FRAMTIDENS STEN & HISTORIENS GRUND

Transkript

1 TOSSENE GRÅ BOHUS, Brunkebergstorg Stockholm. FRAMTIDENS STEN & HISTORIENS GRUND

2 STALLEBROTTET I BOHUSLÄN. Där påbörjades stenbrytning på 1830-talet för att få fram sten till Trollhätte kanal och Carlstens fästning. EN SOLID FAMILJEHISTORIA HALLINDENS GRANITS verksamhet vilar på en familjehistoria lika solid som granit. Både stenbrotten och företaget har gått i arv i flera generationer. Tossene var det första stenbrottet som min far Bror Lundgren öppnade 1946, som en del av ett stenhuggeri på Sotenäset. Vi firade 70-årsjubileum för ett par år sedan, säger Tage Lundgren, legendarisk svensk stenprofil. Tillsammans med sönerna Jörgen och Johan för - valtar han arvet från sin far och generationer före honom, ett arv som har gjort att västkusten genom århundradena behållit sin ställning som svensk sten industris kärna. Stenbrytning har bedrivits i industriell skala i regionen sedan 1800-talets första hälft, men produktionen tog verklig fart då drygt åtta mil långa Trollhätte kanal började byggas På slutet av 1920-talet var runt personer sysselsatta i stenindustrin i Bohuslän, och en stor del av stenen exporterades ut i Europa och Sydamerika. Dagens bohuslänska stenindustri står alltjämt för en större del av den svenska stenproduktionen, men den sysselsätter långt färre i dag, tack vare effektiviseringar och nya produktionsmetoder. Produktionsvolymerna och metoderna att bryta sten har stadigt förbättrats under de senaste decennierna. Dessutom kan svenska företag i dag visa upp världens bästa arbetsmiljöer inom stenbrytning, säger Tage Lundgren. KONTAKT JÖRGEN LUNDGREN vd/försäljning tel: mejl: jorgen@hallindensgranit.se HANS RASMUSSON försäljning tel: mejl: hans@hallindensgranit.se JAN LINDELL försäljning tel: mejl: jan@hallindensgranit.se CAMILLA CEDERBJER COOPER ekonomi tel: , mejl: camilla@hallindensgranit.se

3

4

5 JÖRGEN, TAGE OCH JOHAN LUNDGREN vid huvud kontoret i Hallinden där SKARSTAD Röd Bohus bryts. TILLBAKA TILL FRAMTIDEN HALLINDENS GRANIT arbetar långsiktigt för att återupprätta en både lokal och svensk industritradition med hundraåriga anor som var nära att gå förlorad för några decennier sedan. I början av förra seklet var Sverige en av världens ledande sten exportörer, med centrum i Bohuslän. Stenen som bröts då var efterfrågad både nationellt och internationellt av samma skäl som i dag: hög kvalitet och hållbarhet, och man kunde relativt enkelt få fram stora volymer, säger Jörgen Lundgren. På 60-talet hårdnade konkurrensen från lågprisländer och de stora skattesubventionerade byggprojekten prioriterade billigare material. Natursten ansågs plötsligt för exklusivt och när efterfrågan sjönk avvecklades många stenbrott på 70- och 80- talen. Men Tage Lundgren arbetade oförtrutet vidare. Både farfar och morfar arbetade i stenbrott. Jag började när jag var i 15-årsåldern och fick så småningom ta över företaget av min far, säger han. Just de starka banden gjorde att han vågade fatta flera avgörande beslut som tog före taget genom de tuffa åren. I dag tillhör Tage den moderna svenska stenindustrins förgrundsprofiler och möts av respekt i hela branschen. Jag har alltid varit lite envis och gått min egen väg, ofta letat stenfyndigheter på egen hand. Men det var mycket enklare att öppna stenbrott förr. Då räckte det ofta med att kunna avgöra om stenen var brytningsvärd eller inte, säger han. År 1982 tog Hallindens Granit över driften i Skarstad, stenbrottet som i dag är företagets bas. Med sönerna Johan och Jörgen vid rodret har Tage inte bara säkrat successionen, företaget har också växt kraftigt med en ledningstrio som kompletterar varandra fullt ut. Johan är den som arbetar med att utveckla produktionen, som hela tiden blir allt effektivare. Tekniken har tagit stora steg de senaste decennierna, produktionen har mångfaldigats. I dag kan vi själva förädla en mycket större andel av vår produktion än för bara några år sedan. Vårt fokus på arbetsmiljö är självklart, särskilt med tanke på att vi ständigt försöker att arbeta mera hållbart, säger han. Jörgen har som vd en mer utåtriktad roll, med marknadsansvar. Telefonen ringer ständigt och han växlar obehindrat mellan olika språk. I mångt och mycket är han en symbol för att den bohuslänska stenindustrin återtagit sin rättmätiga plats i historien. Den svenska graniten och naturstenen står för samma värden som den alltid gjort: högsta kvalitet och hållbarhet, egenskaper som är mer efterfrågade än någonsin!

6 KVALITET FÖR GENERATIONER UR GEOLOGISKT perspektiv är Bohusgraniten en av Sveriges yngsta graniter. Mineralsammansättningen skapar färgnyanserna. Som alla graniter är den mycket beständig mot väder och vind och kräver väldigt lite underhåll. Den jämna småkornigheten är ett säkert kännetecken. Den ger många användnings områden: allt från gatsten och fasader till skulp turer och ornament. Stenbrottet i Hallinden. Här bryts SKARSTAD Röd Bohus TOSSENE Grå Bohus Sveriges vanligaste byggnadssten är världsunik. Den kan bearbetas och byta skepnad på ett sätt som gör att den fungerar i alla sammanhang och stilar, från slott till koja. SILVER Grå Bohus Utmärks av den jämna ljusa färgen och den goda klyvbarheten som ger fina kanter och detaljer. Används till golv, trappor, ut- och invändig väggbeklädnad, bänkskivor med mera. BROBERG Röd Bohus Används i bygg- och anläggningssektorns alla grenar och har granitens typiska egenskaper. Vanlig i rå huggna, krysshamrade, flammade samt slipade och polerade ytor. BRASTAD Röd Bohus Med sin unika klyvbarhet passar den perfekt till produkter med råkilad yta, exempelvis fasader, gat- och kantsten samt murar.

7 HÄR BRYTS VÅR STEN 1. TOSSENE Grå Bohus. 2. SILVER Grå Bohus. 3. BROBERG Röd Bohus. 4. BRASTAD Röd Bohus. 5. SKARSTAD Röd Bohus. 6. CLASSIC/ORIGINAL Tranås. 7. HALLANDIA. 8. MOHEDA Swedish Black SKARSTAD Röd Bohus Den vanligaste av de röda Bohusgraniterna. Lämpar sig för gravvårdar, bänkskivor och alla sorters byggnadssten. CLASSIC och ORIGINAL Tranås Rödbruna CLASSIC har ett brett användningsområde, både inte riört och exteriört. ORIGINAL är Sveriges rödaste granit. Den ger unika gravvårdar och andra produkter. HALLANDIA En varm rödsvart ton ger denna gnejs ett unikt uttryck. Kan med olika bearbetningar användas som byggnadssten interiört och exteriört, samt till bänkskivor och gravvårdar. MOHEDA Svart Diabas En kolsvart kilbar diabas med brett användningsområde gravvårdar, bänkskivor, fasader, som byggnadssten och gatsten.

8 FYRA NYANSER AV TOSSENE Fasaden till Lundbergs Fastigheters nya kontorshus i kvarteret Bokbindaren i Linköping består av TOSSENE Grå Bohus i fyra olika ytbearbetningar; slipad, polerad, krysshamrad och flammad. De olika ytbearbetningarna ger bokryggarnas skiftande nyanser. Fredrik Lundberg har själv varit drivande i valet av TOSSENE Grå Bohus, bland annat med argumentet att granit och bankverksamhet har starka historiska band.

9 TOSSENE GRÅ BOHUS, Bokbindaren, Linköping.

10 SKARSTAD RÖD BOHUS & HALLANDIA, Kungsbacka torg.

11 HISTORIEN GÅR IGEN Renoveringen av Kungsbacka torg nominerades till det prestigefulla Sienapriset Visionen var att det kraftigt nedslitna torget åter skulle knyta an till den gamla rutnätsstaden, som är ett riksintresse. Torgets nya beläggning utformades i ett rutmönster som speglar stadens historia, en kombination av gatsten och större hällar av bland annat SKARSTAD Röd Bohus och HALLANDIA. Kombinationerna skapar fina konstraster och ger de rätta historiska associationerna.

12 VÄL SAMMANHÅLLET Nya Brunkebergstorg i Stockholm har nyligen återtagit sin historiska roll som just torg och samlingsplats och belönades med Stenpriset Naturstenen har haft en nyckelfunktion vid omgörningen, inte minst för att hålla samman torget från fasad till fasad. Golvet består av TOSSENE Grå Bohus i tre storlekar och stenbearbetningarna klovyta/råkopp, flammad och sågad. Bearbetningarna skapar starka kontraster och subtila effekter som ger liv åt ytan. Torget är ett slags provkarta på de många nyanser som en och samma typ av sten ger vid olika bearbetningar. Det breder ut sig framför Riksbanken, som är den arkitektoniskt mest tongivande byggnaden på platsen med en spektakulär fasad av MOHEDA Svart Diabas.

13 MOHEDA SVART DIABAS, Riksbanken, Stockholm.

14 NATURNÄRA Boo församlings nya ceremonilokal i Nacka har fått en utformning och gestaltning som utgår från den omgivande naturen och topografin, anpassad till bergets nivåskillnader. Kvaliteten och kopplingen till omgivningen är något som församlingen inte har kompromissat med. Av det skälet valdes SKARSTAD Röd Bohus till utomhusfasaden och trappan som leder till entrén. Ängskyrkogården är den nya kyrkogården vid Söndrums kyrka i Halmstad. HALLANDIA har använts till gångplattor och murar. På kyrkogården står även ett nybyggt kapell med fasad av samma sten.

15 HALLANDIA, Söndrums kyrka, Halmstad. FOTO: PÅL REIJER

16 SAMBAND Torget vid Odenplan har fått en mer framträdande roll i samband med Citybanans öppnande. Ambitionen har varit att låta torgets markbeläggning i flammad SKARSTAD Röd Bohus visuellt binda samman Gustaf Vasa kyrka och torget. KONTRASTER Vid Soltorget, i nära anslutning till Sergels torg i Stockholm, bildar SILVER Grå Bohus tillsammans med MOHEDA Svart Diabas ett vackert mönster där stensorterna kontrasterar till varandra.

17 FÖRSTÄRKNING Ombyggnationen av Gasverksvägen i Stockholm har resulterat i en trafiksäkrare sträcka med nya gång- och cykelbanor utmed gasklockorna. Som en del i arbetet har man beklätt den mur som förstärker slänten nedanför gasklocka 3 med BRASTAD Röd Bohus och TOSSENE Grå Bohus.

18 TONSÄKER Fiolen är en av Orsas starkaste symboler och en del av den lokala folkmusiktraditionen, som bland annat hålls levande av Orsa Spelmän. Konstnären Pål Svensson har skapat verket Fiolen min, place rat mitt på stadens torg. I Hallindens stenbrott hittade han fyra perfekta skivor av Röd Bohus som han kunde forma till sin fiol, kulturhistoriens i särklass vackraste föremål. Den djupröda och finslipade graniten ger fiolens sidenmatta yta. Detaljer som sarghörn och listen runt lock och botten, samt F-hålen förstärker intrycket av en ihålig trälåda. Ett vattenfall bildar strängar som ger ljud och rörelse. TIDLÖS SKÖNHET Det finns en skandinavisk prägel hos smyckesdesignern Cornelia Webbs alster. Det syns inte minst i den kollektion som har svensk natursten som ett bärande element. Inspirationen hämtar hon från människokroppen men också från Bohusläns klippor, och hon vill utmana våra invanda idéer om vad som är vackert. Cornelias val av två klassiska stenar, SILVER Grå Bohus och TOSSENE Grå Bohus, visar att vissa färger alltid är trendiga. För att använda ett klassiskt citat ifrån Coco Chanel: Fashion changes, but style endures, säger Jörgen Lundgren på Hallindens Granit.

19 SKARSTAD RÖD BOHUS & TOSSENE GRÅ BOHUS, Mästerhuset, Stockholm.

20 TRADITION, HÅLLBARHET & FÖRNYELSE Åratal av forskning har lärt oss det man visste redan för 100 år sedan när man beställde sten: lokala material, anpassade till vårt klimat och utan långa transporter är alltid det bästa alternativet, både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv. Det visar de många livscykelanalyser som har gjorts under senare år, både i Sverige och internationellt. Traditionell svensk natursten har i särklass lägst miljöpåverkan jämfört med andra material. Hållbarheten har alltid varit naturstenens kärna, oavsett stentyp och sammanhang. I dag har vi också den stora förmånen att kunna lära oss av historien samtidigt som vi bygger för framtiden, på ett helt annat sätt än vad man kunde för 100 år sedan. Vi på Hallindens Granit förfinar och utvecklar hela tiden vår produktion. I dag tar vi tillvara all sten som vi producerar i våra stenbrott, minsta del kommer till återanvändning i stenens eget kretslopp. Adderar vi vår svenska arbetsmiljö till allt detta får vi en svårslagen kombination som inget annat land kan mäta sig med. Det svenska graniten har aldrig varit starkare precis som den var redan för 100 år sedan. Jörgen Lundgren, vd för Hallindens Granit NORDIC SWAN ECOLABEL Printed Trycksak matter Produktion: Lovstrom Content. Formgivning: Karin Nyman. Omslagsfoto (Brunkebergstorg): Karin Oleander. Övriga bilder: Anna Rut Fridholm, Karin Oleander, Per Kårehed, Pål Reijer m fl. Tryckt på miljömärkt papper av Puna Musta, Finland.