Beslut om bildande av naturreservatet Bengtsviken i Dals-Ed kommun

Transkript

1 BESLUT (8) Naturvårdsenheten Tord Wennerblom Beslut om bildande av naturreservatet Bengtsviken i Dals-Ed kommun Innehåll Beslut om bildande m.m. Syfte Beslut om föreskrifter Beskrivning av naturreservatet Planeringsbakgrund Ärendets handläggning Skälen för beslut Upplysningar Ersättningstalan Kungörelse Hur man överklagar Bilagor Bilaga 1. Beslutskarta Bilaga 2. Översiktskarta Bilaga 3. Skötselplan Bilaga 4. Sakägarförteckning Bilaga 5. Besvärshänvisning O4 Bilaga 6. Sändlista Postadress: VÄNERSBORG Besöksadress: Drottninggatan 2 Telefon/Fax: (vxl) Webbadress: E-post: natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se

2 2(8) Administrativa uppgifter Namn: Naturreservatet Bengtsviken NVR ID Län: Västra Götalands län Kommun: Dals-Ed Ungefärlig mittpunkt N , E SWEREF99 Fastigheter och ägare: Enligt sakägarförteckning (bilaga 4) Nyttjanderättsinnehavare: Enligt sakägarförteckning (bilaga 4) Areal (ha): 50 Förvaltare: Länsstyrelsen Naturgeografisk region: Dalslands kuperade skogslandskap Objektskategori: Sö, Skog av särskilt värde för fauna och flora IUCN-kategori: Ia, strikt naturreservat

3 3(8) Beslut om bildande m.m. Länsstyrelsen förklarar det område som avgränsats på kartan i bilaga 1 som naturreservat. Beslutet är fattat med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808). Naturreservatets gränser ska märkas ut i terrängen. Namnet ska vara Naturreservatet Bengtsviken. Länsstyrelsen fastställer skötselplanen i bilaga 3. Beslutet är fattat med stöd av 3 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.. Syfte Syftet med naturreservatet är att: Växt- och djurarter som är knutna till skogsbranddynamik ska förekomma i gynnsamt tillstånd. Bevara ett för sydsvenska förhållande relativt stort skogsområde kraftigt präglat av skogsbrand som referens för miljöövervakning och forskning. Syftet ska tryggas genom att: Området lämnas till i huvudsak fri utveckling. Beslut om föreskrifter Länsstyrelsen beslutar att följande föreskrifter ska gälla i naturreservatet. Beslutet är fattat med stöd av 7 kap 5, 6 och 30 miljöbalken. A. Föreskrifter om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden (7 kap 5 miljöbalken) Det är förbjudet att inom naturreservatet: 1. Uppföra byggnad eller anläggning. 2. Anlägga väg, parkeringsplats eller annan hårdgjord yta. 3. Anlägga luft- eller markledning. 4. Anordna upplag. 5. Bedriva täkt av berg, sten, grus, sand, lera, matjord eller torv 6. Borra, gräva, schakta, utfylla, tippa, dika eller dämma. 7. Avverka eller utföra annan skogsbruksåtgärd. 8. Ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfälle. 9. Använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel. 10. Kalka eller gödsla Det är vidare förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd: 11. Uppföra stängsel eller hägnad. (Tillstånd kan komma ifråga för att i forskningssyfte hägna in provyta för att förhindra hjortdjur att beta ned lövuppkomst.)

4 4(8) Föreskrifter enligt A ovan gäller inte i följande fall: När förvaltaren, eller den förvaltaren utser, utför åtgärder som behövs för naturreservatets vård och skötsel och som framgår under B. Vid reparation och underhåll av den befintliga vägen i anslutning till naturreservatet gäller inte föreskrifterna A6-8. B. Föreskrifter om skyldighet att tåla visst intrång (7 kap 6 miljöbalken) Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt ska tåla att följande anordningar utförs och att följande åtgärder vidtas. 1. Märka ut naturreservatets gräns i terrängen. 2. Sätta upp informationstavla. 3. Uppföra hägnad enligt föreskrift A Genomföra undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden. C. Ordningsföreskrifter om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet samt om ordningen i övrigt inom naturreservatet (7 kap 30 ) Det är förbjudet att inom naturreservatet: 1. Framföra motordrivet fordon annat än i samband med uttransport av fällt vilt med s.k. älgdragare eller motsvarande. 2. Utplantera växt- eller djurart. 3. Gräva upp, plocka eller insamla torv, djur, växter eller växtdelar. Matsvamp och bär får dock plockas för eget bruk. Föreskrifter enligt C ovan gäller inte i följande fall: När förvaltaren, eller den förvaltaren utser, utför åtgärder som behövs för naturreservatets vård och skötsel gäller inte föreskriften C1. När Länsstyrelsen, eller den Länsstyrelsen utser, genomför naturinventeringar vilka även kan innebära insamling av arter i vetenskapligt syfte gäller inte föreskriften C 3. Om mindre hägnad uppförs gäller inte föreskriften C 1 i samband med uppförande eller borttagande. Beskrivning av naturreservatet Naturreservatet ligger ca 14 km norr om Ed på östra sidan av Stora Le. Det gränsar sjön Bengtsvikevattnet. Naturreservatet utgörs till större delen av ett brandfält från juli Skogen som brunnit består främst av tallskogar på näringsfattiga och tunna jordar. Grovt uppskattat är ungefär hälften av skogen ungskog efter tidigare avverkningar. Den äldre skogen är ofta gles med mycket berg i dagen och många gamla träd. Inslaget av löv är ganska litet och utgörs främst av björk och enstaka aspar. Branden var hård och dödade en stor eller möjligen mycket stor del av träden i den äldre skogen. Humusen har brunnit bort över stora ytor och lämnat hällar och trädrötter kala. Innan branden fanns enstaka spridda torrakor och lågor, men många träd har stormfällts efter branden.

5 5(8) Inga gamla brandspår har observerats men skogsstrukturen tyder på att området ändå präglats av brand tidigare. Ungskogen brann i princip upp helt. Trädföryngringen på brandfältet kommer sannolikt mest att utgöras av tall, men troligen bildas även lövbrännor med asp och björk i svackor och något fuktigare lägen. Den insektsinventering som genomfördes sommaren 2007 visar på höga naturvärden och stor artrikedom. Inte minst skalbaggsfaunan gynnas av skogsbrand och ett flertal brandgynnade arter har påträffats, bl.a. den rödlistade Ipidia binotata (svenskt namn saknas). Tretåig hackspett födosöker även på brandfältet. I naturreservatet finns ingen bebyggelse och inte heller några av Riksantikvarieämbetet registrerade fornlämningar. En mer utförlig beskrivning av området lämnas i skötselplanen. Planeringsbakgrund Naturreservatet omfattas inte av några riksintressen. I kommunens översiktsplan ÖP03 finns inga särskilda rekommendationer för området där naturreservatet är beläget. I Vindbruk Dalsland (tillägg till ÖP, antagen ) anges att området där naturreservatet är beläget är olämpligt för vindkraft. Ärendets handläggning Efter den stora skogsbranden i området 2005 förde Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och berörda markägare en dialog om hur de naturvärden som uppkommit genom branden bäst kunde förvaltas. I samband med denna lät Länsstyrelsen genomföra en inventering av området med betoning på insektslivet. Slutsatsen blev att en stor del av brandfältet bör avsättas som naturreservat så att berörda markägare skulle kunna erbjudas en ekonomisk ersättning som står i paritet med de ekonomiska värden som uteblivet produktivt skogsbruk innebär. Intrångsersättning har år 2011 respektive 2012 betalats ut till ägarna av de två fastigheter som naturreservatet omfattar. Naturreservatet mättes in av Lantmäteriet år Eva Carlmark, Inger Gustafsson Schmidt och Hans Gustafsson har, som berörda mark- och sakägare, förelagts enligt 24 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m m att yttra sig över förslag till beslut med föreskrifter och skötselplan. Förslaget till naturreservat har remitterats till Dals-Eds kommun, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SGU. Sandsjön-Bengtsvikens vägsamfällighet, Marianne och Nils Boberg, Peter Sundqvist, Ann Agby, Jerker Sundqvist, Tomas Olin, Johan Robert Erik Jansson, Sven, Sven-Erik och Anna Ulla-Britt Larsson, LRF Västra Götaland, Edsbygdens naturskyddsförening samt Dalslands miljökontor har fått förslaget för kännedom och eventuellt yttrande.

6 6(8) Dals Eds kommun, Skogsstyrelsen samt SGU har inget att erinra mot naturreservatet. Peter Sundqvist, Ann Agby och Jerker Sundqvist motsätter sig att parkeringsplats anläggs enligt förslaget i skötselplanen, främst eftersom är belägen på deras mark. Vidare ifrågasätter man om naturreservatets biologiska värden är så stora att naturreservatsbildning är motiverad. Med anledning av synpunkterna på parkeringsplatsen, de svårigheter som Länsstyrelsen f.n. bedömer föreligga för att hitta annan lämplig plats samt att naturreservatet inte bedöms bli särskilt besöksintensivt, har parkeringsplats uteslutits i skötselplanen. Vad gäller de biologiska värdena vidhåller Länsstyrelsen att dessa motiverar bildande av naturreservat. Utöver justeringen om parkeringsplatsen har undantaget från föreskrifterna vad gäller underhåll av vägen i anslutning till naturreservatet förtydligats. Skälen för Länsstyrelsens beslut Skogsbränder med den brandintensitet och av den omfattning som inträffade i området år 2005 är ovanliga i södra Sverige. Skogsbränder är dock viktiga för skogens naturliga dynamik och är av stor betydelse för en mängd olika, och ofta ovanliga, arter som är mer eller mindre beroende av skogsbränder. Det ovanligt stora brandfältet i sig utgör således motiv till naturskydd. Motivet stärks av att naturreservatet dessutom ligger i den skogsbiologiska värdetrakten Stora Le som utpekats i länets Strategi för formellt skydd av skogsmark. Värdetrakten är särskilt viktig för skogstyperna lövblandad barrskog respektive triviallövskog, skogstyper som kan förväntas uppkomma spontant efter branden. Miljömål Naturreservatet utgör ett led i arbetet med att uppnå det av riksdagen antagna miljömålet Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv. Intresseprövning Med hänsyn till områdets värden och naturreservatets syften kommer pågående markanvändning att avsevärt försvåras. Länsstyrelsen bedömer att områdets värden bäst ges ett långsiktigt skydd genom bildande av naturreservat. Föreskrifterna är anpassade till naturreservatets syften och värden. De är främst avsedda att begränsa skador på mark samt växt- och djurliv. Vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap 25 miljöbalken finner Länsstyrelsen att föreskrifterna inte går längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Konsekvensutredning I enlighet med vad som sägs i 4 och 5 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, bedömer Länsstyrelsen att de föreslagna ordningsföreskrifterna enligt 7 kap. 30 MB innebär så begränsade kostnadsmässiga och andra konsekvenser att det saknas skäl för konsekvensutredning av regelgivning.

7 7(8) Hushållningsbestämmelser Naturreservatsbildningen är förenlig med hushållningsbestämmelserna för mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och med den för området gällande översiktsplanen. Upplysningar Dispens från föreskrifterna m.m. Om det finns särskilda skäl får Länsstyrelsen medge dispens från föreskrifterna för naturreservatet. Dispens får dock inte lämnas för åtgärder som strider mot syftet med naturreservatet. Om det finns synnerliga skäl får Länsstyrelsen helt eller delvis upphäva beslutet om naturreservatet (7 kap 7 miljöbalken). Insektsangrepp Det ansvar som markägaren har enligt 29 skogsvårdslagen kommer efter naturreservatsbildningen att vara statens ansvar. Annan lagstiftning gäller som vanligt Vid sidan av föreskrifterna för naturreservatet gäller annan lagstiftning som vanligt. Lagar och föreskrifter som bedöms vara av särskild betydelse för att syftet med naturreservatet ska uppnås är t.ex. följande: Regler om körning i terräng i terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen. Regler om fridlysning av växter och djur i miljöbalken och artskyddsförordningen. Förvaltare och förvaltningsuppgifter Förvaltare är Länsstyrelsen. Naturreservatets gränser märks ut i terrängen genom förvaltarens försorg enligt anvisningar av Naturvårdsverket. Förvaltningen bedrivs enligt den skötselplan som fastställts av Länsstyrelsen. Skötselplanen ska ligga till grund för naturreservatets skötsel och ska vid behov revideras. Ersättningstalan Om överenskommelse om ersättning inte kan träffas, måste sakägare som vill göra anspråk på ersättning eller inlösen väcka talan i Mark- och miljödomstolen som får avgöra ersättningsfrågan. Sådan talan måste enligt 31 kap 13 miljöbalken lämnas in till Mark- och miljödomstolen inom ett år efter att detta beslut vunnit laga kraft, i annat fall förlorar sakägaren rätten till ersättning. Kungörelse Beslutet ska kungöras i länets författningssamling och i Dalslänningen.

8 8(8) Föreskrifterna enligt 7 kap 30 miljöbalken träder i kraft den dag som framgår av kungörelsen i Länsstyrelsens författningssamling och gäller omedelbart även om de överklagas. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos regeringen, se bifogat formulär O4. I detta ärende har länsöverdirektör Agneta Kores beslutat. Naturvårdshandläggare Tord Wennerblom har varit föredragande. I handläggningen har också deltagit naturvårdsdirektör Sven Swedberg, funktionschef Johan Jannert, antikvarie Lisa Ragnarsson, arkitekt Anna Hendén och länsjurist Rebecca Schantz. Agneta Kores Tord Wennerblom

9 Hånketjärnet Bilaga 1 Lilla Bengtsvikevattnet ASSLERUD 1:23 Spätthålan BENGTSVIKEN 1:40 Grönlund Beslutskarta Naturreservatet BENGTSVIKEN Dals-Ed kommun Naturreservat Skala 1: m Tillhör Länsstyrelsens beslut: Datum Gräsön Bengtsvikevattnet Illustrationskarta till Länsstyrelsens beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Lantmäteriet

10 Bilaga 2 Dnr Beslut Ö V E R S I K T S K A R T A N a t u r r e s e r v a t e t B e n g t s v i k e n D a l s - E d k o m m u n S t o r a L e B e n g t s v i k e - v a t t n e t S a n n e r u d V ä g H å b o l Lantmäteriet Kilometer