Tid: torsdagen den 22 september 2016 kl ca Plats: Stora konferensrummet plan 8 (rum H821), Språkskrapan, Lundgrensgatan 7.

Transkript

1 HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakultetskansliet Eva Englund KALLELSE Humanistiska fakultetsstyrelsens ledamöter Kallelse Härmed kallas fakultetsstyrelsens ledamöter till sammanträde. Tid: torsdagen den 22 september 2016 kl ca Plats: Stora konferensrummet plan 8 (rum H821), Språkskrapan, Lundgrensgatan 7. Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats under Om oss, Fakultetsstyrelsen /handlingar / OM det är någon som har problem med att öppna någon länk till handlingarna kontakta mig gärna FÖRE mötet. Ledamöter har närvaroplikt. Förhinder att närvara meddelas snarast till eva.englund@hum.gu.se Med vänliga hälsningar Eva Englund Humanistiska fakultetskansliet 1 (1) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

2 HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Tid Närvarande Företrädare för verksamheten Margareta Hallberg Mats Andrén Per Holmberg Göran Larsson Kenneth Nyberg Petra Platen Mia Liinason Ordförande Företrädare för studenterna Jesper Anttila Houman Sadri Frånvarande Övriga närvarande Klas Eriksson, SACO Nico Hengst, student Ann Parinder, OFR-S Susanna Radovic Eva Englund Anna Nordling Fakultetssamordnare Kanslichef/utbildningsledare Vid protokollet Eva Englund Humanistiska fakultetskansliet 1 (2) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

3 Humanistiska fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson Fakultetsstyrelsen utser Kenneth Nyberg att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2 Anmälan av protokoll från fakultetsstyrelses sammanträde den 9 juni 2016 Protokollet är justerat. 3 Godkännande av föredragningslistan Fakultetsstyrelsen beslutar att godkänna dagordningen. 4 Dnr V 2016 /621 Utseende av ledamöter till hörandeförsamlingen inför tillsättning rektor Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att arbetet med utseende av ledamöter till hörandeförsamlingen ska följa den preliminära tidsplan som tagits fram att utse en arbetsgrupp bland styrelseledamöterna som tar fram förslag till ledamöter i hörandeförsamlingen att ge dekanus i uppdrag att fatta de beslut i övrigt som krävs för att ledamöter till hörandeförsamlingen ska kunna utses. Material: Arbetsprocess hörandeförsamling Regler för utseende av hörandeförsamling Fördelning av ledamöter till hörandeförsamling Justeras Humanistiska fakultetsstyrelsen beslutar att arbetet med utseende av ledamöter till hörandeförsamlingen ska följa den preliminära tidsplan och arbetsprocess som tagits fram att utse Göran Larsson, Petra Platen och Mia Liinason till en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till ledamöter i hörandeförsamlingen att ge dekanus i uppdrag att fatta de beslut i övrigt som krävs för att ledamöter till hörandeförsamlingen ska kunna utses. Vid protokollet Eva Englund Margareta Hallberg Kenneth Nyberg 2 (2)

4 HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakultetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson 2 Anmälan av protokoll från fakultetsstyrelses sammanträde den 25 augusti Godkännande av föredragningslistan 4 Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4. 5 Meddelanden 6 Dnr G 2016 /399 Anhållan om inrättande av huvudområdet Barn- och ungdomskultur på avancerad nivå för magisterexamen Diskussionssärende Föredragande: Åsa Wengelin Material: Anhållan om inrättande av huvudområdet Barn- och ungdomskultur på avancerad nivå för magisterexamen samt mastersexamen, Humanistiska fakultetskansliet 1 (6) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

5 7 Dnr V 2016 /715 Utbildningsutvärdering med extern bedömning för klassiska språk vid Humanistiska fakulteten Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt dekanus att fastställa bedömargruppen för utbildningsutvärdering av klassiska språk samt att ge dekanus i uppdrag att fatta de beslut i övrigt som krävs för att utvärdringen ska kunna genomföras. 8 Dnr PER 2016 /80 Professor i japanska Beslutsärende Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att en anställning som professor i japanska kan ledigkungöras. Material: Anhållan från institutionen för språk och litteraturer, inkl. reviderad ledigkungörelse Protokollsutdrag LFN (6)

6 9 Dnr PER 2016 /79 Professor i spanska med språkvetenskaplig inriktning Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att en anställning som professor i spanska med språkvetenskaplig inriktning kan ledigkungöras. Material: Anhållan från institutionen för språk och litteraturer, inkl. reviderad ledigkungörelse Protokollsutdrag LFN Dnr V 2016 /717 Riktlinjer för gästforskare vid Humanistiska fakulteten Föredragande: Margareta Hallberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta om fastställande av Riktlinjer för gästforskare vid Humanistiska fakulteten. Material: Riktlinjer för gästforskare vid Humanistiska fakulteten, (6)

7 11 Dnr U 2016 /177 Inrättande av ämnet kulturstudier för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta om inrättande av ämnet kulturstudier (Cultural studies) för utbildning på forskarnivå vid Institutionen för kulturvetenskaper, Humanistiska fakulteten. Material: Anhållan från Institutionen för kulturvetenskaper, Samråd utskottet för utbildning på forskarnivå 12 Dnr U 2016 /416 Allmän studieplan för doktorsexamen i kulturstudier Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i kulturstudier. Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i kulturstudier 4 (6)

8 13 Dnr U 2016 /415 Allmän studieplan för licentiatexamen i kulturstudier Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i kulturstudier. Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i kulturstudier 14 Dnr U 2016 /421 Allmän studieplan för doktorsexamen i datalingvistik Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i datalingvistik. Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i datalingvistik 5 (6)

9 15 Dnr U 2016 /199 Avvecklande av ämnet musikvetenskap konstnärlig/kreativ inriktning för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta om avvecklande av ämnet musikvetenskap konstnärlig/kreativ inriktning för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. Material: Anhållan från Institutionen för kulturvetenskaper, Mötesanteckningar utskottet för utbildning på forskarnivå, se punkt Dnr U 2016 /409 Avvecklande av ämnet spanska för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås skicka anhållan om avvecklande av ämnet spanska för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten till utbildningsnämnden för samråd. Material: Anhållan från Institutionen för språk och litteraturer, Övriga frågor 6 (6)

10 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsstyrelsen anmälda vid sammanträde E Englund Dekanus har P 2016/168 U 2016/405 U 2016/343 U 2016/390 U 2016/399 U 2016/480 U 2016/ beslutat nominera FD Camilla Brudin Borg, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, till STINT Teaching Sabbatical beslutat om institutionstillhörighet för doktorand antagen i forskarutbildningsämnet humaniora med utbildningsvetenskap beslutat utse filosofie doktor Anette Årheim, Linnéuniversitetet, som opponent och professor Bengt-Göran Martinsson, Linköpings universitet, docent Anna Lyngfelt, Göteborgs universitet, och docent Jenny Bergenmar, Göteborgs universitet, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden Christine Qvarfood, Göteborgs universitet) samt docent Anna Nordenstam, Göteborgs universitet, som ordförande vid Katrin Lilja Waltås disputation den 30 september för filosofie doktorsexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap på en avhandling med titeln Äger du en skruvmejsel? Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och GY beslutat utse professor Jean-Pierre Brach, Sorbonne, Paris, som opponent och professor Mattias Gardell, Uppsala universitet, professor Chatarina Raudvere, Köpenhamns universitet, och docent Andreas Önnerfors, Göteborgs universitet, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Göran Larsson, Göteborgs universitet) samt professor Henrik Bogdan, Göteborgs universitet, som ordförande vid Christian Giudices disputation den 28 oktober 2016 för filosofie doktorsexamen i religionsvetenskap på en avhandling med titeln Occultism and Traditionalism: Arturo Reghini and the Anti-Modern Reaction in early Twentieth-Century Italy beslutat utse docent, Lars Kaijser, Stockholms universitet, som opponent och professor Alf Arvidsson, Umeå universitet, docent, Oscar Pripp, Uppsala universitet, och docent Karin Larsson Eriksson, Växjö, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Alf Björnberg, Göteborgs universitet) samt docent Mats Nilsson, Göteborgs universitet, som ordförande vid Olle Stenbäcks disputation den 16 september 2016 för filosofie doktorsexamen i etnologi på en avhandling med titeln Den ofrivilliga lyssnaren. Möten med butiksmusik beslutat utse docent Lennart Larsson, Uppsala universitet, som granskare och filosofie doktor Lena Rogström, Göteborgs universitet, som examinator vid Lisa Holmers licentiatuppsatsseminarium den 30 september 2016 för en licentiatexamen i nordiska språk på en uppsats med titeln Grammatik i SAOL. En undersökning av grammatisk information i Svenska Akademiens ordlista över 130 år beslutat utse professor Matthew S. Liao, New York University, som opponent och docent Daniela Cutas, Umeå universitet, professor Jonas Olson, 1

11 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsstyrelsen anmälda vid sammanträde E Englund Stockholms universitet, och docent Helena Olofsdotter Stensöta, Göteborgs universitet, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Joakim Sandberg, Göteborgs universitet) samt professor Frans Svensson, Stockholms universitet, som ordförande vid Sandra Lindgrens disputation den 28 oktober 2016 för filosofie doktorsexamen i praktisk filosofi på en avhandling med titeln Four Questions Concerning Love and Friendship. U 2016/510 V 2015/468 V 2016/509 V 2016/567 V 2016/ beslutat utse Filosofie doktor Pernilla Rasmussen, som opponent och docent Louise Wallenberg, Stockholms universitet, docent Lena Larsson Lovén, Göteborgs universitet, och professor Karin Wagner, Göteborgs universitet, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Alf Björnberg, Göteborgs universitet) samt professor emeritus Olle Edström, Göteborgs universitet, som ordförande vid Malin Carlgrens disputation den 11 november 2016 för filosofie doktorsexamen i konst- och bildvetenskap på en avhandling med titeln Birgittaskolorna. Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse beslutat utse Maria Johansen att representera profilämnet idéhistoria i Europaprogrammets programnämnd beslutat fastställa underlag för utvärdering av utbildning i ryska inkl. fornkyrkoslaviska beslutat utse professor Åsa Abelin till humanistiska fakultetens representant i rådet för forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) beslutat föreslå professor Göran Malmstedt, institutionen för historiska studier, och som personlig ersättare docent Jenny Bergenmar, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion som fakultetens ledamot i Biblioteksnämnden för mandatperioden Dekanus har på styrelsens vägnar G 2016/114 G 2016/124 G 2016/160 U 2016/ beslutat inrätta huvudområdet Digital humaniora för filosofie masterexamen beslutat inrätta masterprogrammet Antik och medeltida filosofi och klassisk filologi jämte utbildningsplan beslutat inrätta kandidatprogrammet Guide: upplevelser, kommunikation och kulturarv jämte utbildningsplan beslutat inrätta ämnet lingvistik för utbildning på forskarnivå vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Humanistiska fakulteten. 2

12 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsstyrelsen anmälda vid sammanträde E Englund U 2016/176 V 2016/509 V 2016/ beslutat avveckla ämnet allmän språkvetenskap vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Humanistiska fakulteten beslutat utse professor Per-Arne Bodin, Stockholms universitet och professor Jouko Lindstedt, Helsingfors universitet, i fakultetsextern bedömargrupp för utvärdering av huvudområdet ryska inkl. fornkyrkoslaviska beslutat utse Åsa Wengelin vicedekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, till fakultetens ledamot i Samordningsnämnden för lärarutbildningen. 3

13 Institutionen för kulturvetenskaper, Dnr G2016/399 Mats Nilsson Utbildningsansvarig Till Fakultetsstyrelsen Humanistiska fakulteten Anhållan om inrättande av huvudområdet Barn- och ungdomskultur på avancerad nivå för magisterexamen samt mastersexamen Härmed ansöker vi om att få huvudområdet Barn- och ungdomskultur inrättat på avancerad nivå. Barn- och ungdomskultur finns redan inrättat som huvudområde på grundnivå (kandidatnivå) och är ett område där många lärare/forskare på institutionen är aktiva. 1. Beskrivning av huvudområdets syfte och målsättning samt för vilken/vilka examina huvudområdet är avsett. Barn- och ungdomskultur är ett mångvetenskapligt huvudområde, där vi studerar barn- och ungas uppväxtvillkor i relation till centrala samhälleliga institutioners handlings- och tankemönster. Utifrån historiska och kulturvetenskapliga perspektiv diskuteras barns och ungas kulturella tillhörighet, deras självförståelse och identitetsskapande. Kurserna i Barn- och ungdomskultur ger verktyg att analysera barns och ungas kulturella världar och att öka förståelsen för dessa. Barndoms- och ungdomsbegreppen problematiseras genomgående och ställs i relation till olika former av kulturproduktion och kulturskapande. Grundläggande teman är kulturproduktion för och med barn och unga i det samtida mediesamhället samt barns och ungas egna estetiska praktiker och skapande. Denna ansökan gäller inrättande av Barn- och ungdomskultur på avancerad nivå för att ge studenterna möjlighet att ta en magisterexamen. 2. Huvudområdets plats i universitetets samlade utbildningsutbud. Utbildningens plats ska tydliggöras och motiveras väl och eventuella överlappningar med andra huvudområden ska redovisas. Eftersom barn- och ungdomskultur redan finns inrättat som huvudområde på 1

14 grundnivå är detta en komplettering. Kurser på avancerad nivå ger studenterna en möjlighet att ta en magisterexamen, vilket gör att de blir behöriga att söka forskarutbildning i Kulturstudier. Kurserna i Barn- och ungdomskultur betonar de kulturanalytiska perspektiven, inte minst vad gäller populärkultur och de normkritiska perspektiven. Demokrati och delaktighet för barn är viktiga aspekter som lyfts fram i kurserna, liksom barns och ungas egna kulturella skapande. Denna inriktning skiljer Barn- och ungdomskulur från det vid utbildningsvetenskapliga fakulteten befintliga Barnoch ungdomsvetenskap, vars inriktning är mer inriktad på lärande. 3. Lärarkompetens och kompetensutveckling. Tillgången på tillsvidareanställda vetenskapligt kompetenta samt högskolepedagogiskt utbildade lärare, doktorander och eventuell annan personal som medverkar i huvudområdet ska redovisas, liksom möjligheterna till kompetensutveckling. Lärarkompetensen är bred inom fältet barn- och ungdomskultur på institutionen med lektorer som disputerat i etnologi (Åsa Andersson, Eva Knuts), musikvetenskap (Åsa Bergman, Thomas Bossius) samt genusvetenskap (Jeanette Sundhall), alla med anknytning till olika former av barn- och ungdomskultur. Docentkomptens finns. 4. Forskningsanknytning. Institutionella förutsättningar, vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt samt dessa aspekters koppling till huvudområdet i fråga ska beskrivas. Forskning kring barn- och ungdomskultur i olika former är stark. Åsa Bergmans forskning är inriktad mot villkor för barns och ungas lärande i olika musikrelaterade kontexter, Åsa Andersson forskar om ungdomars identitetskapande, Thomas Bossius om ungdomar och subkulturer och Jeanette Sundhall om barn, politik och demokrati. Karolina Westling undersöker i sitt doktorandprojekt hur barn representeras i film från 1930-talet till nutid. 5. Övergångsmöjligheter till utbildning på nästa nivå ska beskrivas under förutsättning att detta är relevant för det aktuella huvudområdet. En magisterexamen i Barn- och ungdomskultur ger behörighet till den planerade forskarutbildningen i Kulturstudier. Att kunna ge studenter möjligheten att gå vidare och ansöka om doktorandplats är en viktig orsak till att huvudområdet bör etableras på avancerad nivå. 6. Internationalisering. Internationellt studentutbyte, utbildningssamarbete med andra universitet, lärarutbyte, undervisning på andra språk än svenska och internationella perspektiv i undervisningen ska redovisas. Potentialen för internationella student- och lärarutbyten liksom andra samarbeten är stor. Lärarna/forskarna har viktiga kontaktytor utanför Sverige i sin forskning. Till exempel medverkade Jeanette Sundhall i de nordiska kurser som gas i Fudan, Kina,

15 För närvarande har vi en adjunkt som är doktorand i film i London (Karolina Westling), som när hon återkommer tillför ytterligare kompetens vad gäller film och barn. 7. Förutsättningar för ev. verksamhetsförlagd utbildning eller praktik. För huvudområden som innehåller verksamhetsförlagd utbildning eller praktik ska förutsättningarna för att anordna detta redovisas. Kurserna i Barn- och ungdomskultur genomförs i form av praktiknära undervisning, dvs med studiebesök och kontakter med det omgivande samhället. De kan också för de som vill ha ytterligare praktik kombineras med kursen Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning. 8. Stabilitet och långsiktighet. Förutsättningar för att säkerställa god kvalitet i huvudområdet över en längre tid ska redovisas. Det kan röra sig om förmodat söktryck och huruvida huvudområdet finns vid annat lärosäte inom eller utanför Sverige osv. Söktrycket finns och är ackumulerat efter att kandidatkurser funnits på grundnivå under flera år. Så vitt vi vet förekommer inte huvudområdet eller kurser med kombinationen barn och ungdom på annat lärosäte i Sverige. Huvudområdet finns idag inte vid något annat universitet/högskola i Sverige. Närliggande områden som barnkunskap respektive ungdomskunskap finns, men inte kombinationen. På institutionens mastersprogram Kultur och demokrati kan studenterna välja Barnoch ungdomskultur som valbara kurser, vilket ökar underlaget samtidigt som det ger programstudenterna fler kurser att välja bland. Undervisande lärare/forskare är tillsvidareanställa och kan förväntas vara kvar en längre tid. Studenterna som läser institutionens kandidatprogram Kultur, estetik och kulturellt entreprenörskap eller Kandidatprogrammet Kultur och gör en kandidatuppsats inom dessa program är behöriga till kurserna i Barn- och ungdomskultur, vilket ger en stabil rekryteringsbas. 9. Huvudområdets koppling till en framtida arbetsmarknad. Analys av samhällets framtida behov av personer med aktuell utbildning, arbetslivsanknytning i undervisningen och olika former för samverkan med avnämare ska redovisas. Barn- och ungdomsperspektivet är viktigt inom många offentliga förvaltningar och kulturinstitutioner, och kurserna kan fungera som vidareutbildning och kompetensutveckling för många yrkeskategorier som arbetar med barn och/eller ungdomar. Kurserna i Barn- och ungdomskultur är även möjliga som en fortbildning för lärare. 10. Hållbar utveckling. I underlaget ska framgå hur hållbar utveckling beaktas och integreras i huvudområdets innehåll. Diskussioner kring vad som är socialt och kulturellt hållbart över tid är en viktig del i kurserna. Barn och ungdomar är våra kommande generationer och 3

16 frågor som rör framtiden, och inte minst frågor kring demokrati och delaktighet, och hur detta skapas idag bland unga, är en integrerad del i kursernas innehåll. 11. Bildning. I underlaget ska framgå hur bildningsaspekter beaktas och integreras i huvudområdet. Att lärarna som undervisar i Barn- och ungdomskultur har sin bakgrund i institutionens estetiskt inriktade huvudområden filmvetenskap, musikvetenskap och konstvetenskap eller de mer kulturanalytiska inom etnologi, kulturstudier samt genusvetenskap borgar för att bildningsaspekten hela tiden finns närvarande. Bildningsbegreppet diskuteras utifrån exempel från olika konstoch medieringsformer, liksom med exempel från olika kontexter. Bildning som en viktig del av framtiden är bärande moment samtidigt som bildningsidealet som ett fast, oföränderligt villkor för kulturellt skapande utmanas i kurserna. I stället betonas förändring av detta ideal. 12. Likabehandling. I underlaget ska framgå hur jämställdhet och likabehandling utgör integrerade perspektiv i utbildningen. Barns och unga vuxnas rättigheter, demokrati, delaktighet och hur jämställdhet och likabehandling är, och hur det görs till en del av deras vardag, har en stark och tydlig plats i kurserna../. 4

17 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Styrelsen vid humanistiska fakulteten, Institutionen för språk och litteraturer anhåller härmed om att få ledigkungöra en tillsvidareanställning som professor i japanska (PER 2016/80). Enligt universitetets anställningsordning (Dnr V 2012/738) ska en dylik rekrytering föregås av överväganden kring befattningens strategiska betydelse för utbildning och forskning, förutsättningar för finansiering samt vilka krav som ska vara förenade med anställningen för att den bäst ska svara upp mot verksamhetens behov. Nedan följer en kort redogörelse som inbegriper sådana överväganden, kompletterad av två bilagor. Japanska räknas till de orientaliska språken, och som sådant utgör det ett viktigt ämne i en alltmer globaliserad värld. Inom den högre utbildningen får därför japanskan anses ha en given plats, med god potential till framtida utveckling. Ämnet åtnjuter ett stabilt och starkt söktryck från studenterna. På utbildningssidan finns ett brett utbud av kurser, på såväl grundnivå och avancerad nivå som på forskarnivå. Därtill ingår det i flera programutbildningar Internationella språkprogrammet, Ekonomprogrammet och Språk och interkulturell kommunikation. För närvarande har ämnet ett uppdrag på 116 helårsstudenter, med en förväntad genomströmning på ungefär 70 procent. Inom utbildningen på forskarnivå finns tre aktiva doktorander, varav en disputerade under vårterminen Ämnets forskning är livaktig på flera områden, med tonvikt på fonetik, dialektologi och översättningsstudier. Sedan flera år tillbaka har det rått brist på disputerade lärare/forskare i japanska. År 2012, i samband med att en av ämnets dåvarande professorer skulle gå i pension, gjordes därför ett försök att rekrytera en ny professor till ämnet. En anställning lystes ut och en grupp sökande anmälde sitt intresse. Rekryteringen kunde dock inte genomföras, eftersom de sakkunniga inte entydigt kunde visa att någon av kandidaterna hade uppnått professorskompetens, varför fakultetens lärarförslagsnämnd sedermera beslutade att låta avbryta ärendet. Att institutionen nu vill göra ett nytt försök att rekrytera en professor i japanska betingas av flera faktorer. Först och främst behöver den vetenskapliga sidan av verksamheten förstärkas inför den generella satsning på ämnet som nu planeras. I dagsläget finns fem tillsvidareanställda lärare att tillgå, närmare bestämt en professor, en universitetslektor och tre universitetsadjunkter (varav en nyligen disputerat), samtidigt som två anställningar som universitetslektor är under tillsättning, en på 100 procent och en på 50 procent. Ämnets enda kvarvarande professor är dock född 1952 och beräknas alltså gå i pension inom några år, vilket accentuerar vikten av att påbörja en rekrytering redan nu. Därtill ska läggas att tillgången på potentiella professorskandidater framstår som något bättre i dagsläget än 2012, inte minst i ett internationellt perspektiv, vilket gör utsikterna till framgång något ljusare. Anställningens inriktning framgår av bifogad utlysningstext, Bilaga 1 Professor i japanska ). Institutionen för språk och litteraturer 1 (2) Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

18 Beredningen av detta anställningsärende har ägt rum i både ledningsgrupp och institutionsråd, vilka båda har ställt sig bakom rekryteringen i fråga. Därtill bör noteras att institutionen kan uppvisa en sund och stabil ekonomi, med potential att förbli så under överskådlig tid, vilket borgar för att ämnet kommer att kunna bära de kostnader som är förenade med den aktuella anställningen. Detta visas av det ekonomiska underlag som tagits fram för ändamålet (jfr Bilaga 2, Kalkyl japanska ), varur framgår dels anställningssituationen i ämnet, dels det faktum att det finns ett gott resursöverskott att tillgå. Göteborg den 30 maj 2016, Gunnar Bergh, prefekt 2 (2)

19 Kalkyl Japanska Annan grundutbildning Forsk Intäkter Antal hst 2016:116 Anslag Summa intäkter Stöd Lönekostnader Födår omf antal tim kostnad tkr omf antal tim kostnad tkr omf omf Nagano-Madsen Yasuko, prof, språk % % 412 Nordeborg, Martin, lektor, kultur % % % 459 Okamoto-Gustafsson Yuka, adj % Lektor, 100%, under tillsättning 80% % 141 Lektor, 50%, under tillsättning 42% % 60 Takasaki Ivarsson, Fusae, adj % % 112 Lönekostnader totalt 387% % % % 459 Övriga kostnader Avskrivningar Infrastrukturavgift 4% 94 4% - 4% 33 Driftskostnader Kostnader kärnverksamhet Kostnader stödverksamhet Lokalkostnad 8% 187 8% - 8% 125 Medfinansiering projekt Univgem overhead 36% % - 13% 113 Fakultetsgem overhead 8% 195 8% - 3% 26 Instgem overhead 40% % - 19% 165 Totalt stödverksamhet Kostnader totalt Beräknat resultat Kostnad/timme 710 Resultat timmar 566 * Negativt antal timmar anger hur många klocktimmar för mycket det finns i ämnet. Positivt tal anger hur många klocktimmar mer undervisning det finns utrymme till inom ämnet.

20 Utbildning Forskning Indirekta kostnader Universitetsgemensamma 36% 13% Fakultetsgemensamma 8% 3% Institutionsgemensamma 40% 19% summa 84% 35% Alternativ 2 Uppdelning mellan utbildning, forskning och uppdragsverksamhet Indirekta kostnader Utbildning Forskning Anslag/bidraUppdragsutb Anslag/bidrappdragsforskn Universitetsgemensamma Fakultetsgemensamma Institutionsgemensamma summa PÅLÄGG PÅ DIREKTA KOSTNADER Utbildning Forskning Direkta kostnader Lokalkostnader 8% 8% IT-kostnader 4% 4%

21

22

23

24

25 HUMANISTISKA FAKULTETEN Lärarförslagsnämnden PROTOKOLL Sammanträdesdatum Tid Lokal: H818, plan 8, Lundgrensgatan 5 Närvarande Frånvarande Margareta Hallberg Professor, ordförande Mats Andrén Professor, 1 9:2 och 9:4 13:1 Lars Borin Professor Per Cornell Professor Maria Olaussen Professor, del av 9:1 Ola Sigurdson Professor Jakob Winther Forsbäck Forskarstuderande, del av 9:1 Fredrik Engström Proprefekt, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 6:1 6:6 Göran Malmstedt Prefekt, Institutionen för historiska studier, 7:1 Helene Whittaker Institutionen för historiska studier, 7:1 Lars Nyström Institutionen för historiska studier, 7:1 Prefekt, Institutionen för kulturvetenskaper, 8:1 8:3 Cecilia Rosengren Prefekt, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, 9:1 Katharina Vajta Proprefekt, Institutionen för språk och litteraturer 10:1 10:3 Marie Olofsson Institutionen för språk och litteraturer 10:1 10:3 Lena Rogström Prefekt, Institutionen för svenska språket, 11:1 11:2 Åsa Wengelin Vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå, 12:1 12:2 Lena Martinsson Professor Vid protokollet Eva Englund Humanistiska fakultetskansliet 1 (2) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

26 Lärarförslagsnämnden Ärende FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Beslut/åtgärd 10 Institutionen för språk och litteraturer 10:2 PER 2016 /80 Professor i japanska Material: Ledigkungörelse Anhållan om inrättande, Proprefekten Katharina Vajta och Marie Olofsson deltar som ledamöter i lärarförslagsnämnden. Lärarförslagsnämnden rekommenderar fakultetsstyrelsen att besluta att en anställning som professor i japanska kan ledigkungöras efter redaktionella ändringar och tillägg i ledigkungörelsen, se E-rek. Ur protokollet Eva Englund Exp. Institutionen för språk och litteraturer 2 (2)

27 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Styrelsen vid humanistiska fakulteten, Institutionen för språk och litteraturer anhåller härmed om att få ledigkungöra en tillsvidareanställning som professor i spanska med språkvetenskaplig inriktning (PER 2016/79). Enligt universitetets anställningsordning (Dnr V 2012/738) ska en dylik rekrytering föregås av överväganden kring befattningens strategiska betydelse för utbildning och forskning, förutsättningar för finansiering samt vilka krav som ska vara förenade med anställningen för att den bäst ska svara upp mot verksamhetens behov. Nedan följer en kort redogörelse som inbegriper sådana överväganden, kompletterade av angivna bilagor. Ämnet spanska ingår i den grupp av moderna språk som utgör institutionens större ämnen. På utbildningssidan uppvisar ämnet en bred verksamhet, både inom program och på fristående kurs. Uppdraget på grundnivå och avancerad nivå motsvarar för närvarande 118 helårsstudieplatser, med en förväntad genomströmning på 78 helårsprestationer. Därtill är aktiviteten på forskarnivå omfattande, speglad bl.a. i det faktum att fyra doktorander har disputerat i spanska under de tre senaste terminerna, att ytterligare sju forskarstuderande för närvarande genomgår utbildning i ämnet på forskarnivå, och att flera internationella handledningssamarbeten pågår som en integrerad del av denna verksamhet. På forskningssidan företer ämnet en likaledes bred profil, med bl.a. två externfinansierade projekt (via VR respektive RJ). Kännetecknande för forskningen är den tvärvetenskapliga ådran, där bl.a. migration och gränser, språkligt landskapande och komparativa historiska perspektiv står i förgrunden. Institutionens önskan om att låta rekrytera en professor i spanska betingas av rådande personalsituation. I dagsläget tjänstgör åtta lärare på tillsvidareförordnande, en professor (med inriktning mot språkvetenskap), fem universitetslektorer (varav två docenter, båda med inriktning mot litteraturvetenskap) och två universitetsadjunkter. Av ovanstående avser två att gå i pension inom en snar framtid, däribland nu verksam professor, vilken kommer att lämna sin anställning vid 2017 års utgång. För att kunna säkerställa den fortsatta kvaliteten i verksamheten, inom utbildning, forskning och samverkan, framstår det som strategiskt viktigt att institutionen nu kan inleda en rekryteringsprocess i syfte att fylla den lucka som uppstår. Medan rubriceringen för nuvarande innehavare är professor i romanska språk, särskilt spanska föreslår institutionen att den nya anställningen betecknas professor i spanska med språkvetenskaplig inriktning, detta för att den tydligare speglar det faktiska behovet i ämnet, d.v.s. de arbetsuppgifter som behöver utföras av den kommande innehavaren (jfr förslag till utlysningstext i Bilaga 1, Professor i spanska med språkvetenskaplig inriktning ). Beredningen av detta anställningsärende har ägt rum i både ledningsgrupp och institutionsråd, vilka båda har ställt sig bakom rekryteringen i fråga. Till detta ska läggas att institutionen kan uppvisa en sund och stabil ekonomi, med potential att förbli så under överskådlig tid, vilket borgar för att ämnet kommer att kunna bära de kostnader som är förenade med den aktuella anställningen. Detta visas av Institutionen för språk och litteraturer 1 (2) Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

28 det ekonomiska underlag som tagits fram för ändamålet (jfr Bilaga 2, Kalkyl spanska 2016 ), varur framgår dels anställningssituationen i ämnet, dels det faktum att det finns ett resursöverskott att tillgå. Göteborg den 30 maj 2016, Gunnar Bergh, prefekt 2 (2)

29 Kalkyl Spanska Intäkter Grund Antal hst 2016: 118 Annan grundutb Forsk Anslag Lärarutbildningen Summa intäkter Externa proj Stöd Lönekostnader födår omf antal tim Kostnad omf antal tim Kostnad omf omf omf Castro, Andrea, lektor, litt % % 244 Flores Ohlson, Linda, lektor, språk % % 102 5% 29 Forné, Anna, lektor, litt % % % 614 Garcia, Oscar, lektor, litt % % 98 Granvik, Anton, lektor, språk % % 54 Jimenez Tornatore, Eduardo, adjunkt, litt % % 406 Järlehed, Johan, lektor språk % % 568 Söhrman, Ingmar, prof, språk** % % 618 Lönekostnader totalt 439% % % % 29 Övriga kostnader Avskrivningar Infrastrukturavgift 4% 129 4% 2 5% 76 Driftskostnader Kostnader kärnverksamhet Kostnader stödverksamhet Lokalkostnad 8% 257 8% 4 8% 122 Medfinansiering projekt Univgem overhead 36% % 18 13% 208 Fakultetsgem overhead 8% 267 8% 4 3% 48 Instgem overhead 40% % 20 19% 304 Kostnader stödverksamhet 92% % 46 43% Kostnader totalt Beräknat resultat Kostnad/timme igenomsnitt 851 Resultat timmar* 93 * Negativt tal anger hur många timmar för mycket det finns i ämnet i förhållande till anslaget Positivt tal anger hur många fler klocktimmar man skulle kunna lägga ut i förhållande till anslaget *** Går i pension ht 2017

30 Utbildning Forskning Indirekta kostnader Universitetsgemensamma 36% 13% Fakultetsgemensamma 8% 3% Institutionsgemensamma 40% 19% summa 84% 35% Alternativ 2 Uppdelning mellan utbildning, forskning och uppdragsverksamhet Indirekta kostnader Utbildning Forskning Anslag/bidraUppdragsutb Anslag/bidrappdragsforskn Universitetsgemensamma Fakultetsgemensamma Institutionsgemensamma summa PÅLÄGG PÅ DIREKTA KOSTNADER Utbildning Forskning Direkta kostnader Lokalkostnader 8% 8% IT-kostnader 4% 5%

31

32

33

34

35 HUMANISTISKA FAKULTETEN Lärarförslagsnämnden PROTOKOLL Sammanträdesdatum Tid Lokal: H818, plan 8, Lundgrensgatan 5 Närvarande Frånvarande Margareta Hallberg Professor, ordförande Mats Andrén Professor, 1 9:2 och 9:4 13:1 Lars Borin Professor Per Cornell Professor Maria Olaussen Professor, del av 9:1 Ola Sigurdson Professor Jakob Winther Forsbäck Forskarstuderande, del av 9:1 Fredrik Engström Proprefekt, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 6:1 6:6 Göran Malmstedt Prefekt, Institutionen för historiska studier, 7:1 Helene Whittaker Institutionen för historiska studier, 7:1 Lars Nyström Institutionen för historiska studier, 7:1 Prefekt, Institutionen för kulturvetenskaper, 8:1 8:3 Cecilia Rosengren Prefekt, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, 9:1 Katharina Vajta Proprefekt, Institutionen för språk och litteraturer 10:1 10:3 Marie Olofsson Institutionen för språk och litteraturer 10:1 10:3 Lena Rogström Prefekt, Institutionen för svenska språket, 11:1 11:2 Åsa Wengelin Vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå, 12:1 12:2 Lena Martinsson Professor Vid protokollet Eva Englund Humanistiska fakultetskansliet 1 (2) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

36 Lärarförslagsnämnden Ärende FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Beslut/åtgärd 10 Institutionen för språk och litteraturer 10:1 PER 2016 /79 Professor i spanska med språkvetenskaplig inriktning Material: Ledigkungörelse Anhållan om inrättande, Proprefekten Katharina Vajta och Marie Olofsson deltar som ledamöter i lärarförslagsnämnden. Lärarförslagsnämnden rekommenderar fakultetsstyrelsen att besluta att en anställning som professor i spanska med språkvetenskaplig inriktning kan ledigkungöras efter redaktionella ändringar och tillägg i ledigkungörelsen, se E-rek. Ur protokollet Eva Englund Exp. Institutionen för språk och litteraturer 2 (2)

37 HUMANISTISKA FAKULTETEN Ola Sigurdson Vicedekan för forskning och forskarutbildning FÖRSLAG TILL BESLUT 1 / dnr V 2016/717 Humanistiska fakultetsstyrelsen Riktlinjer för gästforskare vid Humanistiska fakulteten År 2012 tilldelade rektor Humanistiska fakulteten medel efter forskningsutvärderingen RED 10 som bland annat skulle användas till internationella gästforskare. Satsningen på gästforskare har sedan fortsatt, även utan rektors särskilda medel. Samtliga institutioner vid fakulteten har utnyttjat möjligheten med gästforskare, och det har också inneburit en tydlig ökning av antal gästforskare sedan Fakulteten ser den internationella gästforskarsatsningen som en del av fakultetens långsiktiga satsning på kvalitet och internationalisering av forskningen. Vid rekrytering av gästforskare är det viktigt att tillse att det handlar om äkta gästlärare, dvs. någon med unik kompetens som rekryteras utifrån som det finns ett specificerat verksamhetssyfte med och därmed får rekryteras utan utlysning. När så sker ska beslutet anslås om anställningen är längre än sex månader. Gästforskarsatsningen ska följas upp och utvärderas årligen, med utgångspunkt i följande riktlinjer: Vid nominering Till nomineringen vid institutionen bifogas ett dokument där det kortfattat klargörs vilka konkreta arbetsuppgifter som gästforskaren skall utföra under sin vistelse vilka resultat och effekter som institutionen förväntar sig av forskarens vistelse hur arbetsuppgifter, resultat och effekter förhåller sig till institutionens övergripande forskningsstrategier hur värdskapet för gästforskaren ska organiseras vid institutionen Efter avslutad vistelse När gästforskaren har avslutat sin vistelse vid institutionen upprättas ett uppföljande dokument som likaledes kortfattat sammanfattar hur utfallet motsvarar ovanstående fyra punkter. Humanistiska fakultetskansliet 1 (2) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

38 Till fakulteten Redovisning av gästforskarbesöket presenteras med utgångspunkt i ovanstående dokument för fakultetsstyrelsen. 2 (2)

39 GÖTEBORGS UNIVERSITET FÖRSLAG Institutionen för kulturvetenskaper Dnr: U 2016/177 Inrättande av forskarutbildningsämnet Kulturstudier Institutionen för kulturvetenskaper anhåller om att Kulturstudier inrättas som ämne för utbildning på forskarnivå med placering vid institutionen. För underlag se bifogad bilaga samt i separata dokument bilagda förslag till allmänna studieplaner för ämnet. För Institutionen för kulturvetenskaper Alf Björnberg Viceprefekt för utbildning på forskarnivå 1

40 Bilaga till förslag angående inrättande av Kulturstudier som ämne för utbildning på forskarnivå 1. Beskrivning av forskarutbildningsämnet: Hur förhåller sig ämnet till aktuellt område för forskning och till angränsande forskarutbildningsämnen? Vid de två senaste antagningstillfällena till utbildning på forskarnivå vid institutionen har ett flertal sökande med grundutbildning inom området kulturstudier/kulturvetenskap från andra lärosäten ansökt till utbildning på forskarnivå i institutionens övriga ämnen. I ett flertal fall har dessa sökande bedömts som ej behöriga till det ämne till vilka de ansökt men likafullt framstått som mycket kvalificerade sökande. Slutsatsen är därför att det finns ett tilltagande söktryck till utbildning på forskarnivå från studenter inom ämnesområdet kulturstudier, såväl med grundutbildning från GU som med utbildning från andra lärosäten. För närvarande finns vid institutionen en stark forskningsaktivitet inom området kulturstudier, ofta spännande över gränslandet mellan humaniora och samhällsvetenskap. Hur kan ämnet utvecklas? Det centrala intresseområdet för kulturstudier har hittills varit det alltmer växande utbudet av samtidskulturella uttryck, ungdomliga subkulturer, ungas och äldres upptagenhet av symboler, stilar, kulturella koder och konsumtionsmönster, samt produktionen och bruket av till exempel musik, film, tecknade serier och mode. Till detta område har under de senaste åren fogats en alltmer intensiv forskning inom området urbanitetskultur och gentrifieringsprocesser, ett område där institutionen för närvarande ser stora utvecklingsmöjligheter. Hur förhåller sig ämnet till aktuellt område för utbildning på grund- och avancerad nivå? Grundutbildningsämnet kulturvetenskap knöts till det då nyinrättade Centrum för kulturstudier år År 2004 sammanslogs denna centrumbildning med Institutionen för musik- och filmvetenskap, och ämnet har sedan sammanslagningen 2009 tillhört Institutionen för kulturvetenskaper. Vid ingången av 2000-talet fanns kurser i ämnet upp till kandidatnivå. Huvudområdets benämning ändrades från kulturvetenskap till kulturstudier år Efter Bologna-reformen inrättades magisterkursen Kulturens praktiska fält år Sedan dess har vid institutionen examinerats totalt 13 studenter från den kursen, samt 1 student som tagit en magisterexamen genom att läsa fristående kurser inom detta huvudområde med behörighet att antas till utbildning på forskarnivå. För närvarande finns vid institutionen ett utbud av kurser på avancerad nivå inklusive examensarbete för magisterexamen, vilket gör det möjligt att avlägga sådan examen med kulturstudier som huvudområde. Hur bidrar ämnet till fakultetens samverkan med det omgivande samhället? Ett centralt inslag i magisterkursen Kulturens praktiska fält var den sammanhållna praktikkursen om 15 hp. Erfarenheterna från denna kurs har vidareförts och utvecklats i kursen Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning för vilken kursansvaret ligger vid Institutionen för kulturvetenskaper. Det finns alltså vid institutionen en mångårig erfarenhet av samverkan med olika kulturinstitutioner i omvärlden. 2

41 2. Beskrivning av forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet: Hur bidrar miljön till att doktoranden uppnår samtliga nationella examensmål? För att säkra kvaliteten hos institutionens forskarutbildningsmiljö pågår för närvarande ett arbete i syfte att i högre grad än tidigare låta institutionens samlade utbildning på forskarnivå snarare än det enskilda forskarutbildningsämnet utgöra den faktiska forskarutbildningsmiljön. Institutionen organiserar redan idag arbetsseminarier kring avhandlingsarbeten som en institutionsgemensam seminarieserie. I de reviderade allmänna studieplaner som fastställdes av Humansitiska fakultetsstyrelsen i december 2015 finns därutöver en institutionsgemensam kursdel (d.v.s. obligatoriska gemensamma kurser) om 22,5 hp. Enligt det bifogade förslaget till allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturstudier kommer också detta ämne att ingå i denna institutionsgemensamma forskarutbildningsmiljö. Dessutom föreslås ytterligare en obligatorisk 7,5 hp-kurs vara gemensam för kulturstudier och det existerande forskarutbildningsämnet genusvetenskap (se bifogat förslag till reviderad allmän studieplan i sistnämnda ämne). De gemensamma kursdelarna utformas särskilt med beaktande av att uppfyllandet av samtliga nationella examensmål skall kunna verifieras. Hur kan forskningsmiljön bidra till att doktoranden får tillgång till flera olika perspektiv inom forskningsområdet? Kontinuerlig seminarieverksamhet som inkluderar handledare och övriga forskare/lärare inom området säkerställer att doktoranderna får tillgång till en rad olika perspektiv inom forskningsområdet. Hur kan forskningsmiljön bidra till att doktoranden får möjlighet till samspel med andra doktorander och forskare? Den sammanhållna forskarutbildningsmiljön vid institutionen ger tillsammans med institutionens mångdisciplinära seminariemiljö rika möjligheter till samspel med doktorander och forskare från institutionens övriga ämnen. Hur är förutsättningarna i forskarmiljön för att doktorandens forskning väsentligt ska kunna bidra till kunskapsutveckling inom området? Som en del av utbildningen på forskarnivå uppmuntras institutionens doktorander kontinuerligt att medverka med bidrag till forskningskonferenser och tidskrifter. Hur säkerställs stabilitet och kontinuitet för doktoranden i den aktuella forskarmiljön? Varje doktorand tilldelas vid antagningen en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Varje doktorands handledningssituation följs upp kontinuerligt i samband med revision av den individuella studieplanen, och vid behov oftare, för att säkerställa stabilitet och kontinuitet i den enskilde doktorandens utbildning. Hur säkerställs att doktoranderna kommer att arbeta i en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö? Kvaliteten av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön säkerställs genom institutionens kontinuerliga uppföljande arbetsmiljöarbete. En starkt bidragande faktor till en positiv psykosocial miljö är vidare institutionens mycket aktiva doktorandråd, inkluderande samtliga doktorander vid institutionen. 3

42 Hur säkerställs att doktoranderna kommer att ha tillgång till god infrastruktur? Tillgången till infrastruktur såsom arbetsplats, dator och övrig forskningsutrustning säkerställs enligt sedan länge etablerade principer för infrastruktur inom institutionens utbildning på forskarnivå. 3. Beskrivning av övriga faktorer av vikt för forskarutbildningsämnet: Hur är tillgången till disputerade handledare med docent- och professorskompetens och som även har genomgått handledarutbildning? För närvarande finns två tillsvidare-anställda docentkomptenta lärare inom området vid institutionen. Därutöver finns ytterligare fem t.v.-anställda lektorer inom området, av vilka flera bedöms vara nära uppnående av docentkompetens. Institutionens samlade handledarkompetens inom utbildning på forskarnivå fungerar som en potentiell handledarresurs för samtliga doktorander beroende på det individuella avhandlingsprojektets inriktning. Hur säkerställs att handledare som är verksamma på deltid hos andra arbetsgivare integreras i forskningsmiljön? Det omfattande nätverk som byggts upp genom den mångåriga erfarenheten av praktikmoment inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå innebär att tillgången till potentiella handledare verksamma hos andra arbetsgivare är god. Hur säkerställs att doktoranden får tillgång till de kurser och andra utbildningsmoment de behöver? Beskriv gärna ett tänkt upplägg avseende kurser, seminarier, konferenser och andra utbildningsmoment. Se ovan (första punkten under avsnitt 2) samt bifogat förslag till allmän studieplan. Hur är möjligheten för doktoranden att samspela nationellt och internationellt inom forskningsområdet? Beskriv gärna de nationella och internationella nätverk inom ämnesområdet som fakulteten deltar i och hur nätverken kan användas inom utbildning på forskarnivå. Förutom integrationen i utbildningen av moment av forskningspresentationskaraktär (konferensbidrag och tidskriftsartiklar) finns en livaktig nationell och internationell aktivitet på området kulturstudier inom ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute of Sweden), i vilket forskare vid institutionen är aktiva sedan lång tid tillbaka. Hur kopplas ämnet till en framtida arbetsmarknad? Ämnesområdet kulturstudier/kulturvetenskap är sedan ett antal år tillbaka ett expansivt område inom svensk högre utbildning. Tillsammans med de etablerade samverkansaktiviteterna inom området innebär detta att kopplingen till en framtida arbetsmarknad såväl inom som utanför akademien kan bedömas som god. 4

43 Förslag nytt FU-ämne HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: [ ] Allmän studieplan för licentiatexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i kulturstudier har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i kulturstudier om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie licentiatexamen i kulturstudier. Kulturstudier är studiet av olika slags kulturyttringar som symboliska uttryck för hur människan bearbetar olika aspekter av det senmoderna samhällets livsvillkor. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

44 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i kulturstudier krävs högskolepoäng i kulturstudier på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i kulturstudier sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras 2 (5)

45 förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att utforma en för forskningsfältet relevant frågeställning, förmåga att strukturera och genomföra en för forskningsfältet relevant undersökning, teori- och metodanvändning samt metodologisk medvetenhet, analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna arbetet, självständighet och originalitet, förmåga att kommunicera i skrift. 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde vederbörande skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att formulera en för forskningsfältet relevant frågeställning, visad förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, adekvata teori- och metodval samt metodologisk medvetenhet i relation till undersökningen, självständighet och originalitet, genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. En samlad bedömning görs av insänt material. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande av licentiatexamen i kulturstudier omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger Kurser Utbildningen omfattar en kursdel om 60 högskolepoäng vilka fördelas enligt följande: Obligatoriska kurser (37,5 hp): Högskolepedagogik, baskurs (5 hp). Vetenskapsteori (7,5 hp). Vetenskapligt skrivande (5 hp). Denna kurs ger träning i det vetenskapliga skrivandets olika genrer. 3 (5)

46 Forskningspraktiker (5 hp). Kursen innefattar moment av karriärplanering och utarbetande av projektansökning. I kursen ingår även uppgiften att fungera som opponent på annan doktorands arbete vid slutseminarium. Kritisk teori: position och praktik (7,5 hp). Omtvistade frågor inom kulturstudier (7,5 hp). Kursen behandlar forskningsfältets genealogi, konstitution och aktuella utmaningar. Valfria kurser (22,5 hp) Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Övrigt Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Kurser i forskarutbildningen tenteras på det sätt kursexaminator finner lämpligt. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation av uppsatsavsnitt eller annat uppsatsrelaterat material vid institutionens seminarier, i normalfallet en gång per termin. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Se vidare Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. 4 (5)

47 Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ. (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 5 (5)

48 Förslag nytt FU-ämne HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: [ ] Allmän studieplan för doktorsexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i kulturstudier. Kulturstudier är studiet av olika slags kulturyttringar som symboliska uttryck för hur människan bearbetar olika aspekter av det senmoderna samhällets livsvillkor. 1. Utbildningens mål 1.1. Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

49 visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i kulturstudier krävs högskolepoäng i kulturstudier på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 2 (5)

50 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i kulturstudier sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att utforma en för forskningsfältet relevant frågeställning, förmåga att strukturera och genomföra en för forskningsfältet relevant undersökning, teori- och metodanvändning samt metodologisk medvetenhet, analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna arbetet, självständighet och originalitet, förmåga att kommunicera i skrift. 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde vederbörande skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att formulera en för forskningsfältet relevant frågeställning, visad förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, adekvata teori- och metodval samt metodologisk medvetenhet i relation till undersökningen, självständighet och originalitet, genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. En samlad bedömning görs av insänt material. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i kulturstudier omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Utbildning består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger Kurser Utbildningen omfattar en kursdel om 60 högskolepoäng vilka fördelas enligt följande: Obligatoriska kurser (37,5 hp): 3 (5)

51 Högskolepedagogik, baskurs (5 hp). Vetenskapsteori (7,5 hp). Vetenskapligt skrivande (5 hp). Denna kurs ger träning i det vetenskapliga skrivandets olika genrer. Forskningspraktiker (5 hp). Kursen innefattar moment av karriärplanering och utarbetande av projektansökning. I kursen ingår även uppgiften att fungera som opponent på annan doktorands arbete vid slutseminarium. Kritisk teori: position och praktik (7,5 hp). Omtvistade frågor inom kulturstudier (7,5 hp). Kursen behandlar forskningsfältets genealogi, konstitution och aktuella utmaningar. Valfria kurser (22,5 hp) Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Övrigt Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Kurser i forskarutbildningen tenteras på det sätt kursexaminator finner lämpligt. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1) Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation av avhandlingsavsnitt eller annat avhandlingsrelaterat material vid institutionens seminarier, i normalfallet en gång per termin. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). 4 (5)

52 Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ. (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 5 (5)

53 Eva Englund Ämne: U 2016/177 Samråd avseende inrättande av kulturstudier Samråd avseende inrättande av kulturstudier Vid mötet med utskottet för utbildning på forskarnivå den 8 juni 2016 bordlades ärendet om samråd om inrättande av kulturstudier vid Humanistiska fakulteten. Jag som ordförande fick i uppdrag att slutföra samrådet med fakulteten. Jag har därefter haft kontakt med utbildningshandläggare Klara Öberg för klargörande avseende de synpunkter utskottet hade och då kommit fram till att inga ändringar i underlaget behöver göras. Jag meddelar härmed att samråd avseende inrättande av kulturstudier har skett. På uppdrag av utskottet för utbildning på forskarnivå Staffan Edén, ordförande 1

54 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/416 Allmän studieplan för doktorsexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i kulturstudier. Kulturstudier är studiet av olika slags kulturyttringar som symboliska uttryck för hur människan bearbetar olika aspekter av det senmoderna samhällets livsvillkor. 1. Utbildningens mål 1.1. Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, 1 (5)

55 visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i kulturstudier krävs högskolepoäng i kulturstudier på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 2 (5)

56 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i kulturstudier sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att utforma en för forskningsfältet relevant frågeställning, förmåga att strukturera och genomföra en för forskningsfältet relevant undersökning, teori- och metodanvändning samt metodologisk medvetenhet, analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna arbetet, självständighet och originalitet, förmåga att kommunicera i skrift. 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde vederbörande skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att formulera en för forskningsfältet relevant frågeställning, visad förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, adekvata teori- och metodval samt metodologisk medvetenhet i relation till undersökningen, självständighet och originalitet, genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. En samlad bedömning görs av insänt material. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i kulturstudier omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Utbildning består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger Kurser Utbildningen omfattar en kursdel om 60 högskolepoäng vilka fördelas enligt följande: Obligatoriska kurser (37,5 hp): 3 (5)

57 Högskolepedagogik, baskurs (5 hp). Vetenskapsteori (7,5 hp). Vetenskapligt skrivande (5 hp). Denna kurs ger träning i det vetenskapliga skrivandets olika genrer. Forskningspraktiker (5 hp). Kursen innefattar moment av karriärplanering och utarbetande av projektansökning. I kursen ingår även uppgiften att fungera som opponent på annan doktorands arbete vid slutseminarium. Kritisk teori: position och praktik (7,5 hp). Kursen består av en individuellt utformad litteraturkurs. Omtvistade frågor inom kulturstudier (7,5 hp). Kursen behandlar forskningsfältets genealogi, konstitution och aktuella utmaningar. Valfria kurser (22,5 hp) Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Kurser i forskarutbildningen tenteras på det sätt kursexaminator finner lämpligt. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1) Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation av avhandlingsavsnitt eller annat avhandlingsrelaterat material vid institutionens seminarier, i normalfallet en gång per termin. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Se vidare information i Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid 4 (5)

58 Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ. (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 5 (5)

59 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/415 Allmän studieplan för licentiatexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i kulturstudier har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i kulturstudier om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie licentiatexamen i kulturstudier. Kulturstudier är studiet av olika slags kulturyttringar som symboliska uttryck för hur människan bearbetar olika aspekter av det senmoderna samhällets livsvillkor. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden 1 (5)

60 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i kulturstudier krävs högskolepoäng i kulturstudier på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i kulturstudier sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras 2 (5)

61 förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att utforma en för forskningsfältet relevant frågeställning, förmåga att strukturera och genomföra en för forskningsfältet relevant undersökning, teori- och metodanvändning samt metodologisk medvetenhet, analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna arbetet, självständighet och originalitet, förmåga att kommunicera i skrift. 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde vederbörande skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att formulera en för forskningsfältet relevant frågeställning, visad förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, adekvata teori- och metodval samt metodologisk medvetenhet i relation till undersökningen, självständighet och originalitet, genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. En samlad bedömning görs av insänt material. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande av licentiatexamen i kulturstudier omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger Kurser Utbildningen omfattar en kursdel om 60 högskolepoäng vilka fördelas enligt följande: Obligatoriska kurser (37,5 hp): Högskolepedagogik, baskurs (5 hp). Vetenskapsteori (7,5 hp). Vetenskapligt skrivande (5 hp). Denna kurs ger träning i det vetenskapliga skrivandets olika genrer. 3 (5)

62 Forskningspraktiker (5 hp). Kursen innefattar moment av karriärplanering och utarbetande av projektansökning. I kursen ingår även uppgiften att fungera som opponent på annan doktorands arbete vid slutseminarium. Kritisk teori: position och praktik (7,5 hp). Kursen består av en individuellt utformad litteraturkurs. Omtvistade frågor inom kulturstudier (7,5 hp). Kursen behandlar forskningsfältets genealogi, konstitution och aktuella utmaningar. Valfria kurser (22,5 hp) Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Kurser i forskarutbildningen tenteras på det sätt kursexaminator finner lämpligt. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation av uppsatsavsnitt eller annat uppsatsrelaterat material vid institutionens seminarier, i normalfallet en gång per termin. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Se vidare Allmänna anvisningar gällande utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med 4 (5)

63 doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ. (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 5 (5)

64 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/421 Allmän studieplan för doktorsexamen i Datalingvistik Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser doktorsexamen i datalingvistik. Ämnet datalingvistik avser utveckling och tillämpning av datavetenskapliga metoder för framställning och bearbetning av naturliga språk. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, Humanistiska fakulteten 1 (6) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg