SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ARBETSMARKNAD SAMT ARBETS- OCH LÖNEFÖRHÅLLANDEN LÖNER DEL II LANTARBETARE, INDUSTRIARBETARE M. FL.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Löner. Del. 2, Arbetare inom privat sektor / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Socialstyrelsen med titel: Löner : Lantarbetare, industriarbetare m fl med undertitel: Lantarbetare, industriarbetare m fl med undertitel: Lantarbetare, industriarbetare, butiksoch lagerpersonal inom varuhandel, restauranganställda m. fl. Med innehållsförteckning, sammanfattning och parallelltitel på engelska: Wages. Part 2. Utgavs parallellt med Löner. Del 1, Tjänstemän inom privat sektor. Föregångare: Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Löner och sysselsättning inom privat sektor / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Löner. Del 2, Lantarbetare, industriarbetare m.fl (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-lonpr2-1956

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ARBETSMARKNAD SAMT ARBETS- OCH LÖNEFÖRHÅLLANDEN LÖNER 1956 DEL II LANTARBETARE, INDUSTRIARBETARE M. FL. SOCIALSTYRELSEN STOCKHOLM 1958

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN LABOUR MARKET AND CONDITIONS OF WORK AND WAGES WAGES 1956 PART II AGRICULTURAL AND INDUSTRIAL WORKERS, ETC. SOCIAL WELFARE BOARD STOCKHOLM 1958 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

5 Förord Föreliggande publikation omfattar de definitiva resultaten av socialstyrelsens statistiska undersökningar rörande löneförhållandena år 1956 för arbetare inom jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk, industri, byggnads- och anläggningsverksamhet, transportväsen ni. m. Preliminära redogörelser har publicerats i Meddelande från socialstyrelsens utredningsbyrå. Svenska stadsförbundet har förutom de uppgifter om löneförhållandena vid vissa kommunala trafikföretag i september 1956, som redovisas i kapitel VIII, sammanställt uppgifter rörande löneförhållandena under hela år 1956 för kollektivavtalsanställda arbetare vid kommunala verk och byggnadsarbeten. Då detta material ej var färdigbearbetat vid den tidpunkt, då föreliggande publikation färdigställdes för tryckning, har endast ett par huvudsiffror här kunnat återges (tab. 18 och 19). En redogörelse för undersökningen i fråga kommer att lämnas i Meddelande från socialstyrelsens byrå för löneoch sysselsättningsstatistik. Redogörelserna i kapitlen I III har ularbetats av amanuensen Jonas Elmdahl, i kapitlen IV, V och VII av aktuarien Marianne Gustavsson, i kapitel VI av förste aktuarien Gustaf Berglund och i kapitel VIII av amanuensen Arved Oksaar. Redogörelsen i kapitel IX har utarbetats i samarbete med vägoch vattenbyggnadsstyrelsen. Stockholm i maj ERNST BEXELIUS Leif Björk

6

7 V Innehållsförteckning Text I. Arbetare inom jordbruk Primärmaterialet 1 Löneutvecklingen åren Arbetstids- och löneförhållanden år II. Trädgårdsarbetare Primärmaterialet 15 Löneutvecklingen åren Arbetstids- och löneförhållanden år III. Skogsarbetare 21 IV. Arbetare inom industri Primärmaterialet 24 Löneutvecklingen åren Löneläget år V. Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet Primärmaterialet 39 Löneutvecklingen Löneläget år VI. Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. Primärmaterialet 43 Löneläget år VII. Arbetare inom stuverirörelse 45 VIII. Arbetare vid trafikföretag och oljedistributionsföretag 46 IX. Arbetare inom det statliga vägväsendet 49 Texttabeller Arbetare inom jordbruk Tab. A. Primärmaterialets storlek vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år Tab. B. Uppräknat antal arbetare i olika yrkesgrupper och med olika löneformer vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år Tab. C. Uppräknat antal arbetsdagar med fördelning efter yrkesgrupp och löneform vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år Tab. D. Förekomsten av ackordsarbete år 1956 för lantarbetare i åldern år 7 Tab. E. Kollektivavtalens minimitimlöner, kr, åren för fullt arbetsföra, dugliga och yrkesvana manliga lantarbetare (utan naturaförmåner), som fyllt 20 år 8 Tab. F. Genomsnittliga timförtjänster åren för lantarbetare över 18 år 9 Tab. G. Genomsnittliga årsförtjänster åren för lantarbetare över 18 år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren 9 Tab. H. Timförtjänsternas spridning åren för manliga lantarbetare över 18 år (oavsett löneform) 10 Tab. I. Årsförtjänsternas spridning åren för manliga lantarbetare över 18 år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren (oavsett löneform) 10 Tab. J. Löneutvecklingen för lantarbetare och för andra arbetare 12 Trädgårdsarbetare Tab. K. Primärmaterialets storlek vid undersökningen av trädgårdsarbetarnas löneförhållanden år Tab. L. Genomsnittliga timförtjänster åren för trädgårdsarbetare i åldern år 19 Tab. M. Timlöner vid arbete på ordinarie arbetstid för arbetare inom trädgårdsodlingen enligt kollektivavtalen för år Tab. N. Förekomsten av lön in natura för trädgårdsarbetare i åldern år, år Genomsnittsförtjänster för trädgårdsarbetare utan naturaförmåner och för trädgårdsarbetare med naturaförmåner... 21

8 VI Skogsarbetare Tab. O. Skogsarbetarnas dagsförtjänster vintersäsongerna 1939/ /57 enligt jägmästarnas uppgifter om den normala dagsförtjänsten i olika revir (ovägda genomsnitt) 22 Tab. P. Skogsarbetarnas dagsförtjänster i olika län vintersäsongerna 1955/56 och 1956/57 enligt jägmästarnas uppgifter om den normala dagsförtjänsten i olika revir (eller delar av revir) 23 Arbetare inom industri Tab. Q. Redovisat antal företagsenheter och arbetare år 1956 inom olika industrigrupper 26 Tab. R. Redovisat antal arbetstimmar år 1956 i industristatistiken och i lönestatistiken 27 Tab. S. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för arbetare inom olika industrigrupper 33 Tab. T. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper 33 Tab. U. Sammansättningen av den genomsnittliga timförtjänsten år 1956 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper 35 Tab. V. Genomsnittlig timförtjänst år 1956 för vuxna kvinnor i procent av timförtjänsten för vuxna män 36 Tab. X. Relationstal för den genomsnittliga timförtjänsten år 1956 för vuxna arbetare inom olika dyrortsgrupper 37 Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet Tab. Y. Antal arbetare och arbetstimmar år 1956, redovisade för vuxna man ga arbetare inom byggnads- och anläggnings verksamhet 41 Tab. Z. Genomsnittliga timförtjänster 1939 samt för arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet 42 Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. Tab. Å. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för olika grupper av banarbetare, sysselsatta vid statens järnvägars drift- och underhållssamt förändrings- och nybyggnadsarbeten 44 Arbetare inom stuverirörelse Tab. Ä. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna manliga arbetare inom stuverirörelse 45 Diagram Diagr. Diagr. I. Ackordsvolym år 1956 för vuxna manliga arbetare inom vissa industrigrupper 30 II. Övertidsarbetets omfattning år 1956 för vuxna manliga arbetare inom vissa industrigrupper 31 Diagr. III. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom olika dyrortsgrupper 34 Tabellavdelning Arbetare inom jordbruk Tab. 1. Lantarbetarnas fördelning efter antalet redovisade arbetsdagar år Förekomsten av övertidsarbete 51 Tab. 2. Lantarbetarnas genomsnittsförtjänster år Tab. 3. Timförtjänsternas spridning år 1956 för manliga lantarbetare i åldern år 53 Tab. 4. Årsförtjänsternas spridning år 1956 för manliga lantarbetare i åldern år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren 54 Tab. 5. Kontanta timförtjänster vid tidlönsarbete på ordinarie arbetstid och på övertid samt de totala timförtjänsternas sammansättning år 1956 för lantarbetare i åldern år 55 Tab. 6. Årsförtjänsternas sammansättning år 1956 för lantarbetare i åldern år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren 56

9 VII Tab. 7. Timförtjänsternas spridning år 1956 för kvinnliga arbetare i åldern år 57 Tab. 8. Genomsnittliga timförtjänster (oavsett löneform) för olika åldersgrupper av lantarbetare år Tab. 9. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vissa yrkesgrupper av manliga lantarbetare i åldern år, i olika jordbruksområden och på gårdar med olika åkerareal 58 Trädgårdsarbetare Tab. 10. Trädgårdsarbetarnas arbetstid år Tab. 11. Trädgårdsarbetarnas genomsnittsförtjänster år Tab. 12. Timförtjänsternas spridning år 1956 för trädgårdsarbetare Tab. 13. Årsförtjänsternas spridning år 1956 för trädgårdsarbetare i åldern år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren 62 Tab. 14. Kontanta timförtjänster vid tidlönsarbete på ordinarie arbetstid och på övertid samt de totala timförtjänsternas sammansättning år 1956 för trädgårdsarbetare i åldern år 63 Tab. 15. Genomsnittliga timförtjänster för trädgårdsarbetare i olika åldrar år Tab. 16. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för trädgårdsarbetare i åldern år i olika dyrortsgrupper och vid olika storleksgrupper av företag 65 Arbetare inom industri Tab. 17. Redovisat antal vuxna arbetare år 1956 inom industri m. m. med fördelning efter närings- och dyrortsgrupp 66 Tab. 18. Löneutvecklingen för vuxna manliga arbetare inom industri m. m. 71 Tab. 19. Löneutvecklingen för vuxna kvinnliga arbetare inom industri m. m. 72 Tab. 20. Förekomsten av ackords- och övertidsarbete år 1956 för vuxna arbetare inom industri m. m. 73 Tab. 21. Löneutvecklingen för arbetare inom egentlig industri 76 Tab. 22. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom egentlig industri (inkl. privata elverk) 77 Tab. 23. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom egentlig industri (inkl. privata elverk) med fördelning efter dyrortsgrupp 82 Tab. 24. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna industriarbetare i vissa större städer 87 Tab. 25. Medeltal och indextal (samtliga industrigrupper = 100) för timförtjänsterna år 1956 (inkl. övertids- och skifttillägg samt helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner) för vuxna arbetare inom egentlig industri 89 Tab. 26. Medeltal och indextal (samtliga industrigrupper = 100) för timförtjänsterna år 1956 (exkl. övertids- och skifttillägg samt helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner) för vuxna arbetare inom egentlig industri 92 Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet Tab. 27. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet 95 Tab. 28. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet med fördelning efter dyrortsgrupp 96 Tab. 29. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet i vissa större städer 97 Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. Tab. 30. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom statliga verkstäder och byggnadsarbeten 98 Tab. 31. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom statliga verkstäder och bygg-

10 VIII nadsarbeten med fördelning efter dyrortsgrupp 99 Tab. 32. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för arbetare vid Vattenfallsstyrelsens kraftverksbyggen och sjöregleringar 100 Arbetare vid trafikföretag och oljedistributionsföretag Tab. 33. Genomsnittliga timförtjänster under september månad 1956 för vuxna manliga förare vid droskföretag 101 Tab. 34. Genomsnittliga timförtjänster under tredje kvartalet 1956 för vuxna manliga arbetare vid bussföretag 101 Tab. 35. Genomsnittliga timförtjänster under tredje kvartalet 1956 för vuxna manliga arbetare vid åkeriföretag 102 Tab. 36. Genomsnittliga timförtjänster under tredje kvartalet 1956 för vuxna manliga arbetare vid oljedistributionsföretag 103 Tab. 37. Genomsnittliga timförtjänster under september månad 1956 för vuxna manliga arbetare vid kommunala trafikföretag 104 Arbetare inom det statliga vägväsendet Tab. 38. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för manliga arbetare vid det statliga vägväsendet 105 Tab. 39. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för manliga arbetare vid det statliga vägväsendet med fördelning efter dyrortsgrupp 105 Bilagor 1 och 2. Blankett och anvisningar för undersökningen av löneförhållandena för lantarbetare Blankett och anvisningar för undersökningen av löneförhållandena för trädgårdsarbetare Blankett för undersökningen av löneförhållandena för industriarbetare m. fl Blankett för undersökningen av löneförhållandena för byggnadsarbetare Anvisningar till blanketterna för industriarbetare m. fl. (bilaga 4) och byggnadsarbetare (bilaga 5) 114

11 IX Contents Text I. Agricultural Workers Collection of data 1 Wage developments Hours of work and wages in II. Garden Workers Collection of data 15 Wage developments Hours of work and wages in III. Forestry Workers 21 IV. Workers in Mining and Manufacturing Collection of data 24 Wage developments Wages in V. Workers in Building and Construction Collection of data 39 Wage developments Wages in VI. Workers in Government Service Collection of data 43 Wages in VII. Workers in Stevedoring 45 VIII. Workers in Inland Transport and Petroleum Marketing 46 IX. Public Road Construction and Maintenance Workers 49 Tables in text Agricultural Workers Tab. A. The size of the primary material used in the survey of wages in agriculture in Tab. B.»Blown-up» numbers of workers in various groups by occupation and method of payment in the survey of wages in agriculture in Tab. C.»Blown-up» numbers of working days in various groups by occupation and method of payment in the survey of wages in agriculture in Tab. D. Frequency of piece-work among agricultural workers of between years of age in Tab. E. Minimum hourly wages (kronor), fixed by collective agreements, for the years , of fully fit, capable and experienced male agricultural workers over 20 years of age (without payments in kind) 8 Tab. F. Average hourly earnings of agricultural workers over 18 years of age 9 Tab. G. Average yearly earnings of agricultural workers over 18 years of age having worked for the reporting employer for at least 250 days during the year 9 Tab. H. Dispersion of hourly earnings of male agricultural workers over 18 years of age (irrespective of method of payment) 10 Tab. I. Dispersion of yearly earnings of male agricultural workers over 18 years of age having worked for the reporting employer for at least 250 days during the year (irrespective of method of payment) 10 Tab. J. Wage developments of agricultural workers and of other workers Garden Workers Tab. K. The size of the primary material used in the survey of wages of garden workers in Tab. L. Average hourly earnings of garden workers of between years of age 19 Tab. M. Hourly wages for normal working hours in horticulture according to the collective agreements for Tab. N. Frequency of payments in kind received by garden workers of be-

12 X tween years of age in Average earnings of garden workers without payments in kind and of garden workers receiving payments in kind 21 Forestry Workers Tab. O. Daily earnings of forestry workers Workers in Stevedoring during the winter seasons 1939/ /57 according to reports from the regional forestry inspectors on normal daily earnings in various districts (unweighted averages) 22 Charts Tab. P. Daily earnings of forestry workers in various counties during the Chart winter seasons 1955/56 and 1956/57 according to reports from the regional forestry inspectors on normal daily earnings in various Chart districts (or parts of districts) Workers in Mining and Manufacturing Tab. Q. Numbers of establishments and numbers of workers accounted for in various branches of industry in Tab. R. Numbers of working hours in 1956 accounted for in the statistics of industry and in the statistics of wages 27 Tab. S. Average hourly earnings in 1956 of workers in various branches of industry 33 Tab. T. Average hourly earnings in 1956 of adult workers in various branches of industry 33 Tab. U. Composition of average hourly earnings in 1956 of adult workers in various branches of industry 35 Tab. V. Average hourly earnings in 1956 of adult women, in percentages of hourly earnings of adult men Tab. X. Relative figures of average hourly earnings in 1956 of adult workers in various cost-of-living zones Workers in Building and Construction Tab. Y. Numbers of workers and numbers of working hours in 1956, reported for adult male workers in building and construction 41 Tab. Z. Average hourly earnings 1939 and of workers in building and construction 42 Workers in Government Service Tab. Å. Average hourly earnings in 1956 of various groups of railroad workers engaged in the State Railways' traffic, maintenance and construction works 44 Tab. Ä. Average hourly earnings in 1956 of adult male workers in stevedoring 45 I. Frequency of piece-work performed in 1956 by adult male workers in certain branches of industry 30 II. Frequency of overtime work performed in 1956 by adult male workers in certain branches of industry 31 Chart III. Average hourly earnings in 1956 of adult workers in various cost-of-living zones 34 Tables Agricultural Workers Tab. 1. Distribution of agricultural workers by number of days worked during 1956 for the reporting employer. Frequency of overtime work 51 Tab. 2. Average earnings of agricultural workers in Tab. 3. Dispersion of hourly earnings in 1956 of male agricultural workers of between years of age 53 Tab. 4. Dispersion of yearly earnings in 1956 of male agricultural workers of between years of age having worked for the reporting employer for at least 250 days during the year 54 Tab. 5. Hourly cash earnings for timework performed during normal working hours and on overtime and the composition of total hourly earnings in 1956 of agricultural workers of between years of age 55

13 XI Tab. 6. Composition of yearly earnings in 1956 of agricultural workers of between years of age having worked for the reporting employer for at least 250 days during the year 56 Tab. 7. Dispersion of hourly earnings in 1956 of female workers of between years of age 57 Tab. 8. Average hourly earnings (irrespective of method of payment) of various age groups of agricultural workers in Tab. 9. Average hourly earnings in 1956 of certain occupational groups of male agricultural workers of between years of age in various agricultural districts and on farms with various acreages of arable land 58 Garden Workers Tab. 10. Working hours of garden workers in Tab. 11. Average earnings of garden workers in Tab. 12. Dispersion of hourly earnings of garden workers in Tab. 13. Dispersion of yearly earnings in 1956 of garden workers of between years of age having worked for the reporting employer for at least 250 days during the year 62 Tab. 14. Hourly cash earnings for timework performed during normal working hours and on overtime and the composition of total hourly earnings in 1956 of garden workers of between years of age 63 Tab. 15. Average hourly earnings in 1956 of garden workers of various ages 64 Tab. 16. Average hourly earnings in 1956 of garden workers of between years of age by cost-of-living zone and size of establishment 65 Workers in Mining and Manufacturing Tab. 17. Reported numbers of adult workers in 1956 in mining and manufacturing etc. by branch of industry and cost-of-living zone 66 Tab. 18. Wage developments for adult male workers in mining and manufacturing etc. 71 Tab. 19. Wage developments for adult female workers in mining and manufacturing etc. 72 Tab. 20. Frequency of piece-work and overtime work performed in 1956 by adult workers in mining and manufacturing etc. 73 Tab. 21. Developments of wages of workers in mining and manufacturing Tab. 22. Average hourly earnings in 1956 of adult male workers in mining and manufacturing (incl. privateowned power plants) 77 Tab. 23. Average hourly earnings in 1956 of adult male workers in mining and manufacturing (incl. privateowned power plants) in various cost-of-living zones 82 Tab. 24. Average hourly earnings in 1956 of adult industrial workers in certain large cities 87 Tab. 25. Averages and index numbers (all branches of industry = 100) of hourly earnings (incl. all wage supplements) in 1956 of adult workers in mining and manufacturing 89 Tab. 26. Averages and index numbers (all branches of industry = 100) of hourly earnings (excl. wage supplements) in 1956 of adult workers in mining and manufacturing 92 Workers in Building and Construction Tab. 27. Average hourly earnings in 1956 of adult male workers in building and construction 95 Tab. 28. Average hourly earnings in 1956 of adult male workers in building and construction in various cost-of-living zones 96 Tab. 29. Average hourly earnings in 1956 of adult male workers in building and construction in certain large cities 97 Workers in Government Service Tab. 30. Average hourly earnings in 1956 of adult workers in government

14 XII industrial establishments and construction work 98 Tab. 31. Average hourly earnings in 1956 of adult workers in government industrial establishments and construction work in various cost-of-living zones 99 Tab. 32. Average hourly earnings in 1956 of workers at the State Power Board's hydro-electric power developments and water level adjustments 100 Workers in Inland Transport and Petroleum Marketing Tab. 33. Average hourly earnings during September 1956 of adult male taxi-drivers 101 Tab. 34. Average hourly earnings during the third quarter of 1956 of adult male omnibus transport workers 101 Tab. 35. Average hourly earnings during the third quarter of 1956 of adult male motor-truck transport workers 102 Tab. 36. Average hourly earnings during the third quarter of 1956 of adult male workers in petroleum marketing 103 Tab. 37. Average hourly earnings during September 1956 of adult male workers in municipal transport enterprises 104 Public Road Construction and Maintenance Workers Tab. 38. Average hourly earnings in 1956 of male workers employed in public road and bridge construction and maintenance works Tab. 39. Average hourly earnings in 1956 of male workers employed in public road and bridge construction and maintenance works in various cost-of-living zones Appendices 1 and 2. Questionnaire, with instructions, used in the survey of wages of agricultural workers Questionnaire, with instructions, used in the survey of wages of garden workers and 6. Questionnaire, with instructions, used in the survey of wages in mining and manufacturing industries etc. 112, and 6. Questionnaire, with instructions, used in the survey of wages in building and construction 113, 115 Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols Intet finns att redovisa Magnitude nil Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker Data not available or too uncertain to be för att angivas published

15 XIII Translation of words frequently occurring in the tables ackordsarbete piece-work ackordsvolym frequency of piece-work antal number anställda employees arbetare wage-earner, worker arbetarkategori category of workers arbetsdagar working days arbetsgivare employer arbetstimmar hours of work brukare farmer, tenant farmer brukningsenhet farm, holding dagarbete day-work dagsförtjänst daily earnings djurskötare cattleman dyrortsgrupp cost-of-living zone egentlig lantarbetare farm worker proper familjemedlemmar.. members of the family fördelning distribution, breakdown förekomst frequency, existence, occurrence företagsenhet establishment förändring change genomsnittlig timförtjänst average hourly earnings grovarbetare labourer grupp group gruppering classification gård farm, holding husbyggnadsarbetare house-building worker högst not more than indextal index-number(s) individuell individual jordbruk agriculture kollektivavtal collective agreemcnt(s) kontant cash kvinnor females kön sex ladugårdsförman... cattle foreman lantarbetare farm worker, agricultural worker levnadskostnadsindex cost-of-living index län county lön(er) wage(s), salary(ies) lönestatistik wage (salary) statistics lönesumma payroll, wage total lönesystem method(s) of payment, wage system(s) löneutveckling wage developments, trend of wages manliga medeltal minderåriga minst mjölkerska murare män naturaförmåner... näringsgrupp olika penninglön procent produkt reallön relativ rättare samtliga semesterlön sjuklön skifttillägg skogsarbetare specialarbetare spridning statlig storlek städer tid tidlönsarbete tillägg timme traktorskötare trädgårdsarbetare... underhållsarbetare.. uppgifter uppgiftslämnare... vissa vuxna väg- och brobyggnadsarbetare yrke yrkesgrupp åkerareal år årsförtjänster övertid övriga male average minors at least milkmaid bricklayer males payments (benefits) in kind branch different, various money wage per cent product real wage relative farm foreman all holiday pay sick pay extra shift pay forestry worker specialized worker dispersion governmental size towns, cities time time-work supplement hour tractor operator garden worker maintenance worker reports, data reporting unit certain adults road and bridge construction workers occupation occupational group acreage year(s) yearly earnings overtime other

16 XIV Summary I. Agricultural Workers Since 1937 the Social Welfare Board has compiled yearly statistics of wages in agriculture based on reports from farms. Up to 1953 the reporting farms were selected by the Rural Economy Associations. For 1954 the procedure used in the selection of the farms was changed. A systematic sample of farms was drawn from the farms included in the yearly survey of acreage and livestock conducted by the Central Bureau of Statistics. The number of farms selected in the size groups 2 10, 10 20, and over 50 hectares amounted to 1/168, 1/56, 1/28 and 1/7 of the number of farms in the corresponding size groups according to the 1951 census of agriculture. In the 1955 and 1956 surveys the same sample was used, with the exception of farms which had ceased to exist as independent units. In the 1956 survey the sample consisted of farms. In the 1956 survey the Social Weifare Board received from of the farms selected reports on wages and number of hours worked for individual wage-earners. Before any computation of average earnings etc. was made, the reported number of workers at holdings in the size groups 2 10, 10 20, and hectares were»blown up» to correspond to the estimated number of workers which would have been obtained if the same sampling fraction and response rate (1/7 and 69,0 % respectively) had been applicable for the farms in these size groups as for the farms with more than 50 hectares of arable land. The procedure is further described in»löner 1954», Part II, Appendix 1. As a rule both the reported and the»blown-up» number of workers are indicated in the tables. The average hourly and yearly earnings and the distribution of the workers according to the individual hourly earnings and to the yearly earnings have been computed on the basis of the»blownup» numbers of workers and the corresponding wage data. Classifications and definitions. In the wage statistics the agricultural workers are classified in four groups according to the methods of payment: 1) Workers without payments in kind, 2) Workers with free board, 3) Workers with free board and lodging, 4) Workers with necessaries of life and/or lodging. The following occupational classification is used with regard to male workers: 1) Farm foremen (rättare), 2) Farm workers proper (egentliga lantarbetare), 3) Tractor operators (traktorskötare), 4) Workers doing various jobs crops and livestock (arbetare med blandat arbete), 5) Cattle foremen (ladugårdsförmän), 6) Cattlemen (djurskötare),

17 XV 7) Specialized workers (specialarbetare), 8) Other workers (övriga arbetare). The average hourly earnings (table 2) of a group of workers are computed as the quotient of the wage total paid to the group (excluding piece-work payments) and the corresponding sum of hours worked (excluding piece-work). The wage total comprises cash payments on a time-rate basis (including overtime), the value of payments in kind, holiday pay, commission etc. The median and quartile hourly earnings (tables 3 and 7) are calculated on the basis of the individual average hourly earnings. The average yearly earnings (table 2) are calculated as the quotient of the wage total paid to the workers for the year (including piece-work payments) and the number of workers; these averages as well as the corresponding medians and quartiles (table 4) only refer to workers for whom the respective employer has reported at least 250 working days during the year. Data on the development of earnings during the period for the main groups of agricultural workers are given in tables F and G. Since the method of selection of reporting farms was changed in the 1954 survey, the average earnings computed for the years are not fully comparable with the corresponding average earnings for the years The index numbers of earnings in 1954 given in table F are computed on the basis of weighted averages of earnings for 10 groups of workers (five size groups of farms, covered and not covered respectively by collective agreements); the weights used are the totals of man-hours reported in the 1953 wage survey. The index numbers for 1956 (1946 = 100) are computed by chaining index numbers for 1956 (1954 = 100) to those for 1954 (1946 = 100). The index numbers in table F indicate that the earnings of male agricultural workers have increased approximately by 151 per cent since Wages in Table 2 indicates the average hourly and yearly earnings for various occupational groups of agricultural workers with different methods of payment, covered and not covered by collective agreements. Wages vary considerably with occupation, the method of payment, and the presence or absence of collective agreements. Male»farm workers proper» (18 64 years of age) earned on the average 3,34 kr per hour on farms covered by collective agreements, and 2,94 kr per hour on farms not covered by collective agreements. For cattlemen without payments in kind the average hourly earnings were 3,67 kr on farms covered by collective agreements. The corresponding average yearly earnings (only workers with at least 250 working days during the year) were kr, kr, and kr respectively. Female»farm workers proper» (18 64 years of age) earned 2,79 kr per hour on farms covered by collective agreements and 2,46 kr on farms not covered by collective agreements. II. Garden Workers Since 1954 the statistics on wages in horticulture are based on a sample drawn from a list of horticultural establishments (market gardens, nurserygardens etc.) reported to the 1951 census of production, distribution and services.

18 XVI All establishments with 3 or more wage earners and 10 per cent of other establishments were included in the sample. The number of workers reported in the last-mentioned group was»blown up» by a procedure analogous to the one used in the case of agricultural workers (cf. p. XIV). As a rule both the reported and the»blown-up» number of workers are indicated in the tables. In the 1956 survey the Social Welfare Board received reports from employers on wages and number of hours worked for each individual wage-earner. The following occupational classification is used: 1) Garden foremen (förmän), 2) Skilled garden workers (yrkesarbetare), 3) Garden labourers (grovarbetare), 4) Apprentices (elever, lärlingar), 5) Specialized workers (specialarbetare). The average hourly earnings of garden workers are calculated as the quotient of the wage total (including earnings from piece-work) and the total number of hours worked (including hours on piece-work). Yearly earnings of garden workers are computed according to the same principles as those used for agricultural workers (cf. p. XV). The development of wages during the period is shown in table L. The average earnings computed for the years are not entirely comparable with the corresponding averages for previous years. The index numbers of average wages in 1954 for»all male workers» (samtliga manliga arbetare) and»all female workers» (samtliga kvinnliga arbetare) are based on averages weighted by the number of man-hours reported for various subgroups in the 1953 survey. All the index numbers of 1956 are calculated by chaining index numbers of 1956 (1954 = 100) to the index numbers of 1954 (1948 = 100). The average hourly earnings of skilled male workers (aged years) covered by collective agreements were 3,72 kr and the average yearly earnings kr (for workers with at least 250 working days). The corresponding averages for skilled male workers not covered by collective agreements were 3,33 kr and kr, respectively. III. Forestry Workers The regional forestry inspectors have reported to the Social Welfare Board estimates of the normal daily earnings of 1) fellers and 2) haulers (man and horse) employed in public forests by the Swedish Forest Service during the winter season 1956/57. On the basis of these estimates the Social Welfare Board has calculated the unweighted average daily earnings of fellers as 38 kr (41 kr in Northern Sweden) and those of haulers (man and horse) as 62 kr (73 kr in Northern Sweden). The average of the reported daily earnings, weighted by the quantities felled, has been calculated as 40 kr for fellers and 68 kr for haulers. In comparison with the survey of 1955/ 56 the unweighted average earnings of fellers and of haulers have risen by 6 and 5 %, respectively, and the weighted average earnings by 6 %. IV. Workers in Mining and Manufacturing Scope of survey and collection of data. Since 1918 the Social Welfare Board has carried out statistical investigations into the wages of workers in mining and manufacturing and related industries.

19 XVII Average Hourly Earnings in 1956 (kronor) The statistics were based on employers' reports. Beginning in 1954 a new procedure was followed in the collection and tabulation of the data. According to an agreement between the Social Welfare Board and the Swedish Employers' Confederation, the Confederation was to collect reports on wage data from member firms engaged in mining and manufacturing, building and construction, inland transport, petroleum marketing and stevedoring, while the Social Welfare Board was to collect the corresponding data from firms not affiliated to the Confederation. The two sets of material were jointly tabulated by the Social Welfare Board. On the questionnaires used for the statistics of wages in mining and manufacturing in 1956, summary data on wages paid and man-hours worked were collected for the following groups of wage earners: a) adult and minor male and female workers on day work or 2- shift work or on 3-shift work with a working week of 48 hours; b) adult male workers with a working week of 45 1/3 hours in 3-shift work (stopping at the end of the week); c) adult male workers with a working week of 42 hours in 3- shift work (not stopping at the end of the week); d) adult male workers with a working week of 40 hours in underground work in mines etc. For each of these groups information was requested concerning the average number of workers employed during 1956, the total number of man-hours performed and the total wages paid with breakdown by time-work and piece-work. Information was further requested concerning the number of overtime hours, overtime supplements, extra shift pay, public and annual holiday pay, and other wage supplements, e.g. payments in kind. The reporting units were either the firms, their local establishments or in some cases, departments of establishments. Data were obtained altogether from about establishments in mining and manufacturing industries (excl. public enterprises) with about male and female wage-earners. The total number of man-hours reported for 1956 amounted to 84,7 % of the corresponding number of man-hours reported in the Board of Trade's survey of industrial production and employment in The main groups in the industrial classification used for mining and man-

20 XVIII ufacturing are shown in the table on page XVII. The breakdown into subgroups corresponds with few exceptions to the classification used by the Board of Trade for the statistics of industry (ef. Sveriges officiella statistik: Industri, berättelse för år 1955, Stockholm 1957, pp ). Changes in wages since The average total hourly earnings of adult male wage-earners in mining and manufacturing rose by about 276 % between 1939 and 1956 (see table 21). The corresponding increase for adult female wage-earners was 315 %, and for juveniles 381 %. During the years the increase was 42 % for adult males, and 50 % for adult females. A further increase by 44 % for males and 52 % for females occurred during the years , and for the period wages increased by 70 and 67 %, respectively. Between 1955 and 1956 the average increase in wages was 9 % for both male and female workers in mining and manufacturing (see table 22). Average hourly earnings in Three different averages of hourly earnings are computed: average hourly earnings from time-work and piece-work a) excluding any kind of wage supplements, b) including overtime supplements and extra shift pay and c) including overtime supplements, extra shift pay, holiday pay, and other wage supplements. The table on page XVII shows the average hourly earnings a), b) and c) of adult workers in the main branches of industry. In table 22 corresponding data are given with a more detailed breakdown into branches of industry. The average total hourly earnings c) of all adult male workers amounted to 5,04 kr in The average hourly earnings c) of adult female workers were 3,49 kr or about 70 % of the average earnings of adult male workers. 45 % of the adult female workers reported were employed in the textile and clothing industries, where the average hourly earnings were 3,38 kr. The wage level is influenced by the frequency of piece-work, which as a rule gives higher hourly earnings than time-work. In mining and manufacturing as a whole, piece-work accounted for 63 % of the number of man-hours performed by adult male workers (see table 20). Piece-work is of relatively small importance in certain branches of the food industry and in the printing industry, while it is of great importance e.g. in iron, steel and copper works, shipyards, pulp factories and paper mills. For adult male workers in mining and manufacturing the hourly earnings (excluding all wage supplements) from piece-work were 17 % higher than the earnings from time-work; the corresponding figure for adult female workers was also 17 %. When comparing the wage levels in various industries the location of the establishments with regard to cost-ofliving zones should be taken into consideration. Table 23 shows the average hourly earnings in 1956 in the various branches of industry and cost-of-living zones. The differences in hourly earnings between cost-of-living zones are considerable. In zone 2 (areas with the lowest cost-ofliving level) the average hourly earnings (including all supplements) of adult male workers were 25 % lower than in zone 5 (the highest zone). For adult fe-

21 XIX male workers the corresponding difference was 18 %. V. Workers in Building and Construction The statistics on wages in building and construction in 1956 are based on information concerning about workers (excluding those employed by government agencies, cf. chapter VI). The material was collected by the Social Welfare Board in co-operation with the Swedish Employers' Confederation (cf. p. XVII). Special questionnaires were sent to the house-building firms, which were requested to provide information on wages and hours with breakdown by adult males, adult females and male juveniles and by occupational groups. Plumbers', electricians', painters', tinners' and glaziers' firms, as well as firms engaged in road and waterway construction, supplied the same type of information as firms in mining and manufacturing. Reports were received from 1 145»new» firms (not previously included in the list of addresses). The average hourly earnings c) (including all supplements) in 1956 for adult male workers in all branches covered amounted to 6,43 kr (excluding»new» firms 6,48 kr). In house-building the average hourly earnings c) (including all supplements) of all adult male workers were 6,54 kr. The average hourly earnings b) (including overtime supplements and extra shift pay but excluding holiday pay and other wage supplements) of all adult male workers were 6,11 kr, while those of bricklayers were 7,15 kr, of carpenters 6,50 kr, and of labourers 5,80 kr. In road and waterway construction the average hourly earnings c) (including all supplements) were 6,71 kr, in electricians' firms 5,82 kr, in plumbers' firms 5,73 kr, in painters' firms 7,68 kr, in glaziers' firms 5,27 kr and in tinners' firms 6,89 kr. Between 1955 and 1956 the average hourly earnings of workers in the building and construction industries increased by 8 %. VI. Workers in Government Service The Social Welfare Board has collected information on wages in 1956 in industrial establishments, construction works etc., operated directly by government agencies, such as the State Railways, the Post Office, the Telecommunications Office, the State Power Office and the Services. Data were collected on the same questionnaire as was used for private industrial establishments. The number of workers reported was about , of whom about 95 % were males. The average hourly earnings c) (including all supplements) amounted to 5,17 kr in 1956 for all adult male workers reported, and to 3,86 kr for adult female workers. Due to an extension of the scope of the survey and changes in the industrial classification used the data for 1956 are not comparable with those for VII. Workers in Stevedoring Data on wages in stevedoring in 1956 were collected by the Social Welfare Board in co-operation with the Swedish Employers' Confederation (cf. p. XVII). About adult male workers were reported. The average hourly earnings

22 XX c) (including all supplements) amounted to 6,40 kr. Between 1955 and 1956 the earnings rose by 7 %. VIII. Workers in Inland and Petroleum Marketing Transport Data on wages in inland transport and petroleum marketing during the third quarter of 1956 (or in the case of taxidrivers and municipal tramway and omnibus transport during September 1956) were collected by the Social Welfare Board in co-opera'tion with the Swedish Employers' Confederation and the Union of Swedish Towns. Table 33 shows the average hourly earnings, including commission and overtime pay (but excluding tips), of taxi-drivers. The average hourly earnings (excluding and including overtime supplements and supplements for shift-work etc.) of workers in omnibus transport (other than municipal enterprises), motor truck transport and petroleum marketing are shown in tables 34, 35 and 36. Between 1955 and 1956 the average hourly earnings (including overtime supplements and supplements for shiftwork etc.) of drivers in private omnibus transport increased by 6 %, in State omnibus transport by 7 %, in private motor truck transport by 7 % and in State motor truck transport also by 7 %. The average earnings (including overtime supplements and supplements for shift-work etc.) of workers at gasoline stations amounted to 4,22 kr. Between 1955 and 1956 the earnings rose by 5 %. Table 37 shows the average hourly earnings (excluding and including overtime supplements) of workers in municipal tramway and omnibus enterprises. Between 1955 and 1956 the average earnings (including overtime supplements) of workers with monthly wages and working 48 and 45 hours a week increased by 6 % and 4 % respectively. IX. Public Road Construction and Maintenance Workers Statistics on the wages of workers employed in public road and bridge construction and maintenance works are compiled by the Roads and Waterways Administration on the basis of reports from local agencies. The average hourly earnings c) (including all supplements) in 1956 a- mounted to 4,74 kr for maintenance workers, 4,69 kr for garage, machine shop and store workers and 5,40 kr for road and bridge construction workers (cf. tables 38 and 39).

23 I. Arbetare inom jordbruk Primärmaterialet Urvalet av uppgiftslämnare. Metoderna för insamlingen av primärmaterialet till socialstyrelsens årliga statistik över lantarbetarnas löner har ändrats flera gånger sedan statistikens början år Uppgifter härom återfinns i Löner 1954, Del II, s. 1 och i tidigare årgångar av serien Lönestatistisk årsbok för Sverige (SOS). 1 Fr. o. m. undersökningen av lantarbetarlönerna under år 1954 har primärmaterialet insamlats enligt bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 26 november 1954 (nr 668) angående uppgifter till lantarbetarstatistiken. Enligt denna kungörelse skall socialstyrelsen utvälja de brukare av jordbruksfastighet, från vilka uppgifter skall inhämtas. Frågeblanketterna skall av socialstyrelsen utsändas direkt till brukarna och svaren skall insändas till hushållningssällskapen. Genom kungörelsen har hushållningssällskapen ålagts verka för att de av socialstyrelsen utsedda brukarna lämnar önskade uppgifter. Uppgifter till undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden under år 1954 begärdes från brukningsenlieter med minst 2 hektar åker, som genom ett systematiskt urvalsförfarande uttagits ur statistiska centralbyråns primärmaterial till 1954 års arealinventering. En närmare beskrivning av urvalsmetoden har lämnats i Löner 1954, Del II, bilaga 1. Arealinventeringens primärmaterial hade erhållits från ett antal brukningsenheter, som enligt ett systematiskt urvalsförfarande utvalts i RLF:s (Riksförbundet Landsbygdens Folk) register över brukningsenheter i riket (se Jordbruksekonomiska Meddelanden 1954: 8, s. 299). Till följd av de upplysningar som erhållits vid insamlingen av materialet har 90 av de ursprungligen utvalda brukningsenheterna uteslutits. Detta har skett enligt de regler som omtalats i Löner 1954, Del II, bilaga 1. Det verkliga urvalet vid undersökningen av lantarbetarlönerna år 1956 omfattade därför brukningsenheter. Frågeblanketterna översändes till brukarna av de utvalda brukningsenheterna i slutet av december Via hushållningssällskapen erhöll socialstyrelsen bearbetningsbara svar 1 Se t. ex. Lönestatistisk årsbok för Sverige årg. 1936, s. 9 och årg. 1937, s. 11.

24 2 från brukningsenheter. Urvalskvoterna (antalet ur arealinventeringens primärmaterial utvalda brukningsenheter i förhållande till totala antalet brukningsenheter i fyra storleksklasser enligt 1951 års jordbruksräkning), urvalets storlek, antalet inkomna bearbetningsbara blanketter samt svarsprocenterna i 1956 års undersökning framgår av tablån på föregående sida. Blanketten. Sedan år 1937 har lantarbetarstatistikens sakinnehåll i huvudsak varit oförändrat. På frågeblanketten för år 1956 begärdes samma slags uppgifter som föregående år. För varje arbetare skulle uppgivas födelseår, yrke, antal under året utgjorda arbetstimmar och arbetsdagar, den kontanta lönen och värdet av eventuella naturaförmåner. Den kontanta lönen skulle fördelas på tidlön av olika slag (tidlön på ordinarie arbetstid, tidlön på övertid, tidlön för ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar, tidlön för rykt och förberedelsearbete), på ackordslön och på övriga kontanta ersättningar (t. ex. semesterlön, sjuklön, provision). Naturaförmånerna värderades efter för hela riket gemensamma normer, vilka anslöt sig till i gällande kollektivavtal angivna nyttjanderättsavgifter m. m. Dessa hade inte ändrats sedan föregående undersökning. Naturaprodukter (mjölk, spannmål m. m.) skulle värderas enligt gällande marknadspriser. För brukarna själva och de av deras familjemedlemmar, som deltagit i jordbruksarbetet, efterfrågades antal arbetsdagar och antal arbetstimmar. De uppgifter som lämnats härom är dock sannolikt resultatet av i efterhand gjorda uppskattningar; de har därför ej bearbetats för år I övrigt innehöll blanketten bl. a. uppgifter om gårdens areal och om förekomsten av kollektivavtal. Blankettens och anvisningarnas utseende framgår av bilagorna 1 och 2. Materialets granskning och bearbetning. En förberedande granskning av blanketterna skulle göras av hushållningssällskapen. Socialstyrelsen gjorde därefter en mera ingående granskning av uppgifterna. Då så befanns erforderligt tillfrågades vederbörande beträffande de lämnade uppgifterna. Det kontrollerades även vid granskningen att naturaförmånernas värde beräknats i enlighet med anvisningarna. Uppgifterna överfördes av socialstyrelsen till hålkort. Såväl urvalskvot som svarsprocent var olika för de fyra storleksklasserna av gårdar. Innan genomsnittsförtjänster etc. beräknades för olika grupper av arbetare (t. ex. en viss yrkesgrupp), som var anställda på gårdar i olika storleksklasser,»uppräknades» (mångfaldigades) därför hålkorten i de tre mindre storleksklasserna, så att kortantalet i varje klass blev lika med det antal arbetare, för vilka uppgifter uppskattningsvis skulle ha erhållits, om man i respektive klass haft samma urvalskvot och samma svarsprocent som i den största storleksklassen. I var och en av de tre mindre storleksklasserna reproducerades sålunda hålkorten ett visst antal gånger. Uppräkningsförfarandet har beskrivits i Löner 1954, Del II, bilaga 1. I tabellerna till statistiken över lantarbetarnas löner år 1956 anges för olika grupper av arbetare dels det»redovisade» antalet arbetare, dvs. det antal arbetare för vilka primäruppgifter erhållits, och dels det»uppräknade» antalet arbetare, varmed avses det redovisade antalet arbetare + det vid uppräkningen tillagda antalet»nya» kort.

25 Tab. A. Primärmaterialets storlek vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år 1956 m. k. = med kollektivavtal 3 Gruppering efter yrke, löneform m. m. Arbetarna har indelats i tre åldersgrupper, nämligen arbetare under 18 år, arbetare i åldern år och arbetare i åldern 65 år och däröver. Den använda yrkesgrupperingen framgår av förspalten i tab. 2. Endast arbetare redovisas i statistiken, således ej befallningsmän, inspektörer m. fl.»lantbrukstjänstemän». Arbetare som betecknats som skogsarbetare eller trädgårdsarbetare har ej medtagits. Yrkesgrupperingen har fastställts med ledning av den i kollektivavtalet använda indelningen av arbetare i olika anställningsgrupper. Arbetare som av uppgiftslämnaren benämnts fördrängar, körkarlar och dagsverkare har hänförts till gruppen»egentliga lantarbetare» och fodermarskar och stalldrängar till gruppen»djurskötare». I kollektivavtalen mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetareförbundet finns sedan år 1948 endast lönesatser för arbetare utan naturaförmåner. I åtskilliga fall har dock naturaförmåner redovisats vid gårdar som uppgivits vara bundna av kollektivavtal. I statistiken har arbetarna med avseende på löneformen fördelats på fyra grupper, nämligen: 1) arbetare utan naturaförmåner, 2) arbetare med fri kost, 3) arbetare med kost och logi, 4) arbetare med livsförnödenheter och/eller bostad. De statavlönade arbetare, som ännu finns, har räknats till den sistnämnda gruppen. Arbetare som under året haft naturaförmåner till ett värde av högst 100 kr har förts till gruppen arbetare utan naturaförmåner. Primärmaterialets storlek och sammansättning. I tab. A redovisas dels antalet brukningsenheter, för vilka uppgifter om arbetarnas lön och arbetstid lämnats till statistiken för år 1956, och dels antalet arbetare, som dessa uppgifter avser.

26 4 Tab. B. Uppräknat antal arbetare i olika yrkesgrupper och med olika löneformer vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år 1956 m. k. = med kollektivavtal, u. k. = utan kollektivavtal Det må här framhållas att med det»uppräknade» antalet arbetare resp. brukningsenheter avses det antal som skulle ha redovisats om man även i de mindre storleksklasserna haft samma urvalskvot och svarsprocent som i storleksklassen»över 50 hektar åker». De»uppräknade» talen är sålunda inte ett mått på det totala antalet lantarbetare resp. brukningsenheter år 1956; däremot belyser de»uppräknade» talen de olika gruppernas inbördes storleksförhållanden. I det antal brukningsenheter som redovisas i kolumn 2 i tab. A ingår brukningsenheter för vilka uppgivits att någon lejd arbetskraft ej anlitats under år Det bör observeras att även dessa gårdar medtagits vid beräkningen av svarsprocenten (jfr s. 1). För statistiken över lantarbetarnas löner har användbara uppgifter erhållits från brukningsenheter med en åkerareal av minst 2 hektar. Detta motsvarar 1,1 % av hela antalet brukningsenheter med minst 2 hektar åker enligt 1951 års jordbruksräkning. Motsvarande procenttal blir för arealgrupperna 2 10, 10 20, och över 50 hektar åker resp. 0,4, 1,4, 2,6 och 9,8. I kolumnerna 7 11 i tab. A redovisas antalet arbetare för vilka individuella

27 5 Tab. C. Uppräknat antal arbetsdagar med fördelning efter yrkesgrupp och löneform vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år 1956 m. k. = med kollektivavta), u. k. = utan kollektivavtal uppgifter lämnats om arbetslön och arbetstid under år Uppgifterna ligger till grund för statistiken över lantarbetarnas förtjänster detta år. En arbetare som under en kortare tid av året, t. ex. 3 veckor, varit anställd på någon av de gårdar, för vilka uppgifter erhållits, har räknats som en arbetare trots att anställningen ej varat hela året. Vidare har t. ex. en arbetare som under året haft arbete på 3 av de gårdar som lämnat uppgifter räknats tre gånger. Det redovisade antalet arbetare (kolumn 7 i tab. A) utgör 8 % av antalet arbetare inom jordbruk enligt 1950 års folkräkning. En beräkning av arbetskraftens fördelning på olika storleksklasser av brukningsenheter, yrkesgrupper etc, baserad på antalet arbetare enligt ovan angivna redovisningsmetod, ger icke samma resultat som en beräkning grundad på antalet utförda arbetsdagar. För t. ex. de i kolumn 10 angivna arbetarna manliga arbetare i åldern år blir sålunda arbetsdagarnas relativa fördelning på olika storleksklasser av brukningsenheter följande: 2 20 hektar 19 %, hektar 11 %, hektar 16 %, hektar 21 % och över 100 hektar 33 %. Arbetarantalets procentuella fördelning är resp. 54, 13, 12, 10 och 12 %. Lantarbetarnas fördelning efter yrke och löneform kan studeras i tab. B och

28 6 C. Tab. B visar arbetarnas fördelning på olika yrkes- och löneformsgrupper oberoende av storleken av varje arbetares arbetsinsats. I tab. C återges motsvarande fördelning av antalet arbetsdagar. Tabellerna belyser de olika gruppernas relativa betydelse för tillgodoseende av jordbrukets arbetskraftsbehov. Antalet egentliga lantarbetare t. ex. uppgick till 74 % av antalet manliga lantarbetare i åldern år. De svarade för 43 % av hela antalet arbetsdagar, gjorda avmanliga lantarbetare i åldern år. För yrkesgruppen djurskötare är motsvarande procenttal 5 respektive 15. Beträffande förekomsten av de olika löneformerna kan nämnas, att av de manliga arbetarna i åldern år 54 % hade enbart kontant lön, 37 % fri kost, 6 % kost och logi och 3 % naturaförmåner i form av livsförnödenheter och/eller bostad. Ser man i stället till antalet arbetsdagar, blir procenttalen följande: enbart kontant lön 65 %, fri kost 9 %, kost och logi 17 %, livsförnödenheter och/eller bostad 9 Ve Av samtliga arbetare (oavsett kön och ålder) hade 21 % arbetat på gårdar, som uppgivits vara bundna av kollektivavtal. Begränsar man sig till de manliga arbetarna i åldern år blir motsvarande procenttal 24. Dessa arbetare betecknas i det följande som»arbetare med kollektivavtal». Mer än var tionde manlig och var femte kvinnlig arbetare i åldern år hade någon gång under året haft ackordsarbete (tab. D). Andelen ackordsarbetsdagar av hela antalet arbetsdagar uppgick dock för männen till blott 3 % men för kvinnorna till 25 Ve. Observeras bör att arbetsdagar, då både tidlöns- och ackordsarbete utförts, enligt anvisningarna skulle redovisas som arbetsdagar mot tidlön. Procenttalen som anger det relativa antalet ackordsarbetsdagar underskattar därför ackordsarbetets betydelse. En bättre bild av ackordsarbetets omfattning ger sista kolumnen i tab. D, som visar ackordslönesummans andel av totala lönesumman. För män med resp. utan kollektivavtal utgjorde ackordslönesumman 4,6 och 5,4 % av totala lönesumman. För kvinnor var motsvarande tal 54,0 resp. 27,7 % Mått på löneläget och lönespridningen. I den statistiska redovisningen återges medeltal och spridningsmått, som beräknats med utgångspunkt från det»uppräknade» (icke det ursprungligen redovisade) antalet arbetare. Med den genomsnittliga timförtjänsten (tab. 2, 5, 8 och 9) för en viss grupp av lantarbetare, eller»timförtjänsten» som den för korthetens skull ibland kallas, menas kvoten mellan lönesumman och antalet arbetstimmar vid tidlönsarbete. I lönesumman inräknas kontant lön vid tidlönsarbete (på ordinarie arbetstid och övertid), värdet av eventuella naturaförmåner samt semesterlön, provision o. dyl. Däremot medräknas ej ackordslön. Lönebelopp, för vilka uppgifter om motsvarande arbetstid saknas, har ej medtagits vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten. Utom denna»totala» genomsnittliga timförtjänst beräknas (tab. 5) dels en genomsnittlig kontant timförtjänst av enbart timlön, månadslön etc. vid tidlönsarbete på ordinarie tid och dels en genomsnittlig kontant timförtjänst av enbart timlön vid tidlönsarbete på övertid; vid dessa beräkningar medtages ej lön för ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar, lön för rykt och förberedelsearbeten, semesterlön, provision etc. och ej heller naturaförmånernas värde. Den individuella genomsnittliga tim-

29 7 Tab. D. Förekomsten av ackordsarbete år 1956 för lantarbetare i åldern år m. k. = med kollektivavtal, u. k. = utan kollektivavtal förtjänsten (tab. 3 och 7) definieras som kvoten mellan den enskilde arbetarens lönesumma (exklusive ackordslön) och summa arbetstimmar vid tidlönsarbete. I tab. 3 och 7 redovisas arbetarnas fördelning efter de individuella genomsnittliga timförtjänsternas storlek samt medianer och kvartiler 1 för dessa förtjänster. Den genomsnittliga årsförtjänsten eller kortare»årsförtjänsten» (tab. 2 och 6) för en viss grupp arbetare beräknas genom att summan av arbetarnas förtjänster under året divideras med antalet arbetare; vid dessa beräkningar medtages dock endast arbetare med minst 250 arbetsdagar under året hos den arbetsgivare som lämnat uppgifterna. Det bör observeras att ackordsförtjänster inräknas i årsförtjänsterna, ävensom redovisade förtjänster av tidlön utan uppgift om motsvarande antal arbetstimmar. I tab. 4 redovisas de manliga arbetarnas fördelning efter de individuella årsförtjänsterna samt medianer och kvartiler 1 för dessa förtjänster. Det bör framhållas att man vid redovisningen av arbetarnas fördelning efter tim- och årsförtjänsternas storlek ävensom vid beräkningen av medianer och kvartiler för dessa förtjänster ej tagit 1 Om löntagare i en viss grupp ordnas i stigande följd efter lönens böjd, är undre kvartilen, medianen och övre kvartilen den lön som överskrides av resp. 75, 50 och 25 % av samtliga löntagare. Hälften av löntagarna har löner som ligger mellan undre och övre kvartilen.

30 8 Tab. E. Kollektivavtalens minimitimlöner 1, kr, åren för fullt arbetsföra, dugliga och yrkesvana manliga lantarbetare (utan naturaförmåner), som fyllt 20 år 1 För Västernorrlands och Jämtlands län gäller särskilda lönesatser. 2 Om timlönerna för åren e] avser samma grupper som för senare år har de äldre grupperna angivits inom parentes. 9 Lönesatserna gällde 1/1 31 /io Lönesatserna gällde V sl jn Lönesatserna gällde 1/3 31 / någon hänsyn till variationerna i fråga om antalet utgjorda arbetstimmar och ej heller till den omständigheten att vissa arbetare kan ha varit anställda hos mer än en arbetsgivare under året (jfr s. 5). Löneutvecklingen åren Kollektivavtalens lönesatser. På gårdar där arbetsgivaren tillhör Svenska lantarbetsgivareföreningen och arbetarna Svenska lantarbetareförbundet regleras löner och arbetsförhållanden i nämnda organisationers»kollektivavtal vid jordbruket». Avtalets bestämmelser torde emellertid ha tillämpats även på många gårdar, som icke är bundna av kollektivavtal. Numera finns endast ett kollektivavtal vid jordbruket. Avtalet gäller för hela riket med undantag av Norrbottens och Västerbottens län. Lönesatserna i kollektivavtalet har karaktären av minimilöner. Fr. o. m. år 1951 har kollektivavtalens giltighetstid varit kalenderåret. Avtalen innehåller sedan 1948 endast bestämmelser om löner för arbetare utan naturaförmåner. Lönesatserna åren för vissa s. k. anställningsgrupper av manliga arbetare framgår av tab. E. För kvinnliga arbetare var avtalens minimitimlöner åren : 1 Lönesatserna gällde 1/1 3I /' Lönesatserna gällde1/ I / Lönesatserna gällde1/3 31 / I Västernorrlands och Jämtlands län var timlönen 4 öre högre.

31 9 Tab. F. Genomsnittliga timförtjänster åren för lantarbetare över 18 år Uppgifterna för åren avser arbetare i åldern år 1 År 1946 = På grund av statistikens omläggning är de beräknade genomsnittsförtjänstema ej helt jämförbara med motsvarande tal , se s. 11. Tab. G. Genomsnittliga årsförtjänster åren för lantarbetare över 18 år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren Uppgifterna för åren avser arbetare i åldern år 1 Ar 1946 = Jfr not 2 till tab. F. Löneutvecklingen enligt statistiken. I tab. F och G belyses utvecklingen av timförtjänsterna och årsförtjänsterna åren för vissa grupper av lantarbetare. Gruppen egentliga lantarbetare har för åren erhållits genom att de förutvarande grupperna fördrängar, körkarlar och dagsverkare samman-

32 10 Tab. H. Timförtjänsternas spridning åren for manliga lantarbetare över 18 år (oavsett löneform) Uppgifterna för åren avser arbetare i åldern år 1 Jfr not 2 till tab. F. Tab. I. Årsförtjänsternas spridning åren för manliga lantarbetare över 18 år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren (oavsett löneform) Uppgifterna för åren avser arbetare i åldern år 1 Jfr not 2 till tab. F. slagits till en grupp och gruppen djurskötare genom att de förutvarande grupperna djurskötare, fodermarskar och stalldrängar fått bilda en grupp. Med»samtliga arbetare oavsett löneform» menas samtliga i varje års undersökning redovisade arbetare, således även de grupper som inte är särredovisade i tabellerna. Några särskilda yrkesgrupper av kvinnliga lantarbetare redovisas ej i

33 11 tab. F och G. Osäkra yrkesuppgifter och stor lönespridning i förening med primärmaterialets relativt ringa storlek gör nämligen, att de beräknade genomsnittsförtjänsterna för olika yrkesgrupper av kvinnliga lantarbetare ej bör användas för ett studium av löneutvecklingen. Lantarbetarstatistiken för åren grundar sig på uppgifter från ett antal slumpmässigt utvalda brukningsenheter (jfr s. 1). Vid undersökningarna för tidigare år insamlades primärmaterialet av hushållningssällskapen, som ej erhöll några närmare direktiv om hur uppgiftslämnarna skulle utväljas; det kunde sålunda icke bli fråga om ett på sannolikhetsteoretiska grunder baserat urval." De beräknade genomsnittsförtjänsterna för åren är därför inte utan vidare jämförbara med de beräknade genomsnittsförtjänsterna för åren I tab. F I markeras detta av ett mellanrum mellan talen för 1953 och för Tab. F innehåller utom genomsnittsförtjänster, vilka för åren beräknats med användande av det faktiskt erhållna primärmaterialet och för åren med användande av»uppräknat» material (jfr s. 2), även indextal för genomsnittsförtjänsterna med år 1946 som bas. För perioden ansluter sig dessa indextal till de för respektive år beräknade genomsnittsförtjänsterna. Indextalen för 1954 i tab. F grundar sig för varje arbetargrupp på vägda medeltal av genomsnittsförtjänsterna vid gårdar med kollektivavtal i fem olika arealgrupper och vid gårdar utan kollektivavtal i fem olika arealgrupper. Vikterna utgjordes av de timsummor som i 1953 års statistik redovisades för motsvarande grupper. Tillvägagångssättet vid dessa beräkningar har närmare 1 Jfr SOS: Löner 1954, Del II, s. 1. beskrivits i Löner 1954, Del II, s. 10. Sedan indextal för 1955 och 1956 uträknats med 1954 som bas har indextalen för 1955 och 1956 (1946 = 100) i tab. F beräknats genom»kedjning» vid indextalen för år 1954 (1946 = 100). Uppgifterna i tab. F I avser för åren arbetare i åldern 18 år och däröver men för åren arbetare i åldern år. Det kan nämnas, att den genomsnittliga timförtjänsten år 1956 för gruppen samtliga manliga arbetare oavsett löneform i åldern 18 år och däröver var 3,27 kronor men 3,32 kronor för arbetare i åldern år. Beträffande gruppen samtliga manliga arbetare redovisas i tab. H och I medianer och kvartiler för de individuella genomsnittliga timförtjänsterna respektive för årsförtjänsterna. I tab. J kan löneutvecklingen åren för lantarbetare jämföras med löneutvecklingen för några andra arbetargrupper. Det kan i detta sammanhang nämnas, att relationen mellan den genomsnittliga timförtjänsten för vuxna manliga lantarbetare utan naturaförmåner och den genomsnittliga timförtjänsten för vuxna manliga industriarbetare försköts till lantarbetarnas favör åren för att efter år 1948 hålla sig ungefär oförändrad. År 1939 utgjorde sålunda nyssnämnda timförtjänst för lantarbetare 50 % av den för industriarbetare, år 1944 hade procenttalet stigit till 60 och år 1948 till 71. Arbetstids- och löneförhållanden år 1956 Arbetstidsförhållanden år Arbetstiden vid jordbruket under 1956 reglerades i lantarbetstidslagen av den 4 juni Enligt denna lag, som med vissa begränsningar gällde för jordbruk med

34 12 Tab. J. Löneutvecklingen för lantarbetare och för andra arbetare Indexserierna avser genomsnittliga timförtjänster för vuxna manliga arbetare (i allmänhet 18 år och däröver) i regel minst en arbetare, utgjorde den ordinarie arbetstiden högst 10 timmar per dygn. Under tiden november februari fick den ordinarie arbetstiden per vecka vid egentligt jordbruksarbete ej överstiga 45 timmar och under tiden mars oktober ej 50 timmar. För arbetare med blandat arbete var motsvarande arbetstid 47 resp. 50 timmar och för djurskötare 96 timmar per tvåveckorsperiod året runt. Enligt kollektivavtalet skulle vid egentligt jordbruksarbete för tiden mars oktober den dagliga arbetstiden måndag fredag i regel vara 9 timmar och lördag högst 5 timmar (november februari 8 resp. 5 timmar). Vissa uppgifter om övertidsarbetets omfattning lämnas i tab. 1. Som övertidsarbete har ej räknats rykt och annat förberedelse- och avslutningsarbete eller ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar. Endast betalt övertidsarbete redovisas. För traktorskötare, anställda på gårdar med kollektivavtal, synes, att döma av tab. 1, övertidsarbete förekomma i jämförelsevis stor utsträckning. För fyra femtedelar av dem hade uppgivits att de under 1956 haft övertidsarbete; i genomsnitt uppgick övertidsarbetet för dessa arbetare till 95 timmar per person. För manliga arbetare i åldern år med övertidsarbete visas i nedanstående tablå den relativa fördelningen efter antalet övertidstimmar under året. I tab. 1 visas även för olika grupper arbetarnas relativa fördelning efter an- 1 Se texten å denna sida.

35 13 Timförtjänstens förändring i % från 1955 till 1956 talet arbetsdagar under året hos den arbetsgivare, som lämnat uppgifterna. Fördelningarnas utseende bestäms i hög grad av att jordbruket sysselsätter ett stort antal tillfälliga arbetare, som endast arbetar någon kortare tid hos en och samma arbetsgivare. Några bestämda slutsatser om arbetarnas fördelning efter den»personliga» årsarbetstidens längd (i lantarbetaryrket) kan därför inte dras av fördelningarna i tab 1. För ej mindre än fyra femtedelar av de manliga egentliga lantarbetarna redovisas högst 49 arbetsdagar under året sannolikt en följd av det stora antalet tillfälliga arbetare inom gruppen. Även talen för arbetare med blandat arbete tyder på ett betydande antal tillfälliga arbetare. Av arbetarnas fördelning efter antalet arbetsdagar inom de fyra löneformsgrupperna framgår, att flertalet arbetare med fri kost arbetat kortare tid än 50 dagar hos den rapporterande arbetsgivaren, medan nära två tredjedelar av arbetarna med livsförnödenheter och/eller bostad varit sysselsatta större delen av året hos en och samma arbetsgivare (minst 250 arbetsdagar). Lönerna år De genomsnittliga timförtjänsternas relativa ökning (9r) från 1955 till 1956 för vissa grupper av lantarbetare i åldern år framgår av ovanstående tablå. För manliga lantarbetare (oavsett yrke och löneform) steg den genomsnittliga timförtjänsten från år 1955 till år 1956 med 6,4 %. Som jämförelse kan nämnas, att socialstyrelsens konsumentprisindex under samma tid steg med 4,5 %. För 46 % av de manliga lantarbetarna i åldern år ingick naturaförmåner i lönen. Dessa arbetare med naturaförmåner svarade för 35 % av antalet arbetsdagar för samtliga manliga lantarbetare i åldern år. Naturaförmånernas värdering utgör en osäkerhetsfaktor vid beräkningen av de genomsnittliga timförtjänsterna. I efterföljande tablå, där avsikten är att jämföra lantarbetarnas löneläge med löneläget för andra arbetargrupper, har man därför använt den genomsnittliga timförtjänsten för manliga lantarbetare (i åldern år) utan naturaförmåner. Det bör i detta sammanhang nämnas, att dolda förmåner, t. ex. låg hyra för bostad, som arbetsgivaren äger, torde spela större roll för lantarbetarna än t. ex. för industriarbetarna. Flertalet lantarbetare bor i kommuner tillhörande de lägsta dyrortsgrupperna. I tablån återges därföi beträffande industriarbetare och vissa andra grupper genomsnittliga timförtjänster såväl för hela riket som för dyrortsgrupperna 2 och 3. Timförtjänsten för manliga lantarbetare utan naturaförmåner uppgick sålunda år 1956 till 78 9c av timförtjänsten

36 14 för industriarbetare i dyrortsgrupp 2 och till 68 c /c av timförtjänsten för industriarbetare i hela riket (oavsett dyrortsgrupp). Det sistnämnda procenttalet motsvarades av procenttalet 70 för år 1955, 69 för år 1954, 68 för år 1953 och 70 för år Lön och yrke. Angående lantarbetarnas yrkesfördelning hänvisas till tab. B och C. Genomsnittsförtjänsterna år 1956 för olika yrkesgrupper av lantarbetare redovisas i tab. 2. Spridningen kring dessa genomsnittsförtjänster kan studeras i tab. 3, 4 ooh 7. Årsförtjänsternas spridning för kvinnliga lantarbetare i åldern år framgår av följande tablå. genomsnittliga timförtjänst. Förtjänster under 2,80 kr eller över 3,69 kr per timme var ovanliga. De arbetare inom denna grupp, som arbetat minst 250 dagar under året, uppnådde en genomsnittlig årsförtjänst på kr (tab. 2) och deras medianårsförtjänst var kr (tab. 4). Vid anställning med fri kost på gårdar utan kollektivavtal var de egentliga lantarbetarnas förtjänst i genomsnitt 2,94 kr per timme (tab. 2). Mediantimförtjänsten var 3,40 kr (tab. 3). De högsta genomsnittliga timförtjänsterna bland arbetare utan naturförmåner redovisas för ladugårdsförmän och rättare. Därefter kom i tur och ordning specialarbetare, djurskötare, traktorskötare, arbetare med blandat arbete och egentliga lantarbetare. Lön och löneform. Hur lantarbetarna fördelar sig på olika löneformer redovisas i tab. B och C. Av timförtjänsten för samtliga manliga arbetare i åldern år (oavsett yrke) inom löneformsgruppen fri kost utgjorde naturaförmånernas värde 18 %. För löneformsgruppen kost och logi blev motsvarande procenttal 35 och för löneformsgruppen livsförnödenheter och/eller bostad 9. Av tab. 2 framgår, att manliga egentliga lantarbetare utan naturaförmåner på gårdar med kollektivavtal förtjänade 3,34 kr i timmen. Enligt tab. 3 låg mediantimförtjänsten (3,31 kr) nära denna Lönens sammansättning. Den genomsnittliga timförtjänsten, beräknad som kvoten mellan gruppens lönesumma och summa arbetstimmar, mäter den totala förtjänsten, oavsett arbetets art och oavsett om arbetet utförts på ordinarie tid eller övertid. Lönesumman består av kontant lön vid tidlönsarbete på ordinarie arbetstid, kontant lön vid tidlönsarbete på övertid, lön för ersättärtjänstgöring på sön- och helgdagar och flera andra slags förtjänster samt värdet av naturaförmåner. Divideras varje sådan

37 15 förtjänstsumma med den mot den totala lönesumman svarande timsumman, får man varje»förtjänstslags» andel i kronor av den genomsnittliga timförtjänsten. Sådana beräkningar redovisas i tab. 5 (de sex sista kolumnerna). För de genomsnittliga årsförtjänsterna finns liknande uppgifter i tab. 6. Den kontanta förtjänsten av tidlönsarbete på övertid samt den kontanta förtjänsten av ersättartjänstgöring på sönoch helgdagar och av rykt och förberedelsearbeten utgör enligt tab. 5 en mindre andel av den totala timförtjänsten beträffande arbetare med naturaförmåner än i fråga om arbetare utan naturaförmåner. För arbetare på gårdar med kollektivavtal har dessa slag av ersättningar relativt större omfattning än för arbetare på andra gårdar. I tab. 5 återges vidare genomsnittliga kontanta timförtjänster av enbart timlön, månadslön etc. vid tidlönsarbete dels på ordinarie arbetstid och dels på övertid. Lön och ålder. Genomsnittliga timförtjänster för arbetare i olika åldersgrupper redovisas i tab. 8. Timförtjänsten stiger med arbetarnas ålder och når maximum i åldersgruppen år. Lön och kollektivavtal. I tab. 2 9 har genomgående skilts på arbetare med och arbetare utan kollektivavtal. Man finner av tab. 2 att såväl timförtjänsten som årsförtjänsten i regel är högre vid gårdar med kollektivavtal än vid gårdar utan kollektivavtal. För manliga egentliga lantarbetare utan naturaförmåner var sålunda den totala timförtjänsten 7 % högre på gårdar med kollektivavtal än på gårdar utan kollektivavtal. Som framgår av tab. 5 är olikheten inte enbart betingad av skillnader i ersättningen för arbete på ordinarie tid. Den högre övertidsersättningen samt övertidsarbetets och ersättartjänstgöringens större omfattning medverkar även till detta resultat. Slutligen kan nämnas att de individuella förtjänsterna varierar mindre på gårdar med än på gårdar utan kollektivavtal (tab. 3, 4, 7). Lönens variationer med gårdarnas storlek och läge. I tab. 9 redovisas för några grupper av manliga lantarbetare de genomsnittliga timförtjänsterna på gårdar i olika storleksklasser och på gårdar i olika jordbruksområden. II. Trädgårdsarbetare Primärmaterialet Vid undersökningarna av trädgårdsarbetarnas löneförhållanden åren skickades blanketter med anhållan om uppgifter beträffande arbetarnas löner och arbetstid till ett antal trädgårdsföretag enligt ett för ändamålet upplagt kortregister. Dessa trädgårdsföretag hade emellertid ej utvalts på ett i statistisk mening slumpmässigt sätt. För undersökningen av löneförhållandena år 1954 togs ett nytt urval av uppgiftslämnare. Ur primärmaterialet till 1951 års företagsräkning uttogs blanketter för alla trädgårdsföretag, där det redovisade antalet arbetare vid någon av fem olika tidpunkter under år 1950 uppgick till minst 3 och var tionde av övriga blanketter. Trädgårdsanläggningsföretag medtogs icke. På detta sätt erhölls ett urval av 3178 trädgårdsföre-

38 16 Tab. K. Primärmaterialets storlek vid undersökningen av trädgårdsarbetarnas löneförhållanden år 1956 m. k. = med kollektivavtal 1 Storleksgrupperingen hänför sig till det antal arbetare lör vilka individuella uppgifter lämnats vid 1956 års undersökning (jfr not nedan). tag, vilka tillställdes blanketter för uppgifter om arbetarnas arbetstid och arbetslön. Enligt upplysningar som erhölls vid 1954 och 1955 års undersökningar hade 266 av de ursprungligen utvalda företagen upphört. Det framgick också att 18 företag dubbelförts i registret. Vid undersökningen för år 1956 skickades blanketter till de återstående företagen. Av de inkomna svaren framgick att ytterligare 90 företag upphört och att 40 företag medtagits två gånger i urvalet. Vid 1956 års undersökning bestod sålunda urvalet av företag. Av de företag som lämnade bearbetningsbara uppgifter hade 957 under året haft lejd arbetskraft (tab. K). Föreliggande redogörelse bygger på uppgifterna från sistnämnda företag. På den blankett, som användes vid undersökningen för år 1956, begärdes samma uppgifter som vid fjolårets undersökning med undantag för att naturaförmånernas art och omfattning inte behövde specificeras. Blankettens och anvisningarnas utseende framgår av bilaga 3. För varje arbetare efterfrågades ålder, yrke, antal arbetstimmar, antal arbetsdagar, kontant lön och naturaförmånernas värde. Naturaförmånerna skulle värderas med användande av värdena i den på orten gällande skattetabellen. Vidare begärdes uppgifter om trädgårdens areal och förekomsten av kollektivavtal. Vid granskningsarbetet inom socialstyrelsen följdes samma principer som vid granskningen av uppgifterna till Iantarbetarstatistiken (se s. 2). Sedan blanketterna granskats och försetts med kodbeteckningar överfördes uppgifterna till hålkort. Som nämnts ingick i urvalet vart tionde trädgårdsföretag med mindre än 3 arbetare och alla företag med 3 eller flera arbetare. 1 Genomsnittsförtjänster skulle beräknas för olika grupper av trädgårdsarbetare (t. ex. yrkesgrupper): 1 Denna storleksgruppering hänför sig till de vid 1951 års företagsräkning lämnade uppgifterna. I tab. K samt i tab. 10 och 16 har företagen däremot grupperats efter det antal arbetare, för vilka individuella uppgifter lämnats vid 1956 års undersökning.

39 17 i dessa grupper ingick såväl arbetare vid företag med mindre än 3 arbetare som arbetare vid företag med 3 eller flera arbetare. Vid bearbetningen»uppräknades» (mångfaldigades) hålkorten för arbetare vid företag som vid urvalet hänförts till gruppen företag med mindre än 3 arbetare på så sätt, att kortantalet i gruppen blev lika stort som det antal arbetare, för vilka uppgifter uppskattningsvis skulle ha erhållits, om man i gruppen företag med mindre än 3 arbetare haft samma urvalskvot (dvs. alla företag) och samma svarsprocent (svar från 61,4 % av antalet tillfrågade företag) som i gruppen företag med 3 eller flera arbetare. Detta innebar att massan av kort för arbetare vid företag med mindre än 3 arbetare vid uppräkningen skulle göras 9,6 gånger större än förut. Vid beräkningen av svarsprocenten medtogs även de företag som ej redovisat någon lejd arbetskraft. Uppräkningsförfarandet är analogt med det som tillämpades i lantarbetarstatistiken för 1956 och i trädgårdsarbetarstatistiken för år 1954 och Jfr s. 2 och SOS: Löner 1954, Del II, s SOS: 1951 års företagsräkning, tab. 1, s De i tab. K angivna uppräknade talen avser icke att visa totalantalet arbetare inom trädgårdsnäringen utan att belysa den inbördes relationen mellan antalet arbetare anställda vid företag tillhörande olika storleksgrupper. Till jämförelse kan nämnas att enligt 1951 års företagsräkning fanns i hela riket företag, tillhörande verksamhetsgrenarna trädgårdsodling samt träd- och plantskolor. Dessa företag sysselsatte den 7 september arbetare. 2 I 1950 års folkräkning redovisades arbetare (utom medhjälpande familjemedlemmar) inom trädgårdsskötsel. 3 Det framgår av tab. K, att individuella uppgifter om löner och arbetstid lämnats för arbetare. Dessa uppgifter har använts vid beräkning av genomsnittsförtjänsterna år 1956 för trädgårdsarbetare. I det följande avses med uttrycket»redovisat antal arbetare» det antal för vilka bearbetningsbara uppgifter erhållits och med»uppräknat antal arbetare» det redovisade antalet arbetare + det vid uppräkningen tillagda antalet kort. Genomsnittsförtjänster har i statistiken beräknats för följande yrkesgrupper: förmän, yrkesarbetare, grovarbetare, elever och lärlingar, specialarbetare. Till gruppen förmän har räknats sådana anställda som av arbetsgivaren benämnts»förmän» eller»trädgårdsmästare». Med yrkesarbetare avses arbetare som arbetsgivaren betecknat som»trädgårdsarbetare» och som under redovisningsåret fyllt minst 21 år.»trädgårdsarbetare» som inte fyllt 21 år har räknats till gruppen elever och lärlingar. Liksom beträffande lantarbetarna har för trädgårdsarbetarna medeltal och spridningsmått beräknats med utgångspunkt från det uppräknade antalet arbetare. Den genomsnittliga timförtjånsten (tab. 11, 15 och 16) för en viss grupp av trädgårdsarbetare har beräknats som kvoten mellan den totala lönesumman, inklusive ackordsförtjänster och värdet av naturaförmåner, och det totala antalet arbetstimmar. Utom denna»totala» genomsnittliga timförtjänst beräknas (tab. 14) dels en genomsnittlig kontant timförtjänst av enbart timlön, månadslön o. dyl. vid tidlönsarbete på ordinarie arbetstid och dels motsvarande timförtjänst vid tidlönsarbete på övertid; här- 1 SOS: Folkräkningen den 31 december 1950, Del II, Urvalsundersökningar, tab. 9.

40 18 vid medräknas ej naturaförmånernas värde, semesterlön och provision m. m. och ej heller ackordsförtjänster. I de för trädgårdsarbetarna i tab. 14 och för lantarbetarna i tab. 5 återgivna kontanta genomsnittsförtjänsterna av timlön etc. ingår således samma slag av löneförmåner. Den individuella genomsnittliga timförtjänsten definieras som kvoten mellan den enskilde arbetarens totala lönesumma och det totala antalet arbetstimmar. I tab. 12 redovisas arbetarnas fördelning efter de individuella genomsnittliga timförtjänsternas storlek samt medianer och kvar tiler 1 för dessa förtjänster. Den genomsnittliga årsförtjänsten (tab. 11) för en viss grupp av trädgårdsarbetare beräknas på samma sätt som för lantarbetarna, dvs. summan av arbetarnas totala förtjänster under året, inkl. värdet av naturaförmåner, divideras med antalet arbetare; härvid medtages endast uppgifter för arbetare med minst 250 arbetsdagar under redovisningsåret hos den arbetsgivare som lämnat uppgifterna. I tab. 13 redovisas arbetarnas fördelning efter varje arbetares årsförtjänst samt medianer och kvartiler 1 för dessa årsförtjänster. De i tab återgivna medeltalen och spridningsmåtten är baserade på uppgifter för minst 50 redovisade arbetare. lönestatistiken för år 1952 redovisats inom varje åldersgrupp. Som ovan nämnts grundar sig de beräknade genomsnittsförtjänsterna för åren på uppgifter från ett annat urval av företag än tidigare. Vidare har de i tab. L återgivna genomsnittsförtjänsterna för dessa år ej standardvägts med hänsyn till eventuella förändringar sedan år 1952 i arbetarnas åldersfördelning. De är därför ej fullt jämförbara med genomsnittsförtjänsterna för åren Detta har i tabellen markerats med ett mellanrum mellan talen för 1953 och för Av indextalen för år 1954 har de för samtliga manliga arbetare och för samtliga kvinnliga arbetare uträknats med användande av genomsnittliga timförtjänster för år 1954, beräknade som vägda medeltal av genomsnittsförtjänsterna för olika yrkesgrupper av trädgårdsarbetare. Vikterna utgjordes av yrkesgruppernas timsummor i 1953 års lönestatistik. 2 Trädgårdsarbetarnas genomsnittliga timförtjänst hade enligt indextalen i tab. L stigit med 86 % från år 1948 till år ökningen pågick hela perioden men var starkast Arbetstids- och löneförhållanden år 1956 Arbetstidsförhållanden år Enligt lantarbetstidslagen fick under år 1956 arbetstiden för arbetare vid självständigt Löneutvecklingen åren Löneutvecklingen sedan år 1948 för trädgårdsarbetare enligt socialstyrelsens statistik kan studeras i tab. L. Timförtjänsterna för åren har uträknats som vägda medeltal av genomsnittsförtjänsterna trädgårdsföretag, som i regel sysselsatte minst en arbetare, uppgå till högst 10 timmar per dygn och 48 timmar per vecka. Om veckoarbetstiden inskränktes till 45 timmar under tiden november februari, fick den utökas till 50 timmar i olika ålders under tiden mars oktober. Eftersom klasser; som vikter har för samtliga år använts det antal arbetstimmar, som i trädgårdsarbetet är mycket säsongbetonat, är många av trädgårdsföretagens ar- 1 Se not 1, s Se Löner 1954, Del II, s. 22.

41 Tab. L. Genomsnittliga timförtjänster åren lör trädgårdsarbetare i åldern år m. k. = med kollektivavtal, u. k. = utan kollektivavtal 19 1 Ar 1948 = Jfr text på s. 18. betare anställda endast en kort tid. En och samma arbetare kan vidare ha varit anställd vid mer än ett trädgårdsföretag under året. Lönestatistikens primärmaterial ger ingen möjlighet att beräkna de enskilda arbetarnas totala arbetstid under året i trädgårdsarbetaryrket. De i tab. 13 redovisade uppgifterna är beräknade på grundval av det antal arbetstimmar under år 1956 som vederbörande arbetsgivare rapporterat för sina arbetare. Förekomsten av övertidsarbete belyses i de tre sista kolumnerna av tab. 10. Endast betalt övertidsarbete redovisas. Lönerna år Både i Svenska trädgårdsarbetsgivareföreningens och i Trädgårdsarbetsgivarnas riksförbunds kollektivavtal med Svenska lantarbetareförbundet indelas arbetarna i två huvudgrupper, nämligen»trädgårdsarbetare» och»övriga arbetare». Inom den förstnämnda gruppen finns 7 olika anställningsgrupper. Av dessa har anställningsgruppen»yrkeskunniga manliga arbetare som fyllt 24 år med minst 7 års praktik» den högsta lönen. Landet indelas i tre ortsgrupper. Timlönesatserna i de olika ortsgrupperna år 1956 för de olika anställningsgrupperna framgår av tab. M. De manliga yrkesarbetarnas genomsnittliga timförtjänst (inkl. värdet av naturaförmåner, semesterlön m. m.) utgjorde år 1956 enligt tab. 11 3,72 kr vid företag med kollektivavtal och 3,33 kr vid företag utan kollektivavtal. Detta betyder en ökning med 5,7 resp. 3,4 % sedan föregående år. För grovarbetarna uppgick timförtjänsten år 1956 till 3,41 kr vid trädgårdsföretag med kollektivavtal och till 2,98 kr vid övriga företag. Dessa genomsnittsförtjänster var 8,6 respektive 6,8 % större än motsvarande förtjänster förra året. Beträffande trädgårdsarbetarnas löner i jämförelse med lönerna för andra arbetargrupper hänvisas till tab. J och till tablå på s. 14. Vid trädgårdsföretag med kollektivavtal var genomsnittsförtjänsterna för de olika yrkesgrupperna högre än vid företag utan kollektivavtal. Det stora flerta-

42 20 Tab. M. Timlöner vid arbete på ordinarie arbetstid för arbetare inom trädgårdsodlingen enligt kollektivavtalen för år 1956 Grupp A = Stockholmstrakten, Göteborgstrakten, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Grupp B = övriga städer. Grupp C = landet i övrigt let trädgårdsarbetare har enbart kontant lön. Tidigare förekom det ofta att naturaförmåner t. ex. kost och logi, fri bostad, fria trädgårdsprodukter ingick i lönen, men under senare år har detta blivit mindre vanligt. Enligt socialstyrelsens lönestatistik ingick sålunda år 1939 naturaförmåner i lönen för 31 % av de manliga trädgårdsarbetarna (oavsett ålder). Av hela antalet manliga trädgårdsarbetare i åldern år hade enligt lönestatistiken år %, år % och år % naturaförmåner. Uppgifter om förekomsten av naturaförmåner för olika grupper av trädgårdsarbetare lämnas i tab. N, där även genomsnittsförtjänster redovisas för samtliga manliga arbetare utan naturaförmåner och för samtliga manliga arbetare med naturaförmåner. Den genomsnittliga timförtjänsten för samtliga manliga arbetare med kollektivavtal är enligt tabellen betydligt högre när naturaförmåner ingår i lönen än när så inte är fallet. Detta sammanhänger med att relativt många förmän har naturaförmåner och att flertalet förmän har kollektivavtalsreglerade löner. I tab. 14 visas de genomsnittliga timförtjänsternas sammansättning av olika slags förtjänster. För trädgårdsarbetarna liksom för lantarbetarna utgör ackordsförtjänsterna i allmänhet en relativt liten del av totalförtjänsterna. Timförtjänsterna för trädgårdsarbetare i olika åldersklasser redovisas i tab. 15. För män ökar timförtjänsten med stigande ålder och når maximum i åldersgruppen år. I tab. 16 redovisas genomsnittliga timförtjänster för arbetare i olika dyrortsgrupper och vid olika storleksgrupper av företag.

43 Tab. N. Förekomsten av lön in natura för trädgårdsarbetare i åldern år, år Genomsnittsförtjänster för trädgårdsarbetare utan naturaförmåner och för trädgårdsarbetare med naturaförmåner m. k. = med kollektivavtal, u. k. = utan kollektivavtal 21 1 Medeltal har endast uträknats för grupper omfattande minst 50 redovisade arbetare. III. Skogsarbetare Socialstyrelsen har sedan 1918 utarbetat en årlig statistik över förtjänstläget för skogsarbetare. Statistiken grundar sig på uppgifter från jägmästarna i de olika reviren om den normala dagsförtjänsten under vintersäsongen för huggare och körare. T. o. m. år 1942 begärdes sådana uppgifter både i februari och augusti men fr. o. m. år 1943 endast på hösten efter drivningarnas slutlikvidering. För vintersäsongen 1956/57 liksom för vintersäsongen 1955/56 skulle jägmästarna insända uppgifter avseende domänverkets egna avverkningar inom respektive revir. Härvid skulle uppges, hur stor den normala dagsförtjänsten (inklusive gångtids- och bortaliggningsersättning samt svårighetstillägg) kunde anses ha varit för vana skogsarbetare; uppgifterna skulle dels avse huggare och dels körare (en häst och karl). Uppgifter skulle även lämnas om den egna avverkningens storlek (i skogskubikmeter) under år Sådana uppgifter lämnades första gången för vintersäsongen 1954/ 55. Det bör framhållas, att socialstyrelsens

44 22 Tab. O. Skogsarbetarnas dagsförtjänster vintersäsongerna 1939/ /57 enligt jägmästarnas uppgifter om den normala dagsförtjänsten i olika revir (ovägda genomsnitt) statistik över skogsarbetarnas löner avser förtjänsterna vid domänverkets egna avverkningar men ej förtjänsterna vid avverkningar i kronoparkerna i virkesköparnas regi. Den berör ej heller skogsarbetarnas förtjänster i privatägda skogar. Som nämnts grundas statistiken ej direkt på uppgifter om observerade förtjänster på olika arbetsplatser i reviren utan på jägmästarnas uppgifter om den»normala dagsförtjänsten». Uppgifterna torde oftast ha grundats på revirens statistik över utbetalda löner men kan i en del fall vara resultatet av uppskattningar baserade på allmän erfarenhet. I tab. O återges ovägda genomsnitt av huggarnas och körarnas normala dagsförtjänster enligt jägmästarnas uppgifter alltsedan vintersäsongen 1939/40. För säsongerna 1955/56 och 1956/57 redovisas i tab. P för olika län, för norra Sverige och för hela riket dels ovägda genomsnitt av de uppgivna dagsförtjänsterna, dels genomsnitt som vägts med de avverkade kvantiteter, som redovisats för varje revir. Genomsnitten har i tabellen avrundats till hela krontal. Då avverkningen per revir i genomsnitt var större i norra Sverige än i riket i övrigt, samtidigt som förtjänstnivån låg högre i norra Sverige, blir de vägda genomsnitten av samtliga uppgifter (»Hela riket») högre än de ovägda. Det ovägda genomsnittet av de uppgivna normala dagsförtjänsterna steg från vintern 1955/56 till vintern 1956/ 57 med 6 % för huggare och med 5 '/o för körare. Det vägda genomsnittet visade för båda grupperna en ökning med 6 %.

45 Tab. P. Skogsarbetarnas dagsförtjänster (kr) i olika län vintersäsongerna 1955/56 och 1956/57 enligt jägmästarnas uppgifter om den normala dagsförtjänsten i olika revir (eller delar ar revir) 23 IV. Arbetare inom industri Sedan år 1918 har socialstyrelsen årligen verkställt statistiska undersökningar angående löneläget för arbetare inom industri och angränsande verksamhetsområden. Statistiken har i huvudsak baserats på summariska uppgifter från arbetsgivare om löner och arbetstid för hos dem anställda arbetare. För att erhålla snabbare information om löneutvecklingen för industriarbetare har socialstyrelsen sedan 1947 även företagit undersökningar beträffande utgjorda arbetstimmar och utbetalda lönesummor inom egentlig industri under en avlöningsperiod i var och en av månaderna februari, maj, augusti och november, den s. k. kvartalsstatistiken. I stort sett samma företag har ingått i denna statistik som i den årliga statistiken rörande arbetare inom egentlig industri. Resultaten redovisas i Sociala Meddelanden (en gång i kvartalet) och i Meddelande från

46 24 socialstyrelsens byrå för löne- och sysselsättningsstatistik (tidigare benämnd Meddelande från socialstyrelsens utredningsbyrå). I detta kapitel ges en redogörelse för löneförhållandena under hela år 195C och för den föregående löneutvecklingen i fråga om arbetare inom den egentliga industrin bortsett från sådana arbetare vid statliga verkstäder, skeppsvarv m. m., vilkas löneförhållanden redovisas i kap. VI, men inkl. arbetare anställda vid aktiebolag i vilka staten äger hela eller en del av aktiekapitalet. I de följande kapitlen (kap. V IX) behandlas de lönestatistiska undersökningarna beträffande arbetare inom byggnadsoch anläggnings verksamhet, statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m., stuverirörelse, trafikföretag och oljedistributionsföretag samt det statliga vägväsendet. Vidare meddelas vissa uppgifter rörande arbetare vid privata elverk i tab. 17, 20, 22 och 23. Sedan år 1951 har styrelsen från Svenska stadsförbundet årligen erhållit bearbetningar av statistik rörande löneförhållandena för kollektivavtalsanställda arbetare vid kommunala verk och byggnadsarbeten. Sammanställningar av detta material har av socialstyrelsen publicerats i Meddelande från socialstyrelsens utredningsbyrå, varjämte vissa uppgifter återges i tab. 18 och 19. Primärmaterialet Primärmaterialets insamling. Till och med år 1953 inhämtades uppgifter om löneförhållandena för arbetare inom industri m. m. antingen direkt från arbetsgivare, som fanns upptagna i ett inom socialstyrelsen förefintligt adressregister, eller i vissa fall genom förmedling av arbetsgivarorganisationer (Pappersmasseförbundet och för år 1953 Sveriges textilindustriförbund). Socialstyrelsens adressregister har upprättats med hjälp av uppgifter från kommerskollegii industristatistiska undersökningar samt 1951 års företagsräkning, från länsarbetsnämnderna och från industri- och adresskalendrar samt från förteckningar över företag, anslutna till olika arbetsgivarorganisationer. Registret har kontinuerligt kompletterats men har ej kunnat hållas helt aktuellt med hänsyn till förändringar i företagsbeståndet. Särskilda svårigheter har förelegat beträffande de mindre företagen. I syfte att minska företagens arbete med att lämna statistiska uppgifter samt att rationalisera bearbetningen av dessa uppgifter träffade socialstyrelsen och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) den 15 maj 1954 en överenskommelse om arbetsfördelning i fråga om den regelbundet återkommande officiella lönestatistiken för industriarbetare m. fl. Denna överenskommelse, som återgavs i Löner 1954, del II (s. 112), godkändes av Kungl. Maj:t genom beslut den 10 december 1954 och gäller tills vidare, överenskommelsen har tillämpats vid insamlingen och bearbetningen av material till arbetarlönestatistiken från och med undersökningen för år Samarbetet har beträffande flertalet av de till SAF anslutna förbunden avsett uppgifter om löneförhållandena under hela året samt beträffande Biltrafikens arbetsgivareförbund och Petroleumbranschens arbetsgivareförbund uppgifter för ett kvartal (jfr kap. VIII). Uppgifter från företag anslutna till SAF har insamlats av SAF, och uppgifter från andra företag har insamlats av socialstyrelsen. Efter granskning och kodsättning har uppgifterna överförts till hålkort, varefter en bearbetning fö-

47 25 retagits av den totala hålkortsmassan för respektive år. Denna metod har tillämpats beträffande företag inom egentlig industri jämte privata elverk, byggnadsoch anläggningsverksamhet (jfr kap. V), stuverirörelse (jfr kap. VII) samt trafikföretag och oljedistributionsföretag (jfr kap. VIII). Uppgiftsblanketterna. För insamlingen av uppgifter om löneförhållandena under år 1956 från företag inom egentlig industri m. m. använde socialstyrelsen en blankett av i stort sett samma utformning som tidigare år. Blanketten jämte därtill fogade anvisningar återges i bilagorna 4 och 6. På blanketten inhämtades summariska uppgifter om medeltal arbetare under 1956, antal utgjorda arbetstimmar och utbetalda lönesummor med fördelning på tidlönsarbete och ackordsarbete. Vidare begärdes uppgifter om antal övertidstimmar och utbetalda övertidstillägg, skifttillägg och tillägg för förskjuten eller obekväm arbetstid, helgdagslön (helgdagsersättning), semesterlön (semesterersättning) samt övriga förmåner. Särredovisning begärdes för olika kategorier av arbetare, nämligen (A) arbetare vid dagarbete och tvåskiftsgång samt vid treskiftsgång med 48-timmarsvecka, fördelade på vuxna resp. minderåriga män och kvinnor, (B) vuxna manliga arbetare vid diskontinuerlig drift med 45 1/3-timmarsvecka (med sön- och helgdagsuppehåll), (C) vuxna manliga arbetare vid helkontinuerlig drift med 42-timmarsvecka (utan sönoch helgdagsuppehåll) och (D) vuxna manliga arbetare vid arbete under jord i gruvor och stenbrott med 40-timmarsvecka. Beträffande heltidsanställda arbetare inom ovannämnda kategori A begärdes på socialstyrelsens blankett även uppgift om i vilken utsträckning annan ordinarie arbetstid per vecka än 48 timmar tillämpades. Som vuxna resp. minderåriga skulle räknas personer som fyllt resp. ej fyllt 18 år, såvida ej annan åldersgräns förekom i gällande avtal. Lärlingar skulle redovisas bland minderåriga. Den i redovisningen tillämpade åldersgränsen för minderåriga skulle anges på blanketten. SAF använde för flertalet berörda företag en blankett som i huvudsak överensstämde med socialstyrelsens blankett. För vissa arbetsgivareförbund användes särskilda blanketter med redovisning av löner och antal arbetstimmar för enskilda arbetare eller av summariska uppgifter för olika yrkeskategorier; i vissa fall särredovisades speciella element av löner och arbetstid. Redovisningsenheter. Till socialstyrelsens statistik över lönerna för industriarbetare inhämtades till och med år 1953 som regel särskilda uppgifter för lokalt fristående arbetsställen, vilka i redogörelserna för statistiken betecknades som»företag». Även vid följande undersökningar har i princip samma redovisningsförfarande tillämpats som tidigare beträffande den del av materialet som insamlades direkt av socialstyrelsen. I det material som insamlades genom SAF förekom i vissa fall en längre driven uppdelning, i det produktionsavdelningar hänförliga till olika avtalsområden redovisades som fristående enheter pä skilda blanketter. För tydlighetens skull användes i det följande termen»företagsenhet» som beteckning för de enheter som vid 1956 års undersökning redovisats på skilda blanketter. Materialets omfattning och gruppering. Vid 1956 års undersökning inkom till

48 26 Tab. Q. Redovisat antal företagsenheter och arbetare år 1956 inom olika industrigrupper socialstyrelsen och SAF uppgifter från företagsenheter inom egentlig industri (frånsett gruppen»statliga verkstäder och byggnadsarbeten») och 125 inom gruppen privata elverk. Detta innebär i jämförelse med 1955 års uudersökning en minskning med ca 300 företagsenheter. Det beräknade antalet vuxna arbetare inom egentlig industri, som berördes av undersökningen, uppgick till ca , varav ca män och ca kvinnor. Antalet vuxna och minderåriga manliga och kvinnliga arbetare inom olika industrigrupper framgår av tab. Q. I tab. 17 ges en redovisning av antalet vuxna arbetare inom olika industrigrupper med fördelning efter dyrortsgrupper samt för vuxna män i de fall antalet för gruppen i fråga i hela riket uppgått till minst 100 efter veckoarbetstidens längd. Det bör vidare framhållas, att beräkningen av antalet arbetare sketl efter delvis olika grunder för olika grupper av företag. Beträffande företag, från vilka summariska uppgifter erhållits, har man utgått från det på blanketterna redovisade medelantalet arbetare. I vissa fall har dock justeringar företagits med hänsyn till det redovisade antalet arbetstimmar. Med hänsyn härtill bör siffrorna för det redovisade antalet arbetare användas med försiktighet, i synnerhet vid jämförelser mellan olika industrigrupper. Vid grupperingen av materialet på huvudgrupper och undergrupper av industrier har bortsett från justeringar för enstaka företag samma gruppering som vid föregående års undersökning tillämpats (jfr Löner 1955, del II, s. 31). Det må här anmärkas att ett större företag inom kemisk industri vid 1956 års undersökning överförts från»jord- och stenindustri» till»kemisk och kemisk-teknisk industri». I tab. R återges uppgifter om antalet av arbetare utgjorda arbetstimmar, som för år 1956 redovisats dels till kommerskollegii industristatistik och dels till socialstyrelsens lönestatistik för arbetare inom egentlig industri (beträffande lönestatistiken med undantag för de vid statliga verkstäder, skeppsvarv m. m. sysselsatta arbetare, vilkas löneförhållanden redovisas i kap. VI och i tab ). Av tab. R framgår, att antalet till löne-

49 27 Tab. R. Redovisat antal arbetstimmar år 1956 i industristatistiken och i lönestatistiken statistiken redovisade arbetstimmar (med det nyss nämnda undantaget) motsvarade 84,7 % av antalet arbetstimmar enligt industristatistiken. Den i lönestatistiken tillämpade grupperingen sammanfaller i huvudsak med den, som användes i kommerskollegii industristatistik. Det bör dock framhållas, att avgränsningen av enstaka redovisningsenheter och klassificeringen efter industrigrupper ej alltid är helt lika i industristatistiken och lönestatistiken, särskilt då det gäller företag med kombinerad verksamhet; det höga procenttalet för gruvindustrin kan förmodas sammanhänga med sådana olikheter i fråga om redovisningen. Antalet kvinnor utgjorde 18 % av hela det redovisade antalet vuxna arbetare inom egentlig industri. Det är företrädesvis inom textil- och beklädnadsindustrin, som arbetskraften i större utsträckning utgöres av kvinnor. I genomsnitt för hela denna industrigrupp uppgick antalet kvinnor till ca 63 % av hela antalet vuxna arbetare. Ett förhållandevis stort antal kvinnor redovisades även inom läder-, hår- och gummivaruindustri, inom livsmedelsindustri samt inom dryckesvaru- och tobaksindustri. Nedanstående tablå visar kvinnornas relativa andel av arbetarantalet inom vissa industrier, där kvinnlig arbetskraft förekommer i förhållandevis stor omfattning. Det redovisade antalet minderåriga män år 1956 uppgick, såsom framgår av tab. Q, till ca samt minderåriga kvinnor till ca ; de utgjorde tillsammans 9 % av totalantalet redovisade arbetare. 1 följande tablå återges de redovisade vuxna arbetarnas fördelning på dyrorts-

50 28 Redovisat antal vuxna arbetare år 1956 grupper samt större städer. Vid redovisningen har tillämpats den statliga ortsgruppering, som i enlighet med kungl. kungörelser den 9 oktober 1953 (nr 624) och den 19 november 1954 (nr 675) gällde fr. o. m. den 1 januari Löneutvecklingen åren I tab. 18, 19 och 21 ges uppgifter om löneutvecklingen under åren för arbetare inom industri och angränsande verksamhetsområden. Samtliga dessa uppgifter avser de genomsnittliga timförtjänsterna inkl. dyrtidstillägg, övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner (timförtjänst c, jfr s. 29). I tab. 22 återges vidare indextal för de genomsnittliga timförtjänsterna år 1956 inom olika undergrupper av industrin med 1939 och 1955 som basår. Mellan 1939 och 1956 steg den genomsnittliga timförtjänsten för vuxna manliga arbetare inom egentlig industri med 276 %. Motsvarande stegring utgjorde för vuxna kvinnliga arbetare 315 % och för minderåriga arbetare 381 %. För samtliga vuxna och minderåriga arbetare sammantagna var stegringen 292 %. Under perioden ökades genomsnittsförtjänsten för vuxna manliga arbetare med 42 % och för vuxna kvinnliga arbetare med 50 %. Från 1945 till 1950 var stegringen 44 % för män och 52 % för kvinnor och från 1950 till 1955 respektive 70 och 67 %. Från 1955 till 1956 utgjorde lönestegringen för såväl vuxna manliga som vuxna kvinnliga arbetare, ävensom för minderåriga arbetare 9 %. Det må erinras om att de förändringar i genomsnittsförtjänsterna som redovisas i lönestatistiken påverkas av förskjutningar i de redovisade arbetarnas fördelning på ålders-, yrkes- och kvalifikationsgrupper, förekomsten av tidlönsoch ackordsarbete m. fl. faktorer. I tab. 21 återges även indextal för reallönen. Dessa indextal har t. o. m erhållits genom att indextalen för penninglönerna (1939 = 100) dividerats med socialstyrelsens levnadskostnadsindex (1935 års serie) med direkta skatter och sociala förmåner, omräknad med 1939 som basår. Denna indexserie, som nu icke längre beräknas av styrelsen, framskrevs för år 1955 med hjälp av socialstyrelsens nya indexserie, konsumentprisindex, som dock ej innefattar skatter och sociala förmåner. 1 Den sålunda beräknade reallöneökningen uppgår till 62 % för vuxna män och 1 Frågan om beräkning av en indexserie som även inkluderar direkta skatter är under övervägande inom den statliga utredning, 1958 års indexutredning, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatts av chefen för finansdepartementet den 11 april 1958.

51 29 79 % för vuxna kvinnor. Några indextal för reallönen 1956 ingår icke i tab. 21. Det kan nämnas, att konsumentprisindex mellan 1955 och 1956 visar en ökning med 4,5 %, medan motsvarande penninglöneökning såsom tidigare nämnts uppgick till 9 % för såväl vuxna män som vuxna kvinnor. Löneläget år Begreppsredovisning. De mått på förtjänstläget för arbetare inom olika industrigrupper som redovisas i denna undersökning utgöres av genomsnittliga timförtjänster, vilka erhållits genom att lönesummorna inkl. eller exkl. olika slags tillägg för de olika grupperna av arbetare dividerats med däremot svarande antal arbetstimmar. I det följande redovisas medeltal av tre slag, vilka betecknas som genomsnittlig timförtjänst a), b) och c). Genomsnittlig timförtjänst a) innefattar arbetslön på ordinarie arbetstid vid tidlöns- och ackordsarbete samt grundlön vid övertids- och skiftarbete. På socialstyrelsens blankett (se bilaga 4) skulle hithörande lönebelopp redovisas i kol. 4 och 6 och motsvarande antal arbetstimmar i kol. 3 och 5. I lönebeloppen ingår förutom egentliga tidlöns- och ackordsförtjänster även ersättning för restid och väntetid, ackordskompensation samt mätningskostnader till arbetarnas mätningsmän. Genomsnittlig timförtjänst b) innefattar förutom de lönebelopp som ingår i timförtjänst a) även övertidstillägg och skifttillägg samt tillägg vid förskjuten och obekväm arbetstid; på socialstyrelsens blankett skulle dessa tillägg redovisas i kol. 8 ooh 9. Genomsnittlig timförtjänst c) eller den totala genomsnittliga timförtjänsten innefattar förutom de i timförtjänst b) ingående löneelementen även helgdagslön (helgdagsersättning), semesterlön (semesterersättning) samt övriga förmåner. Summan av samtliga lönebelopp skulle på socialstyrelsens blankett redovisas i kol. 14. Under rubriken»övriga förmåner» (kol. 12) skulle redovisas ersättningar som företaget utgivit direkt till arbetare vid sjukdom och olycksfall i arbete; vidare redovisades här värdet av fria arbetskläder (utom skyddskläder) eller bidrag till dylika, fri tvätt eller bidrag till tvätt, fri eller prisnedsatt kost, bostadsbidrag eller värdet av bostadsförmåner, familjebidrag, ersättning vid militärtjänstgöring, gratifikationer m. m. I vissa fall kan i det redovisade antalet arbetstimmar även ha inräknats ej arbetad tid (t. ex. helgtid), för vilken avlöning utgått, varigenom de i statistiken återgivna genomsnittliga timförtjänsterna blivit något för låga. Inom de till Grafiska arbetsgivareförbunden anslutna företagen skedde vid 1956 års undersökning en omläggning av redovisningen till SAF:s statistik som i stort sett gjort det möjligt att i primäruppgifterna eliminera betald men ej arbetad helgtid. De i föreliggande redogörelse återgivna genomsnittliga timförtjänsterna år 1956 är därför ej helt jämförbara med motsvarande genomsnitt för år De här berörda ändringarna i redovisningsförfarandet har påverkat beräkningarna av timförtjänsterna inom grupperna pappoch pappersvaruindustri samt grafisk industri. Arbetstidsförhållanden. Som tidigare framhållits (jfr s. 25) skulle på blanketterna särskild redovisning lämnas för vuxna manliga arbetare med olika arbetstidsförhållanden. I tab. 17, 20, 22

52 30 Diagram I. Ackordsvolym år 1956 för vuxna manliga arbetare inom vissa industrigrupper och 23 redovisas de olika grupperna (med minst 100 redovisade arbetare i hela riket) under beteckningarna»40- tim.-arb.»,»42-tim.-arb.» och»451/3- tim.-arb.» samt»48-tim.-arb. m. m.», vilket motsvarar kategorierna D, C, B och A på socialstyrelsens blankett (jfr bilaga 4). Av samtliga vuxna manliga arbetare inom egentlig industri år 1956 redovisades 1,7 % såsom arbetare under jord med 40-timmarsvecka; nästan samtliga dessa återfinns inom gruvindustrin. Den relativa andelen arbetare med 42-timmarsvecka vid helkontinuerlig drift uppgick till 3,7 %; dylika arbetare redovisades främst inom järn-, stål- och kopparverk, jord- och stenindustri, massaoch pappersindustri samt kemisk och kemisk-teknisk industri. När det gäller arbetare med 451/3-timmarsvecka vid diskontinuerlig drift, som bl. a. förekommer inom malmgruvor, järn-, stål- och kopparverk, gummifabriker samt kemisk och kemisk-teknisk industri, uppgick motsvarande andel till 2 %. övriga arbetare 92,7 % redovisades under kategori A. Motsvarande tal för år 1955 var något högre eller 93,8 %. Beträffande denna grupp av arbetare skulle de företag, som redovisade löneuppgifter direkt till socialstyrelsen, ange huruvida annan arbetstid än 48-timmarsvecka förekom. Av svaren på denna frå-

53 31 Diagram II. Övertidsarbetets omfattning år 1956 för vuxna manliga arbetare inom vissa industrigrupper ga framgick, att annan ordinarie arbetstid än 48 timmar per vecka, såsom 46-, 45-, 44-, 42- och 40-timmarsvecka, tilllämpades för mindre grupper av vuxna arbetare. Det bör anmärkas, att dessa uppgifter skulle avse arbetare vilka ej berördes av treskiftsarbete. Ackordsarbetets omfattning. Eftersom arbetsförtjänsten ofta ställer sig väsentligt olika vid tidlöns- och ackordsarbete är den genomsnittliga timförtjänsten till stor del beroende på hur arbetstiden fördelar sig på tidlöns- och ackordsarbete. Tab. 20 visar ackordsvolymen, varmed menas antalet arbetstimmar på ackord i procent av samtliga arbetstimmar, inom olika industrigrupper och arbetstidskategorier med minst 100 redovisade arbetare i hela riket. Det bör hållas i minnet, att som ackordstid enligt anvisningarna skulle räknas all tid varunder arbetsförtjänsten på något sätt var beroende av arbetsprestationen, sålunda även tid då premier eller bonus utgick eller andra former av biandackord tillämpades. För samtliga vuxna manliga arbetare inom den egentliga industrin utgjordes år % av arbetstiden av ackordsarbete. För vuxna kvinnliga arbetare uppgick ackordsvolymen till 60 %. Diagram I visar det procentuella antalet ackordstimmar år 1956 för vuxna manliga arbetare inom vissa industrigrupper. Jämfö-

54 32 relsevis höga ackordsvolymer förekom främst inom pappersbruk och pappfabriker (93,2 %), massafabriker (90,5 %), skeppsvarv (87,9 %), gummivarufabriker (83,3 %), bil- och karosserifabriker (82,0 %) samt järn-, stål- och kopparverk (77,9 %). Ackordsvolymer uppgående till minst 80 % förekom vidare inom wallboardfabriker och sockerindustri. Det bör framhållas, att de höga ackordsvolymer, som redovisas för pappersbruk och för massafabriker, delvis betingas av de former av premieackord som förekommer i dessa industrier och som i denna undersökning till huvudsaklig del redovisats som ackordsarbete. Inom stora delar av livsmedelsindustrin spelar ackordsarbetet en obetydlig roll, t. ex. inom bageriindustri, slakterier och charkuterier samt mejeriindustri. Detta är förhållandet även vid tryckerier. Ackordsarbetets andel av arbetstiden steg under slutet av 1940-talet men har under de senaste åren varit konstant eller stigit långsamt. Efterföljande tablå visar»ackordsvolymen» för vuxna arbetare inom egentlig industri. övertidsarbetets omfattning. övertidsarbetets omfattning år 1956 framgår av tab. 20, där uppgifter lämnas om antalet redovisade övertidstimmar i procent av samtliga arbetstimmar inom olika industrigrupper. Diagram II visar övertidsarbetets omfattning inom vissa industrigrupper. Enligt anvisningarna på blanketterna skulle företagen som övertid redovisa alla övertidstimmar, både på tidlön och ackord, som enligt avtal var övertid (sålunda ej enbart övertid i allmänna arbetstidslagens mening), men däremot ej skifttid eller förskjuten arbetstid. Såsom tab. 20 visar, utgjorde övertiden för vuxna män 3,5 % av all arbetad tid. Jämförelsevis höga procenttal för övertidsarbete förekom år 1956 främst inom pappersbruk och pappfabriker (6,9 %), massafabriker (6,6 %) och malmgruvor (5,4 %). övertidsarbete uppgående till minst 5 % förekom vidare inom gruvindustri, skeppsvarv, cementfabriker, wallboardfabriker, tidningstryckerier samt grönsaks- och fruktkonservindustri. För de vuxna kvinnorna utgjorde övertidsarbetet en mindre andel, 0,8 %, avall arbetstid. Löneläget år 1956 inom olika industrigrupper. De genomsnittliga timförtjänsterna år 1956 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper redovisas i tabellerna Medeltal har beräknats för varje delgrupp med minst 100 redovisade arbetare i hela riket samt för grupper med minst 25 redovisade arbetare inom särskilda dyrortsgrupper. I nämnda tabeller ingår icke de statliga industriföretag som hänförts till gruppen»statliga verkstäder och byggnadsarbeten» (jfr s. 24). En sammanfattning av förtjänstläget år 1956 för arbetare inom huvudgrupperna av industrin redovisas i tabellerna S och T. Den förra tabellen redovisar den totala genomsnittsförtjänsten för vuxna och minderåriga, män och kvinnor, medan den senare redovisar genomsnittliga timförtjänster exkl. och inkl. olika tillägg (jfr s. 29) för vuxna arbetare. För samtliga redovisade vuxna män

55 33 Tab. S. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för arbetare inom olika industrigrupper c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön o. övriga förmåner Tab. T. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper a exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön o. övriga förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg, men exkl. helgdagslön, semesterlön o. övriga förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön o. övriga förmåner var den genomsnittliga totala timförtjänsten (c) år ,04 kr. För vuxna kvinnor var motsvarande genomsnittsförtjänst 3,49 kr eller 69 % av de vuxna männens. För de minderåriga manliga arbetarna uppgick den genomsnittliga totala timförtjänsten år 1956 till 2,82 kr och för de minderåriga kvinnliga arbetarna till 2,43 kr. Enligt anvisningarna på blanketterna skulle som redan nämnts till minderåriga räknas lärlingar samt personer som ej fyllt 18 år, såvida ej annan åldersgräns förekom i gällande kollektivavtal. Skillnaden mellan de vux-

56 34 Diagram III. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom olika dyrortsgrupper na och de minderåriga arbetarnas löner synes vara minst inom träindustri samt textil- och beklädnadsindustri, vilket delvis betingas av de där tillämpade högre åldersgränserna. I tab. 22 redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna a, b och c (jfr s. 29) år 1956 för vuxna män och vuxna kvinnor i hela riket inom olika industrigrupper och arbetstidskategorier. En sammanfattning av denna tabell lämnas i tab. T. Såsom framgår härav kom över hälften av de ca vuxna manliga arbetarna på gruvindustri samt metalloch verkstadsindustri, där de totala genomsnittliga timförtjänsterna var relativt höga, resp. 6,29 och 5,27 kr. Motsvarande genomsnittstal inom övriga industrigrupper varierade mellan lägst 4,33 kr inom textil- och beklädnadsindustri och högst 5,53 kr inom grafisk industri. Nära hälften av de ca redovisade kvinnliga arbetarna återfanns inom textil- och beklädnadsindustri, där den genomsnittliga timförtjänsten var 3,38 kr. Den genomsnittliga timförtjänsten exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner (timförtjänst a) redovisas i tab. 22 dels för tidlönsarbete, dels för ackordsarbete och dels oavsett löneform. Genomsnittsförtjänsten vid ackordsarbete ligger med något enstaka undantag högre än genomsnittsförtjänsten vid tidlönsarbete. För samtliga industrigrupper i genomsnitt var förtjänsten för män vid ackordsarbete 17 % högre än vid tidlönsarbete. Inom vissa grupper t. ex. inom massaoch pappersindustri, livsmedelsindustri och textilindustri är skillnaderna i förtjänster vid tidlöns- och ackordsarbete relativt små (ca 10 %), medan betydande skillnader (20 25 %) framträder inom metall- och verkstadsindustri, jord- och stenindustri, dryckesvaru- och tobaksindustri samt läder-, hår- och gummivaruindustri. För kvinnliga arbetare låg genomsnittsförtjänsterna vid ackordsarbete 17 % över förtjänsten vid tidlönsarbete. Tab. 22 anger den absoluta storleken

57 35 Tab. U. Sammansättningen av den genomsnittliga timförtjänsten år 1956 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper och tab. U den relativa storleken (i % av totalförtjänsten) av skift- och övertidstillägg, helgdagslön (helgdagsersättning), semesterlön (semesterersättning) samt övriga förmåner. För samtliga vuxna män uppgick skifttillägget till genomsnittligt 7 öre eller 1,3 % av totalförtjänsten samt övertidstillägget till 8 öre eller 1,6 %. Motsvarande tal för helgdagslönen var 6 öre eller 1,2 %. Det bör påpekas, att helgdagslön för timavlönade arbetare icke förekommer inom alla industrigrupper. För vuxna manliga arbetare inom metall- och verkstadsindustri uppgick helgdagslönen till 11 öre år Storleken av semesterlönen uppgick för samtliga industrigrupper till 28 öre eller 5,5 % samt av övriga förmåner till 3 öre eller 0,6 %. Återstoden 89,8 % av den totala förtjänsten utgjorde ersättning för arbete på ordinarie arbetstid (inkl. grundlön vid övertidsarbete). Skifttillägget i genomsnitt per arbetstimme utgjorde för vuxna manliga arbetare i treskiftsarbete 26 öre vid diskontinuerlig drift med 45 1/3-timmarsvecka och 47 öre vid helkontinuerlig drift med 42-timmarsvecka. För samtliga manliga arbetare inberäknat sådana som ej haft skiftarbete var motsvarande genomsnitt som nämnts 7 öre. För vuxna kvinnliga arbetare utgjorde summan av övertids- och skifttilläggen i genomsnitt 3 öre eller 0,8 % av den totala förtjänsten. Helgdagslönen uppgick

58 36 Tab. V. Genomsnittlig timförtjänst år 1956 för vuxna kvinnor i procent av timförtjänsten för vuxna män a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön o. övriga förmåner c = inkl. >» > >» >» > i genomsnitt till 5 öre (1,3 %) och semesterlönen till 20 öre (5,9 %) samt övriga förmåner till 2 öre (0,6 %). I tab. V återges vissa beräkningar angående relationerna mellan timförtjänsterna för vuxna män och kvinnor inom olika industrigrupper. Timförtjänsten exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner (timförtjänst a) för kvinnor utgjorde i genomsnitt 70,4 % av motsvarande förtjänst för män. För totalförtjänsten (timförtjänst c) var motsvarande relationstal 69,2 %. Relationerna mellan timförtjänsterna för vuxna män och kvinnor har endast undergått små förändringar sedan föregående år. Löneläget 1956 inom olika dyrortsgrupper. Vid jämförelser beträffande löneläget inom olika industrigrupper bör hänsyn tagas till företagens lokalisering i dyrortshänseende. I tab. 23 redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna a, b och c inom olika industrigrupper med fördelning på dyrortsgrupperna 2 5 enligt den fr. o. m. den 1 januari 1955 gällande statliga ortsgrupperingen. En sammanfattande bild av löneläget inom olika ortsgrupper ges i diagram III. I tab. X återges relationstal för de genomsnittliga totala timförtjänsterna (c) i de olika ortsgrupperna samt i Stockholms stad uttryckta i procent av timförtjänsterna i hela ortsgrupp 5. Till jämförelse åter-

59 37 Tab. X. Relationstal för den genomsnittliga timförtjänsten år 1956 för vuxna arbetare inom olika dyrortsgrupper c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslän, semesterlön o. övriga förmåner ges på sista raden i tab. X även avrundade relationstal för de lönebelopp, som enligt de dyrortsgraderade statliga löneplanerna den 1 januari 1956 utgick till tjänstemän i lägre lönegrader med stationering i olika ortsgrupper. Av tab. 23 och tab. X framgår, att avsevärda skillnader föreligger mellan timförtjänsterna i olika dyrortsgrupper. För samtliga manliga arbetare låg medelförtjänsten i ortsgrupp 2 (lägsta ortsgruppen) 25 fo lägre än i ortsgrupp 5. För kvinnorna var motsvarande tal 18 %. Skillnaden mellan förtjänsterna i högsta och lägsta ortsgrupp var för vuxna manliga arbetare störst inom gruvindustri (31 %) och jord- och stenindustri (30 %) och minst inom träindustri, massa- och pappersindustri, läder-, hår- och gummivaruindustri samt kemisk och kemisk-teknisk industri. De här redovisade siffrorna måste tolkas med stor försiktighet, eftersom olikheterna mellan timförtjänsterna i olika dyrortsgrupper påverkas av sådana faktorer som arbetets art, arbetarnas fördelning på ålders- ooh kvalifikationsgrupper och arbetstidskategorier, den relativa omfattningen av tidlöns- och ackordsarbete m. m.

60 38 Löneläget 1956 i vissa större städer. I tab. 24 återges uppgifter om löneläget inom vissa industrigrupper i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. I tab. X har vidare de genomsnittliga totala timförtjänsterna (c) i Stockholm satts i relation till motsvarande genomsnitt för hela ortsgrupp 5. För samtliga industrigrupper sammantagna var genomsnittsförtjänsten för manliga arbetare i Stockholm något lägre än för hela dyrortsgrupp 5, vilket bl. a. sammanhänger med den vikt den norrländska gruvindustrin har inom denna dyrortsgrupp. För manliga arbetare var genomsnittsförtjänsterna i Stockholm minst lika höga som för hela dyrortsgrupp 5 inom alla industrigrupper som är representerade i Stockholm med undantag för massa- och pappersindustri, livsmedelsindustri samt kemisk och kemisk-teknisk industri. Timförtjänsterna för arbetare i Göteborg var i flertalet industrigrupper högre än för arbetare i hela dyrortsgrupp 4. Det»relativa löneläget». Som underlag för indelningen av riket i fyra dyrortsgrupper (ortsgrupperna 2 5) enligt den statliga löne- och skattegrupperingen ligger av socialstyrelsen beräknade levnadskostnadstal. Vid socialstyrelsens senaste dyrortsundersökning (1951) uträknades för varje ort ett levnadskostnadstal baserat på konsumtionsförhållandena i Stockholm och ett baserat på konsumtionsförhållandena på landsbygden. Levnadskostnadstalen har omvandlats till indextal med Stockholm = i båda fallen. Vid inplaceringen av orterna i ortsgrupper i nu gällande statliga ortsgruppering användes som utgångspunkt i enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv ett medeltal av de nyss nämnda två indextalen för respektive ort. Orterna skulle i regel placeras i ortsgrupp 5, om medeltalet av ortens indextal var eller högre, i ortsgrupp 4 om medeltalet låg mellan 960 och 999, i ortsgrupp 3 om medeltalet låg mellan 920 och 959 och i ortsgrupp 2 om medeltalet låg under 920. Från denna huvudregel har gjorts vissa undantag. En del orter har sålunda placerats i högre ortsgrupp och andra i lägre ortsgrupp än vad indextalen skulle motiverat. I det följande betecknas de här avsedda medeltalen av de två indextalen för en ort som >dyrhetstal». Sedan flera år tillbaka har socialstyrelsen på grundval av materialet till den årliga industriarbetarlönestatistiken verkställt beräkningar angående det s. k. relativa löneläget för arbetare inom olika industrigrupper. Styrelsen har publicerat indextal dels för de genomsnittliga timförtjänster, som beräknats med utgångspunkt från faktiskt redovisade lönesummor och däremot svarande antal arbetstimmar (A-tal), dels för timförtjänsttal som erhållits genom omräkning med hänsyn till skillnaderna mellan levnadskostnaderna i olika orter (B-tal). Beträffande metoden för beräkningen av de sistnämnda förtjänsttalen för åren 1952 och 1953 hänvisas till tidigare årgångar av denna publikation (se t. ex. Löner 1955, del II, s. 43). Vid beräkningarna angående det relativa löneläget fr. o. m har en förenklad metod tillämpats, i det man vid uträkningen av B-talen icke använt dyrhetstalen för de enskilda kommunerna utan i stället ett och samma dyrhetstal för samtliga företag inom varje särskild dyrortsgrupp. Dessa dyrhetstal har erhållits på följande sätt. Med utgångspunkt från materialet till 1953 års statistik över löneförhållandena för indu-

61 39 striarbetare beräknades för olika industrigrupper inom varje dyrortsgrupp särskilda, med lönesummorna vid företagen inom respektive industrigrupp vägda genomsnittliga dyrhetstal. De sålunda beräknade dyrhetstalen inom varje dyrortsgrupp ordnades i stigande följd, och som grundval för beräkningarna av B-talen valdes det mittersta talet (medianen) inom respektive dyrortsgrupp, nämligen 909, 936, 973 och inom ortsgrupperna 2, 3, 4 och 5. Det må erinras om att Stockholms ortsdyrhet anges av talet I tab. 25 återges beräkningar angående det relativa löneläget, vilka avser löneinkomsterna inklusive övertids- och skifttillägg samt helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner (timförtjänst c). Särskilda indextal för var och en av dyrortsgrupperna 2 5 har beräknats med utgångspunkt från de faktiskt redovisade lönerna. Industrigrupperna redovisas i fallande serie efter»indextal B». I tab. 26 återges motsvarande beräkningar med avseende på löneinkomsterna exklusive de nyss nämnda tilläggen och förmånerna (timförtjänst a); industrigrupperna redovisas i samma ordning som i tab. 25. V. Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet Primärmaterialet Beträffande arbetare inom byggnadsoch anläggningsverksamhet, vilka icke hänförts till gruppen»arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m.» (kap. VI) har uppgifter om löneförhållandena årligen inhämtats på samma sätt som uppgifterna beträffande arbetare inom egentlig industri. Fr. o. m års undersökning har den tidigare nämnda överenskommelsen mellan socialstyrelsen och Svenska arbetsgivareföreningen (jfr s. 24) tillämpats även beträffande byggnads- och anläggningsverksamhet. Från företag anslutna till SAF inhämtades uppgifterna genom SAF. Från andra företag inhämtade socialstyrelsen uppgifter, varvid ett inom styrelsen upprättat adressregister över byggnads- och anläggningsföretag användes. Undersökningen av löneförhållandena år 1956 berör följande verksamhetsgrenar: husbyggnadsarbete, väg- och vattenbyggnadsarbete, elektriskt installationsarbete, rörledningsarbete, måleriarbete, glasmästeriarbete samt bleck- och plåtslageriarbete. Vid grupperingen av materialet på verksamhetsgrenar har samma principer följts som vid motsvarande undersökningar för åren 1954 och Till husbyggnadsföretag utsände socialstyrelsen en särskild blankett med särredovisning av olika yrkesgrupper (se bilagorna 5 och 6). Till övriga företag utsände socialstyrelsen samma blankett som till företag inom egentlig industri (se bilagorna 4 och 6). SAF inhämtade i vissa avseenden mera detaljerade uppgifter än socialstyrelsen. Vid 1956 års undersökning inhämtades uppgifter om löneförhållandena för vuxna män, vuxna kvinnor samt minderåriga. Redovisningen i denna publikation har dock i huvudsak begränsats till vuxna män. Uppgifter begärdes för hela kalenderåret 1956 om medelantal arbetare under den tid arbetet pågått, antal utgjorda arbetstimmar och utbetalda lönesummor med fördelning på tidlöns- och ackords-

62 40 1 Särredovisas även i tabellerna. 2 Särredovisas ej i tabellerna. arbete, antal övertidstimmar och utbetalda övertidstillägg, skifttillägg, semesterlön och övriga förmåner. För varje kategori av husbyggnadsarbetare inhämtades även särskilda uppgifter om antal arbetstimmar samt belopp för ackordskompensation vid rent tidlönsarbete. Under rubriken»semesterlön» (på socialstyrelsens blankett) resp.»semestermedel» (på SAF:s blankett) redovisades semestermedel som under år 1956 inbetalts till semesterkassa eller som under året direkt utbetalts till arbetare. Med hänsyn till uppläggningen av företagens bokföring inhämtade SAF icke uppgifter om semestermedel för varje yrkesgrupp utan endast summor för samtliga vuxna män, vuxna kvinnor samt lärlingar och minderåriga män. Vid undersökningen för år 1956 ändrades yrkesgrupperingen av vuxna män inom husbyggnadsarbete såväl på socialstyrelsens som på SAF:s blanketter. Yrkesgrupperna de båda åren framgår av ovanstående tablå. Beträffande sådana byggnads- och anläggningsföretag, som ej var anslutna till förbund inom SAF, har socialstyrelsen företagit en komplettering av sitt adressregister, varigenom uppgifter för år 1956 kunnat erhållas från ytterligare byggnadsföretag utanför SAF, här benämnda»nytillkomna» företag. Antalet vuxna manliga arbetare och antalet utgjorda arbetstimmar vid de»nytillkomna» företagen framgår av tab. Y. Sammanlagt redovisade de»nytillkomna» företagen vuxna manliga arbetare. I 1956 års undersökning redovisas för samtliga branscher av byggnadsverksamhet (inkl.»nytillkomna» företag) ca vuxna manliga arbetare och ca 177 miljoner arbetstimmar. Vid 1955 års redovisning uppgick antalet arbetare till ca och antalet arbetstimmar till ca 155 miljoner, ökningen (inkl.»nytill-

63 Tab. Y. Antal arbetare och arbetstimmar år 1956, redovisade för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet 41 komna» företag) uppgick sålunda till 8 % resp. 14 %. Om de»nytillkomna» företagen ej medräknas, visar det redovisade antalet arbetare en minskning med 2 % mellan 1955 och 1956, medan antalet arbetstimmar visar en ökning med 3 %. Det bör framhållas, att antalsredovisningen enligt SAF:s statistik för Byggnadsindustriförbundet för år 1955 grundade sig på kvartalsuppgifter men för år 1956 på uppgifter för hela året; då en och samma arbetare kan ha sysselsatts vid olika arbetsplatser under olika kvartal, kan den förstnämnda metoden innebära en viss dubbelräkning. Det torde observeras att uppgifter från de»nytillkomna» företagsenheterna medtagits vid tabellredovisningen av antalsuppgifter och timförtjänster utom i tab. Z och tab. 18. Indextalen för löneutvecklingen sedan 1939 resp i tab. Z, tab. 18 och 27 har beräknats på grundval av 1956 års material exkl. uppgifter från de»nytillkomna» företagen. Löneutvecklingen Löneutvecklingen sedan år 1939 för arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet belyses av tab. 18 och 27 samt tab. Z. Mellan 1955 och 1956 steg den genomsnittliga totala timförtjänsten (c) för samtliga redovisade byggnads- ooh anläggningsarbetare med 8 9c. Samma stegringstal visade gruppen husbyggnadsarbetare. Uppgifterna från de»nytillkomna» företagen har som nämnts icke medtagits vid beräkningen av utvecklingen mellan 1955 och 1956.

64 42 Tab Z. Genomsnittliga timförtjänster 1939 samt for arbetare inom byggnadsoch anläggningsverksamhet c = inkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön och övriga förmåner 1 Exkl. > nytillkomna > företag, jfr texten s. 40. Löneläget år 1956 De genomsnittliga timförtjänsterna år 1956 för vuxna manliga byggnadsarbetare av olika kategorier (inkl. arbetare vid»nytillkomna» företagsenheter) redovisas i tabellerna Medeltal har beräknats för varje delgrupp med minst 100 redovisade arbetare i hela riket samt för grupper med minst 25 redovisade arbetare inom särskilda dyrortsgrupper. Liksom för arbetare inom egentlig industri redovisas för byggnadsarbetare genomsnittliga timförtjänster dels inkl. ackordskompensation men exkl. andra tillägg och förmåner (timförtjänst a), dels inkl. ackordskompensation, skiftoch övertidstillägg men exkl. semesterlön och övriga förmåner (timförtjänst b) samt slutligen inkl. alla tillägg och förmåner (timförtjänst c). Det bör observeras, att ersättningar till arbetarnas mätningsmän ingår i de redovisade lönesummorna för ackordsarbete. Det bör även observeras, att det på grund av det tidigare nämnda redovisningsförfarandet för uppgiftslämnarna till SAF beträffande semestermedel ej är möjligt att beräkna timförtjänst c för enskilda yrkesgrupper av husbyggnadsarbetare. För samtliga byggnadsarbetare uppgick den genomsnittliga totala timförtjänsten c för år 1956 till 6,43 kr. Av de ca byggnadsarbetarna redovisades ca som husbyggnadsarbetare; deras genomsnittliga totala timförtjänst var 6,54 kr. För arbetare inom måleriföretag var den genomsnittliga timförtjänsten 7,68 kr.

65 43 VI. Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. Primärmaterialet För arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. har uppgifter om löneförhållandena under 1956 inhämtats enligt samma blankett som användes för privata industriföretag utanför Svenska arbetsgivareföreningen (se bilaga 4). Aktiebolag i vilka staten äger hela eller del av aktiekapitalet, t. ex. Norrbottens järnverk AB och Luossavaara-Kiirunavaara AB, ingår i den i kap. IV redovisade undersökningen av löneförhållandena inom industrin. För att erhålla snabbare information om löneutvecklingen har socialstyrelsen sedan 1954 i samarbete med statens avtalsnämnd för arbetare i statlig tjänst utfört undersökningar även rörande lönerna under tredje kvartalet. Omfattningen och utformningen av kvartalsundersökningarna har varit något annorlunda än vid de undersökningar som avsett ett helt år. När det gäller årsstatistiken för 1956 har en viss utökning av underlaget skett i förhållande till 1955, varigenom detta med några undantag kommit att överensstämma med underlaget för kvartalsstatistiken. Bland undantagen märks arbetare vid det statliga vägväsendet, vilka i årsstatistiken redovisats i ett särskilt kapitel (kap. IX). Byggnadsstyrelsens byggnadsarbetare ingår i årsstatistiken men däremot ej i kvartalsstatistiken. Vid den följande redovisningen av årsstatistiken för 1956 har vissa grupper av arbetare, såsom länt- och trädgårdsarbetare, väg- och platsvakter, marketenteripersonal samt eldare, uteslutits. Totala antalet redovisade arbetare, som vid 1955 års undersökning var ca , uppgick 1956 till ca , varav 96 % var män. I tab. 30 och 31 redovisas lönerna 1956 inom olika verksamhetsområden. Uppdelningen i verksamhetsområden skiljer sig i vissa hänseenden från den indelning som tillämpades vid redovisningen av årsstatistiken för Däremot ansluter den sig nära till den vid kvartalsstatistiken 1955 och 1956 tillämpade indelningen. Beträffande de olika verksamhetsområdena må nämnas, att i gruppen»mekaniska verkstäder, skeppsvarv m. m.» ingår Jbl. a. arbetare vid statens järnvägars, postverkets, televerkets och vattenfallsverkets verkstäder samt vid försvarets mekaniska verkstäder, örlogsvarv samt ammunitionsfabriker och krutbruk. I gruppen»byggnads- och anläggningsverksamhet» ingår bl. a. teleoch vattenfallsverkens linjearbetare, vattenfallsverkets byggnadsarbetare och statens järnvägars banarbetare; däremot ingår som nämnts ej vare sig underhållseller väg- och brobyggnadsarbetare inom väg- och vattenbyggnadsverket (se kap. IX). Förutom de summariska uppgifter som socialstyrelsen inhämtat från respektive statliga verk har tabellsammanställningar erhållits från järnvägsstyrelsen för olika grupper av banarbetare (tab. Å) samt från vattenfallsstyrelsen för olika grupper av arbetare vid kraftverksbyggen och sjöregleringar (tab. 32). Löneläget år 1956 Löneläget 1956 för vuxna arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. framgår av tab. 30 och 31. Tab. 30 visar att den genomsnittliga timförtjäns-

66 44 Tab. Å. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för olika grupper av banarbetare, sysselsatta vid statens järnvägars drift- och underhålls- samt förändrings- och nybyggnadsarbeten (Exkl. övertidstillägg, semesterlön, sjuklön m. m.) ten inkl. alla tillägg (timförtjänst c) för samtliga vuxna manliga arbetare uppgick till 5,17 kr och för kvinnliga arbetare till 3,86 kr. I tab. 31 belyses löneläget i olika dyrortsgrupper..1 nedanstående tablå redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna i Stockholm, Göteborg och Malmö för samtliga redovisade manliga och kvinnliga arbetare. Genomsnittliga timförtjanster (exkl. övertids- och skifttillägg m. m.) för olika kategorier av arbetare vid vattenfallsstyrelsens kraftverksbyggen och sjöregleringar redovisas i tab. 32. I tab. Å redovisas genomsnittliga timförtjanster för olika kategorier av arbetare vid statens järnvägars banavdelning. I de redovisade medeltalen ingår icke övertidstillägg, semesterlön, sjuklön m. m. De ovan berörda förändringarna mellan 1955 och 1956 i statistikens omfattning och redovisning på verksamhetsområden gör det icke möjligt att på grundval av årsstatistikens uppgifter beräkna löneutvecklingen mellan de båda åren. I tablån på s. 45 redovisas därför vissa uppgifter om stegringen i den genomsnittliga timförtjänsten (inkl. övertidsoch skifttillägg m. m. men exkl. semesterlön, helgdagslön och andra individuella förmåner) mellan 1955 och 1956 för vuxna manliga arbetare enligt kvartalsstatistiken för de båda åren. 1 Inga kvinnliga arbetare har redovisats.

67 45 Genomsnittlig timförliänst VII. Arbetare inom stuverirörelse Uppgifter rörande löneförhållandena år 1956 för arbetare inom stuverirörelse inhämtades i samarbete mellan socialstyrelsen och Svenska arbetsgivareföreningen på samma sätt som uppgifterna beträffande arbetare inom egentlig industri. Sammanlagt erhölls uppgifter från 106 företagsenheter med tillhopa vuxna manliga arbetare. De redovisade arbetarnas fördelning på dyrortsgrupper framgår av tab. 17. I tab. Ä redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna för stuveriarbetare år I tab. 18 återges uppgifter om löneutvecklingen sedan 1939 och i tab. 20 uppgifter om förekomsten av ackords- och övertidsarbete. Tab. Ä. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna manliga arbetare inom stuverirörelse a = exkl. övertids- o. skifttillägg, semesterlön o. övriga förmåner b = inkl. övertids- o. skifttillägg men exkl. semesterlön o. övriga förmåner c = inkl. övertids- o. skifttillägg, semesterlön o. övriga förmåner

68 46 VIII. Arbetare vid trafikföretag och oljedigtributionsföretag Under hösten 1956 inhämtade socialstyrelsen uppgifter om löneförhållandena för arbetare vid statliga, kommunala och privata trafikföretag. Undersökningen omfattade både droskföretag, åkeriföretag, spårvägs- och bussföretag samt oljedistributionsföretag. Beträffande droskföretag och kommunala trafikföretag avsåg uppgifterna september och beträffande övriga företag hela tredje kvartalet Även i fråga om denna undersökning har den tidigare nämnda överenskommelsen mellan socialstyrelsen och SAF tillämpats (jfr s. 24). Vidare har socialstyrelsen i fråga om kommunala trafikföretag haft samarbete med Svenska stadsförbundet. Från drosk-, åkeri-, buss- och oljedistributionsföretag anslutna till SAF inhämtades primäruppgifterna genom SAF. Från övriga företag inhämtades uppgifterna av socialstyrelsen. I fråga om företag anslutna till SAF utsändes uppgiftsblänketter till samtliga företag inom de berörda branscherna med det undantaget att blanketter till droskföretag i Stockholm med endast en bil utsändes till vart fjärde företag. Beträffande övriga privata företag eller enheter inom sådana företag utsände socialstyrelsen blanketter till följande kategorier i den mån de icke var anslutna till SAF: (1) till Svenska droskbilägareförbundet anslutna företag med minst två bilar; (2) till Svenska omnibusägareförbundet anslutna företag med minst två bussar; (3) till Svenska lasttrafikbilägareförbundet anslutna åkeriföretag med minst två bilar; (4) arrendatorer av bensinstationer samt företag eller försäljningsställen inom oljedistributionsbranschen enligt adresslistor som erhållits från firmor och organisationer inom branschen eller genom förmedling av vederbörande centralorganisation. I nedanstående tablå redovisas beträffande privata företag inom olika branscher dels antalet företagsenheter (firmor, försäljningsställen e. d.) för vilka uppgifter begärdes på särskilda blanketter (A), dels antalet företagsenheter för vilka bearbetningsbara blanketter inkommit (B), dels ock antalet företagsenheter, beträffande vilka besked erhållits att de upphört eller saknat anställda arbetare (C). Beträffande buss- och åkeriföretag inhämtades uppgifter även från statliga verk och statsägda aktiebolag. Den vid sådana verk och bolag anställda personalen redovisas i det följande under rubriken»statliga företag» med uppdelning på två kategorier, nämligen»statliga företag A» och»statliga företag B». Vid»statliga företag A» reglerades anställningsvillkoren enligt kollektivavtal gällande för arbetare vid SJ:s biltrafikrörelse och postverkets diligensrörelse; vid»statliga företag B» tillämpades samma bestämmelser som i kollektivavta) gällande för arbetare anställda vid företag anslutna till Biltrafikens arbetsgivareförbund. Uppgifter inhämtades vidare från 20 kommunala trafikföretag, vilka i det följande redovisas som en särskild grupp. För olika kategorier av företag användes olika blanketter. Bortsett från kom-

69 47 munala trafikföretag (se s. 48) begärdes summariska uppgifter om arbetad tid och utbetald lönesumma. I de redovisade lönebeloppen skulle icke inräknas sjuklön, semesterlön, semesterersättning, beklädnadsersättning, traktamentsersättning eller värdet av naturaförmåner. Däremot skulle medtagas lönebelopp som utbetalats till anställda arbetare som kompensation för deras avgifter till sjukkassa. Samtliga tillskrivna statliga verk, statsägda aktiebolag och kommunala trafikföretag har lämnat bearbetningsbara uppgifter. Liksom i statistiken för industriarbetare kan det ha förekommit, att i det redovisade antalet arbetstimmar har inräknats ej arbetad tid, för vilken avlöning utgått, varigenom de i statistiken redovisade genomsnittliga timförtjänsterna blivit för låga. Droskföretag. Beträffande fast anställda droskförare redovisades antalet arbetade timmar på ordinarie tid och övertid samt de belopp som utbetalats såsom fast lön, övertidsersättning, ersättning för obekväm arbetstid och provision. Extra ersättning för bortovaro från stationsorten liksom ersättning för s. k. verkstadspass o. d. skulle ej redovisas. I tab. 33 återges de genomsnittliga timförtjänsterna dels vid samtliga redovisade företag, dels vid företag som redovisat, resp. icke redovisat några provisionsbelopp. I de redovisade lönesummorna ingår icke inkomsterna av drickspengar. Mellan år 1954 och år 1956 steg den för hela riket genomsnittliga timförtjänsten (inkl. övertidsersättning, ersättning för obekväm arbetstid och provision) för droskförare från 3,19 kr till 3,87 kr eller med 21,3 %. Det bör nämnas, att någon genomsnittlig timförtjänst icke redovisades 1955 för hela riket (jfr Löner 1955, del II, s. 50). Buss- och åkeriföretag. Från privata och statliga buss- och åkeriföretag erhölls uppgifter om antalet arbetade timmar på ordinarie tid och övertid, utbetalda löner på ordinarie tid, övertidsersättning samt tillägg för skifttjänstgöring och för obekväm arbetstid. Uppgifter begärdes beträffande vuxna manliga och kvinnliga arbetare, men ej beträffande minderåriga arbetare. I denna publikation återges endast bearbetningsresultat rörande vuxna manliga arbetare. 1 Följande yrkesgrupper har särredovisats: chaufförer (inberäknat traktor- och truckförare), grävmaskinister, biljettförsäljare (= konduktörer), verkstadsarbetare och»övriga arbetare» (garagearbetare, lastkarlar m. fl.). I tab. 34 och 35 redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna (såväl exkl. övertidstillägg samt tillägg för skifttjänst- 1 Jfr Meddelande från socialstyrelsens utredningsbyrå 1957:7.

70 48 göring och för obekväm arbetstid som inkl. sådana tillägg) för olika yrkesgrupper med fördelning efter ortsgrupper och företagstyper. Av tablån på s. 47 framgår löneförändringen för chaufförer vid buss- och åkeriföretag mellan 1954 och Oljedistributionsföretag. Beträffande manliga arbetare vid oljedistributionsföretag erhölls uppgifter om antalet arbetade timmar på ordinarie tid och på övertid, utbetald lön på ordinarie tid, övertidsersättning samt tillägg för skifttjänstgöring och för obekväm arbetstid m. m. Huvudresultaten av bearbetningen återges i tab. 36. I gruppen bensinstationsarbetare ingår tankningspersonal vid flygfält. Enligt uppgift på blanketten har i en del fall i arbetslönen för bensinstationsarbetare inräknats provision på försäljning av bensin, reservdelar m. m. Förändringarna i den genomsnittliga timförtjänsten för bensinstationsarbetare mellan 1954 och 1956 framgår av tablån på s. 47. Kommunala trafikföretag. Från kommunala buss- och spårvägsföretag inhämtades primäruppgifter till lönestatistiken huvudsakligen av Svenska stadsförbundet som ett led i en mera omfattande undersökning rörande kommunalarbetarnas arbetsinkomster under september Liknande uppgifter för Aktiebolaget Stockholms spårvägar inhämtades av socialstyrelsen. Uppgifter lämnades om hela antalet arbetade timmar, varjämte även uppgifter redovisades om antalet övertidstimmar. Vidare redovisades de sammanlagda utbetalningarna av arbetslön för tidlöns- och ackordsarbete, skifttillägg, övertidstillägg samt olika slag av arbetstillägg som hänförde sig till arbete, som utförts under den redovisade arbetstiden. I redovisningen skulle ej medtagas semesterlön, semesterersättningar, sjuk- och olycksfallsersättningar, klädes-, rese- och gångtidsersättningar m. m. Huvudresultaten av bearbetningen återges i tab. 37. Av nedanstående tablå framgår förändringarna i den genomsnittliga timförtjänsten för hela riket mellan 1954 och 1956.

71 49 IX. Arbetare inom det statliga vägväsendet Lönestatistik för arbetare inom det statliga vägväsendet utarbetas sedan 1947 inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och avser huvudsakligen förtjänsterna vid vägunderhålls- och väg- och brobyggnadsarbeten, som vägförvaltningarna utför i egen regi. Vägunderhållsarbetarna utgöres av två huvudkategorier, nämligen arbetare vid egentligt vägunderhåll (Uh-arbetare) samt arbetare vid verkstad, garage och förråd (V-arbetare). Inom de olika kategorierna tillhör arbetarna alltefter yrkeskunnighet och arbetsuppgifter olika yrkes- och lönegrupper. För varje yrkes- och lönegrupp lämnar vägförvaltningarna till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statistikkontor uppgifter om antalet arbetstimmar med fördelning på tidlön, ackord och övertid samt utbetalade lönesummor fördelade på tidlön, ackord, ackordskompensation, övertidstillägg etc års kollektivavtal medförde en ökning i öre per tidlönstimme för såväl vägunderhållsarbetare (Uh) som vägoch brobyggnadsarbetare (VB) enligt nedanstående sammanställning. Timförtjänsterna i ackordsarbete ökades i ungefär motsvarande mån. Ackordskompensationen höjdes med 5 öre till 35 öre per timme, varvid även beräkningssättet av det antal ildlönstimmar som skall kompenseras förändrades. Den s. k. helgdagsersättningen ökades med 1 öre till 12 öre per timme. Från och med den 1 juli 1956 höjdes kompensationstillägget för sjukförsäkringsavgiften med 1 öre på i övrigt oförändrade villkor. Traktamentsersättningen ökades med 50 öre till 6 kronor per dag. Lönestatistiken var före 1947 i stort sett begränsad till grovarbetare. För belysning av löneutvecklingen för vägarbetarna under är man därför hänvisad till uppgifter beträffande denna kategori. I tab. 18 återges medeltal och indextal för de genomsnittliga timförtjänsterna (inklusive övertids- och skifttillägg, semesterlön, sjuklön m. m.) för grovarbetare inom vägväsendet. I tab. 38 anges det redovisade antalet arbetstimmar under år 1956 samt de genomsnittliga timförtjänsterna för olika arbetarkategorier. Totala antalet redovisade arbetstimmar uppgick till ca 16 miljoner för underhållsarbetare, ca 2,5 miljoner för arbetare vid verkstäder, garage och förråd samt ca 5,0 miljoner för väg- och brobyggnadsarbetare. Förändringen i antalet arbetstimmar mellan år 1955 och 1956 var obetydlig. Av nedanstående tablå framgår hur de genomsnittliga timförtjänsterna (exkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön, sjuklön m. m.) förändrats mellan åren 1955 och 1956.

72 50 Den genomsnittliga timförtjänsten (oavsett löneform) för underhållsarbetare steg med 26 öre från 3,72 kr till 3,98 kr eller med 7,0 %. Motsvarande ökning för verkstads-, garage- och förrådsarbetare utgjorde 25 öre eller 6,7 % och för väg- och brobyggnadsarbetare 34 öre eller 7,5 %. I tab. 39 redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna under år 1956 inom olika dyrortsgrupper.

73 Arbetare inom jordbruk 51 Tab. 1. Lantarbetarnas fördelning efter antalet redovisade arbetsdagar år Förekomsten av övertidsarbete m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 I tab. 1 9 angivna medeltal och fördelningar avser grupper med minst 50 redovisade (före uppräkningen) arbetare. Om enligt denna regel inga medeltal eller fördelningar skall anges för en viss grupp, är gruppen ej särredovisad i förspalten. ' Angående skillnaden mellan»redovisat» och»uppräknat» antal arbetare se s Härvid avses egentligt övertidsarbete (ej ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar eller rykt och annat förberedelsearbete. Se s. 12).

74 52 Arbetare inom jordbruk Tab. 2. Lantarbetarnas genomsnittsförtjanster år 1956 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se not 1, s Jfr tab. 5 första kolumnen samt not 2, s Jfr s Jfr tab. 6 första kolumnen samt not 2, s. 51.

75 Tab. 3. Timförtjänsternas spridning år 1956 för manliga lantarbetare i åldern år 1 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal Arbetare inom jordbruk 1 Se not 1, Se not 2, s

76 Tab. 4. Årsförtjänsternas spridning år 1956 för manliga lantarbetare i åldern år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren 1 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 54 Arbetare inom jordbruk 1 Se not 1, s. 51. «Se not 2, s. 51.

77 Arbetare inom jordbruk 55 Tab. 5. Kontanta timförtjänster vid tidlönsarbete på ordinarie arbetstid och på övertid samt de totala timförtjänsternas sammansättning år 1956 för lantarbetare i åldern år 1 m.k. med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se not 1, s. 51. ' Jfr tab. 2 kol. 1 och 2.» Jfr s. 6.

78 56 Arbetare inom jordbruk Tab. 6. Årsförtjänsternas sammansättning år 1956 för lantarbetare i åldern år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren 1 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se not 1, s Jfr tab. 2, kol. 7 och 8. 3 Inkl. övertidsersättning samt lön för ersättartjänstgöring, rykt och förberedelsearbeten.

79 Arbetare inom jordbruk Tab. 7. Timförtjänsternas spridning år 1956 for kvinnliga arbetare i åldern år 1 m.k. = med kollektivavtal, n.k. = utan kollektivavtal 57 1 Se not 1, s. 51. Tab. 8. Genomsnittliga timförtjänster (oavsett löneform) för olika åldersgrupper av lantarbetare år m.k. = med kollektivavtal, n.k. = utan kollektivavtal 1 Se not 1, s Se not 2, s. 51.

80 58 Arbetare inom jordbruk Tab. 9. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vissa yrkesgrupper av manliga lantarbetare i åldern år, i olika jordbruksområden 1 och på gårdar med olika åkerareal 2 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Jfr Jordbruksräkningen 1951, s. 12. Se not 1, s. 51.

81 Trädgårdsarbetare 59 Tab. 10. Trädgårdsarbetarnas arbetstid år m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 I tabellerna angivna medeltal och fördelningar avser grupper om minst 50 redovisade (före uppräkningen) arbetare. Om enligt denna regel inga medeltal eller fördelningar skall anges för en viss grupp, är gruppen ej särredovisad i förspalten. 2 Angående skillnaden mellan»redovisat» och»uppräknat» antal arbetare se s Storleksgrupperingen hänför sig till det antal arbetare för vilka individuella uppgifter lämnats vid 1956 års undersökning. 4 I denna storleksgrupp redovisades inga företag utan kollektivavtal.

82 60 Trädgårdsarbetare Tab. 11. Trädgårdsarbetarnas genomsnittsförtjänster år m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se not 1, s Jfr första och andra kolumnerna i tab. 10 samt not 2, s Jfr första och andra kolumnerna i tab. 13 samt not 2, s. 59.

83 Trädgårdsarbetare 61 Tab. 12. Timförtjänsternas spridning år 1956 för trädgårdsarbetare 1 m.k. = med kollektivavtal, u.k = utan kollektivavtal» Se not 1, s. 59. " Se not 2, s

84 62 Trädgårdsarbetare Tab. 13. Årsförtjänsternas spridning år 1956 för trädgårdsarbetare i åldern år med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgjftslämnande arbetsgivaren 1 m.k. = med kollektivavtal, u.k. utan kollektivavtal 1 Se not 1, s. 59. Se not 2, s. 59.

85 Trädgårdsarbetare 63 Tab. 14. Kontanta timförtjänster vid tidlönsarbete på ordinarie arbetstid och på övertid samt de totala timförtjänsternas sammansättning år 1956 för trädgårdsarbetare i åldern år 1 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se not 1, s. 59. ' Se not 2, s. 59.

86 64 Trädgårdsarbetare Tab. 15. Genomsnittliga timförtjänster för trädgårdsarbetare i olika åldrar år m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se not 1, s. 59.»Se not 2, s. 59.

87 Trädgårdsarbetare 65 Tab. 16. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för trädgårdsarbetare i åldern år i olika dyrortsgrupper och vid olika storleksgrupper av företag 1 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se not 1, s. 59. «Se not 2, s. 59.

88 66 Arbetare inom industri Tab. 17. Redovisat antal vuxna arbetare år 1956 inom industri m. m. med fördelning efter närings- och dyrortsgrupp (Se anm. s. 70)

89 Arbetare inom industri 67

90 68 Arbetare inom industri

91 Arbetare inom industri 69

92 70 Arbetare inom industri Anm. I några fall, då företagsenheter ej kunnat lokaliseras till viss dyrortsgrupp, är antalet redovisade arbetare i»hela riket» större än summan av antalet arbetare i de olika dyrortsgrupperna.

93 Arbetare inom industri Tab. 18. Löneutvecklingen för vuxna manliga arbetare inom industri m. m. Jfr texten s. 28. Under åren ingår ej s. k. arbetande förmän 71 1 Siffrorna avser endast timförtjänst för grovarbetare. 2 Exkl.»nytillkomna» företag, jfr texten s. 40.

94 72 Arbetare inom industri Tab. 19. Löneutvecklingen för vuxna kvinnliga arbetare inom industri m. m. Jfr texten s. 28. Under åren ingår ej s. k. arbetande förmän

95 Arbetare inom industri 73 Tab. 20. Förekomsten av ackords- och övertidsarbete år 1956 för vuxna arbetare inom industri m. m.

96 74 Arbetare inom industri

97 Arbetare inom industri 75

98 76 Arbetare inom industri Tab. 21. Löneutvecklingen för arbetare inom egentlig industri 1 Jfr texten s. 28. I grupperna»vuxna män» och»vuxna kvinnor» ingår s. k. arbetande förmän 1 Egentlig industri omfattar»gruvindustri» t. o. m.»kemisk och kemisk-teknisk industri» i tab. 17.

99 Arbetare inom industri 77 Tab. 22. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom egentlig industri (inkl. privata elverk) a = exlcl. övertids- o. skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids- o. skifttillägg men exlcl. helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner c = inkl. övertids- o. skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner

100 78 Arbetare inom industri

101 Arbetare inom industri 79

102 80 Arbetare inom industri

103 Arbetare inom industri 81

104 82 Arbetare inom industri Tab. 23. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom egentlig industri (inkl. privata elverk) med fördelning efter dyrortsgrupp a = exkl. övertids- o. skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids- o. skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner c = inkl. övertids- o. skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner

105 Arbetare inom industri 83

106 84 Arbetare inom industri

107 Arbetare inom industri 85

108 86 Arbetare inom industri

109 Arbetare inom industri 87 Tab. 24. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna industriarbetare i vissa större städer a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner

110 88 Arbetare inom industri

111 Arbetare inom industri Tab. 25. Medeltal och indextal (samtliga industrigrupper = 100) för timfortjänsterna år 1956 (inkl. övertids- och skifttillägg samt helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner) för vuxna arbetare inom egentlig industri A utan omräkning av de redovisade lönerna B = efter omräkning till Stockholms dyrortsläge 89

112 90 Arbetare inom industri

113 Arbetare inom industri 91

114 92 Arbetare inom industri Tat. 26. Medeltal och indextal (samtliga industrigrupper = 100) för timförtjänsterna år 1956 (exkl. övertids- och skifttillägg samt helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner) för vuxna arbetare inom egentlig industri A = utan omräkning av de redovisade lönerna B = efter omräkning till Stockholms dyrortaläge

115 Arbetare inom industri

116 94 Arbetare inom industri

117 Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet 95 Tab. 27. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna manliga arbetare inom byggnadsoch anläggningsverksamhet a = exkl. övertids- o. skifttiliägg, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids- o. skifttillägg m. m. men exkl. semesterlön och övriga förmåner c = inkl. övertids- o. skifttillägg, semesterlön och övriga förmåner 1 Uppgifterna avser endast företag, som särredovisat dessa grupper. 2 Exkl.»nytillkomna» företag, jfr texten s. 40.

118 96 Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet Tab. 28. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna manliga arbetare inom byggnadsoch anläggningsverksamhet med fördelning efter dyrortsgrupp a = exkl. övertids- o. skifttillägg, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids- o. skifttillägg m. m. men exkl. semesterlön och övriga förmåner c = inkl. övertids- o. skifttillägg, semesterlön och övriga förmåner 1 Uppgifterna avser endast företag, som särredovisat dessa grupper.

119 Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet 97 Tab. 29. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna manliga arbetare inom byggnadsoch anläggningsverksamhet i vissa större städer a = exkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg m. m. men exkl. semesterlön och övriga förmåner c inkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön och övriga förmåner 1 Uppgifterna avser endast företag, som särredovisat dessa grupper.

120 98 Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. Tab. 30. Genomsnittliga tumförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom statliga verkstäder och byggnadsarbeten a = exkl. övertids- o. skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids- o. skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner c = inkl. övertids- o. skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner 1 Byggnads- och anläggningsarbete samt förrådsarbete.

121 Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. 99 Tab. 31. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för vuxna arbetare inom statliga verkstäder och byggnadsarbeten med fördelning efter dyrortsgrupp a = exkl. övertids- o. skifttillägg, helgdagalön, semesterlön och Övriga förmåner b = inkl. Övertids- o. skifttillägg men exkl. helgdagalön, semesterlön och övriga förmåner c = inkl. Övertids- o. skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och övriga förmåner 1 Byggnads- och anläggningsarbete samt förrådsarbete.

122 100 Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. Tab. 32. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för arbetare vid Vattenfallsstyrelsens kraftverksbyggen och sjöregleringar

123 Arbetare vid trafikföretag och oljedistributionsföretag 101 Tab. 33. Genomsnittliga tumförtjanster under september månad 1956 för vuxna manliga förare vid droskföretag 1 Genomsnittsförtjänster har endast beräknats för grupper med minst 25 redovisade arbetare. Tab. 34. Genomsnittliga timförtjänster under tredje kvartalet 1956 för vuxna manliga arbetare vid bussföretag 1 Se not 1, tab

124 102 Arbetare vid trafikföretag och oljedistributionsföretag Tab. 35. Genomsnittliga timförtjänster under tredje kvartalet 1956 för vuxna manliga arbetare vid åkeriföretag 1 Se not 1, tab. 33.

125 Arbetare vid trafikföretag och oljedistributionsföretag 103 Tab. 36. Genomsnittliga timförtjänster under tredje kvartalet 1956 för vuxna manliga arbetare vid oljedistributionsföretag 1 Se not 1, tab. 33.

126 104 Arbetare vid trafikföretag och oljedistributionsföretag Tab. 37. Genomsnittliga timförtjänster under september månad 1956 för vuxna manliga arbetare vid kommunala trafikföretag 1 Se not 1, tab. 33.

127 Arbetare inom det statliga vägväsendet 105 Tab. 38. Genomsnittliga timfortjänster år 1956 för manliga arbetare vid det statliga vägväsendet a exkl. övertids-, skift- samt diverse andra tillägg, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids-, skift- samt diverse andra tillägg men exkl. semesterlön och övriga förmåner c = inkl. övertids-, skift- samt diverse andra tillägg, semesterlön och övriga förmåner 1 I övriga förmåner ingår även helgdagslönen. Tab. 39. Genomsnittliga timförtjänster år 1956 för manliga arbetare vid det statliga vägväsendet med fördelning efter dyrortsgrupp a = exil. övertids-, skift- samt diverse andra tillägg, semesterlön och övriga förmåner b = inkl. övertids-, skift- samt diverse andra tillägg men exkl. semesterlön och övriga förmåner

128 106 Bilaga 1

129 107

130 108 Bilaga 2

131 109

132 110 Bilaga 3

133 111

134 112 Bilaga 4

135 113 Bilaga 5

136 114 Bilaga 6

137 115