Styrelsen för Väsby välfärd Sammanträdeshandlingar

Transkript

1 Styrelsen för Väsby välfärd Sammanträdeshandlingar

2 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Jenny Magnusson Dnr: Fax SVV/2013:8 Styrelsen för Väsby välfärd Väsby välfärds chef informerar Ärendebeskrivning 1. Inriktningsdokument nytt vård- och omsorgsboende Barbro Johansson, kontorschef, informerar 2. Svar på förfrågningsunderlag gällande larm och hemtjänst natt Barbro Johansson, kontorschef, informerar 3. Information om studiedag 20 mars Barbro Johansson, kontorschef, informerar 4. Nytt datum för studiedag/sammanträde i november Barbro Johansson, kontorschef, informerar Väsby välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Väsby välfärd Barbro Johansson Kontorschef 1

3 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Jenny Magnusson Dnr: Fax SVV/2013:6 Styrelsen för Väsby välfärd Meddelanden Ärendebeskrivning 1. Överenskommelser mellan kundvalskontoret och Väsby välfärd avseende verksamheter enligt lagen om särskilt stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) Protokollsutdrag från social- och äldrenämnden , 125 (SÄN/2012:242). 2. Väsby skolas rapport om studieresa till London juni Protokollsutdrag från utbildningsnämnden , 94 (UBN/2012:272). 3. Investeringsanmälan förnyelser av inventarier inom skolan och Väsby Stöd. Protokollsutdrag från kommunstyrelsen , 185 (KS/2012:156). 4. Förlängning av idrottspolitiskt program Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 102 (KS/2012:310). 5. Hyressättning gymnastiksalar och sporthallar gentemot skolor för Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 105 (KS/2012:339) 6. Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 107 (KS/2011:387). 7. Folkhälsoprogram för Upplands Väsby kommun Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 108 (KS/2011:81). 8. Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 121 (KS/2011:378). 1

4 9. Ägardirektiv till styrelsen för Väsby välfärd samt ändring av namn i reglementet. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 125 (KS/2012:344). 10. Delta i ungdomsenkäten Lupp Information från Ungdomsstyrelsen. 11. Studieresa till Etiopien tema somaliska familjeåterföreningar och migrationsströmmar i regionen. Information från Regionförbundet södra Småland. 12. Lika rättigheter och möjligheter skolans ansvar. Information från Diskrimineringsombudsmannen. 13. Gemensamt programpris inom gymnasieskolan. Information från Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). 14. Information från Ersättningsnämnden. 15. ViaEcole Upplands Väsby kommun Avtal avseende brukande av LearnPoint SMS-tjänster. 16. Erbjudande om deltagande i utbildning av cannabisutbildare. Länsstyrelsen i Stockholms Län. 17. Förvaltningsrätten i Uppsala. Dom texter om framtidens Sverige från Trelleborg till Arjeplog. Underlagsrapport 12 till Framtidskommissionen. 19. Synpunkter på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). Cirkulär 13:2, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 20. Överenskommelse mellan staten och SKL om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 21. Överenskommelse för 2013 mellan staten och SKL om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 22. Snart är det dags för TALIS 2013! Information från Skolverket. 23. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år Cirkulär 12:62, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 24. Överenskommelse mellan staten och SKL om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

5 25. Ägardirektiv till styrelsen för Väsby välfärd samt ändring av namn i reglementet. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 10 (KS/2012:344). 26. Digital distribution av sammanträdeshandlingar. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 13 (KS/2011:357). 27. Avsägelse och fyllnadsval - produktionsstyrelsen. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 16 (KS/2013:19). Väsby välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av meddelanden. Väsby välfärd Barbro Johansson Kontorschef 3

6 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Jenny Magnusson Dnr: Fax SVV/2013:7 Styrelsen för Väsby välfärd Redovisning av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Styrelsen för Väsby välfärd (tidigare produktionsstyrelsen) har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i enlighet med nämndens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet. Till sammanträdet den 27 februari 2013 finns följande delegationsbeslut att rapportera: Delegationsärenden Datum Delegat Beslut om mottagnings- och beslutsattestanter Chef Väsby Välfärd Väsby välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Väsby välfärd Barbro Johansson Kontorschef 1

7 Tjänsteutlåtande Utvecklingsledare Maebel Lindby Dnr: Fax SVV/2013:23 Styrelsen för Väsby välfärd Yttrande över förslag på revidering av reglemente för styrelsen för Väsby välfärd Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har utarbetat ett förslag på revidering av reglementet för styrelsen för Väsby Välfärd. Förslaget lämnas över till styrelsen för synpunkter. Revideringarna är markerade med röd text/understrykningar. Enligt förslaget finns det behov av att förtydliga styrelsen för Väsby välfärds ansvar för att operativt leda, utveckla, driva och följa upp utbildningsverksamheterna inom sitt område. Likaså att tydliggöra att det är kundvalsnämnderna som är uppdragsgivare vad gäller utförandet av välfärdstjänster. På motsvarande sätt finns behov av att förtydliga utbildningsnämndens reglemente vad gäller rollen som huvudman för de skolor som kommunen driver och som styrelsen för Väsby välfärd är operativt ansvarig för. För att skapa samsyn och samordning mellan styrelsen för Väsby välfärds uppdrag som utförare och utbildningsnämndens roll och ansvar som huvudman för skolan föreslås att en ordförandekonferens inrättas med presidierna i de två nämnderna minst en gång per år. Syftet är att på ett välplanerat och strukturerat sätt belysa och reflektera över gemensamma angelägenheter. Utöver detta har revideringar gjorts föranledda av ändrad lagstiftning samt att styrelsen bytt namn från produktionsstyrelsen till styrelsen för Väsby välfärd. Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd har inte något att erinra mot förslaget och föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt förslaget. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 1

8 Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef Bilaga: Förslag till revidering av reglemente för styrelsen för Väsby Välfärd 2

9 Tjänsteutlåtande Utvecklingsstrateg Per-Ola Lindahl Dnr: Fax KS/2013:41 Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för styrelsen för Väsby välfärd Ärendebeskrivning Det finns behov av att förtydliga styrelsen för Väsby välfärds ansvar för att operativt leda, utveckla, driva och följa upp utbildningsverksamheterna inom sitt område. Likaså att tydliggöra att det är kundvalsnämnderna som är uppdragsgivare vad gäller utförandet av välfärdstjänster. På motsvarande sätt finns behov av att förtydliga utbildningsnämndens reglemente vad gäller rollen som huvudman för de skolor som kommunen driver och som styrelsen för Väsby välfärd är operativt ansvarig för. Utbildningsnämnden ansvarar för den strategiska inriktningen och förutsättningarna för utbildningsverksamheten. Förslag till revidering av utbildningsnämndens reglemente redovisas i ett särskilt ärende. För att skapa samsyn och samordning mellan styrelsen för Väsby välfärds uppdrag som utförare och utbildningsnämndens roll och ansvar som huvudman för skolan föreslås att en ordförandekonferens inrättas med presidierna i de två nämnderna minst en gång per år. Syftet är att på ett välplanerat och strukturerat sätt belysa och reflektera över gemensamma angelägenheter. Utöver detta har revideringar gjorts föranledda av ändrad lagstiftning samt att styrelsen bytt namn från produktionsstyrelsen till styrelsen för Väsby välfärd. Förslag till revidering av reglementet Reglemente för styrelsen för Väsby välfärd produktionsstyrelsen Utöver vad som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Kommunstyrelsen fastställer ägardirektiv för styrelsen. 1

10 Styrelsen för Väsby välfärds Produktionsstyrelsens verksamhetsområde 1 Styrelsen ansvarar för all produktion av välfärdstjänster som utförs av kommunala utförare d.v.s. av kommunens anställda inom: förskolaeverksamhet, öppen förskola, pedagogisk omsorg,förskoleklass, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, grundskola, obligatorisk grundsärskola, skolbarnomsorg, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild vuxenutbildning för vuxnautvecklingsstörda, undervisning för invandrare, kvalificerad yrkesutbildning, kultur, fritid, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, kommunal hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsinsatser och flykting- och integrationsfrågor. Uppdragsgivare avseende utförandet av välfärdstjänster är kundvalsnämnderna, som styr genom kundvalsmodeller, upphandlingar eller interna överenskommelser. Intäkterna till kontoret Väsby välfärds uppdragsområden baseras på kundval eller särskilda ersättningssystem. et bygger på och finansieras av den ersättning och villkor i övrigt som regleras gentemot de ansvariga nämnderna för välfärdstjänster och övriga nämnder. Det övergripande ansvaret för styrelsen är att affärsstrategiskt och operativt leda, utveckla, driva och följa upp verksamheterna inom sitt ansvarsområde. Styrelsen ansvarar även för: uppföljning av verksamhet och av ekonomi och kvalitet strategisk inriktning av verksamheternalångsiktigt och hållbar utveckling förändring av verksamhetsområdesorganisation start och nedläggning av verksamhet, undantaget verksamhet av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen (KL3:9dock med undantag av gymnasium och nationella program åtgärder med anledning av revisionsanmärkning upphandlingar beslut om verksamhetsplan och budget delårsbokslut verksamhetsberättelse årsredovisning måluppföljning enligt styrkortet i enlighet med den ordinarie ledningsprocessen månadsrapporter Följande grundläggande utgångspunkter gäller för styrelsen: största möjliga kundnytta i konkurrens på en marknad affärsmässighet och kvalitetsutveckling med kunden i fokus attraktiva arbetsplatser för att klara kompetensförsörjningen marknadsföring, profilering och utveckling av tjänsterna 2

11 Produktionsstyrelsens sammansättning och arbetsformer 2 Styrelsen för Väsby välfärdproduktionsstyrelsen består av sju ledamöter och sju ersättare. Insynsplats kan finnas. Ersättarnas tjänstgöring 3 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 4 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde påverkat styrkebalansen mellan partierna. 5 Vid styrelsens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Inkallande av ersättare 6 3

12 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till en av partiet utsedd person, som inkallar den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordföranden 7 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Insynsplats 8 Insynsplats innebär, förutom en rätt att närvara under styrelsens sammanträden, en rätt att yttra sig och möjlighet att få sin mening antecknad till protokollet. Sammanträdena 9 Tidpunkt Styrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Öppna sammanträden Styrelsen har rätt att hålla öppna sammanträden med de begränsningar som gäller enligt kommunallagen för ärenden avseende myndighetsutövning eller i ärenden i vilka det förekommer sekretessbelagda uppgifter. Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt vara varje ledamot och ersättare tillhanda senast fem arbetsdagar före sammanträdesdagen. 4

13 Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelsen ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till levnadsåren äldste ledamoten göra detta. Styrelsens ordförande lägger fram förslag till beslut i de ärenden som ska behandlas av styrelsen. Ordförandens förslag till beslut ska vara varje ledamot och ersättare tillhanda senast tre arbetsdagar före sammanträdet. Beslutsförhet 10 Styrelsen får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Närvarorätt för tjänsteman 11 Vid styrelsens sammanträden får, om inte styrelsen i särskilt fall beslutar annat, föredragande tjänsteman vara närvarande med rätt att i ärenden, som berör vederbörandes verksamhetsområde, delta i överläggningarna och få sin särskilda mening antecknad till protokollet. Reservation 12 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Justering av protokoll 13 Vid sammanträdet ska protokoll föras på ordförandens ansvar. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot senast fjorton dagar efter sammanträdet. Omedelbar justering 14 Styrelsen kan besluta att en eller flera paragrafer i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen/paragraferna bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den/dessa. 5

14 Undertecknande av handlingar 15 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av styrelsen eller dess utskott ska undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer styrelsen vem som ska underteckna handlingar. Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av tjänsteman efter delegation av styrelsen undertecknas av delegaten. Delgivning 16 Behörig att motta delgivning å styrelsens vägnar är, förutom ordföranden, förvaltningschefen och styrelsens sekreterare. Utskott 17 Inom styrelsen får finnas utskott. --- Reglementet är ett styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2010 att gälla från och med den 1 januari Ordförandekonferens För att skapa samsyn och samordning mellan utbildningsnämndens roll och ansvar som huvudman för skolan och styrelsen för Väsby välfärds uppdrag som utförare inrättas en ordförandekonferens med presidierna i de två nämnderna minst en gång per år. Syftet är att på ett välplanerat och strukturerat sätt belysa och reflektera över gemensamma angelägenheter. Besluten ska bekräftas i respektive nämnd. Formaterat: Teckensnitt:11 pt Formaterat: Teckensnitt:11 pt --- Datum för antagande och revideringar Reglementet är ett styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2010 att gälla från och med den 1 januari Reglementet är reviderat den xx april 2013 Ansvarig för reglementet Formaterat: Teckensnitt:11 pt Formaterat: Teckensnitt:11 pt Formaterat: Teckensnitt:Arial, 11 pt Formaterat: Teckensnitt:Arial, 11 pt Varje styrdokument ska ha en ägare som ansvarar för att styrdokumentet är aktuellt, känt och finns tillgängligt på kommunens interna och externa webbplatser. Ansvarig för nämndens reglemente är chefen för Väsby välfärd. Respektive chef är ansvarig för att styrdokumentets innehåll är känt bland medarbetarna, efterlevs och följs upp. 6

15 Formaterat: Teckensnitt:Arial, Fet Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer reglemente för styrelsen för Väsby välfärd enligt upprättat förslag. Beslutet skickas till: Styrelsen för Väsby välfärd, Barbro Johansson, VV Rektorer VV Utbildningsnämnden Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per-Ola Lindahl Utvecklingsstrateg 7

16 Tjänsteutlåtande Avdelningschef Margreth Reiniusson Dnr: Fax SVV/2013:33 Styrelsen för Väsby välfärd Arbetsordning för kundvalskontoret och Väsby Välfärd om huvudmannaskap för utbildningsverksamheter Ärendebeskrivning I Upplands Väsby kommun ansvarar utbildningsnämnden för det allmänna skolväsendet i kommunen samt fullgör huvudmannaskapsuppdraget för de kommunalt drivna utbildningsverksamheterna. Ansvaret för det operativa utförandet ligger hos Väsby Välfärd. Detta regleras i reglementena för respektive nämnd. Kontoren har tillsammans utarbetat en arbetsordning vid gemensam överläggning. Arbetsordningen syfte är att säkra det operativa utförandet av det statliga utbildningsuppdraget inom de kommunalt drivna utbildningsverksamheterna samt fortlöpande klargöra gränsdragningsfrågor mellan nämnderna och kontoren i utbildningsfrågor. Arbetsordningen föreläggs utbildningsnämnden och styrelsen för Väsby välfärd som information. Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Beslutet skickas till: Utbildningsnämnden Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef 1

17 Bilaga: Arbetsordning mellan utbildningsnämnden som huvudman och Väsby välfärds styrelse som utförare av kommunal utbildningsverksamhet. 2

18 Arbetsordning mellan utbildningsnämnden som huvudman och Väsby välfärds styrelse som utförare av kommunal utbildningsverksamhet samt mellan kundvalskontoret och kontoret för Väsby välfärd Arbetsordningens syfte är att säkra det operativa utförandet av det statliga utbildningsuppdraget inom de kommunalt drivna utbildningsverksamheterna. 1. Ordförandekonferens med presidierna för utbildningsnämnden och styrelsen för Väsby välfärd inrättas. Konferens ska hållas två gånger per år. (Regleras genom ändring i respektive nämnds reglemente.) 2. På de årligt planerade fortlöpande avstämningsmötena mellan kontorscheferna för kundvalskontoret och Väsby välfärd ska huvudmannafrågor inom skolan vara en stående punkt. 3. Arbetsmöten organiseras av avdelningschef för utbildningsavdelningen och tjänsteman som kontorschef utser, till exempel skolstrateg, utvecklingsledare eller motsvarande. Möten ska hållas fyra gånger per termin. Dagordning ska utformas i förväg. Vid dessa årligen planerade möten ska berörda tjänstemän, beroende på frågeställningar, delta och frågor av gränsdragningskaraktär hanteras. En av punkterna på dagordningen ska alltid vara aktuell bevakningslista för respektive nämnd. Arbetsordningen är upprättad och ska följas upp under december Eva Dahlgren Chef kundvalskontoret Barbro Johansson Chef Väsby välfärd

19 Tjänsteutlåtande Utvecklingsledare Maebel Lindby Dnr: Fax SVV/2013:17 Styrelsen för Väsby välfärd Överenskommelser mellan kundvalskontoret och Väsby Välfärd 2013 Ärendebeskrivning Årliga överenskommelser tecknas mellan Väsby Välfärd och ansvarig nämnd, där respektive uppdrag beskrivs. En överenskommelse görs per verksamhetsområde. Överenskommelserna reglerar alla verksamheter som inte finansieras med en renodlad prestationsersättning t.ex. skolpeng. Överenskommelse Utförarenhet Avtalstid Ansvarig Nämnd Garanti Förskola/grundskola Barbro Johansson UBN kommunåtagande Verksamhetsförlagd Grundskola Johnny Wahlund UBN Lärarutbildning Grimsta särskild Grimsta skola Johnny Wahlund UBN undervisningsgrupp för elever med autismspektrum Särskild utbildning Introduktionsgymn Bengt Greiff UBN för vuxna(särvux) Studie- och yrkesvägledning för vuxna * Introduktionsgymn Grundsärskolan Smedby skola Ungdomsutbyte Väsby Kultur med Polen Vega Väsby Kultur Allmänkultur Väsby Kultur Bibliotek Väsby Kultur Musikskola Väsby Kultur Gunnes Gård Väsby Kultur Bengt Greiff Gabriella Brundin Eva Wiström Eva Wiström Eva Wiström Eva Wiström Eva Wiström Eva Wiström UBN UBN KFN KFN KFN KFN KFN KFN 1

20 Överenskommelse Utförarenhet Avtalstid Ansvarig Nämnd Särskilt boende Väsby Vård och Yvonne Boberg SÄN för äldre * omsorg Dagverksamhet för Väsby Vård och Yvonne Boberg SÄN äldre * omsorg Rekrytering av Väsby Stöd Yvonne Boberg SÄN personlig assistans kontaktperson m.fl Bostad med särskild Väsby Stöd Yvonne Boberg SÄN service Daglig verksamhet Väsby Stöd Yvonne Boberg SÄN enligt LSS Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Korttidstillsyn för vuxna hemmaboende med daglig sysselsättning Väsby Melodifestival Uppföljande verksamhet för ungdomar Öppen Individ-och ungdomsverksamhet familjeomsorgen Öppna förskolan Individ-och familjeomsorgen Ung och Trygg Individ-och familjeomsorgen Folkhälsa barn- och Individ-och ungdom familjeomsorgen *Överenskommelse ej färdigställd Väsby Stöd Väsby Stöd Väsby Stöd Individ-och familjeomsorgen Yvonne Boberg Yvonne Boberg Yvonne Boberg Anna Conzen SÄN SÄN SÄN UBN Anna Conzen KFN Anna Conzen UBN Anna Conzen KS Anna Conzen KS Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef 2

21 Tjänsteutlåtande Controller Lidia Wasniewski SVV/2013:30 Styrelsen för Väsby välfärd Fastställande av detaljbudget 2013 Ärendebeskrivning Produktionsstyrelsen beslutade i oktober 2012 om Verksamhetsplan med budget I ärendet presenterades preliminär budget 2013 och det beslutades att Väsby Välfärd skulle återkomma med slutgiltig detaljbudget på första sammanträde Under november-december 2012 arbetade alla verksamheter med sin detaljbudget. Utgångspunkten för arbetet var förutsättningar enligt flerårsplan och dialog med kundvalskontoret kring uppdrag, volymer och ersättningar. Väsby Välfärd är efterfråge- och intäktsstyrd och har ansvar för att anpassa sina kostnader till intäkterna från uppdragen. I bilagan presenteras detaljbudget i form av resultaträkning för Väsby Välfärd och budget fördelad på olika verksamheterna. Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner detaljbudget Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef Bilaga: Budget

22 Bilaga till Fastställande av detaljbudget Budget för Väsby Välfärd 2013, resultat räkning, i mkr i mkr i % Intern Täckningsbidrag 33,3 4,1% Försäljning och avgifter 2,7 0,3% Hyror och arrenden 5,8 0,7% Bidrag 57,6 7,1% Försäljning verksamhet 712,9 87,8% Summa intäkter 812,2 100,0% Buffert -14,9-1,8% Bidrag. -42,6-5,2% Entreprenader/köp av vht -51,0-6,3% Personalkostnader -486,8-59,9% Lokal- och markhyror -80,8-10,0% Övriga fastighetskostnader -2,6-0,3% Övrigt material/ tjänster -98,0-12,1% Avskrivningar -1,9-0,2% Intern ränta -0,4 0,0% Intern Täckningsbidrag -33,3-4,1% Summa kostnader -812,2-100,0% 0 Budget för Väsby Välfärd 2013, per verksamhet i mkr Verksamhet Försäljning Övriga Summa Summa verksamhet intäkter intäkter kostnader i % VV gemensam 0,0 27,9 27,9-27,9 3,4% Barnomsorg 56,4 0,2 56,6-56,6 7,0% Skolbarnomsorg 27,5 27,5-27,5 3,4% Grundskola 223,4 0,6 224,0-224,0 27,6% Gymnasium 48,1 0,3 48,4-48,4 6,0% Vuxenutbildning 2,6 0,8 3,4-3,4 0,4% Äldreomsorg, exkl. hemtjänst 55,8 0,2 56,0-56,0 6,9% Hemtjänst, natt o larm* 6,3 0 6,3-6,3 0,8% Stöd för personer med funktionsnedsättning 99,9 33,7 133,6-133,6 16,4% Kultur 21,0 1,3 22,3-22,3 2,7% Fritid 6,1 0,2 6,3-6,3 0,8% Individ och Familj 163,5 34,1 197,6-197,6 24,3% Ung och Trygg 2,3 2,3-2,3 0,3% Summa verksamheter 712,9 99,3 812,2-812,2 100,0% * Budget för åtta månader pga. pågående upphandling, Väsby Välfärd, VV, har lämnat anbud. Om VV vinner kommer omslutningen att påverkas - både intäkter och kostnader kommer att överstiga budget.

23 Tjänsteutlåtande Strateg Per Kornhall Dnr: Fax SVV/2013:28 Styrelsen för Väsby välfärd Åtgärder för ökad måluppfyllelse vid Väsby nya gymnasium Ärendebeskrivning På grund av de låga resultaten på nationella prov har Väsby nya gymnasium satt in åtgärder för att öka elevernas måluppfyllelse. Det gäller både strukturella åtgärder som tydligare rutiner kring åtgärdsprogram och signalsystem men också till exempel fördelning av timmar över kurser och stödinsatser till enskilda elever. Utbildningsnämnden har begärt in en redovisning av åtgärderna som också redovisas här. Väsby välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Beslutet skickas till: utbildningsnämnden och chef för utbildningsenheten på kundvalskontoret 1

24 Bakgrund Väsby nya gymnasium redogjorde vid Produktionsstyrelsens sammanträde för resultaten på de nationella proven på gymnasiet. På grund av de oroande resultaten har Väsby nya gymnasium vidtagit en rad åtgärder vilka sammanfattas här. Utbildningsnämnden har också begärt in en redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Tjänsteutlåtandet är en sammanfattning av Väsby nya gymnasiums svar på skrivelsen till Utbildningsnämnden som finns att tillgå hos Kundvalskontoret och hos Väsby Välfärd De främsta orsakerna till de låga resultaten Bristande förkunskaper i matematik När det gäller resultaten i matematik i åk 1 ser Väsby nya gymnasium, liksom övriga gymnasieskolor i landet, att den nya kursen i matematik, 1b, har ändrat innehåll. Det genomförs just nu ett stort reformarbete i grundskolan. Det nya gymnasiet bygger på att det arbetet är klart. För de elever som kommer i skarven mellan två system uppstår problem. Vissa centrala moment ingick inte i matematiken i grundskolans tidigare kursplaner och i den nya matematikkursen 1b ingår inte till skillnad från tidigare moment av repetition av centrala begrepp i grundskolans matematik. Bristande kunskaper i svenska språket Vid den kartläggning som specialpedagogen gjorde i augusti 2012 framkom att över 100 av 470 elever har otillräckliga kunskaper i svenska för att kunna ta in information på gymnasienivå. Elever med annat modersmål än svenska erbjuds visserligen att studera svenska som andra språk. Men vi upplever att många elever med den möjligheten väljer att avstå pga högre status i elevgruppen i ämnet svenska. Nystartad skola med nya styrdokument och hög arbetsbörda Ett skäl till att kartläggningsprocessen av elevernas studieresultat och därmed stöd till elever med behov av stöd inte genomfördes direkt vi skolstarten 2011 är den mängd uppgifter som skolan stod inför vid starten. Att starta en ny gymnasieskola är en stor och komplicerad uppgift. I samband med skolstarten invigdes även huset Messingen med en mängd aktiviteter som skolledning och personal förväntades delta i och som tog fokus från huvuduppdraget. Till detta kom införandet av den nya skollagen och den nya läroplanen Gy11 tillsammans med nya ämnesplaner och en ny betygsskala. Införandet av ökad elevtid för lärare blev upphov till ett mycket stort missnöje bland skolans lärare redan vid skolstarten och tog mycket tid och energi i anspråk. 2

25 Vilka åtgärder som Väsby nya gymnasium vidtagit för att de elever som inte blivit godkända i respektive kurs ska kunna bli det Organisation och rutiner Redan läsåret 2011/2012 påbörjades arbetet med att skapa en organisation med rutiner för kartläggning och ett signalsystem för uppföljning av resultat med åtgärder. En ny och tydligare organisation skapades inför läsåret 2012/2013. Elever och lärare organiserades då i programarbetslag som ger större möjlighet till kommunikation och stöd om och för eleverna. Syftet med den nya schemastrukturen är att frigöra tid och kraft för lärare att ägna tid åt eleverna och elevernas lärande. Möjligheten till samarbete har ökat och lärarna har kommit närmre eleverna och har därmed större möjlighet än tidigare att upptäcka och signalera oro och svårigheter samt kunna sätt in stödåtgärder. Signalsystem och åtgärder Under slutet av höstterminen utvecklades Skolportalens system för resultatrapportering så att det kan visa om det finns oro för att inte uppnå godkänt resultat eller om åtgärdsprogram behöver upprättas. Signalsystemet följs upp av elevhälsoteamet och av skolledningen vid förutbestämda veckor då lärare förväntas ha redovisat resultatstatus. Resurstid och extra stödlektioner I schemat har skapats resurstid för elever där de kan få stöd till att genom särskild prövning uppnå godkända resultat, men också få stöd i pågående kurser eller för att kunna nå högre betyg. Elever med flera icke godkända resultat och med svårigheter att klara pågående kurser får hjälp av sin mentor och stöd av elevhälsoteamet att lägga upp en plan för studierna. Eftersom det i vissa ämnen var en mängd elever som inte nådde godkända resultat på nationella prov och heller inte fick godkända betyg läsåret 2011/2012 har särskilda undervisningsgrupper skapats med extra insatta lärarresurser utanför ramen för VNG s budget. Förlängd kurstid För elever som inte förväntas uppnå godkända resultat inom ramen för kurstiden fattas fr.o.m. höstterminen 2012 om synnerliga skäl föreligger - beslut om förlängd studietid. Än så länge har endast ett fåtal elever fått förlängd studietid, men vi står just nu inför beslutet att förlänga studietiden för en hel elevgrupp i Matematik 1b i nuvarande år 1. Några elever har kommit så långt i sina studier att de förväntas klara kursen under år 1. En förlängning kommer att medföra organisatoriska och ekonomiska konsekvenser och även medföra att eleven inte kan läsa högre kurser i matematik. Vid beslut om förlängning kommer eleverna inte att genomföra de nationella proven våren 2013 och kommer därmed inte heller att ingå i framtida statistik. 3

26 Tydlig information Inför skolstarten hösten 2102 utformades tydliga dokument med information till elever och vårdnadshavare om gymnasiestudier och krav för behörighet till högskola och universitet. Samtliga elever och föräldrar fick skriva under att de tagit del av informationen som även omfattade ömsesidiga förväntningar och information om skolans värdegrund och spelregler. Särskild prövning En organisation för särskild prövning har skapats under hösten. Det stora antalet elever som erbjuds och förväntas göra särskild prövning ställer höga krav på rutiner samt information och kommunikation till både elever och lärare. Det finns fyra prövningsperioder per läsår, i augusti före skolstart, i november, i januari och i april. I alla kurser erbjuds prövningstillfälle minst en gång per år enligt tider i skolans kalendarium. Inför varje prövningsperiod ska eleven själv, på särskild blankett, anmäla sig. Åtgärder under arbete För att öka elevernas möjlighet till delaktighet och ansvarstagande pågår sedan förra våren arbete med att ta fram ett effektivt och tillgängligt planerings- och reflektionssystem. Anledningen att vi ännu inte sjösatt ett verktyg beror på diskussioner i lärargruppen om innehållet i verktyget och hur och när det ska användas. Till detta kommer kravet på att verktyget ska vara anpassat till och fungera som komplement till befintliga verktyg i Skolportalen. Vi tror dock att ett gemensamt verktyg skulle vara verkningsfullt eftersom eleverna då tränar sig i att regelbundet planera och utvärdera sina studier. Vi räknar med att sjösätta och utprova verktyget under våren Åtgärder under planering inför kommande läsår Trots omfattande kartläggning, ett väl fungerande signalsystem och insatta åtgärder finns en stor oro hos skolledning, elevhälsoteam och lärare för elevernas resultat både för föregående års resultat och för resultaten i pågående kurser. För godkända resultat skulle en mängd extra resurser och mycket lärar- och elevtid behöva sättas in. Elevers motivation och egen vilja att satsa tid och energi på sina studier är en förutsättning för att nå godkända resultat. Just nu pågår därför reflektioner och planering för åtgärder organiserade på annat vis och med delvis annat innehåll preparandutbildning för elever i åk 1 under ca 6 veckor vid terminsstarten med koncentration och ökad timplan i matematik, svenska och engelska samt med kurser i studieteknik och motivationsskapande åtgärder. Genom att schemalägga längre arbetspass med möjlighet för varje arbetslag att själva disponera tiden skapas möjlighet till mer flexibelt lärande och större möjligheter till tematiska och ämnesövergripande studier, vilket i sin tur kan skapa högre motivation och att både elever och lärare kan utnyttja tiden mer effektivt. 4

27 Väsby Välfärd Barbro Johansson Chef Väsby välfärd Per Kornhall Skolstrateg 5

28 Tjänsteutlåtande Strateg Per Kornhall Dnr: Fax SVV/2013:18 Styrelsen för Väsby välfärd Väsby välfärds skolstrategi Ärendebeskrivning en i Upplands Väsbys kommunala skolor är inte i nivå med vad medborgare, vårdnadshavare eller lagstiftaren kan förvänta sig. Skolan är därför ett av kommunens främsta prioriteringsområden i flerårsplanen Väsby välfärd ska enligt sitt ägardirektiv vara marknadsledande och har därför i linje med utbildningsnämndens vision för skolverksamheten tagit fram följande strategi för att utveckla verksamheten utifrån ett perspektiv som är hämtat från vetenskap och beprövad erfarenhet på det sätt som skollagen föreskriver. Strategin beskriver övergripande det program som gäller för alla resultatenheter inom Väsby välfärd. På varje enhet/skola upprättas utifrån denna strategi konkretiserade verksamhetsplaner. Väsby välfärds förslag till beslut 1. Styrelsen för Väsby välfärd uppdrar åt Väsby välfärd att arbeta i enlighet med strategin Styrelsen för Väsby välfärd uppdrar åt Väsby välfärd att till styrelsens möte i juni se över och lämna förslag på vilka kunskapsresultat som ska rapporteras till styrelsen. Beslutet skickas till: utbildningsnämnden och chef för utbildningsenheten på kundvalskontoret Väsby Välfärd Barbro Johansson Chef, Väsby välfärd Per Kornhall Skolstrateg, Väsby välfärd 1

29 Styrdokument, program Väsby Välfärd Per Kornhall Dnr Fax SVV/2013:18 Väsby välfärds skolstrategi Nivå: Nämndspecifikt styrdokument för Väsby välfärd Antagen: Styrelsen för Väsby välfärd den Reviderad: Giltig t.o.m: Den 31 december 2015 Ansvarig ägare: Kontorschef Väsby välfärd

30 2/11 Bakgrund och syfte en i Upplands Väsbys kommunala skolor är inte i nivå med vad medborgare, vårdnadshavare eller lagstiftaren kan förvänta sig. Skolan är därför ett av kommunens främsta prioriteringsområden i flerårsplanen Väsby välfärd ska enligt sitt ägardirektiv vara marknadsledande och har därför i linje med utbildningsnämndens vision för skolverksamheten tagit fram följande strategi för att utveckla verksamheten utifrån ett perspektiv som är hämtat från vetenskap och beprövad erfarenhet på det sätt som skollagen föreskriver. Arbetet med att ta fram en strategi påbörjades hösten 2012 och beslutas om under februari månad 2013 i styrelsen för Väsby Välfärd. Här beskrivs övergripande den strategi som gäller för alla resultatenheter inom Väsby välfärd. På varje enhet/skola upprättas utifrån denna strategi konkretiserade verksamhetsplaner. Om man vill veta mera om hänvisas till den utförligare handling Skolstrategi bakgrund som finns att tillgå på Väsby Välfärd. Vill man också ha ytterligare bakgrundsinformation kan man också läsa det material alla i mål som alla lärare ska läsa under våren Nationell politik på området Den kommunala skolverksamheten är en statlig beställning på kommunen där kommunen ansvarar inför staten att de lagar och förordningar, ämnes och kursplaner som finns blir uppfyllda. Skollagen (SFS 2010:800) innehåller tre huvudsakliga ansvarsnivåer inom skolan. Dels huvudmannen med det övergripande ansvaret för hur verksamheten bedrivs och utvärderas. På varje skolenhet ska det vidare finnas en rektor som bestämmer om den inre organisationen och leder det pedagogiska arbetet. Slutligen reglerar skollagen också att undervisningen ska genomföras av legitimerade lärare (från 2015). Skollagen innehåller också bestämmelser om att man inom skolan ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. I det sistnämnda ska vårdnadshavare ha möjlighet till medverkan. På elevnivå finns skrivningar om elevers rätt till inflytande och skolning i demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Huvudmannen är enligt skollagen skyldig att tillse att alla elever ges möjlighet att nå målen för undervisningen. När det gäller grundskolan finns ett förtydligande i Skolförordningen (SFS 2011:185) att alla elever ska ges det stöd de behöver för att nå minst godkänt i alla ämnen.

31 3/11 Väsby välfärds skolstrategi Vision: alla i mål En grundläggande komponent i strategin för Väsby välfärds skolutvecklingsprogram är att alla elever ska lyckas i skolan. Det finns en mängd skäl till detta, ett är att gällande skollagstiftning kräver det, ett annat att det är viktigt ur demokratisk och samhällsekonomisk synpunkt men till syvende och sist eftersom alla barn är värda att kunna förverkliga sina drömmar. Eftersom vi har skolplikt är det lägsta krav en vårdnadshavare kan ställa på den obligatoriska skolan att den tar hand om alla barn så att de kan nå så långt som är möjligt efter sina förutsättningar, och minst godkänt i alla ämnen. Kritik mot att detta inte sker i landets kommuner framförs ofta från både Skolinspektionen och Skolverket. I sin rapport om huvudmannaskapet i ett antal kommuner i Sverige skriver Skolverket: Skolverkets utbildningsinspektion och sedermera Skolinspektionen har i sina rapporter gjort bedömningen att samma slags brister, trots påtalanden, kvarstår år från år i skolverksamheten. Trots att Skolverket och Skolinspektionen årligen påtalar att ett betydande antal elever i kommunerna inte når den miniminivå av kunskaper som alla elever skall uppnå tycks det inte finnas en sådan respons hos kommunerna att förutsättningarna för elevernas lärande påtagligt förbättras. Om alla barn ska lyckas så måste skolan och skolans organisation anpassa sig till varje barns behov. Vi kan inte glömma bort någon i något klassrum. Vi måste ha individfokus och sluta skylla på barnets förutsättningar. Det finns inte plats för några ursäkter, alla barn ska lyckas. Det är viktigt att inte sätta ut lägre realistiska mål. Det är av så avgörande betydelse för barns och ungdomars framtid och det krav som uppdragsgivaren, staten, ställer på utföraren, kommunen, att vi bör jämföra resultatet med den stipulerade måluppfyllelsen. Detta för att sätta in tillräckliga insatser så att vi lyckas nå ända fram. Hur får vi då en skola som uppfyller lagens krav, kommunens mål och där alla lyckas? Föreliggande strategi utgår från en analys av aktuell vetenskap och beprövad erfarenhet inom området. Vi har valt att kalla arbetet alla i mål. Devisen vill betona att måluppfyllelse är en del i ett ständigt pågående arbete och även om en av strategins viktigaste mål är att lyfta de sämsta är vårt uppdrag alltid att ge förutsättningar så att alla kan nå sina mål och lyckas även de som har det lättare i skolan ska nå sina högre mål. Nedan finns en lista med de områden som den här strategin fokuserar på och som förklaras i nästa avsnitt: 1. Kollegialt lärande effektiv fortbildning 2. Renodla få mål och fokusering 3. Utvärderingskultur utan skuldbeläggning 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd 7. It strategi som pedagogiskt stöd 8. Förskolorna förstärkt språkutveckling 9. Skolorna egna strategier utifrån läge 10. Stolta och nöjda medarbetare

32 4/11 1. Kollegialt lärande effektiv fortbildning Det mest, och enligt en mycket forskning enda, effektiva sättet att utveckla skolors undervisning är när lärare tillsammans utvecklar sin undervisning. Därför är olika former av kollegialt lärande den centrala metoden för verksamhetsutveckling i denna strategi. Det kollegiala lärandet kan ta sig olika former, till exempel deltagande i det statliga matematiklyftet, göra en learning study eller andra former av strukturerat kollegialt lärande. Skolorna kommer att efter analys av behov hos sina elever arbeta med de metoder som lämpar sig för att nå måluppfyllelse inom de områden man identifierat. Strategin innebär också att bra idéer och fungerande koncept ska kunna röra sig lateralt från skola till skola. Bland annat därför planeras för en lärfestival första dagen på höstlovet varje år. Det blir en dag då alla lärare i Väsby samlas för att ta del av inspiration och dela med sig till varandra om vad man gör. En grundläggande förutsättning för strategin är alla lärare i alla Väsbys skolor ska ges möjlighet att arbeta med kollegialt lärande. Det är rektorernas ansvar att se till att så sker. Det kollegiala lärandet kommer att ske utefter nedanstående skiss: Bild 1. Årshjul för kollegialt lärande i de kommunala skolorna. 2. Renodla få mål och fokusering Det är viktigt att man ser över skolornas verksamhet om man ska lyckas med det övergripande målet. När situationen är som den är i Väsby, att inte alla elever når målen, är det viktigt att vi uppvärderar betydelsen av undervisningen så att man på skolorna inte tillåter andra händelser att ta värdefull tid från elevernas kunskapsutveckling. Detta gäller såväl den enstaka lektionen som skolans planering i stort.

33 5/11 3. Utvärderingskultur utan skuldbeläggning I det kollegiala lärandet på lärarnivå, men också aggregerat på skolnivå, ska skolorna arbeta med att utvärdera och utifrån analyser förbättra sin verksamhet. Det är viktigt att detta sker som en naturlig del av verksamheten. Om man upplever det som att det sker på grund av man vill kontrollera eller skuldbelägga kan det bli kontraproduktivt. Utvärdering på klassrumsnivå innebär att man regelbundet kollar att alla elever hänger med, på skolnivå att man följer upp resultaten i alla ämnen och på kontorsnivå att man följer upp resultat på nationella prov och betyg. Det viktiga är att detta sker för att utveckla verksamheten. Att vi analyserar resultaten och gör förändringar för att förbättra. Det är viktigt att det sker utan skuldbeläggning. Det är helt okej att misslyckas så länge man som helhet och över tid rör sig framåt. Rektorsgruppen och ledningen för Väsby välfärd behöver föra kontinuerliga diskussioner kring vad man ska mäta på de olika nivåerna och också bestämma vilka typer av utvärderingar vi ska göra gemensamt. Här har Väsby välfärd redan börjat genom att ha vissa gemensamma mätningar. De nationella proven och betygen fungerar naturligtvis också som avstämningspunkter. 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap En klassrumsnära nivå av utvärderingskultur är att arbeta inom det fält som kallas formativ bedömning. De metoder och det synsätt som samlas ihop under den benämningen tillhör de mest effektiva metoderna enligt forskning. Därför ska skolorna arbeta med att utveckla ett formativt arbetssätt. Mycket forskning visar också på betydelsen av det pedagogiska ledarskapet både på övergripande, rektors- och på klassrumsnivå. Det finns en ganska samstämmig bild från ett antal forskningsfält att en av de stora bristerna i svensk pedagogisk utveckling har varit ett felaktigt fokus på elevens ansvar för sitt lärande och en svag lärarroll som följt av detta. Formativ bedömning som nämndes ovan innebär bland annat ett tydligt ledarskap och ansvarstagande i klassrummet för det lärande som sker hos alla elever. För att formativ bedömning och ett starkare pedagogiskt ledarskap ska bli verklighet krävs utbildning och djup praktisk förståelse av hur man kan arbeta med de frågorna. Utbildningspaket ska tas fram och kunskaper från skolor som har jobbat med det ska hämtas in i organisationen. 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt I de analyser man gör i Finland om varför man kommer så högt upp i internationella kunskapsmätningar kommer man fram till att den viktigaste anledningen är att man tidigt sätter in stöd till de barn som riskerar att halka efter. För att kunna göra det har man också ett utvecklat system av diagnostiska test. I Sverige har det funnits något av en tradition av att man inte har varit så noga med uppföljning i de tidiga åren. Men eftersom det är av avgörande betydelse för alla ämnen att man hänger med i läsförståelse och matematik redan från början behöver vi utveckla det här på våra skolor. Här finns det på Väsby välfärds skolor redan arbete påbörjat på flera skolor till exempel det som kallas TIM (Tidig Intensiv Matematikinlärning) på Runby skola och Breddenskolan. Vi ska sprida det bra vi gör men lärare och skolor ska också ta fram fler instrument. 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd Det finns elever där det normala stödet som undervisande lärare inte räcker till. För dessa elever ska vi skapa tydliga system och arbeta upp bra samverkan mellan undervisande personal, elevhälsa och i förekommande fall sociala myndigheter, barnpsykiatrin eller andra. Personal som arbetar med dessa frågor ska också ges stöd och fortbildning.

34 6/11 7. It strategi som pedagogiskt stöd Det finns gott om exempel på när enstaka it-insatser ger god effekt på elevers lärande men den sammantagna bilden är att it i sig inte ger något mer lärande. Det avgörande är hur man använder den teknik man har tillgång till. Vi ska utveckla en it-strategi men kommer att göra det som en integrerad del av strategin att alla ska i mål. En itpedagog kommer att anställas som kommer ska kartlägga och föreslå strategiska insatser och utveckla it-användningen i skolorna. 8. Förskolorna förstärkt språkutveckling Det finns en hel del stora studier som visar på förskolans betydelse för språk- och kunskapsutveckling. Speciellt gäller det för barn som kommer från hem där man inte har stor skolvana eller där man har ett annat modersmål. På grund av detta har också den nya reviderade läroplanen för förskolan ett tydligare kunskapsuppdrag än tidigare. Förskolans roll i detta ska tydliggöras och personalens arbete med de här frågorna stödjas. 9. Skolorna egna strategier utifrån läge Det är viktigt att ta hänsyn till att alla skolor och klassrum har sina specifika utmaningar och möjligheter. Därför är det viktigt att varje skola under den här strategins paraply och i enlighet med skollagens skrivning om rektors ansvar för verksamheten har stor frihet att arbeta med de mål och de brister i måluppfyllelse som man identifierar på just den skolan. Varje skola ska upprätta sina verksamhetsplaner utifrån strategin. 10. Stolta och nöjda medarbetare Sverige står inför en stor lärarbrist inom några år. Siffrorna talar om att det kommer att fattas lärare redan 2020 och dessutom fortsätter antalet sökande till lärarutbildningarna att vara för få. Upplands Väsby ligger mitt i en expansiv storstadsregion och konkurrerar med många andra huvudmän om de lärare som utbildas. Det är därför viktigt att behålla de lärare vi har och samtidigt vara en attraktiv arbetsgivare som tilltalar nya att söka tjänster i vår kommun. För att lyckas krävs att lärare och andra personalgrupper känner sig sedda och upplever sitt arbete som utvecklande och meningsfullt. Utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för lärare måste ses över, liksom möjligheter att kunna rekrytera nya. Geografiskt ligger Upplands Väsby mellan två lärarutbildningar och har därför möjlighet att locka nyutexaminerade lärare till kommunen. Närheten till universiteten ger också möjligheter till, att genom den verksamhetsförlagda delen i utbildningen, skapa relationer med unga lovande lärare. En del i arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare är skolstrategin. Möjligheten att få arbeta i en verksamhet som utvecklas och att också själv få utvecklas, upplevs av de flesta som stimulerande. En viktig del av utvecklingsarbetet är också att arbeta med att stärka känslan av att den kommunala skolan i Väsby är den bästa skolan att arbeta i. Det har varit stor omsättning av rektorer i Upplands Väsby under ett antal år. Detta har medfört en sämre utveckling på de skolor som berörts av chefsbyten. Vi ska bli en bättre och mer attraktiv arbetsgivare, där möjligheter till utveckling, stöd och uppmuntran ges, för att få nöjda och stolta medarbetare. Inför legitimationskravet för anställning, undervisning och betygssättning från och med 2013, ska situationen på skolorna vad gäller kompetenser kartläggas. Datasystem för uppföljning av lärarbehörighet och legitimation ska införskaffas

35 7/11 Viktiga externa förutsättningarna för att nå strategins mål Väsby välfärds arbete med att utveckla skolornas verksamhet är beroende av externa förutsättningar främst olika beslut i den övergripande kommunala organisationen. Det finns ett antal områden vi har identifierat som är av betydelse för att strategins mål ska uppfyllas. Dessa är: Tydligare regelverk och individuella beslut vad gäller tilläggsbelopp. Bättre organisation kring nyanlända, modersmålsundervisning och studiehandledning Högre socioekonomiskt genomslag i ersättningarna Tydlighet i huvudmannaskapsfrågan Positiv inställning till den egna verksamheten På en del av de här områdena pågår ett arbete inom kommunen där det är viktigt att Väsby välfärds erfarenheter och kompetenser tas tillvara. Uppföljning och utvärdering Nedan ges förslag på hur de olika delmomenten i strategin ska följas upp och utvärderas samt förslag på när det ska göras. Grundläggande ska mycket av utvärdering göras med hjälp av kvantitativa instrument som finns i verksamheten, till exempel betyg och resultat på nationella prov, medarbetarenkäter, TIM, LUS med flera. Dessa kan kompletteras med specialinriktade enkäter och samtal. Ett viktigt instrument är också att Väsby välfärds skolstrateg, utvecklingsledare eller motsvarande följer upp genom samtal med alla rektorer och med ett antal andra medarbetare. Övergripande: Synvända, alla i mål Följs upp med de instrument som redan finns till exempel betyg, nationella prov och TIM respektive LUS-mätningar. Vi bör kunna förvänta sig en resultatförbättring vad gäller betyg från och med höstterminen Kollegialt lärande effektiv fortbildning; 2. Renodla få mål och fokusering; 3. Utvärderingskultur utan skuldbeläggning; 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap; 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt Följs upp på rektors och lärarnivå med hjälp av samtal kompletterat med enkel enkät första gången i oktober 2013 och sedan årligen. 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd Ska följas upp med intervjuer med rektorer. Första gången i oktober 2013 och sedan årligen. 7. It strategi som pedagogiskt stöd It-strategi bör vara klar innan utgången av It-användning och pedagogisk sådan kan sedan utvärderas kvalitativt och kvantitativt. Framförallt är det viktigt att belysa lärares attityder till verktygen och den pedagogiska användningen. Första gången i mars 2014 och sedan årligen. 8. Förskolorna förstärkt språkutveckling Följs upp genom samtal med förskolechefer och enkät till annan personal. Första gången i mars 2014 och sedan årligen. 9. Skolorna egna strategier utifrån läge Skolornas verksamhetsplaner analyseras. Första gången i oktober 2013 och sedan årligen.

36 8/ Stolta och nöjda medarbetare Kommunens medarbetarenkät ger möjlighet att utvärdera detta mål. Kommunikationsstrategi För de kommunala skolorna ska en kommunikationsstrategi att utarbetats. Denna kommer att innehålla till exempel intressentanalyser och förslag på insatser. Den ska vara klar i april Riskanalys (sammanfattning) Mer detaljerad riskanalys finns i bilaga 1. Det viktigaste resultatet av riskanalysen är att strategins måluppfyllelse är beroende av två saker. Den ena är att inte synvändan sker och att man förstår att ett förändrat skolresultat är beroende av ett förändrat arbetssätt i hela den kommunala organisationen. Den andra är att man inte bibehåller fokus tills målet är nått. För att motverka båda dessa saker krävs ett outtröttligt ledarskap på alla nivåer. Till slut Det finns exempel som visar att man kan skapa en skola där alla når målen. Men det är ingen som har sagt att det är enkelt eller att det inte kräver arbete. En sak är säker: det går inte om man inte vill och om man inte är beredd att pröva nya vägar för att komma fram. Man måste ha målet för ögonen i varje beslut man fattar. Man behöver vid varje val ställa sig frågan: Leder detta till måluppfyllelse eller leder det till något annat? Om det leder till något annat är det kanske dags att döda sina älsklingar (kill your darlings)? Vi är inte naiva i det här arbetet. Vi vet att det också kommer att innebära att alla i kommunen måste dra sitt strå till stacken inklusive politiker och andra beslutsfattare. Men vi kan inte vänta på det utan måste börja nu. Citat från den läsning alla lärare får ta del av under våren 2013:

37 Bilaga: Riskanalys 2/11 Övergripande: Synvända alla i mål Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Alla når inte målen Kommentar: Det är sannolikt att inte alla når målen. Detta eftersom full måluppfyllelse inte går att uppnå bara med arbete från skolorna ensidigt. För att nå dit krävs en uppslutning kring skolan på olika nivåer och funktioner i kommunen. Åtgärder: Att gång på gång i alla sammanhang, från föräldramöten till möten med politiker betona vikten av att alla barn når målen och att det är vår uppgift enligt gällande lag och för Upplands Väsbys framtids skull. 1. Kollegialt lärande effektiv fortbildning Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Alla lärare får inte tillfälle Kommentar: Det här är en fråga som är avhängig hur rektorerna arbetar med satsningen. Men det är en fråga som vi har helt i vår egen hand. Åtgärder: Följa upp en gång om året och förankra strategin bland rektorerna. Speciellt om någon ny tillträder. 2. Renodla få mål och fokusering Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Efter initial fokusering börjar man prioritera andra mål Kommentar: Det här är en fråga som är avhängig hur man på skolorna arbetar med måluppfyllelse i fokus. Det är en av de svåraste sakerna i ett förändringsarbete. Åtgärder: Följa upp verksamhetsplaner och gång på gång förankra strategin bland personalen och genom att Väsby välfärd och rektorer ständigt agerar grindvakt. Planera regelbundna rektorsträffar kring strategin. 3. Utvärderingskultur utan skuldbeläggning Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Att lärarna inte vill Att kunskapen om hur man kan göra inte befästs Kommentar: Det är viktigt hur detta görs så att man förstår att det inte handlar om kontroll och skuldbeläggning utan om professionell utveckling av verksamheten. Åtgärder: Tydlig utbildning om hur man kan utvärdera sin verksamhet på olika plan och använda det som instrument i utveckling av undervisning. Kana behövas ta fram/inköpa enkla material som kan vara underlag för lärande. 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt För grund förståelse skapar inte utveckling Att man inte vill ta ledarskapet 1 2 2

38 Kommentar: Både ett tydligare ledarskap och att använda formativ bedömning kräver mer än ytlig kunskap om varför det är viktigt. Det måste övas i konkreta situationer och i ett kollegialt lärande. Åtgärder: Följ upp hur utbildning i frågorna har skett och vidta eventuellt centrala utbildningsåtgärder. 3/11 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Att vi inte hittar bra system Att lärarna inte vill använda systemet Kommentar: Det är viktigt hur detta görs så att man förstår att det inte handlar om kontroll och skuldbeläggning utan om professionell utveckling av verksamheten. Åtgärder: Sprida och vidareutveckla de modeller vi har själva och hitta bra modeller i andra kommuner. Tydliggöra för lärare att mätningarna inte har som syfte att skuldbelägga dem utan är ett utvecklingsinstrument. 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Att rektorer inte hittar modeller Att samarbete med individ och familjeomsorgen och andra aktörer inte fungerar Kommentar: Åtgärder: Hitta modeller i andra kommuner. Arbeta aktivt med att implementera BUSöverenskommelsen (Länsövergripande samarbete kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd). 7. It strategi som pedagogiskt stöd Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Att tekniken tar över Att modeller och idéer som leder till måluppfyllelse inte sprids Kommentar: Det är viktigt att it-utveckling är ett verktyg för att nå måluppfyllelse. Åtgärder: Tydligt fokus inom it-arbetet på att det ska leda till att elever lyckas i skolan. Hitta sätt att sprida goda idéer från skola till skola. 8. Förskolorna förstärkt språkutveckling Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Att vi inte hittar bra modeller för utveckling Kommentar: Åtgärder: Hitta modeller i kommuner som arbetar framgångsrikt med språkutveckling i förskolan. 9. Skolorna egna strategier utifrån läge Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Att man inte analyserar och genomför strategier Kommentar: Inte särskilt troligt att man inte vill utveckla sin verksamhet.

39 Åtgärder: Utökat samarbete mellan rektorer kring verksamhetsplaner. Uppföljning av verksamhetsplaner och genom samtal med rektorer. 4/ Stolta och nöjda medarbetare Risk Sannolikhet Konsekvens Produkt Att lärarna inte upplever sig ha en bra arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter Att lönenivåer blir för låga för starkt konkurrensutsatta lärarkategorier Att rektorers arbetssituation gör att de lämnar för andra tjänster Kommentar: Både rektorer och lärare är nyckelpersoner där yrkena är erkänt svåra och belastade. Åtgärder: Höja löner för nyckelkategorier. Avlasta rektorer och lärare uppgifter som de inte måste utföra. Ge utvecklingsmöjligheter.

40 Tjänsteutlåtande Utvecklingsledare Maebel Lindby Dnr: Fax SVV/2013:16 Styrelsen för Väsby välfärd Produktionsstyrelsens verksamhetsberättelse 2012 Ärendebeskrivning Väsby Välfärds prioriterade områden under år 2012 är ekonomi i balans, skolutveckling, marknadsföring, kvalitetsutveckling samt ledar- och medarbetarutveckling. Årets resultat är 0,6 mkr, motsvarar 0,1% av omslutningen. En budgetreserv på 2% av omslutningen skapades för att kunna hantera oförutsedda kostnader. Alla resultatenhetschefer arbetade utifrån ekonomi fokus. Vid risk för underskott vidtogs åtgärder. Grundskola, äldreomsorg exklusive hemtjänst, stöd för personer med funktionsnedsättning, kultur och fritid redovisar ett plus resultat medan barnomsorg, gymnasieskola och hemtjänst har ett underskott i bokslut. Måluppfyllelsen när det gäller skolans kunskapsresultat är fortfarande låg. för Nationella prov i skolår 3 vad gäller både svenska och matematik har sjunkit. Nationella prov i skolår 9 visar att resultaten för engelska och svenska ligger på omkring 94 procent men resultatet för matematik har sjunkit ytterligare till 72 procent. Andel elever i skolår 9 med betyg i alla ämnen har förbättrats, likaså andel elever folkbokförda i kommunen som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år. Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är behöriga till nationella program ligger kvar på en måluppfyllelse motsvarande 80 procent. Måluppfyllelsen för arbetsron i skolan varierar, där upplevelsen har ökat något för eleverna i skolår 5 men för eleverna i skolår 8 har upplevelsen minskat. Skolorna har under december 2012 genomfört en intern trygghetsenkät där 78 procent av grundskolans elever och 74 procent av eleverna på gymnasiet upplevde att de hade arbetsro, vilket är bättre resultat än tidigare under året. en i skolan är såväl en nationellt viktig fråga som en i kommunen prioriterat område och en av de viktigaste utvecklingsfrågorna för Väsby Välfärd de närmaste åren. Därför har Väsby välfärd tagit fram en skolstrategi som skall beslutas i februari Fokus kommer att ligga på hur man genom kollegialt lärande och användande av forskning kan utveckla skolornas undervisning. Strategin kommer att innehålla 10 huvudpunkter. 1

41 För att utveckla undervisningen och utvärdera effekten av strategin genomförs mätningar och observationer av elevernas språkliga och matematiska förmåga från förskoleklass och uppåt. För att stödja strategin och stimulera den digitala utvecklingen på skolorna kommer en IT-pedagog att anställas med uppgift att arbeta med det inköpta verktyget Skolportalen och i övrigt stödja lärarnas och rektorernas arbete med den digitala utvecklingen. Lärarlegitimationskravet ställer nya krav på skolenheterna. Från och med december 2013 får kommunen inte tillsvidareanställa olegitimerade lärare och från år 2015 ska all undervisning skötas av legitimerad och ämnesbehöriga lärare. Väsby nya gymnasium satsar på att bli en av de mest attraktiva skolorna i regionen. Marknadsföring och information ska locka nya elever. Ett samarbete med näringsliv, högskolor och organisationer pågår och olika aktiviteter pågår för att öka måluppfyllelsen i skolan. Väsby Välfärd kommer att behöva anpassa verksamheterna utifrån varierande intäkter och optimera användandet av lokaler efter en strategisk bedömd planering. Den 1 januari 2012 började nya föreskrifter och allmänna råd att gälla om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Ett utvecklingsarbete pågår i berörda resultatenheter. Genom fokusgrupper, dialogmöten, föräldramöten, anhörigråd, klassråd, elevråd, skolråd och olika enkätundersökningar får Väsby Välfärd information om kundernas behov, krav och önskemål. Under förutsättning att kommuner och landsting kan enas om omfattning och inriktning gällande kommunalisering av hemsjukvården kommer det under våren 2013 att presenteras ett slutgiltigt förslag inklusive avtal, skatteväxlingsnivå, definitioner med mera för slutgiltigt ställningstagande inför genomförandet år Upplands Väsby kommun står inför att till 1 januari 2013 teckna nya överenskommelser om antalet mottagna nyanlända flyktingar och övriga skyddsbehövande samt ensamkommande flyktingbarn. Det kommer att ställa stora krav på kommunen, inte bara inom individ- och familjeomsorgen utan även för bostadssituationen, barnomsorg och skola. Arbetsförmedlingens prognos för åren visar att arbetslösheten ökar och är störst bland utomeuropeiskt födda och ungdomar. Det finns behov av satsningar på nya åtgärder för personer som varit långvarigt arbetslösa. Ett förslag om kommunala visstidsanställningar har tagits fram under hösten 2012 och beslut väntas i frågan i början på Även åtgärder för den växande gruppen arbetslösa unga vuxna kommer att tas fram under 2013 i samarbete med bland andra arbetsför-medlingen. Kultur- och fritidsnämnden har beviljat ett utökat anslag år 2013 för konstpedagogisk verksamhet för barn mellan 2-12 år. Gunnes Gård fortsätter att bygga upp boningshuset och samarbetet med universitet och länsmuseet fortsätter. 2

42 Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner verksamhetsberättelsen för 2012 Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef Bilaga: Produktionsstyrelsens verksamhetsberättelse

43 Verksamhetsberättelse 2012 Produktionsstyrelsen SVV/2013:16

44 1 Sammanfattning Väsby Välfärds prioriterade områden under år 2012 är ekonomi i balans, skolutveckling, marknadsföring, kvalitetsutveckling samt ledar- och medarbetarutveckling. Årets resultat är 0,6 mkr, motsvarar 0,1% av omslutningen. En budgetreserv på 2% av omslutningen skapades för att kunna hantera oförutsedda kostnader. Alla resultatenhetschefer arbetade utifrån ekonomi fokus. Vid risk för underskott vidtogs åtgärder. Grundskola, äldreomsorg exklusive hemtjänst, stöd för personer med funktionsnedsättning, kultur och fritid redovisar ett plus resultat medan barnomsorg, gymnasieskola och hemtjänst har ett underskott i bokslut. Måluppfyllelsen när det gäller skolans kunskapsresultat är fortfarande låg. för Nationella prov i skolår 3 vad gäller både svenska och matematik har sjunkit. Nationella prov i skolår 9 visar att resultaten för engelska och svenska ligger på omkring 94 procent men resultatet för matematik har sjunkit ytterligare till 72 procent. Andel elever i skolår 9 med betyg i alla ämnen har förbättrats, samt andel elever folkbokförda i kommunen som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år. Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är behöriga till nationella program ligger kvar på en måluppfyllelse motsvarande 80 procent. Måluppfyllelsen för arbetsron i skolan varierar, där upplevelsen har ökat något för eleverna i skolår 5 men för eleverna i skolår 8 har upplevelsen minskat. Skolorna har under december 2012 genomfört en intern trygghetsenkät där 78 procent av grundskolans elever och 74 procent av eleverna på gymnasiet upplevde att de hade arbetsro, vilket är bättre resultat än tidigare under året. en i skolan är såväl en nationellt viktig fråga som en i kommunen prioriterat område och en av de viktigaste utvecklingsfrågorna för Väsby Välfärd de närmaste åren. Därför har Väsby välfärd tagit fram en skolstrategi som skall beslutas i februari Fokus kommer att ligga på hur man genom kollegialt lärande och användande av forskning kan utveckla skolornas undervisning. Strategin kommer att innehålla 10 huvudpunkter. För att utveckla undervisningen och utvärdera effekten av strategin genomförs mätningar och observationer av elevernas språkliga och matematiska förmåga från förskoleklass och uppåt. För att stödja strategin och stimulera den digitala utvecklingen på skolorna kommer en IT-pedagog att anställas med uppgift att arbeta med det inköpta verktyget Skolportalen och i övrigt stödja lärarnas och rektorernas arbete med den digitala utvecklingen. Lärarlegitimationskravet ställer nya krav på skolenheterna. Från och med december 2013 får kommunen inte tillsvidareanställa olegitimerade lärare och från år 2015 ska all undervisning skötas av legitimerad och ämnesbehöriga lärare. Väsby nya gymnasium satsar på att bli en av de mest attraktiva skolorna i regionen. Marknadsföring och information ska locka nya elever. Ett samarbete med näringsliv, högskolor och organisationer pågår och med olika Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

45 aktiviteter för att öka måluppfyllelsen i skolan. Väsby Välfärd kommer att behöva anpassa verksamheterna utifrån varierande intäkter och optimera användandet av lokaler efter en strategisk bedömd planering. Den 1 januari 2012 började nya föreskrifter och allmänna råd att gälla om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Ett utvecklingsarbete pågår i berörda resultatenheter. Genom fokusgrupper, dialogmöten, föräldramöten, anhörigråd, klassråd, elevråd, skolråd och olika enkätundersökningar får Väsby Välfärd information om kundernas behov, krav och önskemål. Under förutsättning att kommuner och landsting kan enas om omfattning och inriktning gällande kommunalisering av hemsjukvården kommer det under våren 2013 att presenteras ett slutgiltigt förslag inklusive avtal, skatteväxlingsnivå, definitioner med mera för slutgiltigt ställningstagande inför genomförandet år Upplands Väsby kommun står inför att till 1 januari 2013 teckna nya överenskommelser om antalet mottagna nyanlända flyktingar och övriga skyddsbehövande samt ensamkommande flyktingbarn. Det kommer att ställa stora krav på kommunen, inte bara inom individ- och familjeomsorgen utan även för bostadssituationen, barnomsorg och skola. Arbetsförmedlingens prognos för åren visar att arbetslösheten ökar och är störst bland utomeuropeiskt födda och ungdomar. Det finns behov av satsningar på nya åtgärder för personer som varit långvarigt arbetslösa. Ett förslag om kommunala visstidsanställningar har tagits fram under hösten 2012 och beslut väntas i frågan i början på Även åtgärder för den växande gruppen arbetslösa unga vuxna kommer att tas fram under 2013 i samarbete med bland andra arbetsförmedlingen. Kultur- och fritidnämnden har beviljat ett utökat anslag år 2013 för konstpedagogisk verksamhet för barn mellan 2-12 år. Gunnes Gård fortsätter att bygga upp boningshuset och samarbetet med universitet och länsmuseet fortsätter. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

46 2 Ansvarsområde Ordförande: Kontorschef: Erik Palmstierna Barbro Johansson Väsby Välfärd driver och utvecklar den kommunala organisationen av förskola, skola, vägledning, sociala tjänster, fritid, kultur, stöd för personer med funktionsnedsättning samt vård och omsorg för äldre personer. 3 Viktiga händelser under året (ur ett verksamhetsperspektiv) Hemtjänst dag- och kvällstid avvecklades i oktober och ca 200 kunder fick välja nya utförare, samtidigt som 58 medarbetare berördes av förändringen. Ett nytt boende för personer med funktionsnedsättning öppnades på Upplysningens väg. Social- och äldrenämnden fattade beslut om att det nya vård och omsorgsboendet färdigställs år 2015 ska drivas av Väsby Välfärd. Möbelsnickarskolan togs över av Folkuniversitetet från höstterminen. En skolstrateg anställdes med uppdrag att stödja lärare och rektorer med att utveckla arbetet utifrån forskning och beprövad erfarenhet för att fler elever ska uppnå målen i skolan. Ett stort arbete påbörjades med att ta fram en skolstrategi. Beslut fattas i februari Ett samarbete med Stiftelsen Svensk skola inleddes för certifiering av lärare. Lärare vid Väsbyskolan blev certifierade och fick därmed en återkoppling på sitt pedagogiska arbete. Mottagandet av nyanlända elever ändrades, vilket innebar att förberedelseklasserna togs bort och eleverna kom istället direkt till sin valda skola. En gemensam skolportal har tagits i bruk som t.ex. innehåller planeringar för lärarnas lektioner, elevernas resultat, omdömen och frånvaro. Musikskolan och biblioteket flyttande in i Messingen under januari. Mat- och städtjänster upphandlades som avsåg skolor, förskolor, daglig verksamhet samt vård och omsorgsboenden. En översyn inom Individ och familjeomsorgen genomfördes och olika förbättringsområden identifierades. I juni 2012 fattade social- och äldrenämnden ett beslut om att under 2013 arbeta fram en kommunal ANDT-strategi (alkohol, narkotika, doping och tobak) för Upplands Väsby kommun. Korpkulla vård- och omsorgsboende och Väsby Stöd nominerades till kommunens kvalitetsutmärkelse som delades ut första gången. Väsby Stöd vann priset. Samverkansavtalet med de fackliga organisationerna blev permanentat från att ha varit tidsbegränsat. Produktionsstyrelsen fick en ny ordförande från november Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

47 4 Uppföljning av målen 4.1 Kund - nöjd Väsbybo Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande Väsby Välfärds elever ska vara nöjda med skolverksamheten Nyckeltal 2011 Mål Andel elever nöjda med bemötandet, i procent ,1 Andel elever som upplever sig vara delaktiga och ha insyn i verksamheterna, i procent T2 är slutgiltigt för ,2 Genomsnitt i kommunen för nöjda med bemötandet är i årskurs 5, 82%, årskurs 8, 86%. Genomsnitt i kommunen för delaktighet och insyn är i årskurs 5, 55%, skolår 8, 50%, gymnasiet 56%. Jämförelsetal Andel elever nöjda med bemötandet i procent Nacka 85,5 Sollentuna 78,5 Tyresö 81 Andel elever som upplever sig vara delaktiga och ha insyn i verksamheterna i procent Nacka 68,5 Sollentuna 60 Tyresö 64 Jämförelsetal är utifrån de kommuner som finns med i Våga Visa samt resultat från Skolverket. Dessutom redovisas där det är möjligt ett genomsnittsresultat för alla skolor i kommunen. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

48 Handlingsplan Nöjda elever Genom att mäta en gång per år i Våga Visa i årskurs 5 och 8, om eleverna är nöjda med bemötande, insyn och delaktighet, får Väsby välfärd ett mått på elevernas nöjdhet med skolverksamheten.dessutom genomförs en trygghetsenkät i alla årskurser. Alla skolor arbetar med demokrati och värdegrundsfrågor där elevråd och klassråd ingår. Eleven är delaktig i planeringen utfrån sin förmåga i sitt skolarbetet. Skolorna arbetar aktivt med personalens bemötande. Vid missnöje tas detta upp, med berörda parter. Varje resultatenhet beskriver sina förbättringsåtgärder i handlingsplan för att öka nöjdheten. Kommentar Vid mätning i trygghetsenkäten som är en intern mätning som gjordes i december 2012 blev resultatet att i grundskolan var 81% av eleverna nöjda med sin skola och 76% av eleverna på gymnasiet. Av grundskolans elever tycker 78% att de är delaktiga i sitt skolarbete och av gymnasiets elever är det 59% som anser att de är delaktiga i sitt skolarbete. Detta är en förbättring jämfört med det resultat som redovisas i den externa mätningen Pilen som redovisa i nyckeltalen Utbudet av välfärdstjänster ska präglas av valfrihet och mångfald av utförare Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar Alla barn/elever ska ha grundläggande kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva och räkna efter skolår tre VV Nyckeltal 2011 Mål Nationella prov i skolår 3, svenska 90, ,2 Nationella prov i skolår 3, matematik 94, T2 är slutgiltigt för Jämförelsetal Nationella prov i skolår 3, svenska Jämförelsen avser 2011 års resultat i procent Nacka 96 Sollentuna 93 Tyresö 90 Nationella prov i skolår 3, matematik i procent Nacka 94 Sollentuna 91 Tyresö 87,7 Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

49 Jämförelsetal är utifrån de kommuner som finns med i Våga Visa samt resultat från Skolverket. Dessutom redovisas där det är möjligt ett genomsnittsresultat för alla skolor i kommunen. Handlingsplan Uppföljning av elevernas kunskaper Både nationella och interna mätningar av elevernas resultat görs. Internt genom läsutveckling(lus) och matematikutveckling (TIM) sker i maj och november och resultaten används för att säkerställa att eleverna har uppnått de kunskaper som krävs. Vid behov sätts intensivträning av elever in för att de ska klara kunskapskraven. Det nya betygssystemet med formativ bedömning är en del i mätningen där man följer alla elevers kunskapsutveckling. Nationella prov sker från mars till maj och resultatet från Skolverket kommer i september. Redovisning delges produktionsstyrelsen i delårsrapport 2 och verksamhetsberättelse Kommentar Ett stort arbete med att ta fram en ny skolstrategi (Alla i Mål) har inletts och kommer att beslutas av Styrelsen för Väsby Välfärd i februari Den analys som gjorts av elevernas kunskaper ligger till grund för den strategi som tagits fram. en alalyseras / utvärderas och ligger till grund för det fortsatta arbetet med elevens resultat Elevernas kunskapsresultat ska fokuseras och förbättras VV Nyckeltal 2011 Mål Meritvärde inom Väsby Välfärds skolor, slutbetyg åk 9 Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är behöriga till nationella program Andel elever inom Väsby Välfärds skolor, åk 9, med betyg i alla ämnen, i procent Andel elever folkbokförda i kommunen som fullföljer gymnasieutbildning med slutbetyg inom fyra år, i procent Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i engelska, i procent Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i svenska, i procent Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i matematik, i procent 211, , , , , ,6 89, , ,3 Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

50 Nyckeltal Andel elever på Väsby Nya Gymnasium som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, i procent T2 är slutgiltigt för Jämförelsetal 2011 Mål Meritvärde inom Väsby Välfärds skolor, slutbetyg åk 9 Jämförelsen avser 2011 års resutat Nacka 238 Sollentuna 236 Tyresö 216 Andel elever i Väsby Välfärds skolor,åk 9, som är behöriga till nationellt program gymnasiet i procent Nacka 94 Sollentuna 93 Tyresö 90 Andel elever inom Väsby Välfärds skolor, åk 9, med betyg i alla ämnen i procent Nacka 85 Sollentuna 86 Tyresö 79 Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i engelska i procent Nacka 95 Sollentuna 94 Tyresö 94 Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i svenska i procent Nacka 92 Sollentuna 92 Tyresö 85 Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är godkända i nationella prov i matematik i procent Nacka 96 Sollentuna 89 Tyresö 79 Jämförelsetal är utifrån de kommuner som finns med i Våga Visa samt resultat från Skolverket. Dessutom redovisas där det är möjligt ett genomsnittsresultat för alla skolor i kommunen. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

51 Handlingsplan Förbättrade kunskapsresultat Kontroll av barnens språk- och matematikkunskaper påbörjas i förskolan genom att 5-åringar i dialog med pedagoger går igenom bedömningen Tidig registrering av språk(tras) och Matematik Individ Omvärld(MIO). Sammanställning sker under maj månad. Det innebär att eleven kan få rätt hjälp i förskoleklassen för att förberedas inför årskurs 1. Från förskoleklass till årskurs 5 görs kontroller 2 gånger per år av matematik- och läsutveckling genom mätverktyget TIM (matematikutveckling) och LUS (läsutveckling). Vid avvikelse från förväntade kunskapskrav sätts intensivträning in, det kan även bli aktuellt med specialpedagogiskt stöd. Meritvärde sammanställs i juni från elevernas slutbetyg i årskurs 9. Nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 sker i maj och resultatet från Skolverket kommer i september. Dessa ligger till grund för hur skolan bör planera sin undervisning för att alla elever ska nå kunskapskraven. en används som en del av bedömning och i årskurs 3 och 6 kan de ingå i IUP (individuell utvecklingsplan) och åtgärdsprogram. Redovisning sker till produktionsstyrelsen i delårsrapport 2 och verksamhetsberättelse En sammanställning av skolresultat innehållande redovisning av TIM, LUS, TRAS, MIO, betyg i alla ämnen, meritvärde, nationella prov, andel behöriga till gymnasiet, andel godkända som går ut gymnasiet efter tre år respektive fyra år samt Våga Visa redovisas till produktionsstyrelsen i juni och till verksamhetsberättelsen. Kommentar Ett stort arbete med att fram en ny skolstrategi (Alla i Mål) har inletts och kommer att besutas i Styrelsen för Väsby Välfärd i februari Detta för att förbättra kunskapsresultaten i Väsby Välfärds skolor. Väsby Välfärd hade i vissa avsenden ett något sämre resultat än föregående år och i andra avsenden något bättre resultat. Väsby Välfärds skolor har tagit emot en stor del nyanlända som varit i Sverige mindre än ett år vilket påverkar den betygsstatestik som redovisas. Exempelvis har Väsbyskolan tagit emot 50 elever under förra året, vilket har upplevts som berikande. Samtidigt påverkas många resultat helt naturligt av detta. Meritvärdet inkl. nyanlända är på Väsbyskolan 201 poäng och exkl. nyanlända 224 poäng. Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet inkl. nyanlända är 81 procent och 95 procent exkl. nyanlända. Alla skolor använder en omdömesdatabas där kunskapskraven anges och vid behov skapas åtgärdsprogram, specialpedagogiskt eller annat stöd för att eleverna ska nå uppsatta kunskapskrav Väsby Nya Gymnasium ska vara bland de mest attraktiva gymnasierna i Stockholms län Målet kan ej bedömas Nyckeltal Rangordnad plats i länet (antal förstahandssökande elever) 2011 Mål * Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

52 *Mätning av rangordnad plats i länet bland förstahandssökande elever finns ej mer. Målet utgår Handlingsplan Förbättra den rangordnade platsen i länet för Väsby Nya Gymnasium Den rangordnade platsen i länet ska förbättras genom att tillse att alla elever når goda resultat och fullföljer sin utbildning. Genom att vara en IT-skola i framkant och vara Microsofts parth finderskola skapar detta en god marknadsföring.väsby Nya Gymnasium kommer att fortsätta att arbeta med marknadsföring. Alla lärare genomgår en kompetensutveckling. Skolan arbetar med kollegial handledning för att få bättre resultat och samarbetet med Microsoft fortsätter. Kommentar Mätning av rangordnad plats i länet bland förstahandssökande elever finns ej mer. Målet utgår Väsby Välfärds grundskolors Salsavärde ska förbättras Nyckeltal 2011 Mål Salsavärde 10,3 6-5 Handlingsplan Salsavärdet ska förbättras Salsavärdet ska förbättras genom att fler elever når kunskapsmålen i samtliga ämnen. Kunskapsresultaten ska öka genom utökad studiehandledning. För elever med utländsk bakgrund ges studiehandledning på modersmålet. Kommentar SALSA- värdet i kommunen för läsåret 2011/2012 är -5 För Väsby Välfärds skolor är värdet -6. Ett stort antal nyanlända elever har tagits emot i Väsby Välfärds skolor som påverkar värdet. Mål och nyckeltal tas bort inför Väsby Välfärds skolor ska erbjuda en god lärmiljö Nyckeltal Andel elever i skolår 5 som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Andel elever i skolår 8 som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Andel elever i gymnasiet år två som anser att det är arbetsro i skolan, i procent 2011 Mål , , T2 är slutgiltigt Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

53 Det finns en differens mellan 32% till 63 % på upplevelsen av arbetsro inom Väsby Välfärds skolor. Jämförelsetal Andel elever i skolår 5 som anser att det är arbetsro i skolan i procent Nacka 74 Sollentuna 61 Tyresö 62 Andel elever i skolår 8 som anser att det är arbetsro i skolan i procent Nacka 64 Sollentuna 59 Tyresö 50 Andel elever i gymnasiet år två som anser att det är arbetsro i skolan i procent Nacka 70 Sollentuna 78 Tyresö saknar gymnasium Jämförelsetal är utifrån de kommuner som finns med i Våga Visa samt resultat från Skolverket. Dessutom redovisas där det är möjligt ett genomsnittsresultat för alla skolor i kommunen. Handlingsplan God lärmiljö Mätning av elevernas upplevelse av arbetsro i skolan sker i årskurs 5, 8 och år två i gymnasiet på våren varje år. En trygghetsenkät kommer att göras varje termin i alla årskurser där frågan om arbetsro ingår. Alla skolor arbetar med värdegrundsarbete där eleverna deltar. Alla skolor arbetar regelbundet med regler i och utanför klassrummet/studieytorna. Frågan arbetas med föräldrar i föräldraråd och med eleverna i elevråd och med personal på arbetsplats träffar. Ferieplatser Väsby Välfärd ska erbjuda 30 ferieplatser varje år i samarbete med kommunens verksamheter för att stimulera eleverna till fortsatt studiegång. Kommentar Vid mätning av arbetsro som gjordes under våren i enkäten Pilen så hade resultatet förbättrats jämfört med föregående år. Skolorna har under december 2012 gjort en intern trygghetsenkät och där blev utfallet att 78% av grundskolans elever upplevde att de hade arbetsro och 74% av eleverna på gymnasiet. Detta är bättre än de resultat vi haft tidigare. Målet är uppnått. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

54 4.1.4 Kommunen ska erbjuda ett tryggt samhälle med goda uppväxt- och levnadsvillkor och förutsättningar för en god hälsa Invånare i Upplands Väsby ska kunna åldras i trygghet och få det stöd de behöver för att kunna bo kvar hemma VV Nyckeltal 2011 Mål Andel kunder som känner trygghet inom äldreomsorgsverksamheten, i procent avser kommunal regi. Jämförelsekommuner till verksamhetsberättelsen är Nacka, Sigtuna, Sollentuna och Tyresö. hämtas i Öppna jämförelser från socialstyrelsen. Sigtuna, Tyresö och Upplands Väsby är alla pendlingskommuner och med liknande socioekonomiska karaktärer. Jämförelsetal Andel kunder som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende Nacka 52 Sigtuna 45 Sollentuna 38 Tyresö 45 Handlingsplan Trygghet och stöd inom äldreomsorgsverksamheten Kundenkäter från kundvalskontoret mäter i slutet av april varje år kontinuiteten inom hemtjänst. redovisas i augusti. Dessutom mäter Statistiska centralbyrån i augusti/september kundernas upplevelse av trygghet, delaktighet och inflytande inom särskilt boende och hemtjänst. redovisas i december. Kommentar et från Öppna jämförelser visar att kunderna inom särskilt boende i kommunal regi känner sig mycket trygga. Eftersom avveckling av hemtjänstverksamheten dag- och kvällstid pågick under en stor del av året, så har inte målvärde för trygghet tagits fram Invånare i Upplands Väsby med funktionsnedsättning ska känna trygghet och efter behov erhålla det stöd de behöver VV Nyckeltal 2011 Mål Andel kunder med funktionsnedsättning som känner trygghet i verksamheten, i procent Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

55 Jämförelsekommuner föreslås bli Sollentuna och Solna då dessa kommuner ingår i mätverktyget Kvalitetsbarometern, som kundvalskontoret valt att använda för denna målgrupp. För 2012 fanns ej jämförelsetal. Handlingsplan Trygghet och stöd för personer med funktionsnedsättning Genom Kvalitetsbarometern mäter kundvalskontoret vartannat år med start år 2012 kvalitet och kundnöjdhet. Trygghet, delaktighet, inflytande och kontinuitet är delar i undersökningen. Kommentar Bostad med särskild service har utvecklat arbetet med att beskriva kundens behov i genomförandeplanen. Kunderna har deltagit i fokusgrupper för att ges möjlighet att uttrycka vilka frågor de tycker är viktigast att ställa i våra kommande enkätundersökningar Väsby Välfärds elever ska uppleva trygghet i skolan Nyckeltal Andel elever som upplever trygghet i skolår 8, i procent Andel elever i år 2 gymnasiet som upplever trygghet i skolan, i procent 2011 Mål % 92% 95% T2 är slutgiltigt för Det finns en differens mellan 71% till 95% på upplevelse av trygghet i Väsby Välfärds skolor. Jämförelsetal Andel elever som upplever trygghet i skolår 8 i procent Nacka 91 Sollentuna 84 Tyresö 88 Andel elever i år 2 gymnasiet som upplever trygghet i skolan i procent Nacka 96 Sollentuna 97 Tyresö saknar gymnasium Jämförelsetal är utifrån de kommuner som finns med i Våga Visa samt resultat från Skolverket. Dessutom redovisas där det är möjligt ett genomsnittsresultat för alla skolor i kommunen. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

56 Handlingsplan Trygghetsarbete inom skolverksamheten Mätning av elevernas upplevelse av trygghet och arbetsro i skolan sker i årskurs 5, 8 och år två i gymnasiet på våren varje år. Dessutom kommer en trygghetsenkät att genomföras varje termin i alla årskurser. Alla skolor har en likabehandlningsplan som också innehåller åtgärder mot kränkande behandling, hot och våld. Alla skolor har ett trygghets team som aktivt arbetar med mobbning och kränkningar av olika slag och som använder sig av olika beprövade metoder. Skolorna arbetar med demokrati och delaktighetsfrågor via klassråd, elevråd där trygghet, arbesrom, regler mm tas upp. Skolorna har även grupper där eleverna är involverade i arbetet kring trygghet. Kommentar I den interna trygghetsenkäten som genomfördes i december 2012 svarade 88% av eleverna i grundskolan att de kände sig trygga och 86% av eleverna i gymnasieskolan. Det är en klar förbättring jämfört med den externa enkäten (Pilen) från våren Redovisas till produktionsstyrelsen vid delårsrapport 2 och i samband med verksamhetsberättelsen. 4.2 Samhälle och Miljö - hållbar utveckling Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet genom att bedriva ett systematiskt miljöarbete som leder till ett hållbart samhälle Alla verksamheter inom Väsby Välfärd ska källsortera avfall Nyckeltal Andel verksamheter som källsorterar avfall, i procent Andel verksamheter som sorterar ut matavfall, i procent *se handlingsplan Handlingsplan Källsortering Enheterna byter ut nuvarande sopkärl till flera små sorteringskärl i samarbete med SITA Kommentar Mål % * Källsortering av avfall fungerar väl i de flesta verksamheter. Sortering av matavfall fungerar i vissa verksamheter men är ett utvecklingsområde Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

57 Alla verksamheter inom Väsby Välfärd ska följa upp, redovisa och minska energiförbrukningen Nyckeltal 2011 Mål Energiförbrukningen ska årligen minska med tre procent i kommunens egna lokaler * *Se handlingsplan Handlingsplan Energiförbrukningen ska minska Alla enheter ska minska energiförbrukningen genom att stänga av datorer vid hemgång och annan utrustning med standby-el. Sträva efter att ha så mycket lågenergibelysning som möjligt. Uppföljning kan endast ske i de verksamheter där Väsby Välfärd hyr hela byggnaden. Kommentar För att kunna mäta energiåtgången måste varje enhet ha en elmätare. Då många verksamheter hyr en del av en större lokal, så går det ej att separera elförbrukningen specifikt för verksamheten. Handlingsplanen tas upp på arbetsplatsträffar och medarbetarna påminner varandra med att följa de direktiv som står i planen Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Besökarna ska uppleva att biblioteket i Messingen är ett av Storstockholms modernaste bibliotek Nyckeltal 2011 Mål Antal besökare ska öka * *Se handlingsplan Handlingsplan Attraktivt bibliotek Att skapa ett attraktivt bibliotek genom att tillhandahålla ett varierat utbud av litteratur, tidningar, elektronisk litteratur och tidningar samt anordna evenemang av olika slag. Kommentar Nyckeltalet för detta mål är inte möjligt att mäta, besöksräknarna i det nya biblioteket kan inte leverera tillförlitliga siffror. Vi kan dock se att antalet utlånade medier har ökat något, vilket kan tolkas som att biblioteket upplevs som attraktivt. Biblioteket har öppet alla veckans dagar, det nya pendlarbibliotekets öppettider är ännu mer generösa där erbjuds dagstidningar från hela landet och Finland. Biblioteket tillhandahåller Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

58 Handlingsplan Kommentar dessutom ett hundratal tidskrifter på ett tiotal språk förutom litteratur på svenska och andra språk. Biblioteket har under året tillgängliggjort litteratur, kultur, kunskap och information tillsammans med flera externa samarbetspartners. Vidare har man verkat för att främja språkutveckling och stimulera till läsning med särskild vikt lagd på prioriterade målgrupper, barn och unga, invandrare, minoriteter samt funktionsnedsatta. 20 kulturarrangemang riktade mot vuxna i samarbete med ABF och SV har erbjudits. 15 fullsatta familjearrangemang har anordnats på biblioteket och boksamtal med litteraturtips och visningar av biblioteket har erbjudits alla elever i årskurs 2 och 5. Tekniskt sett är biblioteket välutrustat med en egen app, möjlighet till egen nedladdning av talböcker mm Väsby Välfärd ska erbjuda medborgarna offentliga kulturarrangemang Nyckeltal 2011 Mål Antal publika arrangemang ska öka Handlingsplan Publika arrangemang Kommentar En stor ökning av arrangemang har genomförts. 4.3 Medarbetare - stolta medarbetare Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare Nöjd-Medarbetar-Index ska öka inom Väsby Välfärd Nyckeltal 2011 Mål Frisknärvaro, i procent Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

59 Nyckeltal 2011 Mål Andel stolta medarbetare, i procent Nöjd medarbetarindex, i procent Någon medarbetarenkät genomfördes ej under år Handlingsplan Frisknärvaro Frisknärvaron ska öka genom uppmuntran av användning av friskvårdscheck, genom att skapa en delaktighet i att förbättra arbetsmiljön, tex rökfria arbetsplatser. Se över användning av resurser. Stolta och kompetenta medarbetare Ansvariga chefer ska sätta mål för varje medarbetare i samband med medarbetarsamtal. Lönespridningen ska öka och kopplas till goda resultat. Väsby Välfärd ska stimulera erfarenhetsutbyte genom lärande nätverk. Väsby Välfärd ska samverka och lära av forskare och andra aktörer. Kommentar Olika aktiviteter för att öka frisknärvaron pågår ute i verksamheterna. Medarbetarna uppmanas att använda friskvårdscheckarna. Att delta i Vårruset och friskvårdsdagar är andra aktiviteter. Genom Carpematerialet "Må bra på Jobbet" pågår en utveckling av arbetsgrupper. Uppföljning av korttidsfrånvaron är ytterligare ett exempel. Gemensamma aktiviteter efter arbetstid som after work, bowling, promenader och spa-besök förekommer inom vissa verksamheter. Rökfria arbetsplatser har införts inom Väsby Kultur och finns sen tidigare inom Väsby Vård och Omsorg samt vid ala skolor. Inom individ- och familjeomsorgen sker ett nära utbyte och samarbete med FoU Nordväst. Inom Väsby Stöd har en intern marknadsföring om yrkesstolthet genomförts. Cheferna sätter mål för varje medarbetare vid medarbetarsamtal och gör en individuell kompetensutvecklingsplan. Lönespridningen kopplas till goda resultat. Ett arbete med kommunens lönekriterier pågår ute i verksamheterna Alla nya tillsvidareanställda medarbetare inom Väsby Välfärd ska ha formell kompetens Målet kan ej bedömas Nyckeltal 2011 Mål Andel lärare med lärarlegitimation, i procent 95, Andel medarbetare i förskolan med förskollärareutbildning, i procent Andel lärare med ämnesbehörighet i de ämnen de undervisar, i procent Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

60 T2 är slutgiltigt för Jämförelsetal Andel medarbetare i förskolan med förskollärareutbildning Jämförelsetalet är 49% för samtliga kommuner Handlingsplan Formell kompetens inom förskola och skola En inventering kommer att genomföras för att få en bild av den formella kompetensen hos medarbetarna inom förskola och skola. Gällande lagstiftning säger att: Lärare som ingått avtal om anställning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog före den 1 juli 2011 ska under tiden för anställningen få besluta om betyg fram tills utgången av juni Lärare och förskollärare som blivit anställda efter den 1 juli 2011 ska från och med 1 december 2013 vara legitimerade för att få bedriva undervisning och sätta betyg. Lärare och förskolelärare måste också från och med i december 2013 vara legitimerad för att kunna bli anställd utan tidsbegränsning. Kommentar Det är ett viktigt område att bevaka. Väsby Välfärd tittar på ett verktyg för att underlätta för förskola/skola att se viken kompetens de har och vad vi bör utöka med för att kunna möta de ny krav som ställs av staten på att vi ska ha legitimerade lärare i alla ämnen Förstärka ledarskapet inom Väsby Välfärd Nyckeltal 2011 Mål Chefens arbetstid ute i verksamheten, i procent Andel medarbetare nöjda med sin närmaste chef, Ledarskapsindex i procent *Någon medarbetarenkät genomfördes inte under * Handlingsplan Förstärka ledarskapet Alla ledare deltar i kompetensutveckling om ledarskap och erbjuds handledning. Kommentar Ett chefsutvecklingsprogram är framtaget centralt i kommunen inför år Väsby välfärds ledningsgrupp deltar i ett ledarutvecklingsprogram som utgår från metodiken i "Klart Ledarskap". Inriktningen är utveckla vårt sätt att kommunicera genom att använda olika tekniker i vardagen. Genom ett klart språk kan vi öka vår effektivitet och föra ut och kommunicera tydliga budskap. Flera chefer deltar i individuella ledarutvecklingsptogram och fem rektorer Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

61 Handlingsplan Kommentar har deltagit i den statliga rektorsutbildningen. En chefsöverenskommelse mellan kontorschef och resultatenhetschef har tagits fram med syfte att tydliggöra stöd, uppdrag och ansvar Öka medarbetarnas IT-kompetens Nyckeltal 2011 Mål Andel medarbetare inom skolan som har PIMutbildning i steg 3, i procent Handlingsplan Ökad IT-kompetens Till år 2013 ska alla pedagoger ha genomgått PIM utbildning steg 3. Genom detta kan IT-verktyg användas mer i den lärande processen. Kommentar Av lärarna har ca 85 uppnått målet vilket är ett väldigt gott resultat. PIM kommer att fortgå och de nyanställda kommer att få genomgå denna utbildning om de inte redan har gjort detta. 4.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till 2 % av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Väsby Välfärd ska ha en ekonomi i balans Nyckeltal 2011 Mål Andel resultatenheter som har budget i balans, i procent Budgetreserv, andel av omslutning, i procent 0,3 2 2 Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

62 Handlingsplan Uppföljning av budget Nya rutiner och struktur för månatliga uppföljningar en fastställd mall med ekonomi, volymer och nyckeltal är utarbetat och kommer att följas upp varje månad tillsammans med chef, ekonom, controller och avrapporteras för Väsby Välfärds kontorschef. Eventuella felaktigheter i redovisningen ska upptäckas och justeras omgående. Vid risk för avvikelser ska åtgärder presenteras omgående. Förstärkt stöd för resultatenhetschefer av respektive ekonom och controller. Förtydligande kring roller och ansvar; chef ekonom controller. Budgetreserven ska kunna användas flexibelt utifrån behov i alla verksamheter. Kommentar Uppföljningsarbete genomfördes enligt handlingsplan. Väsby Välfärds resultat per 31 december 2012 är 0,6 mkr, vilket innebär att man har bedrivit verksamheter inom den ekonomiska ramen. 10 av 14 resultatenheter har budget i balans. De fyra resultatenheter som hade underskott under 2012 arbetar utifrån handlingsplan med åtgärder för ekonomi i balans år Kommunalt finansierade tjänster ska hålla hög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt Väsby Välfärds tjänster ska hålla hög kvalitet och utföras på ett effektivt sätt Nyckeltal 2011 Mål Effektivitet i hemtjänst, i procent * Andel av lärarens elevtid av den totala arbetstiden, i procent Medelbiståndstid per hushåll för försörjningsstöd, i månader ,6 5,3 5,6 *Hemtjänst dag- och kvällsstid är avvecklad i november Kvalitetsutveckling Ett systematiskt kvalitetsarbete är under uppbyggnad och var en prioriterad fråga under hela år Utvecklingsarbetet fortsätter under Verksamhetsuppföljning och analys av resultat från kommunens digitala målstyrningsverktyg, Stratsys, är en annan del av kvalitetsarbetet för kontinuerliga förbättringar. Genom fokusgrupper, dialogmöten, föräldramöten, anhörigråd, klassråd, elevråd, skolråd och olika enkätundersökningar ges kunskap om om kundernas behov, krav och önskemål. Utifrån dessa görs analyser och förbättringar. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

63 Genom samarbetet i Våga Visa sker förutom kundenkäter också observationsstudier för ett ökat lärande. Dessa utmynnar i en observationsrapport som delges skolan som ett instrument för förbättringar. Väsby Välfärd har tagit fram en strategi för hur alla elever ska kunna nå målen. Beslut fattas i styrelsen för Väsby Välfärd i slutet av februari. Fokus kommer att ligga på hur man genom kollegialt lärande och användande av forskning i undervisning och skolans organisation kan nå måluppfyllelse. Ett utvecklat ledarskap i klassrummet är ett viktigt utvecklingsområde. Ett system för interna revisioner är under uppbyggnad inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorgen och skolan. Folkhälsoarbetet pågår i form av projekt "Samling för social hållbarhet". En översyn görs om hur kommunen arbetar med uppväxtvillkor, utbildning sysselsättning samt hållbar utveckling under år Projektet skall avslutas med en rapport till departementen om hur Sverige skall arbeta för att minska skillnader i hälsa. Kvalitetsnyckeltal Andel kunder som känner trygghet inom äldreomsorgsverksamheten, i procent Andel kunder med funktionsnedsättning som känner trygghet i verksamheten, i procent Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är behöriga till nationella program Andel elever på Väsby Nya Gymnasium som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, i procent Avstämning av nämndspecifika uppdrag 6.1 PS Produktionsstyrelsen beslutade att avveckla Väsby Välfärds hemtjänstverksamhet dag- och kväll. Väsby Välfärd har gjort en affärsmässig bedömning att hemtjänstverksamheten under dag- och kvällstid inte kan drivas med en ekonomi i balans och med bibehållen kvalitet. Avvecklingen avslutades i november 2012.Trygghetslarm dygnet runt och hemtjänst natt berörs inte av beslutet. Alla skolor / förskolor arbetar med handlingsplan för säkerställa en lugn studiemiljö. Redovisas i bokslut. Uppdrag Kommentar Tidsperiod Säkerställ effektiviteten inom hemtjänsten. Klart till år Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

64 Uppdrag Kommentar Tidsperiod Säkerställa en lugn studiemiljö inom förskola och skola. Införa kompetensutvecklingsprogram inom välfärdstjänster. Pågår Pågår 7 Ledare och Medarbetare 7.1 Ledarskap och medarbetarskap Väsby välfärds ledningsgrupp deltar i ett ledarutvecklingsprogram som utgår från metodiken i "Klart Ledarskap". Inriktningen är utveckla vårt sätt att kommunicera genom att använda olika tekniker i vardagen. Genom ett klart språk kan vi öka vår effektivitet och föra ut och kommunicera tydliga budskap. Genom projektet "Alla i mål" inom skolan kommer ett arbete att påbörjas med att skapa en gemensam målbild och få medarbetarna att se vinster med att lära nytt, vilket är viktiga faktorer för att få en ökad delaktighet hos medarbetarna och förbättrade resultat hos eleverna. Väsby Stöd har påbörjat ett projekt med individuella scheman för att ge möjlighet ökad flexibilitet för medarbetarna. Inom Väsby Kultur har stor vikt lagts vid medarbetarnas medbestämmande och delaktighet. Ett viktigt arbete har varit en kontinuerlig dialog mellan medarbtare och chef för att få medarbetarnas professionella synpunkter och därigenom kunna utveckla verksamheten. I möjligaste mån har vi mött medarbetarnas önskemål om sysselsättningsgrad och arbetstidens förläggning. Inom individ- och familjeomsorgen har medarbetarenkäten analyserats av chef och medarbetare och handlingsplaner har tagits fram. Det nära ledarskapet är särskilt viktigt inom verksamheten med svåra beslut och möten som medarbetarna ska hantera. Samordnare och 1:e socialsekreterare har tillsatts inom myndighetsdelarna för att stärka upp det nära ledarskapet. En chefsöverenskommelse mellan kontorschef och resultatenhetschef har tagits fram med syfte att tydliggöra stöd, uppdrag och ansvar. 7.2 Personalförsörjning och kompetensutveckling Personalomsättningen är låg generellt i alla verksamheter inom Väsby Välfärd med undantag från någon enstaka verksamhet inom individ- och familjeomsorgen. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

65 Alla chefer deltar i kommunens ledarutvecklingsprogram. Gemensamma satsningar inom skolverksamheten har gjorts för extern fortbildning inom språk, matematik och naturorienterade ämnen. Fem rektorer har deltagit i den statliga rektorsutbildningen. I förskolorna har bildandet av en utvecklingsgrupp skapat motivation för ett gemensamt lärande och kunskapsutbyte inom och mellan förskolorna. Runby skola har antagits som pilotskola för matematiklyftet som drivs av skolverket. Detta innebär att alla lärare som undervisar i matematik kommer att kompetensutvecklas under Väsby Stöd har möjliggjort arbetsplatsbyten utifrån medarbetarnas egna önskemål, vilket ger kompetensutveckling och ökad kunskap. Genom deltagandet i projektet Carpe har medarbetarna fått riktad kompetensutveckling. En gemensam kompetensutvecklingsplan har tagits fram inom individ- och familjeomsorgen och Väsby Stöd. En gemensam kompetensutvecklingsplan har tagits fram för alla lärare. Att lära av varandra genom reflektion och samtal kring lärandet där man delar med sig av den egna kunskapen är en del av den interna kompetensutvecklingen. Individuella ledarutvecklingsprogram och handledning ges efter önskemål. Studiebesök, nätverksträffar och mässor används för gemensam fortbildning, erfarenhetsutbyte och lärande. 8 Ekonomi och verksamhet 8.1 Sammanfattande analys av resultatet Väsby Välfärds resultat är 2012 är 0,6 mkr, motsvarar 0,1% av omslutningen. Ekonomi var ett prioriterat område under året. En budgetreserv på 2% av omslutningen skapades för att kunna hantera oförutsedda kostnader. I februari 2012 antog Produktionsstyrelsen Åtgärder för att säkerställa prognos 2012 ; PS/2012:21. Prognosen under året var +/- 0, vilket väl överensstämmer med det slutgiltiga utfallet. Alla resultatenhetschefer arbetade utifrån ekonomi fokus. Vid risk för underskott vidtogs åtgärder. Grundskola, äldreomsorg exklusive hemtjänst, stöd för personer med funktionsnedsättning, kultur och fritid redovisar ett plus resultat medan barnomsorg, gymnasieskola och hemtjänst redovisar ett underskott i bokslut. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

66 Barnomsorg, resultat -1,2 mkr Underskott inom barnomsorg beror på lägre volymer och intäkter under höstterminen. De vidtagna åtgärderna gav inte tillräcklig effekt under år 2012 men resulterar i lägre kostnader år Grundskola, resultat 3,2 mkr Grundskolan består av sju resultatenheter, varav fem har ett plus resultat och två- Runby och Grimsta har ett underskott. Omställningsarbete har pågått under året i syfte att anpassa kostnader till lägre intäkter/volymer och även skapa ekonomiskt utrymme inför Utfall av läraravtalet blev högre än planerat men kunde finansieras med budgetreserven. Även avvecklingskostnader för Modersmålsenheten på -1,2 mkr täcktes med buffert. Från och med 1 januari 2012 finansieras modersmålsenheten med prestationsersättning, tidigare verksamhet var anslagsfinansierad. Omställningsarbetet genomfördes under våren. Hemspråksundervisning och studiehandledning erbjuds i 28 språk. Många språk innebär att undervisningen bedrivs i små grupper. Gymnasieskola, resultat -2,3 mkr Väsby Nya Gymnasium (VNG) redovisar ett resultat på -2,9 mkr och Väsby introduktionsgymnasium (VIG) ett resultat på 0,6 mkr. Underskott på VNG förklaras dels med lägre volymer jämfört med budget, 44 färre elever och dels med högre kostnader. Under året som gått har omställningsarbete pågått inom skolan. VNG har tagit fram åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre volymer och minskat sina kostnader under höstterminen. Hemtjänst, resultat -1,8 mkr exkl. avvecklingskostnader Produktionsstyrelsen beslutade att avveckla Väsby Välfärds hemtjänstverksamhet under dag- och kvällstid. Väsby Välfärd har gjort en affärsmässig bedömning att hemtjänstverksamheten under dag- och kvällstid inte kan drivas med en ekonomi i balans med bibehållen kvalitet. Verksamheten upphörde den 1 november år 2012, vilket har påverkat antal utförda timmar jämfört med budget. Trygghetslarm dygnet runt och hemtjänst nattetid berörs inte av beslutet. Avveckling av hemtjänsten har fungerat bra. Alla kunder har redan under september valt om utförare och en del av personalen följde med kunder. Den totala avvecklingskostnaden blev 3 mkr och finansierades med kommunersättning. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

67 8.2 uppföljning - räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) INTÄKTER (+) Intern Kommunersättning Intern prestationsersättning Intern försäljning S&P Intern Täckningsbidrag Försäljning och avgifter Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget avvik ,7 0,0 3,0 3, ,7 687,1 4, ,7 29,9 33,6 3,7 6,9 7 6,4-0,6 Hyror och arrenden 4,3 4,7 5,0 0,3 Bidrag 68,6 54,2 60,4 6,2 Försäljn verksamhet / entreprenad 23,1 30,5 33,0 2,5 Summa intäkter 814,3 809,0 828,5 19,5 KOSTNADER (-) Buffert -0,1-12,6 0,0 12,6 Bidrag -46,6-44,4-42,5 1,9 Entreprenad / köp av verksamhet -88,8-86,4-95,1-8,7 Personalkostnader -521, ,5-16,5 Lokal- och markhyror Övriga fastighetskostnader Övrigt material och tjänster -81,1-76,1-76,9-0,8-4,2-2,9-2,9 0,0-55,3-47,9-53,6-5,7 Avskrivningar -1,4-1,3-1,4-0,1 Intern ränta -0,3-0,4-0,4 0,0 Intern prestationsersättning 0 0-0,3-0,3 Intern köp S&P ,1-11,1 0,0 Intern Täckningsbidrag Intern Kommunersättning -18,7-29,9-31,2-1,3 Summa kostnader -827,7-809,0-827,9-18,9 Finansiering Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

68 Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget avvik ,4 0,0 0,6 0,6 Kommentar till resultatuppföljningen Väsby Välfärds resultat är 0,6 mkr, motsvarar cirka 0,1% av omslutningen. Omslutningen är ca 19 mkr högre än budget och beror på högre intäkter i form av prestationsersättning (grundskolan), kommunersättning (avveckling av hemtjänst) och bidrag från Försäkringskassan (Lass verksamhet). 8.3 per verksamhet Budget 2012 Verksamhet Kom. ers. Intern pres. ers. Intäkter Övr. int. Summ a Intern pres. ers. Kostnader Övr. kostn. Summ a VV gemensam 0 25,2 25,2-25,2-25,2 0,0 Barnomsorg 83,4 0,3 83,7-83,7-83,7 0,0 Grundskola 202,8 14,7 217,5-217,5-217,5 0,0 Gymnasium 34,3 16,6 50,9-50,9-50,9 0,0 Vuxenutbildning Äldreomsorg, exkl. hemtjänst 3,3 0 3,3-3,3-3,3 0,0 57,6 0,4 58,0-58,0-58,0 0,0 Hemtjänst 27,3 27,3-27,3-27,3 0,0 Stöd för personer med funktionsnedsättning 90, ,5-119,5-119,5 0,0 Kultur 21,2 2 23,2-23,2-23,2 0,0 Fritid 6,1 0,2 6,3-6,3-6,3 0,0 Individ och Familjeomsorg 154,6 37,9 192,5-192,5-192,5 0,0 Ung och Trygg 1,6 0 1,6-1,6-1,6 0,0 Summa verksamheter 682,7 126,3 809,0-809,0-809,0 0,0 Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

69 Verksamhet Kom. ers. Intern pres. ers. Intäkter Övr. int. Summ a Intern pres. ers. Kostnader Övr. kostn. Summ a VV gemensam 0,1 17,7 17,8-17,6-17,6 0,2 Barnomsorg 79,9 1,7 81,6-82,8-82,8-1,2 Grundskola 204,3 20,9 225,2-222,0-222,0 3,2 Gymnasium 32,2 18,0 50,2-52,5-52,5-2,3 Vuxenutbildning Äldreomsorg exkl. hemtjänst 2,4 0,4 2,8-2,9-2,9-0,1 57,2 1,5 58,7-58,6-58,6 0,1 Hemtjänst 3,0 22,6 0,6 26,2-28,0-28,0-1,8 Stöd för personer med funktionsnedsättning 101,3 35,5 136,8-135,4-135,4 1,4 Kultur 21,2 2,8 24,0-23,4-23,4 0,6 Fritid 6,8 0,5 7,3-7,0-7,0 0,3 Individ och Familjeomsorg 156,8 38,8 195,6-195,6-195,6 0,0 Ung och trygg 2,3 2,3-2,1-2,1 0,2 Summa verksamheter 3,0 687,1 138,4 828,5-827,9-827,9 0,6 Kommentar till verksamhetsresultaten Grundskola, äldreomsorg exklusive hemtjänst, stöd för personer med funktionsnedsättning, kultur och fritid redovisar ett plus resultat medan barnomsorg, gymnasieskola och hemtjänst redovisar ett underskott i bokslut. 8.4 Investeringsuppföljning Under år 2012 budgeterades 2 mkr för inköp av diverse inventarier och utfallet blev 1,1 mkr enligt följande: - förnyelse av inventarier i skolor 0,7 mkr - förnyelse av tekniska hjälpmedel Väsby Stöd 0,4 mkr. Investeringar i inredning på Bollstanäs nya skola senarelades och kommer att ge- Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

70 nomföras under år Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Antal barn inom barnomsorg blev ca 4% lägre och antal elever i skolbarnomsorg ca 4% högre jämfört med budget. Antal elever i grundskolan skilde sig marginellt, 1%, från budget. Kostnaden per barn i barnomsorg är högre jämfört med budget, verksamheten redovisade ett underskott i bokslut. Antal elever på Väsby Nya Gymnasium blev 44 färre jämfört med budget samtidigt som kostnaden per elev var högre, vilket är förklaringen till skolans underskott på -2,9 mkr. Hemtjänsten under dag- och kvällstid avvecklades 1 november, vilket innebär att antal utförda timmar blev lägre än budget. Kostnaden per utförd hemtjänsttimme var ca 11% högre än budget, vilket resulterade i ett underskott på -1,8 mkr. Inom stöd för personer med funktionsnedsättning är kostnaden för boende med särskild service högre. Det beror på extra personalresurser under natten pga brandsäkerhet som finansierades av kundvalskontoret. Även volymer för personlig assistans var högre och finansierades med bidrag för försäkringskassan (LASS) och prestationsersättning från kundvalskontoret (LSS). Under året har kundvalskontoret ändrat ersättningsmodellen för kultur och fritid, från prestationsersättning till anslag. Anledningen är att det gick inte att mätta antal besökare på biblioteket på ett tillfredsställande sätt. När det gäller fritid har antal besök på fritidsgårdar ökat i en större omfattning än Kultur- och fritidsnämnden har budgeterat för. Musikskolan får fortfarande ersättning utifrån antal elever. Verksamhetsmått Barnomsorg 1-5 år, antal barn Kostnad per barn i barnomsorg, tkr Skolbarnomsorg, antal barn 6-12 år Kostnad per barn i skolbarnomsorg, tkr Grundskola, antal elever 2011 Budget Budgetavvik ,0 98,6 101,8 3, ,3 25,7 24, ,1 24 Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

71 Verksamhetsmått Grundskola, kostnad per elever, tkr Gymnasium VNG, antal Väsby elever Gymnasium VNG, antal elever från annan kommun Gymnasium introduktionsprogram/ VIG, antal elever Gymnasium, kostnad per elev 2011 Budget ,1 81,1 82, ,5 84,8 95,0 Budgetavvik , ,2 Särvux, antal elever Särskilt boende, antal årsplatser Kostnad per årsplats i tkr Hemtjänst, antal utförda timmar , Antal larmtimmar Kostnad per hemtjänsttimme inkl larm i kr Boende LSS, antal årsplatser Kostnad per årsplats i tkr Daglig verksamhet, antal deltagare Kostnad per deltagare, tkr Personlig assistans LASS, antal personer Personlig assistans LASS, antal timmar Personlig assistans LSS, antal timmar Ledsagarservice, antal ärende Avlösareservice, antal ärende Kontaktpersoner, antal 352, , , , Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

72 Verksamhetsmått 2011 Budget Budgetavvik Kontaktfamiljer, antal LSS tillsyn, antal personer Musikskolan, antal elever Kostnad per elev i kr Bibliotek, antal utlånade böcker Gunnes gård, antal besökare Fritidsgårdar, antal besök Fritidsgårdar, antal öppet timmar dag Fritidsgårdar, antal öppet timmar kväll Omvärldsanalys 9.1 Framåtblick Väsby Välfärds prioriterade områden under år 2012 är ekonomi i balans, skolutveckling, marknadsföring, kvalitetsutveckling samt ledar- och medarbetarutveckling. en i skolan är såväl en nationellt viktig fråga som en i kommunen prioriterat område och en av de viktigaste utvecklingsfrågorna för Väsby Välfärd de närmaste åren. Därför har Väsby välfärd tagit fram en skolstrategi som skall fastställas i februari Fokus kommer att ligga på hur man genom kollegialt lärande och användande av forskning kan utveckla skolornas undervisning. Strategin kommer att innehålla följande 10 huvudpunkter: 1. Kollegialt lärande effektiv fortbildning 2. Renodla få mål och fokusering 3. Utvärderingskultur utan skuldbeläggning 4. Formativ bedömning och pedagogiskt ledarskap 5. Läsning och matematik upptäcka tidigt 6. Rutiner och skyddsnät särskilt stöd 7. It strategi som pedagogiskt stöd 8. Förskolorna förstärkt språkutveckling 9. Skolorna egna strategier utifrån läge 10. Stolta och nöjda medarbetare Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

73 För att utveckla undervisningen och utvärdera effekten av strategin genomförs mätningar och observationer av elevernas språkliga och matematiska förmåga från förskoleklass och uppåt. För att stödja strategin och stimulera den digitala utvecklingen på skolorna kommer en IT-pedagog att anställas med uppgift att arbeta med det inköpta verktyget Skolportalen och i övrigt stödja lärarnas och rektorernas arbete med den digitala utvecklingen. Lärarlegitimationskravet ställer nya krav på skolenheterna som vi måste bevaka. Troligen behöver vi köpa in ett datasystem för att kartlägga behörigheter och nuvarande och framtida behov. Från och med december 2013 får kommunen inte tillsvidareanställa olegitimerade lärare och från och med 2015 ska all undervisning skötas av legitimerad och ämnesbehöriga lärare. Väsby nya gymnasium satsar på att bli en av de mest attraktiva skolorna i regionen. Marknadsföring och information ska locka nya elever. Ett samarbete med näringsliv, högskolor och organisationer pågår och olika aktiviteter pågår för att öka måluppfyllelsen i skolan. Väsby välfärd kommer att behöva anpassa verksamheterna utifrån varierande intäkter och optimera användandet av lokaler efter en strategisk bedömd planering. Den 1 januari 2012 började nya föreskrifter och allmänna råd att gälla om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Ett utvecklingsarbete pågår i berörda resultatenheter. Under förutsättning att kommuner och landsting kan enas om omfattning och inriktning gällande kommunalisering av hemsjukvården kommer det under våren 2013 att presenteras ett slutgiltigt förslag inklusive avtal, skatteväxlingsnivå, definitioner med mera för slutgiltigt ställningstagande inför genomförandet år Upplands Väsby kommun står inför att till 1 januari 2013 teckna nya överenskommelser om dels antalet mottagna nyanlända flyktingar och övriga skyddsbehövande och dels ensamkommande flyktingbarn vilket innebär att kommunen förväntas tillhandahålla bostäder. De föreslagna överenskommelserna kommer att ställa stora krav på kommunen, inte bara inom individ- och familjeomsorgen utan även för barnomsorg och skola. Individ- och familjeomsorgen behöver skapa en ny boendekedja särskilt riktad till flyktingar, vilken kräver en successiv utökad tilldelning från bostadsbolagen med c:a lägenheter under Arbetsförmedlingens prognos för åren visar att arbetslösheten ökar och är störst bland utomeuropeiskt födda och ungdomar. Det finns behov av satsningar på nya åtgärder för personer som varit långvarigt arbetslösa. Ett förslag om Kommunala visstidsanställningar har tagits fram under hösten 2012 och beslut väntas i frågan i början på Även åtgärder för den växande gruppen arbetslösa unga vuxna kommer att tas fram under 2013 i samarbete med bland andra arbetsförmedlingen. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

74 Kultur- och fritidnämnden har beviljat ett utökat anslag år 2013 för konstpedagogisk verksamhet för barn mellan 2-12 år. Gunnes Gård fortsätter att bygga upp boningshuset och samarbetet med universitet och länsmuseet fortsätter. 9.2 Riskbedömning Grundskolan - omställningsarbete på Grimsta och Runby för att anpassa kostnader utifrån intäkter/volymer Grundskolan - ersättningsmodell för modersmålsenheten Grundskolan - ökade lokalkostnader utifrån nytt ersättningssystem och marknadsmässiga hyror, lokalöversyn pågår Gymnasiet - anpassa kostnader utifrån intäkter/volymer Kultur och fritid - osäkerhet kring ersättningsmodeller, från prestationsersättning till anslag Upphandling av fritidsgårdar Upphandling av hemtjänst - natt och larm Äldreomsorg, kultur och fritid - ingen uppräkning av ersättningar 2013 Individ- och familjeomsorgen - risker inom myndighetsutövning rapporteras till SÄN Utebliven kompensation för kostnadsökningar 2014, ingen / låg penguppräkning 9.3 Känslighetsanalys En procent löneökning motsvarar en kostnad per år på ca 5 mkr En årsarbetare med månadslön på 25 tkr motsvarar en kostnad per år på ca 450 tkr Ett barn inom barnomsorg kostar ca 100 tkr per år Ett barn inom skolbarnsomsorg kostar ca 25 tkr per år En elev i grundskolan kostar ca 82 tkr per år En elev i gymnasieskolan kostar ca 95 tkr En elev i musikskolan kostar ca 10 tkr per år En årsplats i särskilt boende kostar ca 500 tkr, exklusive lokalkostnader. En plats på dagverksamhet kostar ca 70 tkr per år. En årsplats i LSS boende kostar ca 650 tkr, exklusive lokalkostnader. Investering i inventarier på 1 mkr ger en årlig kapitalkostnad på ca 140 tkr Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

75 10 Internkontroll Färgen i tabellen representerar risktalet. Risktalet (1-16) är framräknad utifrån bedömd sannolikhet (1-4) och konsekvens (1-4) av att en oönskad händelse inträffar. 1 < 5 = grön - handlingsplan och åtgärd - inom nära framtid 5 < 10 = gul - handlingsplan och åtgärd - inom närmaste månaden 10 <= 16 = röd - handlingsplan och åtgärd - omgående Kontorschefens rapport Kontrollområde Kontrollmoment Kommentar Representation Mutor och bestickning Upphandling, leverantörsavtal och inköp Attester och firmateckning Att kommunens och skattemyndighetens regler för representation efterlevs. Mutor och bestickning Köptrohet till gällande ramavtalleverantörsfakturor Attestrutin löner och personliga utlägg som betalas ut som lön av kontrollmoment: 54 transaktioner granskades i syfte att kontrollera att gällande regler efterlevs, varav 9 transaktioner =16% godkändes inte Noterade avvikelser: 9 transaktionerna godkändes inte pga; 3 transaktioner saknade deltagare och/eller syfte 6 transaktioner hade fel moms Utöver det saknade 8 transaktioner antal deltagare, då alla i personalgruppen anges som deltagare Åtgärder: Återkoppling till respektive chef och krav på komplettering av saknade underlag Information till ledningsgrupp om betydelsen att följa gällande regler. Fortsatt kontroll. Alla chefer informerar sina medarbetare om vilka regler som finns och kontrollerar om några misstankar förekommer. Noterade avvikelser: Inga Åtgärder: Information om vilka regler som gäller. av kontrollmoment: 145 utanordningslistor kontrollerades, varav 2 = 1% var inte attesterade Dokumenterad rutinbeskrivning finns och rutiner fungerar enligt beskrivning. Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

76 Kontrollområde Kontrollmoment Kommentar Noterade avvikelser: 1% ( 2 av 145 ) utanordningslistor saknade attest Åtgärder: Information till ledningsgruppen om betydelsen att följa gällande regler. Kurser, konferenser och resor Kundfakturering och kundavtal Användandet av köpkort (personliga) Kundfakturor av kontrollmoment: 57 transaktioner granskades i syfte att kontrollera att regler följs, varav 8 transaktioner = 14 % godkändes inte. Noterade avvikelser: 8 transaktioner blev inte godkända pga; 4 transaktioner saknade inscannade kvitto 3 transaktioner - privat bonuskort 1 transaktion - egen attest Åtgärder: Återkoppling till respektive chef och krav på komplettering av saknade underlag. Information till ledningsgruppen om betydelsen att följa gällande regler. Fortsatt kontroll. av kontrollmoment: Rätt underlag och anledning till kvittning fanns för samtliga kontrollerade kundfakturor. Dokumenterad rutinbeskrivning finns och rutiner fungerar efter beskrivning. Noterade avvikelser: Inga avvikelser Åtgärder: Inga åtgärder Väsby Välfärd, Verksamhetsberättelse (34)

77 Tjänsteutlåtande Utvecklingsledare Kent Norström Dnr: SVV/2013:32 Styrelsen för Väsby välfärd Redovisning av skolresultat Ärendebeskrivning Redovisning av Läsutvecklingsschema (LUS) och Tidig intensiv matematikträning (TIM). Redovisningen hör samman med det uppdrag vi fick av PS och att det skulle ske två gånger per år. Om man jämför med november förra året så ser det på helheten bättre ut. Mätningen i november blir missvisande när vi redovisar den som resultat beroende på att eleverna ska ha nått de punkter som finns i LUS och de krav som finns i TIM först i slutet av maj. Mätningen är en indikator för hur skolan ligger till och att de kan stämma av med lärarna hur de tänker se till att alla når målen i slutet av maj. Detta är en del i den skolstrategi som Väsby Välfärd arbetar fram. Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd godkänner redovisningen av informationen. Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef 1

78 Tjänsteutlåtande Controller Lidia Wasniewski Dnr SVV/2013:36 Styrelsen för Väsby välfärd Investeringsanmälan lös inredning Bollstanäs skola, förnyelse av inventarier Bredden skola, Väsby Stöd och Väsby Kultur. Ärendebeskrivning I investeringsbudget 2013 finns ett anslag för inventarier för Väsby Välfärd på kronor. Ur denna investeringsbudget anhåller Väsby Välfärd om följande investeringar: 1. Lös inredning i samband med inflyttningen till ny Bollstanäs skola: skolmöbler, kontorsmöbler, inredning av allmänna utrymmen, investering kronor Uppskattad investering: kronor Beräknad färdigställandetidpunkt: mars Avskrivningstid: 10 år, ränta: 2,9 % Kapitaltjänstkostnad år: 2013: kronor 2014: kronor 2015: kronor Ökade kapitalkostnader som följer av investeringen ska finansieras inom Bollstanäs driftbudget. 2. Inventarier Bredden skola, avser renovering av toaletter, investering kronor Uppskattad investering: kronor Beräknad färdigställandetidpunkt: april Avskrivningstid: 10 år, ränta: 2,9 procent Kapitaltjänstkostnad år 2013: kronor 2014: kronor 2015: kronor Ökade kapitalkostnader som följer av investeringen ska finansieras inom Breddens driftbudget. 1

79 3. Diverse inventarier Väsby Stöd, investering kronor Uppskattad investering: kronor Beräknad färdigställandetidpunkt: december Avskrivningstid: 10 år, ränta: 2,9 procent Kapitaltjänstkostnad år 2013: kronor 2014: kronor 2015: kronor Ökade kapitalkostnader som följer av investeringen ska finansieras inom Väsby Stöd driftbudget 4. Inventarier kultur: tidskrifts hyllor på biblioteket och nya instrument på musikskolan, investering kronor Uppskattad investering: kronor Beräknad färdigställandetidpunkt: juni Avskrivningstid: 10 år, ränta: 2,9 procent Kapitaltjänstkostnad år 2013: kronor 2014: kronor 2015: kronor Ökade kapitalkostnader som följer av investeringen ska finansieras inom kulturens driftbudget. Väsby Välfärds förslag till beslut Styrelsen för Väsby välfärd föreslår kommunstyrelsen att få ta i anspråk kronor av 2013 års investeringsmedel. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Väsby Välfärd Barbro Johansson Kontorschef 2