Finansiering för regional tillväxt 2016

Transkript

1 Finansiering för regional tillväxt 2016 Uppföljning av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Rapport 0224

2 Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för företag i hela landet att vara konkurrenskraftiga. Det innebär att vi öppnar dörrar och river barriärer för ett Sverige där fler företag vill, kan och vågar. Kunskap, nätverk och finansiering är våra viktigaste verktyg. Tillväxtverkets insatser skapar direkta resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar med, men även förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU-medel investeras i projekt för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Tillväxtverkets publikationer kan laddas ner på tillvaxtverket.se. Vill du beställa en tryckt publikation eller söker du en publikation som publicerades innan 2015 hänvisar vi till vår webbshop Tillväxtverket Stockholm, juni 2017 Produktion: Ruth ISBN Rapport 0224 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Frida Karlman. Telefon, växel

3 Förord Arbetet med de regionala företagsstöden och stöd till projektverksamhet ser olika ut i landets regioner framförallt beroende på vilka utmaningar som finns. Gemensamt är dock en vilja att stärka befintliga näringar och om möjligt bredda näringslivet. Bland annat handlar det om att möta företagens utvecklingsbehov för fortsatt stark konkurrenskraft, den demografiska utvecklingen med en ökad andel äldre personer samt långsiktigt hantera näringslivets behov av kompetens. Till sin hjälp i arbetet med tillväxt och utveckling får regionerna statliga medel för företagsstöd och stöd till projektverksamhet. Stöden hör hemma inom statens utgiftsområde 19 Regional tillväxt och heter anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och anslag 1:2 Transportbidrag. Tillväxtverket har regeringens uppdrag att rapportera om regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service under Detta är uppdragets slutrapport. Arbetet har genomförts av Pär Ove Bergquist, Karin Silfversten, Axel Nekham, Lisa Hörnström, Carolina Schönbeck, Elin Sixtensson- Lundberg, Sigrid Hedin, Sten Axelsson, Mats Alentun, Johanna Giorgi och Frida Karlman. Frida Karlman har varit projektledare. Statistikuppgifterna som vi redovisar i denna slutrapport har sammanställts ur handläggningssystemet Nyps och kompletterats i dialog med ansvariga regionala aktörer. Stockholm, juni 2017 Gunilla Nordlöf Generaldirektör

4 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Syfte Statens utgiftsområde 19 Regional tillväxt Rapportens innehåll och disposition Metod Återblick över utvecklingen Stöd inom det regionala tillväxtarbetet Regionala företagsstöd Transportbidrag Stöd till kommersiell service Stöd till projektverksamhet 27 3 Regionala företagsstöd Investeringsstöd Främjandestöd Innovationsstöd Transportbidrag 49 4 Stöd till kommersiell service Stödets omfattning Utveckling av tillgänglighet till kommersiell service Vad händer framöver? 62 5 Stöd till projektverksamhet Regionalt beslutad projektverksamhet Tillväxtverkets projektverksamhet Jämförande uppföljning av företagsstöden Om jämförelsen och konstruktion av kontrollgrupper Resultatmått och nyckeltal Resultat per stödprogram Avslutande reflektioner kring den jämförande uppföljningen av företagsstöden 88 7 Slutsatser för perioden Företagsstöd Stöd till projekt 94

5 Bilaga 1 Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket , fördelat på län, antal och miljoner kronor 100 Bilaga 2 Bilaga 3 Regionalt investeringsstöd beviljat av länsstyrelse och landsting, , fördelat på län, antal och miljoner kronor 102 Innovationsstöd beviljat åren , fördelat på län, antal och miljoner kronor 103 Bilaga 4 Nationell ämneskategorisering 105 Bilaga 5 Total finansiering av stöd till projektverksamhet per aktörsgrupp , miljoner kronor och procent 108 Bilaga 6 Samtliga statliga medfinansiärer under Bilaga 7 Länsbeskrivningar 110

6

7 Sammanfattning Under 2016 delfinansierade företagsstöden och stödet till projektverksamhet nära projekt inom det regionala tillväxtarbetet. Utöver detta har transportbidragsärenden beslutats. Under 2016 uppgår det beviljade stödet 1 inom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och anslag 1:2 Transportbidrag till miljoner kronor. Knappt 51 procent av beloppet avser stöd till projektverksamhet, 30 procent investerings- och främjandestöd, 16 procent transportbidrag samt 3 procent stöd till kommersiell service. Beviljat stöd är en ökning med knappt 450 miljoner kronor från föregående år. Detta beror framför allt på Tillväxtverkets beviljade stöd till en fond-ifond inom myndighetens insatser för Kapitalförsörjning samt beviljade stöd inom insatsen Jämställd regional tillväxt. Tillväxtverket får också indikationer från regionerna att investeringsviljan bland företagen är hög sannolikt tack vare en god konjunktur. Stödens koppling till den nationella strategin Tabell 1 visar beviljat stöd per nationell prioritering. Den största prioriteringen under 2016 är totalt sett Innovation och företagande, drygt 2 miljarder kronor, vilket motsvarar en andel på ungefär 85 procent. Den näst största prioriteringen är Attraktiva miljöer och tillgänglighet, med ett beviljat stöd på cirka 167 miljoner kronor, vilket motsvarar en andel på cirka 7 procent av det totalt beviljade stödet De nationella prioriteringarna Kompetensförsörjning och Internationellt samarbete omfattar cirka 2,3 respektive 1,4 procent av totalt beslutat belopp under Endast stöd till projektverksamhet har beviljat stöd inom samtliga fyra nationella prioriteringar. Främjande och investeringsstöd samt Transportbidrag går uteslutande till ärenden inom prioritering Innovation och företagande, medan stöd till kommersiell service går uteslutande till ärenden inom prioritering Attraktiva miljöer och tillgänglighet. 1 De redovisade beloppen för investeringsstöden och främjandestöden avser beviljat stöd (inte utbetalt stöd). Stöden betalas därefter oftast ut med fördelning över ett antal år, beroende på stödtyp. För transportbidrag avses utbetalt stöd. Inom stöd till kommersiell service så är beslutat hemsändningsbidrag och servicebidrag detsamma som utbetalt stöd. För stöd till projektverksamhet avser redovisade belopp beviljade stöd. 7 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

8 Tabell 1 Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt 1:2 Transportbidrag fördelat på nationella strategin, beviljat år 2016, miljoner kronor Prioritering/Finansieringskälla Innovation och företagande (mnkr) Attraktiva miljöer och tillgänglighet (mnkr) Kompetensförsörjning (mnkr) Internationellt samarbete (mnkr) Övriga insatser (mnkr) Totalt beviljat stöd (mnkr) Investeringsstöd 529,0 529,0 Regionalt investeringsstöd 355,3 355,3 Särskilt investeringsstöd till SMF 152,9 152,9 Stöd till nystartade företag 20,7 20,7 Stöd till energieffektivitetsåtgärder 0,1 0,1 Främjandestöd 193,6 193,6 Stöd till konsulttjänster 132,0 132,0 Stöd till företagsutveckling 16,5 16,5 Stöd till deltagande i mässor 1,9 1,9 Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt 36,5 36,5 Innovationsstöd 5,6 5,6 Stöd till process- och organisationsinnovation 1,2 1,2 Stöd till kommersiell service 63,3 63,3 Transportbidrag 385,2 385,2 Stöd till projektverksamhet 897,7 103,2 54,9 33,1 109, ,5 Tillväxtverket 304,1 11,5-1,7 2,1 22,9 338,8 Regionalt 593,6 91,7 56,6 31,0 86,8 859,6 Totalt 2 005,5 166,5 54,9 33,1 109, ,6 Källa: Tillväxtverket Nyps, DI-Diver Beviljat stöd per län Stödens koppling till länen Tabell 1 visar beviljat belopp per stödtyp inom anslag 1:1 samt anslag 1:2 Transportbidraget. Tabell 2 visar istället beviljat stöd 2016 per län. Totalbeloppen för både tabell 1 och 2 är cirka 2,4 miljarder kronor. Det högsta beloppet finner vi i kolumnen för projektmedel och det lägsta i kolumnen stöd till kommersiell service. I tabellkolumn beräknad sysselsättning ser vi den beräknade sysselsättningsökning som företagen anger att de förväntar sig av beslutade Investerings- och främjandestöd stycken. Av denna sysselsättningsökning kan vi förvänta 737 eller 14 procent i Västra Götaland och 400 eller 7 procent i Kalmar län. 8 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

9 Län Investeringsstöd (mnkr) Tabell 2 Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt 1:2 Transportbidrag fördelat på län, beviljat år 2016, miljoner kronor Främjandestöd (mnkr) Beräknad Sysselsättningsökning 1 (antal) Stöd till kommersiell service (mnkr) Transportbidrag (mnkr) Projektmedel (mnkr) Totalt beviljat stöd (mnkr) Stockholm 0,1 8, ,0 15,6 27,0 Uppsala 5, ,7 12,0 17,9 Södermanland 1,4 11 0,3 20,8 22,5 Östergötland 10, ,5 27,3 40,2 Jönköping 6, ,1 27,3 34,8 Kronoberg 2, ,1 15,5 18,8 Kalmar 0,05 19, ,0 34,6 56,5 Gotland 2, ,7 31,9 Blekinge 0,02 2,6 35 1,1 48,3 52,0 Skåne 12, ,3 19,3 32,4 Halland 9, ,6 7,1 17,6 Västra Götaland 15,5 31, ,3 44,6 95,8 Värmland 28,0 3, ,4 43,2 78,9 Örebro 14,1 7, ,7 26,4 48,8 Västmanland 1,4 15, ,7 28,4 45,5 Dalarna 23,9 3, ,5 72,3 102,0 Gävleborg 34,6 8, ,5 104,7 150,6 Västernorrland 66,3 11, ,2 80,0 168,5 Jämtland 72,1 5, ,6 47,6 131,2 Västerbotten 79,2 16, ,5 92,6 197,4 Norrbotten 53,3 10, ,2 62,5 135,0 Tillväxtverket 2 140, ,2 338,8 864,6 Summa 529,0 193, ,3 385, , ,6 Källa: Tillväxtverket Nyps, DI-Diver 1 Beräknad sysselsättningsökning gällande investeringsstöd och främjandestöd registreras dock inte på stödtyperna Stöd till nystartade företag, Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, Innovationsstöd och stöd till process- och organisationsinnovation. 2 Tillväxtverkets beviljade stöd redovisas samlat. Fördelning på län över Tillväxtverkets beviljade stöd redovisas i tabell 3. Tillväxtverket beviljat stöd per län Tabell 3 visar beviljat stöd av Tillväxtverket inom anslag 1:1 och 1:2 fördelat per län. Totalt beviljat stöd 2016 uppgår till 865 miljoner kronor. Anslag 1:1 utgör 479 miljoner kronor och anslag 1:2 385 miljoner. Syftet med transportbidraget och investeringsstödet är att främja utveckling och stärka konkurrenskraft i företag. Detta genom att som i transportbidragets fall kompensera för kostnadsnackdelar på grund av avstånd. Investeringsstödet bidrar till den stärkta konkurrenskraften genom att via lån och bidrag stödja olika typer av investeringar. Transportbidraget och delar av investeringsstödet har två olika stödområden. Detta innebär att län inom stödområdet som regel uppbär högre beviljade stöd än län utanför stödområdet är inget undantag och vi ser att Tillväxtverkets beviljade stöd till Västerbotten och Norrbotten ligger på över 200 miljoner kronor per län, vilket innebär att länens andel utgör cirka 49 procent av Tillväxtverket beviljade stöd TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

10 Tabell 3 Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt 1:2 Transportbidrag som beviljats av Tillväxtverket fördelat på län, år 2016, miljoner kronor Län Investeringsstöd (mnkr) Främjandestöd (mnkr) Beräknad Sysselsättningsökning 1 (antal) Stöd till kommersiell service (mnkr) Transportbidrag (mnkr) Projektmedel (mnkr) Totalt beviljat stöd (mnkr) Stockholm 15,4 15,4 Uppsala 2,2 2,2 Södermanland 3,4 3,4 Östergötland 6,0 6,0 Jönköping 7,0 7,0 Kronoberg 7,5 7,5 Kalmar 8,0 8,0 Gotland 3,1 3,1 Blekinge 6,4 6,4 Skåne 14,7 14,7 Halland 2,8 2,8 Västra Götaland 7,5 7,5 Värmland 13,5 13,5 Örebro 1,9 1,9 Västmanland 5,2 5,2 Dalarna 34,5 20 5,4 39,9 Gävleborg 6,8 6,8 Västernorrland 37,6 5,4 43,0 Jämtland 46,5 9,1 55,6 Västerbotten 24, ,2 4,6 204,0 Norrbotten 81, ,9 9,1 216,7 Nationellt 194,0 194,0 Summa 140, ,2 338,8 864,6 Källa: Tillväxtverket Nyps, DI-Diver 1 Beräknad sysselsättningsökning gällande investeringsstöd och främjandestöd registreras dock inte på stödtyperna Stöd till nystartade företag, Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, Innovationsstöd och stöd till process- och organisationsinnovation. När det gäller Tillväxtverkets beviljade stöd till projektverksamhet ser vi att de högsta beviljade stöden har gått till Stockholm, Skåne och Värmland. Tillväxtverkets investeringsstöd under 2016 omfattar endast ärenden i Dalarna, Västerbotten och Norrbottens län. Beviljat stöd till Norrbotten omfattar flest antal kronor 81,7 miljoner. Under 2016 har Kalmar, Värmland, Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten använt sig av möjligheten till EU-medfinansiering i ett antal av sina beviljade företagsstödärenden, 556 stycken. Summan för medfinansieringen uppgår till 86 miljoner kronor. Motsvarande siffra för budgetår 2015 var 61 miljoner kronor fördelat på 380 ärenden. Innovation och företagande störst inom Regionala tillväxtåtgärder Beviljat stöd inom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder var miljoner kronor under Stödet till projektverksamhet utgjorde 60 procent och investeringsoch främjandestöd samt stöd till kommersiell service knappt 40 procent av beviljat stöd. Den största prioriteringen var Innovation och företagande, som utgjorde 82 procent av beviljat stöd inom anslag 1:1 under Av investerings- och främjandestöden finner vi att 100 procent av medlen finns inom Innovation och företagande. Av stöd till projektverksamhet går 69 procent av medlen till projekt med 10 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

11 koppling till prioriteringen. Den stora andelen medel till ärenden som kopplar till prioriteringen beror på stödens syfte att i huvudsak främja hållbar regional tillväxt. Företagsstöd De regionala företagsstöden styrs av den regionala tillväxtpolitiken och den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Länsstyrelser, landsting och region Kalmar prioriterar beviljandet av sina regionala företagsstöd efter de regionala utvecklingsstrategierna och de specifika regionala förutsättningar som gäller. Beviljade investerings- och främjandestöd Redovisningen av de regionala företagsstöden är uppdelade på samma sätt som för budgetåret Uppdelningen bygger på de nya förordningar som trädde i kraft 1 maj Länens arbete med de regionala företagsstöden ser mycket olika ut framförallt beroende på vilka utmaningar man brottas med. Gemensamt är dock en vilja att stärka befintliga näringar och om möjligt bredda näringslivet. Färre men större investeringsstöd än tidigare Tillväxtverket och de regionala beslutsfattarna har tillsammans under 2016 beviljat investeringsstöd om 529 miljoner kronor fördelat på 571 ärenden. Ett beviljat stöd som är cirka 120 miljoner kronor högre jämfört med 2015 (409 miljoner kronor) fördelat på 16 färre ärenden. Det är totalt 13 län av 21 som valt att jobba med de olika typerna av investeringsstöd. Antalet beviljade ärenden är störst i de nordligaste länen vilket faller sig naturligt då stödtypen regionalt investeringsstöd 3 endast får beviljas i de fem nordligaste länen i sin helhet, och delvis i Gävleborg, Västra Götaland och Värmland. För mer information kring stödområde se figur på sidan 22. Tillväxtverket har av de totalt 571 ärendena 2016 beviljat 9 ärenden till 9 företag i 3 län. Tillväxtverkets beviljade stöd uppgick till 140,6 miljoner kronor. Tillväxtverket vill särskilt uppmärksamma följande: De nya förordningarna som infördes under 2015 gällande regionalt investeringsstöd innebär att enbart större ärenden, över 25 miljoner kronor, beviljas av Tillväxtverket. Antalet ärenden är trots minskat stödområde dock detsamma år 2016 som år Eftersom ärendena har varit större i omfång är det totalt beviljade stödet högre än för Alla län beviljar främjandestöd Under 2016 har ärenden beviljats främjandestöd om 193,6 miljoner kronor. Det län som beviljat mest beloppsmässigt är Västra Götaland som står för 16 procent av beviljat främjandestöd i kronor men ser man till antal ärenden toppar Kalmar län med 234 ärenden (knappt 17 procent av alla ärenden). 2 SFS 2015:210 och SFS 2015:211 3 En av flera stödtyper som sorterar under investeringsstöden. 11 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

12 Tillväxtverket vill särskilt uppmärksamma följande: Alla län beviljade främjandestöd under Under 2015 var det 20 av 21 län som beviljade främjandestöd. Beviljat främjandestöd har ökat med 77 miljoner kronor jämfört med budgetåret Ökningen beror framförallt på att affärsutvecklingscheckarna har ökat med knappt 69 miljoner kronor under Affärsutvecklingscheckar för internationalisering, grön tillväxt och digitalisering kom igång med full kraft under 2016 vilket delvis förklarar ökningen. Färre ansökningar om Transportbidrag under första halvåret 2016 Av de 385,2 miljoner kronor som betalades ut i transportbidrag under 2016 skulle cirka 25 miljoner kronor ha betalats ut Ett tillfälligt beredningsstopp i slutet av 2015 gjorde att Tillväxtverket sköt upp beredningen av 25 ärenden till januari Transportbidraget är precis som övriga regionala företagsstöd ett stöd inom prioritering Innovation och företagande. Antalet ärenden som beslutades var cirka Störst andel transportbidrag gick till företag inom trävarutillverkning, bland annat sågning och hyvling av trä och tillverkning av monteringsfärdiga trähus. Tillväxtverket vill särskilt uppmärksamma följande: Den förändrade förordningen, som numera ingår i EU:s allmänna gruppundantag, kom i slutet av Den medförde att antalet sökande företag minskade under Tidigare kunde även företag utanför stödområdet söka och få transportbidrag om de köpte varor och betalade frakt från tillverkande företag i stödområdet. Men nytt krav på att sökande måste ha produktionsställe i stödområdet gjorde att företag inte längre kunde beviljas transportbidrag. Med förändrad förordning infördes möjlighet att överklaga beslut till allmän Förvaltningsdomstol. Tillväxtverket tog emot sex överklagande och skickade dessa vidare till Förvaltningsdomstolen. Fyra av dem gällde ansökningar som inkommit efter sista ansökningsdag, det vill säga sent inkomna ansökningar, en gällde produktionsställe i stödområdet och en gällde leverantörsfakturor vid intransporter. Stöd till kommersiell service på historiskt hög nivå Under 2016 beviljades stöd till kommersiell service från anslag 1.1 med totalt drygt 63 miljoner kronor. Om vi även adderar stöd inom Landsbygdsprogrammet i form av investeringsstöd för kommersiell service, så uppgick det totala stödet till 106 miljoner kronor. Denna historiskt höga nivå på beviljat stöd är ett resultat av regeringens satsningar på kommersiell service i gles-och landsbygder de senaste åren. Detta främst för att stärka tillgängligheten till dagligvaror och drivmedel men även indirekt tillgängligheten till exempelvis post/paket, apoteksvaror och betaltjänster som ofta tillhandahålls genom ombud i en dagligvarubutik eller drivmedelstation. Totalt beviljades 520 stöd till kommersiell service under Om vi räknar bort de 113 hemsändningsbidragen till kommuner så beviljades 311 unika företag stöd till kommersiell service. 12 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

13 Tillväxtverket vill särskilt uppmärksamma följande: Servicebidraget, ett av stöden inom stöd till kommersiell service, har minskat under 2016 till stor del beroende av att det nya särskilda driftstödet till försäljningsställen av dagligvaror infördes under året. Tillväxtverket har i uppdrag att per år fördela 35 miljoner kronor i särskilt driftstöd till berörda regionala organisationer som sedan beslutar om driftstödet. 180 dagligvarubutiker har beviljats driftstöd under året. Från 2017 kommer endast en mindre del av medlen från anslag 1.1 användas till det tidigare investeringsbidraget. I stället kommer investeringsstöd för liknande insatser att hanteras inom landsbygdsprogrammet via samtliga länsstyrelser. Länen bedömer att efterfrågan på investeringsbidrag och investeringsstöd tillsammans kommer att ligga kvar på samma nivå som 2016 eller kommer att öka något. De ser ett ökat behov av att butikerna behöver investera i nya kylar och frysar för att energieffektivisera och för att uppfylla kraven på nya köldmedia enligt den nya så kallade F-gasförordningen som ställer nya krav från Vissa farhågor finns för att ansökningsförfarandet i landsbygdsprogrammet upplevs som för komplicerat. Det kan medföra att butiker eller drivmedelstationer väljer att inte söka investeringsstöd i den omfattning som skulle behövas eller i nivå med de medel som finns tillgängliga de närmsta fyra åren. Företag som drivs av kvinnor är fortsatt underrepresenterade Tillväxtverket tittar varje år särskilt på beviljade stöd till företag utifrån företagsledarens kön. 29 procent av företagen i Sverige drivs av kvinnor. För 2016 ligger andelen företag som drivs av kvinnor mellan 7 procent och 45 procent. Den lägsta andelen hittar vi i det regionala investeringsstödet och den högsta i stöd till kommersiell service. Utfallet liknar 2015 års resultat, med den skillnaden att andelen företag som drivs av kvinnor och som fått stöd till kommersiell service ökat med 4 procent. Resultatet har sett liknande ut de senaste åren och kan i viss mån förklaras av att flera av stöden direkt eller indirekt riktar sig till företag i mansdominerade branscher. De nya förordningarna som infördes 2015 möjliggör stöd till företag inom fler branscher, men detta är inget som vi ännu ser påverkat fördelningen av beviljade stöd. Uppföljning visar på varierande utveckling hos stödföretagen Bisnode har på uppdrag av Tillväxtverket gjort en uppföljning av företagsstöden. Uppföljningen har gjorts i form av en jämförelse av den ekonomiska utvecklingen i företag som beviljats olika typer av företagsstöd. Jämförelsen görs med två kontrollgrupper. Den första kontrollgruppen består av företag från samma geografiska område, verksamma i samma branscher och i liknande storlek som stödföretagen. Företagen i kontrollgruppen har också gjort investeringar i motsvarande storlek som stödföretagen i de fall det handlar om investeringsstöd. Den andra kontrollgruppen består av övriga svenska företag med minst en anställd. I jämförelsen har vi utgått från de företag som beviljats företagsstöd år De resultatmått som används är utveckling av sysselsättning, förädlingsvärde (värdeskapande), företagens överlevnadsgrad och konkurrenskraft. 13 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

14 Tittar vi på de företag som fått regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling och såddfinansiering under år 2012, kan vi se att de har starkare sysselsättningstillväxt jämfört med kontrollgrupperna. Endast gruppen företag som fått transportbidrag har minskat sin sysselsättning i förhållande till kontrollgruppen. Företag som fått transportbidrag har däremot ökat sitt förädlingsvärde (värdeskapandet) och konkurrenskraft mer än kontrollgruppen. Företag som ingår i gruppen stöd till kommersiell service utvecklas positivt, både i förädlingsvärde (värdeskapande) och konkurrenskraft, men inte lika starkt som sin kontrollgrupp. Av de företag som sökt regionalt bidrag till företagsutveckling och såddfinansiering år 2012 och som sedan avvecklats är konkurs ett vanligare sätt att avsluta företaget jämfört med kontrollgrupperna. Överlevnadsgraden är genomgående högre för stödföretag jämfört med kontrollgrupperna, vilket gäller för samtliga företagsstöd. Totalt 1,2 miljarder kronor i stöd till projektverksamhet Tillväxtverket och de regionala beslutsfattarna har tillsammans under 2016 beviljat stöd till projektverksamhet om knappt 1,2 miljarder kronor. Ett beviljat stöd som är cirka 200 miljoner kronor högre jämfört med 2015 (990 miljoner kronor). Av 1,2 miljarder kronor i beviljat stöd är 339 miljoner beviljat av Tillväxtverket och 860 miljoner av regionala beslutsfattare. Jämfört med 2015 års beviljade stöd från Tillväxtverket på 69 miljoner, är det beviljade stödet 2016 betydligt större 270 miljoner kronor större. Ökningen i beviljat stöd från Tillväxtverket motsvarar den ökning vi ser totalt sett i beviljat stöd till projekt under I regionalt beviljat stöd ser vi däremot en minskning under 2016 med 61 miljoner kronor jämfört med 2015 (921 miljoner kronor). Ett starkare fokus på prioritering Innovation och företagande under 2016 Beviljat stöd från såväl Tillväxtverket som regional nivå till prioritering Innovation och företagande uppgick 2016 till 75 procent. Detta är en ökning med 7 procentenheter jämfört med Det är starkare fokus på prioriteringen under 2016, vilket beror på fler beviljade stödkronor från Tillväxtverket. På regional nivå minskade antalet beviljade stödkronor till prioriteringen under 2016, medan andelen trots detta ökade från 65 till 69 procent. Färre men större projekt på regional nivå Det regionalt beviljade stödet på 860 miljoner kronor var 2016 fördelat på 874 ärenden. Antalet ärenden är lägre än 2015 (896) och på så vis också det lägsta sedan Samtidigt är beviljat stöd totalt sett högre såväl 2015 som Med ungefär färre ärenden per år under 2015 och 2016, innebär det en trend i riktning mot färre men större projekt inom projektverksamhet med regionalt beviljat stöd från anslag 1:1. Tydlig påverkan från Europeiska regionala utvecklingsfonden Ett starkare fokus på prioritering Innovation och företagande tillsammans med trenden färre men större projekt inom projektverksamhet med regionalt beviljat stöd är ett uttryck för en tydlig påverkan från Europeiska regionala utvecklingsfonden. 14 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

15 Tillväxtverket vill särskilt uppmärksamma följande: Under 2016 ser vi en nedgång i regionalt beviljat stöd till projektverksamhet jämfört med Sett i ett femårsperspektiv är den nedgång vi ser 2016 snarare en normalisering av beslutsnivån, vilket innebär att beslutsnivån 2016 snarare är onormalt hög. EU-medlens andel av den totala finansieringen är under procent. Vi kan konstatera en minskning i andelen jämfört med 2015 på 10 procentenheter. En anledning till den stora skillnaden mellan 2015 och 2016 är beviljade stöd till de stora Almi Invest-projekten inom de regionala strukturfondsprogrammen under 2015, vilket också medförde en hög medfinansieringsnivå till de beviljade 1:1 stöden detta år. Beviljat stöd av Tillväxtverket till projektverksamhet flyttade tyngdpunkt under 2016 från prioritering Kompetensförsörjning, som var störst 2015, till prioritering Innovation och företagande. Stöd från Tillväxtverket till projektverksamhet har under beviljats till storstadsregionerna i stor utsträckning. Av totalt 818 miljoner kronor har 35 procent gått till Stockholm, Skåne och Västra Götaland. 15 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

16 1 Inledning Regionerna får statliga medel för företagsstöd och stöd till projektverksamhet till hjälp i sitt arbete med tillväxt och utveckling. Stöden hör hemma inom statens utgiftsområde 19 Regional tillväxt och heter anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och anslag 1:2 Transportbidrag. De särskilda medlen som regeringen årligen anslår genom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ska fungera katalyserande och bidra till genomförandet av strategiska satsningar i det regionala tillväxtarbetet. I en rapport från Tillväxtverket 4 kan vi läsa att anslaget just har denna funktion. Regionerna menar att medlen från anslag 1:1 är en viktig pusselbit i finansieringen av det regionala tillväxtarbetet. Regionerna lyfter vidare att de regionala utvecklingsstrategierna är en utgångspunkt för hur medlen används. Anslaget medför olika typer av mervärden, det vill säga något som tillförs verksamheten som annars inte skulle förekomma. Tillväxtverket skriver i rapporten att ett mervärde finns i möjligheten att växla upp strukturfondsmedel tillika genomföra den regionala utvecklingsstrategin. Andra mervärden med anslaget är till exempel flexibiliteten i medlen möjligheten att lämna företagsstöd, något som kommunallagen inte medger att anslaget stärker legitimiteten i det regionala utvecklingsansvaret och att anslaget är en kvalitetsstämpel. Tillväxtverket har årligen uppdraget att rapportera om regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service i enlighet med myndighetens regleringsbrev. 1.1 Syfte Syftet med rapporten är att redovisa såväl regionalt som aggregerat (nationellt) utfall av beslut under budgetåret 2016 för regionala företagsstöd i form av investeringsstöd och stöd för att främja små och medelstora företags utveckling transportbidrag stöd till kommersiell service stöd till projektverksamhet 1.2 Statens utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regeringen beskriver den regionala tillväxtpolitiken i budgetpropositionens 19:e utgiftsområde. Politikens mål är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. 4 Dnr Ä , I samhällets tjänst 16 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

17 Strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Regeringen beslutade i juli 2015 om En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Strategin ska bidra till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken, och utgör ett ramverk för de aktörer som verkar inom politikområdet samt för det arbete som bedrivs för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. I strategin beskriver regeringen sina prioriteringar samt verktyg och processer i det regionala tillväxtarbetet. De nationella prioriteringarna och tillhörande fokusområden är: Innovation och företagande -- Innovation -- Företagande och entreprenörskap -- Miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor Attraktiva miljöer och tillgänglighet -- Tillgänglighet genom transportsystemet -- Fysisk planering och boende -- Tillgänglighet genom informationsteknik -- Kommersiell och offentlig service -- Kultur och fritid Kompetensförsörjning Internationellt samarbete -- Internationellt samarbete -- Närområdet både handel och stärkt samarbete Som ett komplement till de 4 prioriteringarna finns en kategori Övriga insatser som samlar projekt som inte passar i prioriteringarna. Under Övriga insatser finner vi bland annat projekt med syfte att följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet. Tillväxtverket förhåller sig till dessa prioriteringar i arbetet med denna rapport. Nationella ämnesområden och ämneskategorier Redovisningen av stöd till projektverksamhet per prioritering och fokusområde visar en grov uppdelning av beslutade belopp. För att komplettera denna uppdelning redovisar samtliga beslutsfattare också hur varje enskilt ärende kopplar till nationella ämnesområden och ämneskategorier. Ämnesområdena har i vissa fall likartat innehåll som prioriteringarna och dess fokusområden, men i andra fall erbjuder ämnesområdena och -kategorierna en möjlighet att visa att ett projekt inom fokusområde Innovation kan handla om turism eller kultur. Med hjälp av ämnesområdena breddar vi alltså redovisningens möjligheter att tydliggöra innehållet i projektverksamhet med stöd från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Du kan läsa mer om ämnesområdena i bilaga TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

18 1.3 Rapportens innehåll och disposition Vi inleder rapporten med en sammanfattning av alla beviljade stöd under budgetår I kapitel 2 redogör vi för de statliga stödens syften samt vem och under vilka förutsättningar olika aktörer får bevilja stöd. Kapitel 3 innehåller en redovisning av beviljade regionala företagsstöd fördelade på investeringsstöd och främjandestöd under budgetåret Kapitlet innehåller även en redovisning av transportbidraget och en beskrivning av hur företagen uppfattar att stödet bidragit till att höja förädlingsgraden i stödområdets näringsliv. I kapitel 4 redovisar vi stöd till kommersiell service. Kapitel 5 innehåller en redovisning av stöd till projektverksamhet under I kapitlet kan ni läsa om dels de regionala beslutsfattarnas beslut, dels Tillväxtverkets beslut. I rapportens kapitel 6 presenterar vi en jämförande uppföljning av den ekonomiska utvecklingen i företag som beviljats olika typer av företagsstöd under budgetåret Nytt i årets rapport är kapitel 7 som innehåller slutsatser gällande företagsstöden och projektverksamhet för perioden Avslutningsvis finns bilagor till rapporten. Bland annat redovisar vi i bilaga 7 en beskrivning innehållandes basfakta, beviljade stöd och profilprojekt för respektive län. 1.4 Metod Statistikuppgifterna har sammanställts ur handläggningssystemet Nyps och DI- Diver och kompletterats i dialog med regionala beslutsfattare. I kapitlet om jämförande uppföljning har uppgifterna hämtats från Bisnode. De resultatmått som används är utveckling av sysselsättning, förädlingsvärde (värdeskapande), företagens överlevnadsgrad och konkurrenskraft. Jämförelsen har genomförts med två kontrollgrupper. Den första kontrollgruppen består av företag från samma geografiska område, verksamma i samma branscher och i liknande storlek som stödföretagen. Företagen i kontrollgruppen har också gjort investeringar i motsvarande storlek som stödföretagen i de fall det handlar om investeringsstöd. Den andra kontrollgruppen består av övriga svenska företag med minst en anställd. I jämförelsen har vi utgått från de företag som beviljats företagsstöd år När det gäller projektmedel saknas denna möjlighet eftersom stöden går till enskilda projekt där det inte finns en traditionell resultat- och balansräkning. 1.5 Återblick över utvecklingen 2016 Stark ekonomisk utveckling i Sverige, men regionala skillnader finns Konjunkturåterhämtningen i världen sedan krisen 2008 fortsatte under Den globala tillväxten var dock fortsatt måttlig och för första gången på 15 år ökade världshandeln mindre än global BNP. Året präglades av ökande politiska spänningar och protektionistiska strömningar stärktes genom Storbritanniens beslut att lämna EU och resultatet i det amerikanska presidentvalet. 18 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

19 Svensk ekonomi fortsatte att växa under 2016, främst till följd av en stark inhemsk efterfrågan. Framför allt har hushållens konsumtion drivit ekonomin under de senaste åren, tack vare de högre disponibla inkomster som bland annat är ett resultat av låga räntor och ökad sysselsättning. Den ekonomiska utvecklingen i Sveriges regioner har också varit stark. I stort sett samtliga 21 län i Sverige har bruttoregionprodukten (BRP) per invånare utvecklats positivt 2015 jämfört med Det gäller även lönesumman mätt som bruttolön per sysselsatt med undantag av Jämtlands län. Befolkningsmässigt sker den största tillväxten i de större regionerna. Samtidigt har en positiv nettoinflyttning från utlandet medfört en befolkningsökning i samtliga län under Färre konkurser och innovationsstarka regioner I Sverige finns totalt cirka 1,2 miljoner företag. Antalet nystartade företag ligger runt per år sedan Summerat för 2016 var antalet nystartade företag Jämfört med 2015 minskade antalet nystartade företag i Jämtlands, Blekinge, Västernorrlands, Skåne och Västmanlands län. Medan betydligt fler företag startades i Norrbottens, Örebro och Södermanlands län. 5 Jämfört med 2015 minskade antalet företagskonkurser med 6,4 procent under Minskningar konstateras för de flesta branscher, med undantag av byggbranschen, samt län, med undantag av Stockholms län. Antal anställda som berördes av konkurser var personer. Jämfört med 2015 är detta en ökning med 6 procent. 6 Nästan hälften av Sveriges befolkning kan tänka sig att starta företag enligt Entreprenörskapsbarometern Mindre trygghet som företagare än som anställd ses som största hindret. Resultatet bekräftar en långsiktigt nedåtgående trend och ligger i linje med en minskning av företag i vardande som konstateras i Global Entrepreneurship Monitor Enligt denna studie minskade även etablerat företagande, men entreprenörskap bland kvinnor ökade. Global Competitiveness Index lyfter fram att innovationskapacitet och nya affärsmodeller blivit lika viktiga för konkurrenskraften som fungerande marknader, kunskap och infrastruktur. Sverige och svenska regioner står sig fortsatt väl beträffande innovation. Sverige gick upp en placering till andra plats i Global Innovation Index Det finns dock tecken på försvagning och på att exporten av kunskapsintensiva varor och tjänster utvecklas sämre än konkurrenterna. EU:s Regional Innovation Scoreboard 2016 visar att alla 36 så kallade EU Regional Innovation Leaders återfinns i sju medlemsstater därav Sverige. Resultatet redovisas uppdelat på de åtta områdena för genomförande av regionala program inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). De svenska storstadsregionerna, Östra Mellansverige samt Övre Norrland är enligt denna undersökning Innovation leaders medan övriga områden tillhör gruppen Strong Innovators 7. Ökad bredbandstäckning i hela landet, men fortsatt stora skillnader Tillgänglighet i form av transport- och IT-infrastruktur samt tillgång till kommersiell service varierar stort i Sverige. I ett europeiskt och internationellt perspektiv kännetecknas svenska städer och regioner av låg internationell tillgänglighet Tillväxtanalys, 2017, Konkurser och offentliga ackord 2016, Statistik 2017:01, 7 European Union, 2016, Regional Innovation Scoreboard TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

20 Det gäller även Stockholm medan däremot Skåne står sig lite bättre, främst tack vare närheten till Kastrup. Trots glesa strukturer har Sverige en bra bredbandstäckning jämfört med resten av Europa. 8 Under 2016 redovisade Post- och telestyrelsen att 73 procent av Sveriges befolkning/hushåll samt 63 procent av Sveriges arbetsställen har tillgång till minst 100 Mbit/s. Även här finns regionala skillnader. I Stockholms län har 90 procent av befolkning/hushåll och 86 procent av arbetsställena tillgång till minst 100 Mbit/s. Lägst ligger Dalarna och Blekinge med 55 procent för befolkning/hushåll samt 37 procent respektive 41 procent för arbetsställen. 9 Befolkningens medianavstånd till drivmedelsstationer ligger på 1,6 kilometer och har varit detsamma sedan år Avstånden i vissa avlägset belägna funktionella analysregioner, exempelvis i norra Norrland, är mer än dubbelt så stora än i andra regioner. 10 Befolkningens medianavstånd till dagligvaruhandeln är i genomsnitt 1,2 kilometer. 11 Många välutbildade i kombination med matchningsproblem Jämfört med 2015 sjönk arbetslösheten i Sverige under 2016 för både kvinnor och män i kombination med en något ökande sysselsättningsgrad. Men totalt sett ökade arbetslösheten i Södermanlands, Jönköpings, Kronoberg och Jämtlands län. Den totala sysselsättningsgraden minskade i Kronobergs, Gotlands, Hallands och Västmanlands län. I internationell jämförelse är svensk arbetskraft välutbildad. Dock finns stora regionala och könsmässiga skillnader. Högst andel personer med en minst treårig eftergymnasial utbildning ligger Stockholm följt av Uppsala och Västerbotten. Tilltagande utmaningar för arbetslivet att finna rätt kompetens konstaterades. Internationellt samarbete: Stockholm mer internationellt än Göteborg Det svenska näringslivet är alltmer internationaliserat men regionala skillnader finns. Stockholms näringsliv är mycket väl integrerat i internationella företagsnätverk, medans andra städer, såsom Göteborg, och mindre städer, är mindre internationaliserade än motsvarande städer i många andra länder. 12 Man kan också konstatera en tilltagande uppdelning av produktionsprocesser i globala värdekedjor (GVK). Detta innebär att det totala värdet på den svenska exporten har ökat, men att en mindre del av värdet härrör från Sverige. Den största delen av GVK-jobben finns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne län Tillväxtanalys, 2015, Sverige ur ett europeiskt perspektiv Vad kan Espon säga om Sverige och svenska prioriteringar? Rapport 2015:01. 9 Post- och telestyrelsen, 10 Tillväxtanalys, 2016, Regional tillväxt 2015 trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. 11 Budgetpropositionen 2016, Utgiftsområde Tillväxtanalys, 2015, Sverige ur ett europeiskt perspektiv Vad kan Espon säga om Sverige och svenska prioriteringar? Rapport 2015: Tillväxtanalys, 2014, Sverige i globala värdekedjor Förändringar av företagens roll i en alltmer sammanflätad världsekonomi, Rapport 2014: TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

21 2 Stöd inom det regionala tillväxtarbetet I kapitlet beskriver vi vilka stödtyper som finns inom det regionala tillväxtarbetet. Vi redogör också för syftet med stöden och vem som får bevilja stöd under vilka förutsättningar. Stöden ska bidra till att uppfylla målet för den regionala tillväxtpolitiken: utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. De olika stöden grupperas i regionala företagsstöd transportbidrag stöd till kommersiell service stöd till projekt Ett generellt syfte med stöden är att ge hållbar tillväxt i stödföretagen, öka deras konkurrenskraft och därmed bidra till en hållbar utveckling i regionen. Ett annat viktigt syfte är att fler företag ska startas. 2.1 Regionala företagsstöd De regionala företagsstöden kan utifrån förordningarna (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag samt förordningen (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar delas in i investeringsstöd och främjandestöd. De omfattar i sin tur olika stödtyper. Styrning och beslut De landsting och länsstyrelser som har det regionala utvecklingsansvaret har också ansvaret för de regionala företagsstöden. I de län där samverkansorgan har utvecklingsansvaret är det länsstyrelserna som ansvarar för företagsstöden. Undantag är Kalmar län där regionförbundet ansvarar för företagsstöden. Även Tillväxtverket beviljar vissa av de regionala företagsstöden. När det gäller transportbidraget är det enbart Tillväxtverket som beviljar. För de regionala företagsstöden styr den regionala tillväxtpolitiken och den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Länsstyrelser, landsting och region Kalmar prioriterar beviljandet av sina regionala företagsstöd efter de regionala utvecklingsstrategierna och de specifika regionala förutsättningar som gäller. Storleken på anslaget samt om länet har hela eller delar av sitt län inom ett stödområde styr prioriteringen av vilka företagsstöd man väljer att jobba med i länet. Därför ser beviljandet olika ut i olika delar av landet. Vilka stöd får man bevilja var? Stödförordningarna tillåter sedan 1 maj 2015 att fler stödtyper kan beviljas i alla delar av landet till skillnad från tidigare då tätorter utanför stödområdet var helt undantaget. 21 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

22 Ett fåtal stödtyper är begränsade till stödområden. Förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd beskriver stödområdena. Förordningen reviderades 1 juli Sverige får ha nationella stödområden som omfattar 12,26 procent av befolkningen, vilket påverkar vilka regioner och vilka delar av dessa regioner som har tillgång till stödtyperna. Figur Stödområde KIRUNA PAJALA GÄLLIVARE JOKKMOKK ARJEPLOG BODEN LULEÅ KALIX HAPA- RANDA SORSELE ARVIDSJAUR ÄLVSBYN PITEÅ MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE SKELLEFTEÅ STRÖMSUND DOROTEA ÅSELE KROKOM ÅRE ÖRNSKÖLDSVIK RAGUNDA SOLLEFTEÅ BERG BRÄCKE KRAMFORS HÄRNÖ- SAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL HÄRJEDALEN NORD- MALING ÖSTER- SUND NORDAN- STIG ÄLVDALEN Stödområde A Stödområde B MORA OCKELBO MALUNG LEKSAND FALUN TORSBY GAGNEF VANSBRO BORLÄNGE SÄTER HEDEMORA HAGFORS LUDVIKA SÄFFLE BENGTS- FORS DALS- ED ÅMÅL ÖVER- KALIX VINDELN ROBERTS- FORS UMEÅ BJURHOLM VÄNNÄS LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER ORSA SÖDER- BOLL- HAMN NÄS RÄTTVIK SMEDJE- BACKEN AVESTA EDA SUNNE MUNKFORS FILIPSTAD ARVIKA STORFORS ÅRJÄNG ÖVER- TORNEÅ FÄRGELANDA MELLERUD Källa: Tillväxtverket 22 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

23 Stödområdet utgörs av de glest befolkade delarna av landet. De regionala företagsstöden ska verka för att utjämna stora regionala skillnader där framför allt glesbygd med lågt befolkade områden är den största utmaningen för många län. Stödområdet för regionalt investeringsstöd krympte till följd av förändringarna i förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd och flera kommuner i Gävleborgs län, Värmlands län och Västra Götalands län har exkluderats från stödområdet. De kommuner i Örebro, Västmanland och Kalmar län som tidigare ingick har också exkluderats. Det innebär att dessa tre län inte längre har något område alls inom stödområdet. Stödområdet för transportbidraget är de fyra nordligaste länen, Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. Investeringsstöd Förordningen (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar samlar olika stödtyper för investeringar. Investeringsstöden omfattar dessa stödtyper: Regionalt investeringsstöd i stödområde Särskilt investeringsstöd till små och medelstora företag Stöd till nystartade företag Investeringsstöd till forskningsinfrastruktur Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder Investeringsstöd till bredbandsinfrastruktur Investeringsstöd till lokal infrastruktur Investeringsstöd beviljas företag som bedriver verksamhet på affärsmässiga villkor och får inte vara större än vad som behövs för att investeringen ska bli av. Det innebär att hänsyn ska tas till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter. Stödet beviljas för investeringar i framför allt maskiner, byggnader, lönekostnader samt forskning och utveckling. Landsting och länsstyrelse med regionalt utvecklingsansvar samt Regionförbundet i Kalmar och Tillväxtverket får bevilja stöd enligt förordningen. Samtliga stödtyper kan beviljas i hela landet utom regionalt investeringsstöd i stödområde som endast får beviljas i stödområde A och B. Främjandestöd Förordningen (2015:210) om statligt stöd för att främja små och medelstora företag samlar olika stödtyper för utveckling av företag såsom produktutveckling, marknadsföring, kompetensutveckling eller andra liknande satsningar. Stöd i form av bidrag men även i vissa fall lån får lämnas till företag i hela landet i syfte att främja en utveckling och stärkt konkurrenskraft i företaget. Företag ska bedömas kunna uppnå lönsamhet och varaktig sysselsättning på marknadsmässiga villkor. 23 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

24 Främjandestöden omfattar dessa stödtyper: stöd till konsulttjänster (vilket inkluderar affärsutvecklingscheckar) stöd till företagsutveckling (vilket inkluderar mikrobidrag och samverkansprojekt) mässdeltagande kostnader vid europeiskt territoriellt samarbete stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt stöd till innovationskluster innovationsstöd stöd till process- och organisationsinnovation stöd till utbildning. 2.2 Transportbidrag Transportbidraget är ett regionalpolitiskt bidrag som ska kompensera för kostnadsnackdelar och stimulera till en höjd förädlingsgrad. Det regleras i förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. Det är endast Tillväxtverket som får bevilja stöd enligt förordningen. Bidraget riktar sig till tillverkande företag som ligger i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län. Genom transportbidraget får företagen en viss kompensation för transportkostnaderna för de varor som de tillverkar. Bidraget är ett generellt företagsstöd, vilket innebär att det finns ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att företaget ska kunna ta del av stödet. Exempelvis måste varan ha genomgått en betydande bearbetning och varan måste transporteras minst 401 kilometer. Varorna måste transporteras på järnväg, med bil eller via sjöfart för att vara godkända. Figur visar stödområdet för transportbidrag. Bidragsprocenten beror på vilken kommun i stödområdet som företaget ligger i. Generellt kan sägas att ju längre norrut företaget finns, desto högre bidragsprocent. Intransportbidraget är fem procent lägre än uttransportbidraget. 24 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

25 Figur Stödområde KIRUNA PAJALA GÄLLIVARE JOKKMOKK ARJEPLOG BODEN LULEÅ KALIX HAPA- RANDA SORSELE ARVIDSJAUR ÄLVSBYN PITEÅ MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE SKELLEFTEÅ STRÖMSUND DOROTEA ÅSELE ÖVER- TORNEÅ ÖVER- KALIX VINDELN ROBERTS- FORS UMEÅ BJURHOLM VÄNNÄS ÅRE BERG KROKOM NORD- MALING ÖRNSKÖLDSVIK SOLLEFTEÅ ÖSTER- SUND RAGUNDA KRAMFORS BRÄCKE HÄRNÖ- SAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL 10 procent 15 procent 20 procent 25 procent 30 procent 35 procent 40 procent 45 procent HÄRJEDALEN Källa: Tillväxtverket 2.3 Stöd till kommersiell service För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns ekonomiska stöd till i första hand dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i gles- och landsbygder. Även kommuner kan få stöd genom hemsändningsbidrag för att bekosta hemsändning av dagligvaror till hushåll. För år 2016 reglerade förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service stödtyperna investeringsbidrag, investeringslån, servicebidrag, hemsändningsbidrag samt särskilt driftstöd i sårbara och utsatta områden. Från år 2016 finns även investeringsstöd till kommersiell service inom ramen för Landsbygdsprogrammet Stödet belastar inte anslaget 1.1 Regionala tillväxtåtgärder men har i stort samma syfte som det tidigare investeringsbidraget och därför redovisas även detta stöd i denna rapport. 25 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224

26 Investeringsbidrag Investeringsbidrag beviljas med högst 50 procent av utgifter för inköp, ny- eller ombyggnad eller större reparation av lokal samt för inredning och utrustning. Stöd kan även lämnas för utbildning av butiksägare och anställda inom dagligvaruhandeln. Investeringsbidrag kan beviljas med högst 85 procent av utgifterna för åtgärdsprogram som förbättrar företagets lönsamhet och service, större investeringar i en verksamhet som har ett väl utbyggt serviceutbud eller för investeringar som görs för att komplettera med en sådan service. Stöd med högst 85 procent kan även lämnas för kostnader för samlokalisering med vissa andra typer av service samt för investeringar som genomförs för att uppfylla krav som ålagts verksamheten genom föreskrifter i en lag eller förordning. Investeringsstöd från landsbygdsprogrammet Detta stöd ska till stora delar ersätta det tidigare investeringsbidraget i förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. Stöd kan ges för att behålla och utveckla den lokala servicen i dagligvarubutiker, för drivmedelsanläggningar och servicepunkter och till distributions- och logistiklösningar Investeringsstöd beviljas med upp till 50 procent för utgifter på minst kronor. I vissa fall beviljas stöd för upp till 90 procent. Detta gäller för: investeringar i förbättrad tillgänglighet nystart av en tidigare nedlagd butik investering för att förbättra miljön och klimatet exempelvis genom energieffektivisering komplettering med andra grundläggande servicefunktioner Servicebidrag Servicebidrag kan beviljas vid tillfälliga lönsamhets- och likviditetsproblem. Syftet är att hindra eller fördröja nedläggning av företag som är särskilt viktiga för konsumenternas varuförsörjning. Servicebidrag får lämnas under högst tre år till samma företag. I vissa fall kan ett företag som är särskilt viktigt för varuförsörjningen i ett område beviljas bidrag under en längre tid. Servicebidraget uppgår normalt till högst kronor per år. Bidraget kan dock utsträckas till högst kronor om butiken har ett väl utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner eller om butiken av servicestrategiska skäl bedöms som betydelsefull. Hemsändningsbidrag Hemsändningsbidrag lämnas till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror eller anordnar särskilda inköpsturer till en närliggande butik, för hushåll som har stort avstånd eller saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till en butik. Hemsändningsbidrag kan lämnas med ett belopp som motsvarar högst 50 procent av kommunens nettoutgift för hemsändningen eller kostnaderna för att anordna inköpsturer. Bidraget får dock inte överstiga 100 kronor per hushåll och inköpstillfälle. 26 TILLVÄXTVERKET RAPPORT 0224