärskola, gymnasiesärskola och lärvux Grundsärskola Grundsärskolan har ett väl inarbetat kvalitetsårshjul med återkommande fasta avstämningar. Årshjulet har nu rullat i fyra år och rektor berättar att de återkommande avstämningarna skapat en trygghet hos pedagogerna som vet vad som förväntas av dem i varje del i det systematiska kvalitetsarbetet. 17

165 Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan har under de senaste åren flera gånger förändrats organisatorisk med bland annat flera nya rektorer. Det långsiktiga arbetet som eftersträvas i det systematiska kvalitetsarbetet har därför varit en utmaning. Nuvarande rektor har därför gjort en omstart i utvecklingsarbetet tillsammans med elevhälsa och pedagoger. Särskolans framgångsfaktorer Fördelen med utvecklingsarbete i särskolan i jämförelse med ordinarie skolgång är flera. Bland annat är det en hög personaltäthet och pedagogerna är med eleverna under hela skoldagen. Det bygger en nära relation mellan lärare och elev där läraren kontinuerligt kan stämma av hur eleven mår och vilka faktorer som påverkar trygghet, trivsel och mående. Medan grundskola och gymnasieskola arbetar för att nå ett proaktivt arbete är det mer av en naturlig del i särskolans praktik. Särskolan måste vara proaktiv och främjande för att fungera. Rent praktiskt kan det innebära att verksamheten måste vara förutsägbar. En hög andel av eleverna i särskolan behöver förutsägbarheten i verksamheten för att kunna fungera i skolsituationen och nå ett lärande. Även nära relationer till elevhälsateamet är viktigt. En lärare exemplifierar med att en elev har huvudvärk och kan få en huvudvärkstablett av skolsköterskan. Bara en så liten interaktion bygger en relation som underlättar samarbete mellan lärare och elevhälsateam nästa gång när det kanske är en större incident. Både i grundsärskolan och gymnasiesärskolan pågår inkluderingsprojekt för att skapa relationer mellan skolformerna. Rektor ser tydliga fördelar både hos särskoleeleverna som exempelvis kan stötta yngre barn och på så sätt bygga självförtroende och hos grundskoleeleverna som kan få en större förståelse för alla människors olika förutsättningar. Viktigt i arbetet med elever som har svårt att uttrycka sig är att läraren har hög kompetens och kännedom för vad som är lagom mängd utmaning för den enskilda eleven. Lärvux Särskild utbildning för vuxna har inte följande funktioner anställda inom elevhälsa; skolsköterska, skolpsykolog, eller kurator. Däremot är den specialpedagogiska kompetensen mycket viktig, vilket har medfört att specialpedagog är anställd på 100% inom verksamheten. Lärare och specialpedagogen arbetar tätt tillsammans med elever och företrädare för dessa gällande specialpedagogiska insatser för elever inom verksamheten. Särskolans utmaningar En utmaning i särskolan är att det är ett brett spann på kompetens och erfarenhet i personalgruppen. Lärare, speciallärare, elevhälsakompetens och elevassistenter samarbetar för elevens välmående och progression i lärandet. Det går inte att ha samma förväntningar på exempelvis en barnskötare som en specialpedagog men de måste ändå samarbeta. Rektor menar att det är en utmaning som kräver extra 18

166 fokus för att utveckla och utmana all personal för hög trivsel som i senare ledet påverkar eleven. Ett utvecklingsområde som kommer upp i analysen med gymnasiesärskolan är elevernas fritid. Det finns flera elever som har svårt att hitta en kontext utanför skolan. Förhoppningarna är att inkluderingsprojekten som nu pågår ska ge effekt även på elevernas fritid. Det finns också planer på att starta upp någon form av fadderskapsprogram med elever från den ordinarie verksamheten. Elevhälsa mot vuxenutbildning. Ingen som arbetar med det. 3.4 Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak (ANDT) Under våren 2017 har polisen i samarbete med ungdomsjouren Tigerlilja genomfört workshops för eleverna i årskurs 7 9 och gymnasiet gällande alkohol och narkotika, på samtliga skolor i kommunen. Eleverna har bland annat fått göra olika värderingsövningar och prata om grupptryck. Skolorna uppger att det inte är vårdnadshavarens inställning som har avgörande roll i huruvida eleven prövar alkohol, narkotika, doping eller tobak. Eleven påverkas främst av grupptryck och kompisar. På workshoparna pratar man därför om strategier hur man kan förhålla sig till detta. Dagarna avslutas med att polisen håller en föreläsning för personal och senare på kvällen även ett föräldramöte på skolan. Då är även ungdomsrådgivning med. Utöver det bedrivs främjande arbete inom kursplanen, bland annat i naturkunskapen där elev får lära sig hur alkohol, narkotika, doping och tobak påverkar hjärnan och resten av kroppen. Skolsköterska arbetar utifrån det som framkommer i hälsosamtalen med elever i åk. 6 och åk 8. Elever i åk. 8 och gymnasiets år 1 besvarar enkät som bl.a. tar upp frågor ang. alkohol, narkotika, doping och tobak. Frågorna lyfts i samband med hälsosamtalet mellan elev och skolsköterska. 4 Avslutning Eleverna i Varbergs kommunala grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och lärvux mår i övervägande majoritet bra, trivs och känner sig trygga i skolan. Skolsköterskorna bekräftar utifrån elevhälsasamtalen den positiva känslan hos eleverna men har också samtidigt fångat upp de elever som haft en negativ upplevelse i skolsituationen. Det kan röra sig om stress, utsatthet eller annan ohälsa som skolsköterska då tillsammans med övrig personal i elevhälsateamet, rektor och lärare samarbetar med eleven för att stävja. Tvärprofessionaliteten är elevhälsaarbetets styrka. I skolan finns lång erfarenhet och bred kompetens. I fokus under året har varit att fortsatt skapa organisatoriska och relationella förutsättningar för tvärprofessionalitet i elevhälsaarbetet. Det 19

167 betyder i praktiken förutsättningar för fysiska möten (ex. elevhälsamöten (EHM)) i form av tid och lokal. Det betyder också ett arbete med relationer mellan elevhälsateamet och lärarlag, exempelvis genom att förtydliga kompetenserna och hur de kan användas. Utöver det åtgärdande arbetet vid identifierad ohälsa har elevhälsaarbetet under året fokuserat på det främjande och förebyggande perspektivet. I praktiken kan det betyda föreläsningar om studieteknik för att motverka stress eller hur skolan som helhet förmedlar en värdegrund som eleverna tar med sig även utanför skoltid ex. ( ) så här vill jag bli bemött, och så här bemöter jag därför andra Fokus framåt Det långsiktiga arbetet som beskrivs inledningsvis i rapporten kommer att fortgå även under nästa år och långsiktigt framöver: Förebyggande och främjande arbete. Stödjande och stöttande verksamhet. Tätare samarbete mellan elevhälsateam och lärarlag. För utförligare beskrivning se kap. 2. Det som grundskole- och gymnasierektor samt elevhälsateam ser ett övergripande behov av att synliggöra och utveckla är överlämning, kartläggning och tidigt insats, samt kompetensförsörjning. Särskilt vill grundskole- och gymnasierektor samt elevhälsateam lyfta: Övergångar - Överlämningar mellan årskurser/verksamheter behöver utvecklas för att bibehålla bästa möjliga kontinuitet i elevens utveckling och minsta möjliga avbrott i lärandet. Ett utvecklingsarbete pågår för att säkerställa detta. Kompetensförsörjning - Det är en utmaning att rekrytera behörig personal. Vid internrekrytering så förflyttas rekryteringsbehov till avlämnande skola. Speciellt utmanande är rekryteringen till skolor utanför centralorten. Närvarorutiner Rutiner kring hur och när insatser ska sättas in behöver förtydligas på en övergripande kommungemensam nivå. Sådana rutiner är nu framtagna och ska implementeras under hösten Syftet med rutinerna är att förebygga, upptäcka och sätta in tidiga insatser för att främja skolnärvaro. 20

168 21 BESÖKSADRESS: NORRGATAN 25 POSTADRESS: VARBERGS KOMMUN, VARBERG TELEFON VÄXEL: E-POST: WEBBPLATS:

169 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) 17. Yttrande över detaljplan för Svärdfisken 33,34 och 35 Dnr: BUN 2017/0499 Handläggare: Håkan Olsson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 97 Dnr BUN 2017/0499 Yttrande över detaljplan för Svärdfisken 33,34 och 35 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. tillstyrka detaljplanen för Svärdfisken 33, 34 samt 35 och att förvaltningens övervägande ska beaktas. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Varbergs Kommun har till socialnämnden översänt samrådshandling för detaljplan för Svärdfisken 33, 34 och 35, Varbergs Kommun. Yttrandet ska ha inkommit till stadsbyggnadskontoret senast den 6 juli Bakgrund Planområdet är ca kvm stort och ligger centralt i Varberg. Norr om järnvägsstationen, öster om järnvägen och söder om Monarkområdet och väster om Birger Svenssons väg. Inom planområdet finns blandad verksamhet, kontor, industri- och lagerverksamhet. Planområdet ligger inom översiktsplanen för Varbergs Kommun, antagen 2010 samt fördjupad översiktsplan för stadsområdet, antagen I Visionen för stadsområdet anges att staden ska utvecklas mot en blandstad med fler bostäder och verksamheter. Serviceutbudet för planområdet är stort nära centrum. Närmaste kommunala grundskola är Hagaskolan åk F-9 och inom planområdet finns även en fristående grundskola, Kunskapsskolan åk 4-9. Tidplan Samråd 2017 kvartal 2 Granskning 2017 kvartal 3 Antagande 2017 kvartal 4/ 2018 kvartal 1

170 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Beslutsunderlag Beslutsförslag Bilaga, plankarta Övervägande Planen tillhör Hagaskolans upptagningsområde. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att detaljplanen kommer att påverka barn- och utbildningsnämndens verksamhet vad beträffar grundskola och förskoleverksamhet i upptagningsområdet. Utifrån ny planerad bebyggelse behövs uppdaterad prognosbild för att Barn- ochoch utbildningsnämnden i god tid kan göra en behovsanalys för att tillgodose platser inom förskola och grundskola. Enligt investeringsprocessen står barn- och utbildningsförvaltningen för behovsanalysen och samhällsutvecklingskontoret gör åtgärder utifrån förstudien så tidplanen kan hållas. Viktigt är att infrastrukturen vad beträffar gång och cykelväg till skola och förskola från planområdet säkerställs, då det är mycket trafik som trafikerar gatan genom området.

171 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Håkan Olsson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Yttrande över detaljplan för Svärdfisken 33,34 och 35 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. tillstyrka detaljplanen för Svärdfisken 33, 34 samt 35 och att förvaltningens övervägande ska beaktas. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Varbergs Kommun har till socialnämnden översänt samrådshandling för detaljplan för Svärdfisken 33, 34 och 35, Varbergs Kommun. Yttrandet ska ha inkommit till stadsbyggnadskontoret senast den 6 juli Bakgrund Planområdet är ca kvm stort och ligger centralt i Varberg. Norr om järnvägsstationen, öster om järnvägen och söder om Monarkområdet och väster om Birger Svenssons väg. Inom planområdet finns blandad verksamhet, kontor, industri- och lagerverksamhet. Planområdet ligger inom översiktsplanen för Varbergs Kommun, antagen 2010 samt fördjupad översiktsplan för stadsområdet, antagen I Visionen för stadsområdet anges att staden ska utvecklas mot en blandstad med fler bostäder och verksamheter. Serviceutbudet för planområdet är stort nära centrum. Närmaste kommunala grundskola är Hagaskolan åk F-9 och inom planområdet finns även en fristående grundskola, Kunskapsskolan åk 4-9. Tidplan Samråd 2017 kvartal 2 Granskning 2017 kvartal 3 Antagande 2017 kvartal 4/ 2018 kvartal 1 Beslutsunderlag Bilaga, plankarta Övervägande Planen tillhör Hagaskolans upptagningsområde.

172 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (53) Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att detaljplanen kommer att påverka barn- och utbildningsnämndens verksamhet vad beträffar grundskola och förskoleverksamhet i upptagningsområdet. Utifrån ny planerad bebyggelse behövs uppdaterad prognosbild för att Barn- ochoch utbildningsnämnden i god tid kan göra en behovsanalys för att tillgodose platser inom förskola och grundskola. Enligt investeringsprocessen står barn- och utbildningsförvaltningen för behovsanalysen och samhällsutvecklingskontoret gör åtgärder utifrån förstudien så tidplanen kan hållas. Viktigt är att infrastrukturen vad beträffar gång och cykelväg till skola och förskola från planområdet säkerställs, då det är mycket trafik som trafikerar gatan genom området. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Håkan Olsson Skolskjuts- och avtalsansvarig Protokollsutdrag Stadsbyggnadskontoret, Inger Axbring

173 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Gränser Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns AKÄRR Administrativ- och egenskapsgräns Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt2) SVÄRDFISKEN 3 13 GATA < Gata Användning av kvartersmark BK Bostäder. Kontor. BKC Bostäder. Kontor och centrum. Centrumändamål tillåts endast i entreplan. BK[J] Bostäder. Kontor. Dessförinnan tillfällig markanvändning som industri [J] fram tills dess att järnvägen/järnvägstunneln är utbyggd, senast till år Den tillfälliga markanvändningen krävs för järnvägens utbyggnad. \ Tekniska anläggingar, transformatorstation. Transformatorstationen tillåts integreras i intilliggande bygg rätt för parkering. E ca 35 cm DELFINEN användning GATA Kontor Kontor. Dessförinnan tillfällig markanvändning som industri [J] fram tills dess att järnvägen/järnvägstunneln är utbyggd, senast till år Den tillfälliga markanvändningen krävs för järnvägens utbyggnad. il 7:1 (PBL4kap5 punkt3) Egenskapsbestämmelser för kvartersmark lnzoomning skala 1:100 (A1) Tekniska installationer på tak (ventilation, hiss etc) ska delas upp i flera enheter och ska inarbetas i byggnadens aktitektur/volym. (PBL 4 kap 16 punkt11 Högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan. Tekniska installationer på tak tillåts utöver angivna nockhöjd. (PBL 4 kap 11 punkt 1eller16 punkt1) Lägsta golvnivå för bostäder, exklusive källarförråd, är +4,5 meter över stadens nollplan. (PBL4 kap 1s punkt 11 Uteplatser och balkonger tillåts. Marken tillåts byggas under med parkeringsgarage. (PBL 4 kap 16 punkt11 Underjordiska konstruktioner tillhörande järnvägsanläggningen medges. (PBL 4 kap 16 punkt 1) Byggnadens källarplan ska uppföras i material och konstruktion som är vattentäta av hänsyn till risk för förhöjda vattennivåer. Garagenedfart ska placeras på >+3 meter över stadens nollplan. (PBL 4 kap 16 punkt 1) användnin GATA Byggnad för parkeringsgarage får inte placeras närmare än 3 meter från ledningsrättsområde, om inte byggnadens konstruktion kan säkra ledningars läge och framtida åtkomst till ledningarna på annat sätt. (PBL 4 kap 16 punkt 1) parkering parkering tillåts. (PBL 4 kap 10 och 13 ) I bostad över 35 kvm, där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider riktvärden, ska hälften av bostadsrummen orienteras mot ljuddämpad sida. Vid antagandet av denna detaljplan gäller riktvärden i förordning om trafikbuller (2015:216). (PBL 4 kap 12 och 14 lnzoomning _ skala 1: 100 (A 1) punkt 4-5) m, t SVÄRDFISKEN Skärm med höjd upp till + 5,0 meter över stadens nollplan ska finnas. (PBL 4 kap 12 och 14 punkt 4-5) I I I 32 På marken får endast komplementbyggnad samt skärmtak för cyklar placeras. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1I Prickmark - marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt1) Utfartsförbud (PBL 4 kap 9 ) Maximal ljudtrycksnivå inomhus från utomhusljudkällor ska ej överstiga LpAFmax, nt 5 30 db Maximal tillåten vibrationsnivå i byggnader, vägd RMS 5 0,4 mm/s (PBL 4 kap 12 och 14 punkt4-5j 2 ill JÄRVEN Luftintag ska placeras på tak mot gata, ej mot järnvägen eller bostadsgård. Minst en utrymningsväg som inte vetter mot järnvägen ska finnas. (PBL 4 kap 12 och 14 punkt4-5j B 7 8 Byggnad ska uppföras i radonsäkert utförande. (PBL 4 kap 12 och 14 punkt4-5j Administrativa bestämmelser Kommunen är huvudman för allmänna platser (PBL 4 kap 7 l ~ Plankarta skala 1: 1000 (A 1), 1 :2000 (A3) 40 Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft.,.-,,_ :< (PBL 4 kap 21 I :< m SKALA 1:1000 {A1) Marklov krävs för alla schakt-, sprängnings-, och fyllnadsarbeten med anledning av att planområdet ingår i restriktionsområde 2 för förorenat bergrundvatten. V Innan startbesked ges för åtgärder som kräver marklov eller bygglov ska markens lämplighet för bebyggelse säkerställas genom att eventuella markföroreningar har avhjälpts så att ledningsnätet säkrats och att acceptabla föroreningsnivåer erhålls med avseende på markanvändning. Eventuellt omhändertagande av massor och pumpning av grundvatten ska ske i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden. (PBL 4 kap 14 I a, Ingrepp i mark och/eller berg i form av schaktning, sprängning, spontning, pålning, borrning, uppfyllnad och liknande får inte ske som kan skada järnvägsanläggningen. (PBL 4 kap 11 I g Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning (PBL 4 kap 1s första stycket) Upplysning Rådgivande information vid genomförande av detaljplanen Området berörs av restriktioner enligt Miljöbalken. Vid schaktning, sprängning eller andra markförändande åtgärder bör kommunens miljöförvaltning eller motsvarande kontaktas. Innan markarbete sker bör redovisas vilken eventuell sprängmetod som valts, samt vilka säkerhetsåtgärder som vidtas om sprickbildning i berget uppstår vid sprängning. 3 Anmälan ska göras för miljöfarlig verksamhet vid markarbeten i förorenade massor. Beteckningar GRUNDKARTA Nockhöjd Traktgräns Fastighetsgräns DELFINEN Fastighetsbeteckning \~ Byggnadshäjd Bostadshus resp uthus husliv +Golvnivå Bostadshus resp, uthus takkonturen Principskiss över hur höjder och taklutning beräknas Staket, häck / / / / Stödmur, stenmur / / / / Vägkant, kantsten _, ::c _ N" "k --==-: ,-1 / / 1va urvor Plankarta med bestämmelser Samrådshandling Laserscannad/gps-mätt höjd Detaljplan för Grundkartan upprättad i februari 2017 Svärdfisken 33, 34, 35 Godkänd för samråd (bostäder, kontor och centrumändamål) Varberg, Varberg kommun 20xx-xx-xx xx Godkänd för utställning Upprättad av WSP för Stadsbyggnadskontoret Beslutsdatum Janos Böhm Avdelningschef Utgående gränser inom planområdet. Skala 1:1000 (A1), 1:2000 (A3) 20xx-xx-xx xx Antagen KS/BN 20xx-xx-xx Laga kraft 20xx-xx-xx L invid byggnaden Annan byggnad Transformator, skärmtak 0 -_;_. Markens medel nivå Datum Inger Axbrink Planarkitekt Maria Carlsson & Tina Wagner Planarkitekter WSP XXX