SCB:s Marknadsprofiler

Transkript

1 SCB:s Marknadsprofiler Ämnesområden och regionala indelningar SCB:s Marknadsprofiler kombinerar statistik från många olika register med alla typer av geografiska indelningar. Vi erbjuder statistik på låg regional nivå - du väljer en bit av Sverige eller Sverige i bitar. Med tillgång till SCB:s alla register skapar vi unika möjligheter att ge dig svar på just dina frågor. Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet. Vår uppgift är att framställa och sprida statistik till bland andra beslutsfattare, forskare och allmänhet. All officiell statistik finns på Följ oss på: facebook.com/ Detta är en sammanställning över vilka ämnesområden vi framställer statistik om med tillhörande exempel. Vi kan även skräddarsy annan statistik efter dina behov. Efter exemplen följer information om våra regionala indelningar samt digitala gränser. Slutligen beskriver vi hur variablerna definieras i de olika registren som ligger till grund för statistiken.

2 STANDARDTABELLER Vi har samlat de mest efterfrågade tabellerna under begreppet standardtabeller och för varje ämnesområde visar vi ett antal exempel. Vår förhoppning är att exemplen ska underlätta för dig i ditt val av statistik. Befolkning Befolkning efter Hushåll 20+ år efter B1: ålder B11: hushållstyp B2: kön B12: antal barn 0-17 år B3: civilstånd B4: medborgarskap B5: födelseland B10: Befolkningsförändring B6: svensk/utländsk bakgrund B13: Totalbefolkning på 100x100 m ruta Arbetsmarknad och utbildning Förvärvsarbetande 16+ år efter Arbetsställen efter A1: bransch (SNI07), avser nattbefolkning A5: bransch A2: sektor, avser nattbefolkning A6: sektor A3: bransch (SNI07), avser dagbefolkning A4: sektor, avser dagbefolkning A8: pendling A7: Befolkning år efter sysselsättning A9: Befolkning år efter utbildningsnivå Inkomster Befolkning 20+ år efter IB1: sammanräknad förvärvsinkomst IB2: summa förvärvs- och kapitalinkomst IB4: nettoinkomst Hushåll 20+ år efter IH1: köpkraft IH2: köpkraft, med minst ett barn Fastigheter och lägenheter FB1: Fastigheter efter fastighetstyp FB2: Befolkning efter fastighetstyp FB5: Befolkning efter förenklad upplåtelseform FB7: Antal lägenheter efter upplåtelseform Fordon F1: Fordon i trafik ägda av fysisk person efter fordonsslag F4: Personbilar i trafik efter årsmodell 2

3 BEFOLKNING B1: Befolkning efter ålder 0-6 år 7-15 år år år år år 65- år Valfri åldersindelning möjlig! B2: Befolkning efter kön Män Kvinnor B3: Befolkning efter civilstånd Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar B4: Befolkning efter medborgarskap Svenskt Nordiskt utom Svenskt Europeiskt (EU28) utom Norden Övriga världen inkl. uppgift saknas B10: Befolkningsförändring Flyttning inom området Inflyttning till området Utflyttning från området Invandring Utvandring Födda Döda Total befolkning...redovisning efter flyttning tas ej fram på ruta B11: Hushåll 20+ år efter hushållstyp Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Övriga hushåll antal hushåll 20+ år B12: Hushåll 20+ år efter antal barn 0-17 år 0 barn 1 barn 2 barn 3+ barn antal hushåll 20+ år B13: Totalbefolkning på 100x100 m ruta B5: Befolkning efter födelseland Sverige Norden utom Sverige Europa (EU28) utom Norden Övriga världen inkl. uppgift saknas B6: Befolkning efter svensk/utländsk bakgrund Svensk bakgrund: född i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige född i Sverige med en förälder född i Sverige Utländsk bakgrund: född utomlands född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Källa Befolkningsstatistiken hämtas från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB) som baseras på uppgifter om folkbokförda personer hos Skatteverket. Registret avseende uppdateras i mars. 3

4 ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING A1: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år efter bransch (SNI07) Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske Tillverkning, utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m. Okänd verksamhet A2: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år efter sektor Offentlig sektor Näringslivet A3: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år efter bransch Branscher: se tabell A1 A7: Befolkning år efter sysselsättning Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande antal personer år A8: Förvärvsarbetande 16+ år efter pendling Utpendlingsregion Inpendlingsregion antal pendlare...redovisning efter pendling tas ej fram på ruta A9: Befolkning år efter utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial 3 år eller längre inkl. forskarutbildning Uppgift saknas antal personer år Tänk på att dagbefolkning, arbetsställen och pendling redovisas med ett bortfall som beror på att alla arbetsställen inte går att placera geografiskt. A4: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år efter sektor Offentlig sektor Näringslivet A5: Arbetsställen efter bransch Branscher: se tabell A1 A6: Arbetsställen efter sektor Offentlig sektor Näringslivet Källa Tabell A1-A8 hämtas från SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Registret avseende 2015 uppdateras i februari. Tabell A9 hämtas från SCB:s Utbildningsregister. Registret avseende uppdateras i maj. 4

5 INKOMSTER IB1: Befolkning 20+ år efter sammanräknad förvärvsinkomst Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst ( kr) Medianinkomst antal personer 20+ år IB2: Befolkning 20+ år efter summa förvärvs- och kapitalinkomst Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst ( kr) Medianinkomst antal personer 20+ år IB4: Befolkning 20+ år efter nettoinkomst Låg inkomst ( kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst ( kr) Medianinkomst antal personer 20+ år IH1: Hushåll 20+ år efter köpkraft Låg köpkraft ( kr/ke*) Medellåg köpkraft ( kr/ke) Medelhög köpkraft ( kr/ke) Hög köpkraft ( kr/ke) Medianen för köpkraft antal hushåll 20+ år IH2: Hushåll 20+ år med minst ett barn 0-19 år efter köpkraft Låg köpkraft ( kr/ke*) Medellåg köpkraft ( kr/ke) Medelhög köpkraft ( kr/ke) Hög köpkraft ( kr/ke) Median för köpkraft antal hushåll 20+ år * ke= konsumtionsenhet Köpkraft beräknas som disponibel inkomst per konsumtionsenhet och är ett mått som gör det möjligt att jämföra hushållens köpkraft samt ta hänsyn till olika sammansättningar av hushåll. Tänk på att......statistik över medianinkomst på små områden (t.ex. ruta) inte går att summera till större geografiska områden. Källa Inkomststatistik hämtas från SCB:s Inkomst- och taxeringsregister. Inkomstgränserna avser 2015 års inkomster. Registret avseende 2015 uppdateras i mars. 5

6 FASTIGHETER OCH LÄGENHETER FB1: Fastigheter efter fastighetstyp Lantbruksfastigheter Småhusfastigheter inkl. fritidshus Hyreshusfastigheter inkl. ägarlägenheter Övriga fastigheter inkl. uppgift saknas antal fastigheter FB2: Befolkning efter fastighetstyp Småhusfastigheter Flerbostadshus Övriga fastigheter inkl. uppgift saknas FB5: Befolkning efter förenklad upplåtelseform* Äganderätt/småhus Bostadsrätt Hyresrätt Övrigt FB7: Antal lägenheter efter upplåtelseform Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Uppgift saknas antal lägenheter *Befolkning efter för enklad upplåtelseform Äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt utgår från fastighetens ägarförhållande, inte hur befolkningen förfogar över lägenheterna. Äganderätt avser lägenheter i småhus som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Bostadsrätt avser lägenheter i småhus och flerbostadshus som ägs av bostadsrättföreningar. Hyresrätt avser lägenheter i småhus och flerbostadshus som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon eller bostadsrättsför eningar. I Övrigt ingår flerbostadhus med äganderätt dvs. ägarlägenheter, bostäder med oklara uppgifter om fastighetens ägarförhållanden, hushåll som är folkbokförda på en lägenhet där lägenheten inte finns i lägenhetsregisteret och specialbostäder. Källa Tabell FB1 hämtas från SCB:s Fastighetstaxeringsregister. Registret avseende uppdateras i januari. Tabell FB2, FB5 och FB7 hämtas från SCB:s Lägenhetsregister. Registret avseende uppdateras i april. 6

7 FORDON F1: Fordon i trafik ägda av fysisk person efter fordonsslag Personbilar Lastbilar Bussar Motorcyklar Släpvagnar därav husvagnar Traktorer Terrängskotrar EU-mopeder antal fordon i trafik F4: Personbilar i trafik efter årsmodell Valfri indelning efter årsmodell är möjlig! Bra att veta På kommun- eller länsnivå kan vi även redovisa företagsägda fordon. Källa Statistik om den svenska fordonsparken hämtas från Statistikregistret för fordon som SCB tar fram på uppdrag av Trafikanalys. Grunduppgifterna hämtas från Transportstyrelsens vägtrafikregister. Registret avseende uppdateras i april. 7

8 REGIONALA INDELNINGAR Län, kommun Räknas till den officiella, administrativa indelningen i Sverige. Det finns 21 län och 290 kommuner. Tätort Det finns tätorter i Sverige enligt senaste indelningen från För att räknas till en tätort ska invånarantalet vara minst 200 personer och avståndet mellan husen vara högst 200 meter. Mer information om delvis ny definition samt metod för SCB:s tätorter se: Småort Det finns småorter i Sverige enligt senaste indelningen från Småorter är koncentrerad bebyggelse med folkbokförda invånare. Mer information om delvis ny definition och metod för SCB:s småorter se: SAMS SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en indelning som bygger på kommunernas delområden (NYKO) i de större kommunerna och på valdistrikt i de mindre. Antalet SAMS är cirka Indelningen skapades i januari 1994 och reviderades senast SAMS-indelningen har hållits intakt över åren, vid revide ringar har mindre justeringar gjorts t.ex. för att anpassa gränserna till kommungränser. SAMS anges med en kod som innehåller kommun kod och ett löpnummer inom kommunen samt med namn. Valdistrikt Valdistrikt är en indelning som revideras av Valmyndigheten i samband med allmänna val. Det finns cirka valdistrikt enligt 2014 års indelning. Valdistrikten anges med en kod som innehåller kommunkod och löpnummer inom kommunen samt med namn. Distrikt Distriktsindelningen baseras på en justerad version av den församlingsindelning som gällde den 31 december Ingen justering mot dagens kommun- och/eller fastighetsgräns görs. Distriktsindelningen är stabil såtillvida att den inte kommer att ändras i framtiden. Distriktsgränserna behöver inte följa vare sig fastighets- eller kommungränser. Information kring distriktsindelningen finns här: Postnummer En indelning som SCB skapar utifrån PostNords adresspostnummer. Antal postnummerområden på fem-siffernivå är cirka Indelningen uppdateras en gång per år, i april. Det totala antalet postnummer i riket är cirka (inkl. boxnummer, postlådor och företag). För mer information om postnummer eller t.ex. koppling mellan län, kommun och postnummer kontakta Postnummerservice: Rutor Statistikregistren som används i SCB:s Marknads profiler har det gemensamt att den minsta geografiska enheten är fastighet. Genom att alla fastigheter har en koordinat, som Lantmäteriet ansvarar för, kan SCB ta fram statistik för rutor av olika storlekar. Vi levererar ofta rutstatistik med 250x250 m stora rutor, cirka , bebodda inom tätort och 1x1 km stora rutor, cirka , bebodda utanför tätort. Statistiken redovisas enligt referenssystem SWEREF 99TM. Valfria områden Vi har möjlighet att ta fram statistik för alla typer av områdesindelningar, förutsatt att det går att göra en koppling till fastigheter som minsta byggsten. 8

9 DIGITALA GRÄNSER Län, kommun och distrikt Län-, kommun- och distriktsgränser finns hos Lantmäteriet: SCB erbjuder enklare digitala gränser för län och kommun. Mer information finns på: Tätort, småort Gränser för tätort och småort konstrueras manuellt i dator mot en storskalig bakgrundskarta. Det finns tätorter och småorter i Sverige enligt senaste indelningen från Gränserna ingår i SCB:s öppna data och är fritt tillgängliga utan avgift: Regional-statistik-och-kartor/Geodata/Oppna-geodata/. Det totala antalet postnummer i riket är cirka (inkl. boxnummer, postlådor och företag). För mer information om detta eller t.ex. koppling mellan län, kommun och postnummer kontakta Postnummerservice: Rutor Rutstatistik levereras oftast med digitala rutor vilket ingår i priset. Man kan också välja att få rutorna redovisade som mittpunkter. Valfria områden Vi har möjlighet att ta fram enklare digitala avgränsningar för alla typer av områdesindelningar, förutsatt att det går att göra en koppling till fastigheter som minsta byggsten. SAMS SAMS (Small Areas for Market Statistics) har skapats av SCB, med tillhörande digitala gränser som tagits fram genom s.k. registergenerering. Metoden är densamma som används för att ta fram postnummergränser, se Postnummer. Gränserna justerades 2003 mot kommungränser, så att SAMS-gränserna följer kommunerna. Antalet SAMS är cirka och gränserna säljs länsvis eller för hela riket. Valdistrikt Valdistriktsgränser skapas av Valmyndigheten. Gränserna revideras i samband med allmänna val. Gränser för valdistrikt 2014 finns gratis tillgängliga hos Valmyndigheten: Postnummer SCB skapar årligen digitala gränser utifrån PostNords adresspostnummer. Gränserna skapas maskinellt genom s.k. registergenerering och är alltså inte digitaliserade från någon underlagskarta. Gränserna baseras på adresspunkter, där alla adresspunkter som har samma postnummer omsluts av en polygon. Polygonerna ansluter till varandra, gränsen mellan två polygoner går mitt emellan fastigheter med olika postnummer. Antal postnummerområden på femsiffernivå är cirka Gränserna säljs länsvis eller för hela riket. Postnummerområden kan också redovisas som punkter. Punkterna har skapats som medianmittpunkter av befolkningen i befolkade områden. 9

10 DEFINITIONER BEFOLKNING Civilstånd Redovisning av civilstånd utgår från hur man är registrerad i folkbokföringen. I gifta ingår registrerad partner, i skilda ingår separerad partner och i änkor/änklingar ingår efterlevande partner. Hushåll Då hushåll avgränsas i SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) gäller följande: Hushåll består av samtliga personer som är folkbokförda i samma lägenhet. - Hushållsstorlek avser antal personer som tillhör ett hushåll. Ett hushåll består av minst en person. - Personer som är gifta med varandra/har registrerat partnerskap och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende. - Personer som har gemensamt barn, utan att vara gifta med varandra eller vara registrerade partner och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende i sambopar. - Personer som saknar gemensamma barn och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende i sambopar om: personerna är minst 18 år personerna är av olika kön åldersskillnaden mellan personerna är mindre än 15 år personerna inte är nära släkt endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet. - En förälder-barn-relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller annan person till någon i hushållet. - En person definieras som barn, oavsett ålder, då den ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar och själv saknar barn och/ eller partner i samma hushåll. Medborgarskap Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folk bokföringen. Medborgarskap ska i princip avse nu existerande självständig statsbildning. För personer som har dubbelt medborgarskap registreras medborgarskap enligt särskild prioriteringsordning med de nordiska länderna först. Utländsk och svensk bakgrund Person som är född utomlands har utländsk bakgrund. Detsamma gäller för person född i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Person som är född i Sverige har svensk bakgrund om minst en av föräldrarna är född i Sverige. Ålder Avser uppnådd ålder vid årets slut. ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING Arbetsställe Ett arbetsställe är varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där företaget bedriver verksamhet och har anställd personal. Bransch (SNI2007) Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. Information om SNI finns på: Födelseland Uppgift om födelseland hämtas från folkbokföringen. För personer som invandrat till Sverige registrerades uppgifter om födelseland vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen när det gäller beteckningen av födelseland. 10

11 Förvärvsarbetande Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. I Kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställningsförhållanden under året. Det finns också markeringar för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser. I SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) används samma definition av förvärvsarbetande som i novemberundersökningen av Arbets kraftsundersökningen (AKU). Detta är möjligt genom en modellskattning som baseras på sambandet mellan enkätsvaren om sysselsättningsstatus i AKU samt registeruppgifter om löneinkomst m.m. AKU:s definition av förvärvsarbetande är att man ska ha arbetat minst en timme per vecka under november månad, tillfälligt frånvarande räknas också som förvärvsarbetande. För personliga företagare där man inte kan utgå från kontrolluppgifter används istället inkomst av aktiv näringsverksamhet. Om inkomsten är större än noll över året räknas man alltid som förvärvsarbetande. Fr.o.m. årgång 2004 används en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), för uppgifter om företagare. I och med detta kan även företagare som redovisat underskott av sin näringsverksamhet klassificeras som förvärvsarbetande företagare. Förvärvsarbetande dagbefolkning Förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska belägenhet. Förvärvsarbetande nattbefolkning Förvärvsarbetande som redovisas efter bostadens geografiska belägenhet. Pendling Inpendling redovisar personer som arbetar i regionen i fråga och har sin bostad i en annan region. Utpendling redovisar personer som bor i en region och arbetar i en annan region. Sektor Sektorindelningen bygger på den institutionella koden från SCB:s Företagsdatabas. Offentlig sektor: - Statlig förvaltning - Statliga affärsverk - Primärkommunal förvaltning - Landstingskommunal förvaltning - Övriga offentliga institutioner Näringslivet: - Aktiebolag (ej offentligt ägda) - Kommunalt ägda företag och organisationer - Statligt ägda företag och organisationer - Övriga organisationer inom näringslivet Utbildningsnivå Uppgiften om utbildningsnivå avser personens högsta utbildning. Utbildning klassificeras enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Information om SUN finns på SCB:s hemsida: INKOMSTER Låg, medellåg, medelhög och hög inkomst I flera inkomsttabeller redovisas inkomsten i klasserna låg, medellåg, medelhög och hög. Klasserna har skapats genom att befolkningen eller hushållen har delats i fyra lika stora grupper, med lika många i varje grupp, för hela riket. Det går också att få statistiken redovisad för egna inkomstklasser. Arbetsinkomst Arbetsinkomst består av de delar av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet som anknyter till arbetet. Sjukpenning och ersättning vid föräldraledighet ingår då det är fråga om tillfällig frånvaro från arbetet. Däremot ingår inte arbetslöshetsersättning och pension. I den totalräknade inkomststatistiken finns inte någon uppgift om arbetstiden. Det är därför svårt att veta om en inkomstökning beror på att den avtalsenliga lönen ökat eller om arbetstiden utökats. Den totalräknade inkomststatistiken kan därför inte ge svar på vad en heltidsarbetande person har i inkomst. Arbetsinkomst redovisas inte för hela befolkningen, utan enbart för inkomsttagare som har deklarerat arbetsinkomst. 11

12 Disponibel inkomst Disponibel inkomst består av: - Faktorinkomst: löne-, närings-, kapitalinkomst, kapitalvinst/kapitalförlust. - Skattepliktiga transfereringar: pensioner, sjukoch aktivitetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning, arbetsmarknadsstöd. - Skattefria transfereringar: barnbidrag, studiestöd inkl. studielån, bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd. - Skatt, betalt underhållstöd och återbetalt studielån. Disponibel inkomst är den summa som återstår för konsumtion och sparande när man tagit summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Disponibel inkomst är det inkomstbegrepp i den totalräknade inkomststatistiken som tillsammans med begreppen Köpkraft och Nettoinkomst bäst speglar köpkraften och levnadsstandarden för olika grupper i samhället. Köpkraft Köpkraft beräknas som disponibel inkomst per konsumtionsenhet och är ett mått som gör det möjligt att jämföra hushållens köpkraft och ta hänsyn till olika sammansättningar av hushåll. Ett hushåll kan bestå av olika antal personer vilket givetvis påverkar köpkraften. Hushållens medlem mar ges olika konsumtionsvikt beroende på hur hushållet är sammansatt. Konsumtionsvikt: Ensamboende 1,0 Sammanboende par 1,51 Ytterligare vuxen 0,6 Första barnet 0-19 år 0,52 Andra och påföljande barn 0-19 år 0,42 Exempel: Ett sammanboende par med två barn har en disponibel inkomst på kronor. Hushållet har en total konsumtionsvikt på 1,51 + 0,52 + 0,42 = 2,45. Hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet blir då kronor/ 2,45 konsumtionsenheter = kronor per konsumtionsenhet. Det innebär att hushållet har samma ekonomiska standard som en ensam boende person med en disponibel inkomst på kronor. Nettoinkomst Nettoinkomst består liksom disponibel inkomst av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Skillnaden mellan nettoinkomst och disponibel inkomst är att nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst, medan disponibel inkomst visar hushållets sammanlagda inkomst. Det innebär att om ett hushåll består av personerna X och Y och Y saknar egen inkomst, så har Y en nettoinkomst som är 0 kronor. Däremot har hushållet som Y tillhör en disponibel inkomst. Sammanräknad förvärvsinkomst Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksam het bildar tillsammans sammanräknad förvärvs inkomst. Kapitalinkomster ingår inte. Detta inkomstbegrepp påminner en del om inkomst begreppet arbetsinkomst. Skillnaden är i huvudsak att pension och ersättning från arbetslöshetskassa inte ingår i arbetsinkomsten. Det finns ytterligare en del skillnader, men dessa två är de viktigaste. Eftersom kapitalinkomster ej ingår i sammanräknad förvärvsinkomst är detta inkomst begrepp lämpligt att använda vid regionala jämförelser, speciellt då materialet bryts ned på små regionala områden. Kapitalinkomsterna är ofta snett fördelade och en person med extremt hög kapitalinkomst kan i hög grad påverka medel värdet för t.ex. ett område med litet befolkningsunderlag. Summa förvärvs- och kapitalinkomst Detta inkomstbegrepp omfattar alla inkomster utom skattefria bidrag (t.ex. bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag) och svarta inkomster. Summa förvärvs- och kapitalinkomst kan användas om det är den totala inkomsten som är av intresse. Observera dock att medelinkomsten blir ganska låg beroende på att t.ex. deltidsarbetande, feriearbetande ungdomar och barn med små kapitalinkomster ingår i beräkningarna. Summa förvärvs- och kapitalinkomst kan alltså inte ge svar på vad en heltidsarbetande person har i inkomst. FASTIGHETER Fastighetstyp Avser fastigheter indelade efter beskattningskategori. Fastighet kan vara hel fastighet eller del av fastighet där delfastigheterna har olika ägare och/eller olika klassning av fastighetstyp. 12

13 Ägarkategori Stat, kommun, landsting och kyrkan: Avser statliga enheter, allmänna försäkringskassor, offentliga korporationer och anstalter, regionala statliga myndigheter, kommuner, kommunalförbund, landsting, exkl. allmännyttiga bostadsföretag samt registrerade trossamfund. Svenskt aktiebolag: Här ingår inte bolag som utgör kommunalt bostadsföretag. Allmännyttigt bostadsföretag (kommunala): Med detta avses såväl aktiebolag som stiftelser. Övriga ägare: Här ingår t.ex. utländska juridiska personer, handelsbolag och kommanditbolag. FORDON Årsmodell Fram till 1998 fanns årsmodell angiven för alla bilar som nyregistrerades. Därefter var man inte tvungen att ange den uppgiften till Vägtrafikregistret. Detta har resulterat i att en bil antingen kan ha årsmodell eller tillverkningsår. I de fall årsmodell inte finns angivet används tillverkningsår som ersättning för årsmodell. VÅRA PRISER Våra priser baseras på: - vilken regional indelning som väljs - invånarantal i vald region - antal tabeller Kontakta oss! Vi lämnar offert på den statistik du är intresserad av. regionalt@scb.se REGISTERS OLIKA AKTUALITET I SCB:s Marknadsprofiler hämtas statistiken från register med olika aktualitet. Detta bör uppmärksammas, eftersom befolkningsförändringar gör att egenskaperna hos befolkningen i ett område ena året inte behöver vara desamma året därpå. I allmänhet sker inte så dramatiska förändringar att siffror som gällde för ett par år sedan inte kan anses spegla området. Hur aktuella uppgifter som går att få varierar dels på hur lång tid det tar innan SCB får grundmaterialet, dels på vilka bearbetningar som måste göras innan ett register blir klart. Vilken aktualitet som går att beställa framgår under respektive ämnesområde. Diskutera gärna med oss om du vill kunna kombinera statistik med olika aktualitet! Varje år sker förändringar i fastighetsbestånd och fastighetsindelning. I SCB:s register avser fastighetsindelningen i regel årsskiftet närmast statistikens mättidpunkt. STATISTIKSEKRETESS Aktuella sekretessbestämmelser finns i offentlighets- och sekretesslagen i 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Regeln ger ett starkt skydd åt uppgifter om enskilda. Vår generella sekretessregel när statistik redovisas på små områden är att tabellceller som innehåller små värden justeras. Det finns undantag från sekretessreglerna. Uppgifter för forsknings- och utredningsändamål kan lämnas ut i avidentifierad form efter en särskild prövning. 13

14 All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn All official statistics can be found at: Statistics service, phone