1 (27) Förslag av den 30 oktober 2015 av arbetsgruppen för havsplanering som tillsatts av miljöministeriet
|
|
- Robert Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (27) Förslag av den 30 oktober 2015 av arbetsgruppen för havsplanering som tillsatts av miljöministeriet Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av markanvändnings- och bygglagen och 3 i lagen om Finlands ekonomiska zon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att markanvändnings- och bygglagen ändras så att det till lagen fogas bestämmelser om havsplanering. Dessutom ändras lagen om Finlands ekonomiska zon genom att markanvändnings- och bygglagens bestämmelser om havsplanering fogas till de bestämmelser som ska tillämpas i den ekonomiska zonen. Havsplaneringen är en ny form av planering, fristående från systemet för planering av områdesanvändningen, som gäller territorialvattnet och den ekonomiska zonen. Enligt propositionen är det de förbund på landskapsnivå vars område innefattar territorialvatten som är ansvariga för att det utarbetas havsplaner. Miljöministeriet sköter den allmänna utvecklingen och styrningen av havsplaneringen samt samarbetet med grannländerna. Syftet med havsplanerna är att de ska främja hållbar utveckling och tillväxt vad gäller ett havsområdes olika användningsområden samt hållbar användning av ett havsområdes naturresurser genom samordning av behoven inom de olika användningsområdena. Genom propositionen genomförs Europeiska unionens direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering (2014/89/EU). Lagarna avses träda i kraft den 1 september 2016.
2 2 (27) ALLMÄN MOTIVERING 1 Inledning Syftet med propositionen är att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering (2014/89/EU, nedan havsplaneringsdirektivet) som antogs den 23 juli Det centrala målet för direktivet är att det inrättas en ram för havsplanering i syfte att främja hållbar tillväxt i havsrelaterade ekonomier och hållbar utveckling i havsområden samt bevarande, skydd och förbättring av miljön i havsområden. Genom havsplanerna förbereder man sig för de havsrelaterade näringarnas framtida utveckling och behov samt hantering av den miljöbelastning som havet utsätts för. Havsplaneringen är en ny planeringsform, fristående från systemet för planering av områdesanvändningen. Havsplaner är översiktliga planer som täcker territorialvattnet och den ekonomiska zonen i deras helhet och som granskar behoven inom de olika funktionerna på ett övergripande sätt och samordnar dem. Till dessa hör i synnerhet sektorerna för energi, sjötransport, fiske och vattenbruk, turism, rekreation samt bevarande, skydd och förbättring av miljön. I propositionen ingår förslag till bestämmelser om ordnande av havsplaneringen och utarbetande av havsplaner. I propositionen föreslås att det i markanvändnings- och bygglagens paragrafer som gäller uppgifterna för miljöministeriet och förbunden på landskapsnivå görs de ändringar som beror på havsplaneringen och att bestämmelser om havsplanering tas in i det nya 8 a kap. Närmare bestämmelser om antalet havsplaner, planeringsområdena och tidsfristerna utfärdas genom förordning av statsrådet. 2 Nuläge 2.1 Lagstiftning och praxis Markanvändnings- och bygglagen (132/1999) styr planeringen av områdesanvändningen. Systemet för planering av områdesanvändningen innefattar landskapsplanerna, generalplanerna och detaljplanerna samt de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Tyngdpunkten för planläggningen ligger på planering av markområden, men även territorialvatten som hör till kommunernas områden har planerats i landskaps-, general- och detaljplanerna. Territorialvattnen
3 3 (27) har i planerna avsatts som bl.a. vattenområden, naturvårdsområden, försvarsmaktens områden, områden för vindkraftverk, hamnområden, farleder och vattenbruksområden. Enligt markanvändnings- och bygglagen ska förbunden på landskapsnivå sköta planeringen på landskapsnivå. I lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) föreskrivs att landskapsförbunden svarar för den strategiska regionutvecklingen som helhet och ska i den uppgiften svara bl.a. för inledandet av planeringen av landskapets trafiksystemplan och för inledandet av planeringsprocessen för omfattande regionala planer för naturresurser och miljö, ledningen av det anknytande samarbetet och samordningen av denna planering med den övriga planeringen på landskapsnivå. Bestämmelser om den ekonomiska zonen finns i lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004). Enligt den lagen ska vissa sektorspecifika lagar, såsom vattenlagen, gruvlagen, naturvårdslagen, miljöskyddslagen samt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen tillämpas i den ekonomiska zonen. Markanvändnings- och bygglagen tillämpas däremot inte i den ekonomiska zonen. Inom den ekonomiska zonen har kuststaten suveräna rättigheter vad avser ekonomisk exploatering och utforskning av zonen och tillgångarna i den. Dessutom har kuststaten inom sin ekonomiska zon jurisdiktion med avseende på uppförande och användning av konstgjorda öar och andra konstruktioner, övervakning av marinvetenskaplig forskning samt, i viss mån, vidtagande av åtgärder i syfte att skydda och bevara den marina miljön. Övriga staters rättigheter inom den ekonomiska zonen utgör en avsevärd begränsning av kuststatens rättigheter i zonen. Till övriga staters rättigheter i den ekonomiska zonen hör friheterna till sjöfart och överflygning, utläggande av undervattenskablar och rörledningar samt annan enligt folkrätten legitim användning av havet i samband med dessa friheter, i överensstämmelse med bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention (FördrS 49-50/1996, UNCLOS, nedan havsrättskonventionen). Enligt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) ska miljöministeriet för havsvårdsförvaltningen i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet upprätta en havsförvaltningsplan för Finlands territorialvatten och ekonomiska zon. Närmare föreskrifter om havsförvaltningsplanen finns i förordningen om havsvårdsförvaltningen (980/2011).
4 4 (27) Med stöd av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen upprättas det havsförvaltninsplaner för territorialvattnet och den ekonomiska zonen för att skydda och bevara den marina miljön, förhindra att dess status försämras samt trygga och återställa de marina ekosystemen så att en god miljöstatus i den marina miljön kan upprätthållas eller uppnås före år Havsförvaltningsplanen består av tre delar, av vilka de två tidigare har godkänts av statsrådet den 13 december 2012 (bedömning av havets nuvarande tillstånd och goda status samt om uppställande av miljömål och indikatorer) och den 21 augusti 2014 (övervakningsprogrammet för havsförvaltningsplanen för åren ). Avsikten är att statsrådet 2015 ska godkänna havsförvaltningsplanens tredje del som gäller ett åtgärdsprogram för havsförvaltningsplanen. I åtgärdsprogrammet ska de åtgärder anges som behövs för att en god status i den marina miljön ska kunna uppnås och upprätthållas. I lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) föreskrivs om allmän skyldighet för myndigheter att utreda miljökonsekvenserna samt om ett formbundet miljöbedömningsförfarande för vissa planer och program. I självstyrelselagen för Åland (1144/1991) anges vilka frågor som hör till Ålands behörighet. Enligt den lagen hör planeringen av områdesanvändningen till Ålands behörighet. 2.2 Den internationella utvecklingen samt lagstiftningen i Europeiska unionen och i vissa andra stater Förenta nationernas havsrättskonvention I Förenta nationernas havsrättskonvention har det avtalats mellan staterna om rätten att använda havet. Enligt konventionen har kuststaten inom den ekonomiska zonen suveräna rättigheter vad avser ekonomisk exploatering och utforskning av zonen och tillgångarna i den. Dessutom har kuststaten behörighet att uppföra och använda konstgjorda öar och andra konstruktioner, övervaka marinvetenskaplig forskning samt, i viss mån, vidta åtgärder i syfte att skydda och bevara den marina miljön. Kuststaten har inte på samma sätt suveränitet över sin ekonomiska zon som över sitt egentliga territorium, som innefattar territorialvattnen. Den har suveräna rättigheter vad avser de ovan nämnda åtgärderna, till den del de inte särskilt har begränsats i havsrättskonventionen. Inte heller staters behörighet att planera områdesanvändningen i sina ekonomiska zoner har begränsats.
5 5 (27) Med tanke på folkrätten är det emellertid avsevärd skillnad mellan planering av territorialvattnet och planering av den ekonomiska zonen. Andra staters rättigheter i den ekonomiska zonen utgör en avsevärd begränsning. Till dessa hör friheterna till sjöfart och överflygning, utläggande av undervattenskablar och rörledningar samt annan enligt folkrätten legitim användning av havet i samband med dessa friheter i överensstämmelse med havsrättskonventionen. Europeiska unionens havspolitik Europeiska unionens viktigaste politiska dokument som gäller havsområden är blåboken för en integrerad havspolitik (Kommissionens meddelande En integrerad havspolitik för Europeiska unionen KOM(2007)575). Syftet med den integrerade havspolitiken är att utveckla en mera sammanhängande strategi för havsfrågor och öka samordningen inom olika politiksektorer. Den integrerade havspolitiken omfattar bl.a. blå tillväxt, integrerad användning av kustområden samt havsplanering. Den integrerade havspolitiken är kopplad till ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG) genom vilket det fastställs en ram inom vilken medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön senast Ramdirektivet om en marin strategi har genomförts i Finland genom lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004). Havsplaneringsdirektivet Havsplaneringsdirektivet är en del av Europeiska unionens integrerade havspolitik. Målet för direktivet är att det inrättas en ram för havsplanering i syfte att främja hållbar tillväxt i havsrelaterade ekonomier, hållbar utveckling i havsområden och hållbar användning av marina resurser. Direktivet förutsätter att medlemsstaterna upprättar och genomför havsplanering och upprättar havsplaner. Vid genomförandet kan medlemsstaten utnyttja befintliga förvaltningsstrukturer, befintlig politik och befintliga bestämmelser eller övriga styrmedel. Direktivet lyfter fram gränsöverskridande samarbete för samordning av havsplanerna och säkerställande av att havsplanerna är enhetliga. Samordningen kan också ske genom befintliga samarbetsstrukturer eller någon annan metod.
6 6 (27) Havsplaneringsdirektivet tillämpas på marina vatten som definieras i ramdirektivet om en marin strategi. De marina vattnen inbegriper de vatten som sträcker sig från fastlandets strandlinje till den ekonomiska zonens yttre gräns. Medlemsstaterna får bestämma vilka områden som ingår i havsplanerna. Direktivet ska inte tillämpas på stads- och bebyggelseplanering. Enligt direktivet ska det inte heller tillämpas på kustvatten eller delar av kustvatten som omfattas av den fysiska planeringen, förutsatt att detta anges i havsplanerna. Direktivet ska inte tillämpas på försvaret eller den nationella säkerheten. Strävan är att havsplanerna ska bidra till hållbar utveckling i sektorerna för energi till havs, sjötransport, fiske och vattenbruk samt bevarande, skydd och förbättring av miljön. De ska också främja beredskapen inför effekterna av klimatförändringar. Medlemsstaterna kan dessutom sätta upp andra mål för sina havsplaner och avgöra hur de olika målen återspeglas och prioriteras i havsplanerna. När havsplaner utarbetas ska behoven inom de olika användningsområdena samordnas med hänsyn till särdragen i de marina regionerna och samspelet mellan land och hav. Medlemsstaterna ska inrätta ett offentligt förfarande för information till alla berörda parter och samråd med relevanta aktörer och myndigheter och den berörda allmänheten på ett tidigt stadium i utvecklingen av havsplaner. Dessa ska också ha tillgång till planerna när de har färdigställts. Vid upprättandet av havsplaner ska den bästa tillgängliga kunskapen användas. Medlemsstaterna ska se till att direktivet genomförs nationellt senast den 18 september 2016 och upprätta havsplaner senast den 31 mars Havsplanerna ska ses över minst vart tionde år. Det ska rapporteras till kommissionen om havsplanerna och alla senare uppdateringar inom tre månader från det att de offentliggörs. Rapporteringen innefattar kopior av planerna och relevanta redogörelser för hur genomförandet av direktivet framskrider. Havsplaneringen i vissa länder Sverige I Sverige har det varit möjligt för kommunerna att utarbeta planer för havsområden. Kommunala planer har utarbetats framför allt för kustområden. Havsplaneringsdirektivet har genomförts genom plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Enligt miljöbalken ska det finnas tre havsplaner (Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet) som omfattar ett område från en nautisk mil utanför baslinjen till den ekonomiska zonens yttre gräns. Havsplanerna utarbetas och godkänns av staten. En havsplan är en plan med rättsverkningar och både myndigheterna och kommunerna
7 7 (27) ska beakta havsplanen i planeringen och beslutsfattandet som gäller havsområdet. Sveriges riksintresse gäller territorialhavet och den ekonomiska zonen. I Sverige hör havsplaneringen till Havs- och vattenmyndigheten. Estland I Estland är det staten som utarbetar och godkänner havsplanerna. Direktivet har genomförts genom planeringslagen. I Estland utgör havsplaneringen en del av Estlands nationella fysiska planering. Den sträcker sig till territorialvattnet och den ekonomiska zonen. De frågor som eventuellt behandlas i planerna gäller energi- och transportinfrastrukturen, fiskodling, skyddsområden samt åtgärder som behövs för att uppnå en god miljöstatus i den marina miljön. I planerna anges de långsiktiga åtgärderna och riktlinjerna för användningen av havet inom olika förvaltningsområden. Ryssland I Rysslands havsstrategi 2030, som antogs av den ryska regeringen år 2010, ingick havsplanering som en åtgärd. Efter det har Ryssland utarbetat en havsplan för östra Finska viken. År 2015 antog den ryska regeringen målprogrammet World Oceans för kuster och havsområden, där planering av havs- och kustområden utgör en arbetsmetod. Rysslands finansministerium har för avsikt att inleda beredningen av lagstiftning om havsplanering Tyskland Tyskland har stiftat en lag om planläggning av den ekonomiska zonen redan I Tysklands lag om planering av områdesanvändningen (Raumordnungsgesetz, ROG 1997) ges Förbundsrepubliken Tyskland befogenhet att utarbeta en plan för områdesanvändningen för den ekonomiska zonen. Det är ministeriet för trafik och digital infrastruktur (Bundesministerium für Verkehr und digitale Infrastruktur) som ansvarar för utarbetandet. Förbundsländerna i kustområdet ansvarar för planeringen av det egna territorialvattnet. I planerna anges bindande mål för områdesanvändningen och styrande principer för planeringen som ska beaktas i det övriga beslutsfattandet. I planerna anges reserveringar för områdesanvändningen som ska trygga och utveckla sjötransporten, stärka ekonomin och havsforskningen, främja vindkraften och skydda naturmiljöerna. Beträffande planerna ska det göras en bedömning av miljökonsekvenserna och utföras samråd med de olika parterna. Norge
8 8 (27) I Norge är det staten som utarbetar och Stortinget som godkänner havsplanerna. I Norge finns det inte någon särskild lag om havsplanering, utan planerna utarbetas inom ramen för lagar som gäller olika förvaltningsområden. Den viktigaste av de tillämpliga lagarna är plan- och bygglagen (Planog bygningsloven 2008). I planerna presenteras funktioner inom olika förvaltningsområden, såsom sjötransport, energiproduktion, fiske och miljöskydd. Planerna ska medverka till hållbar användning av havet och skydd av ekosystemen. Beträffande planerna ska det göras en bedömning av miljökonsekvenserna och utföras samråd med de olika parterna. 2.3 Bedömning av nuläget Samtidigt som sjötransporterna och havets övriga användningsområden, såsom energiproduktionen och utläggandet av olika slags rör och kablar har ökat, har också den miljöbelastning som användningen föranleder ökat. Den ökade användningen av havet och främjandet av blå tillväxt förutsätter inte bara att olika användningsområden samordnas och att motstridigheter mellan dem löses, utan också planmässig beredskap inför framtida behov. I nuläget är det möjligt att planera områdesanvändningen endast inom territorialvattnet. Detta är inte tillräckligt med tanke på de utmaningar som är förknippade med användningen av havet och behovet av att skydda den marina miljön samt det faktum att användningen av havet och ekosystemen sträcker sig utanför territorialvattnet. I dagens läge är möjligheterna att delta och förfarandet för att delta olika i fråga om territorialvattnet och den ekonomiska zonen. I fråga om den ekonomiska zonen sker deltagandet i samband med förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna av ett enskilt projekt, i fråga om territorialvattnen i samband med planläggningen. Möjligheterna för olika aktörer att delta i den övergripande havsplaneringen är otillräckliga i synnerhet i fråga om den ekonomiska zonen. En hållbar utveckling av havsområdet förutsätter övergripande planering av havsområdet så att olika samband kan utredas och bedömas och så att goda möjlighet att delta kan erbjudas. I nuläget är informationen om havsområdet splittrad mellan olika myndigheter samtidigt som mängden, kvaliteten och tillgången i fråga om informationen varierar; något som försvårar en effektiv användning av informationen vid havsplaneringen. Genom att information som tagits fram av olika myndigheter förenas och utnyttjas i större utsträckning än för närvarande kan man främja blå tillväxt och förbättra möjligheterna att skydda den marina miljön. Kunskapsbasen om havsområden nära den finska kusten ökar avsevärt när inventeringarna inom det mångåriga programmet för inventeringen av den marina undervattensmiljön (VELMU) färdigställs 2015.
9 9 (27) Förpliktelsen enligt havsplaneringsdirektivet att samarbeta i syfte att samordna planerna i synnerhet i transnationella frågor gäller för Finlands del Sverige och Estland där man håller på att inleda utarbetandet av planerna. För närvarande har Finland inte någon sådan planering som skulle omfatta territorialvattnet och den ekonomiska zonen som kunde användas som utgångspunkt för det samarbete som avser samordning av havsplanerna. 3 Målsättning och de viktigaste förslagen 3.1 Målsättning Målet med propositionen är att ordna havsplaneringen och utarbetandet av havsplanerna på ett så ändamålsenligt och resurseffektivt sätt som möjligt, så att havsplanerna skapar ett mervärde och förutsättningar för långsiktig och hållbar utveckling av havsområdet. Målet är att man ska förbereda sig för havsområdenas långsiktiga användningsbehov genom att olika funktioner granskas på ett övergripande sätt i fråga om ett omfattande havsområde och på en översiktlig nivå så att behoven för olika funktioner kan samordnas och eventuella motstridigheter lösas. Målet med planerna är att hitta synergieffekter mellan olika sektorer, öka kunskapen i takt med planeringsprocessen och främja blå tillväxt. Ett annat mål med propositionen är att utarbetandet av havsplanerna ordnas så att inte bara samarbetet mellan de olika myndigheterna utan också intressentgruppernas och andra berörda parters deltagande i beredningen av planerna skapar genomslag och får de olika aktörerna att förbinda sig till planerna och genomförandet av dem i den egna verksamheten. Havsplanerna har inte några rättsverkningar och inte heller någon bindande verkan på tillståndsförfaranden eller andra förfaranden enligt annan lagstiftning. Målet är också att planerna ska ge Finland goda förutsättningar för samarbete i Östersjöområdet med andra länder i frågor som gäller användningen av havsområdet. 3.2 Alternativ Eftersom havsplaneringsdirektivet är ett ramdirektiv erbjuder det många möjligheter för det nationella genomförandet. För att hitta alternativ för genomförandet har man tittat på de
10 10 (27) myndigheter som ansvarar för beredningen och styrningen av planen, planeringsformen, planens rättsverkningar och omfattningen av det område som planeras samt antalet planer. Det kunde vara miljöministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna eller förbunden på landskapsnivå som ansvarar för beredningen av planen. I dagens läge har statens central- och regionalförvaltning varken några planeringsuppgifter inom områdesanvändningen eller personalresurser för det. Med tanke på skötseln av uppgiften har förbunden på landskapsnivå stark kompetens inom planeringsprocessen och informationshanteringen. Miljöministeriet eller närings-, trafik- och miljöcentralerna kunde vara de myndigheter som sköter den allmänna styrningen av planeringen. Bägge myndigheter sköter för närvarande styruppgifter som hänför sig till planering av områdesanvändningen. Planeringsformer kunde vara planläggning på landskapsnivå eller separat havsplanering. I dagens läge kan en landskapsplan utarbetas för territorialvattnet, men inte för den ekonomiska zonen. En utvidgning av planläggningen på landskapsnivå så att den också omfattar den ekonomiska zonen skulle innebära att det utarbetas planer med rättsverkningar för den ekonomiska zonen och att det ska rapporteras till kommissionen om planer som omfattas av subsidiaritetsprincipen. Om förbunden på landskapsnivå utarbetar planer med rättsverkningar för den ekonomiska zonen, förutsätter detta komplexa förfaranden mellan staten och förbunden på landskapsnivå, eftersom det i sista hand är staten som i rättsligt hänseende ansvarar för den ekonomiska zonen i förhållande till andra länder. Antalet planer som utarbetas och deras omfattning kunde variera från en plan som täcker territorialvattnet och den ekonomiska zonen till flera regionalt sett mindre planer. Havsplaneringsdirektivet möjliggör även att enbart den ekonomiska zonen planeras i havsplanerna, i det fall att planer för territorialvattnet utarbetas inom ramen för den nationella planläggningen. Eftersom antalet planer då skulle vara stort och arealen i fråga om de områden som planeras skulle vara liten, skulle det krävas mer resurser för att samordna de olika planeringsprocesserna, växelverkan och planernas innehåll. Med tanke på resursanvändningen vore det effektivt med ett rimligt antal planer, som täcker regionalt sett omfattande sammanhängande helheter. Vid bedömningen av havsplanernas rättsverkningar har även tillämpningen av lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program vid utarbetandet av planerna granskats. När havsplaner utarbetas ska lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program tillämpas. Enligt 3 i den lagen ska den myndighet som ansvarar
11 11 (27) för planeringen se till att miljökonsekvenserna av planen utreds och bedöms i tillräcklig utsträckning under beredningen, om genomförandet av planen kan ha betydande miljökonsekvenser. Denna allmänna skyldighet gäller förbunden på landskapsnivå när de bereder havsplaner. Vid beredningen av regeringspropositionen har det emellertid bedömts att det formbundna miljöbedömningsförfarandet enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program inte behöver tillämpas vid havsplaneringen, eftersom planerna inte ställer upp en ram för beslut om tillstånd till projekt eller godkännande av projekt. 3.3 De viktigaste förslagen I propositionen föreslås att direktivet genomförs genom att det utarbetas övergripande och översiktliga havsplaner för Finlands territorialvatten och ekonomiska zon. Havsplanerna är planer som är fristående från systemet för planering av områdesanvändningen. I havsplanerna granskas behoven inom olika sektorer, i synnerhet energisektorn, sjötransporterna, fisket och vattenbruket, turismen, rekreationen samt bevarandet, skyddet och förbättringen av miljön. När planen utarbetas ska det fästas uppmärksamhet vid havsområdets lokala särdrag samt samspelet mellan land och hav. Havsplanerna har inga rättsverkningar och de har inte heller någon bindande verkan i fråga om tillståndsförfaranden eller andra förfaranden enligt annan lagstiftning. Planernas genomslag bygger i hög grad på olika myndigheters och även andra aktörers samarbete och åtagande när det gäller att beakta planerna i den egna verksamheten. Planernas mervärde baserar sig på granskning av havsområdet som en större helhet, samordning av olika sektorers behov och intressen och de synergieffekter som kan uppnås på det här sättet samt en ökning av informationen i och med planeringsprocessen. När en havsplan utarbetas kan såväl synergieffekter som motstridigheter mellan olika funktioner identifieras. I propositionen föreslås det att direktivet genomförs genom en ändring av markanvändnings- och bygglagen så att havsplaneringsuppgifterna fogas till de uppgifter som sköts av förbunden på landskapsnivå och miljöministeriet och så att bestämmelser om havsplanering fogas till lagen i form av ett eget kapitel. Det är de förbund på landskapsnivå vars område innefattar territorialvatten som ansvarar för utarbetandet av havsplanerna. Förbunden utarbetar planerna i samarbete och samordnar planerna. Dessutom ska planerna samordnas med Ålands havsplaner.
12 12 (27) Enligt propositionen utarbetas havsplanerna i samarbete med andra myndigheter. Vidare ska möjligheterna för alla andra att delta vid utarbetandet av planen säkerställas genom att information om utkastet till plan tillhandahålls genom ett elektroniskt datanät och genom att utkastet hålls framlagt. Förbunden ska begära utlåtande om utkastet till plan av de myndigheter som är centrala med tanke på planen. För att säkerställa att internationella förpliktelser uppfylls begärs utlåtande av utrikesministeriet beträffande den ekonomiska zonen. Den färdiga planen ska vara tillgänglig för alla. Enligt regeringens proposition ansvarar miljöministeriet för den allmänna utvecklingen och styrningen av havsplaneringen. Miljöministeriet främjar utarbetandet av havsplanerna och deras enhetlighet. Miljöministeriet ansvarar också för samordningen av havsplanerna med grannländernas planer. I propositionen föreslås det också att lagen om Finlands ekonomiska zon ändras så att markanvändnings- och bygglagens bestämmelser om havsplanering tillämpas i den ekonomiska zonen. Propositionen innehåller ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Genom förordning utfärdas närmare bestämmelser om antalet planer, planeringsområdena och tidsfristerna. 4 Propositionens konsekvenser 4.1 Ekonomiska konsekvenser Havsplaneringen är en ny uppgift för förbunden på landskapsnivå. Den bedöms emellertid inte medföra några avsevärda ekonomiska kostnader för förbunden, eftersom de redan har en planeringsorganisation och personal. Uppgiften bedöms inte kräva mer personal, eftersom tidpunkten för den process som ska upprepas åtminstone vart tionde år gör det möjligt att anpassa utarbetandet av havsplanerna till andra uppgifter. Också för närvarande planerar förbunden territorialvattnen som en del av den övriga planeringen på landskapsnivå. Planeringen och hanteringen av den information som behövs för planeringen medför emellertid i någon mån kostnader för förbunden. I Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program ingår en möjlighet att finansiera åtgärder inom havspolitiken. Utveckling av havsplaneringen och den kunskapsbas som planeringen kräver är ett möjligt centralt delområde för den dispositionsplan för finansieringen av havspolitiken, som är under arbete.
13 13 (27) Propositionen bedöms inte ha några direkta ekonomiska konsekvenser för andra myndigheter eller för andra aktörer. 4.2 Konsekvenser för myndigheterna Utarbetandet av havsplanerna förutsätter samarbete mellan myndigheterna. Havsplaneringen bedöms öka samarbetet mellan myndigheterna samt kunskapen om myndigheternas verksamhet och mål. Havsplaneringen ökar arbetsvolymen för de förbund på landskapsnivå som i fortsättningen utarbetar havsplanerna. Ökningen av arbetsvolymen bedöms emellertid inte vara särskilt stor med beaktande av förbundens starka planeringskompetens, organisation och personal samt det planerings- och strategiarbete som förbunden utför i dagens läge. Havsplanerna är allmänt hållna och det finns gott om tid för utarbetandet av planerna. Detta skapar flexibilitet i planernas innehåll och tidtabellerna för utarbetandet. Utvecklandet av havsplaneringen, samarbetet med grannländerna och övriga länder samt rapporteringsskyldigheten vad gäller havsplanerna är nya uppgifter för miljöministeriet. Uppgifterna kan skötas genom en omfördelning av nuvarande personalresurser. Havsplaneringen medför i någon mån extra arbete även för andra statliga central- och regionalförvaltningsmyndigheter. Det extra arbetet föranleds av deltagande i utarbetandet av havsplanerna och lämnande av utlåtanden om dem. Det extra arbetet kan skötas med nuvarande resurser. 4.3 Miljökonsekvenser Havsplaneringen bedöms öka hållbarheten vad gäller användningen av havet. Granskningen och samordningen av behoven inom de olika användningsområdena innefattar målsättningar för bevarande, skydd och förbättring av den marina miljön. En granskning av havsområdet som en större helhet kan antas förbättra möjligheterna till miljöskydd och beaktande av ekosystemen i planeringen av verksamheten. Med hjälp av havsplanerna kan man också förbereda sig för effekterna av klimatförändringen och de miljörisker som är förknippade med den samt deras följder.
14 14 (27) 4.4 Samhälleliga konsekvenser Havsplaneringen ökar planmässigheten när det gäller användningen av havet. Planmässigheten kan antas medföra välfärd tack vare den blå tillväxten och skapa förutsättningar för skydd av den marina miljön. Planeringen och den anknytande möjligheten att delta kan bedömas öka öppenheten och förbättra också medborgarnas möjligheter att delta i beslut som gäller havet. Det kan bedömas att en ökning av samarbetet och informationsutbytet mellan myndigheterna och samordningen av funktionerna ökar effektiviteten när det gäller myndigheternas användning av resurser samt skapar genomslag. 5 Beredningen av propositionen För beredningsarbetet tillsattes det en arbetsgrupp för perioden Arbetsgruppen hade i uppdrag att bereda förslag för det nationella genomförandet av direktivet. I enlighet med tillsättningsbrevet ska arbetsgruppens förslag innehålla förslag till behövliga bestämmelser om och administrativa förfaranden för hur havsplaneringen ska ordnas i Finland. Representerade i arbetsgruppen var de ministerier som är centrala med tanke på ärendet samt som sakkunniga företrädare för de sektorer som är av central betydelse för ärendet. Under beredningen har ett stort antal intressentgrupper hörts på de informations- och diskussionsmöten som ordnades den 16 mars 2015 och 28 september Utkastet till proposition har varit på remiss x.x.xxxx x.x.xxxx. DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag Markanvändnings- och bygglagen 17. Vederbörande ministeriums uppgifter. Det föreslås att ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen. Till de uppgifter som miljöministeriet ansvarar för fogas enligt förslaget allmän utveckling och styrning av havsplaneringen samt samarbete med grannländerna inom havsplaneringen. Med allmän utveckling och styrning avses åtgärder som främjar utarbetandet av havsplanerna och säkerställer sådan enhetlighet som havsplanerna kräver. Åtgärderna kan dessutom gälla produktion av
15 15 (27) information som behövs vid utarbetandet av planerna samt framtagande av informationsmaterial. Miljöministeriet ansvarar både för samarbetet med de grannländer som hör till Europeiska unionen i syfte att samordna havsplanerna och för samarbetet med de länder som inte hör till Europeiska unionen. I detta samarbete deltar förbunden på landskapsnivå och vid behov andra myndigheter. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs förpliktelserna i artiklarna 13.1, 6.2 f, 6.2 g, 11 och 12 i havsplaneringsdirektivet. 19. Uppgifter för förbund på landskapsnivå. Det föreslås att ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen. Havsplaneringen är en ny uppgift som hör till förbunden på landskapsnivå. Havsplaneringen är en uppgift som är fristående från systemet för planering av områdesanvändningen. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs förpliktelsen i artikel 13.1 i havsplaneringsdirektivet. Det nya 8 a kap. Havsplanering 67 a. Havsplaneringens syfte och innehåll. Det föreslås att till lagen fogas en ny 67 a med bestämmelser om havsplaneringens syfte och innehåll. I 1 mom. föreskrivs det att syftet med havsplaneringen är att främja hållbar utveckling och tillväxt vad gäller ett havsområdes olika användningsområden samt hållbar användning av havsområdets naturresurser. Med användningsområde avses olika sektorer, såsom fiske, rekreation eller energiproduktion. Naturresurserna kan bestå av t.ex. fiskfångster, mineraler i havsbottnen eller kustens rekreationsmiljö. Med främjande av hållbar utveckling och tillväxt vad gäller de olika användningsområdena avses t.ex. att havsplaneringen ska beakta den marina miljöns bärkraft samt ekosystemen. I 2 mom. föreskrivs det att havsplaneringen ska granska de olika funktionernas och användningsområdenas nuvarande och framtida behov och försöka samordna dem. Det är i synnerhet energisektorn, sjötransporten, fisket och vattenbruket, turismen, rekreationen samt bevarandet, skyddet och förbättringen av miljön som behöver granskas och samordnas. Inom havsplaneringen kan dessutom även andra användningsområden granskas. Dessutom föreskrivs det att havsområdets särdrag ska beaktas när planen utarbetas. Till dessa hör bl.a. de naturgeografiska förhållandena, naturvärdena och kulturarvet. I planeringen ska det också
16 16 (27) fästas uppmärksamhet vid växelverkan mellan hav och land. Det kan vara fråga om t.ex. befintlig eller planerad bebyggelse, hamnar, trafikförbindelser, energinät eller annan verksamhet som bedrivs på land men som påverkar havet. Dessutom ska försvarets behov beaktas. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs förpliktelserna i artiklarna 1, 4.2, 4.5, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2 a, 6.2 b, 6.2 c, 7 och 8 i havsplaneringsdirektivet. 67 b. Utarbetande och godkännande av en havsplan. Det föreslås att en ny 67 b fogas till lagen. I paragrafen föreslås bestämmelser om utarbetande och godkännande av en havsplan. I paragrafen föreskrivs att det utarbetas en havsplan för territorialvattnet och den ekonomiska zonen. Territorialvatten definieras i lagen om gränserna för Finlands territorialvatten och ekonomisk zon definieras i lagen om Finlands ekonomiska zon. De förbund på landskapsnivå, vars område innefattar territorialvatten, ansvarar för att en havsplan utarbetas och godkänns. Förbunden på landskapsnivå kan sinsemellan komma överens om ett gemensamt förfarande för godkännande. Förbunden på landskapsnivå ska bereda havsplanen i samarbete med varandra och andra myndigheter. Genom samarbetet eftersträvas övergripande och omfattande planering, samordning av processer och planer samt resurseffektivitet. Ett ytterligare mål för samarbetet är att den plan som utarbetas ska förankras hos de olika aktörerna och att planens genomslag ska öka. Förbunden på landskapsnivå ska samordna sina havsplaner och i den mån det är möjligt även samordna sina havsplaner med Ålands havsplaner. Avsikten är att kontinuiteten i de funktioner som anges i planerna ska säkerställas och att eventuella motstridigheter mellan de olika planerna ska undvikas. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs förpliktelserna i artiklarna 2.1, 4.1, 6.2 c och 13.1 i havsplaneringsdirektivet. I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om antalet planer, planeringsområdena och tidsfristerna samt om lämnandet av godkända planer till miljöministeriet utfärdas genom förordning av statsrådet. 67 c. Deltagande och utlåtanden. Det föreslås att en ny 67 c fogas till lagen. I paragrafen föreslås bestämmelser om deltagande i havsplaneringen.
17 17 (27) I 1 mom. föreskrivs det att förbunden på landskapsnivå ska begära utlåtande om utkastet till havsplan av de myndigheter vars ansvarsområde planen anknyter till på ett väsentligt sätt. Dessa ansvarsområden innefattar åtminstone energisektorn, sjötransporten, fisket och vattenbruket, turismen, rekreationen samt miljöskyddet. Beträffande den ekonomiska zonen ska utlåtande begäras av utrikesministeriet. Med hjälp av utrikesministeriets utlåtande säkerställs det att folkrättsliga förpliktelser som gäller den ekonomiska zonen beaktas i planerna. Alla andra ska ges tillfälle att framföra sina åsikter om utkastet till plan. Detta kan ske genom att information om ärendet lämnas i det allmänna datanätet. Tillfälle att framföra åsikter ges genom att planen hålls framlagd i minst 30 dagar. Information om den färdiga planen och om hur åsikterna och utlåtandena har blivit beaktade i den ska ges i det allmänna datanätet. Den färdiga planen ska också vara tillgänglig för de olika parterna. Genom den föreslagna paragrafen genomförs artiklarna 6.2 d och 9 i havsplaneringsdirektivet. Lagen om Finlands ekonomiska zon Bestämmelser om den ekonomiska zonen finns i lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004). Enligt 3 i den lagen gäller i den ekonomiska zonen vad som föreskrivs i miljöskyddslagen, lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och vattenlagen. I dagens läge är markanvändningsoch bygglagen inte tillämplig i den ekonomiska zonen. Till 3 i lagen om Finlands ekonomiska zon fogas en bestämmelse enligt vilken i den ekonomiska zonen också ska gälla vad som föreskrivs i bestämmelserna om havsplanering i 8 a kap. i markanvändnings- och bygglagen. Till paragrafens rubrik fogas dessutom havsplanering. 2 Närmare bestämmelser och föreskrifter Statsrådets förordning om havsplanering preciserar och kompletterar bestämmelserna om havsplanering i 8 a kap. i markanvändnings- och bygglagen. Förordningen utfärdas med stöd av bemyndigandet i 67 b som gäller utarbetande och godkännande av en havsplan. I förordningen finns det bestämmelser om antalet havsplaner, planeringsområdena, tidsfristerna för utarbetandet av havsplanerna och lämnandet av godkända planer till miljöministeriet. Ett utkast till en förordning om havsplanering finns som bilaga till denna proposition.
18 18 (27) 3 Ikraftträdande Lagarna föreslås träda i kraft den 1 september Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning I den föreslagna lagen om ändring av markanvändnings- och bygglagen finns det bestämmelser som har betydelse för den kommunala självstyrelsen. Enligt 121 i grundlagen ska bestämmelser om de allmänna grunderna för kommunernas förvaltning och om uppgifter som åläggs kommunerna utfärdas genom lag. Enligt vedertagen praxis har 121 i grundlagen ansetts gälla inte bara enskilda kommuner utan också samkommuner. Bestämmelser om de uppgifter som anförtros förbunden på landskapsnivå föreslås bli utfärdade genom lag. Havsplaneringen är en ny uppgift som anförtros förbunden på landskapsnivå. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:
19 19 (27) Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen I enlighet med riksdagens beslut fogas till 17 i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) ett nytt 2 mom. och till 19 ett nytt 2 mom. samt till lagen ett nytt 8 a kap. som följer: 17 Vederbörande ministeriums uppgifter Miljöministeriet ansvarar för den allmänna utvecklingen och styrningen av havsplaneringen samt för samarbetet med grannländerna inom havsplaneringen. 19 Uppgifter för förbund på landskapsnivå Förbunden på landskapsnivå ska dessutom sköta havsplaneringen.
20 20 (27) 8 a kap. Havsplanering 67 a Havsplaneringens syfte och innehåll Syftet med havsplaneringen är att främja hållbar utveckling och tillväxt vad gäller ett havsområdes olika användningsområden samt hållbar användning av havsområdets naturresurser. I havsplaneringen ska behov inom de olika funktionerna och användningsområdena granskas och om möjligt samordnas. Till dessa hör i synnerhet sektorerna för energi, sjötransport, fiske och vattenbruk, turism, rekreation samt bevarande, skydd och förbättring av miljön. I havsplaneringen ska havsområdets särdrag och växelverkan mellan land och hav beaktas. Dessutom ska försvarets behov beaktas. 67 b Utarbetande och godkännande av en havsplan Det utarbetas en havsplan för territorialvattnet och den ekonomiska zonen. De förbund på landskapsnivå vars område innefattar territorialvatten ansvarar för att en havsplan utarbetas och godkänns. Förbunden på landskapsnivå ska bereda havsplanen i samarbete med varandra och andra myndigheter. Havsplanerna ska samordnas. Närmare bestämmelser om antalet planer, planeringsområdena och tidsfristerna samt om lämnande av godkända planer till miljöministeriet utfärdas genom förordning av statsrådet. 67 c Deltagande och utlåtanden När en havsplan utarbetas ska utlåtande om utkastet till plan begäras av de myndigheter vars ansvarsområde eller uppgifter planen på ett väsentligt sätt tangerar. Beträffande den ekonomiska zonen ska utlåtande begäras av utrikesministeriet. Alla andra ska ges tillfälle att bekanta sig med utkastet till plan och framföra sina åsikter om det. Tillfälle ges genom att information om ärendet lämnas i det allmänna datanätet. Minst 30 dagar ska reserveras för framförandet av åsikter. Information om den färdiga planen med tillhörande motivering och om hur de framförda åsikterna har blivit beaktade ska ges i det allmänna datanätet.
21 21 (27) Denna lag träder i kraft den 201. Lag om ändring av 3 i lagen om Finlands ekonomiska zon I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004) 3, sådan den lyder i lag 544/2014, som följer: 3 Lagstiftning som ska tillämpas på miljöskydd, vattenbyggande och havsplanering I den ekonomiska zonen gäller vad som föreskrivs i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994), miljöskyddslagen (527/2014), lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004), vattenlagen (587/2011) och 8 a kap. som gäller havsplanering i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) samt i de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem. Denna lag träder i kraft den 201. BILAGOR Parallelltexter Motiveringspromemoria och utkast till förordning Karta som åskådliggör havsplaneringsområdena enligt utkastet till förordning
22 22 (27) BILAGA Bilaga Parallelltext
23 23 (27) MILJÖMINISTERIET PROMEMORIA FÖRSLAG TILL STATSRÅDETS FÖRORDNING OM HAVSPLANERING 1 Förordningens huvudpunkter Förordningen om havsplanering preciserar och kompletterar bestämmelserna om havsplanering i 8 a kap. i markanvändnings- och bygglagen (132/1998). Förordningen utfärdas med stöd av bemyndigandet i 67 b som gäller utarbetande och godkännande av en havsplan. I förordningen finns det bestämmelser om antalet havsplaner, planeringsområdena, tidsfristerna för utarbetandet av havsplanerna och om lämnandet av godkända planer till miljöministeriet. 2 Förslagets konsekvenser Bestämmelserna i förordningen är närmast sådana förfarandebestämmelser som preciserar markanvändnings- och bygglagens paragrafer om havsplanering samt bestämmelser som gäller tidsfristerna. Förslaget har varken några nya ekonomiska eller samhälleliga konsekvenser eller några nya miljökonsekvenser som kunde särskiljas från konsekvenserna av markanvändnings- och bygglagens bestämmelser om havsplanering. De tidsfrister som anges i förordningen inverkar på myndigheternas verksamhet eftersom tidsfristerna förpliktar dem att utarbeta havsplanerna inom en angiven tid. Havsplanerna ska utarbetas senast den 31 mars Tidsfristen är förhållandevis lång, så landskapsförbunden kan i sin verksamhet förbereda sig för att beakta tidsfristen och fördela sina resurser på ett ändamålsenligt sätt när de utarbetar havsplanerna. 3 Den föreslagna förordningens paragrafspecifika innehåll 1. Antalet havsplaner och planeringsområdena I förordningens 1 finns det bestämmelser om antalet havsplaner och planeringsområdena. Det föreslås att varje planeringsområde ska utgöra en ändamålsenlig helhet som följer gränserna för
24 24 (27) landskapsförbundens verksamhetsområden. Det utarbetas sammanlagt tre havsplaner så att havsplanernas gränser följer landskapsgränserna mellan landskapen Nyland och Egentliga Finland samt Satakunta och Österbotten. Gränsen mellan havsplanerna anses fortsätta från territorialvattnets yttre gräns till den ekonomiska zonens yttre gräns utan att ändra riktning. Landskapsförbunden utarbetar havsplanerna i samarbete med varandra. 2. Tidsfrister för utarbetande av en havsplan Enligt 2 i förordningen ska landskapsförbunden utarbeta och godkänna havsplanerna senast den 31 mars Tidsfristen har bestämts i Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering (2014/89/EU). Åtminstone vart tionde år ska landskapsförbunden se över havsplanerna så att de är aktuella. Vid granskning av om en plan fortfarande är aktuell iakttas samma förfarande som när en ny plan utarbetas. Bestämmelser om utarbetande och godkännande av havsplaner finns i 67 b i markanvändnings- och bygglagen. 3. Lämnande av en havsplan till miljöministeriet Enligt förordningens 3 ska landskapsförbunden utan dröjsmål efter att havsplanerna blivit godkända lämna dem till miljöministeriet för kännedom. En bestämmelse om skyldigheten att lämna in planerna behövs eftersom miljöministeriet i direktivet om havsplanering har ålagts skyldighet att rapportera om havsplanerna till Europeiska kommissionen inom tre månader från det att de godkänts. Skyldigheten att lämna in planerna gäller också ändringar i havsplanerna och granskningar av aktualiteten. 4. Ikraftträdande I förordningens 4 finns det en ikraftträdandebestämmelse. Förordning träder i kraft den 201.
25 25 (27) STATSRÅDETS FÖRORDNING OM HAVSPLANERING 1 Antalet havsplaner och planeringsområdena Landskapsförbunden utarbetar i samarbete tre havsplaner för havsområdet så att havsplanernas gränser följer landskapsgränserna mellan landskapen Nyland och Egentliga Finland samt Satakunta och Österbotten. Gränsen mellan havsplanerna anses fortsätta från territorialvattnets yttre gräns till den ekonomiska zonens yttre gräns utan att ändra riktning. 2 Tidsfrister för utarbetande av en havsplan Landskapsförbunden ska utarbeta och godkänna havsplanerna senast den 31 mars Åtminstone vart tionde år ska landskapsförbunden se över havsplanerna så att de är aktuella. 3 Lämnande av en havsplan till miljöministeriet Landskapsförbunden ska utan dröjsmål lämna godkända havsplaner och ändringar i planerna till miljöministeriet för kännedom. 4 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 201.
26 26 (27) KARTA SOM ÅSKÅDLIGGÖR HAVSPLANERINGSOMRÅDENA ENLIGT UTKASTET TILL FÖRORDNING
27 27 (27)
Genom propositionen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av markanvändnings- och bygglagen och av 3 i lagen om Finlands ekonomiska zon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program
Given i Helsingfors den 8 april 2005 1 Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Syfte 2 Syftet med denna lag är att främja
RP 241/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att markanvändnings- och bygglagen
REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN
MILJÖMINISTERIET 19.2.2016 REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Preliminär arbets- och bedömningsplan Miljöministeriet har börjat bereda en revidering av de riksomfattande målen
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering Tiina Tihlman, Miljöministeriet FINLAND SeaGIS slutkonferens 25-26.8.2014 VASA Europarlamentets och rådets direktiv om uprättandet
RP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 15 i lagen om fordonstrafikregistret och 105 b i vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
RP 35/2012 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2012.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 27 i lagen om utveckling av regionerna och lag om upphävande av 2 kap. i strukturfondslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 228/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 16 i lagen om vattentjänster PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om vattentjänster
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341); Utkom från trycket den 10 juni 2011 utfärdad den 26 maj 2011. Regeringen föreskriver i fråga om havsmiljöförordningen
Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Remiss från Miljödepartementet
PM 2013: RVI (Dnr 001-1622/2013) Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen
RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.
UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser inom miljöministeriets förvaltningsområde som gäller offentliga kungörelser PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
RP 50/ / /2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt
RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering
RP 122/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132
Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning
Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte
RP 242/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen
RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
YTTRANDE Dnr SU
1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av
RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en
Havsplanering. till glädje och nytta för alla
Havsplanering till glädje och nytta för alla 2012-04-02 1 Varför havsplanering? Nuläget: Miljötillståndet är inte hållbart och försämras. Anspråken ökar på att använda haven. Nya användningar och anspråk
DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering
28.8.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 257/135 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering EUROPAPARLAMENTET OCH
RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen I denna proposition föreslås att miljöskyddslagen ändras så, att ordalydelsen i den nu gällande lagen exaktare
Regional planering och förankring
Regional planering och förankring överinspektör Minna Torkkeli, miljöministeriet NordVind seminar 11 oktober 2011 Vindkraft & lokal förankring Vindkraft i Finland Vindkraftskapaciteten i Finland (maj 2011)
Lag. RIKSDAGENS SVAR 91/2010 rd
RIKSDAGENS SVAR 91/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om hantering av översvämningsrisker och vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition
RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om EU-miljömärke ändras.
Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009
Kommittédirektiv Havsplanering i svenska vatten Dir. 2009:109 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur en reformerad fysisk planering
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@havochvatten.se 2014-08-26 Havsplanering syftar till att Bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver
Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING
Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta
RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1, 4 och 13 i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten och av 8 i lagen om finansiering
Omsorgsminister Osmo Soininvaara
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets beslut om att på gemenskapens vägnar ingå protokollet om vatten och hälsa till 1992 års konvention om skydd och användning
RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.
RP 79/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om farledsavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om farledsavgift
Sändlista Kommunerna, planläggningsväsendet och byggnadstillsynen Landskapsförbunden Regionala miljöcentraler Landskapsmuseerna
2/2 Sändlista Kommunerna, planläggningsväsendet och byggnadstillsynen Landskapsförbunden Regionala miljöcentraler Landskapsmuseerna För kännedom Kommunikationsministeriet Jord- och skogsbruksministeriet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP XX/2019 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalen om ändringar och
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2018 COM(2018) 453 final 2018/0239 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det
RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS Johnny Berglund, projektledare Länsstyrelsen Västerbotten EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Fastställdes 23 juli 2014 Stödja blå tillväxt
RP 84/2013 rd. Lagen avses träda i kraft senast den 1 januari
RP 84/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar i
Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall
Havsplanering Fysisk planering en del av havsförvaltningen Eva Rosenhall eva.rosenhall@havochvatten.se 1 Havsplanering Ny statlig fysisk planering av havet miljöbalken 1 sept 2014 Kommunal planering enligt
RP 37/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Betänkande av Utredningen om genomförande av NIS-direktivet Stockholm 2017 SOU 2017:36 Sammanfattning Bakgrund I juli 2016 antog Europaparlamentet
RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 34 i gruvlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura
Page 1 of 5 Ingångssida Kommunförbundet Cirkulär och utlåtanden Cirkulär 2011 Cirkulär 15/80/2011, Ulla Hurmeranta, Ritva Laine/eg, 8.8.2011 Detaljplanernas aktualitet är ett kontinuerligt arbete en särskild
U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)
Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens
Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla
Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla 4/26/13 Berit Pettersson För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot 1 The
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering
RP 181/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 57 i järnvägslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 57 i järnvägslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det vissa preciseringar och ändringar
RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Utkast Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.
Utkast 6.2.2018 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden, till lag om ändring av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning
RP 38/2008 rd. I denna proposition föreslås att en paragraf i alkohollagen upphävs. I paragrafen föreskrivs
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av alkohollagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att en paragraf i alkohollagen upphävs. I paragrafen
3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde
JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?
LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera
viseringsinnehavare röra sig fritt i Schengenområdet under de tre första månaderna av D- viseringens giltighetstid.
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV KONVENTIONEN OM TILLÄMPNING AV SCHENGENAVTALET OCH FÖRORDNINGEN (EG) NR 562/2006 NÄR DET GÄLLER VISERINGAR FÖR LÄNGRE VISTELSE (KOM 2009) 91 SLUTLIG)
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av postlagen
1(13) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av postlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att postlagen ändras. Det föreslås att de
RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om
RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2016 COM(2016) 413 final 2016/0192 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om ömsesidigt tillträde
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län Vad är havsplanering? Havsplanering är en demokratisk process som leder
RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 187/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om Nationalgalleriet och ändring av 3 och 10 i lagen om begränsning av utförseln
Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning 1 kap. Allmänna bestämmelser kap. Miljökonsekvensbedömning 3.
Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning 2006:082 Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning LL (2006:82) om miljökonsekvensbedömning 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Inledande bestämmelser
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvidgning av Seitseminen nationalpark PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen syftar till att Seitseminen nationalpark, som inrättades
JIIL Stockholms läns landsting i (G)
JIIL Stockholms läns landsting i (G) Tillväxt- och reglonplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN 2015-0157 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till inriktning för havsplaneringen
RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd
RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet
Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30
PROTOKOLL Nummer 26 27.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Roger Nordlund Byråchef Jenny
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja
RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.
RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 27.3.2015 2014/0256(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för
RP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas
RP 18/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om godkännande av byggprodukter för trafikleder och allmänna områden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om mynt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att till lagen om mynt fogas en bestämmelse om
RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om gränsöverskridande hälsooch sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om gränsöverskridande
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2012 COM(2012) 51 final 2012/0023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning
RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland
RP 217/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 mars 2000 (OR. en) 5685/00 Interinstitutionellt ärende: 96/0304 (COD) LIMITE ENV 22 CODEC 68
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 mars 2000 (OR. en) 5685/00 Interinstitutionellt ärende: 96/0304 (COD) LIMITE ENV 22 CODEC 68 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen av
RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten
RP 20/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 6 i lagen angående rättighet att idka näring och 13 a i handelsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 143/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen för sjöfarten
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen för sjöfarten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Genom denna proposition införs nationella bestämmelser om fartygsdrift
UTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen
Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att
RP 46/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLLE I denna proposition föreslås det
RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om försäkringsförmedling
RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.
RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010
14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura
GREEN DEAL. Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar)
GREEN DEAL Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar) 1 AVTALSPARTER Parter i detta avtal är för statens del miljöministeriet (nedan ministeriet) och för handelsbranschens
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 16/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 5 a lagen om organisering av konstens främjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
RP 73/2011 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om främjande av integration, 91 och 93 i utlänningslagen och 7 i lagen om mottagande av personer som söker internationellt
RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar
RP 89/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om teknologiska utvecklingscentralen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp
M2016/01062/R
Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 97/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att arbetsavtalslagen ändras. Lagen
Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen
1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt
RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
RP 12/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
RP 192/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om växtskyddsmedel
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om växtskyddsmedel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om växtskyddsmedel ändras