Tätorter 2005 Befolkning och bebyggelsestruktur. Befolkningsförändringar i och utanför tätort

Transkript

1 MI 38 SM 0701 Tätorter 2005 Befolkning och bebyggelsestruktur Localities 2005: Population and buildings I korta drag Befolkningen i tätort 2005 I Sverige fanns det tätorter år 2005 och 84 av befolkningen bodde i tätort. I genomsnitt för rikets tätorter var 24 av befolkningen yngre än 20 år och år eller äldre. Av de stora tätorterna (fler än invånare) hade Ekerö högst andel unga, nästan en tredjedel av invånarna var yngre än 20 år, lägst var andelen i Kalmar, 18. Högst andel äldre hade Nyköping, där en fjärdedel av invånarna var 65 år eller äldre. Lägst andel äldre hade Boo i Nacka kommun, drygt 10. Bland de minsta tätorterna (färre än invånare) hade Kuttainen i Kiruna kommun högst andel personer yngre än 20 år, 48. Lägst är andelen i Hedenäset i Övertorneå kommun, där färre än var tionde invånare var yngre än 20 år. Sammanräknat för tätortsbefolkningen per län var andelen unga, 0-19 år, högst i Hallands län, 25. Lägst var den i Västernorrlands län, 23. Högst andel personer över 65 år eller äldre år fanns i Västernorrlands län, 21. Lägsta andelen, 14, hade Stockholms län, som även hade högst andel personer i åldern år, 62. Befolkningsförändringar i och utanför tätort De län som har minskat sin unga tätortsbefolkning mest är Norrbottens och Gotlands län. Tätortsbefolkningen i Norrbottens län minskade totalt med 2, andelen unga minskade med 5 medan andelen äldre ökade med 6. Även i Gotlands län ökade andel äldre, nära 4. I Stockholms län ökade tätortsbefolkningen totalt med 4, andelen unga har dock ökat med 6. Den äldre befolkningen i tätort har ökat mest i länen Halland och Uppsala. I Hallands län ökade tätortsbefolkningen med 5, medan andelen äldre ökade med 10. Marianne Eriksson, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Jörgen Fagerlund, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie MI Miljövård. Utkom den 25 januari 2008 URN:NBN:SE:SCB-2007-MI38SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 MI 38 SM 0701 Tätortsbefolkningen 2005 efter typ av boende I genomsnitt för rikets tätorter bodde 50 i flerbostadshus och 50 i småhus. I stora tätorter (fler än invånare) hade Malmö den högsta andelen med 79 av befolkningen boende i flerbostadshus. Lägst är andelen i Onsala i Kungsbacka kommun, endast 3. I tätorterna med färre än invånare bodde merparten av befolkningen i småhus. Sammanräknat för tätortsbefolkningen per län har tätorter i Stockholms och Uppsala län högst andel boende i flerbostadshus, lägst är andelarna i Hallands och Dalarnas län. Byggnader i tätort 2005 I riket är åtta av tio byggnader i tätort av typen småhus. Högst andel har Blekinge och Hallands län. Lägst är den i Jämtlands län.

3 SCB 3 MI 38 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Befolkningen i tätort Befolkningsförändringar i och utanför tätort Tätortsbefolkningen 2005 efter typ av boende 13 Byggnader i tätort Boytor och lokalytor i tätort Tabeller 17 Teckenförklaring Befolkningen 2005 per län i åldersklasser i och utanför tätort Befolkningen 2005 per kommungrupp i åldersklasser i och utanför tätort Befolkningen 2005 i tätort per län fördelat på åldersklasser och kön Befolkningen 2005 i tätort per kommungrupp fördelat på åldersklasser och kön Befolkningens förändring per län i åldersklasser i och utanför tätort Befolkningens förändring per kommungrupp i åldersklasser i och utanför tätort Tätortsbefolkningens förändring per län fördelat på åldersklasser och kön Tätortsbefolkningens förändring per kommungrupp fördelat på åldersklasser och kön Tätortsbefolkningen 2005 per län fördelat på typ av bostad Tätortsbefolkningen 2005 per kommungrupp fördelat på typ av bostad Antal byggnader 2005 i tätort per län fördelade på typ av byggnad Bo- och lokalytor 2005 inom tätort per län fördelat på typ av byggnad, 1000-tals m 2 22 Fakta om statistiken 23 Detta omfattar statistiken 23 Definitioner och förklaringar 23 Så görs statistiken 24 Statistikens tillförlitlighet 24 Bra att veta 25 Kommungruppsindelning enligt Sveriges kommuner och landsting 25 Annan statistik 25 In English 26 Summary 26 List of tables 26 List of terms 27

4 SCB 4 MI 38 SM 0701 Statistiken med kommentarer Befolkningen i tätort 2005 År 2005 bodde personer i tätort vilket motsvarar 84 av hela befolkningen. När befolkningen redovisas i åldersgrupper syns skillnader mellan länen. Tabell A: Tätortsbefolkningen 2005 i åldersklasser per län, andelar Länskod Län 0-19 år år 65- år Summa 01 Stockholms län 24,2 61,7 14, Uppsala län 24,0 61,2 14, Södermanlands län 23,9 56,4 19, Östergötlands län 23,4 58,2 18, Jönköpings län 24,8 56,4 18, Kronobergs län 23,5 57,8 18, Kalmar län 22,9 56,5 20, Gotlands län 22,7 58,2 19, Blekinge län 22,6 56,9 20, Skåne län 23,2 58,9 17, Hallands län 25,2 56,9 17, Västra Götalands län 23,5 59,3 17, Värmlands län 22,6 57,0 20, Örebro län 23,4 57,6 19, Västmanlands län 23,6 57,3 19, Dalarnas län 23,7 56,5 19, Gävleborgs län 22,6 56,9 20, Västernorrlands län 22,5 56,8 20, Jämtlands län 22,6 58,0 19, Västerbottens län 23,3 59,8 17, Norrbottens län 23,5 58,2 18,4 100 Samtliga tätorter 23,6 59,0 17,4 100 Högst andel personer under 20 år som bor i tätort 2005 har Hallands län, 25,2, medan andelen är lägst i Västernorrlands län, 22,5. Västmanlands län har samma andel som genomsnittet för riket, 25,6. Högst andel personer över 64 år finns i Västernorrlands län, 20,7. Lägsta andelen, 14,1, har Stockholms län. Närmast riksgenomsnittet hittar vi Västra Götalands län. Högst andel personer i åldern år har Stockholms län, 61,7, medan den är lägst i Jönköpings och Södermanlands län, 56,4. Skåne län ligger närmast andelen för riket. Ett annat sätt att se skillnader i tätortsbefolkningens ålder är att redovisa statistiken på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungrupper. För en lista över vilka kommuner som ingår i de olika kommungrupperna och hur indelningen av kommungrupperna gjorts, se Tabell B: Tätortsbefolkningen 2005 i åldersklasser per kommungrupp, andelar Kod Kommungrupp 0-19 år år 65- år Summa 1 Storstäder 22,3 62,9 14, Förortskommuner 28,4 57,7 13, Större städer 23,1 60,0 17, Pendlingskommuner 26,1 56,4 17, Glesbygdskommuner 23,0 54,0 23, Varuproducerande kommuner 24,2 55,0 20, över inv. 23,4 56,3 20, inv. 23,1 54,9 22, mindre än inv. 22,9 53,9 23,2 100 Samtliga tätorter 23,6 59,0 17,4 100 Lägst andel under 20 år finns i gruppen Storstäder, 22,3, medan andelen är högst i gruppen Förortskommuner, 28,4. Högst andel över 64 år finns i Övriga kommuner med mindre än invånare, 23,2. Lägst är andelen i Förortskommunerna, 13,9.

5 SCB 5 MI 38 SM 0701 Om antalet personer över 64 år sätts i relation till personer i åldern år fås detta resultat. Diagram 1: Antal personer 2005 i åldern år per person över 64 år Antal 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv. Samtliga tätoter inv. mindre än inv. Kommungrupp (SKL) Genomsnittet för alla tätorter är 3,4 vilket innebär att på varje person över 64 år går det nästan tre och en halv personer i åldern år. Lägst antal åringar per person äldre än 64 år finns i kommungrupperna Glesbygdskommuner och Övriga kommuner med mindre än invånare, där det på varje person över 64 år går mindre an två och en halv personer i åldern år. I grupperna Storstäder och Förortskommuner finns det mer än fyra åringar per person över 64 år. I nedanstående två tabeller (C och D) har ett index skapats som visar relationen mellan antal kvinnor och antal män i de olika åldersgrupperna. Index 100 betyder att det finns lika många kvinnor som det finns män. Index över 100 betyder att kvinnorna är fler än männen. Tabell C: Antal kvinnor i tätort i förhållande till antal män i tätort per åldersgrupp och län 2005 Kvinnor/Män Länskod Län 0-19 år år 65- år Totalt 01 Stockholms län 95,2 100,4 143,3 104,2 03 Uppsala län 95,1 102,8 138,1 105,4 04 Södermanlands län 94,7 98,2 136,8 103,9 05 Östergötlands län 94,4 95,9 139,0 102,2 06 Jönköpings län 95,5 96,6 140,8 103,3 07 Kronobergs län 94,0 96,8 136,6 102,4 08 Kalmar län 95,2 97,5 137,7 104,1 09 Gotlands län 96,2 103,8 154,7 110,0 10 Blekinge län 92,9 94,7 135,0 101,3 12 Skåne län 95,1 99,8 139,6 104,7 13 Hallands län 94,4 100,1 133,4 103,8 14 Västra Götalands län 94,3 98,2 139,0 103,2 17 Värmlands län 95,3 97,7 142,8 104,9 18 Örebro län 95,7 99,8 139,3 105,2 19 Västmanlands län 95,2 96,2 133,7 102,2 20 Dalarnas län 94,6 95,9 137,0 102,6 21 Gävleborgs län 94,6 97,2 139,0 103,9 22 Västernorrlands län 95,2 97,1 138,6 104,0 23 Jämtlands län 95,8 99,1 145,9 105,9 24 Västerbottens län 95,3 97,5 142,7 103,4 25 Norrbottens län 94,0 94,2 134,4 100,4 Samtliga tätorter 94,9 98,7 139,5 103,8 Hela riket 94,9 97,1 130,7 101,7

6 SCB 6 MI 38 SM 0701 I samtliga län finns det fler män än kvinnor under 20 år, i genomsnitt finns det 5 färre unga kvinnor i riket. När det gäller de som är äldre än 64 år är förhållandet det omvända, kvinnorna är fler i alla län. Sett till summan av alla tätorter finns det nästan 40 fler äldre kvinnor. För åldersgruppen år är det endast i fyra län där det finns fler kvinnor än män: Stockholms, Uppsala, Gotlands och Hallands län. Sett till hela befolkningen i riket finns det fler män än kvinnor Tabell D: Antal kvinnor i tätort i förhållande till antal män i tätort per åldersgrupp och kommungrupp 2005 Kvinnor/Män Kod Kommungrupp 0-19 år år 65- år Totalt 1 Storstäder 95,3 99,5 148,7 104,5 2 Förortskommuner 93,9 102,0 122,9 102,2 3 Större städer 95,5 98,8 141,9 104,2 4 Pendlingskommuner 94,1 98,7 129,4 102,2 5 Glesbygdskommuner 94,7 94,7 140,1 103,6 6 Varuproducerande kommuner 94,0 94,5 134,4 101,5 7 över inv. 94,8 98,0 139,7 104, inv. 94,2 96,2 135,1 103,1 9 mindre än inv. 95,0 96,0 137,0 103,9 Samtliga tätorter 94,9 98,7 139,5 103,8 Hela riket 94,9 97,1 130,7 101,7 Även när redovisningen sker på kommungrupp är männen fler än kvinnorna i åldersgruppen under 20 år. Bland åringarna är kvinnorna fler än männen endast i Förortskommunerna. Kvinnor över 64 år är betydligt fler än männen i samma ålder, det gäller särskilt i tätorter i kommungruppen Storstäder. Minst är skillnaden i Förortskommunerna. Diagram 2: Antal kvinnor i tätort i förhållande till antal män i tätort per åldersgrupp och kommungrupp 2005 Index Samtliga tätorter Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv inv. mindre än inv. Kommungrupp (SKL) I tätorter i Glesbygdskommuner och i Varuproducerande kommuner är underskottet av kvinnor tydligast, endast i tätorter i Förortskommuner är index större än 100, dvs. att kvinnorna är fler än männen i åldersgruppen år.

7 SCB 7 MI 38 SM 0701 Tabell E: Högst andel 0-19-åringar i tätorter med fler än invånare 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 0150 Ekerö Ekerö 32, Onsala Kungsbacka 31, Mölnlycke Härryda 30, Vallentuna Vallentuna 30, Lindome Mölndal 30, Boo Nacka 30, Torslanda Göteborg 30, Bålsta Håbo 29, Tumba Botkyrka 29, Åkersberga Österåker 29,0 Den tätort med fler än invånare som har högst andel unga är Ekerö, där nästan en tredjedel av invånarna är yngre än 20 år. Genomsnittet för alla tätorter är 23,6 medan siffran för hela riket är 23,9. Utanför tätort är andelen yngre 25,1. Tabell F: Lägst andel 0-19-åringar i tätorter med fler än invånare 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 2280 Kalmar Kalmar 18, Ystad Ystad 19, Nyköping Nyköping 19, Karlstad Karlstad 19, Lund Lund 19, Umeå Umeå 20, Sundsvall Sundsvall 20, Uppsala Uppsala 20, Linköping Linköping 20, Helsingborg Helsingborg 20,5 Lägst andel yngre än 20 år bland tätorterna med fler än invånare har Kalmar med 18,4, följt av Ystad och Nyköping på 19,5. Tabell G: Högst andel 65-åringar och äldre i tätorter med fler än invånare 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 0812 Nyköping Nyköping 24, Ystad Ystad 24, Söderhamn Söderhamn 24, Ludvika Ludvika 23, Tranås Tranås 23, Nybro Nybro 23, Fagersta Fagersta 23, Arvika Arvika 22, Norrtälje Norrtälje 22, Finspång Finspång 22,8 Den tätort med fler än invånare som har högst andel äldre är Nyköping, där en fjärdedel av invånarna är 65 år eller äldre. Genomsnittet för alla tätorter är 17,4 medan siffran för hela riket är 17,3. Utanför tätort är andelen äldre 17,0.

8 SCB 8 MI 38 SM 0701 Tabell H: Lägst andel 65-åringar och äldre i tätorter med fler än invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 0104 Boo Nacka 10, Bålsta Håbo 10, Vallentuna Vallentuna 11, Märsta Sigtuna 11, Tumba Botkyrka 11, Onsala Kungsbacka 12, Lindome Mölndal 12, Umeå Umeå 12, Upplands Väsby Upplands Väsby 12, Lund Lund 12,8 Boo, Bålsta, Lindome, Onsala, Tumba och Vallentuna ligger på tio-i-topp-listan både över tätorter med lägst andel invånare över 64 år och på listan med högst andel invånare yngre än 20 år. Tabell I: Högst andel 0-19-åringar i tätorter med färre än invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 8704 Kuttainen Kiruna 47, Tomtebo Umeå 43, Ängsvik Värmdö 42, Håga Uppsala 42, Västerljung Trosa 41, Kullö Vaxholm 40, Sylta Upplands-Bro 39, Södra Klagshamn Malmö 39, Muskö Haninge 39, Tumbo Eskilstuna 38,6 Bland tätorter med färre än invånare har Kuttainen i Kiruna kommun högst andel personer yngre än 20 år, 47,5. Genomsnittet för alla tätorter är 23,6 medan siffran för hela riket är 23,9. Utanför tätort är andelen 0-19-åringar 25,1. Tabell J: Lägst andel 0-19-åringar i tätorter med färre än invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 8612 Hedenäset Övertorneå 9, Vik Simrishamn 11, Mölle Höganäs 13, Drottningskär Karlskrona 14, Åsensbruk Mellerud 14, Gårdby Mörbylånga 15, Nymölla Bromölla 15, Glava Arvika 15, Hälleviksstrand Orust 15, Bodträskfors Boden 15,6 Lägst andel yngre bland tätorter med färre än invånare har Hedenäset i Övertorneå kommun, där färre än var tionde invånare är yngre än 20 år.

9 SCB 9 MI 38 SM 0701 Tabell K: Högst andel 65-åringar och äldre i tätorter med färre än invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 8612 Hedenäset Övertorneå 42, Edsbruk Västervik 41, Glava Arvika 39, Myrviken Berg 39, Näsåker Sollefteå 37, Fredrika Åsele 37, Svanstein Övertorneå 37, Ånäset Robertsfors 36, Skillinge Simrishamn 36, Vik Simrishamn 36,4 Även när det gäller andelen invånare äldre än 64 år toppar Hedenäset listan med 42,5. Glava, i Arvika kommun, och Vik, i Simrishamns kommun, återfinns tillsammans med Hedenäset också på tio-i-topp-listan över tätorter med lägst andel yngre. Tabell L: Lägst andel 65-åringar och äldre i tätorter med färre än invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 0222 Kullö Vaxholm 1, Tomtebo Umeå 1, Björnö Växjö 1, Svartehallen Stenungsund 2, Sylta Upplands-Bro 2, Södra Klagshamn Malmö 2, Dunö Kalmar 3, Solberga Österåker 3, Håga 1) Uppsala 4, Ängsvik Värmdö 4,1 Lägst andel äldre bland tätorter med färre än invånare har Kullö, i Vaxholms kommun, Tomtebo, i Umeå kommun, och Björnö, i Växjö kommun. I dessa tätorter är andelen äldre än 64 år mindre än två. Genomsnittet för alla tätorter är 17,4 medan siffran för hela riket är 17,3. Utanför tätort är andelen äldre 17,0.

10 SCB 10 MI 38 SM 0701 Befolkningsförändringar i och utanför tätort Tätortsbefolkningen har på riksnivå ökat i alla åldrar medan befolkningen utanför tätort har minskat totalt sett och för åldersgrupperna yngre än 20 år och äldre än 64 år åringarna utanför tätort har blivit fler i riket mellan åren 2000 och Tabell M: Befolkningens förändring i och utanför tätort per län, I tätort Utanför tätort Länskod Län 0-19 år år 65- år Totalt 0-19 år år 65- år Totalt 01 Stockholms län 6,2 2,9 2,6 3,6 3,5 3,7 9,6 4,4 03 Uppsala län 1,3 3,7 6,8 3,6 2,6 3,7 1,2 3,1 04 Södermanlands län 2,6 2,4 4,6 2,9-5,5 0,2 6,9-0,4 05 Östergötlands län 0,7 1,3 1,9 1,3-3,6 2,6 1,5 0,8 06 Jönköpings län -0,7 1,0 2,2 0,8-2,4 2,9-4,7 0,1 07 Kronobergs län 1,2 2,3 5,0 2,5-7,6-0,6-7,0-3,6 08 Kalmar län -4,0-0,5 2,3-0,8-4,6 2,4-1,9-0,2 09 Gotlands län -4,6 1,2 3,7 0,3-6,9 2,2 5,7 0,4 10 Blekinge län 0,9-0,6 6,0 1,0-7,0-0,7-2,0-2,5 12 Skåne län 2,7 4,6 3,4 3,9-0,9 2,4-1,2 1,0 13 Hallands län 3,6 4,2 9,7 5,0-0,6 2,2-2,9 0,5 14 Västra Götalands län 1,4 3,4 1,5 2,6-3,4 2,3 1,1 0,5 17 Värmlands län -1,9-0,3 2,4-0,1-5,2 0,0-3,7-2,0 18 Örebro län -0,1 0,8-0,7 0,3-4,9 1,5 0,7-0,3 19 Västmanlands län 2,0 1,1 4,7 2,0-5,1 2,4 4,0 0,6 20 Dalarnas län -2,6 0,2 0,4-0,4-6,8-0,7-3,0-2,6 21 Gävleborgs län -1,4-1,5-0,4-1,2-4,6 0,4-0,2-0,9 22 Västernorrlands län 0,0-2,1 1,2-1,0-4,9-0,4-4,3-2,3 23 Jämtlands län -2,6-1,3 0,4-1,3-5,9-0,5-7,2-3,3 24 Västerbottens län -3,0 2,4 5,3 1,6-5,7 0,8-3,0-1,6 25 Norrbottens län -4,7-2,6 6,2-1,7-5,8-1,5-0,4-2,2 Samtliga tätorter 1,8 2,2 2,8 2,2-3,4 1,5-0,8-0,1 De län som har minskat sin unga (0-19 år) tätortsbefolkning mest är Norrbottens och Gotlands län, -4,7 respektive -4,6. Största ökningen i samma åldersgrupp står Stockholms län för, 6,2. Den äldre befolkningen i tätort har ökat mest i Hallands och Uppsala län, 9,7 respektive 6,8, medan den minskat något i endast två län: Örebro och Gävleborgs län. De enda län där den yngre befolkningen utanför tätort har ökat är i Stockholms och Uppsala län, 3,5 respektive 2,6. Störst i denna åldersgrupp har minskningen varit i Kronobergs och Blekinge län, -7,6 respektive -7,0. Den äldre befolkningen utanför tätort har ökat mest i Stockholms och Södermanlands län, 9,6 respektive 6,9, och har minskat mest i Jämtlands och Kronobergs län, -7,2 respektive -7,0.

11 SCB 11 MI 38 SM 0701 Tabell N: Befolkningens förändring i och utanför tätort per kommungrupp, Kod Kommungrupp I tätort Utanför tätort 0-19 år år 65- år Totalt 0-19 år år 65- år Totalt 1 Storstäder 4,9 4,6-2,4 3,6-8,9-6,4 4,0-5,9 2 Förortskommuner 6,0 1,7 17,1 4,8 3,7 2,6 4,7 3,2 3 Större städer 1,9 3,1 3,8 3,0-2,2 0,7-0,9-0,3 4 Pendlingskommuner 2,2 2,1 7,8 3,1 1,6 6,5 4,8 4,9 5 Glesbygdskommuner -6,8-4,3-0,2-4,0-9,0-2,6-5,9-4,9 6 Varuproducerande kommuner -2,3-1,8 2,5-1,1-4,9 1,1-2,5-1,1 7 över inv. -0,4 0,6 2,6 0,8-3,6 2,9 1,7 1, inv. -3,4-1,2 2,4-1,0-7,0 0,2-2,7-2,2 9 mindre än inv. -6,0-2,7 1,4-2,6-6,6 0,4-3,1-2,0 Samtliga tätorter 1,8 2,2 2,8 2,2-3,4 1,5-0,8-0,1 De yngre än 20 år som bor i tätort har blivit färre i alla kommungrupper utom Storstäder, Förortskommuner, Större städer och Pendlingskommuner. Störst är minskningen i Glesbygdskommuner och Övriga kommuner med färre än invånare, -6,8 respektive -6,0. De över 64 år som bor i tätort har mellan åren 2000 och 2005 ökat i alla kommungrupper utom Storstäder och Glesbygdskommuner. Störst har förändringen varit i Förortskommuner med en ökning med drygt 17. Utanför tätort har befolkningen totalt sett ökat mest i Pendlings- och Förortskommuner medan den minskat mest i Storstäder och Glesbygdskommuner. Diagram 3: Tätortsbefolkningens förändring per kommungrupp Procent Samtliga tätorter Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv inv. mindre än inv. Kommungrupp (SKL) Befolkningen i tätort har ökat mest i grupperna Förortskommuner och Storstäder, 4,8 respektive 3,6. Störst är minskningen i Glesbygdskommuner och Övriga kommuner med färre än invånare, -4,0 respektive -2,6. Storstäder, Förortskommuner, Större städer och Pendlingskommuner ligger över genomsnittet för riket, 2,2, medan resten av kommungrupperna ligger under.

12 SCB 12 MI 38 SM 0701 Diagram 4: Befolkningen 0-19 år utanför tätort, förändring per kommungrupp Procent Samtliga tätorter Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv inv. mindre än inv. Kommungrupp (SKL) Bland de yngre utanför tätort har befolkningen ökat i endast två kommungrupper: Förortskommuner och Pendlingskommuner. Minskningen har varit störst, knappt 9, i Glesbygdskommuner och Storstäder. Genomsnittet för riket är en minskning med 3,4.

13 SCB 13 MI 38 SM 0701 Tätortsbefolkningen 2005 efter typ av boende Nedan redovisas befolkning fördelad efter boendeform. Boendeform är uppdelad på småhus och flerbostadshus beroende på vilken typ av fastighet som man är folkbokförd på. Diagram 5: Tätortsbefolkningen per län och typ av boende 2005, andelar Län Stockholms län Uppsala län Östergötlands län Södermanlands län Västra Götalands län Västmanlands län Skåne län Örebro län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Värmlands län Gotlands län Norrbottens län Jönköpings län Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Dalarnas län Hallands län Samtilga tätorter Småhus Flerbostadshus Procent Typ av fastighet skiljer sig en hel del mellan länen. Högst andel boende i flerbostadshus har tätorter i Stockholms och Uppsala län. Lägst är andelarna i Hallands och Dalarnas län. Räknat på totalbefolkningen i hela riket ( både tätort och utanför tätort) bodde 42 i flerbostadshus och 57 i småhus.för samtliga tätorter låg genomsnittet på knappt femtio för småhus respektive flerbostadshus.

14 SCB 14 MI 38 SM 0701 Diagram 6: Tätortsbefolkningen per kommungrupp 2005 och typ av boende, andelar Kommungrupp (SKL) Storstäder Större städer över inv inv. Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner mindre än inv. Glesbygdskommuner Förortskommuner Samtilga tätorter Småhus Flerbostadshus Procent När redovisning sker på tätorter per kommungrupp syns att Storstäder följt av Större städer har den högsta andelen av befolkningen boende i flerbostadshus. Lägst är andelen i Förorts- och Glesbygdskommuner. Tabell O: Högst andel boende i flerbostadshus i tätorter med fler än invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 3604 Malmö Malmö 78, Uppsala Uppsala 77, Landskrona Landskrona 73, Stockholm Stockholm 72, Södertälje Södertälje 72, Kalmar Kalmar 71, Göteborg Göteborg 71, Norrköping Norrköping 71, Linköping Linköping 70, Lund Lund 70,0 Av tätorter med fler än invånare har Malmö den högsta andelen med 79 av befolkningen boende i flerbostadshus. Tabell P: Lägst andel boende i flerbostadshus i tätorter med fler än invånare, 2005 Tätortskod Tätort Kommun Andel, 4054 Onsala Kungsbacka 3, Höllviken Vellinge 6, Lindome Mölndal 11, Lerum Lerum 17, Ekerö Ekerö 19, Torslanda Göteborg 21, Bålsta Håbo 22, Åkersberga Österåker 24, Vallentuna Vallentuna 24, Staffanstorp Staffanstorp 25,5 Av de stora tätorterna med fler än invånare hade Onsala i Kungsbacka kommun den lägsta andelen av befolkningen som bodde i flerbostadshus, endast 3. Höllviken i Vellinge kommun och Lindome i Mölndals kommun är två andra tätorter med låg andel av befolkningen i flerbostadshus.

15 SCB 15 MI 38 SM 0701 Tabell Q: Andel boende i småhus i tätorter med färre än invånare, 2005 Andel i småhus Antal Andel, 95% , % , % , % , % 97 7, % 53 4,3 <75% 51 4, ,0 I tätorterna med färre än invånare bor merparten av befolkningen i småhus. Det finns totalt tätorter med färre än invånare. Av dessa hade 465 orter minst 95 av befolkningen boende i småhus. Endast i 4 av de mista tätorterna bodde mindre än 75 av befolkningen i småhus. Byggnader i tätort 2005 I tabell R redovisas fördelningen mellan olika byggnadstyper i tätort per län. Antalet byggnader baseras på uppgifter från Lantmäteriets fastighetsregister, byggnadsdelen. Vanligast typen är lantbruk och småhus. Tabell R: Byggnadstyper i tätort per län 2005, andel Småhus och lantbruk Flerbostads hus, bostäder Flerbostadshus, övrigt Industribyggnader Övriga byggnader inkl. okänd typkod Summa Länskod Län Specialenheter 01 Stockholms län 79,3 10,4 1,6 2,0 3,1 3, Uppsala län 77,0 11,1 1,5 3,4 3,8 3, Södermanlands län 80,1 10,0 1,6 3,1 3,5 1, Östergötlands län 76,4 10,7 1,9 3,8 4,5 2, Jönköpings län 78,5 8,9 1,5 5,4 4,2 1, Kronobergs län 80,2 7,9 1,8 4,7 3,5 1, Kalmar län 79,9 7,9 1,9 4,3 4,0 1, Gotlands län 74,2 10,1 3,5 3,5 5,4 3, Blekinge län 84,1 6,5 1,9 2,6 3,3 1, Skåne län 82,0 7,3 1,6 3,7 3,2 2, Hallands län 83,6 6,7 1,4 2,9 2,5 2, Västra Götalands län 79,8 8,4 1,7 3,9 3,6 2, Värmlands län 79,4 8,5 1,9 4,2 4,0 1, Örebro län 79,0 9,4 1,6 4,3 3,5 2, Västmanlands län 80,4 8,1 1,9 3,4 3,5 2, Dalarnas län 82,3 7,0 2,0 3,0 3,0 2, Gävleborgs län 78,2 9,0 2,1 3,9 3,9 2, Västernorrlands län 79,6 9,5 1,7 3,9 3,7 1, Jämtlands län 73,8 11,6 2,9 4,2 5,1 2, Västerbottens län 76,4 11,5 1,9 3,5 4,0 2, Norrbottens län 79,9 8,0 2,0 3,4 4,0 2,7 100 Samtliga tätorter 79,9 8,8 1,7 3,5 3,5 2,5 100 I riket är åtta av tio byggnader i tätort av typen lantbruk och småhus. Högst andel har Blekinge och Hallands län, 84,1 respektive 83,6. Lägst är andelen i Jämtlands län, 73,8.

16 SCB 16 MI 38 SM 0701 Boytor och lokalytor i tätort 2005 Tabell S: Bo- och lokalytor 2005 i tätort och i riket totalt, andel Boyta småhus Boyta hyreshus Lokalyta hyreshus Lokalytor (övrigt) Summa Alla tätorter 33,6 30,5 15,3 20,6 100 Hela riket 39,8 26,3 13,8 20,2 100 Observera att lokalytor i s.k. specialenheter (t.ex. skolor, vårdbyggnad, kulturbyggnad) ej ingår i redovisningen. Andelen boyta i småhus är lägre i tätort än vad den är i hela riket. Lokal- och boytor har högre andel i tätort än riket totalt. Övriga lokalytor har ungefär samma andel. Tabell T: Bo- och lokalytor 2005 i tätort per län, andel Länskod Län Boyta småhus Boyta hyreshus Lokalyta hyreshus Lokalytor (övrigt) Summa 01 Stockholms län 26,2 41,5 22,4 9, Uppsala län 33,1 37,8 13,4 15, Södermanlands län 33,3 32,9 12,8 21, Östergötlands län 30,7 32,9 14,9 21, Jönköpings län 34,3 21,5 10,8 33, Kronobergs län 36,4 19,6 12,5 31, Kalmar län 39,8 22,5 11,5 26, Gotlands län 36,8 25,5 16,4 21, Blekinge län 41,5 23,5 12,3 22, Skåne län 36,9 28,6 12,5 22, Hallands län 46,4 19,4 10,9 23, Västra Götalands län 32,5 29,5 14,6 23, Värmlands län 36,6 25,4 12,6 25, Örebro län 33,3 28,7 13,2 24, Västmanlands län 33,5 30,3 15,1 21, Dalarnas län 41,0 21,8 14,0 23, Gävleborgs län 35,1 25,9 14,8 24, Västernorrlands län 32,9 25,2 14,0 28, Jämtlands län 34,5 31,7 17,2 16, Västerbottens län 35,8 30,8 14,1 19, Norrbottens län 40,1 27,2 14,8 17,9 100 Samtliga tätorter 33,6 30,5 15,3 20,6 100 Observera att lokalytor i s.k. specialenheter (t.ex. skolor, vårdbyggnad, kulturbyggnad) ej ingår i redovisningen. Tätorter i Hallands län har högsta andelen boytor i småhus medan den är lägst i tätorter i Stockholms län. När det gäller boytor i hyreshus är förhållandet det motsatta, andelen är högst för tätorter i Stockholms län och lägst i tätorter i Hallands län. Tätorter i Stockholms län har största andelen lokalytor i hyreshus medan den är lägst i tätorter i Jönköpings län. För övriga lokalytor är läget det omvända.

17 SCB 17 MI 38 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure I rapporten redovisas endast aggregerad statistik per län. På finns Exceltabeller med uppgifter för enskilda tätorter. 1. Befolkningen 2005 per län i åldersklasser i och utanför tätort 1. Population 2005 by county and age groups in localities and outside localities I tätort Utanför tätort Länskod Län 0-19 år år 65- år Totalt 0-19 år år 65- år Totalt 01 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket Befolkningen 2005 per kommungrupp i åldersklasser i och utanför tätort 2. Population 2005 by types of municipalities and age groups in localities and outside localities I tätort Utanför tätort Kod Kommungrupp 0-19 år år 65- år Totalt 0-19 år år 65- år Totalt 1 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv inv mindre än inv Riket

18 SCB 18 MI 38 SM Befolkningen 2005 i tätort per län fördelat på åldersklasser och kön 3. Population 2005 in localities by age group and sex 0-19 år år 65- år Totalt Länskod Län Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 01 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Samtliga tätortert Befolkningen 2005 i tätort per kommungrupp fördelat på åldersklasser och kön 4. Population 2005 in localities by types of municipalities, age groups and sex 0-19 år år 65- år Totalt Kod Kommungrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv inv mindre än inv Samtliga tätorter

19 SCB 19 MI 38 SM Befolkningens förändring per län i åldersklasser i och utanför tätort 5. Change in population by county and age groups in localities and outside localities I tätort Utanför tätort Länskod Län 0-19 år år 65- år Totalt 0-19 år år 65- år Totalt 01 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket Befolkningens förändring per kommungrupp i åldersklasser i och utanför tätort 6. Change in population by types of municipalities and age groups in localities and outside localities I tätort Utanför tätort Kod Kommungrupp 0-19 år år 65- år Totalt 0-19 år år 65- år Totalt 1 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv inv mindre än inv Riket

20 SCB 20 MI 38 SM Tätortsbefolkningens förändring per län fördelat på åldersklasser och kön 7. Change in population in localities by county, age group and sex 0-19 år år 65- år Totalt Länskod Län Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 01 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Samtliga tätorter Tätortsbefolkningens förändring per kommungrupp fördelat på åldersklasser och kön 8. Change in population in localities types of municipalities, age group and sex 0-19 år år 65- år Totalt Kod Kommungrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv inv mindre än inv Samtliga tätorter

21 SCB 21 MI 38 SM Tätortsbefolkningen 2005 per län fördelat på typ av bostad 9. Population in localities 2005 by county and type of dwelling Länskod Län Småhus Flerbostadshus Övrigt Totalt 01 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Samtliga tätorter Tätortsbefolkningen 2005 per kommungrupp fördelat på typ av bostad 10. Population in localities 2005 by types of municipalities and type of dwelling Kod Kommungrupp Småhus Flerbostadshus Övrigt Totalt 1 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner över inv inv mindre än inv Samtliga tätorter

22 SCB 22 MI 38 SM Antal byggnader 2005 i tätort per län fördelade på typ av byggnad 11. Number of buildings in localities by county and type of building Länskod Län Småhus och lantbruk Specialenheter Totalt 01 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Samtliga tätorter Flerbostadshus, bostäder Flerbostadshus, övrigt Industribyggnader Övriga byggnader inkl. okänd typkod 12. Bo- och lokalytor 2005 inom tätort per län fördelat på typ av byggnad, 1000-tals m Residential and non-residential floor space in localities by type of building, 1000 m 2 Observera att Lokalytor i s.k. specialenheter (t.ex. skolor, vårdbyggnad, kulturbyggnad) ej ingår i redovisningen Länskod Län Boyta småhus Boyta hyreshus Lokalyta hyreshus Lokalytor (ej hyreshus) 01 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Samtliga tätorter

23 SCB 23 MI 38 SM 0701 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken I rapporten redovisas endast aggregerad statistik per län. På finns Excel-tabeller med uppgifter för enskilda tätorter. Definitioner och förklaringar Definition av tätort: Den gemensamma nordiska tätortsdefinitionen fastställdes vid ett möte mellan de nordiska chefsstatistikerna år 1960, men det är viktigt att påpeka att definitionen i stort sett varit giltig vid tidigare folkräkningar från och med Som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter. Avståndet kan dock tillåtas överstiga 200 meter, när det gäller hussamlingar inom en större orts influensområde. Å andra sidan bör maximigränsen mellan husen sättas lägre än 200 meter, där bebyggelsens karaktär så påkallar, nämligen då i små tätorter ingen tydlig tätortskärna (centrum, city) framträder och i de fall, då gränsen mellan tätort och landsbygd är diffus, med andra ord då bebyggelsen i tätorten icke framstår som avsevärt tätare än inom övriga närliggande bebyggda områden. Vid avgränsningen av tätbebyggda områden medräknas också obebodda hus, inräknat hus som uteslutande användes som arbetsplats. Som hus tillhörande tätortsbebyggelse betraktas dock ej jordbrukets ekonomibyggnader, såvida dessa är fritt liggande i förhållande till huvudegendomen. Frågan huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej hänskjutes till de enskilda ländernas avgörande. I Sverige räknas ej ren sommarbebyggelse som tätort. Det krävs att minst hälften av husen har permanentboende. Anstalter o d, som är belägna utanför tätbebyggt område, räknas som tätort såvida anstaltens bofasta personal med familjer osv. men utan patienter, utgör minst 200 personer. Även om avståndet mellan husen överstiger 200 meter, skall det icke betraktas som avbrott i bebyggelsen, när det mellan husen belägna området utnyttjas till allmännyttiga ändamål såsom vägar, parkeringsplatser, parker, idrottsplatser och kyrkogårdar; detsamma gäller sådana obebyggda områden som lagerplatser, järnvägslinjer och kajer. Uppdelningen i tätbebyggda och glesbebyggda områden företages oberoende av den administrativa indelningen. Hussamlingar som utgör en direkt fortsättning av ett tätbebyggt område i en grannkommun, inräknas sålunda i detta område vid tätortsredovisningen. SCB har ingen egen definition av glesbygd eller landsbygd, i denna rapport redovisas befolkning i tätorter och utanför tätort. Typ av boende Uppgifter om befolkning har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). I registret finns bl.a. uppgift folkbokföringsfastighet, vilken bestäms av folkbokföringens huvudregel, att man skall vara folkbokförd på den fastighet där man regelmässigt vistas. Befolkningregistret har därefter samkörts med lantmäteriets fastightes register. Fastighetsregistret innehåller bl.a en mediankoordinat för fastigheten samt en typkod hämtad från fastighets taxeringen som anger typ av fastighet. Mer information om typkoder finns på asp. Information om typkod för fastigheten har använts för att fördela befolkningen på typ av boende.

24 SCB 24 MI 38 SM 0701 Boytor och lokalytor Uppgifter om boytor och lokalytor är hämtade från fastighetstaxeringen För mer information om fastighetstaxeringen se Endast uppgifter för skattepliktiga taxeringsenheter med uppgift om taxeringsvärde för byggnad redovisas. Bostads-, biutrymmes- och lokalarea rapporteras enligt svensk standard (SIS ). För vissa industrier avser uppgiften om area bruttoarea enligt SIS Lokalytor i s.k. specialenheter (t.ex. skolor, vårdbyggnad, kulturbyggnad) ingår ej i redovisningen. Taxeringsenheten har kompletterats med koordinat för fastighetens läge. Antalet byggnader Uppgifter om antalet byggnader är hämtade från Lantmäteriets byggnadsdel som är en del av fastighetsregistret. Uppgifterna avser Varje byggnad har en s.k. typkod ( se definition ovan). I byggnadsregistret redovisas uppgifter om bostadsbyggnader som utnyttjas som helårs- eller fritidsbostäder, byggnader som används för industri, handel eller annan enskild verksamhet av någon betydelse samt byggnader som används för sociala eller kulturella ändamål eller för allmän förvaltning. I byggnadsregistret kan även redovisas uppgifter om ekonomibyggnader för lantbruk och komplementbyggnader (förråd, uthus, garage, friggebod, lekstuga etc.). Här finns ingen fullständig rapportering och hur mycket som har registrerats är ej känt. Registret innehåller uppgifter om byggnadens läge, d.v.s. koordinater. Kommunen är den myndighet som ansvarar för byggnadsregistreringen och för att uppgifterna är korrekta och ajourförda. Så görs statistiken Tätortsavgränsningar görs av SCB vart 5:te år. Avgränsningen sker med GISteknik och utnyttjande av registerinformation och flygbilder. Statistik om befolkning, byggnader och bo- och lokal- areor har kunnat kopplats till tätorter då registren innehåller koordinater. Alla beräkningar har skett med GIS-teknik. Statistikens tillförlitlighet Avgränsning omfattar Sveriges samtliga tätorter. Uppgifter om befolkning bygger på RTB, dvs. registret över totalbefolkningen. Tätortsgränserna är gjorda med en noggrannhet som uppfyller kraven för kartor i skala 1: Taxeringsregistret innehåller rikets samtliga taxeringsenheter och värderingsenheter.