SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR DÖDSORSAKER STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1965

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Dödsorsaker / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Socialstyrelsen i serien: Statistik. Hälsa och sjukdomar med innehållsförteckning och sammanfattning på franska med fransk parallelltitel: Causes de décès med innehållsförteckning, sammanfattning såsom parallelltitel på engelska: Causes of death. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, Täckningsår: 1851/ Dödsorsakerna i rikets städer enligt intyg av läkare. Bihang i vissa delar av: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Efterföljare: Dödsorsaker (Online) / Socialstyrelsen. Stockholm : Socialstyrelsen, (Sveriges officiella statistik). (Statistik. Hälsa och sjukdomar). Täckningsår: Fritt tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960 Dödsorsaker (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-dodor-1963

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR DÖDSORSAKER 1963 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1965

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS CAUSES OF DEATH 1963 CENTRAL BUREAU OF STATISTICS STOCKHOLM 1965 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed huvuddelen av statistiken över dödsorsakerna Jämfört med närmast föregående år har tillkommit två tabeller, av vilka den ena redovisar de döda efter ålder och dödsorsak enligt A-listan, och den andra de döda efter dödsmånad och vissa dödsorsaker. I denna årsredogörelse publiceras dessutom i särskild bilaga en undersökning om dödligheten i skilda yrkesgrupper. Ledningen av arbetet med dödsorsaksstatistiken har för redovisningsåret omhänderhafts av byrådirektören Lars Widén, vilken även svarat för den föreliggande berättelsen. Rådgivare i medicinska frågor har varit med. lic. Gösta Hultgren. Kodningen av dödsbevis och sammanställningen av sifferuppgifter från maskinlistor har utförts av kanslisten Inez Berg. Stockholm den 29 april 1965 ERLAND V HOFSTEN INGVAR OHLSSON

6

7 5 Innehållsförteckning Text Sid. Engelsk översikt 7 1. Primärmaterial och blanketter 8 2. Reglerna för redovisning av dödsorsak 9 3. Medelfolkmängd och dödstal 11 Contents Text Page English summary 7 1. Basic data and schedules 8 2. Rules for the classification of causes of death 9 3. Mean population and death rates 11 Tabeller Tab. 1. Döda efter kön, ålder och dödsorsak enligt detaljlistan Döda efter kön, ålder och dödsorsak enligt A-listan Döda barn under 1 år efter kön, ålder och dödsorsak enligt A-listan Döda länsvis efter kön och dödsorsak enligt A-listan Döda av skador genom yttre våld och förgiftning efter kön och ålder Döda efter dödsmånad, kön och dödsorsaker i huvudgrupper samt vissa undergrupper enligt A-listan Döda genom självmord efter kön och civilstånd länsvis samt ålder Döda efter dödsorsak och dödsorsaksuppgiftens karaktär Bilagor Bil. 1. Statistiska variabler i magnetband över döda 102 Bil. 2. Blankett till dödsbevis 103 Bil. 3. Blankett till dödsorsaksavi 105 Bil. 4. Dödligheten i skilda yrkesgrupper Bil. 5. Dödsorsaker enligt A-listan 116 Tables Table 1. Deaths by sex, age and causes according to the Detailed List Deaths by sex, age and causes according to List A Infant deaths (under 1 year) by sex, age and causes according to List A Deaths by sex, county and causes according to List A Deaths by accidents, poisonings and violence, by sex and age Deaths by month, sex and causes in main sections and some numbers of the intermediate List A Suicides by sex, marital status and county and by age Deaths by cause and by character of the certificate of death Annexes 1. Statistical variables in the magnetic tape Form of medical certificate of cause of death Form of notification of cause of death Mortality by occupation Causes of death according to List-A 116

8 6 Translation of the Swedish words occurring in the tables Dag Dödsorsak Flickor Första levnadsåret Gifta Gossar Hela antalet Hela riket Kvinnor (abbr. Kv) Kön Landsbygd (abbr. Lb) Day Cause of death Girls The first year of life Married Boys Total The whole country Women Sex Rural District Län Månad Män (abbr. M) Ogifta Skilda Städer (abbr. St) Summa Utom äktenskap År Änklingar Änkor County Month Men Single Divorced persons Towns Total Illegitimate Year Widowers Widows Dödsorsaksgrupper: I. Infektionssjukdomar och parasitära sjukdomar II. Tumörer III. Allergiska sjukdomar, endokrina systemets sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, nutritionsrubbningar IV. Blodbildande organens och blodets sjukdomar V. Sinnessjukdomar, mentala defekter m. m. VI. Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar VII. Cirkulationsorganens sjukdomar VIII. Respirationsorganens sjukdomar IX. Matsmältningsorganens sjukdomar X. Uro-genitalorganens sjukdomar XI. Havandeskapets, förlossningens och barnsängstidens sjukdomar XII. Hudens och underhudens sjukdomar XIII. Skelettets och rörelseorganens sjukdomar XIV. Medfödda missbildningar XV. Sjukdomar hos nyfödda och spädbarn XVI. Senilitet. Ofullständigt preciserade fall XVII. Skador genom yttre våld och förgiftning Groups of causes of death: I. Infective and parasitic diseases II. Neoplasms III. Allergic, endocrine system, metabolic, and nutritional diseases IV. Diseases of the blood and blood-forming organs V. Mental, psychoneurotic, and personality disorders VI. Diseases of the nervous system and sense organs VII. Diseases of the circulatory system VIII. Diseases of the respiratory system IX. Diseases of the digestive system X. Diseases of the genito-urinary system XI. Deliveries and complications of pregnancy, childbirth, and the puerperium XII. Diseases of the skin and cellular tissue XIII. Diseases of the bones and organs of movement XIV. Congenital malformations XV. Certain diseases of early infancy XVI. Symptoms, senility, and ill-defined conditions XVII. Accidents, poisonings, and violence Symboler använda i tabellerna Upprepning Intet finns att redovisa Mindre än hälften av den använda enheten Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas Uppgift kan icke förekomma Preliminär uppgift ,0... Explanation of symbols Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available Category not applicable Provisional or estimated figure

9 7 Summary The statistics of causes of death comprise ail deceased persons registered in the parish registers at the time of the death. For further information about the organisation of population statistics in Sweden, see the English summary of "Population Changes in 1963 (Official Statistics for Sweden)". There are three categories of forms for reports of causes of death: a. Medical certificate of cause of death ("dödsbevis"), h. The notification of cause of death ("dödsorsaksavi"), c. The report of death from abroad (" dödsorsaksuppgift"). The certificate of death is compulsory for deaths occuring in a town, borough or urban district where a Medical Officer is stationed. It is also compulsory in other built-up areas with a Medical Officer. For deaths occuring in other rural districts certificates of death are issued, if a doctor has attended the deceased during his last illness or has assisted at a delivery when the mother or the child has died or has examined the body after death. For other deaths occuring within the country notifications of death are compulsory. In this notification the Medical Officer has to state what he has been able to find out about the cause of death. If during the last year before the death another doctor has been consulted concerning the deceased, this doctor has to give the information necessary for the determination of the cause of death. In 1963 the number of deaths confirmed with certificates of causes of death amounted to more than 98 per cent of the total number of deaths. In 1949 Sweden accepted with certain reservations the internationel classification authorised by the World Health Organisation in 1948 for diseases and causes of death. As a consequence Sweden has from 1951 applied the terms and rules which are included in the publication "Manual of the International Statistical Classification of Diseases, Injuries and Causes of Death". The total number of deaths in 1963 was which corresponds to a crude death rate of per of the mean population. The distribution in respect to the main causes of death is given below. Infective and parasitic diseases Neoplasms Allergic, endocrine system, metabolic, and nutritional diseases Diseases of the blood and bloodforming organs 308 Mental, psychoneurotic, and personality disorders 241 Diseases of the nervous system and sense organs Diseases of the circulatory system Diseases of the respiratory system Diseases of the digestive system Diseases of the genito-urinary system Deliveries and complications of pregnancy, childbirth, and the puerperium 30 Diseases of the skin and cellular tissue 51 Diseases of the bones and organs of movement 238 Congenital malformations 591 Certain diseases of early infancy Symptoms, senility, and ill-defined conditions 898 Accidents, poisonings, and violance Total In appendix 4 to the present report an account is given of a special study of occupational mortality in 1961 (also a summary in English).

10 8 1. Primärmaterial och blanketter Statistiken över döda omfattar för ett kalenderår i sänder samtliga under året avlidna, som vid tidpunkten för dödsfallet var kyrkobokförda i riket. Detta gäller oberoende av huruvida dödsfallet ägt runi inom eller utom riket. Det statistiska materialet utgörs av: (1) Underrättelser om dödsfall (2) Intyg om dödsorsak Underrättelse om dödsfall utfärdas av länsbyrå för folkbokföring och är en bekräftelse på att den döde avförts ur folkbokföringen. Underrättelsen har formen av ett registerkort, i vilket ingår avtryck av den dödes personplåt, datum för dödsfallet samt vederbörande länsbyrås namn. Intyg om dödsorsak lämnas på endera av följande blanketter: (a) Dödsbevis (b) Dödsorsaksavi (c) Dödsorsaksuppgift Vid centralbyråns granskning av ovannämnda material tillses att varje underrättelse om dödsfall skall motsvaras av antingen ett dödsbevis, en dödsorsaksavi eller en dödsorsaksuppgift. Omvänt skall för varje intyg om dödsorsak finnas en underrättelse om dödsfall. Denna kontroll garanterar att praktiskt taget alla avlidna, som var kyrkobokförda i riket vid tiden för dödsfallet, blir medtagna i statistiken. Blanketten till dödsbeviset (bilaga 2) är fastställd av medicinalstyrelsen. Dödsbevis skall utfärdas av läkare för samtliga dödsfall, som inträffat inom stad, köping eller municipalsamhälle, där läkare är stationerad, eller inom annat tättbebyggt område, beträffande vilket medicinalstyrelsen så förordnat. Dödsbevis skall även utfärdas för sådana på landsbygden inträffade dödsfall, där en läkare vårdat den avlidne under hans sista sjukdom eller biträtt vid förlossning, varunder modern eller barnet avlidit, eller efter dödsfallet besiktigat den döda kroppen. Dödsbevis skall avlämnas till pastorsexpeditionen av den som är skyldig att dit anmäla att dödsfallet inträffat (efterlevande make, andra anhöriga eller närstående, befattningshavare vid sjukvårdsinrättning eller polismyndighet). Om läkaren sedan dödsbevis utfärdats får vetskap om förhållanden som motiverar ändring av eller tillägg till de i beviset angivna dödsorsakerna, åligger det honom att till vederbörande pastorsämbete insända kompletterande dödsbevis. 1 Blanketten till dödsorsaksavin (bilaga 3) är fastställd av statistiska centralbyrån efter samråd med medicinalstyrelsen. Denna blankett begagnas vid de numera fåtaliga inom riket inträffade dödsfall, vid vilka det inte föreligger skyldighet för någon läkare att enligt ovan relaterade regler utfärda dödsbevis. Företrädesvis gäller detta dödsfall, som inträffat i glesbebyggt område och där endast dödsfall, där någon läkare icke vårdat den avlidne under hans sista sjukdom. I dylika fall skall den som anmäler dödsfallet till pastorsexpeditionen till pastor uppge den sannolika dödsorsaken. Har läkare under sista året före dödsfallet rådfrågats av eller för den avlidne skall även lämnas uppgift om läkarens namn. 1 Fdr ytterligare upplysningar om reglerna för ifyllande av dödsbeviset hänvisas till en artikel»dödsbeviset» av dr Gösta Hultgren i Svenska Läkartidningen 1962: nr 48.

11 Pastor skall ofördröjligen underrätta tjänsteläkaren i det distrikt där dödsfallet inträffat om dödsfallet och den uppgivna dödsorsaken samt i förekommande fall om den uppgivne läkarens namn. Sådan underrättelse skall lämnas på en dödsorsaksavi. Det åligger tjänsteläkaren att på denna blankett anteckna vad han kunnat utröna om dödsorsaken. Har annan läkare under sista året före dödsfallet rådfrågats av eller för den avlidne, åligger det sistnämnde läkare att på begäran av tjänsteläkare lämna erforderliga upplysningar för dödsorsakens fastställande. Dödsorsaksavin skall därefter återställas till pastor. Dödsorsaksuppgift från utlandet är i regel utskriven enligt vederbörande lands bestämmelser och på landets egen blankett. I vissa fall är dödsorsaken noga specificerad, i andra fall meddelas endast mera summariska uppgifter. 2. Reglerna fsr redovisning av dödsorsak Blanketten till dödsbevis och dödsorsaksavi är vad beträffar redovisningen av dödsorsakerna uppställd enligt WHO:s rekommendation. Sverige följer alltså den internationella blanketten, vilken återges nedan: 9 International form of medic»! certificate of cause of death Det bör framhållas, att det vid översättningen inte alltid varit möjligt att uppnå en exakt överensstämmelse. Sålunda torde exempelvis det svenska ordet»tillstånd» ha en någon annan valör än originalets»condition». Vid kodningen av dödsorsakerna följer centralbyrån de anvisningar och regler som är intagna i den av WHO utgivna publikationen»manual of the International Statistical Classification of Diseases, Injuries and Causes of Death».

12 10 Denna publikation ligger till grund för den av medicinalstyrelsen utgivna upplagan, betitlad»statistisk klassifikation av sjukdomar, skador och dödsorsaker». Klassifikationeu är uppbyggd efter den principen att varje enskild dödsorsak skall ha ett enda nummer. Undantag från denna regel om singulära dödsorsaker finns emellertid. Sålunda har i vissa undantagsfall två singulära dödsorsaker sammanförts under ett nummer. Ett exempel på en sådan kombination är influensa med pneumoni (nr 480). Klassifikationeu föreligger i skilda versioner som går olika långt i detalj. Längst gående specificering ger detaljlistan, vilken grundas på en 4-siffrig kod. Sammandrag bildar A-listan, vilken omfattar 150 dödsorsaker och B-listan vilken omfattar 50 dödsorsaker. Problemet att klassificera dödsorsaker för statistiskt bruk är enkelt när endast en dödsorsak är involverad. I ett stort antal fall bidrar emellertid två eller flera sjukliga tillstånd till döden. Enligt WHO skall man i dylika fall välja den primära dödsorsaken (»underlying cause of death»), varmed förstås»den sjukdom eller skada som påbörjat kedjan av sjukliga tillstånd som lett direkt till döden» eller»de yttre omständigheter vid olycksfall eller våldshandling som varit orsak till den dödliga skadan». Samtliga övriga på dödsbeviset eller dödsorsaksavin antecknade sjukdomar eller tillstånd benämns sekundära dödsorsaker. Den sedvanliga statistiken bygger tills vidare endast på en redovisning av de primära dödsorsakerna. För att underlätta valet av vad som i det enskilda fallet bör betraktas som primär dödsorsak har dödsbeviset som ovan visats uppdelats på två avdelningar I och II. Under I anges i tur och ordning de med varandra sammanhängande sjukdomstillstånd, som lett till döden. Om blanketten är korrekt ifylld, skall det sist under I nämnda tillståndet anses vara den primära dödsorsaken. Om endast raden (a) ifyllts, blir det sålunda det på denna rad upptagna tillståndet som blir primär dödsorsak, om både rad (a) och rad (b) ifyllts, blir det tillståndet på rad (b), som blir primär dödsorsak osv. Under avdelning I på blanketten upptagna sjukdomstillstånd, som inte betraktas som primär dödsorsak, benämns komplikationer (»complications»). Under II på blanketten upptas s. k. bidragande dödsorsaker (»contributory causes of death»). Därmed avses orsaker som är associerade med döden men som inte ingått i den sekvens av händelser som lett direkt till döden. Av det ovan sagda framgår, att de sekundära dödsorsakerna kan utgöras av antingen komplikationer eller bidragande dödsorsaker. Vid den statistiska behandlingen av dödsbevisen, dödsorsaksavierna och dödsorsaksuppgifterna kodas förutom primär dödsorsak och skadans natur vid våldsam död även sekundära dödsorsaker med uppdelning på komplikationer och bidragande orsaker. Om komplikationerna eller de bidragande orsakerna är flera, tilldelas de vid kodningen en viss bestämd rangordning. Reglerna härför kan sammanfattas sålunda: 1 1. Primär dödsorsak bestäms först enligt WHOts regler. 2. Sekundär dödsorsak bestäms i den ordning dödsorsakerna år införda på 1 För en utförligare behandling av frågan om kodningen och de regler, som därvid tillämpas, hänvisas till den rikhaltiga litteraturen på området, t första hand till kommentaren till WHOklassifikationen samt till ovannämnda artikel av Hultgren.

13 11 dödsbeviset. Symptom och ofullständigt angivna tillstånd kodas ej. Exempel I. (a) Haemorrhagia cerebri (b) Neoplasma malignum ventriculi II. Syphilis, tachycardia och diabetes Kodning: Primär dödsorsak: Neoplasma malignum ventriculi Komplikation: Haemorrhagia cerebri Bidragande 1: Syphilis Bidragande 2: Diabetes 3. När den primära dödsorsaken är av»kombinationstyp» enligt klassifikationen, kodas inga sekundära dödsorsaker. Exempel 1 I. (a) Myocarditis (b) Nephritis (c) Arteriosclerosis Bearbetningen av statistiken går i första hand ut på framställningen av ett antal tabeller. Dessa tabeller utarbetas enligt en plan, vars grund är densamma varje år, men som kan justeras och kompletteras i olika hänseenden. Innan tabellerna publiceras sker avstämning av tabellerna inbördes och gentemot annan befolkningsstatistik. Dödsorsaksstatistiken är behäftad med vissa problem, vilka framför allt hänför sig till dödsorsaksangivelsen. Närmare upplysningar härom lämnas i den inledande texten till Dödsorsaker Medelfolkmängd och dödstal Hela antalet dödsfall under år 1963 uppgick till , vilket motsvarar 10,05 på av medelfolkmängden. För att möjliggöra beräkningar av dödstal, meddelas här uppgifter om medelfolkmängden 1963: Kodning: Primär dödsorsak: Hypertonisk hjärtsjukdom med nefroskleros. Inga komplikationer eller bidragande orsaker. Exempel 2 I. (a) Bronchopneumonia (b) Kikhosta Kodning: Primär dödsorsak: Kikhosta med pneumoni. Med ledning av de granskade och kodade blanketterna stansas och kontrollstansas hålkort, vilkas innehåll sedan konverteras till magnetband. De statistiska variabler, som för envar under redogörelseåret avliden person ingår i bandet, är sammanställda i bilaga 1.

14 12 Uppgifter om länens medelfolkmängd efter kön och tioårsklasser kommer att under år 1965 publiceras i Statistiska meddelanden»folkmängden i kommunerna efter ålder och kön vid slutet av år 1963». Såsom en sammanfattning av dödligheten år 1963 lämnas vidstående uppgifter om antalet döda på invånare efter kön och ålder: Uppgifter om döda utan fördelning på dödsorsaker ingår i publikationen»folkmängdens förändringar (SOS)», varav årgång 1963 inom kort utkommer.

15 TABELLER

16 14 Tab. 1. Döda efter kön, ålder och dödsorsak enligt detaljlistan 1963 Deaths by sex, age and causes according to the Detailed List

17 15

18 16 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

19 1963. MÄN (forts.) Dödsorsaker 1963

20 18 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETAULISTAN

21 1963. MÄN (forts.) 19

22 20 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTEB KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

23 1963. MÄN (forts.) 21

24 22 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

25 1963. MÄN (forts.) 23

26 24 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALISTAN

27 1963. MÄN (forts.) 25

28 26 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

29 1963. MÄN (forts.) 27

30 28 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

31 1963. MÄN (forts.) 29

32 30 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDEB OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

33 1963. MÄN (forts.) 31

34 32 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

35 1963. MÄN (forts.) Dödsorsaker 1963

36 34 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN 1 Ej fotgängare. 2 Ej fotgängare, trampcyklist eller motoreyklist.

37 1963. MÄN (forts.) 35

38 36 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN 1 Ej fotgängare eller motorcyklist. 2 Ej fotgängare, trampcyklist eller motoreyklist. 3 Ej fotgängare åror, paddel eller liten motor, med plats för mindre än 10 passagerare. 5 Fall ombord på båt redovisas uader såsom»kvävning under andra och ospecificerade omständigheter».

39 1963. MÄN (forts.) 37 eller trampoyklist. 4 Varje bit (utom livbåt, som nyttjas vid olycka för moderfartyget), som framdrives med»olyckor i trafik till sjöss». 6 Inräknat skada genom ras utom ras med kvävning som följd, vilket räknas

40 38 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTEB KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN 1 T. BI.»park»T häst, stängning ar kreatur etc. 2 Drunkning i trafik till jsjöw redovisas under»olyckor

41 1963. MÄN (forts.) 39 i trafik till sjöss».

42 40 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

43 1963. MÄN (forte.) OCH KVINNOR 41

44 42 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJISTAN

45 1963. KVINNOR (forts.) 43

46 44 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

47 1963. KVINNOR (forts.) 45

48 46 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

49 1963.KVINNOR (forts.) 47

50 48 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

51 1963. KVINNOR (forts.) Dödsorsaker 1963

52 50 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

53 1963.KVINNOR (forts.) 51

54 52 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

55 1963. KVINNOR (forts.) 53

56 54 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

57 1963. KVINNOR (forts.) 55

58 56 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN

59 1963. KVINNOR (forts.) 57

60 58 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJILISTAN

61 1963. KVINNOR (forts.) 59

62 60 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN 1 Ej fotgängare. 2 Ej fotsängwe, tmmpcyklist eller motorcyklist.

63 1963. KVINNOR (forts.) 61

64 62 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN 1 Ej fotgängare, trampcjfelist eller motorcyklirt. 2 Ej fotgängare eller motoreyklist. 3 Ej fotgängare äror, paddel eller liten motor, med plats för mindre än 10 passagerare. 5 Eall ombord på båt redovisa» räknas såsom»kvävning under andra och ospecificerade omständigheter».

65 1963. KVINNOR (forts.) 63 eller trampcyklist. 4 Varje båt (utom livbåt, som nyttjas vid olycka för moderfartyget), som framdriven med under»olyckor i trafik till sjöss». 6 Inräknat skada genom ras utom ras med kvävning som följd, vilket

66 64 TAB. 1 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT DETALJLISTAN 1 T. ex. spark av häst, stangning av kreatur etc. 2 Drunkning i trafik till sjöss redovisas under»olyckor

67 1963. KVINNOR (forts.) 65 i trafik till sjöss» Dödsorsaker 1963

68 66 Tab. 2. Döda efter kön, ålder och dödsorsak enligt A-listan 1963 Deaths by sex, age and causes according to List A

69 67

70 68 TAB. 2 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAKER ENLIGT A-LISTAN 1 A 66 omfattar bade sjukdomar, som tillhör huvudgrupp III, och ssadan», som tillhör huvudgrupp IV.

71

72 70 TAB. 2 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ALDER OCH DÖDSORSAKER ENLIGT A-LISTAN

73

74 72 TAB. 2 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAKER ENLIGT A-LISTAN

75

76 74 TAB. 2 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAKER ENLIGT A-LISTAN 1 A 126 omfattar bide sjukdomar, som tillhör huvudgrupp XII, och sådana, som tillhör huvudgrupp XIII.

77 Dödsorsak i egentlig mening ej angiven.

78 76 TAB. 2 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAKER ENLIGT A-LISTAN

79

80 Tab. 3. Döda barn under 1 år efter kön, ålder och dödsorsak enligt A-listan 1963 Infant deaths (under 1 year) by sex, age and causes according to List A 78

81 1 A 66 omfattar bide sjukdomar, som tillhör huvudgrupp III, och sådan», gom tilliar huvudgrupp IV. 2 Mad»under en dag» menas att dödsfallet inträäado under samma kalenderdygn som födelsen. 79

82 TAB. 3 (forte.). DÖDA BARN UNDER 1 ÅR EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT A-LISTAN

83 Dödsorsaker A 128 omfattar både sjukdomar,»om tillhör huvudgrupp XII, ooh sådana, som tillhör huvudgrupp XTTT. 2A 66 omfattar bide sjukdomar, som tillhör huvudgrupp Hl, ooh sådana som tillhör huvudgrupp IV.

84 TAB. 3 (forts.). DÖDA BARN UNDER 1 ÅR EFTER KÖN, ÅLDER OCH DÖDSORSAK ENLIGT A-LISTAN

85 83

86 84 Tab. 4. Döda länsvis efter kön och dödsorsak enligt A-listan 1963 Deaths by sex. county and causes according to List A

87 85

88 86 TAB. 4 (forts.). DÖDA LÄNSVIS EFTER KÖN OCH DÖDSORSAK ENLIGT A-LISTAN A 66 omfattar både sjukdomar, som tillhör huvudgrupp III, och sådana, som tillhör huvudgrupp IV.

89 87

90 88 TAB. 4 (forts.). DÖDA LÄNSVIS EFTER KÖN OCH DÖDSORSAK ENLIGT A-LISTAN 1963

91 89

92 90 TAB. 4 (forts.). DÖDA LÄNSVIS EFTER KÖN OCH DÖDSORSAK ENLIGT A-LISTAN A 126 omfattar både sjukdomar, som tillhör huvudgrupp XII, och sådana, som tillhör huvudgrupp XIII.

93 91

94 92 TAB. 4 (forts.). DÖDA LÄNSVIS EFTER KÖN OCH DÖDSORSAK ENLIGT A-LISTAN A 126 omfattar både sjukdomar, som tillhör huvudgrupp XII, ooh sådana, som tillhör huvudgrupp XIII.

95 2 Dödsorsak i egentlig mening ej angiven. 93

96 94 TAB. 4 (forts.). DÖDA LÄNSVIS EFTER KÖN OCH DÖDSORSAK ENLIGT A-LISTAN 1963

97 95

98 Tab. 5. Döda av skador genom yttre våld och förgiftning efter kön och ålder 1963 Deaths by accidents, poisonings and violence, by sex and age 96

99 Dödsorsaker Inräknat kombinerade järnvägs- och bil- eller motorcykelolyckor. 2 Varje båt (utom livbåt, som nyttjas vid olycka för moderfartyget), som framdrives med åror, paddel eller liten motor, med plats for mindre än 10 passagerare. 3 Dödsfall genom oyanväteförgiftning (klassifikation 893) har icke förekommit under året. 4 Fall ombord på båt ingår bland»andra olyckor i trafik till SJÖSS». 5 Drunkning i trafik till sjöss redovisas under»andra trafikolyckor». 6 Ras med kvävning som följd räknas som kvävning. 7 T. ex. spark av hast, stängning av kreatur etc. 8 Mord genom förgiftning eller genom anlagd brand har ej förekommit under året. 97

100 Tab. 6. Döda efter dödsmånad, kön och dödsorsak i huvudgrupper samt vissa undergrupper enligt A-listan 1963 Deaths by month, sex and cause in main sections and some numbers of the intermediate List A 98

101 99

102 100 Tab. 7. Döda genom självmord efter kön och civilstånd länsvis samt ålder Suicides by sex, marital status and county, and by age 1 Fördelning efter dödwätt ne tab. 1.

103 Tab. 8. Döda efter dödsorsak och dödsorsaksuppgiftens karaktär 1963 Deaths by cause and by character of the certificates of death 101

104 102 Bilaga 1 Statistiska variabler i magnetband över döda För envar avliden registreras: Folkbokföringsnummer Födelseår Födelsemånad Födelsedag Födelsenummer Kön Civilstånd Vigselar eller år för äktenskapsupplösning Makes födelsedatum eller försörjares födelsedatum då den döde var < 16 år Moders födelsedatum då barnet var < 16 år Nationalitet Hemort Län Kommun Församling Dödsdatum Barn fött inom eller utom äktenskap (gäller endast barn < 2 år) Dödsbevisets art Födelsevikt (gäller endast barn < 1 år) Primär dödsorsak Skadans natur vid våldsam död Antal komplikationer (högst 3) l:a komplikation 2:a» 3:e» Antal bidragande dödsorsaker (högst 4) l:a bidragande dödsorsak 2:a»» 3:e»» 4:e»» Anm. Med»dödsbevisets art» menas det sätt på vilka dödsorsakerna styrkts. I statistiken görs följande uppdelning: 1. Dödsbevis grundat på a. obduktion b. undersökning före döden av läkare c. likbesiktning av läkare d. uppgift av icke läkare (barnmorska, sjuksköterska, polismyndighet) 2. Dödsorsaksavi 3. Dödsorsaksuppgift

105 103 Bilaga 2, framsida Dödsbevis

106 104 Bilaga 2, baksida Anvisningar

107 105 Bilaga 3, framsida Dödsorsaksavi

108 106 Anvisningar Bilaga 3. baksida

109 107 Bilaga 4 Dödligheten i de aktiva åldrarna i skilda yrkesgrupper Inledning Statistiska centralbyrån framlägger härmed resultaten av en engångsundersökning om dödlighet och dödsorsaker i skilda yrkesgrupper. Syftet med undersökningen Sr att påvisa olikheter i dödlighet mellan skilda yrkesgrupper och fästa uppmärksamheten på yrkesgrupper ined hög dödlighet samt att ange de dödsorsaker som har samband med viss yrkesgrupp. Bakgrunden till undersökningen är att i materialet såväl till 1960 års folkräkning som till den löpande dödlighetsstatistiken varje person är registrerad med sitt fojkbokföringsnummer. Genom att produktionen av både folkräkningen och dödlighetsstatistiken sker i en integrerad process med -datamaskiner har det följaktligen varit möjligt att identifiera de under kr 1961 avlidna i folkräkningsmaterialet och samtidigt komplettera uppgifterna om den döde med yrket enligt folkräkningen. Denna identifiering bar inte blivit follstäadäg. Under fir 1961 har genom immigration tillkommit personer, som avlidit nnder året, och so»»utså inte har någon motsvarighet i foftrfikningens material. Därtill kommer de f«tl där ideatirlerlng inte kunnat erhfthas på grund av felaktigheter i folkbokföringsawmret i Mrfingea folkräkningens material eller materialet över de döda. Occupational mortality 2. Begreppedefinitioner Som förvärvsarbetande räknas enligt folkräkningen personer som under tiden 2 8 oktober 1960 utförde iakomstgivande arbete under minst halv normal arbetstid. Beträffande yrkena och yrkesindelningen hänvisas till särskild förteckning, vilken ingår i Folkräkningen den 1 november 1960 (SOS), del VII, sid Påpekas bör att i en och samma yrkesgrupp ingår personer med olika utbildning, yrkesställning och näringsgren. Med dödsorsak avses vissa huvudgrupper av primär dödsorsak enligt WHO:s klassifikation. 3. Undersökningens omfattning Folkräkningen redovisar befolkningen efter kön, ålder och yrke den 1 november Den löpande befolkningsstatistiken redovisar de under år 1961 avlidna efter bland annat kön, ålder och dödsorsak. Föreliggande undersökning berör samtliga under år 1961 avlidna i åldern år, för vilka registrerats uppgift om yrket. Skillnaden mellan samtliga avlidna år 1961 i denna ålder och avlidna med yrkesuppgift i samma fåäer bild» e» res4gr»pp. Heta antalet döds s«fcr år 1961 i Htfraras ftr uppgick titt i rwrt tal

110 , därav män och kvinnor. Av dessa var vid folkräkningstillfället män och kvinnor förvärvsarbetande. Hela antalet förvärvsarbetande i åldrarna år den 1 november 1960 uppgick till i runt tal , varav män och kvinnor. 4. Beräkningsmetod. Utgångsvärden för beräkningarna har varit: (1) Befolkningen i åldern år efter yrke och kön den 1 november 1960 fördelad på sex åldersklasser (P *). (2) Dödstal (centrala dödskvoter) för hela rikets befolkning efter kön och dödsorsaker i motsvarande åldersklasser 1961 (m,). (3) Antal döda efter yrke, kön och dödsorsaker i åldern år 1961 (D). För varje yrkesområde samt vissa yrkesgrupper har för vartdera könet framräknats det förväntade antalet döda (E = Jfm.Px). På grundval av dessa uppgifter har sedan uträknats åldersstandardiserade dödlighetsindextal (I = 100 =-). Dödlighetsindextalet för hela riket E / är lika med 100 (riksnivån). På grund av det ringa antalet döda i vissa yrkesgrupper och dödsorsaker blir slumpvariationerna stora. För den skull har för varje här redovisad yrkesgrupp även uträknats medelfelet enligt formeln: Denna formel gäller under förutsättningen att dödsfallen är oberoende av varandra och att sannolikheten att dö är liten. Om I 100 = 2<r, säges denna skillnad vara»signifikant på 5 % nivån», dvs. ett I som skiljer sig från 100 med mer än ± la bör slumpvis inte inträffa oftare än 1 gång på 20 (5 %). 5. Resultatens begränsning Den metod för bestämning av dödligheten i skilda yrken som här kommit till användning är ofullständig, eftersom hänsyn inte tagits till yrkesväxlingarnas inverkan. Man vet sålunda inte hur länge den döde varit verksam i det yrke han hade vid tiden för dödsfallet. Undersökningen borde med andra ord hellre ha genomförts på så sätt att man under en observationsperiod registrerat de förändringar som inträffat inom skilda yrkeskohorter, varigenom möjliggjorts beräkningar av den under risk genomlevda tiden i yrket. Förutsättningar saknas tills vidare för att utarbeta sådan på kohorter grundad statistik över dödligheten i skilda yrken. Även om dödligheten beräknats enligt en mera fulländad metod, kan man ändå inte utan vidare dra den slutsatsen att höga eller låga dödstal för ett yrke skulle bero på förhållandena inom yrket. Många yrken kan ha en låg mortalitet beroende på att de personer som väljer sådana yrken måste ha en särskilt god hälsa. Andra yrken kan ha en hög mortalitet beroende på att dessa yrken lämpar sig för personer med klen hälsa. Vid tolkningen av resultaten av denna undersökning måste man sålunda ta hänsyn till att många personer på grund av sjukdom eller lyte tvingas välja sådana yrken som inte kräver alltför stora fysiska arbetsinsatser. Detta val kan ske redan vid inträdet i förvärvsåldern eller senare genom övergång från ett»tungt»

111 109 till ett»lätt» arbete. Av hälsoskäl sker alltså en ständig förskjutning av arbetskraften från de»tunga» till de»lätta» yrkena. Följden blir att de»tunga» yrkena får en mortalitet som är för låg i förhållande till de faktiska yrkesriskerna och de»lätta» yrkena en mortalitet som är för hög. Byte av yrke sker inte endast av hälsoskäl. Även ekonomiska och sociala orsaker kan medverka. Mönstret för de yrkesväxlingar som har samband med de ekonomiska och sociala faktorerna är emellertid oklart. I viss mån torde det här vara fråga om förskjutningar i yrkesställning inom samma yrkesgrupp. Om så är fallet, skulle denna undersökning, som är grundad på senaste yrkesuppgiften inte direkt påverkas av de yrkesväxlingar som beror på ekonomiska och sociala omständigheter. I den här framlagda undersökningen har dödligheten endast ställts i relation till yrke, kön och ålder. Dödligheten kan emellertid även tänkas vara beroende av inkomsten och levnadsnivån. Den enskildes hälsotillstånd och livslängd är med andra ord beroende av både yrket som sådant och den inkomst det inbringar. Tab. 1 a. Dödligheten för män i åldern år inom skilda yrkesområden 1961 Occupational mortality. Males Anm. När avvikelserna från 100 ligger innanför två gånger medelfelet, har talen satts inom parentes.

112 110 Tab. 1 b. Dödligheten för kvinnor i åldern år inom skilda yrkesområden 1961 Occupational mortality. Females Anm. När avvikelserna från 100 ligger innanför två gånger medelfelet, har talen satts inom parentes. 6. Dödligheten i skilda yrkesområden I tab. 1 redovisas för män och kvinnor åldersstandardiserade dödlighetsindextal i skilda yrkesområden. Indextal har beräknats för såväl samtliga dödsorsaker som vissa mera frekventa dödsorsaksgrupper. För kvinnorna var antalet döda genom självmord så få att dödstal inte har beräknats för denna dödsorsak. Det bör påpekas, att självmord inte ingår i gruppen olyckshändelser. Hög dödlighet förelåg för män sysselsatta med kommersiellt arbete samt gruvoch stenbrytningsarbete; dödligheten var låg för män sysselsatta med vetenskapligt och tekniskt arbete, lantbruksoch skogsarbete samt tillverkningsarbete. Dödligheten i tumörer (cancer) var hög för män sysselsatta med kameralt och kontorstekniskt arbete och låg för män sysselsatta med lantbruks- och skogsarbete. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar var hög för män sysselsatta med kommersiellt arbete och låg för män sysselsatta med lantbruks- och skogsarbete. Dödligheten på grund av olyckshändelser var hög för män sysselsatta med gruv- och stenbrytningsarbete och låg för män sysselsatta med kameralt och kontorstekniskt arbete. För kvinnorna uppvisade dödligheten inga mer anmärkningsvärda skillnader mellan de olika yrkesområdena. I tab. 1 ingår även dödlighetstal för restgruppen. Denna grupp är kalkylmässigt sett en konstruktion, varför de angivna siffrorna på dödligheten inte bör tillmätas något värde. 7. Dödligheten i vissa yrkesgrupper I tab. 2 och 3 redovisas för män resp. kvinnor standardiserade dödlighetsindextal för vissa yrkesgrupper. Fördelning har även skett på de mera frekventa dödsorsakerna. För varje dödstal har angetts dess medelfel, vilket är av betydelse vid bedömningen av resultatens tillförlitlighet. Medelfelen är som synes i åtskilliga fall så stora att värdet av det angivna dödstalet bör ifrågasättas. Här nedan lämnas en förteckning över de yrkesgrupper, vilkas totala dödlighet är signifikant över eller under standardnivån (riksnivån).

113 111 Tab. 2. Dödligheten för män i åldern år inom skilda yrkesgrupper 1961 Occupational mortality. Males I = standardiserat dödlighetsindex (standardized mortality ratio) a = medelfelet i I (standard error of I)

114 112 TAB. 2 (forts.). A. Manliga yrkesutövare a. Dödlighet över standardnivån 30. Parti- och detaljhandelsföretagare 32. Partiförsäljning genom kundbesök samt agenturarbete 60. Sjöbefälsarbete 91. Husligt arbete, portierarbete m. m. 94. övrigt servicearbete b. Dödlighet under standardnivån 00. Tekniskt arbete 06. Religiöst arbete 40. Lantbruks-, skog- och trädgårdsledning 41. Jordbruks- och trädgårdsarbete, djurskötsel 44. Skogs- och flottningsarbete

115 Tab. 3. Dödligheten för kvinnor i åldern år inom skilda yrkesgrupper 1961 Occupational mortality. Females I = standardiserat dödlighetsindex (standardized mortality ratio) a medelfelet i I (standard error ot I) 113

116 Lokförare, järnvägskonduktörer, trafikbiträden samt vägtrafikarbete 67. Övrigt transport- och kommunikationsarbete 75. Verkstads- och byggnadsmetallarbete 76. Elektroarbete 77. Träarbete 79. Mureri- och betongarbete m. m. 83. Kemiskt- och cellulosatekniskt arbete 85. övrigt tillverkningsarbete 86. Grov- och diversearbete 93. Fastighetsskötsel, städning B. Kvinnliga yrkesutövare a. Dödlighet under standardnivån 04. Hälso- och sjukvårdsarbete 05. Pedagogiskt arbete 09. Övrigt tekniskt, naturvetenskapligt m. m. arbete 20. Bokförings- och kassaarbete 29. Stenografi- och maskinskrivningssamt annat kontorsarbete 33. Övrigt kommersiellt arbete 41. Jordbruks- och trädgårdsarbete, djurskötsel 65. Post- och telekommunikation 70. Textilarbete 71. Sömnadsarbete 82. Livsmedelsarbete 85. övrigt tillverkningsarbete 92. Serveringsarbete 93. Fastighetsskötsel, städning 94. övrigt servicearbete Summary in English This survey gives a statistical presentation of mortality of persons in various groups of occupations. The aim of the study is to reveal mortality differences among these groups, and draw attention to occupations in which mortality is high. The basis for the calculations are: (1) The population at ages by occupation and sex on November 1, 1960, (six age groups). (2) Death rates for the total population by sex and causes of death in the corresponding agegroups. (3) Number of deceased by occupation, sex, and causes of death at ages in Standardized mortality ratios at ages have been calculated for males and females in different occupational groups. This method for determination of the occupational mortality is incomplete since changes of the occupation have not been taken into consideration. Even when the mortality ratio of a particular occupation is based on a more complete method, it does not follow that a high mortality ratio must be a result of some unfavourable aspect of the occupation itself. An occupation may have a low mortality because the persons who enter it have to be of good physique. Other occupations may have high mortality because these occupations require no great physical effort. For the males the mortality was high in two branches of occupation, vii. sales workers, and miners, quarrymen and craftsmen. The mortality was low in the following branches, viz. professional, technical and related workers, farmers and loggers, and workers in transport and communication occupations. Mortality from neoplasms was high for clerical workers and low for farmers and loggers. Mortality from the circulary system was high for sales workers and low for

117 115 farmers and loggers. Mortality from accidents was high for miners, quarrymen and craftsmen, and low for clerical workers. For the females the occupational mortality did not show any more remarkable differences between different occupations.

118 Bilaga 5 Förteckning över samtliga klassifikationsnummer enligt A-listan samt motsvarande nummer enligt detaljlistan Detaljlistans nummer I. Infektionssjukdomar och parasitära sjukdomar Tuberkulos i A 1 respirationsorganen och utan angiven lokaliaation A 2 hjärn- och ryggmärgshinnorna och centrala nervsystemet 010 A 3 tarmarna, bukmnnan och lymfkörtlarna 011 A 4 ben och leder, aktiv eller ej specificerad, samt följdtillstånd därav 012, 013 A 5 andra definierade organ och disseminerad tuberkulos A 6 Medfödd syfilis 020 A 7 Tidig syfilis (syphilis recens) 021 A 8 Ryggmärgstvinsot (tabes doraalis) 024 A 9 Hjärnföriamning (dementia paralytica) 025 A 10 Annan syfilis 022,023, A 11 Gonokockinfektioner A 12 Nervfeber (typhus abdominalia) 040 A 13 Paratyfus och annan salmonellainfektion 041, 042 A 14 Asiatisk kolera 043 A 15 Maltafeber (febris undulans) 044 A 16 Rödsot (dysenteria) A 17 Scharlakansfeber (scarlatina) 050 A 18 Streptokockangina (angina streptococcica) 051 A 19 Rosfeber (erysipelas) 052 A 20 Septikemi och septikopyemi 053 A 21 Difteri 055 A 22 Kikhosta (pertussis) 056 A 23 Meningokockinfektion (infectio meningococcica) 057 A 24 Pest 058 A 25 Spetftlska (lepra) 060 A 26 Stelkramp (tetanus) 061 A 27 Mjältbrand (anthrax) 062 A 28 Akut poliomyelit 080 A 29 Akut infektiös enoefalit 082 A 30 Följdtillstånd efter akut poliomyelit och akut infektiös enoefalit 081, 083 A 31 Smittkoppor (variola) 084 A 32 Mässling (morbilli) 085 A 33 Gula febern (febris flava) 091 A 34 Infektiös hepatit 092 A 35 Vattuskräek (rabies) 094 A 36 Häckfeber och andra rickettaiasjukdomar (febris exanthematica et rickettsioses aliae) A 37 Frossa (malaria) A 38 Sugmasksjukdom (schistosomiasis) 12S A 39 Blasmasksjuka (echinococcosis) 125 A 40 Tradmasksjuka (filariasis) 127 A 41 Hakmasksjuka (anchylostomiasis) 129 A 42 Andra masksjukdomar 124, 126, 128, 130 A 43 Andra infektions- eller parasitära sjukdomar , 049, 054, 059, , , 093, 095, 096, ,

119 117 Detaljlistans II- Tumörer nummer Malign tumör A 44 munhåla och svalg A 45 matstrupen (oesophagi) 150 A 46 magsäcken (ventriculi) 151 A 47 tunntarm och grovtarm 152, 153 A 48 ändtarmen (recti) 154 A 49 struphuvudet (laryngis) 161 A 50 luftstrupen, luftrören, lungorna och lungsäcken (sekundär ej angiven) 162, 163 A 51 bröstkörteln (mammae) 170 A 52 livmoderhalsen (cervix uteri) 171 A 53 övriga och ej definierade delar av livmodern A 54 blåskörteln (prostatas) 177 A 55 huden (cutis) 190, 191 A 56 ben, bindväv och muskulatur 196, 197 A 57 övriga och ej uppgivna organ , 164, 165, 175, 176, , , 198, 199 A 58 Leukemi och aleukemi 204 A 59 Lymfosarkom ooh övriga tumörer i lymfatisk och blodbildande vävnad , 205 A 60 Benigna tumörer samt tumörer av icke angiven art III. Allergiska sjukdomar, cndokrina systemets sjukdomar, imnesomsättningssjukdomar, nutritionsrubbningar A 61 Enkel och atoxisk strama 250, 261 A 62 Bubbningar i sköldkörtelns funktion med eller utan strama (thyreotoxicosis cum vel sine struma) 252 A 63 Sockersjuka (diabetes mellitus) 260 A 64 Avitaminoser och andra bristsjukdomar A 66 1 Allergiska sjukdomar, andra endokrina systemets sjukdomar, ämnesomsättningasjukdomar och nutritionsrubbningar , 253, 254, , IV. Blodbildande organens och blodets sjukdomar A 65 Anemi A 66 1 Andra blodbildande organens och blodets sjukdomar V. Sinnessjukdomar, mentala defekter m. m. A 67 Sinnessjukdomar (morbi mentis) A 68 Psykoneuroser, alkoholism och missbruk av lakemedel o. d , 326 A 69 Mentala defekter 326 VI. Nervsystemets och. sinnesorganens sjukdomar A 70 Centrala nervsystemets kärlsjukdomar A 71 Meningit (ej tuberkulos och meningokockmeningit) 340 A72 Multipel skleros 345 A 73 Fallandesot (epilepsia) 353 A 74 Inflammatoriska ögonsjukdomar A 75 Grå starr (cataracta) 385 A 76 Grön starr (glaucoma) 387 A 77 Inflammation i mellanörat och mastoidit A 78 Andra nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar , , 354^369, , 386, , A 66 omfattar både sjukdomar, som tillhör huvudgrupp III, och sådana, som tillhör huvudgrupp IV.

120 118 VII. Cirkulationsorganens sjukdomar Detaljlistans nummer A 79 Reumatisk feber A 80 Kroniska reumatiska hjärtsjukdomar A 81 Arteriosklerotiska och degenerativa hjärtsjukdomar A 82 Andra hjärtsjukdomar A 83 Hypertonisk hjärtsjukdom A 84 Hypertoni utan uppgift om hjärtsjukdom A 85 Artärsjukdomar A 86 Andra cirkulationsorganens sjukdomar VIII. Respirationsorganeiu sjukdomar A 87 Akuta infektioner i övre luftvägarna A 88 Influensa A 89 Lobar pneumoni 490 A 90 Bronkopneumoni 491, 494 A 91 Primär atypisk och arman eller icke preciserad pneumoni 492, 493 A 92 Akut bronkit 500 A 93 Kronisk och ej preciserad bronkit 501, 502 A 94 Hyperplastiska tonsiller och adenoider 510 A 95 Pleuraempyeru och lungabscess 518, 521 A 96 Lungsäcksinflammation (pleuritis) 519 A 97 Andra andningsorganens sjukdomar , IX. Matsmältningsorganens sjukdomar A 98 Tändernas och tandregionens sjukdomar A 99 Magsår (ulcus ventriculi) 540 A 100 Duodenalsår 541 A 101 Gastrit och duodenit 543 A 102 Blindtarmsinflammation (appendicitis) A 103 Intestinal obstruktion och bukbrack 560, 561, 570 A 104 Gastro-enterit och kolit med undantag av diarré hos nyfödda 571, 572 A 105 Levercirros 581 A 106 Gallstenssjukdom och gallblåseinflammation (cholelithiasis et cholecystitis) , 585 A 107 Andra matsmältningsorganens sjukdomar , 542, 544, 545, , 582, 583, 586, 587 X. Uro-genitalorganens sjukdomar A 108 Akut nefrit 590 A 109 Kronisk och ej definierad nefrit A 110 Infektiösa njursjukdomar 600 A 111 Sten i urinorganen 602, 604 A 112 Prostatahyperplasi 610 A 113 Sjukdomar i bröstkörteln (morbi mammae) 620, 621 A 114 Andra uro-genitalorganens sjukdomar 601, 603, , , XI. Havandeskapets, förlossningens och barnsängstidens sjukdomar A 115 Feber under havandeskap, förlossning och barnsängstid 640, 641, 681, 682, 684 A 116 Förgiftning under havandeskap och barnsängstid 642, 652, 685, 686 A 117 Blödning under havandeskap och förlossning 643, 644, A 118 Abort utan uppgift om feber eller förgiftning 650

121 Detaljlistans nummer A 119 Abort med feber 651 A 120 Andra komplikationer under havandeskap, förlossning och barnsängstid , 660, , 683, XII. Hudens och underhudens sjukdomar A 121 Infektioner i hud och underhud A 126' Andra hudsjukdomar XIII. Skelettets och rörelseorganens sjukdomar A 122 Artrit och spondylit A 123 Muskelreumatism och ej specificerad reumatism 726, 727 A 124 Osteomyelit och periostit 730 A 125 Ankylos och deformiteter av skelett och muskler 737, A Andra sjukdomar i ben och muskler , XIV. Medfödda missbildningar A 127 Ryggmärgs- och hjärnhinnebråck (spina bifida et meningocele) 751 A 128 Medfödda missbildningar i cirkulationsorganen 754 A 129 Andra medfödda missbildningar 750, 752, 753, XV. Sjukdomar hos nyfödda och spädbarn A 130 Förlossningsskador A 131 Asfyxi 762 A 132 Infektioner hos nyfödda A 133 Erytroblastos hos nyfödda 770 A 134 Andra sjukdomar hos nyfödda 769, 771, 772 A 135 Bristfälligt preciserade sjukdomar hos nyfödda och spädbarn samt icke preciserad omogenhet XVI. Senilitet. Ofullständigt preciserade fall A 136 Senilitet utan uppgift om sinnessjukdom 794 A 137 Symptom från angivet organ 2 samt otillräckligt angiven eller okänd dödsorsak , 795 XVII. Skador genom yttre Tåld och förgiftning AE-serien. Alternativ klassifikation efter skadans tillkomst. AE 138 Motorfordonsolyckor E 810 E 835 AE 139 Andra trafikolyckor E 800 E 802, E 840 E 866 AE 140 Förgiftning genom olyckshändelse E 870 E 895 AE 141 Fall E 900 E 904 AE 142 Maskinolyckor E 912 AE 143 Olyckshändelser genom eld och explosion av brännbart ämne (ej sprängämne) E 916 AE 144 Olyckshändelser genom hett eller frätande ämne eller strålning E 917, E 918 AE 145 Olyckshändelser genom skott eller sprängning E 919 AE 146 Drunkning genom olyckshändelse E 929 AE 147 övriga olyckshändelser E 910, E 911» E 913 E 915, E 920 E 928. E 930 E 962 AE 148 Självmord och självtillfogad skada E 970 E 979, E963 AE 149 Mord, dråp och uppsåtlig misshandel E 980 E 985, E964 AE 150 Krigshandling E 990 E 999, E965 1 A 126 omfattar både sjukdomar, som tillhör huvudgrupp XII, och sådana, som tillhör huvudgrupp XIII. 2 Dödsorsak i egentlig mening ej angiven. 119