Information om förslag till ny utformning av VA-taxa och ABVA från och med 2017

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0463/16 Strategisk samordning Marie Falk Telefon E-post: Information om förslag till ny utformning av VA-taxa och ABVA från och med 2017 Förslag till beslut 1. Kretslopp och vattennämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster trädde i kraft Den nya lagen innehåller flera förändringar som påverkar dagvattentjänsterna. Under en övergångsperiod omarbetades såväl föreskrifter för VA-taxa som ABVA (Allmänna Bestämmelser för brukande av Göteborgs Stads allmänna VA-anläggning). Dessa faställdes att gälla från och med 1 januari Med några års erfarenhet har förvaltningen nu sett ett behov av att genomföra en översyn och vidareutveckla både VA-taxa och ABVA. Kommunstyrelsen beslutade 2014 att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra översynen enligt det förslag till inriktning som förvaltningen föreslog. En VA-taxa måste konstrueras så den blir rättvis på två plan. Dels ska den vara rättvis på kollektiv nivå, det totala avgiftsuttaget får inte överstiga nödvändiga kostnader för att driva verksamheten, verksamheten får inte gå med vinst. Dels ska taxan ge en rättvis fördelning av avgiftsuttaget mellan enskilda abonnenter och grupper av avgiftsskyldiga. Avgfterna ska fördelas mellan olika abonnenter utifrån vilken nytta de har av tjänsterna. De viktigaste förändringarna i föreskrifter för VA-taxa är: - dagens avloppsavgift delas upp i en spillvattenavgift och en dagvattenavgift - en ny modell för dagvattenavgift för allmänplatsförvaltare. Den viktigaste förändringen i ABVA är att krav införs på att dagvatten ska fördröjas på tomtmark före avledning till den allmänna dagvattenledningen. Kretslopp och vatten Henrik Kant Förvaltningschef Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Allmänna bestämmelser för brukandet av den allmänna va-anläggningen (ABVA). Föreskrifter för VA-taxa 1(30)

2 Ärendet Kretslopp och vattennämnden informeras om det förslag till nya föreskrifter för VAtaxa samt ABVA som förvaltningen tagit fram. Bakgrund Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster trädde i kraft Den nya lagen innehåller flera förändringar som påverkar dagvattentjänsterna. - Ansvaret för att bygga en allmän dagvattenanläggning när en sådan behövs har blivit tydligare. - Lagstiftaren är tydlig med att det är kundens nytta av tjänsterna som ska vara grund för hur avgifterna fördelas. - Vattentjänstlagen kräver också att en kommun kan redovisa sina kostnader för vatten, spillvatten respektive dagvatten. Under en övergångsperiod omarbetades såväl föreskrifter för VA-taxa som ABVA (Allmänna Bestämmelser för brukande av Göteborgs Stads allmänna VA-anläggning), och dessa faställdes att gälla från och med 1 januari Med några års erfarenhet har förvaltningen sett ett behov av att genomföra en översyn och vidareutveckla både VAtaxa och ABVA. Redan 2009 såg man att det skulle bli nödvändigt att införa dagvattenavgift även för fastighetsägare, avsikten var att genomföra det i ett senare skede. Kommunstyrelsen beslutade 2014 att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra översynen enligt det förslag till inriktning som presenterats. Enligt den inriktning som kommunstyrelsen beslutat om är det viktigaste syftet att taxekonstruktionen bättre ska stämma överens med vattentjänstlagens krav och därmed få en bättre avgiftsfördelning mellan olika brukare. Under våren 2015 meddelades dessutom dom från Statens VA-nämnd i tvist med Trafikverket avseende avgifter för dagvatten från allmänna gator. Domen innebär att nuvarande utformning av avgifter för förvaltare av allmän plats inte är tillåten. Allt eftersom klimatförändringarna blir mer påtagliga och kravet på god vattenkvalitet i bäckar och hav ökar har dagvattenhanteringen hamnat mer i fokus. Det blir då allt viktigare att både taxa och allmänna bestämmelser (ABVA) har en tydlig struktur där dagvattentjänsten är synlig och att vi har ett regelverk som bidrar till en hållbar dagvattenhantering samtidigt som det speglar kundernas nytta av tjänsten. Förvaltningens överväganden Vid översynen av både taxeföreskrifter och ABVA har ett enklare språk eftersträvats utan att ge avkall på nödvändig precision. Alla paragrafer har fått en rubrik för att öka läsbarheten och göra det enklare att hitta det man söker. Naturligtvis har namn, kontaktoch adressuppgifter uppdaterats efter sammanslagningen av kretsloppsnämnden och Nämnden för Göteborg Vatten. Så långt möjligt har avloppsbegreppet ersatts med spillvatten respektive dagvatten för att förtydliga att förvaltningen har tre olika tjänster. Vad innebär en hållbar dagvattenhantering? Dagvatten är det regnvatten som rinner av från tak och andra hårdgjorda ytor samt dräneringsvatten från fastigheter. En hållbar dagvattenavledning innebär: 1. Trög avledning av dagvatten Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 2(30)

3 2. Att byggnader och infrastruktur placeras på nivåer säkra för översvämning Med trög avledning av dagvatten menas att när det regnar i stadsmiljö ska dagvattnet så långt det är möjligt rinna av på ett sätt som liknar den i ett naturområde, dvs regnet sugs först upp av mark och vegetation innan överskottsvattnet rinner av på ytan. För att detta ska vara möjligt måste man göra åtgärder lokalt där regnet faller, det vill säga på tak, gårdar och i gaturummet. Bilder som visar hur det kan se ut finns i bilaga 1. När man väl har samlat ihop dagvattnet i underjordiska ledningar är det mycket svårare att hitta en lämplig plats för rening eller fördröjning. I områden med starkt förorenat dagvatten kommer det ibland att krävas kompletterande åtgärder för rening eller fördröjning. En trög dagvattenavledning bidrar direkt till mindre föroreningar till vattendragen, mindre dagvatten till Ryaverket och en grönare stad. Hållbar dagvattenhantering kan även vara mer ekonomiskt hållbar än traditionella lösningar. Istället för att bygga underjordiska magasin som bara används en gång på tio år strävar vi efter lösningar där man får en utväxling av gjorda investeringar. I den gröna staden arbetar vi med mångfunktionella ytor där dagvatten tas omhand samtidigt som man varje dag får bullerdämpning, ytor för aktivitet, bättre mikroklimat och ökad biologisk mångfald. Så kallade raingardens eller andra synliga gröna ytor och vattenspeglar bidrar också estetiskt, inte minst i den täta stad vi ska bygga där grönytor och vatten bidrar till stadsmiljön samtidigt som de har en funktion. Förändringar i ABVA Regeringen har genom förordningen (2007:701) om allmänna vattentjänster bemyndigat kommunerna att meddela föreskrifter om användningen av allmänna va-anläggningar. Syftet med ABVA är att fastställa fastighetsägarens skyldigheter när man använder den allmänna anläggningen. Reglerna ska vara generella och gälla alla, dvs man kan inte ha regler som bara gäller ett visst geografiskt område till exempel. De regler som finns i ABVA gäller såväl fastigheter som redan är anslutna till den allmänna anläggningen som nya fastigheter som ska få en va-anslutning. De punkter som är helt nya eller som fått en betydande förändring beskrivs nedan. Punkt 3 Beställning av anslutning Tidigare beställde man va-anslutning genom bygglov/bygganmälan till stadsbyggnadskontoret. En enklare och tydligare arbetsprocess tillämpas sedan något år där beställning görs direkt till Kretslopp och vatten. Nu förs detta tillvägagångssätt in i regelverket. Punkt 4 Inkoppling till den allmänna anläggningen Här förtydligar vi några grundläggande villkor för att beviljas inkoppling till det allmänna va-systemet och som saknas i nuvarande ABVA. Det är till exempel inte tillåtet att koppla in en egen vattentäkt på ett ledningsnät som är anslutet till allmän dricksvattenledning, förvaltningen ska alltid ges möjlighet att avsyna en ny inkoppling innan schakten fylls igen och det är förvaltningen som avgör om flera fastigheter kan dela förbindelsepunkt. Punkt 22 Förutsättningar för den interna installationen Denna punkt är helt ny och har lagts till för att vi hoppas att den tar oss ett steg närmare hållbar dagvattenhantering. Förändringen ligger helt i linje med de målsättningar som Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 3(30)

4 finns i olika aktuella inriktningsdokument - förslag till naturvårdsstrategiskt program, förslag att arbeta med grönytefaktor i planprocessen och med förslag till tematiskt tillägg till översiktsplan för vatten och klimatanpassning. a) Sedan många år har förvaltningen, när nya fastigheter ska anslutas, informerat om att nivån i dagvattenledningar kan stiga upp till ca 3 decimeter över gatans nivå och att fastighetens höjdsättning och/eller va-installation ska anpassas efter detta. Det är ungefär det vattentryck som krävs för att lyfta ett brunnslock så vattnet kan strömma ut på gatan, och då stiger inte längre vattennivån. Syftet är att öka säkerheten mot översvämning hos abonnenten. Konsekvensen av att skriva in detta i ABVA är att även befintliga fastigheter är skyldiga att skydda sig mot uppdämning i dagvattenledningar. Det innebär i praktiken att det är fastighetsägarens ansvar att vid behov installera en pump för fastighetens dräneringsvatten eller en backventil, vilket kan finnas om man har en byggnad belägen lägre än gatan och har erfarenhet av översvämning av dagvatten. b) Att sänka hastigheten på dagvatten före anslutning till den allmänna ledningen innebär att man på något sätt fördröjer dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor inne på tomtmark. Det kan göras på många olika sätt, det vanligaste är ett nedgrävt stenmagasin. Det enklaste och billigaste är att leda ut vatten från stuprännan över gräsmatta eller annan planteringsyta. Med de markförhållanden vi har i Göteborg försvinner dock sällan regnvattnet helt, utan man behöver samla ihop det i en dräneringsledning som sedan kan kopplas in på dagvattenledningen. Om staden ska vara tålig mot mer regn krävs att alla aktörer, såväl privata som offentliga, successivt gör förändringar inom sina respektive ansvarsområden. Det kommer helt enkelt inte finnas plats för att ta hand om allt dagvatten om man inte också gör åtgärder på tomtmark, som ju är merparten av all mark. Genom förslaget vill vi påverka synen på vad som är normalt sätt att ta hand om dagvatten. Det är ett förslag som, så vitt vi känner till, inte har genomförts av någon annan kommun och är ett sätt att försöka påverka stadens klimatanpassning i rätt riktning. Dagvatten som avleds från en fastighet varierar mycket, till skillnad från spillvattenflödet. Från ingenting när det är torrväder till mycket stora flöden vid kraftiga regn. Den nya regeln i ABVA innebär att VA-huvudmannen tar samma ansvar för att leda bort dagvatten från fastigheter som tidigare, men variationen i flöde ska först dämpas. För att det ska bli en verklig förändring måste det kombineras med enkel och tydlig information om olika typer av dagvattenlösningar som man kan använda sig av. Förändringen måste också få ta tid. Exakt hur dagvattenlösningen ska utformas på den enskilda fastigheten måste dock varje fastighetsägare, eller förvaltare av allmän plats, själv besluta om. Förändringar i föreskrifter för VA-taxa När taxan arbetades om efter att den nya vattentjänstlagen trädde i kraft 2007 utformades den i huvudsak enligt Svensk Vattens grundförslag. Grundstrukturen för avgifterna ändras inte men ett antal kompletteringar och justeringar görs baserat på de erfarenheter som gjorts. Vid förra översynen aviserades att dagvattentaxa för fastighetsägare inte var inkluderat Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 4(30)

5 utan var något som man skulle återkomma med. I bifogat förslag till nya brukningsavgifter ingår därför att införa dagvattentaxa för fastighetsägare. Det är den största förändringen och den ändring som medför ett avsevärt arbete med komplettering av debiteringssystem, nytt utseende på fakturan, information till fastighetsägare, utbildning av handläggare med mera. Anläggningsavgifter Anläggningsavgift är en engångsavgift som fastighetsägaren betalar när en fastighet ansluts första gången till det allmänna va-systemet. De va-rättigheter fastigheten har betalt för gäller för evigt. Förvaltningens intäkter från anläggningsavgifter periodiseras på 50 år på samma sätt som investeringskostnaderna. Avgifterna är fastighetens bidrag till förvaltningens kostnader för att bygga ut det lokala va-ledningsnätet. Idag består anläggningstaxan av tre delar: - servisavgift - förbindelsepunktsavgift för vatten och spillvatten - tomtyteavgift Anläggningstaxans avgifter ska tillsammans i första hand spegla fastighetens nytta av va-anslutningen men också fastighetens andel av kostnaderna för att bygga ett lokalt ledningsnät. De viktigaste förändringarna i förslaget till nya föreskrifter är följande: a) Förbindelsepunktsavgift för dagvatten införs för att på ett bättre sätt spegla nyttan av fastigheters dagvattenanslutning. Avgiften kommer att baseras på dagvattenservisens dimension, och blir därmed proportionell mot det flöde som fastigheten kan avleda, vilket är avgörande för nyttan. I dagens taxa är det bara tomtytavgiften som till viss del speglar nyttan med dagvattenanslutning. Den nya avgiften prissätts det första året på så sätt att den motsvarar 20 % av den befintliga förbindelsepunktsavgiften avseende dricksvatten och spillvatten, som i gengäld sänks till 80 % av 2016 års avgift. b) Servisavgiftens beräkningsgrunder förändras och förenklas. Avgiften kommer enbart att baseras på typ av fastighet, en lägre avgift för småhus och en högre avgift för övriga fastigheter. Idag baseras avgiften dels på om servisen byggs i samband med att ledningsnätet byggs ut eller om den byggs i efterhand, dels på om servisledningarnas dimension är mindre eller större. Förvaltningen ser att det är en stor spridning i kostnaderna för att bygga serviser. Att bygga nya serviser till en fastighet i innerstaden kan kosta nästan tio gånger mer än till en villa i ett exploateringsområde. Med den nya indelningen hoppas vi bättre spegla det spannet samt förenkla den interna handläggningen. c) Anläggningsavgift för när förvaltare av allmän plats får en ny dagvattenanslutning slopas. I förslaget till nya brukningsavgifter ingår att förvaltare av allmän plats ska betala avgifter för dagvatten från ytor för hela stadens behov. Förvaltningens bedömning är att den typen av anslutningar sker så sällan att kostnaderna för att bevaka och administrera avgiftsuttaget överstiger behovet av rättvisa mellan olika brukare. d) Möjlighet att få betalningsplan för anläggningsavgift om den är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft införs igen, eftersom den möjligheten ska finnas enligt vattentjänstlagen. I praktiken används den sällan eftersom ränta ska utgå enligt räntelagen, och därmed är det ingen förmånlig lösning för den som Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 5(30)

6 har möjlighet att låna pengar i bank. e) Ett förtydligande av hur avgift ska beräknas för anläggning eller byggnad belägen på allmän plats införs igen. Kan till exempel avse en kiosk eller en offentlig toalett. Brukningsavgifter Brukningsavgift är den löpande avgift man betalar för att använda allmänna va-tjänster. Brukningstaxans avgifter ska spegla fastighetens objektiva nytta av va-anslutningen och är uppdelade i fasta avgifter och rörliga avgifter. De fasta avgifterna ska spegla fastighetens nytta av att va-systemet finns tillgängligt dygnet runt, året runt när man önskar använda det. De rörliga avgifterna är kopplade till den faktiska förbrukningen av dricksvatten. De viktigaste förändringarna i förslaget till nya föreskrifter är följande: a) Dagvattenavgift för förvaltare av allmän plats får en ny utformning. Nuvarande avgifter, som är indelad i två klasser beroende på trafikbelastning, underkändes i en dom i Statens VA-nämnd. Trafikintensitet påverkar hur förorenat dagvattnet blir. Olika mycket föroreningar i dagvattnet speglar dock inte nyttan av anslutningen enligt domen, föroreningshalten påverkar inte heller förvaltningens kostnader för att ta hand om dagvattnet eftersom inga särskilda reningsanläggningar har anlagts. Enligt vattentjänstlagen ska avgifter tas ut för bortledande av dagvatten. Föreslagen avgiftskonstruktion baseras därför på hur stor yta som dagvatten avleds ifrån, eftersom desto större yta som det regnar på, desto mer dagvatten behöver man avleda. Lagen är tydlig med att kostnader för att ta hand om dagvatten från allmänna platser ska delas mellan fastighetsägare (va-kollektivet) och de som förvaltar de allmänna platserna (skattekollektivet). Det ges däremot ingen tydlig vägledning för hur det ska ske, men en utgångspunkt ska vara att allmänna platser som främst är till för det lokal behovet, boende i området, ska betalas av fastighetsägare. Förslag till ny avgiftsmodell har tagits fram i en arbetsgrupp tillsammans med planerande förvaltningar, bland annat trafikkontoret och park- och naturförvaltningen, vilka är närmast berörda. Utgångspunkt för arbetet har varit att avgifterna ska vara enkla, lagliga, transparenta och rättssäkra. Modellen för att fördela kostnader för dagvatten baseras på den yta som omfattas av verksamhetsområde för dagvatten. Kostnad för dagvattenavledning från de ytor inom verksamhetsområdet som är definierade som allmän plats ska fördelas mellan fastighetsägare och förvaltare av allmän plats. Arbetsgruppens förslag till kostnadsfördelning baseras på att förvaltare av allmän plats betalar avgift för de ytor som definieras som hela stadens behov. De ytor som kommer utgöra underlag för debitering är de större gator och trafikleder som gör att man kan förflytta sig mellan olika delar av staden, spårvagnsområden, hela evenemangs- och julhandelsområdet samt stadens stadsparker som avleder dagvatten till en allmän dagvattenledning. Fördelen med det förslag som tagits fram är att det finns en hållbar struktur och koppling till nytta. Den överenskomna definitionen av hela stadens behov innebär att det totala avgiftsuttaget från skattekollektivet blir lågt, endast ca 16 % av kostnader för dagvatten från allmänna platser. Ovanstående definitioner av hela stadens behov innebär att vägföreningar inte berörs av dagvattenavgift för allmän Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 6(30)

7 platsmark. Avgiftsgrundande ytor fastställs av Kretslopp och vatten i särskilt PM som avses uppdateras var femte år. Dagvattenavgiften för allmänplatsförvaltare föreslås delas upp i en högre avgift för hårdgjorda ytor och lägre avgift för ej hårdgjorda ytor. Förhållandet mellan hög och låg avgift ska vara 2,7, vilket motsvarar skillnad i dagvattenflöde från en yta som är hårdgjord jämfört med en som inte är det. b) För fastighetsägare kommer fast avgift för avlopp delas upp i en fast avgift för spillvatten och en fast avgift för dagvatten. Syftet är att bättre följa lagens krav på att man bara ska betala för de tjänster man nyttjar. I Göteborg finns många områden där det saknas allmänna dagvattenanläggningar och fastigheterna själva ansvarar för att ta hand om sitt dagvatten. Dagvattenavgift föreslås debiteras de fastigheter som har en anslutningspunkt för dagvatten. De fastigheter som saknar dagvattenanslutning får därmed totalt en lägre avgift. Dagvattenavgiften föreslås baseras på dagvattenservisens dimension. Det innebär att avgiften kommer att vara proportionell mot det flöde fastigheten har möjlighet att avleda, vilket är ett bra sätt att spegla nyttan av anslutningen. Om man ser hur andra kommuner valt att utforma sin dagvattenavgift finns det en del som valt servisdimension, andra har en fast avgift lika för alla och många använder tomtytan som beräkningsgrund. Genom att välja servisdimension finns en viss möjlighet, för framför allt större fastigheter, att påverka sina kostnader genom att göra olika åtgärder för att fördröja dagvatten och därmed hålla nere vilken storlek på servisledning som krävs. Ekonomiska perspektivet ABVA Krav på att sänka hastigheten på dagvattnet för anslutningen innebär en kostnad för fastighetsägaren att fördröja dagvatten på tomtmark och för förvaltare av allmän plats. VA-huvudmannen har ingen rätt att ställa krav på hur de interna installationerna ska utformas. Fastighetsägaren eller förvaltare av allmän plats väljer utformning. Underjordiska magasin är ofta en dyr lösning men kan ibland vara nödvändig, det beror på hur man planerar användning av marken. Det är viktigt att satsa på lösningar som inte bara är bra för dagvattenavledningen, utan där man kan få en utväxling på investerade medel för en bättre stadsmiljö. Föreskrifter för VA-taxa När fast avgift för avlopp delas upp i en avgift för spillvatten och en för dagvatten innebär det en omfördelning av avgiftsuttaget så att det blir dyrare för alla fastigheter som använder dagvattentjänsten än för de som inte gör det. Idag är förvaltningens kostnader för dagvattenhantering relativt låga, vilket dock kan förväntas öka i framtiden. Med föreslagen avgiftsstruktur bedömer vi att det finns en bra grund för att möta ökade kostnader och vid behov möjlighet att utveckla modellen vidare. När man inför en dagvattenavgift, som till sin karaktär är fast, påverkas balansen mellan förvaltningens fasta och rörliga intäkter. Även för kunderna ändras hur stor andel av avgifterna som är fasta respektive rörliga. När man ska utforma prislistan med de nya avgifterna måste man aktivt ta ställning till vilken andel fast respektive rörlig intäkt som Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 7(30)

8 är önskvärd. När man sänker andelen intäkt från fasta avgifter får villor och övriga fastigheter med en låg vattenförbrukningen lägre total avgift. Det är övriga fastigheter med hög vattenförbrukning som får högre avgift. Om man gör tvärtom, och höjer andel fast intäkt, får alla utom de med hög vattenförbrukning en högre avgift. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på barnperspektivet förutom att en hållbar dagvattenhantering innebär en grönare stad och renare vattendrag. Det är en positiv effekt för barn, både i stadsmiljön men också i ett längre perspektiv som de förutsättningar vi skapar för våra barn. När man tar hand om dagvatten ovan jord måste dessa utformas så att de inte medför risker för barn. Med hållbar dagvattenhantering i ABVA avses inte dammar eller andra anläggningar där det permanent står vatten, utan ytor där dagvatten kan infiltrera i marken eller samlas vid kraftiga regn. Jämställdhetsperspektivet Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten i staden. Mångfaldsperspektivet Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på mångfalden i staden. Miljöperspektivet För att staden ska klara att möta klimatförändringarna och högre krav på god vattenkvalitet i bäckar och hav krävs att alla aktörer bidrar med åtgärder. Det kommer inte att vara praktiskt möjligt att alla åtgärder som krävs för att skydda oss mot översvämning och föroreningar ska göras när allt dagvatten har samlats ihop i ledningar under jord. Basnivån i dagvattenhanteringen måste ske där regnet faller, dvs i de flesta fall på kvartersmark. Ibland kommer det inte att vara tillräckligt, utan kompletterande reningsanläggningar eller översvämningsskydd måste då byggas av VA-huvudmannen. Genom att i ABVA införa krav på enkla åtgärder för att fördröja dagvatten tas ett viktigt steg för att försöka förändra synen på vad som är det normala sättet att bygga. Om staden ska vara tålig mot mer regn krävs att alla aktörer, såväl privata som offentliga, successivt gör förändringar inom sina respektive ansvarsområden. Omvärldsperspektivet I arbetet med översyn av såväl ABVA som föreskrifter för VA-taxa har jämförelser och tips hämtats från framför allt Stockholm, Malmö, Helsingborg och Uppsala. Knappt häften av Sveriges kommuner har infört en separat dagvattenavgift i sin brukningstaxa. Hur stor andel av dessa kommuners VA-kostnader som avser dagvatten är som medelvärde i samma storleksordning som vi har i Göteborg (15 %). Stockholm, och även Göteborg före 2009, har en regel i ABVA som syftar till en bättre dagvattenhantering. Formulering innebär en möjlighet för huvudmannen att ställa krav på fördröjning så att inte visst maxflöde överskrids. Förvaltningen gör dock bedömningen att en generell regel, lika för alla, bättre stämmer med syftet med allmänna bestämmelser. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 8(30)

9 En del andra länder, till exempel Tyskland, ställer betydligt större krav på fastighetsägaren att anpassa sin anläggning efter de förutsättningar som VAhuvudmannen anger än man gör i Sverige. Expedieringskrets Stadsledningskontoret Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 9(30)

10 Bilaga 1. Allmänna bestämmelser för brukandet av den allmänna va-anläggningen (ABVA) Förord Detta är ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Göteborgs Stads allmänna vatten- och avloppsanläggning som reglerar förhållandet mellan fastighetsägare och Göteborgs Stad när man använder allmänna dricksvatten-, spillvatten- och dagvattentjänster. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster får regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, kommunen meddela ytterligare föreskrifter om användningen av allmänna va-anläggningar. Regeringen har med stöd av bemyndigandet meddelat förordning (2007:701) om allmänna vattentjänster. Bestämmelserna fastställdes av Göteborgs kommunfullmäktige XX och gäller från och med 1 januari I första stycket ovan förtydligas att vi har tre tjänster. Allmänt om revideringen Språket har setts över. Rak ordföljd har eftersträvats, dubbla negationer har tagits bort och juridiska termer har bytts ut där det varit möjligt. Punkterna har grupperats i en logisk ordning, t ex regler som avser kvalitet står efter varandra. Alla punkter har fått rubriker för att gör det lättare att hitta och förhoppningsvis bidra till ökad tydlighet. Kapitel om användning av avloppsanläggningen har delats upp i ett för spillvatten respektive dagvatten. Kontaktuppgifter Postadress: Kretslopp och vatten, Box 123, Angered Besöksadress: Hjällbo Lillgata 1 E-post: kretsloppochvatten@kretsloppochvatten.goteborg.se Telefon: Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 10(30)

11 Innehållsförteckning Inledning 1. Vem ABVA gäller för 2. Huvudman för den allmänna va-anläggningen Inkoppling till den allmänna anläggningen 3. Beställning av anslutning 4. Inkoppling till den allmänna anläggningen 5. Förbindelsepunktens läge 6. Flytt av förbindelsepunkt Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen 7. Huvudmannens skyldighet att leverera dricksvatten 8. Huvudmannens rätt att avbryta leveransen 9. Fastighetens användning av dricksvatten 10. Mätning av vattenförbrukning Användning av den allmänna spillvattenanläggningen 11. Huvudmannens skyldighet att ta emot spillvatten 12. Fastighetens avledning av spillvatten 13. Separering av kombinerad avloppsledning 14. Avledning genom LTA-system 15. Krav på spillvattnets innehåll och egenskaper 16. Avvikande innehåll i spillvattnet 17. Spillvatten från fastighet som inte används som bostad 18. Värmeutvinning ur spillvatten 19. Huvudmannens rätt att begränsa användningen av spillvattenanläggningen Användning av den allmänna dagvattenanläggningen 20. Huvudmannens skyldighet att ta emot dag- och dräneringsvatten 21. Fastighetens avledning av dag- och dräneringsvatten 22. Separering av kombinerad avloppsledning 23. Förutsättningar för den interna installationen 24. Krav på dagvattnets innehåll och egenskaper 25. Huvudmannens rätt att begränsa användningen av dagvattenanläggningen Övergångsbestämmelser Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 11(30)

12 Inledning 1. Vem ABVA gäller för För fastighetsägares användning av den allmänna va-anläggningen i Göteborgs kommun gäller lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster eller annan författning samt vad som nedan föreskrivs. Vad som i dessa bestämmelser gäller för fastighetsägaren gäller även för den som innehar fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande. Har huvudmannen träffat avtal med någon annan än fastighetsägare om att använda anläggningen, gäller för denne vad som i vattentjänstlagen och dessa allmänna bestämmelser föreskrivs om fastighetsägare. Med fastighet kan enligt 4 lagen om allmänna vattentjänster i vissa fall även förstås byggnad eller annan anläggning, som ej tillhör ägaren till marken. Fastighetsägare är skyldig att följa ändring i och tillägg till dessa allmänna bestämmelser. Språklig justering. 2. Huvudman för den allmänna va-anläggningen Huvudman för den allmänna va-anläggningen är Göteborgs Stad. Kommunens befogenheter utövas av Kretslopp och vattennämnden. Justerat pga ny organisation. Inkoppling till den allmänna anläggningen 3. Beställning av anslutning Fastighetsägare som vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska göra en skriftlig anmälan till huvudmannen. Huvudmannen meddelar därefter föreskrifter för anslutning. Justerat pga ny anslutningsprocess, tidigare gjordes beställning genom bygglov/bygganmälan till SBK. Tidigare stod det också till huvudmannen som sedan ombesörjer inkoppling. Det kan ju misstolkas som att anslutningen är villkorslös, dessutom är det inte alltid vi som gör själva inkopplingen. 4. Inkoppling till den allmänna anläggningen a. Gemensam förbindelsepunkt för två eller flera fastigheter kan beviljas om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl för en sådan lösning. Berörda fastigheter ansvarar för och bekostar bildandet av gemensamhetsanläggning och eventuell ledningsrätt eller servitut. b. Fastighetsägaren är skyldig att meddela huvudmannen när inkoppling av fastighetens VA-installation till den allmänna anläggningen ska ske för att ge huvudmannen möjlighet att avsyna inkopplingen innan schakten fylls igen. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 12(30)

13 c. Servisventil får endast manövreras av kommunens personal eller av den som erhållit särskilt medgivande av kommunen. d. Den allmänna dricksvattenledningen får inte vara ihopkopplad med något annat vattensystem, till exempel enskild brunn. Sådan ihopkoppling anses vara väsentlig försummelse och ska åtgärdas utan dröjsmål. Ny punkt förutom 4c. Grundläggande principer för anslutning som inte regleras i LAV. 5. Förbindelsepunktens läge a. När en fastighets va-installation är inkopplad eller skall kopplas till den allmänna vaanläggningen är förbindelsepunkten belägen 0,5 meter utanför fastighetens gräns, om inte särskilda skäl medför annat eller följer av vad som föreskrivs nedan. b. När va-installation för två eller flera fastigheter är sammankopplade inom fastigheterna är förbindelsepunkten gemensam för de sammankopplade fastigheterna och belägen 0,5 meter utanför den fastighetens gräns där sammankopplingen är gjord. c. För fastighet vars va-installation är kopplad till allmän anläggning som är belägen innanför fastighetens gräns, är förbindelsepunkten belägen 1 meter från den allmänna anläggningen. Är fastighetens va-installation kopplad till flera allmänna anläggningar inom fastigheten och i samma schakt, skall avståndet till samtliga förbindelsepunkter räknas från den allmänna anläggning som ligger närmast den byggnad som skall anslutas. d. I de fall att förbindelsepunkt som bestämts enligt tidigare gällande bestämmelser får ett nytt läge genom tillämpning av paragraf 4a eller genom fastighetsreglering, skall den del av ledning som tidigare ingått i den allmänna va-anläggningen istället ingå i fastighetens va-installation. e. För fastighet vars installation är inkopplad till allmän tunnel via brunn över borrhål inom fastigheten, är förbindelsepunkten belägen 1 meter från brunnen. f. För byggnad belägen på allmän plats är förbindelsepunkten normalt placerad 1,0 meter från husliv. Om allmän ledning ligger närmare husliv än 1,0 meter är förbindelsepunkten belägen i husliv. Om byggnad på allmän plats ansluts genom mätarbrunn är förbindelsepunkten belägen 1,0 meter från mätarbrunnens uppströmssida. Om det finns en väl avgränsad verksamhetsyta som är större än byggnaden är förbindelsepunkten normalt belägen 0,5 meter utanför verksamhetsytan. g. För fastighet vars va-installation är kopplad till den allmänna anläggningen genom långhålsborrning tillhör borrhålet den enskilda anläggningen. Punkt 5a-e är oförändrade. Punkt 5f och 5g är nya, enligt befintlig tillämpning. 6. Flytt av förbindelsepunkt Om huvudmannen bedömer det nödvändigt att flytta befintlig förbindelsepunkt och utföra servisledning i nytt läge, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren för de kostnader som uppkommer för den omläggning som krävs på fastigheten. Normalt utgår ingen ersättning när ny förbindelsepunkt upprättas på grund av separering av kombinerat system enligt punkt 21. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 13(30)

14 Sista meningen är ny, avser det som idag finns i taxan Var tidigare otydligt när huvudmannen ersätter fastighetsägaren för åtgärder som krävs på tomtmark. Man får ersättning endast om vi flyttar förbindelsepunkten och det görs av annan orsak än separering. När fastighetsägaren begär nytt läge hanteras i förslag till föreskrifter för taxa, eftersom det reglerar en avgift enligt taxa. Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen 7. Huvudmannens skyldighet att leverera dricksvatten Huvudmannen levererar dricksvatten till fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna dricksvattenanläggningen och som följer gällande bestämmelser för användandet. Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvattenkvalitet för normal hushållsanvändning. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. Ingen ändring. 8. Huvudmannens rätt att avbryta leveransen Huvudmannen har rätt att begränsa eller avbryta vattenleveransen när det är nödvändigt för att förebygga person- eller egendomsskada samt för reparation, ändring, kontroll eller annan åtgärd som berör huvudmannens egna eller därmed förbundna anläggningar. Vid planlagt leveransavbrott lämnar huvudmannen på lämpligt sätt meddelande om detta. Ingen ändring. 9. Fastighetens användning av dricksvatten Vatten som levereras genom allmän va-anläggning får bara utnyttjas för värmeutvinning om huvudmannen efter ansökan skriftligen har medgett detta. Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägare skyldig att reducera sin vattenförbrukning enligt huvudmannens anvisningar. Ingen ändring. 10. Mätning av vattenförbrukning Vattenförbrukning hos fastighet fastställs genom mätning om inte huvudmannen bestämmer annat. Vattenmätare tillhandahålls av huvudmannen och förblir huvudmannens egendom. Huvudmannen bestämmer antalet mätare och vilket slag av mätare som ska användas. Vatten till brandposter inom fastighet skall passera mätare om inte huvudmannen skriftligen medgivit annat. Normalt tillämpas självavläsning av vattenmätare. Fastighetsägaren ska bekosta de anordningar som krävs för uppsättning av mätare och sammankoppling med installationen i övrigt. Vattenmätares plats ska vara godkänd av huvudmannen. Huvudmannen har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och har ensam befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla mätaren. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 14(30)

15 Fastighetsägaren ska vårda mätaren och skydda den mot frost och åverkan samt mot återströmning av varmvatten eller annan skadlig värmepåverkan. Vid misstanke om att mätaren visar felaktig förbrukning undersöker huvudmannen mätaren. Undersökningen ska bekostas av fastighetsägaren om hen begärt undersökningen och mätaren godkänns, i annat fall bekostas den av huvudmannen. Oförändrat förutom komplettering från ABVA2001 om fastighetsägarens skyldighet att vårda mätaren och att självavläsning är det normala förfarandet. Användning av den allmänna spillvattenanläggningen 11. Huvudmannens skyldighet att ta emot spillvatten Huvudmannen tar emot spillvatten från fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna spillvattenanläggningen och som följer gällande bestämmelser för användandet. Ingen ändring. 12. Fastighetens avledning av spillvatten Spillvatten får endast tillföras ledning avsedd för detta ändamål. Det är huvudmannen som avgör vilket ändamål en viss ledning är avsedd för. Med spillvatten likställs i denna punkt allt vatten som huvudmannen bedömer ska avledas till spillvattenledningen. Åtgärder för bortkoppling av otillåten avledning bekostas av fastighetsägaren. Språklig justering av första stycket. 13. Separering av kombinerad avloppsledning När huvudmannen upprättat separata ledningar för spillvatten respektive dagvatten måste även fastighetsägaren avleda spillvatten och dagvatten till härför avsedda ledningar när fastighetsägaren har informerats om detta. Huvudmannen bestämmer när den otillåtna avledningen ska ha upphört. Punkt 13 i befintlig ABVA har delats upp för ökad tydlighet. 14. Avledning genom LTA-system När fastighet ska ansluta spillvatten till allmänt ledningsnät utfomat som lågtrycksavlopp (LTA) tillhandahåller huvudmannen pumpenheten. Huvudmannen äger pumpenheten och ansvarar för drift, underhåll och förnyelse av denna. Huvudmannen bestämmer antal och slag av pumpenhet som ska användas samt svarar för inkoppling. Fastighetsägaren bekostar pumpenhetens elförsörjning samt erforderliga anordningar för att sammankoppla pumpenheten med fastighetens installation. Enhetens plats ska bestämmas av huvudmannen, som äger rätt till kostnadsfri upplåtelse av platsen och som ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla enheten. Språklig justering. 15. Krav på spillvattnets innehåll och egenskaper Huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars innehåll inte oväsentligt avviker från hushållsspillvattens. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 15(30)

16 Fastighetsägare får inte tillföra spillvattnet lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor och ämnen och inte heller vätska, ämnen eller föremål som kan orsaka stopp, avlagring, vidhäftning, gasbildning eller explosion. Ånga eller varmvatten med högre temperatur än 45 C får inte tillföras i förbindelsepunkten. Oavsiktligt utsläpp av sådant slag som anges ovan ska omedelbart anmälas till huvudmannen. Fastighetsägare får inte tillföra spillvatten från köksavfallskvarn till den allmänna anläggningen utan huvudmannens skriftliga medgivande. Språklig justering av första och sista stycket, för övrigt ingen ändring. 16. Avvikande innehåll i spillvattnet Huvudmannen kan i enskilda fall medge utsläpp i den allmänna avloppsanläggningen av avloppsvatten som har inte oväsentligt annan sammansättning än spillvatten från bostäder (hushållsspillvatten) vad gäller arten eller halten av ingående ämnen. Huvudmannen bestämmer därvid villkoren för utsläpp av såväl spill- som dagvatten. Språklig justering. 17. Spillvatten från fastighet som inte används som bostad Fastighetsägare som helt eller delvis använder eller upplåter fastighet till annat än bostadsändamål ska informera huvudmannen om sådan verksamhet som kan påverka beskaffenheten hos spillvattnet från fastigheten. Fastighetsägaren ska bekosta de provtagningar och analyser som huvudmannen finner vara nödvändiga för kontroll av spillvattnet. Huvudmannen har rätt att fordra att fastighetsägaren för journal över verksamhet som inverkar på spillvattnets beskaffenhet och företar kontroll av vattnet genom provtagningar och analyser. Huvudmannen anger hur journalföring och provtagningar ska göras. Ingen ändring. 18. Värmeutvinning ur spillvatten Vatten som har utnyttjats för värmeutvinning får avledas till den allmänna spillvattenanläggningen endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger det. Värmeuttag ur spillvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt spillvatten underskrider temperaturen i det dricksvatten som huvudmannen har levererat. Två punkter som sammanförts i en, mindre språklig justering. 19. Huvudmannens rätt att begränsa användningen av spillvattenanläggningen Huvudmannen har rätt att tillfälligt begränsa fastighetsägares möjlighet att använda spillvattenanläggningen när huvudmannen finner det nödvändigt för att förebygga person- eller egendomsskada, olägenhet för människors hälsa eller miljön samt för reparation, ändring, kontroll eller annan åtgärd som berör huvudmannens egna eller därmed förbundna anläggningar. Ingen ändring. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 16(30)

17 Användning av den allmänna dagvattenanläggningen 20. Huvudmannens skyldighet att ta emot dag- och dräneringsvatten Huvudmannen tar emot dag- och dränvatten från fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna dagvattenanläggningen och som följer gällande bestämmelser för användandet. Ingen ändring. 21. Fastighetens avledning av dagvatten Dag- och dränvatten får endast tillföras ledning som är avsedd för detta ändamål, om inte huvudmannen av särskilda skäl skriftligt har beviljat undantag. Det är huvudmannen som avgör vilket ändamål en viss ledning är avsedd för. Åtgärder för bortkoppling av otillåten avledning bekostas av fastighetsägaren. Sista meningen ny samt mindre språklig justering. 22. Separering av kombinerat avloppssystem När huvudmannen upprättat separata ledningar för spillvatten respektive dagvatten måste även fastighetsägaren avleda spillvatten och dagvatten till härför avsedda ledningar när fastighetsägaren har informerats om detta. Detsamma gäller om huvudmannen vidtagit åtgärder för dagvattenavledning utan att särskild förbindelsepunkt upprättas. Huvudmannen bestämmer när den otillåtna avledningen ska ha upphört. Undantag från förbudet eller anstånd med att avbryta avledningen får beviljas av huvudmannen om särskilda skäl finns. Har särskild förbindelsepunkt för dagvatten inte upprättats kan dittills tillåten avledning av dag- och dränvatten till spillvattenförande ledning ändå förbjudas. Förutsättning för detta är dels att avledningen kan ske ändamålsenligt på annat sätt, dels att huvudmannen i skälig omfattning ersätter fastighetsägarens kostnader för erforderlig omläggning. Justerat för att stämma med Svenskt Vattens förslag samt språklig justering. 23. Förutsättningar för den interna installationen Uppdämning kan ske i den allmänna dagvattenledningen till 0,3 meter över markytans nivå. Ny, syftet är att göra tydligt hur dagvattnet kan stiga i ledningen oavsett vilka krav den allmänna ledningen är byggd för, fastighetsägaren kan skydda sig mot översvämning. När dagvatten från hårdgjorda ytor ska anslutas till den allmänna anläggningen ska flödeshastigheten sänkas väsentligt före förbindelsepunkten, om inte huvudmannen av särskilda skäl skriftligt har beviljat undantag. Ny, syftet är att successivt göra staden mer tålig mot ökad nederbörd och samtidigt förbättra kvaliteten på dagvattnet. 24. Krav på dagvattnets innehåll och egenskaper Fastighetsägare får inte tillföra dagvattenanläggningen lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor och ämnen och inte heller vätska, ämnen eller föremål som kan orsaka stopp, avlagring, vidhäftning, gasbildning eller explosion. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 17(30)

18 Ånga eller varmvatten med högre temperatur än 45 C får inte tillföras i förbindelsepunkten. Oavsiktligt utsläpp av sådant slag som anges ovan ska omedelbart anmälas till huvudmannen. Ingen ändring. 25. Huvudmannens rätt att begränsa användningen av dagvattenanläggningen Huvudmannen har rätt att tillfälligt begränsa fastighetsägares möjlighet att använda dagvattenanläggningen när huvudmannen finner det nödvändigt för att förebygga person- eller egendomsskada, olägenhet för människors hälsa eller miljön samt för reparation, ändring, kontroll eller annan åtgärd som berör huvudmannens egna eller därmed förbundna anläggningar. Ingen ändring. Övergångsbestämmelser 1. Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2017, varvid äldre bestämmelser om användning av Göteborgs Stads allmänna vatten- och avloppsbestämmelser upphör att gälla. 2. Äldre bestämmelser skall dock fortsätta att tillämpas på mål och ärenden som inlämnats till Mark- och miljödomstolen före tidpunkten för de nya bestämmelserna börjar gälla. 3. Äldre bestämmelser skall även tillämpas i fråga om ansvar för sådana anordningar som avses i punkt 14 och där avgiftsskyldighet för fastighetsägare uppstått före Punkt 3 avser ansvar för LTA-pumpar. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 18(30)

19 Bilaga 2. Föreskrifter för VA-taxa Taxa för vatten, spillvatten och dagvatten Föreskrifter för taxa för att ansluta till och bruka den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Göteborgs Stad Gäller från och med 1 januari Fastställdes av kommunfullmäktige den dag-månad-år. ((KF xx, dnr xx) Aktuella belopp för avgifterna redovisas i en separat prislista. Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. När ny prislista träder i kraft ska brukningsavgifter som baseras på mätning tillämpas på den vattenmängd som levererats och den spillvattenmängd som släppts ut efter den dag då prislistan träder ikraft. Förord Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), i denna skrift även benämnd vattentjänstlagen, reglerar förhållandet mellan huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen samt ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde dels genom denna taxa, dels genom Allmänna bestämmelser för brukande av Göteborgs Stads allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA). Frågor som inte behandlas i denna taxa eller i ABVA, ska bedömas efter vattentjänstlagen eller tillämpad praxis. Göteborgs Stad är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Göteborg. Huvudmannaskapet utövas av nämnden för Kretslopp och vatten och avgift betalas till förvaltningen Kretslopp och vatten. Tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstolen i Vänersborg enligt 53 Lagen om allmänna vattentjänster. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 19(30)

20 Innehållsförteckning Avgiftsskyldighet och betalning av avgifter 1 Vem är avgiftsskyldig 2 Avgifter 3 Fastighetstyper 4 När inträder avgiftsskyldigheten 5 Fakturering och betalning av avgifter 6 Undantag från taxa Anläggningsavgifter 7 Anläggningsavgifter för fastighet 8 Undantag från normalfallet 9 Anläggningsavgift för byggnad på allmän plats 10 Extra åtaganden Brukningsavgifter 11 Brukningsavgifter för fastighet och byggnad på allmän plats 12 Brukningsavgift för förvaltare av allmän plats 13 Rörlig avgift för dricksvatten - mätning 14 Läckage 15 Mätfel 16 Rörlig avgift för spillvatten - mätning 17 Rörlig avgift för vatten och spillvatten utan mätning 18 Reduktion för urinseparering 19 Andra avgifter 20 Överenskommelse vid särskilda åtgärder Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 20(30)

21 Avgiftsskyldighet och avgifter 1 Vem är avgiftsskyldig För att täcka nödvändiga kostnader för Göteborgs Stads allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är den som enligt vattentjänstlagen jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för avledning av dagvatten från allmän plats är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i vattentjänstlagen är uppfyllda. Oförändrad innebörd men ny formulering. 2 Avgifter 2.1 Olika avgifter Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 2.2 Vattentjänster Avgiftsskyldighet föreligger för följande ändamål inom va-anläggningens verksamhetsområde: Dricksvattenförsörjning (V) till fastighet Spillvattenavledning (S) från fastighet Dagvattenavledning (D) från fastighet och från allmän plats. Med dagvatten menas i denna taxa dag- och dräneringsvatten från fastighet och allmän plats. Justerad, avgiftsskyldighet definieras endast för D, inte uppdelat på Df och Dg som tidigare. 3 Fastighetstyper I dessa taxeföreskrifter avses följande: Småhusfastighet: fastighet som enligt Skatteverket definieras som småhusenhet och är avsedd för bostadsändamål och som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Övrig fastighet: alla fastigheter som inte är småhusfastighet, bl.a. flerbostadshus, industrier och offentlig verksamhet och som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas. Då flera småhus har en gemensam förbindelsepunkt t.ex. gemensamhetsanläggning eller samfällighet definieras de som övrig fastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Allmän platsmark: mark som i detaljplan redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 21(30)

22 4 När inträder avgiftsskyldigheten 4.1 Förbindelsepunkt upprättas Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen dricksvatten, spillvatten och dagvatten inträder när huvudmannen ordnat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat den avgiftsskyldige om detta. Förbindelsepunkt kan upprättas av huvudmannen för den allmänna va-anläggningen även utan beställning från fastighetsägare att bruka den allmänna anläggningen. Taxan förutsätter att samtliga villkor för avgiftsskyldighet enligt vattentjänstlagen är uppfyllda. 4.2 Förbindelsepunkt upprättas inte Avleds dagvatten till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättas, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och den avgiftsskyldige informerats om detta. Avgiftsskyldighet för dagvatten gata inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten från gatan blivit utförda och fastighetsägaren blivit informerad om detta. 4.3 Tillkommande avgifter Avgiftsskyldighet för tillkommande tomtyta inträder när fastighetsreglering vunnit laga kraft. Avgiftsskyldighet för ändamålen V och S på grund av tillkommande vattenmätarkapacitet inträder när ny mätarkapacitet är installerad. Avgiftsskyldighet för ändamålet D på grund av ändrad servisdimension inträder när huvudmannen har utfört den nya servisdimensionen. 4.4 Taxa som ska tillämpas Avgifter ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. P 4.1 och 4.2 justerade m.a.p. dagvatten. P 4.3 är ny för ökad tydlighet. 5 Fakturering och betalning av avgifter 5.1 Tid för betalning Sedan avgiftsskyldighet inträtt ska avgift betalas inom den tid som anges på faktura. Betalas debiterat belopp inte i tid som anges på faktura ska dröjsmålsränta erläggas enligt 6 räntelagen, från den dag som betalning skulle ha skett. 5.2 Fakturering och avläsning av vattenmätare Fakturering av brukningsavgift sker två, fyra eller tolv gånger per år enligt beslut av huvudmannen. Fast brukningsavgift delas upp över året beroende på faktureringsfrekvens. Rörlig brukningsavgift debiteras baserad på mätt, förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i Både fast och rörlig avgift debiteras i efterskott. Avläsning av vattenmätare och debitering efter verklig förbrukning ska göras i genomsnitt minst en gång per år. Fakturering mellan mätaravläsningarna görs efter uppskattad förbrukning. Fastighetsägaren ska meddela huvudmannen avläsning som Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 22(30)