Fakta om Västra Götaland 2009

Transkript

1 Fakta om Västra Götaland 2009

2 Fakta om Västra Götaland 2009

3 Med det goda livet som grund Det här faktahäftet är framtaget för att beskriva nuläget och de senaste årens utveckling i Västra Götaland. Här presenteras ett urval fakta och statistik om de tre dimensionerna och fem fokusområdena som finns i Vision Västra Götaland. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Geografi och befolkning 5 Ekonomiska dimensionen 15 Sociala dimensionen 21 Miljödimensionen 35 Näringsliv 45 Utbildning och forskning 61 Infrastruktur och kommunikationer 71 Kultur 83 Hälsa 91 Index 100 Vision Västra Götaland Det goda livet antogs av regionfullmäktige 2005 och är framtagen genom ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i länet. Visionen är grunden i allt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling som är baserad på tre dimensioner; den ekonomiska, sociala och miljödimensionen. Visionen innehåller fem fokusområden näringsliv, utbildning och kompetens, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Faktahäftet är uppdelat i kapitel utifrån dessa dimensioner och områden. Vår förhoppning är att det här faktahäftet ska bidra till ökade kunskaper om och ett ökat intresse för Västra Götaland. Göteborg, mars 2009 Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Mer statistik om Västra Götaland finns på vår hemsida Mer information om visionen finns på 2 3

4 Geografi och befolkning 4 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 5

5 Västra Götaland är som ett Sverige i miniatyr storstad och landsbygd, småsamhällen och mellanstora städer. Naturen växlar från kustlandskap till storskog med slättland och hagmarker däremellan. Geografiskt är Västra Götaland ett av de största länen i Sverige med en landareal på km 2 som utgör sex procent av Sveriges landsyta. Det är cirka 24 mil i såväl nordsydlig som i västöstlig riktning. Det finns öar i Västra Götaland av vilka 153 är bebodda och 542 bebyggda. Det finns 49 kommuner i Västra Götaland. Den till ytan största kommunen är Falköping på km 2 och den minsta är Öckerö kommun på 26 km 2. År 2001 bildades i Västra Götaland fyra regionala kommunalförbund: Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Syftet var att skapa bra och effektiva samarbetsorganisationer för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. En del av statistiken i denna broschyr är uppdelad i de fyra delregionerna 1. Folkmängd i Västra Götalands kommuner 31 dec 2008 Ale Kungälv Alingsås Lerum Bengtsfors Lidköping Bollebygd Lilla Edet Borås Lysekil Dals-Ed Mariestad Essunga Mark Falköping Mellerud Färgelanda Munkedal Grästorp Mölndal Gullspång Orust Göteborg Partille Götene Skara Herrljunga Skövde Hjo Sotenäs Härryda Stenungsund Karlsborg Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Källa: SCB De fyra delregionerna/kommunalförbunden och kommunerna i Västra Götaland Strömstad Sotenäs Lysekil Tanum Trollhättan Munkedal Bengtsfors Åmål Dals-Ed Uddevalla Orust Färgelanda Mellerud Götene Lidköping Vara Härryda Mölndal Vänersborg Essunga Mark Tidaholm Töreboda Grästorp Sten- Lilla ung- sund Vår- Edet Tjörn Ale gårda Kungälv Alingsås Lerum Öckerö Göteborbygd Partille Bolle- Borås Herrljunga Svenljunga Skara Falköping Ulricehamn Tranemo Gullspång Mariestad Skövde Tibro Kungsbacka Hjo Karlsborg Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg 1 Kungsbacka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund men inte i Västra Götalands län. 6 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 7

6 Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län med nästan 1,6 miljoner invånare. Flest människor bor i storstadskommunen Göteborg med en halv miljon invånare och minst människor i Dals-Ed kommun med knappt invånare. Västra Götalands befolkning är ojämnt fördelad över regionens yta. Förutom Göteborgsregionen är befolkningen koncentrerad till områdena kring Borås, Trollhättan och Skövde. Befolkningstätheten i regionen är 65 invånare per km 2. Bland kommunerna ligger Göteborg högst med drygt invånare/km 2 och Dals-Ed lägst med knappt sju invånare per km 2. Sveriges genomsnitt ligger på 23 invånare per km 2, Stockholms läns på 304 invånare per km 2 och Skåne läns på 110 invånare per km 2. Befolkningstäthet per kommun 2008 (antal invånare per km 2 ) FOLKMÄNGDEN ÖKAR Vid årsskiftet 2008/2009 uppgick folkmängden i Västra Götaland till personer vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. Under 2008 ökade befolkningen med nästan invånare vilket var fler än året innan. Liksom tidigare år var det Göteborgsregionen som ökade mest i Västra Götaland. Drygt 90 procent av Västra Götalands befolkningstillväxt skedde i Göteborgsregionen, som innehåller drygt hälften av befolkningen. Folkmängd Västra Götaland Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Källa: SCB Befolkningsutveckling ,6 24,9 25,0 49,9 50,0 99,9 100,0 999,9 1000,0 1109,8 Index 100 = år Västra Götaland Stockholms län Riket Skåne län Källa: SCB Källa: SCB 8 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 9

7 Befolkningsförändring från 1980 till 2008, procent Befolkningsförändringen Flyttnetto Födelsenetto ,7 10,0 9,9 0,0 0,1 9,9 10,0 24,9 25,0 47,0 Källa: SCB Medan befolkningstillväxten i Göteborgsregionen beror på både det ökade antalet inflyttade och det fortsatt stora födelseöverskottet, har folkökningen i andra delar av regionen skett endast till följd av det positiva flyttnettot Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Källa: SCB Totalt flyttade nästan personer till Västra Götaland år 2008 vilket är 1400 personer fler än föregående år. Av dem var immigranter var av den största gruppen var hemvändande svenskar. Den andra stora invandrargruppen var från Irak. I gränskommunerna Strömstad och Bengtsfors är det invandringen från Norge som dominerar. Bland inrikes flyttare kom de största strömmarna från Stockholms, Skåne och Hallands län. Medan Göteborgs - regionen har stark dragningskraft på ungdomar/studerande och invånare från andra delar av Sverige och omvärlden, går nettoflyttströmmarna inom länet också från Göteborgsregionen under senare år främst till Sju härad. 10 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 11

8 Flyttningar till och från Västra Götaland Invandrare Utvandrare Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Källa: SCB År 2008 fanns i Västra Götaland invånare som var födda utomlands och ytterligare som var födda i Sverige men hade utländsk bakgrund. Andelen utrikesfödda invånare är mycket ojämn i Västra Götalands delregioner och kommuner. Två tredjedelar av de utrikes födda bor i Göteborgsregionen. Lägst andel har Öckerö kommun med fyra procent och högst andel har Göteborgs kommun med 21 procent. Ungefär 130 nationaliteter finns representerade i regionen. Utrikes födda som andel av befolkningen 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland Riket Källa: SCB 12 GEOGRAFI OCH BEFOLKNING GEOGRAFI OCH BEFOLKNING 13

9 Ekonomiska dimensionen

10 HÖG EKONOMISK TILLVÄXT Västra Götaland har i likhet med de flesta övriga delar av Sverige haft en hög ekonomisk tillväxt under de senaste åren. Den ekonomiska utvecklingen i en region kan mätas med bruttoregionprodukten (BRP) det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. De tre storstadsregionerna har under perioden 1998 och 2006 haft en betydligt bättre utveckling av nominell BRP än övriga riket. Under 2005 och 2006 började den långsiktiga tillväxten ge utslag på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökade med under perioden Den procentuella sysselsättningsökningen har emellertid varit lägre i Västra Götaland än riks genomsnittet och de två övriga storstadslänen. Delvis beror detta på att de nya jobben skapas inom tjänstesektorn och inte inom den för Västra Götaland så viktiga tillverknings industrin. Bruttoregionprodukt, löpande priser Index 100 = år Stockholms län Skåne län Västra Götaland Övriga riket Källa: SCB/Regionalräkenskaper Som en följd av den konjunkturnedgång som inleddes år 2008 bromsades tillväxten upp med lägre sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Västra Götalands beroende av den krisdrabbade fordonsindustrin medför av allt att döma att situationen på arbetsmarknaden försämras mer i Västra Götaland än i övriga riket under lågkonjunkturen. BRP i förhållande till befolkningen i en region är ett mått på den ekonomiska välfärden. Vid en jämförelse mellan länen hamnar Stockholms län i en klass för sig med en BRP per invånare på kronor. Efter Stockholms län kommer Västra Götaland med en BRP per invånare på kronor. Bruttoregionprodukt per capita (tusentals kronor) år Stockholms län Västra Götalands län Norrbottens län Västernorrlands län Dalarnas län Blekinges län Skånes län Jönköpings län Kronobergs län Jämtlands län Örebros län Västerbottens län Uppsala län Västmanlands län Östergötlands län Gävleborgs län Kalmar län Hallands län Värmlands län Södermanlands län Gotlands län Källa: SCB 16 EKONOMISKA DIMENSIONEN EKONOMISKA DIMENSIONEN 17

11 För att få en bild av skillnader i ekonomisk utveckling inom Västra Götaland är lönesumma ett lämpligare mått än BRP. I Göteborgsregionen är lönesumman per invånare nästan kronor. Detta är betydligt högre än i de tre övriga delregionerna, där lönesumman varierar mellan och kronor per invånare. Under perioden har tillväxten i lönesumman varit starkast i Göteborg och svagast i Fyrbodal. Västsverige (Västra Götaland och Halland) har under senare åren haft en betydligt högre ekonomisk tillväxt än genomsnittet i EU:s regioner. En jämförelse med EU:s övriga regioner visar även att levnadsstandarden är förhållandevis hög. Av kartan nedan framgår att Västsverige tillhör den femtedel av regioner med högst BRP per capita. Lönesumma per capita, år 2007 och årlig genomsnittlig lönesummetillväxt, Lönesumma per capita % 4.00% 3.50% 3.00% 2.50% 2.00% 1.50% 1.00% Tillväxt i lönesumma Bruttoregionprodukt per capita i procent av EU-genomsnittet år 2005, köpkrafts - korrigerat Uppgift saknas 24,2 66,1 66,1 88,7 88,7 104,7 104,7 117,7 117,7 302, % 0 Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland 0.00% Lönesumma per capita 2007 Årlig genomsnittlig tillväxt i lönesumma Källa: SCB/rAps Källa: Eurostat 18 EKONOMISKA DIMENSIONEN EKONOMISKA DIMENSIONEN 19

12 Sociala dimensionen

13 DELAKTIGHET I SAMHÄLLSLIVET Trygghet, gemenskap och delaktighet i det sociala livet är de grundläggande förutsättningarna för människans välbefinnande. Enligt den nationella folkhälsoenkäten år 2007 uppgav nio av tio invånare i Västra Götaland att de var delaktiga i samhällslivet. Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor men däremot mellan olika åldersgrupper. Bland personer äldre än 65 år angav åtta av tio att de är delaktiga i samhällslivet medan nästan alla i den yngre åldersgruppen upplevde delaktighet. ARBETE GER GEMENSKAP Att delta i arbetslivet är viktigt för att skapa sociala kontaktnät, gemenskap och relationer. Det är också en viktig källa för människors inkomster och försörjning. Under det fjärde kvartalet år 2008 var antalet sysselsatta i Västra Götaland personer, en minskning med personer jämfört med fjärde kvartalet år Under 2000-talet har antalet sysselsatta vuxit med personer. Sysselsättningsgraden har ökat sedan 1994 men ligger fortfarande långt under 1990 års nivå. Till viss del förklaras detta av att allt fler unga väljer att studera istället för att jobba. Däremot har antalet sysselsatta det senaste året kommit upp till samma nivå som i början av 1990-talet. Trots den positiva utvecklingen de senaste åren finns det fort farande stora inomregionala skillnader på Västra Götalands arbetsmarknad. Sysselsättningsgraden varierar även mellan olika befolkningsgrupper. Bland svenskfödda personer går sysselsättningsgraden upp till 80 procent medan bland personer som är födda utanför Norden är det endast varannan som är sysselsatt. Sysselsättningsgraden (andel sysselsatta av befolkningen år), år % 80% 60% 40% 20% 0% Gotlands län Jönköpings län Hallands län Stockholms län Kronobergs län Västra Götalands län Kalmar län Jämtlands län Riket Blekinges län Södermanlands län Dalarnas län Uppsala län Skånes län Västerbottens län Västmanlands län Örebros län Värmlands län Sysselsättningsgrad för olika befolkningsgrupper (20 64 år) i Västra Götaland, år 2007 Gävleborgs län Västernorrlands län Östergötlands län Norrbottens län Källa: SCB/AKU 100% 80% 81% 76% 83% 65% 60% 56% 40% 20% 0% Män Kvinnor Födda i Sverige Födda i Norden utom Sverige Födda utanför Norden Källa: SCB/RAMS 22 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 23

14 ARBETSLÖSHETEN ÖKAR Arbetsmarknaden försvagades snabbt under hösten Som följd av många varsel och minskad efterfrågan på arbetskraft har arbetslösheten börjat öka igen efter att ha varit på låga nivåer under mitten av 2000-talet. I januari 2009 var arbetslösheten i Västra Götaland fem procent av befolkningen (16 64 år). Totalt handlade det om öppet arbetslösa och personer i åtgärder. Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen (16 64 år), januari 2009 I Åmål, Trollhättan, Bengtsfors, Tibro, Töreboda och Mariestad var mer än sju procent av befolkningen (16 64 år) öppet arbetslösa eller arbets - sökande med aktivitetsstöd i januari Ungdomsarbetslösheten är fortfaran de hög. Cirka personer i åldrar na år var arbetslösa (motsvarar 8,7 procent av befolkningen) i januari Detta är en ökning med 2300 personer jämfört med januari Antal arbetslösa i Västra Götaland (16 64 år), årsmedeltal Sökande i program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa ,4 3,9 4,0 4,9 5,0 5,9 6,0 6,9 7,0 8, Källa: AMS Källa: AMS 24 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 25

15 KÖNSSEGREGERAD ARBETSMARKNAD Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig välfärdsfråga. SCB:s jämställdhetsindex 1 är ett mått som visar hur jämställda kvinnor och män i ett län/kommun är jämfört med andra län/kommuner. Enligt den senaste sammanställningen hamnar Västra Götaland på femte plats i riket när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett område där det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor är arbetsmarknaden både när det gäller sysselsättningsgrad, löner och yrkesval. Bland de tio mest vanliga yrkena finns någorlunda jämn könsfördelning endast bland säljare/inköpare och inom detaljhandel. SÅ MÅNGA FÅR BISTÅND År 2007 fanns det personer i Västra Götaland, motsvarande fyra procent av befolkningen, som någon gång under året fick ekonomiskt bi - stånd (tidigare kallat socialbidrag). Störst andel biståndstagare finns i Göteborgs kommun. Biståndstagare i Västra Götaland år 2007 (andel av den totala befolkningen) Andel kvinnor och män i de tio vanligaste yrkena i Västra Götaland, år 2006 (anställda år) Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Övrig kontorspersonal Montörer Fordonsförare Byggnadshantverkare Grundskolelärare Civilingenjörer, arkiteker m.fl. 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Kvinnor Män Källa: SCB 1,0 1,9 2,0 2,9 3,0 3,9 4,0 7,0 1 Ett sammanvägd index av 13 olika variabler från olika områden. Källa: Socialstyrelsen 26 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 27

16 Ohälsan i arbetslivet i form av sjukskrivningar ökade kraftigt under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Även om det har skett en viss nedgång i ohälsotalet sedan 2003 finns det fort farande alldeles för många som är frånvarande från sina jobb på grund av sjukdom eller andra orsaker. Västra Götaland ligger något högre än genomsnittet i riket. Kvinnors ohälsotal (44) ligger betydligt högre än männens (30). Det finns dessutom stora inomregionala skillnader. Ohälsotal i Västra Götaland år 2008 (antal utbetalda dagar från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64) Utveckling av ohälsotal (antal utbetalda dagar från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna år) ,3 39,9 40,0 49,9 50,0 53,9 30 Källa: Försäkringskassan Riket Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Källa: Försäkringskassan 28 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 29

17 VI BEHÖVER TRYGGHET Trygghet är en viktig förutsättning för att trivas och må bra. Antalet anmälda brott per invånare ligger lägre i Västra Götaland än i riket och de två övriga storstadslänen. Nivån på det totala antalet anmälda brott per invånare har legat relativt stabilt under det senaste decenniet. Det är dock oroväckande att antalet anmälda misshandel mot barn och våldtäkter har ökat markant under den senaste tiden. En stor del av ökningen beror emellertid på en ökad benägenhet att anmäla brott. VARA MED OCH PÅVERKA Den kanske mest grundläggande möjligheten att deltaga och påverka samhällsutvecklingen är att utnyttja sin rösträtt. Trenden från mitten av 1980-talet till och med 2002 var ett minskat valdeltagande i kommunal-, lands tingsoch riksdagsval. I de allmänna valen 2006 ökade dock valdeltagandet. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper. Antal anmälda brott per 1000 invånare Valdeltagande vid kommunalval (andel av röstberättigade) Riket Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Riket Västra Götalands län Källa: Källa: BRÅ 30 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 31

18 MÅNGA ÄR NÖJDA MED LIVET Även om det finns stora inomregionala skillnader när det gäller arbetslöshet, ohälsa i arbetslivet samt ekonomisk trygghet visar SOM-undersökningen att en stor del av befolkningen i Västra Götaland känner sig mycket eller ganska nöjda med sina liv oavsett var de bor. Nöjd med livet? Andel av svarande, år 2007 Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götaland Stockholms län Sverige Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Ingen åsikt Källa: SOM-institutet 32 SOCIALA DIMENSIONEN SOCIALA DIMENSIONEN 33

19 Miljö - dimensionen

20 KLIMATFRÅGAN I FOKUS Växthuseffekten, som ger ett varmare klimat, är i hög grad en följd av koldioxidutsläppen. I Västra Götaland har utsläppen av växthusgaser minskat med cirka fem procent mellan åren 1990 och År 2006 var det totala utsläppet av växthusgaser i Västra Götaland totalt 12,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket motsvarar 7,9 ton per invånare. Motsvarande siffra för hela riket var 7,2 ton per invånare. Minskningen av totala koldioxidutsläppen har skett framförallt tack vare minskat beroende av fossila bränslen. Många värmeverk har gått över från uppvärmning med olja till biobränsle samt har andelen fjärrvärme ökat under senare åren. Samtidigt har utsläppen från vägtrafiken och industriprocesser ökat under samma tidsperiod. Klimatpåverkande utsläpp (koldioxidekvivalenter) i Västra Götaland Tusentals ton Den slutliga energianvändningen per invånare har dock ökat under det senaste decenniet. Ökningen av energianvändningen har främst skett inom industrisektorn. Samtidigt har hushållens energianvändning minskat med drygt 30 procent sedan år I Västra Götaland förbrukas årligen närmare kwh per invånare, hushållen står för cirka 15 procent av den totala användningen. Mellan 35 och 40 procent av energin kommer från fossila bränslen. Användningen av fossil energi i Västra Götaland domineras av transporter följt av industriprocesser. Energianvändningen i Västra Götaland kwh per invånare Hushåll Service Transporter Industri Energiförsörjning* Industriprocesser Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Avfall * I energiförsörjningen ingår även industrins energianvändning Källa: Källa: SCB 36 MILJÖDIMENSIONEN MILJÖDIMENSIONEN 37

21 1992 VÄRNA OM BIOLOGISK MÅNGFALD Bevarandet av den biologiska mångfalden är väldigt viktigt. I naturen är alla arter beroende av varandra. Om en art försvinner kan det innebära undergången för flera andra arter. Torsk är ett klassiskt exempel på de marina arter som är i farozonen. Landningarna har sjunkit stadigt i både Skagerrak och Kattegatt. Mängden som leker är långt under det kritiska läget. Lekbiomassan måste befinna sig över den s k säkra biologiska gränsen för att arten ska kunna fortleva. Därför rekommenderar ICES, Internationella havsforskningsrådet, ingen fångst i Skagerrak och Kattegatt. Lekbiomassa Mängden lekbar torsk i Kattegatt Tusen ton Biologisk gräns för artens fortbestånd Källa: Fiskeriverket/ICES Lekbiomassa Mängden lekbar torsk i Nordsjön och Skagerrak Tusen ton Biologisk gräns för artens fortbestånd Källa: Fiskeriverket/ICES 38 MILJÖDIMENSIONEN MILJÖDIMENSIONEN 39

22 LUFTEN PÅVERKAR OSS ALLA Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt. Halten av kvävedioxid i luft är en god indikator för utsläpp av luftföroreningar från biltrafiken. Från ett miljöperspektiv är kvävedioxid en av de största luftföroreningarna i den industrialiserade världen av två anledningar: den verkar irriterande på luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna samt är en nyckel faktor för bildning av marknära ozon. Kvävedioxidhalterna i luft i svenska tätorter minskade fram till början av 2000-talet, framförallt genom bilarnas bättre avgasrening. Under senare år har dock ingen ytterligare nedgång skett för tätortsluften. FLEST NATURRESERVAT I VÄSTRA GÖTALAND År 2006 var hektar, motsvarande nästan fyra procent av Västra Götalands landsareal, skyddad i form av nationalparker, naturvårdsområden, naturreservat samt djur- och växtskyddsområden. Under det senaste decenniet har framförallt andelen naturreservat ökat, men ökningen har varit något mindre än den i riket. Västra Götaland har betydligt fler naturskyddade områden än övriga län. Även tre av Sveriges nationalparker ligger helt eller delvis inom Västra Götaland Tresticklan i Dals-Eds kommun, Djurö i Mariestad och Tiveden i Karlsborgs kommun. År 2009 ska dessutom Kosterhavet utanför Strömstad bli landets första marina nationalpark. Kvävedioxidhalten i luften Mikrogram per kubikmeter Västra Götaland Riket Miljömål Källa: Antal naturskyddade områden, år Västra Götalands län Kalmar län Stockholms län Södermanlands län Skåne län Norrbottens län Blekinge län Östergötlands län Dalarnas län Västerbottens län Hallands län Örebro län Gävleborgs län Nationalpark Naturvårdsområde Djur- och växtskyddsområde Naturreservat Västernorrlands län Uppsala län Värmlands län Jönköpings län Gotlands län Västmanlands län Kronobergs län Jämtlands län Källa: 40 MILJÖDIMENSIONEN MILJÖDIMENSIONEN 41

23 ANTALET MILJÖFORDON ÖKAR Utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa drivmedel samt snålare fordon tillsammans med ett mer sparsamt körsätt, är några viktiga steg mot lägre koldioxidutsläpp. Både antalet och andelen miljöfordon har ökat snabbt under senare år, men i förhållande till hela fordonsbeståndet är andelen fortfarande låg. År 2007 var 13 procent av alla nyregistrerade bilar i Västra Götaland miljöbilar (12 procent för hela riket). Intresset för miljöbilar varierar mellan olika regiondelar. Trollhättan var den kommun som hade högst andel av nyregistrerade miljöbilar (36 procent). Andelen miljöbilar i trafik är betydligt lägre. Vid årsskiftet 2007/2008 utgjorde miljöbilar enbart 2,4 procent av det totala fordonsbeståndet i Västra Götaland. Denna andel är större än för riket totalt men bara hälften av miljöbilarnas andel i Stockholms län. Andel i procent nyregistrerade miljöbilar av alla nyregistrerade bilar, år 2007 Miljöbilarnas andel av alla nyregistrerade bilar, år % Stockholms län 16 % Västra Götalands län Riket 14 % Skåne län 12 % 10 % 8 % 3,7 5,9 6,0 7,9 8,0 9,9 10,0 36,2 6 % 4 % 2 % Källa: SCB 0 % Källa: 42 MILJÖDIMENSIONEN MILJÖDIMENSIONEN 43

24 Näringsliv

25 ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Det finns cirka arbetsställen i Västra Götaland i både traditionella och i mer nytillkomna branscher. Cirka två tredjedelar av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda. De stora och medelstora företagen (50 eller fler anställda) svarar för drygt hälften av alla anställda i regionen. De allra största arbetsplatserna finns inom offentlig verksamhet (vård, omsorg, utbildning) och fordons industri. Andel anställda efter företagsstorlek år % 30% 25% 20% 15% 10% 5% Västra Götaland Riket De största privata företagen i Västra Götaland år 2007 Antal anställda Volvo Personvagnar AB Saab Automobile AB Volvo Powertrain AB Volvo Lastvagnar AB Ericsson AB Manpower AB Volvo Information Technology AB Astrazeneca AB Volvo Aero AB International Automotive Components Group Sweden AB SKF Sverige AB Teliasonera Sverige AB Källa: SCB/Företagsdatabas Näringslivsstrukturen i Västra Götaland överensstämmer ganska väl med den i riket men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn sysselsätter flest människor är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större i Västra Götaland än genomsnittet i riket. Så är det framförallt i Fyrbodal och Skaraborg. 0% Källa: SCB/rAps 46 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 47

26 Sysselsatta per bransch år 2007 Antal i Andel i Andel i Västra Västra riket Bransch Götaland Götaland Jordbruk, skogsbruk, fiske % 2 % Tillverkning och utvinning % 17 % Antal sysselsatta i Västra Götaland Industri (inkl. jordbruk, bygg, energi) Privata tjänstenäringar Offentliga tjänstenäringar Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering % 1 % Byggverksamhet % 6 % Handel och kommunikation % 18 % Finansiell verksamhet och företagstjänster % 15 % Utbildning och FoU % 11 % Hälso- och sjukvård, sociala tjänster % 16 % Personliga och kulturella tjänster % 7 % Civila myndigheter, försvar; internationella organisationer % 6 % Ej specifierad verksamhet % 1 % Totalt % 100 % Källa: SCB/rAps * Tidsseriebrott, ny metod * Källa: SCB/AKU Inom tillverkningsindustrin dominerar den kunskapsintensiva fordonsindustrin. Livsmedelsindustrin är en annan betydande näringsgren i Västra Götaland. Regionen står för en femtedel av landets livsmedelsindustri och för halva fiskenäringen. I Västra Götaland hittar vi även Sveriges petrokemiska centrum som ligger i Stenungsund, Sveriges möbelcentrum i Tibro samt hela Skandinaviens postorder- och textilcentrum i Borås. Västra Götaland har, i likhet med hela västvärlden, erfarit en kraftig omflyttning av sysselsättningen från den varuproducerande till tjänstesektorn. År 1990 var ungefär lika stor andel sysselsatta i den varuproducerande sektorn som i den privata tjänstesektorn. År 2007 var drygt 40 procent verksamma i den privata tjänstesektorn jämfört med 25 procent i den varuproducerande sektorn. 48 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 49

27 INTERNATIONELLA KONTAKTER Öppenhet och internationalisering är andra karakteristiska drag inom Västra Götalands näringsliv. En betydande del av Sveriges utrikeshandel samt stora delar av den norska och finländska trafiken med omvärlden passerar genom Göteborgs hamn eller någon av de övriga västkusthamnarna. Näringslivet är till stor del inriktad på export och de västsvenska företagen har omfattande internationella kontakter. År 2007 arbetade personer, eller 26 procent av den totala näringslivssysselsättningen, i utlandsägda företag. Av de utlandsägda företagen i Västra Götaland var år procent ägda av företag från nordiska länder. 40 procent ägdes av företag från övriga EU och 25 procent ägdes av företag från övriga länder. FÖRETAG OCH FÖRETAGARE Företagarfrekvensen i Västra Götaland är något lägre än i riket totalt. Närmare nio procent av den totala sysselsättningen utgörs av egna företagare och företagare i eget AB. Av de nästan företagarna i Västra Götaland var nästan två tredjedelar egna företagare. Företagare i procent som andel av sysselsatt dagbefolkning år 2007 Anställda i utlandsägda företag år 2007 (andel av totala näringslivet) 35% 30% 25% 20% 4,7 9,9 10,0 14,9 15,0 21,1 15% 10% 5% Källa: 0% Blekinge län Västmanlands län Stockholms län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Skåne län Östergötlands län Riket Västernorrlands län Kronobergs län Dalarnas län Södermanlands län Kalmar län Jönköpings län Uppsala län Hallands län Västerbottens län Gävleborgs län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län Källa: ITPS Nyföretagandet har ökat stadigt de senaste åren. Nyföretagarfrekvensen i Västra Götaland är emellertid lägre än i de två andra storstadslänen Stockholm och Skåne. Under 2007 startades cirka nya företag varav cirka startades av kvinnor. Ungefär var femte företag startas inom industri. Inom tjänstesektorn startas flest företag finansiell verksamhet och företagstjänster. 50 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 51

28 Antal nya företag per 1000 invånare år 2007 (16 64 år) Stockholms län Jämtlands län Gotlands län Skåne län Uppsala län Riket Hallands län Södermanlands län Västra Götalands län Antal nya företag per 1000 invånare i respektive grupp i Västra Götaland (16 64 år) Kalmar län Norrbottens län Dalarnas län Västmanlands län Kronobergs län Värmlands län Örebro län Östergötlands län Jönköpings län Gävleborgs län Västerbottens län Västernorrlands län Blekinge län Källa: ITPS INVESTERINGAR Industrins investeringar i Västra Götaland uppgår över tid till cir - ka en fjärdedel av Sveriges tota - la industriinvesteringar. Nästan hälf ten av industriinvesteringarna i Västra Götaland görs inom fordonsindustrin. Industrins investeringar i Västra Götaland % 25 % 20 % 15 % 10 % Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst Kvinnor Män Samtliga Källa: ITPS Miljoner kronor Andel av riket 5 % 0 % Planer 2008 Källa: 52 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 53

29 STOR MILJÖSEKTOR I VÄSTSVERIGE 1 Västra Götaland är en ledande region inom miljödriven affärsutveckling. Miljö - teknikområdet är en snabbt växande bransch och cirka en femtedel av landets miljöteknikföretag finns i Västra Götaland. Antal sysselsatta inom miljösektorn 2006 Mellersta Norrland Övre Norrland Norra mellansverige Sydsverige Västsverige Omsättning, export och sysselsättning inom miljötekniksektorn i Västsverige Omsättning, milj kr Export, milj kr Sysselsättning Småland med öarna Stockholm Östra mellansverige Källa: SWENTEC Källa: SWENTEC SKANDINAVIENS MEST BESÖKTA LÄN Turismen är en av de snabbast växande näringarna och en viktig tillväxt motor för sysselsättningen i Västra Götaland. Enligt Västsvenska Turistrådet har turistomsättningen vuxit med nästan 60 procent under 2000-talet och antalet sysselsatta inom turism med nästan 50 procent. Västra Götaland är Skandinaviens mest besökta län i förhållande till folkmängden. Totala antalet gästnätter år 2007 utgjorde cirka 16 procent av all gästövernattning i landet, endast ett par procentenheter lägre än i Stockholms län. 1 Redovisningen i detta avsnitt är på riksområdesnivå vilket innebär att i Västsverige ingår förutom Västra Götalands län även Hallands län. 54 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 55

30 2007 Invånare Antal Gästnätter gästnätter, per capita Storstadsregion tusental Västra Götalands län Stockholms län Oslo Åkershus Skåne län Köpenhamn, Region Hovedstaden Källa: Västsvenska Turistrådet/SCB, Danmarks statistik, Eurostat Antalet kommersiella gästnätter har haft en stabil tillväxt under hela 2000-talet. Nästan hälften av övernattningarna görs i Göteborgsområdet, drygt 30 procent i Fyrbodal och resten i Skaraborg och Sjuhärad. De i särklass flitigaste utländska besökarna är i tur och ordning norrmännen, tyskarna, danskarna och britterna. Antal gästnätter Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Källa: Västsvenska Turistrådet/NUTEK Index = 100 = år 2000 I Västra Götaland finns ett stort antal turist- och besöksmål. Det finns en koppling mellan hög besöksfrekvens och närheten till Göteborg. Liseberg, som är Sveriges främsta turistmål, har stor betydelse för Göteborgs starka ställning som turiststad. Göteborg har även en stark position som evenemangs- och konferensstad. Varje år anordnas många välbesökta och internationella evenemang. Ett urval besöksmål år 2007 Antal besökare Liseberg Svenska Mässan Botaniska trädgården, Göteborg Universeum Rörstrand, Lidköping Läckö slott Bohusläns museum Skara Sommarland Borås Djurpark Göteborgsoperan Källa: Västsvenska Turistrådet 56 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 57

31 LEDANDE I FORSKNING OCH UTVECKLING Västsverige har under flera år placerat sig högt internationellt när det gäller satsningar på forskning och utveckling (FoU). Enligt den senaste europeiska sammanställningen från 2005 satsade Västsverige (Västra Götaland och Halland) näst mest av samtliga EU:s regioner på FoU i förhållande till BRP (bruttoregionprodukt). Västsveriges höga placering står sig än starkare då man enbart ser till näringslivets FoU-utgifter. Näringslivets FoU-utgifter som andel av BRP EU:s topp tio år % 5% 4% 3% 2% 1% 0% Stuttgart (DE) Västsverige Braunschweig (DE) Oberbayern (DE) Pohjois-Suomi (FI) Essex (UK) Sydsverige Tübingen (DE) Stockholm East Anglia (UK) Källa: Eurostat Sett i det nationella perspektivet ligger Västra Götaland över såväl riksgenomsnittet som de andra storstadsregionerna då man relaterar näringslivets FoU-utgifter till invånarantal. Näringslivets FoU, kronor per capita, år Kronor per capita Västra Götalands län Stockholms län Östergötlands län Skåne län Riket Blekinge län Uppsala län Örebro län Jönköpings län Gävleborgs län Värmlands län Norrbottens län Kronobergs län Södermanlands län Västmanlands län Västernorrlands län Dalarnas län Västerbottens län Gotlands län FoU-verksamheten i det västsvenska näringslivet är till stor del koncentrerad till storföretagen. Företag med minst 250 anställda stod år 2005 för drygt 90 procent av näringslivets FoU-utgifter i Västra Götaland. Samtidigt har de små och medelstora företagen i Västra Götaland en förhållandevis låg FoU-intensitet, framförallt i jämförelse med Stockholm. Kalmar län Hallands län Jämtlands län Källa: SCB 58 NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV 59

32 Utbildning och forskning

33 ALLT FLER HÖGUTBILDADE Befolkningens formella utbildningsnivå fortsätter att stiga. Idag har 21procent av Västra Götalands befolkning i åldrarna minst 3-årig eftergymnasial utbildning. Nivån är densamma som i riket. För bara två decennier sedan var motsvarande siffra 11 procent. Andel i procent av befolkningen (25 64 år) med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 2007 Befolkningens (25 64 år) utbildningsnivå i Västra Götaland år 1990 och % 19% 14% 21% % 11% 11% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 9,0 9,9 10,0 15,9 16,0 19,9 20,0 30,0 Kortare än 3-årig gymnasial 3-årig gymnasial Kortare än 3-årig eftergymnasial Minst 3-årig eftergymnasial Källa: SCB/rAps Källa: SCB/rAps Skillnaderna inom regionen är stora och speglar de senaste decenniernas utveckling med en ökad attraktivitet för storstaden. Ökningen av andelen med eftergymnasial utbildning har varit nästan dubbelt så hög i Göteborgsregionen som i resten av regionen. Kvinnor har generellt sett en högre utbildning än män. Andelen kvinnor med högskoleutbildning har nästan fördubblats sedan 1990 medan motsvarande andel för män har ökat med dryga 50 procent. 62 UTBILDNING OCH FORSKNING UTBILDNING OCH FORSKNING 63

34 Utbildningsnivån hos Västra Götalands befolkning har höjts dels på grund av att fler yngre har längre utbildning, dels har andelen som skaffat sig eftergymnasial utbildning ökat. Andelen studenter som påbörjar högskola inom tre år efter att har tagit studenten har under de fem senaste åren ökat med sex procentenheter till 47 procent för kvinnor och med fyra procentenheter till 37 procent för män. Övergång till universitet och högskolor till och med 25 års ålder 2006/2007, andel i procent Andel av befolkningen (25 64 år) med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år % 30 % Män Kvinnor 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 21,3 34,9 35,0 39,9 40,0 44,9 45,0 50,4 0 % Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götaland Riket Stockholms län Källa: SCB/rAps Källa: Högskoleverket 64 UTBILDNING OCH FORSKNING UTBILDNING OCH FORSKNING 65

35 POPULÄRA LÄROSÄTEN I VÄSTRA GÖTALAND År 2007 läste cirka helårsstudenter vid de fem universitet/högskolor som finns i Västra Götaland 1. Mätt i antalet registrerade studenter höst - terminen 2007 är Göteborgs universitet landets största universitet. År 2007 Antal helårsstudenter Andel Lärosäte Göteborgs universitet % Chalmers tekniska högskola % Högskolan i Borås % Högskolan i Skövde % Högskolan Väst % Totalt i Västra Götaland % Källa: Högskoleverket Två tredjedelar av alla invånare i Västra Götaland som börjar läsa vid universitet/högskola väljer att studera vid något av Västra Götalands egna lärosäten. Det är endast Chalmers som rekryterar mer än hälften av sina nybörjare utanför regionen. Chalmers är mycket populär även bland utländska studerande. Även om det fortfarande är Göteborgs universitet som rekryterar högst antal utländska studerande i Västra Götaland så har Chalmers och de tre högskolorna i Västra Götaland relativt sett ökat mer i popularitet under 2000-talet. Antal utländska studenter och doktorander vid högskolor och universitet i Västra Götaland år 2007 och 2001 Göteborgs universitet År 2007 År 2001 Chalmers tekniska högskola År 2007 År 2001 Högskolan i Skövde År 2007 År 2001 Högskolan i Borås År 2007 År 2001 Grundutbildning Forskarutbildning Högskolan Väst År 2007 År Källa: Högskoleverket 1 Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara ingår inte i denna sammanställning. Utöver helårsstudenter i grundutbildningen finns i Västra Götaland även cirka aktiva forskarstuderande. Det är 17 procent av alla aktiva forskarstuderande i landet. Antalet avlagda forskarexamina har nästan tredubblats den senaste 20-årsperioden. Nästan hälften av forskarexamina avläggs inom teknikvetenskap och en tredjedel inom medicin. 16 procent av hela landets FoU-årsverken utförs i Västra Götaland. 66 UTBILDNING OCH FORSKNING UTBILDNING OCH FORSKNING 67

36 Antal forskarexamina vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola CTH doktorsexamen CTH licentiatexamen GU doktorsexamen GU licentiatexamen Källa: SCB I Västra Götaland finns dessutom 19 folkhögskolor och inom regionen bedrivs över 200 kvalificerade yrkesutbildningar 2. Så gott som varje kommun har ett eget lärcentra med utrustning för distansundervisning där man bland annat kan genomföra högskoleutbildning på distans. 2 Kvalificerad yrkesutbildning, även kallat KY, är en relativt ny utbildningsform som blev en del av det reguljära utbildningssystemet år UTBILDNING OCH FORSKNING UTBILDNING OCH FORSKNING 69

37 Infrastruktur och kommunikationer

38 LANDETS FRÄMSTA TRANSPORTREGION Traditionen av handel och sjöfart tillsammans med näringslivets tydliga inriktning mot tillverkningsindustri har satt sin prägel på Västra Götaland som rikets främsta transportregion. Även då de rena transittransporterna exkluderas vilket bland annat innebär att den stora mängden förbipasserande gods genom Göteborgs hamn inte tillskrivs Västra Götaland är länet kraftigt överrepresenterat både vad gäller ankommande sändningar från utlandet samt avgående inrikes- och utrikessändningar. Avgående sändningar till inrikes och utrikes ort andra halvåret 2004 och första halvåret 2005 län med största transportvolymer i tusentals ton Ankommande sändningar från utrikes ort andra halvåret 2004 och första halvåret 2005 län med största transportvolymer i tusentals ton Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Kalmar län Källa: Sika Västra Götalands län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Källa: Sika 72 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 73

39 TILL HAVS OCH I LUFTEN Den fortgående globaliseringen understryker att Sverige måste ha en god internationell tillgänglighet för bibehållen konkurrenskraft. Av rikets samlade utrikeshandel går ungefär 85 procent av allt gods, mätt i ton, över hamnarna. I Västra Götaland finns rikets i särklass två största hamnar, Göteborg och Brofjorden. Hela 65 procent av den svenska containertrafiken går via Göteborgs hamn. Bland Västra Götalands övriga hamnar kan nämnas Uddevalla hamn, Wallhamn, Vänerhamn och Lysekils hamn. Göteborg-Landvetter flygplats är landets främsta flygplats för interkontinental flygfrakt i renodlade fraktflygplan och den näst största vad gäller passagerartrafik. För persontransporter uppvisar Göteborg City Airport en av de snabbaste ökningarna i Sverige. Trollhättan -Vänersborgs flygplats fyller en viktig funktion bland annat för snabba restider till/från Stockholm. Passagerare per flygplats år Göteborg- Landvetter De 10 största hamnarna i Sverige beräknat efter hanterad godsmängd (1 000-tal ton), år Göteborg City Trollhättan- Vänersborg Källa: Sika Göteborg Brofjorden Trelleborg Malmö Luleå Helsingborg Karlshamn Oxelösund Gävle Stockholm Källa: Sika 74 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 75

40 MER JÄRNVÄG PRIORITERAS Efterfrågan på såväl gods- som persontransporter på järnväg ökar kraftigt. Detta är i sig något väldigt positivt då det innebär möjligheter att ställa om transportsystemet i en mer hållbar riktning. Alla järnvägar till Göteborg är emellertid redan maximalt utnyttjade med störningar, förseningar och inställda tåg som följd. En utbyggnad av järnvägssystemet är därmed högt priori - terad. Kapacitetsutnyttjandet på järnvägssystemet över dygnet år 2003 VIKTIGA VÄGAR FÖR TRANSPORTER Den statligt tillsatta Godstransportdelegationen, med flera påföljande utredningar, har identifierat vilka nationella stråk som är viktigast för svensk industri och handel. Detta genom att de står för en övervägande del av landets godstran sporter. Bland Västra Götalands vägar ingår E6, E20, E45 och riksväg 40. Samtliga av dessa vägar anknyter Göteborg och som framgår av kartan är det här som de högsta totala trafikflödena för både gods- och persontransporter i Västra Götaland finns. Dygnsmedeltrafik på nationella vägar och övriga riksvägar i Västra Götaland år 2006 (antal fordon) Mariestad Mariestad Lidköping Uddevalla Vänersborg Trollhättan Lidköping Skara Skövde Uddevalla Vänersborg Trollhättan Skara Skövde Falköping Falköping Kungälv Göteborg Lindome Alingsås Lerum Mölnlycke Kinna Borås Stora problem Måttliga problem Små/inga problem Kungälv Göteborg Alingsås Lerum Mölnlycke Lindome Kinna Borås < > Källa: Banverket Källa: Vägverket 76 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 77

41 OLYCKSDRABBAT VÄGNÄT Åren sjönk antalet dödade i vägtrafikolyckor i Västra Götaland med i genomsnitt fem procent per år medan antalet svårt skadade minskade betydligt långsammare. År 2007 ökade antalet dödsfall på vägnätet i Västra Götaland till 67 personer, vilket var sex fler än året innan. Ökningen, som märktes även på riksnivå, kan enligt Vägverket kopplas till de stigande trafiknivåerna som följt under mätperiodens högkonjunktur. ALLT FLER RESOR TILLSAMMANS Resandet med kollektivtrafiken har ökat kraftigt sedan kollektivtrafikbolaget Västtrafik bildades år Vid slutet av år 2007 beräknades det årliga resandet uppgå till drygt 210 miljoner resor, vilket ska jämföras med knappt 177 miljoner resor år Detta motsvarar en ökning med cirka 19 procent för Västtrafiks samtliga affärsområden. Västtrafiks regionala tågtrafik svarade enskilt för en ökning med nära 50 procent. Antal dödade i vägtrafikolyckor i Västra Götaland Resandeutveckling i procent Nationell väg Regional väg Kommunal/enskild väg 60% 50% Regional tågtrafik Västtrafik totalt 50 40% 30% 20% 40 10% 0% progn Källa: Västtrafik Källa: Vägverket Region Väst Ökat resande med kollektivtrafik är en avgörande faktor för att skapa en bättre närmiljö och minska klimatpåverkan. Kollektivtrafiken fyller också en nyckelroll när det handlar om att skapa god tillgänglighet för alla samhällsgrupper, vilket bland annat underlättar matchningen på arbetsmarknaden. Det pågår ett omfattande arbete under benämningen K2020 där målsättningen är en fördubbling av kollektivtrafikens marknadsandel inom Göteborgsregionen från dagens cirka 20 procent till 40 procent år INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 79

42 IT-INFRASTRUKTUREN I VÄSTRA GÖTALAND Genom bredband skapas möjligheter att upprätthålla bra kontakter trots att geografiska avstånd försvårar personliga möten. Bredband i hemmet kan antingen fås genom trådbunden fiber eller koppar (xdsl) eller trådlös anslutning. Nästan 100 procent av länets befolkning nås av någon form av bredband. Problemet är att det på många platser inte finns tillräcklig kapacitet. Utbyggnaden av fiber är låg i jämförelse med övriga län i Sverige medan xdsl-utbyggnaden ligger strax över riksgenomsnittet. Bredbandsutbyggnad i Västra Götaland respektive riket (andel av befolkningen som nås av respektive typ av bredband), år 2007 Västra Götaland Riket xdsl 98.,3% 97,8% FiberLAN 17,6% 29,0% Mobilt bredband 82,5% 79,8% NMT/CDMA 99,3% 99,7% Källa: PTS xdsl utbyggnad i Västra Götaland år 2007 Kommungräns xdsl xdsl saknas Källa: PTS 80 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER 81

43 Kultur

44 LEDANDE PÅ KULTURSATSNINGAR Västra Götalandsregionen ligger högst i landet när det gäller regional satsning på kultur per invånare 582 kronor per person år En jämförelse mellan de tre största regionerna i landet visar att Västra Götaland har en ledande ställning med god marginal. Om man ser till kommunala satsningar på kultur ligger genomsnittet i riket år 2007 på 2,4 procent av kommunernas nettokostnader. I Västra Götaland ligger snittet på 2,2 procent. Vara kommun ligger högst i landet med en kultursatsning på fyra procent av kommunens nettokostnader. Regional satsning på kultur per capita Västra Götalandsregionen Region Skåne Stockholms Läns Landsting KULTURVANOR I VÄSTRA GÖTALAND Bok- och medielån Totala antalet bok- och medielån i biblioteken i Västra Götaland är störst i landet även räknat i förhållande till befolkningen. I Västra Götalands län finns det störst antal bibliotek i landet 192 jämfört med 136 i Stockholms län och 167 i Skåne. Dessutom rullar det även flest bokbussar i landet på Västra Götalands vägar. Total utlåning i biblioteken (i 1000-tal), år Kronor Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 200 Audio-visuell media Böcker/Barnlitteratur Böcker/Facklitteratur Böcker/Skönlitteratur Källa: Kulturrådet Källa: Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Stockholms läns landsting Studiecirklar Studiecirkeldeltagandet i olika bildnings- och kulturprogram är bland de högsta i landet. Även om antalet studiecirkeldeltagande har minskat under senaste decenniet står studiecirklarna och studieförbunden fortfarande för 84 KULTUR KULTUR 85

45 många och stora möjligheter till ett livslångt lärande i hela regionen. Under 2007 hade studiecirklar deltagare i Västra Götaland. Motsvarande siffra för Stockholms och Skåne län var respektive del tagare. Utöver studiecirklar anordnas det även drygt kulturprogram runt om i Västra Götaland. Tre fjärdedelar av dessa program är inriktade på hu- maniora och konst som hade 1,9 miljoner deltagare år Antalet kulturprogram i Stockholms län var drygt och i Skåne län cirka Det kulturella intresset skiljer sig mycket mellan olika befolkningsgrupper både vad gäller besök på olika slags kulturinstitutioner och evenemang och att själv utöva någon kulturell aktivitet. Generellt sett är det något fler kvinnor än män som ägnar sig åt olika kulturaktiviteter. Studiecirkeldeltagare per 1000 invånare, år Andel (%) av män och kvinnor i åldersgruppen år i Göteborgs H-region 1 som på fritiden har ägnat sig åt följande aktiviteter minst 1 gång under de senaste 12 månaderna. År Aktivitet Män Kvinnor Besökt teater Besökt konsert Besökt konstmuseum eller konsutställning Besökt bibliotek Deltagit i studiecirklar eller kurser Besökt bio Deltagit i gudstjänst Åskådat något idrottsevenemang Läst bok Spelat något instrument Sjungit i kör eller annan sånggrupp Målat, ritat eller tecknat Källa: Kulturrådet Källa: 1 H-regioner (där H står för Homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad glesbygd. I Göteborgs H-region ingår 13 kommuner. 86 KULTUR KULTUR 87

46 KULTURINSTITUTIONER LOCKAR MÅNGA I Västra Götaland finns många kulturinstitutioner på såväl scenkonstområdet som natur- och kulturarvsområdet. Besökstalen för år 2007 ökade med nästan fyra procent jämfört med året innan till totalt 2,4 miljoner besökare. Besökssiffrorna kan jämföras med Lisebergs 3,1 miljoner besökare och de stora idrottsarenorna i Göteborg, Ullevi och Scandinavium, som tillsammans samlade cirka en miljon besökare år Dessutom besökte personer musikevenemang på de två idrottsarenorna. Antal besökare i kulturinstitutionerna i Västra Götaland, år 2007 År 2007 Besökare totalt Varav barn och unga Västarvet Göteborgs museer Läckö slott GöteborgsOperan Akvarellmuseet, Tjörn Göteborgs Symfoniker Stadsteatern/Backa Musik i Väst Vara konserthus Innovatum, Trollhättan Folkteatern, Göteborg Regionteater Väst Kultur Ungdom TOTALT Källa: Västra Götalandsregionen Västra Götaland är även en framgångsrik filmregion. Film i Västs samproduktioner år 2007 nominerades till tolv guldbaggar och erövrade sex stycken år Totalt sågs bolagets samproducerade långfilmer av svenskar år Den totala marknadsandelen var 50 procent och den mest framgångsrika filmen publikt var Arn-tempelriddaren. Under 2007 gjorde varje medborgare i Västra Götaland 1,1 biobesök, en minskning från 2006 med 0,5 besök. Genomsnittet i riket var 1,6 besök år POPULÄRA KULTUREVENEMANG I Västra Götaland arrangeras varje år ett stort antal kulturfestivaler. I Göteborg arrangeras bland annat Kulturkalaset i samarbete mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Med nära besök år 2007 är detta en av Sveriges största stadsfestivaler. I Västra Götaland arrangeras varje år mellan konstvandringar där 28 kommuner är delaktiga. Konstvandringarna samlar varje år cirka besökare, vilket kan jäm föras med besöks antalet för Göteborgs Konstmuseum. 2 Västarvet är Västra Götalandsregionens samlande kulturarvsinstitutioner där följande verksam heter ingår: Bohusläns museum, Forsviks industriminnen, Göteborgs naturhistoriska museum, Hemslöjdskonsulenterna, Regionmuseum Västra Götaland, Vitlycke museum, Vänersborgs museum, Kulturlagret, Lödöse museum, Studio västsvensk konservering och Byggnadsvård Nääs. 3 Göteborgs museer omfattar Stadmuseet, Sjöfartsmuseet, Konstmuseet, Konsthallen och Röhsska Museet. 88 KULTUR KULTUR 89

47 Hälsa

48 DEN ALLMÄNNA HÄLSAN ALLT BÄTTRE Befolkningens allmänna hälsotillstånd har blivit allt bättre under de senaste decennierna. Under den senaste femårsperioden har medellivslängden ökat med nästan ett år för både män och kvinnor. Medellivslängden för kvinnor i Västra Götaland är 82,4 år och 78,1 år för män. Medellivslängden i Västra Götaland ligger nära riksgenomsnittet men varierar mellan olika kommuner. Medellivslängden påverkas starkt av dödsfall som inträffar i förtid, dvs innan 75 års ålder. Även den förtida dödligheten varierar kraftigt mellan regiondelar och stadsdelar i Göteborg. Men det finns även en stor variation mellan socioekonomiska grupper inom geografiska områden. Befolkningen med endast förgymnasial utbildning löper dubbelt så stor risk för att dö i förtid än befolkningsgruppen med universitetsutbildning. Antalet döda före 75 års ålder per män i genomsnitt per HSN (Hälso- och sjukvårdsnämndsområdena i Västra Götaland) Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Högst 2-årigt gymnasium årigt gymnasium eller högst Minst 3-årig eftergymnasial 2 år eftergymnasial utbildning Antalet döda före 75 års ålder per kvinnor i genomsnitt per HSN (Hälso- och sjukvårdsnämndsområdena i Västra Götaland) Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Högst 2-årigt gymnasium årigt gymnasium eller högst 2 år eftergymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer Källa: Socialstyrelsen 92 HÄLSA HÄLSA 93

49 Även andelen långtidssjukskrivna har minskat under de senaste åren och ligger under genomsnittet för riket. Till skillnad från antalet förtida döda är långtidssjukskrivningen högre bland kvinnor än män, framförallt när det gäller sjukfall som är längre än ett år. Antal pågående långa sjukfall per 1000 inskrivna försäkrade 50 DE FLESTA MÅR BRA Enligt den nationella folkhälsoenkäten 2007 uppfattar de flesta invånare sin hälsa som god eller mycket god. Men även här finns en geografisk variation, dock inte lika slående som när det gäller antalet förtida döda. Störst andel av befolkningen som anser sin hälsa vara god eller mycket god återfinns i centrala och västra Göteborg, medan de med lägsta andelen bor i Dalsland Andel av svarande som angivit att de har bra eller mycket bra hälsa, år 2007 per HSN 35 % Män Kvinnor Västra Götaland Längre än 60 dagar Västra Götaland Längre än 365 dagar Riket Längre än 60 dagar Riket Längre än 365 dagar Källa: / Försäkringskassan Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Västra Götaland Källa: Nationella Folkhälsoenkäten HÄLSA HÄLSA 95

50 FETMA OCH ÖVERVIKT EN RISKFAKTOR Fetma och övervikt är betydande riskfaktorer för en lång rad olika hälsoproblem. Enligt SCB:s undersökningar av levnadsförhållandena i riket bedöms hälften av alla män och en tredjedel av kvinnorna i Sverige vara överviktiga (BMI >25) eller lida av fetma (BMI >30). Detta stämmer även på Västra Götaland. Som inom många andra områden finns det även här tydliga skillnader mellan kvinnor och män samt mellan olika regiondelar i Västra Götaland. Andel av befolkningen (16 84 år) med övervikt (inkl. fetma), år 2007 per HSN Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Västra Götaland Kvinnor Män 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Källa: Västra Götalandsregionen STRESS ETT VANLIGT PROBLEM Psykisk ohälsa i form av bland annat stress, ängslan, oro eller ångest är ett annat allvarligt hot mot folkhälsan. Enligt nationella folkhälsoenkäten känner både män och kvinnor sig mer stressade i Västra Götaland än genomsnittet i landet 1. Kvinnor rapporterar stress i större utsträckning än män och inom Västra Götaland är det Göteborg som sticker ut med de allra högsta värdena. Andel av befolkningen (16 84 år) som känner sig stressad, år 2007 per HSN Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Västra Götaland 0 % 5 % 10 % Män Kvinnor 15 % 20 % 25 % Källa: Västra Götalandsregionen 1 Statens folkhälsoinstitut. 96 HÄLSA HÄLSA 97

51 OJÄMLIKHET I TANDHÄLSAN Tandvård är ett annat område där sambandet mellan hälsa och socio - ekonomi märks extra tydligt. Redan i unga åldrar är tandhälsan väldigt ojämnt fördelad mellan olika regiondelar. Andelen 12-åringar med kariesskadade tänder är dubbelt så stor i ekonomiskt utsatta områden som i välbärgade områden. Andel 12-åringar med kariesskadade tänder, år 2007 per HSN % Göteborg Nordost Göteborg Hisingen Göteborg Centrum Väster Östra Skaraborg Västra Skaraborg Sjuhärad Södra Bohuslän Mitten Älvsborg Mellersta Bohuslän och Ale Trestad Dalsland Norra Bohuslän Västra Götaland Källa: Västra Götalandsregionen 98 HÄLSA HÄLSA 99

52 INDEX A G M Ö Arbetslöshet Geografi 6 Medellivslängd 92 Övergång till högskolestudier 65 B Gästnätter 56 Miljöbilar Övervikt 96 Befolkningstäthet 8 H Miljöteknikföretag Befolkningsutveckling 9 11 Hamnar 74 N Besöksmål 57,88 Hälsa 95 Naturskyddade områden 41 Biologisk mångfald 38 I Nyföretagande Biståndstagare 27 Investeringar 53 O Bredband J Ohälsotal Bruttoregionprodukt 16 17, 19 Jämställdhetsindex 26 S Brott 30 K Stress 97 D Koldioxidutsläpp 36 Studiecirkeldeltagande Delregioner 7 Kollektivtrafik 79 Sysselsättning 16, 22 23, E Kommunalförbund 7 T Ekonomisk tillväxt 16 Konjunktur 16, 22 Tandhälsa 98 Energiförbrukning 37 Kulturevenemang 89 Trafikolyckor 78 F Kulturinstitutioner 88 Transporter Flyttningar Kulturvanor 85 Turism 55 Folkmängd 6, 9 L U Forskarexamina Luftföroreningar 40 Utbildningsnivå Forskning och utveckling Långtidssjukskrivna 94 Utlandsägda företag 50 Fritid 87 Lärosäten 66 Utländska studerande 67 Företagare 51 Lönesumma 18 Utrikes födda 13 Företag V Förtida död 93 Valdeltagande