SÖDERRINGENS NYA TIDNING Isleik Samkväm med Östnylands Brage Stor gemensam danskväll

Transkript

1 SÖDERRINGENS NYA TIDNING Isleik Samkväm med Östnylands Brage Stor gemensam danskväll 1

2 Oktober Mån 10 Gammaldanskurs Ons 12 Dansövning kl Lör 15 Besök av Östnylands Brage Samkväm Se sid. 20 Sön 16 Besök av Östnylands Brage Mån 17 Gammaldanskurs Ons 19 Dansövning kl Samkväm med Viksjö Dansgille Lör 22 Kurs för dansinstruktörer i Söderringssalen (Distriktet) Mån 24 Gammaldanskurs avslutning Tis 25 Styrelsemöte Ons 26 Dansövning kl Manusstopp för SNYT nr 8 Sön 30 Vintertid Mån 31 Gammaldanskurs del November Ons 2 Dansövning kl Mån 7 Gammaldanskurs Ons 9 Föreningsmöte med Luciaval Mån 14 Gammaldanskurs Ons 16 Dansövning kl Tor 17 Distriktsmöte Lör 19 Stor gemensam danskväll i Hallunda Se sid. 22 Mån 21 Gammaldanskurs Tis 22 Styrelsemöte Ons 23 Dansövning kl Manusstopp för SNYT nr 9 Lör 26 Danskväll i Fältöversten Se sid. 5 Mån 28 Gammaldanskurs Ons 30 Dansövning kl

3 Ansvarig utgivare: Kjerstin Lindström Redaktionen: Lars-Åke Callander Roland Sandström E-post: Hemsida: Adress till SNYT: c/o Lars-Åke Callander Ramsdalsvägen Haninge Adress till danslokalen: Söderringssalen Palmfeltsvägen 65 Enskede Gård Telefon till danslokalen: Föreningen Söderringen bildades 1944 och är ansluten till Svenska Folkdansringen. D et har blivit höst igen. Lite vemodigt känns det när den sköna sommaren har tagit slut. Sångfåglarna har flyttat söderut eller kanske bara slutat sjunga, sånär som några korpar som sitter högt uppe i några gamla träd på några grenar som de tycker mycket om och sjunger det allra vackraste de kan för oss. Vi har ju också spindlarna med sina vackra dagglänsande nät på mornarna. Och så har vi har vi ju all dans att se fram emot. Erland och Peter försöker blåsa liv i en gammal av söderringare bortglömd dans. Det gäller att hålla koll på takter repriser och vändningar nu i början. Det kommer säkert att bli bra efter några träningar. Gammeldanskursen har kommit igång på allvar. Några kursdeltagare som har varit med några gånger förut bidrar säkert med hjälp åt de riktiga nybörjarna. Tyvärr är dansgolvet fortfarande lite trögt. Kan till viss del bero på den ovanligt varma hösten. Blir nog utmärkt glid under fötterna ganska snart. Vi också hunnit med en Söderringsvandring. Denna gång utmed Karlbergskanalen och Ulvsundasjön. En vandring så full av historia och nostalgi att det på långa vägar inte skulle få plats i SNYT. Inga-Lill har skrivit en liten trevlig rapport utan långrandiga detaljer. Håll till godo. /Roland Förstasidesbilden: Bibliotek på Island 3

4 Vid de flesta manusstopp har jag tyvärr slirat på datumet (jag kan nästan se att Lars-Åke nickar bekräftande), eftersom jag ganska ofta har så svårt att få ändan ur vagnen, när det handar om att få ner någonting på papper. Men nu måste jag vara ute i god tid och orsaken är att Åke och jag åker iväg till Lissabon för några dagar tillsammans med våra vänner Gun-Britt och Göthe nu till helgen. Vi gifte oss (alla fyra; kan missförstås om man vill) 1976, dvs för 40 år sedan och dessutom samma år som jag blev medlem i Söderringen. I lördags den 17 september, så åkte sex söderringare, som alla är funktionärer i Folkdansringen Stockholm, på en Idéoch Planeringskonferens till Mariehamn. När vi kom till Mariehamn, så gick vi omedelbart från den ena färjan till den andra. Det är tveksamt, om vi gick en endaste meter på åländsk mark. Jag är med i valberedningen tillsammans med Lena Hällstrand och Fredrik Bergh, båda från Kedjan. Alla funktionärer utom valberedningen jobbade med kurser och konferenser under planering inför årsutskicket. Vi var totalt 20 personer från styrelsen och de olika kommittéerna. Vi får det tufft i valberedningen inför årsmötet i mars, eftersom alldeles för få personer ställer upp för omval och det finns redan vakanser. Jag är så glad, att Lars-Åke ingår i gruppen, som fixar maten och festen på lördagskvällen, när våra finlandssvenska vänner besöker oss helgen oktober. Vi har fått en riktig utmaning, eftersom två av Brageiterna måste hålla giktdiet (ja, jag var tvungen att googla på det!). Den ena av dem måste dessutom äta mat som inte innehåller vare sig några mejeriprodukter eller socker och ska också vara glutenfri. Före kursstarten den 19 september bjöd Lars-Åke på provsmakning av en trerätters meny (inte riktigt kanske, eftersom vi inte fick någon efterrätt). Jag fick också vara med trots att jag inte ingår i matgruppen Denna meny uppfyller alla kriterier vad gäller de fyra dieterna. Alla gav Lars-Åkes meny betyget MVG = mycket väl godkänt! Sedan sist har jag varit har jag varit till doktorn, magnetröntgat högra knät och besökt doktorn en gång till. Domen är en spricka i knäleden och skadat korsband, vilket är värre än vad jag befarade. Jag har varit hos en duktig sjukgymnast / fysioterapeut och fått fyra olika rörelser som jag ska göra morgon och kväll. Det blir ingen dans på flera månader men jag ska komma ner någon onsdag då och då, om inte annat så för att fräscha upp minnet av skördedansen. /Kjerstin KåJi Lindström 4

5 Kallelse till föreningsmöte onsdag 9 november 2016 kl i Söderringssalen Kaffe serveras kl På dagordningen: Sedvanliga rapporter Budget & årsplan för 2017 Val av Söderringens Lucia 2016 Arbetsdagordning delas ut på mötet. Styrelsen Grattis Margareth E. Lundvik 10/10 Marianne Bylund 12/10 60 år Britt Welén 14/10 Kjerstin Lindström 14/10 Hans Weimer 18/10 Kerstin Nilsson 20/10 Eva Lundberg 24/10 Eva-Britt Wernborn 29/10 60 år Madeleine Nordkvist 2/11 Birgitta Nordström 18/11 Maria Eriksson 18/11 Hans Andersson 27/11 Elvy Heinonen 27/11 Kjell Eklund 28/11 Ulla Forsell 3/12 Roger Persson Linde 8/12 Monica Ahlholm 9/12 Carina Lööf Frohm 11/12 Danskväll Fältöversten vid Karlaplan Lördag 26 november kl Det blir många polskor, men även gammaldans. Tre spelmansgäng som kommer att spela non-stop: Maria Spelmanslag, Stråkdrag och Högda. Entré 120:- inkluderar en riklig fikabuffé. Arrangör: Maria Spelmanslag 5

6 Hej hopp alla Söderringare! Fem härliga och soliga dagar på landet gav mig lite extra inspiration att skriva om vår förenings musik- och dansverksamhet. Höstterminen är i full gång. Erland och jag har nu även planerad återstående innehållet av onsdagsdagarnas repertoar. Programmen finns att studera på nästa sida. Där hittar du även vårt förslag på danser med Brageiterna och Viksjö Dansgille. Med tanke på den stora danskvällen i november tänker vi även repetera några Gröna boken danser. Vår uppvisning hos PRO förening på Skoga äldreboende i Huvudsta blev uppskattad. Som ett synligt bevis fick vi var sin vackra ros. Det var inte lätt för oss i DoM att få ihop en uppställning med fyra par. Det glädjande slutet på den pärsen blev, hör och häpnar, 6 kavaljerer och 5 damer, samt våra pålitliga och duktiga musikanter Gunnar och Ewa. Här näst väntar alltså en hel del aktiviteter. Närmast på tur står besöket av Brageiterna helgen oktober med samkvämet som höjdpunkt. Onsdag 19 oktober hälsar vi våra vänner från Viksjö Dansgille välkommen till det traditionella utbytet mellan våra danslag. Det brukar bli en salig blandning av olika slags danser som gör att vi lär oss av varandra och som bidrar till en god stämning. Sist, men inte minst, icke att förglömma lördagen 19 november. Då går den gemensamma danskvällen med alla Stockholms Folkdansföreningar i Hallunda Folkets hus av stapel. Slutligen kom ihåg! Kommande onsdagar fortsätter vi bland annat med den stora Skördedansen. Passa på och häng med. Även om du har missat början, för självklart repetera vi. Väl mött i dansens svängar. /Peter Samkvämsfixare 19 oktober Roland Sandström (Sammank.) Eva-Britt Wernborn Kristina Lundberg Maj Fredman Peter Krywult Lillemor Krywult (Reserv) 6

7 Danser på onsdagsträningarna 12/10 7/12 12/10 Schottisvarianter från Sörmland, Menuett från Oravais, Gotlandskadrilj, Engelska från Länna, Sånglek, Figarosoise, Bragingen, Hambo från Duvmossen, Estnisk Familjevals. 19/10 Samkväm tillsammans med Viksjö Dansgille Schottis från Fagersta, Gotlandskadrilj, Engelska från Länna, Polkakadrilj, Borgådans, Dovrasjödalens Vals, Estnisk Familjevals, Polka från Sparreholm. 26/10 Schottis från Funäsdalen, Kadrilj från Övraby, Springtur från Tröndelag, Sånglek, Dans från Vikbolandet, Västgötapolska, Ersnäsdansen. 2/11 Schottis efter Astrid, Skördedans, Västgötapolska, Sånglek, Fyrtur från Allerum, Ränningen, Kumlamazurka, Enskedefröjdens Vals. 9/11 Föreningsmöte. 16/11 Rundskojarn, Fjällnäspolska, Talgoxen, Sånglek, Ränningen, Rundan, Kadrilj från Oxie, Sunnanövals. 23/11 Gästinstruktör Ian. 30/11 Odines Schottis, Skördedans, Kadrilj från Övraby, Sånglek, Polka från Sparreholm, Bodapolska, Engelska från Bohuslän, Engelsk Familjevals. 7/12 Ra-ta-ta (schottisvariant), Ekebypolska, Hambo från Turinge, Polkakadrilj, Sånglek med långdans och koppling av ringar inför lekledningar, Bodapolska, Dans från Vikbolandet, Dovrasjödalens Vals. /Erland Dansskor En kvinna, Wanja, i Polskedansarna har ett par dansskor i storlek 37, som hon vill sälja. De är handsydda av en riktig skomakare i Falkenberg och helt skinnfodrade. De har stått i hennes garderob i två eller tre år, men är aldrig använda. Jag har sett dem och de är fina. Hon vill ha 1500 kr för dem. Kontakta mig om du är intresserad. Dels har jag bilder på dem och om du blir ännu mera intresserad kan jag ta dem till SR-salen för provning. / Ingalill H 7

8 Besök av Östnylands Brage helgen oktober Vi får besök av 11 Brageiter i år och anledningen till att de är så få i år är, att de har en hektisk höst med många resor. De som kommer har placerats enligt nedan: Brageiter Benita & Rolf Forsell Värdfamiljer Ewa & Gunnar Gustafsson Carl-Johan Fröberg Ingalill Hallström Barbro & Kaj Grönqvist Ragnar Nyberg & Angelica Israelsson Gunborg & John Kjerstin & Åke Hagner Lindström Anne-Maj Johansson Britt Welén & Sven Åkerberg Andrea Pulmer Lillemor & Bertel (Ette) Tillman Peter Krywult Anne-Charlotte Starck Britt-Marie & Göran Werner Information om festen på lördagskvällen på annan plats i SNYT. Följande söderringare gör i ordning maten och söderringssalen inför festen: Lars-Åke (sammankallande) & Berit Callander, Gunnar Eriksson, Maria Eriksson, Erland Nilsson och Barbro Pettersson. Britt-Marie och jag jobbar på de olika förslagen till aktivitet på söndagen. Vi återkommer om detta per mejl till alla söderringare. Europeaden i Åbo juli 2017 Vi (egenligen Erland) har ju haft stora svårigheter att få ihop en fyraparsuppställning till uppvisningen för PRO på Skoga Äldreboende i Solna den 19 september. Av den anledningen är vi många söderringare som inser, att vi kan knappast få ihop ett eget lag som gör en uppvisning på Europeaden. MEN vi som vill åka och även vara med på en uppvisning, kan väl åka med ett annat lag? Om du inte vill dansa uppvisning men ändå åka, så går ju det också. Preliminärt program: - onsdag 26 juli: registrering, välkomstkväll - torsdag 27 juli: uppvisningar, öppningsceremoni, jammande i stadens barer och pubar - fredag 28 juli: uppvisningar, konser- (Forts. på sidan 9) 8

9 Så har vi då kommit igång med höstens nybörjarkurs. I förra SNYT var jag lite orolig för att det inte var så många anmälda. När vi startade var det ändå åtta damer och åtta kavaljerer. Av kavaljererna har sju kommit, och av damerna har nio kommit. När vi börjar en ny kurs sätter Hans Andersson upp skyltar med pilar, som talar om var man ska gå. Då kommer en dam fram till honom och frågar vad han håller på med. Han berättar om vår kurs, och strax före halv sju kommer hon ner och anmäler sig till kursen. Något sådant har vi inte varit med om tidigare. Första måndagen var det ganska många söderringare i lokalen, och flera av dom deltog som hjälpdansare, och jag räknade till tretton par som dansade då. Den andra måndagen var det tre par av kursdeltagarna som saknades. Hoppas att dom kommer tillbaka nästa gång. Dessutom var det inte så många hjälpdansande kavaljerer som vanligt. (Forts. från sidan 8) ter, workshops, jammande i stadens barer och pubar - lördag 29 juli: uppvisningar, parad, dans tillsammans - söndag 30 juli: gudstjänst, avslutningsceremoni, jammande i stadens barer och pubar Det var naturligtvis många hjälpdansande damer, men eftersom totala antalet kavaljerer inte räckte till, var det flera av dessa damer som gick hem. Några damer fick också chansen att dansa kavaljer. För att få jämna par behövs det alltså flera hjälpkavaljerer just nu. Jag vill också berätta om våra fyra fantastiska spelmän, som ställer upp varje gång, och bidrar till den mycket trevliga stämningen i lokalen. Alla kursdeltagare som jag har pratat med verkar ha trevligt. /Håkan Jag har fått veta från Marianne Halling (funktionär i Folkdansringen/Riks), att det kommer en artikel om Europeaden i nästa nummer av Hembygden. Det är fortfarande magert med information på nätet men det är ju faktiskt 10 månader kvar tills den äger rum. / Kjerstin KåJi Lindström 9

10 Isleik 2016 Innan själva stämman började fanns det chans att delta i en fyradagarstur till Västfjordarna. Västfjordarna ligger som en halvö helt uppskuren av fjordar på nordvästra Island. Jag brukar kalla landsdelen för krabbklon. Vi var drygt 20 personer som äntrade bussen den 8 juli. De enda svenskar som var med var Bosse, mitt barnbarn Teodor och jag. Bussen kunde ha tagit dubbelt så många, så vi fick rejält med utrymme. Arrangörerna hade haft stora problem med att planera resan. Ett av de tre hotell de hade bokat för oss, gav sent återbud på grund av överbokning. Island fick denna sommar 30 % fler turister än förra året. Det blev så att vi fick bo på samma hotell 2 nätter i rad och hela programmet fick göras om. Det medförde att vi dag 2 fick åka fram och tillbaka, vilket innebar 4 timmar extra i bussen för att hinna besöka alla bokade platser. Det blev en lång dag, kompenserat av vacker utsikt från bussen. Utsikt förresten, när det regnade och var vått, stänkte det upp massor med rödbrun lera på sidofönstren så man inte kunde se ut. Det här måste vara tämligen vanligt problem, för i de flesta orter fanns det lättillgängliga bil- /busstvättar utomhus med spolplatta och slang. Flera av deltagarna hjälpte till med tvätten. En tappade sin vattenslang så den for omkring och blötte ner hela henne. Tänk att när man ska iväg med turistbuss, så är vi nog många, som vill sitta längst fram där man har bäst utsikt och där man kan se rakt fram genom stora vindrutan. De som kommer först på bussen sätter sig där och sedan har de liksom bokat upp de platserna för hela resan. Jag brukar aldrig lyckas med detta konststycke (och känner mig rätt förgrymmad på det, man vill ju inte stå och knuffas för att komma först). När det är resor på mer än en dag bör man erbjuda platserna till andra deltagare. När jag blir diktator i världen, ska jag ålägga alla reseledare att se till att man gör så. Alla beundrade vi vår isländske chaufför. han körde så lugnt och säkert även på serpentin- och andra besvärliga vägar, det kändes tryggt att åka med honom, trots att det inte alls gick långsamt. Han hjälpte mig även ur en knipa. När vi lämnade vårt hotell andra natten frågade vår reseledare Erik om alla hade lämnat sina nycklar i receptionen. Å jag glömde min på rum- 10

11 met utropade jag. Men det skulle inte göra något. Senare på kvällen när vi hade kommit till nästa hotell upptäckte jag att jag inte alls hade lämnat nyckeln på rummet, jag hade tagit den med mig. Chauffören tipsade mig om att det går så många transporter mellan alla orter på Västfjordarna, så det var bara att lämna in nyckeln i receptionen, så skulle det fixa sig. Vi gjorde många stopp och besökte ett vattenfall, gjorde kortare vandringar på några fjällsidor och besökte flera museer, nedan beskriver jag några av dem. Vår reseledare den Erik från Norge hade många gånger varit engagerad när det hade varit stora skred från bergssidorna som orsakat förödelse med raserade hus och många döda. Erik är geomorfolog (alltså geolog inriktad på formförändringar i geologin) på tekniskt forskningsinstitut i Norge och har varit engagerad inte bara på Island utan även i alperna och förstås hemma i Norge. Han visade flera skredplatser och beskrev hur man resonerat för att försöka förebygga nya skred. Klimatet här på västra Island gör att det som på andra platser skulle ha blivit snölaviner, i stället kan bli snöslasklaviner med mycket vatten i, alltså mycket tyngre och farligare. Ofta bygger man nu enorma vallanläggningar för att stoppa och leda undan skreden, men Erik tycker att de gör för lite, för långsamt och inte på rätt sätt. På alla platser fanns det minnesmärken och oftast var de omkomna namngivna. Ett av mig mycket uppskattat stopp var när vi var på den mest västra punkten på Island, Látrabjarg. Det är en lodrät klippvägg, 14 km lång och upp till 440 m hög, som är mycket viktig för många fågelarter. Vi vandrade upp mot högsta topp, fram mot stupen rakt ner mot havet med stora fågelkolonier. Lite äventyrligt kändes det på grund av den starka vinden. Teodor hade sprungit i förväg så jag såg honom inte, jag var rädd att han hade flugit iväg. Själv var jag glad att ha mina gångstavar att stödja mig mot. Efter en del om och men lyckades jag äntligen få se en lunnefågel i det vilda. Tyvärr var tiden alldeles för kort, så jag hann inte få någon skarp bild på lunnefågeln innan jag blev tvingad tillbaka med bussen. Men jag har i alla fall sett en! Sista eftermiddagen fick vi chans till varmt bad. Det var en stor traditionell pool, kanske 25 meter lång. Att gå i det kalla vädret från omklädningsrummet till poolen var vidrigt men sedan blev det ljuvligt varmt, så där så man måste gå i lite i taget för att vänja sig (Forts. på sidan 12) 11

12 (Forts. från sidan 11) vid värmen. Det visade sig att vi gick i vid den varmaste änden 20 meter längre bort var det nästan svalt. Några av våra gubbar satt kvar på en bänk i poolen långt efter att alla andra hade gått upp. Jag tänkte att hemma har vi ljugarbänk vid stugväggen, men på Island med sitt kalla väder behöver man sänka ner den i varmvattnet. Jag var stolt över Teodor som bara 12 år gammal hade tålamod med de långa bussresorna och tycktes trivas med sina åldrade medresenärer. Han var förberedd på att maten till stor del är fisk, vilket inte är så populärt hos våra barn. Han höll till godo utan att klaga. Det blev mycket bröd och efterrätter för honom. Men då vi fick hälleflundra till förrätt en dag blev han mycket förtjust. Det finns framför allt två saker Teodor inte gillar och det är svamp och räkor. De första två dagarna var det svampsoppa till lunch och tredje dagen räksoppa. Erik Röde, upptäckare av Grönland, far till Leif Eriksson Island befolkades till stor del av Norrmän, framför allt fredlösa sådana. Erik Röde kom med sin fredlöse far och slog sig ner på Västfjordarna. Erik uppförde ett hus på en fjällsluttning, men flyttade så småningom därifrån efter att han blivit osams med sin granne. Han flyttade inte så långt därifrån men blev osams även med den nya grannen. Jag minns inte om han även dödade sina grannar men i vilket fall så blev han förklarad fredlös år 985 på grund av dråp. Erik bestämde sig för att lämna Island för att söka ett nytt land västerut som det sägs att Gunnbjörn Ulfsson tidigare skådat. Han gav sig av och upptäckte ett land som han utforskade i tre års tid och döpte till Grönland. (Wikipedia). Eriks son Leif fick i uppdrag av norske kung Olaf Tryggvason, hos vilken han var i tjänst, att kristna Grönland. På vägen dit drev hans skepp iväg och han kom i stället till Kanada som han kallade Vinland, oklart om det var vin som menades eller om det efter landets rika bestånd av ängsmark. ( vin är ett fornnordiskt ord för äng.). Enligt museiguiden slog sig Leif och hans folk ner i det nya landet några år. Man drev handel med indianerna (eller skrälingar, som både indianer och inuiter/ eskimåer kallades) och var på hyfsat vänskaplig fot. Det sägs att ett bevis är idag enstaka blåögda indianer. När nordmännen betalade i form av skyr, en mycket sur mjölkprodukt, trodde indianerna att nordmännen ville förgifta dem. Indianerna saknade enzym för att bryta ner mjölkprodukter, så de fick nog en hel del magont. Nordmännen drevs iväg och en del kom till Grönland. 12

13 Jag hade precis innan Islandsresan läst Margit Sandemos bokserie Häxmästaren som delvis utspelar sig på Island och under samma tidsperiod som museet visar. Det kändes verkligen creepy att det fanns en viss verklighet bakom dessa som jag trodde rena fantasihistorier. I övriga Europa var det främst kvinnor som utpekades som häxor men på Island var det främst män. Många brändes. En del togs med för att dömas på Tingvalla. Huset ni ser på bild är en rekonstruktion efter resterna av Eriks gård en liten bit därifrån. Detta ansågs vara ett mycket stort hus, som störst 4x12 meter. De korta bäddarna tyder inte på att de boende var små, utan beror på att de måste sitta upp och sova för att komma tillräckligt långt från de farliga gaserna från eldhärden på golvet. Det fanns inga fönster, det kom in lite ljus via rökluckan, men när det var mörkt ute kom ljuset endast från elden i jordgolvet. Tryllemuseet Tryllemuseet var det mest spännande för mig. Vi hade funderat på vad trylle betydde. Kunde det vara troll eller hade det med trolleri/magi att göra? Det visade sig vara ett häxmuseum. Museet hade många ruskiga saker att visa, en del så hemska att jag och Teodor önskade att vi aldrig hade sett dem. Däremot var det kul att ha sett autentiska galdrar - trollsånger. En galder kunde sjungas eller som här ristas på en sten eller skinn eller dylikt. En del var skyddande och andra för att dra olycka över fienden Att bli galen betydde att ha blivit illa drabbad av en galder. Största problemet att göra en galder tycks vara att få ihop till bläcket. Det kunde t ex vara tre droppar blod från ditt vänstra pekfinger, tre från ditt högra ringfinger, två från din (Forts. på sidan 14) 13

14 (Forts. från sidan 13) högra bröstvårta etcetera och sedan blanda med diverse vävnader från djur och gärna även från människa. Jag var djupt tagen när vi åkte därifrån. Samúel Jónssons konstmuseum Långt ut på ett av alla näs, långt ut i ingenstans ligger Samúel Jónssons museum vid Selardal. Den kalla vinden var svår och helst ville jag fly tillbaka till bussen, men höll ut. Vi var många som försökte hitta lä utefter museibyggnaden som vi inte fick gå in i (den var inte helt återställd). Vi fick se skulpturerna utomhus och sedan gå in i den lilla kyrkan. Samúel Jónsson föddes 1884 och ville bli konstnär redan som ung men på grund av knappa omständigheter blev det inte så mycket med det. Han levde ensam och gjorde en del målningar vid sidan av arbetet med sin gård. Inte förrän efter pensionsåldern kunde han sätta igång med sitt stora skapande. Det blev modeller av kända byggnader, t ex Peterskyrkan med Peterplatsen, och naivistiska skulpturer i betong. Bland annat en fontän skapad utifrån en bild på lejonfontänen i Alhambra, Granada. Han kunde aldrig åka dit, utan gjorde en egen i stället. Vattnet måste hällas i manuellt. En hink räckte förvånansvärt länge. Fontänen bestod av ett antal lejon i ring. Han gjorde inte lika många lejon som i förlagan, det fick räcka med att se fontänen från ett håll. Förutom skulpturer byggde han egenhändigt ett boningshus och ett hus som skulle fungera som museum för målningarna. Modellerna fick stå utomhus. Samúel hade gjort en altartavla som han erbjöd den närmast liggande kyrkan några kilometer bort men de tackade nej. Jag uppfattade det som om han blev lite syrak och byggde sig en egen kyrka för att ge sin altartavla en 14

15 ärevördig plats. Även kyrkan byggde han med egna händer och var 82 år när han startade. Han avled vid 85 års ålder Stämman Vi hann precis hem från Västfjordarna för att hinna byta om till invigningen. Stämman var förhållandevis liten och gemytlig. Fin invigning med alla nordiska fanorna. Döm om vår förvåning när invigningstalaren presenterar sig som Islands blivande president. Guðni Jóhannesson hade hunnit bli vald men ännu ej tillträtt ämbetet. Han stannade under kvällen och deltog i en lång polonäs så nu har vi dansat med Islands president. Det var dans från kl 20 till midnatt. Några dagar var det uppvisningar runt om i byen (Reykjavik), ibland fick man flytta in i Rådhuset på grund av regn. Liksom vid Nordlek i Viborg i Danmark saknade jag här nationalsångerna. Hoppas att de kommer tillbaka vid nästa Nordlek. Det var imponerande att så få arrangörer lyckas få ihop så mycket. Det är samma trend i Island som hos oss, folkdansarna blir allt färre och allt äldre. Nästa generation vill inte ta över. Dock finns det ett stort hopp i att barnbarnen visar stort intresse och är väldigt dansintresserade. Det såg vi prov på. Islänningarna måtte vara mycket stolta över sina ungdomar. Bent den outtröttlige. Den store fryntlige islänningen med sitt svallande hår och sin tjusiga mustasch. Välkomnar alla. Har svar på allt, även om det ofta är att lämna vidare till den som verkligen vet. Står i köket tillsammans med sina döttrar och slevar upp mat och diskar. Öppnar stämman och leder inledningspolonäsen. Dansar tillsammans med tre andra en showig ungdomlig uppvisningsdans. Sjunger med sin kraftiga stämma till ungdomarnas uppvisningar. Är med överallt och bakom allt sedan många år. Men nu sade han att med plussjuttioåringens rätt är detta den sista Isleik han håller i. Vi har dock gott hopp. Sigurjón & Ásta som inte syns lika mycket utåt är verkliga entusiastiska, underbara arbetsmyror som också är med överallt, tillsammans med familj och ett gäng andra som sliter hela tiden. Med Bents stora gamla kontaktnät som han torde bidra med ser vi fram mot fler Isleikar. Det var skönt att bo på skolan. Alla måltider var här. Dansen var i den stora sporthallen tvärs över gatan. Det (Forts. på sidan 16) 15

16 (Forts. från sidan 15) kommunala badet låg också här, väl så bra som Blå lagunen, om än inte lika stylad. Öppet dagligen från tidiga ottan till sena kvällen. Det var varma bassänger både stora och små. De små var från (eller om det var 44) grader samt en med åtta grader! Här fanns en lång vattenrutschkana, mycket populär särskilt hos Teodor. Inträdet till badet var gratis för pensionärer. Tack! Övrigt Även under själva stämman fanns det möjlighet till dagsutflykter. Bosse och Teodor for till glaciären Langjökull. De fick åka upp på glaciären i åttahjuliga gamla missilbärarbilar från kalla kriget och sedan besöka istunneln, 800 meter lång och som mest 30 meter ner i isen. Den har tillkommit sedan förra Isleik när Bosse och jag var här. Då fick vi i stället åka högst upp på glaciären där vi dansade på isen. Teodor lyckades fota en vattendroppe i luften inne i tunneln där det är nollgradigt och droppar hela tiden. Under tiden tog jag mig in till staden och besökte Harpan, deras nybyggda stora konserthus. Mycket imponerande. Jag anmälde mig till en guidad visning och det visade sig att jag blev ensam med guiden. Hon var jätteduktig och trevlig. Eftersom jag var ensam kunde hon ta med mig till många fler ställen bakom kulisserna än hon annars skulle ha gjort. Vi tillbringade även några minuter med att lyssna när artister repade. Huset är byggt i huvudsak av glas och betong. Formerna i glaset är hämtat från bergarten basalt vars kristaller ofta är femkantiga. Nästa dag gick vi på en kort lunchkonsert. Teodor hade roligt åt Bosse och mig eftersom vi somnade bägge två. Dagsturer, kvällsdans och efterprat långt in på natten tar ut sin rätt. Jag gjorde en Lassie en dag. Jag träffade en yngre kollega, som hade flyttat tillbaka hem till Reykjavik, på en eftermiddagsfika inne i stan. Då berättade hon att han som står bakom dig med ett barn på axlarna är målvakten i Islands fotbollslandslag, ni minns väl deras framgångar i EM (och våra tack vare Larsur Lagerbäckur). 16

17 Sedan tog hon med mig och visade mig det sjukhus där hon arbetar. Runt översta våningen går en utomhusbalkong som gav en vidunderlig utsikt över Reykjavik och havet. Spana in kortet från hur sjuksystrarna såg ut när de skulle göra hembesök på 1920-talet. Och naturligtvis firade vi som vanligt Bosses födelsedag med sång, denna gång på busshållplatsen. Till middagen hade Åsa-Lena dekorerat med fina blommor runt Bosses tallrik. Hasse hade gjort en ridtur och köpt med sig morötter för att muta sin häst. Det fanns bara stora förpackningar så det blev många över. Efteråt försökte han få oss alla i salen (13 personer) att äta upp dem så de inte gick till spillo, men vi var svårtrugade. Bosse hade köpt en mössa i form av en lunnefågel för att ge till barnbarnet och den blev populär i klassrummet, men inte hos Hasse. Till slut gjorde Teodor en deal med Hasse. Teodor åt en morot mot att Hasse prövade mössan. Konstaterade att det var betydligt fler turister vid de stora attraktionerna jämfört med våra besök 2004 och Det hade byggts mer turistbyggnader för bekvämlighet med restauranger och affärer, antytt turistfällor. Nära den stora Geysir byggs det nu ett hotell. Tja detta var litet stort och smått från vår resa till Island och Isleik. Det var kul och skönt umgänge med alla Söderringare våra gäster Cecilia, Kerstin och Åsa-Lena. Kerstin och Cecilia har varit med oss på så många resor nu, så de känns som om de tillhör föreningen. Vid pennan Sigrid, redigering står Bosse och förstås Lars-Åke för. Fler bilder på sista sidan 17

18 Stadsvandring med Söderringen 2016 Söndagen den 25:e september var det dags för vår årliga vandring i staden. Anders W. hade bestämt upplägget och det gjorde han bra. Vi träffades kl. 14 vid Karlbergs P- tågsstation och det blev en stor grupp på 12 personer från start. Den 12:e, som var Hans Andersson kom till starten enkom för att välkomna oss till stadsdelen, men pga av en smärtande fot kunde han inte följa med mer än ett kvarter och därefter gick han hem. Övriga deltagare var: Anders W. Erland, Roland och Karin, Håkan och Karin, Birgitta T. Madeleine, Tony, Göran och undertecknad. Vi vandrade längs Karlbergkanalen och första stoppet blev Karlbergs Slott, som Anders berättade lite historia om och Ingalill berättade om hur en officersfest på Slottet gick till för 30 år sedan. Vädret var ju underbart denna söndag och vi vandrade framåt i sakta mak och hela tiden längs vattnet. Anders berättade om de stadsdelar vi såg på andra sidan kanalen och Mälaren. Det finns enormt många nybyggda hus och områden, som man inte ser i sin vanliga vardag. Birgitta, som har bott i många år som barn bortåt Tranebergshållet, berättade om hur det såg ut då och vad man gjorde sommar och vinter. Alla som visste något om ett speciellt hus/arbetsplats/område bidrog med sina kunskaper. Erland berättade om sina år på Kabi, där de hanterade bl.a. Albumin, som används i kritiska situationer inom sjukvården. Det var jätteroligt att höra om alla platser vi såg och det ovannämnda är bara ett litet axplock. Gatorna och vägarna vi vandrade på var breda och lätta att gå. Massor av människor var ute och promenerade eller joggade eller sprang eller gick med barnvagn eller hundar och alla fick plats. Men Anders var så sträng - vi fick inte stanna och ta en fika. Det låg gott om caféer och restauranger längs stränderna, men det var blankt nej. Vi knallade på i olika konstellationer/grupper och vi hade det så trevligt. 18

19 Vandringen avslutades med middag på en Indisk Restaurang i Lilla Alby, som ligger i Sundbyberg. Madeleine var tvungen att åka hem till sin hund, så hon var inte med på middagen, men vi andra stoppade i oss mycket god mat. Hälften åt en Chicken Butter Marsala och hälften åt en lammgryta och jag tror, att vi alla var nöjda efter måltiden. Birgitta och jag delade på en Bangla på 66 cl. (starköl från Bangladesh), men om ni kommer dit nån gång, så beställ en annan öl. Några bilder från förr Så här såg det ut längs vägen för söndagspromenaden. Karlbergskanalen med svängbron. Bilden från ca Klockan var runt 18 när vi bröt upp och vi åkte olika färdmedel hem. Håkan och Karin skulle gå på bio på kvällen och Håkan hade svår beslutsångest, om hur de skulle åka för att komma snabbast hem. I Sumpan finns ju både tvärbana, T-bana och P-tåg att välja på och vid Gullmarsplan finns buss eller snabb-buss. Det blev lite för många valmöjligheter och det slutade med att paret skippade bion den kvällen och tog tvärbanan till Gullmarsplan och bussen hem. Det blev bio senare i veckan. / Ingalill H. Huvudsta allé. Bilden troligen från talet med tanke på busstypen och personernas klädsel. Dansbanan vid Jungfrudansen. Bilden från ca

20 Samkväm 15 oktober Våra vänner från Östnylands Brage gästar oss helgen oktober Alla söderringare inbjuds till lördagskvällens samkväm i Söderringssalen Förutom musik och dans bjuds på en trerätters middag Samling kl Menu Alkoholfri välkomstdrink Lingonbelini Snacks Morotssoppa med ingefära och chili Vitlöksbröd Lättöl/vatten Sydfransk kycklinggryta med basmatiris Oliver Grönsallad Stjärnanismarinerad fruktsallad med vispgrädde Senare under kvällen Kaffe/te med dopp Kostnad 100 kr Anmälan senast 12 oktober till larsake@soderringen.se eller eller på lista i Söderringssalen 20

21 Nybörjarkurs för instruktörer i gammaldans Lördag 22 oktober 2016, kl i Söderringssalen Tag med egen lunch. Vi bjuder på fika. Vi dansar till levande musik. Kursavgift 200 kr för medlem i Folkdansringen. Ej medlem 300 kr. Anmälan senast fredag 14 oktober till kansliet@folkdansringen-stockholm.se Du kan även boka genom att ringa vårt kansli (öppet onsdagar , övriga tider telefonsvarare). Frågor besvaras av till Göran Frööjd på eller goran.froojd@folkdansringen-stockholm.se 21

22 Folkdansringen Stockholm inbjuder dansare och spelmän till gemytlig samvaro Lördag 19 november i Hallunda Folkets Hus Eventuell barn-ungdomsdans mellan kl Vuxna och ungdomar dansar mellan kl Vi dansar gammaldanser, gillesdanser, folkdanser och sånglekar. Danslista kommer som vanligt att anslås några veckor innan 19/11 på vår hemsida. Vi söker även någon som kan leda något enligt eget förslag. 100 kr i inträde mellan kl Gratis inträde mellan kl Medtag egen kaffekorg Spelmän går gratis och bjuds på fika! Anmälan för spelmän till Stefan Lindén i Slagsta Gille på: stefan.linden@folkdansringen-stockholm.se Frågor besvaras av till Göran Frööjd på eller goran.froojd@folkdansringen-stockholm.se Varmt välkomna! 22

23 Ordoku I denna ORDOKU framträder i de skuggade rutorna, när du löst den, något som vi ser fram emot. Svaret skickas till snyt@soderringen.se eller lämnas i SNYTs postfack i Söderringssalen, senast 19/10, så de kan bekantgöras i SNYT nr OBS att hela ORDOKUN måste vara ifylld för att räknas som komplett svar. Rätt svar till ORDOKUN i nr 6 var VALSTEMPO och har inkommit från Jan Olof Norén, Gunnar Eriksson, Christer Kvarne, IngaLill Hallström. Redaktionen C I F A C F T C E I F C U S T F I E L E L Använda bokstäver: A C E F I L U S T I U F A A Varje våg och lodrät rad och varje block skall innehålla de nio bokstäverna. Varje bokstav får finnas med en gång per rad och block. De grå rutorna bildar ett ord som kan läsas från vänster till höger. 23

24 Några bilder från Isleik 24