Styrelsen för Väsby välfärd Sammanträdeshandlingar

Transkript

1 Styrelsen för Väsby välfärd Sammanträdeshandlingar

2 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Jenny Magnusson Dnr: Fax SVV/2013:8 Styrelsen för Väsby välfärd Väsby välfärds chef informerar Ärendebeskrivning 1. Inriktningsdokument nytt vård- och omsorgsboende Barbro Johansson, kontorschef, informerar 2. Svar på förfrågningsunderlag gällande larm och hemtjänst natt Barbro Johansson, kontorschef, informerar 3. Information om studiedag 20 mars Barbro Johansson, kontorschef, informerar 4. Nytt datum för studiedag/sammanträde i november Barbro Johansson, kontorschef, informerar Väsby välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Väsby välfärd Barbro Johansson Kontorschef 1

3 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Jenny Magnusson Dnr: Fax SVV/2013:6 Styrelsen för Väsby välfärd Meddelanden Ärendebeskrivning 1. Överenskommelser mellan kundvalskontoret och Väsby välfärd avseende verksamheter enligt lagen om särskilt stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) Protokollsutdrag från social- och äldrenämnden , 125 (SÄN/2012:242). 2. Väsby skolas rapport om studieresa till London juni Protokollsutdrag från utbildningsnämnden , 94 (UBN/2012:272). 3. Investeringsanmälan förnyelser av inventarier inom skolan och Väsby Stöd. Protokollsutdrag från kommunstyrelsen , 185 (KS/2012:156). 4. Förlängning av idrottspolitiskt program Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 102 (KS/2012:310). 5. Hyressättning gymnastiksalar och sporthallar gentemot skolor för Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 105 (KS/2012:339) 6. Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 107 (KS/2011:387). 7. Folkhälsoprogram för Upplands Väsby kommun Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 108 (KS/2011:81). 8. Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 121 (KS/2011:378). 1

4 9. Ägardirektiv till styrelsen för Väsby välfärd samt ändring av namn i reglementet. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 125 (KS/2012:344). 10. Delta i ungdomsenkäten Lupp Information från Ungdomsstyrelsen. 11. Studieresa till Etiopien tema somaliska familjeåterföreningar och migrationsströmmar i regionen. Information från Regionförbundet södra Småland. 12. Lika rättigheter och möjligheter skolans ansvar. Information från Diskrimineringsombudsmannen. 13. Gemensamt programpris inom gymnasieskolan. Information från Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). 14. Information från Ersättningsnämnden. 15. ViaEcole Upplands Väsby kommun Avtal avseende brukande av LearnPoint SMS-tjänster. 16. Erbjudande om deltagande i utbildning av cannabisutbildare. Länsstyrelsen i Stockholms Län. 17. Förvaltningsrätten i Uppsala. Dom texter om framtidens Sverige från Trelleborg till Arjeplog. Underlagsrapport 12 till Framtidskommissionen. 19. Synpunkter på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). Cirkulär 13:2, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 20. Överenskommelse mellan staten och SKL om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 21. Överenskommelse för 2013 mellan staten och SKL om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 22. Snart är det dags för TALIS 2013! Information från Skolverket. 23. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år Cirkulär 12:62, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 24. Överenskommelse mellan staten och SKL om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

5 25. Ägardirektiv till styrelsen för Väsby välfärd samt ändring av namn i reglementet. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 10 (KS/2012:344). 26. Digital distribution av sammanträdeshandlingar. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 13 (KS/2011:357). 27. Avsägelse och fyllnadsval - produktionsstyrelsen. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 16 (KS/2013:19). Väsby välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av meddelanden. Väsby välfärd Barbro Johansson Kontorschef 3

6 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Jenny Magnusson Dnr: Fax SVV/2013:7 Styrelsen för Väsby välfärd Redovisning av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Styrelsen för Väsby välfärd (tidigare produktionsstyrelsen) har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i enlighet med nämndens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet. Till sammanträdet den 27 februari 2013 finns följande delegationsbeslut att rapportera: Delegationsärenden Datum Delegat Beslut om mottagnings- och beslutsattestanter Chef Väsby Välfärd Väsby välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Väsby välfärd Barbro Johansson Kontorschef 1

7 Tjänsteutlåtande Utvecklingsledare Maebel Lindby Dnr: Fax SVV/2013:23 Styrelsen för Väsby välfärd Yttrande över förslag på revidering av reglemente för styrelsen för Väsby välfärd Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har utarbetat ett förslag på revidering av reglementet för styrelsen för Väsby Välfärd. Förslaget lämnas över till styrelsen för synpunkter. Revideringarna är markerade med röd text/understrykningar. Enligt förslaget finns det behov av att förtydliga styrelsen för Väsby välfärds ansvar för att operativt leda, utveckla, driva och följa upp utbildningsverksamheterna inom sitt område. Likaså att tydliggöra att det är kundvalsnämnderna som är uppdragsgivare vad gäller utförandet av välfärdstjänster. På motsvarande sätt finns behov av att förtydliga utbildningsnämndens reglemente vad gäller rollen som huvudman för de skolor som kommunen driver och som styrelsen för Väsby välfärd är operativt ansvarig för. För att skapa samsyn och samordning mellan styrelsen för Väsby välfärds uppdrag som utförare och utbildningsnämndens roll och ansvar som huvudman för skolan föreslås att en ordförandekonferens inrättas med presidierna i de två nämnderna minst en gång per år. Syftet är att på ett välplanerat och strukturerat sätt belysa och reflektera över gemensamma angelägenheter. Utöver detta har revideringar gjorts föranledda av ändrad lagstiftning samt att styrelsen bytt namn från produktionsstyrelsen till styrelsen för Väsby välfärd. Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd har inte något att erinra mot förslaget och föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt förslaget. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 1

8 Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef Bilaga: Förslag till revidering av reglemente för styrelsen för Väsby Välfärd 2

9 Tjänsteutlåtande Utvecklingsstrateg Per-Ola Lindahl Dnr: Fax KS/2013:41 Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för styrelsen för Väsby välfärd Ärendebeskrivning Det finns behov av att förtydliga styrelsen för Väsby välfärds ansvar för att operativt leda, utveckla, driva och följa upp utbildningsverksamheterna inom sitt område. Likaså att tydliggöra att det är kundvalsnämnderna som är uppdragsgivare vad gäller utförandet av välfärdstjänster. På motsvarande sätt finns behov av att förtydliga utbildningsnämndens reglemente vad gäller rollen som huvudman för de skolor som kommunen driver och som styrelsen för Väsby välfärd är operativt ansvarig för. Utbildningsnämnden ansvarar för den strategiska inriktningen och förutsättningarna för utbildningsverksamheten. Förslag till revidering av utbildningsnämndens reglemente redovisas i ett särskilt ärende. För att skapa samsyn och samordning mellan styrelsen för Väsby välfärds uppdrag som utförare och utbildningsnämndens roll och ansvar som huvudman för skolan föreslås att en ordförandekonferens inrättas med presidierna i de två nämnderna minst en gång per år. Syftet är att på ett välplanerat och strukturerat sätt belysa och reflektera över gemensamma angelägenheter. Utöver detta har revideringar gjorts föranledda av ändrad lagstiftning samt att styrelsen bytt namn från produktionsstyrelsen till styrelsen för Väsby välfärd. Förslag till revidering av reglementet Reglemente för styrelsen för Väsby välfärd produktionsstyrelsen Utöver vad som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Kommunstyrelsen fastställer ägardirektiv för styrelsen. 1

10 Styrelsen för Väsby välfärds Produktionsstyrelsens verksamhetsområde 1 Styrelsen ansvarar för all produktion av välfärdstjänster som utförs av kommunala utförare d.v.s. av kommunens anställda inom: förskolaeverksamhet, öppen förskola, pedagogisk omsorg,förskoleklass, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, grundskola, obligatorisk grundsärskola, skolbarnomsorg, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild vuxenutbildning för vuxnautvecklingsstörda, undervisning för invandrare, kvalificerad yrkesutbildning, kultur, fritid, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, kommunal hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsinsatser och flykting- och integrationsfrågor. Uppdragsgivare avseende utförandet av välfärdstjänster är kundvalsnämnderna, som styr genom kundvalsmodeller, upphandlingar eller interna överenskommelser. Intäkterna till kontoret Väsby välfärds uppdragsområden baseras på kundval eller särskilda ersättningssystem. et bygger på och finansieras av den ersättning och villkor i övrigt som regleras gentemot de ansvariga nämnderna för välfärdstjänster och övriga nämnder. Det övergripande ansvaret för styrelsen är att affärsstrategiskt och operativt leda, utveckla, driva och följa upp verksamheterna inom sitt ansvarsområde. Styrelsen ansvarar även för: uppföljning av verksamhet och av ekonomi och kvalitet strategisk inriktning av verksamheternalångsiktigt och hållbar utveckling förändring av verksamhetsområdesorganisation start och nedläggning av verksamhet, undantaget verksamhet av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen (KL3:9dock med undantag av gymnasium och nationella program åtgärder med anledning av revisionsanmärkning upphandlingar beslut om verksamhetsplan och budget delårsbokslut verksamhetsberättelse årsredovisning måluppföljning enligt styrkortet i enlighet med den ordinarie ledningsprocessen månadsrapporter Följande grundläggande utgångspunkter gäller för styrelsen: största möjliga kundnytta i konkurrens på en marknad affärsmässighet och kvalitetsutveckling med kunden i fokus attraktiva arbetsplatser för att klara kompetensförsörjningen marknadsföring, profilering och utveckling av tjänsterna 2

11 Produktionsstyrelsens sammansättning och arbetsformer 2 Styrelsen för Väsby välfärdproduktionsstyrelsen består av sju ledamöter och sju ersättare. Insynsplats kan finnas. Ersättarnas tjänstgöring 3 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 4 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde påverkat styrkebalansen mellan partierna. 5 Vid styrelsens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Inkallande av ersättare 6 3

12 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till en av partiet utsedd person, som inkallar den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordföranden 7 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Insynsplats 8 Insynsplats innebär, förutom en rätt att närvara under styrelsens sammanträden, en rätt att yttra sig och möjlighet att få sin mening antecknad till protokollet. Sammanträdena 9 Tidpunkt Styrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Öppna sammanträden Styrelsen har rätt att hålla öppna sammanträden med de begränsningar som gäller enligt kommunallagen för ärenden avseende myndighetsutövning eller i ärenden i vilka det förekommer sekretessbelagda uppgifter. Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt vara varje ledamot och ersättare tillhanda senast fem arbetsdagar före sammanträdesdagen. 4

13 Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelsen ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till levnadsåren äldste ledamoten göra detta. Styrelsens ordförande lägger fram förslag till beslut i de ärenden som ska behandlas av styrelsen. Ordförandens förslag till beslut ska vara varje ledamot och ersättare tillhanda senast tre arbetsdagar före sammanträdet. Beslutsförhet 10 Styrelsen får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Närvarorätt för tjänsteman 11 Vid styrelsens sammanträden får, om inte styrelsen i särskilt fall beslutar annat, föredragande tjänsteman vara närvarande med rätt att i ärenden, som berör vederbörandes verksamhetsområde, delta i överläggningarna och få sin särskilda mening antecknad till protokollet. Reservation 12 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Justering av protokoll 13 Vid sammanträdet ska protokoll föras på ordförandens ansvar. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot senast fjorton dagar efter sammanträdet. Omedelbar justering 14 Styrelsen kan besluta att en eller flera paragrafer i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen/paragraferna bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den/dessa. 5

14 Undertecknande av handlingar 15 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av styrelsen eller dess utskott ska undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer styrelsen vem som ska underteckna handlingar. Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av tjänsteman efter delegation av styrelsen undertecknas av delegaten. Delgivning 16 Behörig att motta delgivning å styrelsens vägnar är, förutom ordföranden, förvaltningschefen och styrelsens sekreterare. Utskott 17 Inom styrelsen får finnas utskott. --- Reglementet är ett styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2010 att gälla från och med den 1 januari Ordförandekonferens För att skapa samsyn och samordning mellan utbildningsnämndens roll och ansvar som huvudman för skolan och styrelsen för Väsby välfärds uppdrag som utförare inrättas en ordförandekonferens med presidierna i de två nämnderna minst en gång per år. Syftet är att på ett välplanerat och strukturerat sätt belysa och reflektera över gemensamma angelägenheter. Besluten ska bekräftas i respektive nämnd. Formaterat: Teckensnitt:11 pt Formaterat: Teckensnitt:11 pt --- Datum för antagande och revideringar Reglementet är ett styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2010 att gälla från och med den 1 januari Reglementet är reviderat den xx april 2013 Ansvarig för reglementet Formaterat: Teckensnitt:11 pt Formaterat: Teckensnitt:11 pt Formaterat: Teckensnitt:Arial, 11 pt Formaterat: Teckensnitt:Arial, 11 pt Varje styrdokument ska ha en ägare som ansvarar för att styrdokumentet är aktuellt, känt och finns tillgängligt på kommunens interna och externa webbplatser. Ansvarig för nämndens reglemente är chefen för Väsby välfärd. Respektive chef är ansvarig för att styrdokumentets innehåll är känt bland medarbetarna, efterlevs och följs upp. 6

15 Formaterat: Teckensnitt:Arial, Fet Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer reglemente för styrelsen för Väsby välfärd enligt upprättat förslag. Beslutet skickas till: Styrelsen för Väsby välfärd, Barbro Johansson, VV Rektorer VV Utbildningsnämnden Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per-Ola Lindahl Utvecklingsstrateg 7

16 Tjänsteutlåtande Avdelningschef Margreth Reiniusson Dnr: Fax SVV/2013:33 Styrelsen för Väsby välfärd Arbetsordning för kundvalskontoret och Väsby Välfärd om huvudmannaskap för utbildningsverksamheter Ärendebeskrivning I Upplands Väsby kommun ansvarar utbildningsnämnden för det allmänna skolväsendet i kommunen samt fullgör huvudmannaskapsuppdraget för de kommunalt drivna utbildningsverksamheterna. Ansvaret för det operativa utförandet ligger hos Väsby Välfärd. Detta regleras i reglementena för respektive nämnd. Kontoren har tillsammans utarbetat en arbetsordning vid gemensam överläggning. Arbetsordningen syfte är att säkra det operativa utförandet av det statliga utbildningsuppdraget inom de kommunalt drivna utbildningsverksamheterna samt fortlöpande klargöra gränsdragningsfrågor mellan nämnderna och kontoren i utbildningsfrågor. Arbetsordningen föreläggs utbildningsnämnden och styrelsen för Väsby välfärd som information. Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Beslutet skickas till: Utbildningsnämnden Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef 1

17 Bilaga: Arbetsordning mellan utbildningsnämnden som huvudman och Väsby välfärds styrelse som utförare av kommunal utbildningsverksamhet. 2

18 Arbetsordning mellan utbildningsnämnden som huvudman och Väsby välfärds styrelse som utförare av kommunal utbildningsverksamhet samt mellan kundvalskontoret och kontoret för Väsby välfärd Arbetsordningens syfte är att säkra det operativa utförandet av det statliga utbildningsuppdraget inom de kommunalt drivna utbildningsverksamheterna. 1. Ordförandekonferens med presidierna för utbildningsnämnden och styrelsen för Väsby välfärd inrättas. Konferens ska hållas två gånger per år. (Regleras genom ändring i respektive nämnds reglemente.) 2. På de årligt planerade fortlöpande avstämningsmötena mellan kontorscheferna för kundvalskontoret och Väsby välfärd ska huvudmannafrågor inom skolan vara en stående punkt. 3. Arbetsmöten organiseras av avdelningschef för utbildningsavdelningen och tjänsteman som kontorschef utser, till exempel skolstrateg, utvecklingsledare eller motsvarande. Möten ska hållas fyra gånger per termin. Dagordning ska utformas i förväg. Vid dessa årligen planerade möten ska berörda tjänstemän, beroende på frågeställningar, delta och frågor av gränsdragningskaraktär hanteras. En av punkterna på dagordningen ska alltid vara aktuell bevakningslista för respektive nämnd. Arbetsordningen är upprättad och ska följas upp under december Eva Dahlgren Chef kundvalskontoret Barbro Johansson Chef Väsby välfärd

19 Tjänsteutlåtande Utvecklingsledare Maebel Lindby Dnr: Fax SVV/2013:17 Styrelsen för Väsby välfärd Överenskommelser mellan kundvalskontoret och Väsby Välfärd 2013 Ärendebeskrivning Årliga överenskommelser tecknas mellan Väsby Välfärd och ansvarig nämnd, där respektive uppdrag beskrivs. En överenskommelse görs per verksamhetsområde. Överenskommelserna reglerar alla verksamheter som inte finansieras med en renodlad prestationsersättning t.ex. skolpeng. Överenskommelse Utförarenhet Avtalstid Ansvarig Nämnd Garanti Förskola/grundskola Barbro Johansson UBN kommunåtagande Verksamhetsförlagd Grundskola Johnny Wahlund UBN Lärarutbildning Grimsta särskild Grimsta skola Johnny Wahlund UBN undervisningsgrupp för elever med autismspektrum Särskild utbildning Introduktionsgymn Bengt Greiff UBN för vuxna(särvux) Studie- och yrkesvägledning för vuxna * Introduktionsgymn Grundsärskolan Smedby skola Ungdomsutbyte Väsby Kultur med Polen Vega Väsby Kultur Allmänkultur Väsby Kultur Bibliotek Väsby Kultur Musikskola Väsby Kultur Gunnes Gård Väsby Kultur Bengt Greiff Gabriella Brundin Eva Wiström Eva Wiström Eva Wiström Eva Wiström Eva Wiström Eva Wiström UBN UBN KFN KFN KFN KFN KFN KFN 1

20 Överenskommelse Utförarenhet Avtalstid Ansvarig Nämnd Särskilt boende Väsby Vård och Yvonne Boberg SÄN för äldre * omsorg Dagverksamhet för Väsby Vård och Yvonne Boberg SÄN äldre * omsorg Rekrytering av Väsby Stöd Yvonne Boberg SÄN personlig assistans kontaktperson m.fl Bostad med särskild Väsby Stöd Yvonne Boberg SÄN service Daglig verksamhet Väsby Stöd Yvonne Boberg SÄN enligt LSS Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Korttidstillsyn för vuxna hemmaboende med daglig sysselsättning Väsby Melodifestival Uppföljande verksamhet för ungdomar Öppen Individ-och ungdomsverksamhet familjeomsorgen Öppna förskolan Individ-och familjeomsorgen Ung och Trygg Individ-och familjeomsorgen Folkhälsa barn- och Individ-och ungdom familjeomsorgen *Överenskommelse ej färdigställd Väsby Stöd Väsby Stöd Väsby Stöd Individ-och familjeomsorgen Yvonne Boberg Yvonne Boberg Yvonne Boberg Anna Conzen SÄN SÄN SÄN UBN Anna Conzen KFN Anna Conzen UBN Anna Conzen KS Anna Conzen KS Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef 2

21 Tjänsteutlåtande Controller Lidia Wasniewski SVV/2013:30 Styrelsen för Väsby välfärd Fastställande av detaljbudget 2013 Ärendebeskrivning Produktionsstyrelsen beslutade i oktober 2012 om Verksamhetsplan med budget I ärendet presenterades preliminär budget 2013 och det beslutades att Väsby Välfärd skulle återkomma med slutgiltig detaljbudget på första sammanträde Under november-december 2012 arbetade alla verksamheter med sin detaljbudget. Utgångspunkten för arbetet var förutsättningar enligt flerårsplan och dialog med kundvalskontoret kring uppdrag, volymer och ersättningar. Väsby Välfärd är efterfråge- och intäktsstyrd och har ansvar för att anpassa sina kostnader till intäkterna från uppdragen. I bilagan presenteras detaljbudget i form av resultaträkning för Väsby Välfärd och budget fördelad på olika verksamheterna. Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner detaljbudget Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef Bilaga: Budget

22 Bilaga till Fastställande av detaljbudget Budget för Väsby Välfärd 2013, resultat räkning, i mkr i mkr i % Intern Täckningsbidrag 33,3 4,1% Försäljning och avgifter 2,7 0,3% Hyror och arrenden 5,8 0,7% Bidrag 57,6 7,1% Försäljning verksamhet 712,9 87,8% Summa intäkter 812,2 100,0% Buffert -14,9-1,8% Bidrag. -42,6-5,2% Entreprenader/köp av vht -51,0-6,3% Personalkostnader -486,8-59,9% Lokal- och markhyror -80,8-10,0% Övriga fastighetskostnader -2,6-0,3% Övrigt material/ tjänster -98,0-12,1% Avskrivningar -1,9-0,2% Intern ränta -0,4 0,0% Intern Täckningsbidrag -33,3-4,1% Summa kostnader -812,2-100,0% 0 Budget för Väsby Välfärd 2013, per verksamhet i mkr Verksamhet Försäljning Övriga Summa Summa verksamhet intäkter intäkter kostnader i % VV gemensam 0,0 27,9 27,9-27,9 3,4% Barnomsorg 56,4 0,2 56,6-56,6 7,0% Skolbarnomsorg 27,5 27,5-27,5 3,4% Grundskola 223,4 0,6 224,0-224,0 27,6% Gymnasium 48,1 0,3 48,4-48,4 6,0% Vuxenutbildning 2,6 0,8 3,4-3,4 0,4% Äldreomsorg, exkl. hemtjänst 55,8 0,2 56,0-56,0 6,9% Hemtjänst, natt o larm* 6,3 0 6,3-6,3 0,8% Stöd för personer med funktionsnedsättning 99,9 33,7 133,6-133,6 16,4% Kultur 21,0 1,3 22,3-22,3 2,7% Fritid 6,1 0,2 6,3-6,3 0,8% Individ och Familj 163,5 34,1 197,6-197,6 24,3% Ung och Trygg 2,3 2,3-2,3 0,3% Summa verksamheter 712,9 99,3 812,2-812,2 100,0% * Budget för åtta månader pga. pågående upphandling, Väsby Välfärd, VV, har lämnat anbud. Om VV vinner kommer omslutningen att påverkas - både intäkter och kostnader kommer att överstiga budget.

23 Tjänsteutlåtande Strateg Per Kornhall Dnr: Fax SVV/2013:28 Styrelsen för Väsby välfärd Åtgärder för ökad måluppfyllelse vid Väsby nya gymnasium Ärendebeskrivning På grund av de låga resultaten på nationella prov har Väsby nya gymnasium satt in åtgärder för att öka elevernas måluppfyllelse. Det gäller både strukturella åtgärder som tydligare rutiner kring åtgärdsprogram och signalsystem men också till exempel fördelning av timmar över kurser och stödinsatser till enskilda elever. Utbildningsnämnden har begärt in en redovisning av åtgärderna som också redovisas här. Väsby välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Beslutet skickas till: utbildningsnämnden och chef för utbildningsenheten på kundvalskontoret 1

24 Bakgrund Väsby nya gymnasium redogjorde vid Produktionsstyrelsens sammanträde för resultaten på de nationella proven på gymnasiet. På grund av de oroande resultaten har Väsby nya gymnasium vidtagit en rad åtgärder vilka sammanfattas här. Utbildningsnämnden har också begärt in en redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Tjänsteutlåtandet är en sammanfattning av Väsby nya gymnasiums svar på skrivelsen till Utbildningsnämnden som finns att tillgå hos Kundvalskontoret och hos Väsby Välfärd De främsta orsakerna till de låga resultaten Bristande förkunskaper i matematik När det gäller resultaten i matematik i åk 1 ser Väsby nya gymnasium, liksom övriga gymnasieskolor i landet, att den nya kursen i matematik, 1b, har ändrat innehåll. Det genomförs just nu ett stort reformarbete i grundskolan. Det nya gymnasiet bygger på att det arbetet är klart. För de elever som kommer i skarven mellan två system uppstår problem. Vissa centrala moment ingick inte i matematiken i grundskolans tidigare kursplaner och i den nya matematikkursen 1b ingår inte till skillnad från tidigare moment av repetition av centrala begrepp i grundskolans matematik. Bristande kunskaper i svenska språket Vid den kartläggning som specialpedagogen gjorde i augusti 2012 framkom att över 100 av 470 elever har otillräckliga kunskaper i svenska för att kunna ta in information på gymnasienivå. Elever med annat modersmål än svenska erbjuds visserligen att studera svenska som andra språk. Men vi upplever att många elever med den möjligheten väljer att avstå pga högre status i elevgruppen i ämnet svenska. Nystartad skola med nya styrdokument och hög arbetsbörda Ett skäl till att kartläggningsprocessen av elevernas studieresultat och därmed stöd till elever med behov av stöd inte genomfördes direkt vi skolstarten 2011 är den mängd uppgifter som skolan stod inför vid starten. Att starta en ny gymnasieskola är en stor och komplicerad uppgift. I samband med skolstarten invigdes även huset Messingen med en mängd aktiviteter som skolledning och personal förväntades delta i och som tog fokus från huvuduppdraget. Till detta kom införandet av den nya skollagen och den nya läroplanen Gy11 tillsammans med nya ämnesplaner och en ny betygsskala. Införandet av ökad elevtid för lärare blev upphov till ett mycket stort missnöje bland skolans lärare redan vid skolstarten och tog mycket tid och energi i anspråk. 2

25 Vilka åtgärder som Väsby nya gymnasium vidtagit för att de elever som inte blivit godkända i respektive kurs ska kunna bli det Organisation och rutiner Redan läsåret 2011/2012 påbörjades arbetet med att skapa en organisation med rutiner för kartläggning och ett signalsystem för uppföljning av resultat med åtgärder. En ny och tydligare organisation skapades inför läsåret 2012/2013. Elever och lärare organiserades då i programarbetslag som ger större möjlighet till kommunikation och stöd om och för eleverna. Syftet med den nya schemastrukturen är att frigöra tid och kraft för lärare att ägna tid åt eleverna och elevernas lärande. Möjligheten till samarbete har ökat och lärarna har kommit närmre eleverna och har därmed större möjlighet än tidigare att upptäcka och signalera oro och svårigheter samt kunna sätt in stödåtgärder. Signalsystem och åtgärder Under slutet av höstterminen utvecklades Skolportalens system för resultatrapportering så att det kan visa om det finns oro för att inte uppnå godkänt resultat eller om åtgärdsprogram behöver upprättas. Signalsystemet följs upp av elevhälsoteamet och av skolledningen vid förutbestämda veckor då lärare förväntas ha redovisat resultatstatus. Resurstid och extra stödlektioner I schemat har skapats resurstid för elever där de kan få stöd till att genom särskild prövning uppnå godkända resultat, men också få stöd i pågående kurser eller för att kunna nå högre betyg. Elever med flera icke godkända resultat och med svårigheter att klara pågående kurser får hjälp av sin mentor och stöd av elevhälsoteamet att lägga upp en plan för studierna. Eftersom det i vissa ämnen var en mängd elever som inte nådde godkända resultat på nationella prov och heller inte fick godkända betyg läsåret 2011/2012 har särskilda undervisningsgrupper skapats med extra insatta lärarresurser utanför ramen för VNG s budget. Förlängd kurstid För elever som inte förväntas uppnå godkända resultat inom ramen för kurstiden fattas fr.o.m. höstterminen 2012 om synnerliga skäl föreligger - beslut om förlängd studietid. Än så länge har endast ett fåtal elever fått förlängd studietid, men vi står just nu inför beslutet att förlänga studietiden för en hel elevgrupp i Matematik 1b i nuvarande år 1. Några elever har kommit så långt i sina studier att de förväntas klara kursen under år 1. En förlängning kommer att medföra organisatoriska och ekonomiska konsekvenser och även medföra att eleven inte kan läsa högre kurser i matematik. Vid beslut om förlängning kommer eleverna inte att genomföra de nationella proven våren 2013 och kommer därmed inte heller att ingå i framtida statistik. 3

26 Tydlig information Inför skolstarten hösten 2102 utformades tydliga dokument med information till elever och vårdnadshavare om gymnasiestudier och krav för behörighet till högskola och universitet. Samtliga elever och föräldrar fick skriva under att de tagit del av informationen som även omfattade ömsesidiga förväntningar och information om skolans värdegrund och spelregler. Särskild prövning En organisation för särskild prövning har skapats under hösten. Det stora antalet elever som erbjuds och förväntas göra särskild prövning ställer höga krav på rutiner samt information och kommunikation till både elever och lärare. Det finns fyra prövningsperioder per läsår, i augusti före skolstart, i november, i januari och i april. I alla kurser erbjuds prövningstillfälle minst en gång per år enligt tider i skolans kalendarium. Inför varje prövningsperiod ska eleven själv, på särskild blankett, anmäla sig. Åtgärder under arbete För att öka elevernas möjlighet till delaktighet och ansvarstagande pågår sedan förra våren arbete med att ta fram ett effektivt och tillgängligt planerings- och reflektionssystem. Anledningen att vi ännu inte sjösatt ett verktyg beror på diskussioner i lärargruppen om innehållet i verktyget och hur och när det ska användas. Till detta kommer kravet på att verktyget ska vara anpassat till och fungera som komplement till befintliga verktyg i Skolportalen. Vi tror dock att ett gemensamt verktyg skulle vara verkningsfullt eftersom eleverna då tränar sig i att regelbundet planera och utvärdera sina studier. Vi räknar med att sjösätta och utprova verktyget under våren Åtgärder under planering inför kommande läsår Trots omfattande kartläggning, ett väl fungerande signalsystem och insatta åtgärder finns en stor oro hos skolledning, elevhälsoteam och lärare för elevernas resultat både för föregående års resultat och för resultaten i pågående kurser. För godkända resultat skulle en mängd extra resurser och mycket lärar- och elevtid behöva sättas in. Elevers motivation och egen vilja att satsa tid och energi på sina studier är en förutsättning för att nå godkända resultat. Just nu pågår därför reflektioner och planering för åtgärder organiserade på annat vis och med delvis annat innehåll preparandutbildning för elever i åk 1 under ca 6 veckor vid terminsstarten med koncentration och ökad timplan i matematik, svenska och engelska samt med kurser i studieteknik och motivationsskapande åtgärder. Genom att schemalägga längre arbetspass med möjlighet för varje arbetslag att själva disponera tiden skapas möjlighet till mer flexibelt lärande och större möjligheter till tematiska och ämnesövergripande studier, vilket i sin tur kan skapa högre motivation och att både elever och lärare kan utnyttja tiden mer effektivt. 4

27 Väsby Välfärd Barbro Johansson Chef Väsby välfärd Per Kornhall Skolstrateg 5

28 Tjänsteutlåtande Strateg Per Kornhall Dnr: Fax SVV/2013:18 Styrelsen för Väsby välfärd Väsby välfärds skolstrategi Ärendebeskrivning en i Upplands Väsbys kommunala skolor är inte i nivå med vad medborgare, vårdnadshavare eller lagstiftaren kan förvänta sig. Skolan är därför ett av kommunens främsta prioriteringsområden i flerårsplanen Väsby välfärd ska enligt sitt ägardirektiv vara marknadsledande och har därför i linje med utbildningsnämndens vision för skolverksamheten tagit fram följande strategi för att utveckla verksamheten utifrån ett perspektiv som är hämtat från vetenskap och beprövad erfarenhet på det sätt som skollagen föreskriver. Strategin beskriver övergripande det program som gäller för alla resultatenheter inom Väsby välfärd. På varje enhet/skola upprättas utifrån denna strategi konkretiserade verksamhetsplaner. Väsby välfärds förslag till beslut 1. Styrelsen för Väsby välfärd uppdrar åt Väsby välfärd att arbeta i enlighet med strategin Styrelsen för Väsby välfärd uppdrar åt Väsby välfärd att till styrelsens möte i juni se över och lämna förslag på vilka kunskapsresultat som ska rapporteras till styrelsen. Beslutet skickas till: utbildningsnämnden och chef för utbildningsenheten på kundvalskontoret Väsby Välfärd Barbro Johansson Chef, Väsby välfärd Per Kornhall Skolstrateg, Väsby välfärd 1

29 Styrdokument, program Väsby Välfärd Per Kornhall Dnr Fax SVV/2013:18 Väsby välfärds skolstrategi Nivå: Nämndspecifikt styrdokument för Väsby välfärd Antagen: Styrelsen för Väsby välfärd den Reviderad: Giltig t.o.m: Den 31 december 2015 Ansvarig ägare: Kontorschef Väsby välfärd

30 2/11 Bakgrund och syfte en i Upplands Väsbys kommunala skolor är inte i nivå med vad medborgare, vårdnadshavare eller lagstiftaren kan förvänta sig. Skolan är därför ett av kommunens främsta prioriteringsområden i flerårsplanen Väsby välfärd ska enligt sitt ägardirektiv vara marknadsledande och har därför i linje med utbildningsnämndens vision för skolverksamheten tagit fram följande strategi för att utveckla verksamheten utifrån ett perspektiv som är hämtat från vetenskap och beprövad erfarenhet på det sätt som skollagen föreskriver. Arbetet med att ta fram en strategi påbörjades hösten 2012 och beslutas om under februari månad 2013 i styrelsen för Väsby Välfärd. Här beskrivs övergripande den strategi som gäller för alla resultatenheter inom Väsby välfärd. På varje enhet/skola upprättas utifrån denna strategi konkretiserade verksamhetsplaner. Om man vill veta mera om hänvisas till den utförligare handling Skolstrategi bakgrund som finns att tillgå på Väsby Välfärd. Vill man också ha ytterligare bakgrundsinformation kan man också läsa det material alla i mål som alla lärare ska läsa under våren Nationell politik på området Den kommunala skolverksamheten är en statlig beställning på kommunen där kommunen ansvarar inför staten att de lagar och förordningar, ämnes och kursplaner som finns blir uppfyllda. Skollagen (SFS 2010:800) innehåller tre huvudsakliga ansvarsnivåer inom skolan. Dels huvudmannen med det övergripande ansvaret för hur verksamheten bedrivs och utvärderas. På varje skolenhet ska det vidare finnas en rektor som bestämmer om den inre organisationen och leder det pedagogiska arbetet. Slutligen reglerar skollagen också att undervisningen ska genomföras av legitimerade lärare (från 2015). Skollagen innehåller också bestämmelser om att man inom skolan ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. I det sistnämnda ska vårdnadshavare ha möjlighet till medverkan. På elevnivå finns skrivningar om elevers rätt till inflytande och skolning i demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Huvudmannen är enligt skollagen skyldig att tillse att alla elever ges möjlighet att nå målen för undervisningen. När det gäller grundskolan finns ett förtydligande i Skolförordningen (SFS 2011:185) att alla elever ska ges det stöd de behöver för att nå minst godkänt i alla ämnen.

31 3/11 Väsby välfärds skolstrategi Vision: alla i mål En grundläggande komponent i strategin för Väsby välfärds skolutvecklingsprogram är att alla elever ska lyckas i skolan. Det finns en mängd skäl till detta, ett är att gällande skollagstiftning kräver det, ett annat att det är viktigt ur demokratisk och samhällsekonomisk synpunkt men till syvende och sist eftersom alla barn är värda att kunna förverkliga sina drömmar. Eftersom vi har skolplikt är det lägsta krav en vårdnadshavare kan ställa på den obligatoriska skolan att den tar hand om alla barn så att de kan nå så långt som är möjligt efter sina förutsättningar, och minst godkänt i alla ämnen. Kritik mot att detta inte sker i landets kommuner framförs ofta från både Skolinspektionen och Skolverket. I sin rapport om huvudmannaskapet i ett antal kommuner i Sverige skriver Skolverket: Skolverkets utbildningsinspektion och sedermera Skolinspektionen har i sina rapporter gjort bedömningen att samma slags brister, trots påtalanden, kvarstår år från år i skolverksamheten. Trots att Skolverket och Skolinspektionen årligen påtalar att ett betydande antal elever i kommunerna inte når den miniminivå av kunskaper som alla elever skall uppnå tycks det inte finnas en sådan respons hos kommunerna att förutsättningarna för elevernas lärande påtagligt förbättras. Om alla barn ska lyckas så måste skolan och skolans organisation anpassa sig till varje barns behov. Vi kan inte glömma bort någon i något klassrum. Vi måste ha individfokus och sluta skylla på barnets förutsättningar. Det finns inte plats för några ursäkter, alla barn ska lyckas. Det är viktigt att inte sätta ut lägre realistiska mål. Det är av så avgörande betydelse för barns och ungdomars framtid och det krav som uppdragsgivaren, staten, ställer på utföraren, kommunen, att vi bör jämföra resultatet med den stipulerade måluppfyllelsen. Detta för att sätta in tillräckliga insatser så att vi lyckas nå ända fram. Hur får vi då en skola som uppfyller lagens krav, kommunens mål och där alla lyckas? Föreliggande strategi utgår från en analys av aktuell vetenskap och beprövad erfarenhet inom området. Vi har valt att kalla arbetet alla i mål. Devisen vill betona att måluppfyllelse är en del i ett ständigt pågående arbete och även om en av strategins viktigaste mål är att lyfta de sämsta är vårt uppdrag alltid att ge förutsättningar så att alla kan nå sina mål och lyckas även de som har det lättare i skolan ska nå sina högre mål. Nedan finns en lista med de områden som den här strategin fokuserar på och som förklaras i nästa avsnitt: 1. Kollegialt lärande effektiv fortbildning 2. Renodla få mål och fokusering 3. Utvärderingskultur utan skuldbeläggning 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd 7. It strategi som pedagogiskt stöd 8. Förskolorna förstärkt språkutveckling 9. Skolorna egna strategier utifrån läge 10. Stolta och nöjda medarbetare

32 4/11 1. Kollegialt lärande effektiv fortbildning Det mest, och enligt en mycket forskning enda, effektiva sättet att utveckla skolors undervisning är när lärare tillsammans utvecklar sin undervisning. Därför är olika former av kollegialt lärande den centrala metoden för verksamhetsutveckling i denna strategi. Det kollegiala lärandet kan ta sig olika former, till exempel deltagande i det statliga matematiklyftet, göra en learning study eller andra former av strukturerat kollegialt lärande. Skolorna kommer att efter analys av behov hos sina elever arbeta med de metoder som lämpar sig för att nå måluppfyllelse inom de områden man identifierat. Strategin innebär också att bra idéer och fungerande koncept ska kunna röra sig lateralt från skola till skola. Bland annat därför planeras för en lärfestival första dagen på höstlovet varje år. Det blir en dag då alla lärare i Väsby samlas för att ta del av inspiration och dela med sig till varandra om vad man gör. En grundläggande förutsättning för strategin är alla lärare i alla Väsbys skolor ska ges möjlighet att arbeta med kollegialt lärande. Det är rektorernas ansvar att se till att så sker. Det kollegiala lärandet kommer att ske utefter nedanstående skiss: Bild 1. Årshjul för kollegialt lärande i de kommunala skolorna. 2. Renodla få mål och fokusering Det är viktigt att man ser över skolornas verksamhet om man ska lyckas med det övergripande målet. När situationen är som den är i Väsby, att inte alla elever når målen, är det viktigt att vi uppvärderar betydelsen av undervisningen så att man på skolorna inte tillåter andra händelser att ta värdefull tid från elevernas kunskapsutveckling. Detta gäller såväl den enstaka lektionen som skolans planering i stort.

33 5/11 3. Utvärderingskultur utan skuldbeläggning I det kollegiala lärandet på lärarnivå, men också aggregerat på skolnivå, ska skolorna arbeta med att utvärdera och utifrån analyser förbättra sin verksamhet. Det är viktigt att detta sker som en naturlig del av verksamheten. Om man upplever det som att det sker på grund av man vill kontrollera eller skuldbelägga kan det bli kontraproduktivt. Utvärdering på klassrumsnivå innebär att man regelbundet kollar att alla elever hänger med, på skolnivå att man följer upp resultaten i alla ämnen och på kontorsnivå att man följer upp resultat på nationella prov och betyg. Det viktiga är att detta sker för att utveckla verksamheten. Att vi analyserar resultaten och gör förändringar för att förbättra. Det är viktigt att det sker utan skuldbeläggning. Det är helt okej att misslyckas så länge man som helhet och över tid rör sig framåt. Rektorsgruppen och ledningen för Väsby välfärd behöver föra kontinuerliga diskussioner kring vad man ska mäta på de olika nivåerna och också bestämma vilka typer av utvärderingar vi ska göra gemensamt. Här har Väsby välfärd redan börjat genom att ha vissa gemensamma mätningar. De nationella proven och betygen fungerar naturligtvis också som avstämningspunkter. 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap En klassrumsnära nivå av utvärderingskultur är att arbeta inom det fält som kallas formativ bedömning. De metoder och det synsätt som samlas ihop under den benämningen tillhör de mest effektiva metoderna enligt forskning. Därför ska skolorna arbeta med att utveckla ett formativt arbetssätt. Mycket forskning visar också på betydelsen av det pedagogiska ledarskapet både på övergripande, rektors- och på klassrumsnivå. Det finns en ganska samstämmig bild från ett antal forskningsfält att en av de stora bristerna i svensk pedagogisk utveckling har varit ett felaktigt fokus på elevens ansvar för sitt lärande och en svag lärarroll som följt av detta. Formativ bedömning som nämndes ovan innebär bland annat ett tydligt ledarskap och ansvarstagande i klassrummet för det lärande som sker hos alla elever. För att formativ bedömning och ett starkare pedagogiskt ledarskap ska bli verklighet krävs utbildning och djup praktisk förståelse av hur man kan arbeta med de frågorna. Utbildningspaket ska tas fram och kunskaper från skolor som har jobbat med det ska hämtas in i organisationen. 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt I de analyser man gör i Finland om varför man kommer så högt upp i internationella kunskapsmätningar kommer man fram till att den viktigaste anledningen är att man tidigt sätter in stöd till de barn som riskerar att halka efter. För att kunna göra det har man också ett utvecklat system av diagnostiska test. I Sverige har det funnits något av en tradition av att man inte har varit så noga med uppföljning i de tidiga åren. Men eftersom det är av avgörande betydelse för alla ämnen att man hänger med i läsförståelse och matematik redan från början behöver vi utveckla det här på våra skolor. Här finns det på Väsby välfärds skolor redan arbete påbörjat på flera skolor till exempel det som kallas TIM (Tidig Intensiv Matematikinlärning) på Runby skola och Breddenskolan. Vi ska sprida det bra vi gör men lärare och skolor ska också ta fram fler instrument. 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd Det finns elever där det normala stödet som undervisande lärare inte räcker till. För dessa elever ska vi skapa tydliga system och arbeta upp bra samverkan mellan undervisande personal, elevhälsa och i förekommande fall sociala myndigheter, barnpsykiatrin eller andra. Personal som arbetar med dessa frågor ska också ges stöd och fortbildning.

34 6/11 7. It strategi som pedagogiskt stöd Det finns gott om exempel på när enstaka it-insatser ger god effekt på elevers lärande men den sammantagna bilden är att it i sig inte ger något mer lärande. Det avgörande är hur man använder den teknik man har tillgång till. Vi ska utveckla en it-strategi men kommer att göra det som en integrerad del av strategin att alla ska i mål. En itpedagog kommer att anställas som kommer ska kartlägga och föreslå strategiska insatser och utveckla it-användningen i skolorna. 8. Förskolorna förstärkt språkutveckling Det finns en hel del stora studier som visar på förskolans betydelse för språk- och kunskapsutveckling. Speciellt gäller det för barn som kommer från hem där man inte har stor skolvana eller där man har ett annat modersmål. På grund av detta har också den nya reviderade läroplanen för förskolan ett tydligare kunskapsuppdrag än tidigare. Förskolans roll i detta ska tydliggöras och personalens arbete med de här frågorna stödjas. 9. Skolorna egna strategier utifrån läge Det är viktigt att ta hänsyn till att alla skolor och klassrum har sina specifika utmaningar och möjligheter. Därför är det viktigt att varje skola under den här strategins paraply och i enlighet med skollagens skrivning om rektors ansvar för verksamheten har stor frihet att arbeta med de mål och de brister i måluppfyllelse som man identifierar på just den skolan. Varje skola ska upprätta sina verksamhetsplaner utifrån strategin. 10. Stolta och nöjda medarbetare Sverige står inför en stor lärarbrist inom några år. Siffrorna talar om att det kommer att fattas lärare redan 2020 och dessutom fortsätter antalet sökande till lärarutbildningarna att vara för få. Upplands Väsby ligger mitt i en expansiv storstadsregion och konkurrerar med många andra huvudmän om de lärare som utbildas. Det är därför viktigt att behålla de lärare vi har och samtidigt vara en attraktiv arbetsgivare som tilltalar nya att söka tjänster i vår kommun. För att lyckas krävs att lärare och andra personalgrupper känner sig sedda och upplever sitt arbete som utvecklande och meningsfullt. Utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för lärare måste ses över, liksom möjligheter att kunna rekrytera nya. Geografiskt ligger Upplands Väsby mellan två lärarutbildningar och har därför möjlighet att locka nyutexaminerade lärare till kommunen. Närheten till universiteten ger också möjligheter till, att genom den verksamhetsförlagda delen i utbildningen, skapa relationer med unga lovande lärare. En del i arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare är skolstrategin. Möjligheten att få arbeta i en verksamhet som utvecklas och att också själv få utvecklas, upplevs av de flesta som stimulerande. En viktig del av utvecklingsarbetet är också att arbeta med att stärka känslan av att den kommunala skolan i Väsby är den bästa skolan att arbeta i. Det har varit stor omsättning av rektorer i Upplands Väsby under ett antal år. Detta har medfört en sämre utveckling på de skolor som berörts av chefsbyten. Vi ska bli en bättre och mer attraktiv arbetsgivare, där möjligheter till utveckling, stöd och uppmuntran ges, för att få nöjda och stolta medarbetare. Inför legitimationskravet för anställning, undervisning och betygssättning från och med 2013, ska situationen på skolorna vad gäller kompetenser kartläggas. Datasystem för uppföljning av lärarbehörighet och legitimation ska införskaffas