Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 4, den 29 augusti 2018

Transkript

1 Kallelse Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 4, den 29 augusti 2018 Omfattning 1-15 Datum och tid: Den 29 augusti kl ca Plats: Magnificus, Eskilstuna Ledamöter: Elisabeth Uhlemann Anna-Lena Carlsson Inger K Holmström Peter Ekman Laila Niklasson Per Bäck Ashalatha Kunnappilly Ordförande, prodekan för forskning och forskarutbildning Lärarrepresentant, teknik Lärarrepresentant, hälsa Lärarrepresentant, ekonomi Lärarrepresentant, utbildning Doktorandrepresentant Doktorandrepresentant Tjänstemän: Andreas Boberg Ledningskansliet Adjungerade: Punkt Anders Fundin Forskningsledare, akademin för innovation, design och teknik 6 Ann Huguet Forskningssamordnare, avdelningen för forskningsstöd 8 Tord Heljeberg Bibliotekarie, högskolebiblioteket 8 Ann-Christin Johansson Rekryteringskommitténs ordförande, akademin för hälsa, vård och välfärd 11 Fackliga företrädare: Övriga: SACO OFR-S Delges via mejl Delges via mejl OBS! Meddela förhinder att närvara till Andreas Boberg, ledningskansliet, senast den 27 augusti (14)

2 Föredragningslista Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Föredragningslista: Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 4, den 29 augusti Mötets öppnande Val av justeringsperson Anmälan övriga frågor Fastställande av föredragningslista Föregående protokoll Diskussion om kvalitet i forskning Innovation och produktrealisering (Via telefon/skype) Nominering av ledamot till utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet, perioden Information om rektorsuppdrag: Forskningsdatabas MDH Revision av antagningsordning för forskarutbildning Ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Uppdrag att se över reglerna för att antas som docent Information från fakultetsnämnden som är relevant för forskningsutskottet att känna till Rapporter Övriga frågor Mötet avslutas Justerandes signatur 2 (14)

3 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 1. Mötets öppnande Start kl Ordförande öppnar mötet. 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse N N att jämte ordföranden justera protokollet. 3. Anmälan övriga frågor Övriga frågor anmälda: - 4. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa förslag till föredragningslista. 5. Föregående protokoll Förslag till beslut att lägga föregående protokoll till handlingarna. 3 (14)

4 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 6. Diskussion om kvalitet i forskning Innovation och produktrealisering (Via telefon/skype) kl (ca 20 min) Diarienummer: - Handläggare: - Fakultetsnämnden avser under året att adjungera respektive forskningsledare till ett av fakultetsnämndens möten för att diskutera vad som kännetecknar god kvalitet inom forskningsinriktningen. Vid fakultetsnämndens tredje möte den 7 juni 2018 adjungerades forskningsledaren för innovation och produktrealisering, Anders Fundin, att utifrån frågor som fakultetsnämnden skickat ut i förväg diskutera forskningens kvalitet inom inriktningen. Ordförande för utskottet för forskning avser att bjuda in respektive forskningsledare till utskottets efterföljande möten för att även utskottet ska kunna ta del av diskussionen. Utskottet kommer vid detta möte ha möjlighet att diskutera kvalitet i forskning med forskningsledare Anders Fundin. Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann, forskningsledare Anders Fundin Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning Ärendet har behandlats i fakultetsnämnden den 7 juni Underlag i ärendet Bilaga 1: Inriktningens svar på fakultetsnämndens förberedande frågor om kvalitet i forskningen. Delges - 4 (14)

5 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 7. Nominering av ledamot till utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet, perioden kl (ca 10 min) Diarienummer: 2018/1526 Handläggare: Andreas Boberg, Andreas Ryve Av Vetenskapsrådets inbjudan att nominera ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén, perioden framgår att: Vid årsskiftet löper mandattiden ut för ledamöterna i Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) vid Vetenskapsrådet. Nya ledamöter ska därmed utses av Vetenskapsrådets styrelse. UVK har elva ledamöter inklusive ordförande. Bland ledamöter ska finnas företrädare för olika vetenskapliga discipliner med relevans för utbildningsvetenskaplig forskning, med hög vetenskaplig kompetens. / / Vetenskapsrådet inbjuder lärosätena att nominera ledamöter, kvinnor och män, med hög vetenskaplig kompetens inom olika discipliner och områden relevanta för UVK. För att få bästa möjliga representativitet ser vi gärna en samordning inom regioner, / /. Vem kan föreslås? De forskare som nomineras ska ha hög vetenskaplig kompetens och företräda olika vetenskapliga discipliner och områden med relevans för utbildningsvetenskaplig forskning. Förslag innebär inte per automatik att personerna utses? Vetenskapsrådet hämtar in förslag från Sveriges universitet och högskolor genom regionerna. En valberedning kommer därefter att sätta samman ett förslag till ny kommitté som uppfyller regeringens krav på disciplinär bredd och som speglar den mång- och tvärvetenskapliga forskningen inom det utbildningsvetenskapliga området. Vetenskapsrådets styrelse fattar beslut om förordnande av nya ledamöter. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att föreslå dekan att nominera Eva Ärlemalm-Hagsér som ledamot av den utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet. Ärendets beredning Mälardalens högskola blev i slutet av juni kontaktade av Uppsala universitet om att göra en gemensam nominering till UVK. Även Örebro universitet, högskolan Dalarna, och högskolan Gävle blev inbjudna och deltog. Utifrån detta diskuterade akademichef, forskningsledare och ämnesansvarig för didaktik på UKK lämpliga kandidater och enades om Eva Ärlemalm-Hagsér som blev tillfrågad och accepterade. Lärosätena i Uppsala, Örebro, Dalarna och Gävle nominerade även de kandidater. I ett möte den 19 augusti diskuterade representanter från Uppsala, Örebro, Dalarna, Gävle och MDH sedan förnomineringarna från varje lärosäte och då bestämdes att MDH skulle föreslå Eva Ärlemalm-Hagsér som suppleant till UVK. 5 (14)

6 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Då fakultetsnämnden inte hinner ha sitt nästkommande sammanträde före handlingar ska vara inskickade till VR kommer dekan att utifrån forskningsutskottets förslag fatta beslut att MDH avser att nominera till VR:s Utbildningsvetenskapliga kommittén. Underlag i ärendet Bilaga 1: Uppgifter om nominerad person Delges Forskningsledare UKK, dekan 6 (14)

7 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 8. Information om rektorsuppdrag: Forskningsdatabas MDH kl (ca 20 min) Diarienummer: - Handläggare: Ann Huguet avdelningen för forskningsstöd, Tord Heljeberg högskolebiblioteket Det har konstaterats att det externa synliggörandet av MDH:s forskning behöver utvecklas. För att bidra till detta har avdelningen för forskningsstöd fått ett rektorsuppdrag att utreda vilket tekniskt stöd högskolan bör ha för publicering och presentation av forskare och forskning; för access on-line. Arbetet som pågår till och med våren 2019 utförs i samverkan med biblioteket och i samråd med akademierna, med stöd från bland annat KOM och IT-sektionen. Utskottet kommer få en kortare presentation av uppdraget och det pågående arbetet och utskottet ges möjlighet att lämna synpunkter med avseende på det kommande arbetet. Föredragande: Ann Huguet avdelningen för forskningsstöd, Tord Heljeberg högskolebiblioteket Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning - Underlag i ärendet - Delges - 7 (14)

8 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 9. Revision av antagningsordning för forskarutbildning kl (ca 20 min) Diarienummer: 2018/1874 Handläggare: Andreas Boberg Antagningsordningen för utbildning på forskarnivå skulle enligt styrelsebeslutet 2014 revideras senast (styrelsemöte , MDH /10). Med anledning av att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, under perioden april december 2017 genomförde en lärosätestillsyn, där bland annat högskolans regelefterlevnad gällande antagning av studenter ingick, har revisionen av antagningsordningen skjutits upp. Utskottet för forskning har att diskutera och föreslå fakultetsnämnden synpunkter som bör behandlas vidare för högskolestyrelsen fattar beslut om reviderad antagningsordning. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att fakultetsnämnden särskilt diskuterar följande punkter: Ärendets beredning Ett förslag på reviderad antagningsordning skickades under juni ut till samordnare för forskarutbildning, handläggare vid ledningskansliet, högskolejurister samt till dekan och prodekaner och till personalsektionen. Förslaget diskuterades mellan samordnare för forskarutbildning och handläggare vid ledningskansliet den 20 augusti. Övriga personer gavs möjlighet att lämna synpunkter via mejl. Inkomna synpunkter via mejl samt dem som lyftes vid mötet den 20 augusti har arbetats in i föreliggande förslag på antagningsordning. Ärendet kommer behandlas i forskarutbildningsutskottet den 28 augusti, i forskningsutskottet den 29 augusti och fakultetsnämnden kommer att behandla ärendet vid dess sammanträde den 20 september. Högskolestyrelsen förväntas fatta beslut om reviderad antagningsordning vid dess sammanträde den 6 december. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Revidering av antagningsordning för utbildning på forskarnivå Bilaga 2: Förslag på reviderad Antagningsordning för utbildning på forskarnivå Delges Dekan, handläggare 8 (14)

9 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 10. Ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa kl (ca 20 min) Diarienummer: 2018/1239 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 18 juni 2018 inkommit med en ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet vid MDH leder idag till barnmorskeexamen men studenter kan efter avslutade studier också uppfylla examensfordringarna för magisterexamen. Huvudområdet för magisterexamen är idag vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, akademin anger i sin ansökan att detta inte stämmer helt överens med det huvudsakliga området som barnmorskorna utbildas inom. Akademins ansökan avser både inrättandet av ett nytt huvudområde, huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, och inrättandet av en magisterexamen inom det nya huvudområdet. Ett nytt huvudområde medför att utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet behöver revideras. Fakultetsnämnden har i sin processbeskrivning för att inrätta en ny examen fastslagit att ärendet ska skickas till extern granskning innan nämnden kan besluta om att inrätta examen. Utskottet har att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att besluta om ärendet kan skickas till extern granskning eller ej samt att utse externa granskare. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att skicka ärendet vidare till extern granskning under förutsättning att akademin inkommer med följande kompletteringar och förtydliganden: att Margareta Larsson, docent Uppsala Universitet, Helena Lindgren, docent Karolinska institutet och Monica Christianson, docent Umeå Universitet utses som externa granskare, samt att förutsättningarna för forskning och forskningsbas inom det föreslagna huvudområdet är en viktig fråga för granskarna att inkomma med synpunkter på Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram av en arbetsgrupp på HVV bestående av lärare på barnmorskeprogrammet, utbildningsledare och forskningsledare vid akademin samt akademichef. Akademin har under arbetets gång varit i kontakt med andra lärosäten och avstämningar har gjorts med samverkansaktörer inom verksamhetsförlagd utbildning och studenternas synpunkter har inhämtats. En första avstämning gjordes i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och i fakultetsnämnden under vårterminen Ärendet har beretts av handläggare på ledningskansliet. 9 (14)

10 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till examensbeskrivning Bilaga 4: Lärarkompetensmatris Bilaga 5: Förslag till reviderad utbildningsplan Delges - Paus - Mötet ajourneras under ca. 10 min 10 (14)

11 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 11. Uppdrag att se över reglerna för att antas som docent Start kl (ca 30 min) Diarienummer: - Handläggare: Rekryteringskommittén ordföranden Den 5 mars 2018 uppdrog fakultetsnämnden åt rekryteringskommittén att se över reglerna för att antas som docent och att rekryteringskommittén i sitt arbete förankrar att reglerna anpassas till forskarutbildningsområdenas och forskningsinriktningarnas specifika krav. Forskningsutskottet diskuterade ett tidigt arbetsutkast på reviderade regler vid utskottets föregående möte den 23 maj. Utskottet har att diskutera liggande förslag från rekryteringskommittén på reviderade regler för antagning som docent och lämna eventuellt medskick att beakta i kommitténs fortsatta arbete. Föredragande: Ann-Christin Johansson, Rekryteringskommitténs ordförande Förslag till beslut att lämna följande medskick till rekryteringskommittén i sitt fortsatta arbete: att i övrigt notera informationen. Ärendets beredning - Underlag i ärendet Bilaga 1: Förslag på reviderade Regler för antagning av docent. Bilaga 2: Gällande Regler för antagning av docent Delges Rekryteringskommitténs ordföranden 11 (14)

12 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 12. Information från fakultetsnämnden som är relevant för forskningsutskottet att känna till kl (ca 5 min) Ordförande rapporterar från fakultetsnämnds föregående möte. Avdelningen för forskningsstöd rapporterar utfall av enkät och enkätsvar gällande KKS-processen samt utfallet av 2017 års ansökningar. Dekan rapporterade att självvärderingen för MDH är inskickad till UKÄ och platsbesök 1 är den 25 september (UKÄ är här sept.). Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet - 12 (14)

13 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 13. Rapporter kl (ca 5 min) Föredragande: Ordförande Elisabeth Uhlemann rapporterar: Mikael Gröning har slutat som chef för avdelningen för forskningsstöd. Ann-Catrin Davis är tf för FoS till ny chef är på plats. Förslag till beslut att notera informationen. 13 (14)

14 Nr 4: /0188 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning 14. Övriga frågor kl (ca 10 min) Läs- och dialoggrupp för UKÄ:s utvärdering av ämneslärarutbildning. Förslag till beslut att lägga informationen till handlingarna. Underlag i ärendet Mötet avslutas Utskottets ordförande avslutar mötet. 14 (14)

15 Bilaga 6.1 Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna adjungeras till något av Fakultetsnämndens möten, och diskutera bland annat nedanstående frågor. Uppföljning av kvalitet i verksamheten utgår ifrån MDHs kvalitetspolicy samt eventuellt ytterligare mått på ämnesspecifik kvalitet. Tanken med nedanstående frågor är dels att ge en mer nyanserad bild av forskningsinriktningen än vad bibliometrisk data kan tillhandahålla och dels att utröna om våra indikatorer för kvalitet i forskning behöver uppdateras eller förändras. Frågorna innehåller utöver rena kvalitets- och effektivitetsindikationer, även frågor om koppling mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning, om samverkan, samproduktion, jämställdhet och hållbar utveckling. Motsvarande frågor ställs eller kommer att ställas till nyckelpersoner inom grund- och forskarutbildning. Frågorna och dialogen med forskningsledarna kommer senare att kompletteras med frågor till de enskilda forskarna i enkätform. Synpunkter på frågorna är naturligtvis också välkomna. Forskningsinriktning: Framtidens energi Hälsa och välfärd Inbyggda system Industriell ekonomi och organisation Innovation och produktrealisering Utbildningsvetenskap och matematik 1. Vad är det generella intrycket av forskningens kvalitet i relation till de resurser som ni har att tillgå inom de olika områden/profiler/ämnen som utgör den forskningsinriktning du representerar? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär låg kvalitet och 10 innebär mycket stark, världsledande kvalitet. Forskningsområde/profil/ämne Skattning: Forskningsinriktning: IPR är aktiv i 24 forskningsprojekt med ca 70% extern finansiering. Miljön har ca 25 aktiva forskare och har under året rekryterat 2 lektorer, 2 forskarassistenter och befordrat en forskare till professor och en forskare till lektor. Därtill har adjunkter rekryterats till miljön. Motivera dina skattningar. Resultat: Givet den externa forsknings-graden fördelat på antal forskare, så skulle kan man kunna se arbetet med kvalitetsutveckling som mycket god, dvs map resurser skulle vi kunna rekrytera ännu fler forskare och få miljön att växa ytterligare, vilket får ses som ett gott tecken, samt att miljön kontinuerligt lyckas attrahera nya forskare och nya forskningsmedel. Kommentar: Frågan är svår eftersom världsledande skulle behöva definieras oberoende av antal forskare. Nyttan och utveckling ny kunskap skulle tex också vara viktiga parametrar vilka är svårt att mäta. Processen för utveckling är viktig i ett modernt kvalitetstänkande, dvs att det finns det en process där avvikelser uppskattas och att man tar lärdom från avvikelser som en grund för utveckling och lärande; då finns det även förutsättningar för världsledande kvalitetsutveckling. Commented [AF1]: Forskning inom kvalitetsutveckling visar att det är svårt att kontrollera in kvalitet. Eventuella mått enligt skattningar kan fungera inom en grupp, men när yttre kontroll läggs på mätningarna så finns det stora risker att kvalitetsutvecklingsarbetet hämmas. Tex, om resultatet ska presenteras i större sammanhang och om det finns monetära skäl, så väljer respondenten det område som bäst representerar det önskade målvärdet (dvs 10 i detta fallet). Skattning kan eventuellt fungera som ett inspel till variation i ett förbättringsarbete inom en grupp (kontrakt/ej spridning) för utveckling inom en grupp, men i större sammanhang (tex MDH-nivå) så försämras tillförlitligheten i data och kan inte ses som lika trovärdig (anonymisering kan hjälpa). Eventuell koppling till monetära mål (tex tilldelning av fakultetsmedel) gör skattningen ännu svårare då det finns yttre faktorer som påverkar bedömningen. En parallell: Forskning inom kvalitetsområdet visar att monetära mål (ex. bonusprogram) inte fungerar för att utveckla kvalitetsarbeten inom organisationer. W. Edwards Deming som är en av grundarna av det moderna kvalitetstänkandet sammanfattar 14 punkter för offensiv kvalitetsutveckling: 1.Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring. 2.Övergå till det nya kvalitetstänkandet. 3.Sluta försöka kontrollera in kvalitet. 4.Minska antalet leverantörer och värdera dem inte enbart efter pris. 5.Förbättra ständigt varje process. 6.Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete. 7.Betona ledarskap. 8.Fördriv rädslan. 9.Riv ner barriärerna mellan avdelningarna. 10.Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället. 11.Avskaffa ackord. 12.Ta bort hindren för yrkesstolthet. 13.Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling. 14.Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen. Definitioner på skalan låg till världsledande kvalitet är lika viktiga för att kunna svara på frågan, vilket annars påverkas validiteten i så stor grad att resultatet blir svårtolkat. Rekommenderar SIQ:s nya managementmodell som lanserades i januari 2018 efter 25 års erfarenhet av utvärdering av kvalitetsutvecklingsarbete inom privata och offentliga organisationer. Modellen som bygger på att mäta kvalitetsprocessen skulle kunna fungera som modell även inom högskolan ( Hållbarhetsfokus har förstärkts i den nya modellen. Chalmers är medlemmar i SIQ, föreslår att även MDH blir medlem. 1

16 Bilaga För vilka program och i vilken utsträckning utgör forskningsinriktningen, alternativt olika områden/profiler/ämnen, forskningsbas i utbildning på grund- och avancerad nivå? Svara för respektive utbildningsprogram på en skala 1-10 där 1 innebär att forskningsinriktningen har svag utbildningsanknytning och 10 innebär forskningsinriktningen har mycket stark utbildningsanknytning. Programnamn - Forskningsområde/profil/ämne Forskningsinriktning: Innovation och Produktrealisering (IPR) Motivera dina skattningar. Skattning Processer/struktur som finns idag: IPR har 10 utbildningsprogram (på grund och avancerad nivå) som kontinuerlig stämmer av mot forskningsinriktningen. Miljön har 4 aktiva forskargrupper (ca 30 seminarier per år), ett pedagogiskt råd med representanter från respektive ämnesområde, samt specifika ämnesseminarium. Kommentar: Genom att processer finns och kontinuerligt förbättras så får det se som en stark koppling. Avvikelser i processen lyfts i ämnesråd och seminarier där exempelvis ny forskning i form av litteratur eller vetenskapliga artiklar lyfts fram för att kontinuerligt utveckla kopplingen. 3. I vilken utsträckning är forskningsinriktningen knuten till en forskarutbildning? Svara för respektive forskarutbildningsämne på en skala 1-10 där 1 innebär svag forskarutbildningsanknytning och 10 innebär mycket stark forskarutbildningsanknytning. Forskarutbildningsämne- Forskningsområde/profil/ämne Skattning: Det tvärvetenskapliga forskarutbildningsämnet Innovation & Design ligger som grund för all forskning inom IPR. Motivera dina skattningar. En forskarutbildning och ett forskarutbildningsämne med seniora handledare från IPR kopplade till respektive doktorandprojekt gör att kopplingen får ses som stark. Processen/strukturen: samtliga handledare har en stark förankring i IPR forskarmiljö där biträdande handledare (inom eller utanför IPR kompletterar doktoranders projekt), kontinuerliga handledarkollegium (4 ggr/ år) tydliggör transparens i doktoranders progression med 7 process-steg/gates från antagning till disputation. Processen för kontinuerlig utveckling av allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet stärker kopplingen till IPR. 4. I vilken utsträckning sker forskningen i samproduktion med det omgivande samhället, med privat och offentlig sektor eller andra organisationer? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samproduktion och 10 innebär mycket stark samproduktion. Motivera din skattning. Samtliga aktiva forskningsprojekt har samproduktion med företag eller offentlig verksamhet. Miljöns finansiering av externa medel uppgår till ca 70 % där 2

17 Bilaga 6.1 samproduktion är krav från finansiärer där graden av samproduktion har bedömts i konkurrens. Totalt 24 aktiva forskningsprojekt i samproduktion med externa partners motiverar att den samproduktionen som IPR utvecklar är mycket stark. 5. I vilken utsträckning sker forskningen i samverkan mellan kollegier, forskargrupper, privat och offentlig sektor eller andra lärosäten? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samverkan och 10 innebär mycket stark samverkan. Stor samverkan mellan forskargrupper, privat och offentlig sektor och även mellan forskningsinriktningar. Vid IPR finns även MDH Living Lab som är en arena som stärker samverkansmiljön vid MDH och består av ett antal forum där företag och offentlig sektor kan inkludera användaren i test av produkter och tjänster. Användare finns med under hela forskningsprocessen, från idé till marknad. Genom samproduktion skapas möjligheter till ökad effektivitet, kreativitet och innovationsförmåga. Motivera din skattning. Processen: Den tvärvetenskapliga mijön IPR strävar efter en modell där respektive forskningsprojekt kompletteras med kompetenser från respektive forskargrupp. Samverkan med privat och offentlig sektor sker kontinuerligt i respektive projekt, men även kontinuerligt i strategisk dialog med olika aktörer inom privat och offentlig sektor. Mellan forskningsinriktningar sker samverkan bl.a. inom forskarskolan ARRAY (IPR, ES, FEC) samt inom ramen för en av statens två strategiska satsningar inom produktionsområdet (XPRES, IPR och ES). 6. Hur väl avvägd är kompositionen av medarbetare i olika positioner (andel professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander)? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär svag komposition (exempelvis alltför få professorer) och 10 innebär stark komposition. Motivera din skattning. Processen/strukturen/strategiskt arbete: Under IPR:s uppbyggnadsfas har antalet doktorander varit mycket fler i relation till antalet seniora forskare. Det har varit ett medvetet val i en uppbyggnadsfas där det strategiska arbetet nu fokuserar på att uppnå en balans mellan seniora forskare och doktorander. Det strategiska arbetet med att öka antalet seniora forskare bygger på utveckling av processer för meritering till docent i takt med att antalet doktorander minskar (IPR har haft 7 disputationer de senaste 6 månaderna). Även strategiska rekryteringsplaner bidrar till balansen. 7. I vilken utsträckning har medarbetare (professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander) möjlighet att ägna sig åt forskning? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär liten utsträckning alternativt fragmenterad forskningstid och 10 innebär väl avvägd tid att ägna åt forskning. Motivera din skattning. Strukturen/processen: Inom de externt finansierade forskningsprojekten sker forskning i hög grad. Viss tid för forskning har även kunnat finansierats internt med medel för meritering. Meriteringstjänster för forskningsassistenter har mycket hög grad av forskning (upp till 80%). Processen med tjänsteplanering arbetsledare och 3

18 Bilaga 6.1 forskningsledare ger förutsättningar för en årlig planering för respektive forskare i miljön. 8. I vilken utsträckning skiljer sig denna möjlighet att ägna tid åt forskning mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att stora skillnader mellan män och kvinnor finns eller kan finnas, medan 10 innebär att det är säkerställt att inga skillnader finns i mäns och kvinnors möjlighet att ägna tid åt forskning. Motivera din skattning. Processen: Processen gör inga skillnader mellan män och kvinnor map tid för forskning. I processen för rekrytering och tid för meritering tas hänsyn till jämställdhet. 9. Hur ser fördelningen av anslagsmedel ut med avseende på jämställda villkor mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn eller diskussion om jämställdhet förekommer då anslagsmedel ska fördelas och 10 innebär att diskussion om jämställdhet i forskning förekommer ofta och hänsyn tas till diskussionen då anslagsmedel delas ut. Motivera din skattning. Processen: Processen gör inga skillnader mellan män och kvinnor map fördelning av anslagsmedel. En stor del av anslag går till medfinansiering för att attrahera externa medel som tar hänsyn till jämställda villor i bedömningen. I processen för rekrytering och tid för meritering tas hänsyn till jämställdhet i annonsering och utvärdering. 10. I vilken utsträckning är perspektiv relaterade till hållbar utveckling integrerade i forskningen? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn tas till hållbar utveckling och 10 innebär att hållbar utveckling är helt integrerad i forskningen. Motivera din skattning. Processen/mål: Större delen av forskningen inom IPR har ett strategiskt hållbarhetsperspektiv och en stor del av forskningen har även ett vetenskapligt fokus inom hållbarhet, tex hållbar produktion, hållbar produktutveckling och hållbar kvalitetsutveckling. Brundtlandskommissionens definition om hållbarhet från 1987 ger en grund i forskningen där hållbarhet definieras med avseende på social, ekonomisk och yttre miljö. 11. Rangordna hur väl följande indikatorer mäter kvaliteten inom Din Forskningsinriktning: Antal refereegranskade publikationer Antal citeringar Antal samproducerade forskningsartiklar Erhållna forskningsmedel i konkurrens Antal doktorsexamina Utgör forskningsbas i flera utbildningsprogram 4

19 Bilaga 6.1 Utfall i externa forskningsutvärderingar Annat, nämligen: se nedan input. Eventuell kommentar: IPR har ingen uttalad rangordning av ovan indikatorer. Samtliga kan ses som relevanta, men det som är viktigt är hur de uttrycks och vilken ny kunskap som genereras. Processen/strukturen: Samtliga parametrar finns på agendan i olika kollegier inom IPR och även på agendan för forskargruppers seminarier. Även på IPR-gemensamma forskarseminarium diskuteras vissa parametrar. Processer och systematik som verkar för delaktighet i dialog och diskussion ses som viktig och är en förutsättning för kvalitetsutvecklingsarbetet. 5

20 --. Vetenskapsradet Bilaga 7.1 Mall for uppgifter om de personer som foreslas Nomineringar Namn Akademisk Forskningsomrade/ Kon titel Disciplin Eva Ärlemalm-Hagsér Universitetslektor och docent Förskolepedagogik och utbildningsvetenskap Kvinna Kontaktuppgifter till samtliga nominerade Namn: Titel: Forskningsomrade: Eva Ärlemalm-Hagsér Universitetslektor och docent Förskolepedagogik och utbildningsvetenskap Universitet I hogskola: Institution: E-post: Postadress: Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation eva.arlemalm-hagser@mdh.se Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Box 883, Västerås Telefon: Ovrig information: se 5 (6)

21 Bilaga 9.1 Ledningskansliet 2018/ (6) Handläggare Andreas Boberg Beslutspromemoria Revidering av antagningsordning för utbildning på forskarnivå Sammanfattning av ändringsförslag Reviderat utifrån synpunkter från Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, tillsynsrapport 2017:16. Tillägg av krav på att beslut/ställningstagande som antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt innehåller en klargörande motivering i enlighet med att ny förvaltningslag, FL, trädde ikraft den 1 juli Ändrad skrivning utifrån ändring av 7 kap. 36 högskoleförordningen, HF, trädde ikraft den 1 juli Förtydligande av akademins och fakultetsnämndens roller och ansvar inom antagningsprocessen. I det ligger även tydliggörande av vilket underlag som ligger till grund för beslut om antagning. Borttagande av hänvisning till detaljerad processbeskrivning. Redaktionella ändringar, inkluderar ändrad disposition. Bakgrund Antagningsordningen för utbildning på forskarnivå skulle enligt styrelsebeslutet 2014 revideras senast (styrelsemöte , MDH /10). Med anledning av att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, under perioden april december 2017 genomförde en lärosätestillsyn, där bland annat högskolans regelefterlevnad gällande antagning av studenter ingick, har revisionen av antagningsordningen skjutits upp.

22 Bilaga 9.1 Åtgärder utifrån UKÄ:s lärosätestillsyn 2017 I den rapport 1 som följde lärosätestillsynen lyfter UKÄ följande: 2 (6) Antagningsordning för utbildning på forskarnivå Efter att ha granskat innehållet i högskolans antagningsordning för utbildning på forskarnivå konstaterar UKÄ att antagningsordningen varken hänvisar till eller återger det innehåll som anges i 7 kap. 37 första stycket andra meningen, 7 kap. 39 andra stycket och 7 kap. 40 HF. Vidare återges endast vissa delar av innehållet i 7 kap. 41 HF utan att någon hänvisning görs till bestämmelsen. UKÄ utgår från att högskolan åtgärdar innehållet i antagningsordningen så att det fullständiga och korrekta innehållet i nämnda bestämmelser återges samt att korrekta hänvisningar görs. UKÄ noterar i detta sammanhang att antagningsordningen även innehåller en hänvisning till p. 11 i övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053 som inte gäller längre. Ämbetet utgår från att högskolan tar bort denna hänvisning vid den kommande revideringen av antagningsordningen. [Källa: UKÄ rapport 2017:16, sid. 11] Med anledning av UKÄ:s rapport uppdrog rektor i mars 2018 förvaltningschef att ansvara för att ovanstående brister åtgärdas, dnr 2017/1021. I den reviderade antagningsordningen för utbildning på forskarnivå har skrivningar och hänvisningar setts över för att åtgärda den kritik som UKÄ lyfter i sin rapport. Tillägg utifrån ändrade krav i förvaltningslagen I den nya förvaltningslagen (SFS 2017:900) finns numera en skrivning om att beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt, 32 FL. För att förstå vad skrivningen innebär vid antagning till utbildning på forskarnivå har guidning hämtats från regeringens ställningstaganden i propositionen som föreslår den nya förvaltningslagen (En modern och rättssäker förvaltning ny förvaltningslag, prop. 2017/17:180, sid 199 avsnitt 1 Tillsyn av regeltillämpningen på Mälardalens högskola pilotstudie, UKÄ rapport 2017:16.

23 Bilaga 9.1 Ärenden om antagning till frivillig utbildning och om tilldelning av forskningsbidrag). 3 (6) Av propositionen går att utläsa (egen red: understruken text): I linje med vad som sägs ovan när det gäller ärenden om betygssättning i förvaltningen i stort anser regeringen att det inte finns tillräckligt tungt vägande skäl för att i den nya förvaltningslagen införa ett generellt undantag från motiveringsskyldigheten när det gäller beslut om antagning till frivillig utbildning. Vid utformningen av besluten bör myndigheterna lägga vikt vid att i möjligaste mån undvika redovisningar av sakförhållanden och bedömningar som kan uppfattas som kränkande för den enskilde. Det bör vidare i många typfall finnas utrymme att utelämna motivering med hänvisning till att en motivering är uppenbart obehövlig. Det torde exempelvis gälla för många antagningsbeslut som uteslutande grundar sig på den sökandes egna uppgifter och som är otvetydigt gynnande, där beslutsfattandet sker genom en närmast mekanisk tillämpning av klara och tydliga kriterier och där utrymmet för skilda bedömningar i stort sett saknas. I den utsträckning som det för en viss typ av antagningsbesked ändå bedöms vara motiverat att införa ett allmänt undantag från motiveringskravet, bör ett sådant undantag regleras i en specialförfattning. Detta gäller t.ex. antagning till gymnasieskolan och yrkeshögskolan och utbildning vid universitet och högskolor. [Källa: prop 2016/17:180, sid. 199, avsnitt Ärenden om antagning till frivillig utbildning och om tilldelning av forskningsbidrag] Propositionens hänvisning till typfall att utelämna motivering vid antagningsbeslut med hänvisning att en motivering är uppenbart obehövligt tolkas här som att det framför allt rör beslut om antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och inte beslut om antagning till utbildning på forskarnivå. Tolkningen baseras på att beslut om antagning till utbildning på forskarnivå inte inryms inom propositionens skrivning att beslutsfattande sker genom en närmast mekanisk tillämpning där bedömningar i stort sett saknas. Högskolan har enligt högskoleförordningen krav på att göra ett aktivt ställningstagande vid antagningsbeslut till utbildning på forskarnivå. Av högskoleförordningen framgår att urval bland sökande ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, 7 kap. 41 HF. Någon behöver därmed bedöma vem, bland flera kandidater, som har bäst förmåga att tillgodogöra sig

24 utbildningen på forskarnivå och därmed väljas att gå vidare med i rekryteringsprocessen. Ett sådant ställningstagande antas här påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt, både för den som väljs och den som väljs bort. Därmed anses att skrivningen i 32 FL behöver följas vid akademins behörighets, urvals- och lämplighetsbedömningarna av sökande kandidater. En sådan klargörande motivering kan även vara nödvändig då fakultetsnämnden eller dess utskott avgör ärendet i sak, genom sitt beslut om antagning eller avslag om antagning. Bilaga (6) Med anledning av ovanstående föreslås ett tillägg med förtydligande krav i den reviderade antagningsordningen att Beslut/ställningstagande om behörighet, lämplighet och urval anses vid MDH påverka någons situation och ska därmed följa förvaltningslagens krav på klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt 2. Situationer då det är uppenbart obehövligt borde kunna tolkas exempelvis då det enbart finns en sökande till en utbildningsplats (såvida akademin inte väljer att avslå dennes ansökan). Vidare föreslås tillägget Beslutande instans ansvarar för att beslutet innehåller en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt 3. Ändrad formulering utifrån ändring i högskoleförordningen Från och med den 1 juli 2018 träder en ny formulering av 7 kap. 36 HF ikraft. Den reviderade versionen av antagningsordningen är ändrad utifrån den nya skrivningen. Förtydligande om ansvar och roller för akademi och fakultetsnämnd I samband med beredning av antagningsärenden har ett behov om förtydligande om ansvar och roller kommit fram. Förtydligandet handlar om vem som bedömer vad, när och varför. De ändringsförslag som skrivits in syftar till att tydliggöra att akademin ansvarar för att bedöma behörighet och lämplighet samt göra ett urval bland sökande och fakultetsnämnden ansvarar för att säkerställa att förutsättningar finns att MDH lever upp till de krav som ställs för att anta och bedriva en kvalitativ forskarutbildning. 2 Se sidan 5 i förslag på reviderad Antagningsordning för utbildning på forskarnivå. 3 Se, sidan 7 i förslag på reviderad Antagningsordning för utbildning på forskarnivå.

25 Bilaga 9.1 Därtill har förtydliganden gjorts varför en viss typ av underlag krävs inför beslut om antagning med hänvisning till vart det är reglerat. I ändringsförslaget ligger ett förtydligande att de olika behörighetskategorierna kräver olika typer av underlag för att bestyrka behörigheten och att det behöver finnas en flexibilitet i vilken typ av underlag som används vid bedömning av exempelvis den grundläggande behörigheten. 5 (6) Borttagande av hänvisning till detaljerad processbeskrivning. Av högskolestyrelsebeslutet 2014 framgår att den då föreslagna antagningsordningen från 2014 skulle fastställas med tillägget att den skulle kompletteras med en hänvisning till en processbeskrivning för antagningsärenden, 36 högskolestyrelsens möte Denna hänvisning föreslås här tas bort. Anledningen till det är bland annat att högskolans kvalitetspolicy skriver fram att fakultetsnämnden har att fastställa högskolegemensamma regler och processer. Den processhänvisning som återfinns i antagningsordningen från 2014 baseras dels på en process som delvis är inaktuell då den är skriven utifrån ett arbetssätt och organisation som då var gällande, dels är processen beslutad av dåvarande chef för utbildnings- och forskningssektionen och rådande kvalitetspolicy föreskriver att fakultetsnämnden bär det ansvaret. Den mer detaljerade processbeskrivningen är dock i behov att ses över av fakultetsnämnden. Därmed skulle en hänvisning till den detaljerade processbeskrivningen från 2014 riskera att antagningsordningen från 2018 snabbt blir inaktuell. Konsekvenser av föreslagna förändringar Sammantaget förväntas de ändringar som här föreslås resultera i att MDH höjer reglerefterlevnaden vid antagning av doktorander till utbildning på forskarnivå. Vidare tros de förtydliganden som görs resultera i en effektivare beredning av antagningsärenden och en ökad transparens kring varför olika underlag begärs in och vad som föranlett beslutet/utfallet i ett specifikt ärende. Den nya förvaltningslagen tolkas i den reviderade version av antagningsordningen på ett sätt som riskerar att ställa ökade krav på klargörande motiveringar och dokumentation kring beslut/ställningstaganden inom antagningsprocessen. Undertecknad saknar kännedom om hur de ställningstaganden som akademierna gör redan idag motiveras och dokumenteras. Det är därför svårt att avgöra om det blir en faktisk ökad dokumentation för akademierna eller om den nya formuleringen enbart tydliggör anledningen till det

26 Bilaga 9.1 arbetssätt akademierna redan har idag. Tolkningen av förvaltningslagen kommer dock att kräva att fakultetsnämnden och dess utskott behöver diskutera och se över hur beslut som påverkar någon enskilds situation innehåller en klargörande motivering, särskilt då beslutet är negativt för den enskilde. 6 (6) Beredning av ärendet Ett förslag på reviderad antagningsordning skickades under juni ut till samordnare för forskarutbildning, handläggare vid ledningskansliet, högskolejurister samt till dekan och prodekaner och till personalsektionen. Förslaget diskuterades mellan samordnare för forskarutbildning och handläggare vid ledningskansliet den 20 augusti. Övriga personer gavs möjlighet att lämna synpunkter via mejl. Inkomna synpunkter via mejl samt dem som lyftes vid mötet den 20 augusti har arbetats in i föreliggande förslag på antagningsordning. Ärendet kommer behandlas i forskarutbildningsutskottet den 28 augusti, i forskningsutskottet den 29 augusti och fakultetsnämnden kommer att behandla ärendet vid dess sammanträde den 20 september. Högskolestyrelsen förväntas fatta beslut om reviderad antagningsordning vid dess sammanträde den 6 december.

27 Bilaga 9.2 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå Beslutsdatum: Beslutsfattare: Högskolestyrelsen Dokumentansvarig: Ledningskansliet Dokumenttyp: Antagningsordning Datum för ikraftträdande: Revideras: Vid behov dock senast fyra år efter ikraftträdelse Diarienummer: 2018/1874

28 Bilaga (8) 1. Allmänt Denna antagningsordning samlar nationella och lokala regler som gäller för tillträde till utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola, MDH. Dokumentet är reviderat under 2018 och beslutad av högskolestyrelsen vid Mälardalens högskola Föreliggande antagningsordning ersätter tidigare beslutad antagningsordning från (Dnr MDH /10). Övriga nationella och lokala regler som gäller för utbildning på forskarnivå återfinns i dokumentet Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Tillträde till utbildning på forskarnivå regleras i 7 kapitlet högskoleförordningen, HF. Av 7 kap. 37 HF framgår att frågor om antagning avgörs av högskolan och att den som vill antas till utbildning på forskarnivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer, 7 kap. 37 HF. 2. Antagningsprocessen Rekrytering av doktorand vid Mälardalens högskola sker normalt i tre steg: 1) Information om utbildningsplats, behörighets- och lämplighetsbedömning samt urval, med akademin som ansvarig instans. Resulterar i akademins val av kandidat att gå vidare med ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå vid MDH. 2) Beredning och beslut om antagning av vald kandidat, med fakultetsnämnden som ansvarig instans. Säkerställer att krav enligt HF och annan författning efterlevs före beslut om antagning fattas. 3) I förekommande fall, beredning och beslut om anställning som doktorand, med personalsektionen som ansvarig instans. Säkerställer att berörd person är antagen som doktorand och att arbetsrättsliga regler efterlevs före anställning sker. Sökande ansvarar för att skicka in en komplett ansökan om antagning till utbildningsplats enligt de föreskrifter som anges i informationen om utbildningsplatsen.

29 Bilaga (8) 3. Information om utbildningsplats När en eller flera doktorander ska antas till utbildning på forskarnivå ska detta informeras om genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande, 7 kap. 37 HF. Ska utbildningsplatsen finansieras genom anställning som doktorand ska anställningen alltid annonseras. Vid MDH annonseras lediga anställningar på högskolans hemsida och ofta även i dags- eller fackpress. I enlighet med 7 kap. 37 HF behöver inte någon information om utbildningsplats lämnas 1) vid antagning av doktorand som ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2) vid antagning av doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning vid ett annat lärosäte, eller 3) om det finns liknande särskilda skäl. Vid varje rekrytering av doktorand ska akademin utse en ansvarig för rekryteringsprocessen. Vem som är ansvarig ska tydligt framgå av informationen om utbildningsplatsen. 4. Bedömning av behörighet, lämplighet och urval Frågor gällande behörighet till utbildning på forskarnivå regleras i 7 kap. 35 och 39 HF och reglering gällande urval återfinns i 7 kap. 41 HF. För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har 1) grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, 7 kap. 35 HF. Dessutom ska den sökande bedömas ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen, enligt 7 kap. 35 HF, nedan kallat lämplighet. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har enligt 7 kap. 39 HF den som har 1) avlagt en examen på avancerad nivå,

30 Bilaga (8) 2) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (hp), varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller 3) på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl, enligt 7 kap 39 HF. Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att doktoranden ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1) kunskap från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2) särskild yrkeserfarenhet, och 3) nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen, enligt 7 kap. 40 HF. I de fall det ställs krav på särskild behörighet, återfinns dessa behörighetskrav i den allmänna studieplanen för det enskilda forskarutbildningsämnet. Lämplighet Berörd akademi ansvarar för bedömning av kriterier som kan utgöra grund för lämplighetsbedömningen. Urval Enligt 7 kap. 41 HF ska urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 7 kap. 35 och 36 HF göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövning av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen, 7 kap. 41 HF. Vid MDH återfinns bedömningsgrunder för urval bland sökande till ett forskarutbildningsämne i den allmänna studieplanen för ämnet. Respektive akademi ansvarar för bedömningsgrunderna till de forskarutbildningsämnen som akademin är värdakademi för.

31 Bilaga (8) Klargörande motivering av beslut/ställningstagande I enlighet med 32 förvaltningslagen, FL, ska ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för ställningstagandet, 32 FL. Beslut/ställningstagande om behörighet, lämplighet och urval anses vid MDH påverka någons situation och ska därmed följa förvaltningslagens krav på klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande enligt 7 kap. 41 HF. Det ankommer den akademi som är ansvarig för forskarutbildningsämnet att motivera och dokumentera bedömning av behörighet, lämplighet och urval. 5. Fakultetsnämndens beredning och beslut om antagning Efter att ansvarig akademi genomfört behörighets- och lämplighetsbedömning kan ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå av vald kandidat göras löpande under läsåret eller vid fastställda tidpunkter. Ansökan ska göras skriftligen på särskild ansökningsblankett. Ansökan ska undertecknas av den sökande och av akademichef. Antagning till utbildning på forskarnivå vid MDH ska göras med licentiatexamen eller doktorsexamen som mål. En person som har avlagt licentiatexamen vid MDH eller annat lärosäte kan antas till så kallad senare del, det vill säga med doktorsexamen som mål. Enligt 7 kap. 34 HF får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 7 kap. 36 HF. Av 7 kap. 36 HF framgår att MDH får anta sökande som anställs som doktorand. Vidare får MDH anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att 1) finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och 2) den sökande kan ägna så stor del

32 Bilaga (8) av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Vidare gäller från den 1 juli 2018 att för sökande vars studiefinansiering består av stipendium anses finansieringen enligt första stycket 1 säkrad om nivån på stipendiet är likvärdigt med den lönenivå för doktorander som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket efter avdrag för preliminär skatt enligt skattetabell som motsvarar den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och landsting och som årligen publiceras av Statistiska centralbyrån. Om sökande ska vistas omväxlande i Sverige och i annat land, gäller kravet på nivån på stipendiet endast tiden då sökanden avser att vistas i Sverige, 7 kap. 36 HF. Vid MDH åligger det akademichef att säkerställa att en finansieringsplan som motsvarar hela studietiden med doktorandanställning (enligt doktorandstegens lönenivåer) är garanterad vid antagningstillfället. Där utöver ska kostnader för resor, eventuella försäkringar och övriga kringkostnader kunna garanteras för hela studietiden. Dessa krav ska vara uppfyllda oavsett anställnings- och finansieringsform. Övrigt som ska uppnås för att kunna bli antagen till utbildning på forskarnivå är att: Behörighetskrav samt bedömning att sökande har sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen enligt 7 kap. 35 HF är uppfyllda. I de fall ett urval gjorts bland kandidater ska det framgår av akademins motivering till urval varför vald kandidat anses behörig och mest lämplig. Minst två handledare ska utses per doktorand enligt 6 kap. 28 HF. En av dem ska utses till huvudhandledare. Krav på dessa handledare enligt dokumentet Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola ska vara uppfyllda. För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan, ISP, som ska innehålla MDH:s och doktorandens åtaganden samt en tidsplan, 6 kap. 29 HF. Av ISP:n ska framgå att krav enligt 7 kap. 36 är uppfyllda. Övriga relevanta regler som återfinns i Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola ska vara uppfyllda.

33 Bilaga (8) Ansökan om, beredning av och beslut om antagning till utbildning på forskarnivå I samband med beslut om antagning av doktorand till utbildning på forskarnivå säkerställer högskolan att högskolan vid antagningstillfället uppfyller de nationella och lokala krav som ställs. Följande dokument ska därför alltid biläggas ansökan om antagning: Förslag till individuell studieplan som fastställs genom ett separat beslut i samband med antagningsbeslutet (regleras av 6 kap. 29 HF). Akademins bedömning att sökande uppfyller behörighetskraven (regleras av 7 kap. 35, 39 och 40 ), exempelvis genom bestyrkt kopia på examensbevis, utdrag på godkänd högskoleutbildning, utlåtande från akademin eller motsvarande som styrker behörigheten. Akademins klargörande motivering till val av kandidat till utbildningsplats (regleras av 32 FL), exempelvis genom handledarkollegiets rekommendation om lämplighet att anta den sökande till utbildning på forskarnivå. För sökande med annan finansiering än doktorandanställning vid MDH ska även avtal med extern part biläggas eller ska en hänvisning till avtalets diarienummer återfinnas. Om ansökan avser så kallad antagning till senare del av utbildning på forskarnivå, med doktorsexamen som slutmål, ska examensbevis för licentiatexamen eller intyg från huvudhandledare som visar att nivå motsvarande licentiatexamen har uppnåtts bifogas. Ansökan skickas in enligt den process som beslutande instans har bestämt. Beslut om antagning till utbildning på forskarnivå följer MDH:s delegationsordning. Beslutande instans ansvarar för att beslut om antagning innehåller en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt.

34 Bilaga (8) 6. Övergång från annat lärosäte I enlighet med 7 kap. 38 HF får MDH utan ny antagning besluta om att en doktorand som har antagits vid något universitet eller någon annan högskola får övergå till MDH och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till MDH och att den tidigare forskarutbildningen är inom ett område som MDH har rätt att ge examina inom. Vid beslut om övergång ska akademichef säkerställa att finansiering för kvarvarande studieperiod kan garanteras. Dessutom gäller övriga kriterier som redovisas för i avsnitt 5 ovan. Beslut om övergång följer högskolans delegationsordning. 7. Överklagande Beslut om att inte anta en sökande till utbildning på forskarnivå får inte överklagas. 1 1 Jämför skrivningarna i 12 kap. 2 och 4 HF.

35 Bilaga 10.1 Ledningskansliet 2018/ (6) Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd har den 18 juni inkommit med en ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet vid MDH leder idag till barnmorskeexamen men studenter kan efter avslutade studier också uppfylla examensfordringarna för magisterexamen. Huvudområdet för magisterexamen är idag vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Akademin anger i sin ansökan att detta inte stämmer helt överens med det huvudsakliga området som barnmorskorna utbildas inom och önskar därför att huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa inrättas. Under akademins arbete med ansökan gjordes under vårterminen 2018 en avstämning i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och i fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden beslutade att inför akademins fortsatta arbete med ansökan göra följande medskick: Att i ansökan lyfta den omvärldsbevakning som akademin gjort angående andra lärosätens ansökningar om nytt huvudområde Att i ansökan beskriva den samverkan som bedrivs med landstingen om VFU-platser samt eventuella andra konsekvenser för VFU-platser Att i ansökan belysa personalfrågan inom barnmorskeprogrammet och samarbeten med andra lärosäten, särskilt i relation till handledning och examination av examensarbeten Att i ansökan förtydliga motiveringen till varför ett nytt huvudområde behöver inrättas Att i ansökan utförligt beskriva forskningsförankringen inom det föreslagna huvudområdet samt förutsättningarna för lärarna inom barnmorskeprogrammet att bedriva forskning Akademins ansökan avser både inrättandet av ett nytt huvudområde, huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, och inrättandet av en magisterexamen med det nya huvudområdet. Ett huvudområde, som alltså avser ett huvudområde för en generell examen, är så starkt sammankopplat med examina att ärendet kan följa den process för att

36 Bilaga 10.1 inrätta examen som fakultetsnämnden fastställt (dnr. 2018/0250 ). Det är fakultetsnämnden som beslutar om att inrätta examina men det ska finnas ett uppdrag i VUB som beslutas av rektor. I detta fall finns huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt tillhörande examen med i examenskartan som är en bilaga till VUB. Fakultetsnämnden har i sin processbeskrivning fastslagit att ärendet skall skickas till extern granskning innan nämnden kan besluta om att inrätta examen. Utskottet har att bereda ärendet till fakultetsnämnden som har att besluta om ärendet kan skickas till extern granskning samt att utse externa granskare. 2 (6) Faktasammanställning Underlagen från akademin omfattar akademins ansökan, förslag till examensbeskrivning, examensmålsmatris och lärarkompetensmatris. Eftersom inrättande av ett nytt huvudområde medför förändringar i utbildningsplanen för barnmorskeprogrammet har akademin också skickat in ett förslag till reviderad utbildningsplan. Akademin har även skickat in samtliga kursplaner, dessa ligger dock inte som ett underlag till utskott och fakultetsnämnd. I akademins ansökan finns, i enlighet med fakultetsnämndens fastställda processbeskrivning för inrättande av examen, omvärldsanalys, motivering, huvudområdets avgränsning, beskrivning av förutsättningar och utformning, genomförande och resultat samt en redogörelse för hur ärendet beretts på akademin. Huvudområdets avgränsning I sin ansökan skriver akademin att barnmorskan verkar inom hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och behandlande åtgärder inom sexualitet och reproduktion och den vetenskapliga grunden skiljer sig från andra närliggande discipliner inom vård och hälsa. Akademin definierar huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som ett tvärvetenskapligt område där medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap möts. Motivering Akademin anger i sin ansökan flera skäl till att ett nytt huvudområde ska inrättas. Ett inrättande av huvudområdet skulle innebära en omvärldsanpassning, tio av landets tretton lärosäten som idag ger barnmorskeutbildningen har redan inrättat huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Det nya huvudområdet skulle också bidra till att stärka utbildningens innehåll och kvalitet samt konkurrenskraft. Inrättandet av huvudområdet skulle också möta samhällets ökade behov av barnmorskor eftersom fler utbildningsplatser ställer krav på fler barnmorskor med magisterexamen inom huvudområdet som handledare i den kliniska delen av utbildningen. Enligt högskoleförordningen är barnmorskans huvudområde reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Då studenterna skriver examensarbete idag får de välja ett ämne för arbetet inom område sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa men de erhåller sedan en examen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Det nya huvudområdet kommer enligt

37 Bilaga 10.1 akademin också att bidra till att underlätta för studenterna att tidigt i utbildningen identifiera sig med barnmorskans kunskapsområde och det skulle också kunna bidra till ökad anställningsbarhet både nationellt och internationellt. 3 (6) Lärarkompetensmatris I den bifogade lärartabellen anger akademin att det inom det sökta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa kommer finnas tre lektorer anställda på heltid, deras tid inom barnmorskeprogrammet är 70 till 80 procent av heltidstjänst och de har 20 till 30 procent till forskning. I ansökan anger akademin att de tre lektorerna är under docentmeritering. Utöver de tre heltidsanställda lektorerna finns en adjungerad professor, professor emerita, en docent och en överläkare, medicine doktor, knutna till programmet i mellan 5 och 10 procent av en heltidstjänst per person. Enligt lärartabellen finns också en lista på interna och externa gästföreläsare/forskare inom barnmorskeprogrammet. Examensbeskrivning Då en examen inrättas behöver också en examensbeskrivning fastställas. Där listas de nationella bestämmelserna samt högskolans lokala krav för examen inom ramen för de nationella bestämmelserna. De lokala examenskraven som akademin föreslår (60 hp varav minst 45 på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp) är samma krav som för filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förändringar i utbildningsplanen I utbildningsplanen, som behöver revideras om det nya huvudområdet inrättas, har akademin lagt till de nationella examensmålen för magisterexamen, tidigare har bara målen för barnmorskeexamen funnits med. vidare har akademin i kurslistan bytt ut rubriken vårdvetenskap mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och det nya huvudområdet har lagts in under rubriken examen. Akademin har även formulera övergångsbestämmelser som anger att kurser som tidigare klassats som vårdvetenskap även kommer ha huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenter som tidigare tagit ut en examen inom vårdvetenskap kommer, om de kurser studenten läst ingått i barnmorskeprogrammet, kunna ansöka om en magisterexamen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Examensmålsmatrisen Akademin har inkommit med en examensmålsmatris som visar hur lärandemålen i kurserna förhåller sig till de nationella examensmålen för barnmorskeexamen. Enligt matrisen ger utbildningen studenterna förutsättningar att uppnå samtliga examensmål för barnmorskeexamen. Dock saknas en examensmålsmatris för filosofie magisterexamen vilket upptäckts sent i beredningen. Då ansökan gäller inrättande av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som är

38 Bilaga 10.1 huvudområdet för den generella examen behöver akademin inkomma med denna examensmatris innan fakultetsnämndens sammanträde. 4 (6) Externa granskare Akademin har föreslagit att nämnden utser följande tre personer till externa granskare: Margareta Larsson, docent Uppsala universitet Helena Lindgren, docent Karolinska Institutet Monica Christianson, docent Umeå universitet Överväganden Akademins ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet innehåller samtliga delar som fakultetsnämnden efterfrågar i processbeskrivningen för att inrätta en examen. Fakultetsnämnden har att bedöma om akademins redogörelse är tillräcklig eller om någon del behöver förtydligas. Huvudområdets avgränsning och de kurser som kommer ingå i det nya huvudområdet Akademin anger att de kurser inom barnmorskeprogrammet som idag har huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kommer få det nya huvudområde sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Övriga kurser, en kurs om 7,5 hp inom medicinsk vetenskap och en kurs om 7,5 hp inom folkhälsovetenskap, kommer inte få huvudområde sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Detta stämmer dock inte överens med den avgränsning av huvudområdet som beskrivs i ansökan där huvudområdet beskrivs som ett tvärvetenskapligt område där medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap möts. Beredningen noterar att andra lärosäten gjort lite olika, vissa har klassat samtliga kurser i barnmorskeprogrammet till huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (eller motsvarande) medan andra har kurser även inom andra huvudområden. För beredningen är det dock oklart hur akademin resonerat kring klassificeringen av kurserna i förhållande till den definition av huvudområdet som anges. Förutsättningar handledning, tid för forskning och forskningsförankring Vid avstämningen i fakultetsnämnden i juni 2018 framkom att den grupp som kommer vara verksamma inom det nya huvudområdet är liten. Nämnden önskade därför att akademin i sin ansökan skulle belysa personalfrågan inom barnmorskeprogrammet och de samarbeten som finns med andra lärosäten, särskilt i relation till handledning och examination av examensarbeten. Vidare önskade nämnden att akademin i sin ansökan skulle beskriva forskningsförankringen inom det föreslagna huvudområdet samt förutsättningarna för lärarna inom barnmorskeprogrammet att bedriva forskning.

39 Bilaga 10.1 Akademin skriver i sin ansökan att lärarna inom barnmorskeprogrammet har en god ämnesmässig och akademisk kompetens inom området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Akademin bedömer lärarkompetensen som adekvat samt att den står i proportion till utbildningen, handledning och examination. Vad gäller samverkan med andra lärosäten anger akademin att det finns en överenskommelse med högskolan Dalarna om granskning av examensarbeten och ett samarbete med Umeå universitet har initierats. Utbildningsprogrammet har också ett sådant upplägg att inte alla studenter skriver examensarbete samtidigt och studenterna skriver sina arbeten två och två. Akademin skriver också i ansökan att med anledning av det utökade antalet studieplatser och inrättandet av nytt huvudområde önskas nyanställning av lektor och professor. 5 (6) Vad gäller utbildningens forskningsförankring och förutsättningarna för lärarna att bedriva forskning vid sidan av undervisningen inom barnmorskeprogrammet anger akademin att lektorerna har ca 20 procent av heltid avsatt för forskning och att vetenskapliga artiklar publiceras regelbundet i internationella vetenskapliga tidskrifter. I ansökan listas de pågående forskningsprojekten som lektorerna är involverade i. Akademin anger också att lektorerna har ett stort forskningsnätverk vilket bridrar till kunskapsutveckling och forskningsanknytning i utbildningen. Samtliga kurser ska innehålla lärandemål med forskningsanknytning, litteraturen i kurserna är aktuell och forskningsbaserad och forskare föreläser i alla kurser. Akademin skriver också att en ämnesansvarig för det nya huvudområdet kommer att tillsättas för att tillgodose en hållbar utveckling av huvudområdet och för att utveckla och fördjupa forskningsanknytningen. Frågan är dock om det går att tillsätta en ämnesansvarig då inrättandet av ett huvudområde inte innebär att ett ämne inrättas. Huvudområdet bör nog snarare ses som det huvudsakliga området för magisterexamen, ett område där flera olika ämnen kan ingå. En liten grupp kan innebära en svag forskningsbas, dock är samtliga lärare i barnmorskeprogrammet idag lektorer som vid sidan av undervisningen även bedriver forskning. Det finns också en sårbarhet knuten till en liten grupp. Personalfrågor har diskuterats i nämnden även i samband med andra ärenden, men då har det gällt inrättande av program (statsvetarprogrammet där tre lektorer fanns inom huvudområdet statsvetenskap) och tillägg av en examensutgång med huvudområdet tyska inom språk- och kommunikationsprogrammet där examen i tyska redan fanns inrättad (en lektor på heltid och en på deltid). Det är dock svårt att göra jämförelser då ämnena och utbildningarna är så pass olika. Barnmorskeprogrammet finns redan idag och det nya huvudområdet kommer inte innebära nya kurser inom programmet endast att kurserna klassas till det nya huvudområdet och att det blir ett nytt huvudområde för magisterexamen.

40 Bilaga 10.1 Externa granskare Då nämnden utser externa granskare bör en bedömning av granskarnas lämplighet för granskningen göras. Samtliga föreslagna granskare verkar vara verksamma inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Enligt presentationer på respektive lärosätes hemsida ges följande information: 6 (6) Margareta Larsson är universitetslektor i reproduktiv hälsa och docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa (Uppsala Universitet), forskargrupp: obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning. Helena Lindgren, barnmorska och docent, lektor, enheten för reproduktiv hälsa, institutionen för kvinnors och barns hälsa (Karolinska institutet). Monica Christiansson, universitetslektor, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Beredningens rekommendation Beredningen bedömer att akademin i sin ansökan bemött de punkter som fakultetsnämnden beslutat ska finnas med i en ansökan om att inrätta en examen, akademin har också svarat på de medskick fakultetsnämnden gjorde vid avstämningen under vårterminen Akademin har också i sin ansökan framfört flera motiv till varför nya huvudområdet samt tillhörande magisterexamen behöver inrättas. Vidare bedömer beredningen att förslaget till examensbeskrivning och förslaget till reviderad utbildningsplan till följd av ett nytt huvudområde är fullständiga. Beredningen noterar personalsituationen inom området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa med tre heltidsanställda lektorer inom barnmorskeprogrammet samt tre visstidsanställda vilket kan ha konsekvenser för forskningsbas och forskningsförankring i utbildningen och tillgång på handledarresurser. Frågan är också om en så pass liten grupp räcker för att bära ett eget huvudområde. Beredningen föreslår att detta blir en viktig fråga för de externa granskarna att inkomma med synpunkter på och rekommenderar därför nämnden att skicka ärendet vidare till de föreslagna externa granskarna. En förutsättning är dock att akademin inkommer med examensmålsmatris för filosofie magisterexamen.

41 Bilaga 10.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV Barnmorskeprogrammet Ansökan om inrättande av nytt huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Mälardalens högskola

42 Bilaga 10.2 Innehåll 1. Inledning Omvärldsanalys Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Examen Definition av huvudområdet - barnmorskans kompetensområde Utbildningens omfattning och innehåll Barnmorskeutbildningens terminsindelning Huvudområdets omfattning och avgränsning Vetenskaplig grund... 8 Magisterarbetet Motiv för inrättande av nytt huvudområde En omvärldsanpassning Utbildningens innehåll och kvalitet samt konkurrenskraft Samhällets behov av välutbildade barnmorskor Sammanställning av motiv för inrättande av nytt huvudområdet Förutsättningar Utbildningen organisation och utformning Verksamhetsförlagd utbildning Utbildningsmiljö Studentinflytande Samverkan inom akademin med specialistsjuksköterskor Samverkan med representanter för den verksamhetsförlagda utbildningen Internationalisering Forskningsanknytning i utbildningen Lärarkompetens Personal; Lärarkompetens och lärarkapacitet Kompetensutveckling Forskningsaktivitet Lektorernas pågående forskningsprojekt med inriktning inom huvudområdet Utformning, genomförande och resultat Genomförande Resultat Huvudområdet Generell examen Benämning Jämställdhet, jämlikhet och mångfald... 21

43 Sid 3 av 27 Bilaga Hållbar utveckling Samverkan med andra lärosäten Samverkan med det omgivande samhället Beskrivning av konsekvenser, t.ex. för studenter, huvudområdet vårdvetenskap Studentperspektiv Tvärprofessionell samverkan Förslag till övergångsbestämmelser Kortfattad redogörelse om arbetsprocessen Personer som ingått i beredningen av ansökan Bilagor A. Utbildningsplan B. Kursplaner C. Examensmatris D. Lärarresurser 3

44 Sid 4 av 27 Bilaga Inledning Denna ansökan gäller inrättandet av nytt huvudområde och därmed ny examen, filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master (60 credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola. 2. Omvärldsanalys Nulägesbeskrivning och behovet av inrättandet av eget huvudområde Internationellt benämns barnmorskans huvudområde Midwifery Science eller Reproductive and Sexual Health. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) och kompetensbeskrivningen för barnmorskan (SBF 2018) är barnmorskans område sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och ska omfatta 90 högskolepoäng. De flesta lärosäten i Sverige där barnmorskeutbildning bedrivs har inrättat huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I dagsläget bedrivs barnmorskeutbildning vid tretton lärosäten i Sverige varav 10 redan har inrättat ett eget huvudområde. Dessa är Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Borås högskola, Högskolan Dalarna, Linköpings universitet, Skövde högskola, Kalmar högskola och Uppsala universitet. Sophiahemmets högskola har nyligen lämnat in sin ansökan om eget huvudområde. De som ännu återstår är Mittuniversitetet och Mälardalens högskola där huvudområdet är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (MDH). Vid Mälardalens högskola är idag ämnestillhörigheten och huvudområdet för barnmorskeprogrammet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Svenska Barnmorskeförbundet (SBF) är den professionella sammanslutningen för legitimerade barnmorskor och barnmorskestuderande. Förbundets ändamål är att främja barnmorskans professionella utveckling samt kunskapsutveckling och forskning inom barnmorskans verksamhetsområden med fokus på sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. SBF har genom det nationella utbildningsrådet varit drivande i frågan om inrättandet av eget huvudområde för lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige. Målet är att samtliga lärosäten får tillstånd att inrätta eget huvudområde. Då huvudområdet är utgångspunkten för bedömningen av barnmorskeexamens mål och kriterier är det helt avgörande för utbildningens inriktning och ämnesfördjupning. Barnmorskans ansvarsområde beskrivs i Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (2018). Kompetensbeskrivningen bygger på ett konsensusförfarande på nationell nivå och uttrycker rekommendationer med avseende på 4

45 Sid 5 av 27 Bilaga 10.2 yrkeskunnande, kompetens, förhållningssätt och erfarenhet. Den används som underlag för lärosäten, verksamheter och enskilda barnmorskor. Då ansvaret för kompetensbeskrivningen inte längre ingår i Socialstyrelsens uppdrag har SBF övertagit ansvaret och omarbeta den nuvarande kompetensbeskrivningen (2018). I kompetensbeskrivningen beskrivs Sexuell och Reproduktiv hälsa, baserat på Världshälsoorganisationens (WHO) definition: Reproductive health is defined by WHO as a state of physical, mental, and social well-being in all matters relating to the reproductive system at all stages of life. Reproductive health implies that people are able to have a satisfying and safe sex life and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when, and how often to do so. Implicit in this are the right of men and women to be informed and to have access to safe, effective, affordable, and acceptable methods of family planning of their choice, and the right to appropriate health-care services that enable women to safely go through pregnancy and childbirth. Reproductive health care defines as the constellation of methods, techniques, and services that contribute to reproductive health and well-being by preventing and solving reproductive health problems. It also includes sexual health, the purpose of which is the enhancement of life and personal relations, and not merely counseling and care related to reproduction and sexually transmitted infections. (WHO, 1998). Det är brist på barnmorskor i Sverige och rapporter från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån visar på att efterfrågan på utbildade barnmorskor kommer ytterligare att öka under de kommande tio åren. Regeringen har uppmärksammat denna brist och Mälardalens högskola har sedan vårterminen 2016 utökat antalet studieplatser på barnmorskeprogrammet med 24 %. Då utbildningsplatserna ökar leder det till ett ökat behov av handledare i vården med filosofie magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som kan handleda studenter inom huvudområdet. 3. Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Barnmorskan verkar inom flera väsentliga områden, nämligen: Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa; forskning, utveckling och utbildning samt ledning och organisation. Dessa områden ska genomsyras av en helhetssyn och etiskt förhållningssätt. Inom området Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa arbetar barnmorskan med information, 5

46 Sid 6 av 27 Bilaga 10.2 rådgivning och samtalsstöd, undersökningar och behandlingar, främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa samt säkerhet och kvalitet. Inom området forskning, utveckling och utbildning arbetar barnmorskan dessutom med undervisning och personlig och professionell utveckling. Inom området ledning och organisation arbetar barnmorskan med samverkan i vårdkedjan inom primärvård och sluten vård med ett hälsofrämjande perspektiv (Socialstyrelsen, 2006;SBF 2018). 3.1 Examen Inom barnmorskeprogrammet vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Mälardalens högskola, kan en Magisterexamen i Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad ingå. Med utgångspunkt från det som internationellt och nationellt betraktas som barnmorskans huvudområde, avser denna ansökan inrättandet av en ny examen, filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; Degree of Master (60 credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health. Efter erhållen barnmorskeexamen är legitimerade barnmorskor behöriga att söka till fortsatta studier på masternivå, samt att fortsätta på forskarutbildningsnivå och erhålla en doktorsexamen. Vid HVV finns masterprogrammet inom hälsa och välfärd med inriktning mot vårdvetenskap sedan 2016, samt forskarutbildning inrättat sedan Definition av huvudområdet - barnmorskans kompetensområde Huvudområdet Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa innebär ett tvärvetenskapligt perspektiv där olika områden såsom medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap ingår. I skärningspunkten mellan dessa områden finns barnmorskans specifika område av hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och behandlande åtgärder inom sexualitet och reproduktion. 3.3 Utbildningens omfattning och innehåll Barnmorskeprogrammets är en utbildning på avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng, som fördelas på tre terminer, varav cirka hälften av studietiden utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen präglas av tydligt forskningsanknutna klinikförberedande och verksamhetsförlagda studier vilket inkluderar kliniska och teoretiska examinationer. Särskild vikt läggs vid träning av situationer som kräver akut ingripande vid medicinska 6

47 Sid 7 av 27 Bilaga 10.2 komplikationer. 3.4 Barnmorskeutbildningens terminsindelning En översiktlig presentation av kurserna i utbildningen illustreras nedan i tabell 1. Tabell 1. Översiktlig presentation av kurser i utbildningen Termin 1 Hp Hp Huvudområde Nivåklassificering Kvinnors hälsa och livsvillkor 7.5 Folkhälsa A1N Obstetrik, gynekologi och neonatal vård 7.5 Medicinsk A1N vetenskap Normal graviditet, barnafödande och 7.5 SRPH A1N puerperium Komplikationer inom obstetrik och 7.5 SRPH A1F gynekologisk vård Termin 2 Förlossningsvård SRPH A1F Puepreral, neonatal och gynekologisk vård 7.5 SRPH A1F Valbara kurser Alt. 1. Examensarbete 15 SRPH A1E Alt. 2. Självständigt arbete 7.5 SRPH A1F Alt. 2. Amning och anknytning 7.5 SPRH A1N Termin 3 Förlossningsvård 2 15 SRPH A1F Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa 15 SRPH A1F 7

48 Sid 8 av 27 Bilaga Huvudområdets omfattning och avgränsning Barnmorskeprogrammet och huvudområdets omfattning och innehåll utgår från kunskapsbaserad forskning inom Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa avser omfatta kurser om 75 högskolepoäng (tabell 2). Tabell 2. Huvudområdets omfattning i Barnmorskeprogrammet Termin Termin 1 Termin 2 Termin 3 Totalt Högskolepoäng Sexuell, Reproduktiv och perinatal hälsa* Medicinsk vetenskap Folkhälsa *nuvarande huvudområde Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 3.6 Vetenskaplig grund Barnmorskans vetenskapliga grund, utbildning och profession skiljer sig från närliggande discipliner och professioner inom vård och hälsa, som exempelvis sjuksköterskeutbildningen. Syntesen av dessa områden utgör barnmorskans specifika område av hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och behandlande åtgärder inom sexualitet och reproduktion. Kurser inom huvudområdet kommer att utgöras av 75 högskolepoäng. Den teoretiska basen i barnmorskeutbildningen utgörs av olika teorier och modeller, som till exempel anknytningsteorin (Bowlby, 1969;1973;1980), där anknytningsbeteendet mellan spädbarn och vårdnadshavare beskrivs och förklaras. Transitionsteori är en annan teori som kan förklara föräldraskap och övergången från barn till tonåring (Meleis, 2010). En modell för att förklara interaktionen mellan kvinnan och barnmorska, är till exempel Att stödja och stärka (Berg & Lundgren, 2010) tillämpbar i samband med barnafödande. Brittiska forskare och författare har även kopplat teori och forskning till praktiskt utövande (Bryar & Sinclair, 2011; Cuett & Bluff, 2006; Proctor & Renfrew, 2000). Begrepp och modeller inom folkhälsovetenskap exempelvis salutogenes, empowerment och sense of coherence (Antonovsky, 1987; Hermansson & Mårtensson, 2011) används ofta, inom mödrahälsovård och ungdomsmottagningsverksamhet. Genusteorier och intersektionalitet är användbara för att förklara vad som formar sociala beteende med hänsyn tagen även till etnicitet, ålder och klass (Hirdman, 1988, 1990; Conell, 2002; Lundahl, 2006). Magisterarbetet Examensarbetet med en omfattning av 15 högskolepoäng är obligatoriskt för att erhållandet av filosofie magisterexamen i 8

49 Sid 9 av 27 Bilaga 10.2 huvudområdet. I kursen ska studenten fördjupa sina kunskaper inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenten ska fördjupa och tillämpa sina kunskaper i vetenskapsteori, forskningsmetodik och forskningsetik genom ett självständigt examensarbete (kursplan VAE041). Examensarbetet bedöms i relation till den enskildes insats men genomförs som regel tillsammans med annan student. Examinationen består av ett examensarbete 15 högskolepoäng, muntlig och skriftlig examination vid PM, opponentoch respondentskap. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Huvudområdet synliggörs i barnmorskeprogrammet genom kursplanernas lärandemål i utbildningen och omfattar både nationella och internationella perspektiv på kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, samt rättigheter under hela hennes livscykel. Inom området studeras och utvecklas kunskap om graviditet, födelsen, det nyfödda barnet, föräldraskapet avseende normala processer och dess avvikelser, sexualitet, familjeplanering, reproduktion, kvinnohälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv. Fokus ligger på barnmorskans förebyggande, vårdande och behandlande arbete med och för kvinnan, barnet och familjen. 4. Motiv för inrättande av nytt huvudområde Både internationellt och nationellt benämns barnmorskans område Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och vid majoriteten av de lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige har eget huvudämne inrättats. 4.1 En omvärldsanpassning Vid Mälardalens högskola är idag ämnestillhörigheten och huvudområdet för barnmorskeprogrammet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förankringen till högskoleförordningen (SFS 1993:100) och Socialstyrelsens (2006) begreppsbestämning av barnmorskans huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa saknas vid Akademin för hälsa vård och välfärd. 4.2 Utbildningens innehåll och kvalitet samt konkurrenskraft Barnmorskeprofessionen står inför stora utmaningar med krav på högre vetenskaplig kompetens och klinisk säkerhet. Ständiga utmaningar i samhället med ett förändrat sjukvårdspanorama, en förändrad hälso-och sjukvårdsstruktur med en alltmer specialiserad och högteknologisk vård som ställer krav på en ständig kunskaps utveckling av hälso-och 9

50 Sid 10 av 27 Bilaga 10.2 sjukvården. För barnmorskeprogrammet skulle det nya huvudområdet påverka utbildningens innehåll, kvalitet och studenternas professionella utveckling på ett positivt sätt, vilket skulle främja attraktionskraften till utbildningen och stärka konkurrenskraften gentemot andra lärosäten. Dessutom kan samverkan och utbyte med andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning med eget huvudområde underlättas, särskilt i samband med externa examinationer av vetenskapligt arbete för generell examen. Ur studentperspektiv skulle det egna huvudområdet ge specifik inriktning som underlättar för studenterna att tidigt i utbildningen identifiera sig med barnmorskans kunskapsområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Dessutom kan det bidra till ökad anställningsbarhet både nationellt och internationellt samt specifikt inom FN-organet, där Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och rättigheter är ett prioriterat område. 4.3 Samhällets behov av välutbildade barnmorskor Det är brist på barnmorskor i Sverige och rapporter från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån visar på att efterfrågan på utbildade barnmorskor kommer öka ytterligare under de kommande 10 åren på grund av stora pensionsavgångar. Regeringen har uppmärksammat denna brist och Mälardalens högskola har sedan vårterminen 2016 utökat antalet studieplatser på barnmorskeprogrammet med 24 %. 4.4 Sammanställning av motiv för inrättande av nytt huvudområdet Enligt både Högskoleförordningen (SFS 1993:100), och Socialstyrelsens begreppsbestämning (2006) är barnmorskans huvudområde sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I barnmorskans kompetensbeskrivning (2018) är kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Internationella barnmorskeförbundets styr-och policydokument ligger till grund för barnmorskans kunskaps- och kompetensområden. Kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa är väl definierat och skiljer sig från andra närliggande discipliner och professioner inom vård och hälsa. Inrättandet av huvudområdet är en modernisering och omvärldsanpassning både nationellt och internationellt då 10 av tretton lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige redan har inrättat eget huvudområde. Främja en hållbar utveckling genom ökad nationell samverkan mellan lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning, särskilt avseende handledning och granskning av magisterarbeten. 10

51 Sid 11 av 27 Bilaga 10.2 Främja internationellt utbyte inom utbildning och forskning mellan lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning och bidra till ökad attraktionskraft både av studenter och lektorer Ökat behov av barnmorskor med magisterexamen för handledning av ökad andel barnmorskestudenter i klinisk verksamhet då utbildningsplatserna behöver ökas vilket då leder till behov av fler barnmorskor med rätt kompetens (magisterexamen), och barnmorskor som kan göra adekvata bedömningar i en alltmer hög specialiserad vård. Kongruens mellan barnmorskeutbildningens huvudsakliga innehåll och det nya huvudområdet, den föreslagna utbildningsplanen och de reviderade kursplanerna. Inrättandet av huvudområdet skulle leda till att studentens ämnesområde för examensarbete är i linje med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt ge en filosofie magisterexamen i Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa istället för. Idag väljer studenten ett ämne för examensarbetet inom kunskapsområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, men de erhåller en examen i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Ökad professionalisering genom att huvudområdet framträder och synliggörs i utbildningsplan och kursplaner vilket kommer att underlätta och påskynda lärprocessen för barnmorskestudenten i omställningen från sjuksköterskans huvudområde till barnmorskans huvudområde. Kvalitetssäkring i samband med UKÄ-granskning, då utbildningen bör granskas utifrån det föreslagna huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Då huvudområdet är utgångspunkten för bedömningen av barnmorskeexamens mål och kriterier är det helt avgörande för utbildningens inriktning och ämnesfördjupning. Stärker och bidrar till tydligare profilering av barnmorskeprogrammet vid Mälardalens högskola och utbildningens position samt konkurrenskraft gentemot andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning. Det kan främja både ökat söktal av studenter och stärkt attraktionskraft av lektorer till MDH. 5. Förutsättningar MDH kännetecknas av utbildning av hög kvalitet och ett 40-årigt nära samarbete och samverkan med det omgivande samhället, det vill säga näringsliv och offentlig sektor. Varje år samarbetar MDH tillsammans med landsting, kommuner, företag och organisationer i hundratals 11

52 Sid 12 av 27 Bilaga 10.2 projekt. Detta bidrar till att studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden. MDH har idag studenter som läser kurser och program inom ett stort utbud av utbildningar med fokus på fyra utbildningsområden; ekonomi, hälsa, lärarutbildningar samt tekniska utbildningar. MDH bedriver forskning i samverkan med det omgivande samhället, regionalt, nationellt och internationellt framförallt inom teknik samt hälsa, vård och välfärd. Inom barnmorskeprogrammet är den samlade kompetensen god då samtliga lektorer är disputerade inom området och har pedagogisk utbildning. I lärarteamet ingår en adjungerad professor som är barnmorska och tre lektorer som är barnmorskor och under docentmeritering. Lektorerna är engagerade i undervisning och examination på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå. Lektorerna medverkar i Svenska barnmorskeförbundets nationella utbildningsråd som driver kvalitetsfrågor inom huvudområdet. Utbildningsrådet samordnar samtliga lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige, regelbundna möten och nationella konferenser anordnas. 5.1 Utbildningen organisation och utformning Barnmorskeprogrammets 90 högskolepoäng fördelas på tre terminer, varav cirka hälften av studietiden utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen präglas av tydligt forskningsanknutna klinik förberedande och verksamhetsförlagda studier vilket inkluderar kliniska och teoretiska examinationer. Särskild vikt vid träning av situationer som kräver akut ingripande vid medicinska komplikationer. Termin 1, 30 högskolepoäng Under första terminen inhämtar studenten kunskaper i kvinnohälsa, vårdvetenskap och medicinsk vetenskap med fokus på området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt fördjupade kunskaper om reproduktionsorganens anatomi och fysiologi, okomplicerad graviditet och förlossning, puerperium, amning och nyföddhetsvård. Vidare studeras gynekologiska sjukdomar, infertilitetsproblematik och andrologi samt antikonception. Viktiga inslag är fältstudier inom barnmorskans arbetsfält, klinikförberedande praktiska övningar och scenario träning. Terminen avslutas med en teoretisk kurs med fokus på komplikationer vid graviditet och förlossning. Termin 2, 30 högskolepoäng Under andra terminen ingår under en tio veckors period verksamhetslagd utbildning inom förlossningsvård, gynekologisk vård, BB-vård och neonatalvård. Det genomförs också en kurs i examensarbete inom sexuell och reproduktiv hälsa omfattande 15 12

53 Sid 13 av 27 Bilaga 10.2 högskolepoäng. alternativt kan studenterna välja en valbar kurs i amning och anknytning omfattande 7.5hp, och ett självständigt arbete omfattande 7.5 högskolepoäng. Termin 3, 30 högskolepoäng Den sista terminen ägnas huvudsakligen åt verksamhetsförlagd utbildning inom förlossningsvård, mödrahälsovård, specialistmödravård och ungdomsmottagningsverksamhet samt inom valbar verksamhet. Den verksamhetsförlagda utbildningen varvas med teoretiska studieuppgifter, seminarier och examinationer som är både teoretiska och kliniska. För att säkerställa progressionen och att studenterna uppnår målen för avancerad nivå genomförs regelbunden översikt av kursplaner med hjälp av bl.a. studenternas kursvärderingar. Det sker en successiv fördjupning under utbildningen vilket innebär att litteraturen blir alltmer krävande liksom komplexiteten i examinationsuppgifterna. Litteraturen är kopplad till aktuell nationell och internationell forskning. Verksamhetsförlagd utbildning Barnmorskeprogrammet är en utbildning på avancerad nivå vilket även ställer krav på de kliniska verksamheterna, där den verksamhetsförlagda utbildningen sker. Lektorerna inom barnmorskeprogrammet ansvarar för varsin VFU-region, och medverkar regelbundet vid VFU-bedömningar och reflektionssamtal tillsammans med handledare och student samt vid patientfallsseminarier tillsammans sakkunniga, handledare och övrig personal vid respektive klinik. Seminarierna utgår från klinisk praxis och diskuteras i relation till evidensbaserad kunskap, vilket främjar kunskapsutvecklingen och samarbetet med den kliniska verksamheten. 5.2 Utbildningsmiljö Studentinflytande Studentrepresentanter på barnmorskeprogrammet inbjuds och medverkar regelbundet på utbildningsråd/lektorsmöten varje månad, där de har möjlighet att framför sina synpunkter på utbildningen. Studenternas muntliga och skriftliga utvärderingar av kurser och program ligger till grund för de förbättringar som regelbundet genomförs. Barnmorskestudenter med programstart vårterminen 2018, har informerats om pågående arbetet med inrättande av nytt huvudområde. Samtliga studenter var enade om att ändring från nuvarande huvudområde vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är relevant utifrån barnmorskans specifika område inom sexuell, 13

54 Sid 14 av 27 Bilaga 10.2 reproduktiv och perinatal hälsa. Studentgenomströmningen i programmet är mycket hög (ca 98 %). Samverkan inom akademin med specialistsjuksköterskor Inom akademin finns en nära samverkan mellan lektorer och lärare i olika program på avancerad nivå. Detta gäller framförallt inom det nuvarande huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Samverkan med representanter för den verksamhetsförlagda utbildningen Det sker en kontinuerlig strävan att höja den akademiska kompetensen hos de kliniska handledarna. Detta kan göras på flera sätt. Från lärosätet erbjuds regelbundna kompetensutvecklingsdagar för kliniska handledare till berörda verksamheter. Dessa tillfällen brukar vara väl frekventerade och uppskattade. För att stärka samverkan och kvalitén i utbildningen erbjuds dessutom regelbundna samverkansmöten mellan verksamheterna inom de orter där den verksamhetsförlagda utbildningen är lokaliserad i kommuner och landsting i Sörmlands län, Region Västmanland och Örebro län. Ett nära samarbete med verksamheten finns även när det gäller färdighetsträning i akuta obstetriska operationer och handläggning av asfyxi hos nyfödda barn Internationalisering Inom barnmorskeprogrammet finns möjlighet till internationella utbyten som kan bidra till en kvalitetshöjning av utbildningens innehåll. Genom det internationella lärar-och studentutbytet kan kunskapen och medvetenheten om globala frågor öka, som betydelsen av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet, människors lika värde, miljö/klimat frågor, fattigdomsbekämpning, hållbar och ekonomisk utveckling samt hälsa-vård och välfärd. Många av dessa områden ryms inom FNs globala mål som skall uppnås till 2030 (SDG2013). Dessa aspekter integreras i utbildningen och kan ytterligare fördjupas genom det internationella utbytet, särskilt avseende den Sexuella, Reproduktiva och Perinatala hälsan och rättigheter, för kvinnor och deras familjer, inklusive ungdomars hälsa och livsvillkor (mål 3). Europeiskt utbyte På barnmorskeprogrammet finns sedan många år tillbaka ett studentoch lärarutbyte med Brightons universitet i Storbritannien. Detta utbyte har utvecklats till ett internationellt nätverk, Midwives Moving On (MIMO), och förutom Brighton University, ingår två lärosäten i Belgien, Karel de Grote University College, Antwerpen och Haute 14

55 Sid 15 av 27 Bilaga 10.2 Ecole de Namur Liège Luxembourg. I början av 2017 tecknades överenskommelsen, Memorandum of Understanding. I dokumentet beskrivs den internationella modulen som utvecklats för att säkerställa utbytets kvalitet och utformning. I huvudsak består utbytet av fältstudier under två veckor inom barnmorskans verksamhetsområden i respektive land, möten i den akademiska miljön med studenter och lärare, reflektioner kring olika arbetssätt och vårdkulturer. Ett årsmöte genomförs i ett av länderna, då bland annat en heldags workshop genomförs, där barnmorskestudenterna kritiskt får granska framförallt de olika ländernas förlossningsrutiner och presenterar sina resultat i form av en posterutställning. Syftet är att stimulera till kritisk och evidensbaserat tänkande samt inspirera till internationella studier. Utomeuropeiskt utbyte Under våren 2011 skrev fem thailändska studenter magisteruppsats vid Mälardalens högskola och handleddes bland annat av lektorer på barnmorskeprogrammet. Ett samarbete med Mälardalens högskola och Shrimarasakam Nursing College i Thailand pågick och en kurs i Reproduktiv och Perinatal hälsa ur ett interkulturellt perspektiv genomfördes där svenska barnmorskor studerade i Thailand. Sedan 2015 har HVV ett samarbete med Bharati Vidyapeeth Deemed University, Pune, i Indien etablerats bestående av ett Linnaeus Palme utbyte för lärare och studenter om perioder av tre respektive 12 veckor. Inom sjuksköterske- och barnmorskeprogrammet har sex inkommande och två utresande lärare ingått. Erfarenhets- och kunskapsutbytet har varit berikande och bidragit till ökad förståelse för kvinnor och barns livsvillkor i Indien/utvecklingsländer och hur det kan påverka den sexuella- och reproduktiva hälsan, särskilt avseende mödra- och barnadödligheten. Det ömsesidiga intresset och utbytet mellan parterna har bidragit till fortsatt utbyte och överföring av evidensbaserad kunskap i båda riktningar. Genom utbytet har de internationella relationerna fördjupas då en kontinuitet skapas i utbytet och gemensamma angelägna områden har identifieras. Detta har främjat en hållbar utveckling genom exempelvis förbättringar av kursplaner och kursmål vid respektive lärosäte, samt initierat forskningssamarbeten. 5.4 Forskningsanknytning i utbildningen Barnmorskeprogrammet och huvudområdets omfattning och innehåll utgår från kunskap baserad på forskning inom området sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lektorerna är forskningsaktiva och har ett stort forskarnätverk som bidrar till en kontinuerlig kunskapsutveckling och aktuell forskningsanknytning i utbildningen. Genom hela utbildningen och i varje kurs finns lärandemål med 15

56 Sid 16 av 27 Bilaga 10.2 forskningsanknytning där studenten ska kunna söka, analysera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom huvudområdet kopplat till specifika studieuppgifter som examineras både muntligt och skriftligt som tillexempel artikel-och PM-granskning. Alla kurser baseras på aktuell litteratur som är forskningsbaserad. Forskare föreläser i alla kurser och lektorerna inom programmet föreläser om sina respektive forskningsfält. När det är möjligt kan studenter få ta del av forskningsmaterial för examensarbete. I dagsläget produceras magisterarbeten årligen som handleds och/eller examineras av disputerade lektorer inom programmet. Barnmorskor i Sverige är ledande i Europa när det gäller antalet disputerade inom området. Av förbundets cirka 6000 medlemmar är idag 150 disputerade. Svenska Barnmorskeförbundet har ett vetenskapligt råd, ett etiskt råd, ett utbildningsråd och ett internationellt råd och ger ut en populärvetenskaplig tidskrift Jordemodern samt en vetenskaplig internationell tidskrift Sexual and Reproductive Health. Årligen anordnas vetenskapliga konferenser där både lektorer och studenter deltar. SBF tillhör den internationella organisationen International Council of Midviwes som har en egen etisk kod. 5.5 Lärarkompetens Personal; Lärarkompetens och lärarkapacitet Lärarna inom barnmorskeprogrammet har en god ämnesmässig och akademisk kompetens inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I lärarteamet finns en adjungerad professor som är barnmorska och tre lektorer som är disputerade barnmorskor som bedriver forskning inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. En specialistläkare inom obstetrik och gynekologi kliniskt verksam vid kvinnokliniken, Västerås sjukhus, är affilierad till lärosätet och undervisar i barnmorskeprogrammet. Totalt är drygt tre heltidstjänster vid lärosätet knutna till Barnmorskeprogrammet, externa gästlärare/forskare med specifik kompetens inom områden med hög relevans för huvudområdet, exempelvis fosterdiagnostik och ultraljud, förekommer i begränsad omfattning (Bilaga D). Vi bedömer att lärarkompetensen är adekvat samt står i proportion till utbildningen, handledning och examination. Kompetensutveckling Inom barnmorskeprogrammet har lektorerna 20 procent av heltid avsatt för forskning, denna tid kan ökas baserat på ekonomiska förutsättningar och prioriteringar. Plan för kompetensutveckling uppdateras regelbundet i samband med medarbetarsamtal. Vetenskapliga artiklar 16

57 Sid 17 av 27 Bilaga 10.2 från lärarteamet produceras regelbundet i internationella vetenskapliga tidskrifter. Regelbundna högskolegemensamma seminarier erbjuds alla lärare vid lärosätet. Kompetensutveckling sker även genom tvärvetenskapliga kollegier för lektorer och lärare i specialist sjuksköterske- och barnmorskeprogrammet och forskningsseminarier i specifika forskargrupper vid lärosätet. Professorerna inom akademin för hälsa vård och välfärd arrangerar regelbundet andra högre seminarier för forskare och lärare vid lärosätet. 5.6 Forskningsaktivitet Forskningsprofilen hos akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) är mångvetenskaplig och forskningsaktiviteterna är inriktade på tre fokusområden; Hållbart arbetsliv, livsstil och hälsa, Hälso- och välfärdsteknik i ett användarperspektiv samt Personcentrerad vård och omsorg. Forskningen har det professionella kunskapsintresset och praktikerrelevans som utgångspunkt. Lektorerna inom barnmorskeprogrammet medverkar i flera forskargrupper och nätverk som bedriver forskning inom Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa med inriktning mot hälsa, välfärd och samhället, så som ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och livsstil, vårdrutiner som främjar familjens tidiga anknytning i samband med barnafödande samt, samvård mellan föräldrar och barn utifrån ett barnrätts-och jämlikhetsperspektiv (skydd, omsorg, utveckling, delaktighet). Flera större forskningsprojekt bedrivs vid HVV både med nationell och internationell samverkan med inriktning inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och bedriver doktorandhandledning. Samtliga lektorer inom barnmorskeprogrammet ingår i en gemensam forskargrupp på akademin Barns skydd, omsorg, utveckling & delaktighet (Chip4). Fokus för forskargruppen är på barns och ungas delaktighet i olika vardagssammanhang bland annat familj och vård utifrån ett barnrättsperspektiv. Syftet är att genom att generera kunskap om barns vardagsmiljöer och sammanhang stärka barns rättigheter, utveckling och hälsa med delaktighet som grund. Forskargruppen har ett tvärvetenskapligt perspektiv där forskare och doktorander från olika discipliner ingår. Forskning bedrivs inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, där lektorerna i barnmorskeprogrammet (MV, MW, MM) tillsammans kompletterar huvudområdets omfattning sexuell (MM, MV), reproduktiv (MV, MW, MM) och perinatal (MV, MW) hälsa. Målet med den vetenskapliga produktionen är att fortsätta producera 1-3 vetenskapliga artiklar per lektor och år. Samproduktion sker med Kvinnors och barns hälsa, KI; Obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning, Uppsala universitet; Centrum för klinisk forskning, Region Västmanland/Uppsala Universitet; University of Lancaster, England. En lektor i barnmorskeprogrammet är doktorandhandledare 17

58 Sid 18 av 27 Bilaga 10.2 för en Thailändsk och Chilensk forskarstuderande med barnmorskebakgrund och ingår även i forskargruppen Välfärdsforskning (Welfare research Group). Forskargruppens fokus handlar i huvudsak om att förstå den komplexitet som finns i hur människor upplever sitt vardagsliv i relation till de strukturella villkoren i form av medborgarskapets förutsättningar både när det gäller möjligheter och begränsningar. Det långsiktiga målet för forskargruppen är att jobba med projekt som undersöker förändringar i människors livsvillkor på makronivå och även beteenden på mikronivå. Vidare handlar det om att analysera hur detta kan hänga ihop med strukturella förutsättningar som socialpolitik och arbetsmarknad. I detta inryms begrepp som mänskliga rättigheter som även kan kopplas samman med rådande värderingar och attityder om olika mänskliga företeelser. Samproduktion sker med bland annat Hälsoministeriet i Thailand och Hälsoministeriet i Chile. 5.7 Lektorernas pågående forskningsprojekt med inriktning inom huvudområdet 1. Thai and Swedish young people s living conditions, lifestyles and sexuality A comparative study from a health and welfare perspective, doctoral student project 2. Fathers care of the newborn infant after caesarean section in Chile in relation to different caring models, doctoral student project 3. Midwifery and Ethical dilemmas from a gender perspective, in collaboration with Roskilde University in Danmark and Umeå University 4. Gender egalitarianism and the impact of free-to-view internet pornography on young people: a comparative study between the UK and Sweden 5. D-vitamin till gravida somaliska kvinnor och deras förlossningsutfall, doktorandprojekt 6. Ungdomars reproduktiva livsplan 7. Utveckling av en digital applikation som fångar ungdomars hälsa och behov av stöd på ungdomsmottagningar 8. PHUK-Psykisk hälsa bland unga kvinnor 9. Familjer med två mammor- erfarenheter och stöd från mödra- och barnhälsovården, doktorand projekt 6. Utformning, genomförande och resultat Barnmorskeutbildningen mål utformas utifrån det som angivits i Högskolelagen (SFS 1992:1434) och Högskoleförordningen examensordning (SFS 1993:100), för att säkerställa att studenterna når examensmålen. Utbildningen följer Europarådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG) och 18

59 Sid 19 av 27 Bilaga 10.2 kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (Socialstyrelsen 2006; Svenska barnmorskeförbundet 2018) Inom barnmorskeprogrammet är samtliga kurser på avancerad nivå och detta innebär en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Kurser som bygger upp examen i utbildningen och avser en succesiv progression och fördjupning samt breddning i förhållande till eventuell magisterexamen och anges i den ordning som de läses (tabell 1). Kursplanernas lärandemål är specifika med tydlig konstruktiv länkning till läraktiviteter, examinationer och utbildningens examensmål. Specifik progression inom området avser bland annat studenternas förmåga till självständigt arbete i komplexa situationer, förebyggande och hälsofrämjande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt, v.g. se examensmatris (bilaga C). I termin 1 ingår kurser om kvinnors hälsa och livsvillkor omfattande 7.5 högskolepoäng; obstetrik, neonatologi och gynekologi omfattande 7.5 högskolepoäng; okomplicerad graviditet och barnafödande omfattande 7.5 högskolepoäng. I den senare kursen påbörjas planeringen av ett självständigt arbete i form av en PM-skiss där ämnesområdet identifieras, avgränsas och preciseras. Termin 1 avslutas med en fördjupnings kurs i obstetrik och gynekologi omfattande 7.5 högskolepoäng. I termin 2 är utbildningen indelad i två omväxlande 10 veckors perioder med parallella kursblock/spår. Ett spår med kurser i kliniska studier som bedrivs inom förlossnings-, BB och gynekologisk vård samt ett teoretiskt spår där det självständiga examensarbetet genomförs omfattande 15 högskolepoäng alternativt 7,5 högskolepoäng (samt kurs i amning och anknytning omfattande 7.5 högskolepoäng). Den tredje och avslutande terminen består av kliniska studier inom mödrahälsovård, ungdomsmottagning, antikonception samt en valfri klinisk placeringsvecka med möjlighet till internationellt utbyte; dessutom ingår fördjupningskurs i förlossningsvård. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten övervaka minst 100 förlossningar samt under handledning biträtt hälften av dessa under förlossning. 6.1 Genomförande I Barnmorskeprogrammet pågår ett ständigt kvalitetsarbete med kursutveckling och i samband med ansökan om inrättande av eget huvudområde har en översyn av utbildningsplan och kursplaner genomförts. De ändringar som önskas göras utifrån den nya examensutgången samt nytt huvudområde är att i dessa dokument ändra benämningar i basdata och ersätta Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, samt vårdvetenskap med inriktning mot barnmorskans område - sexuell och reproduktiv hälsa, med Sexuell, reproduktiv och 19

60 Sid 20 av 27 Bilaga 10.2 perinatal hälsa. I utbildningsplan önskar vi ersätta skrivelsen Filosofie magisterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science with Specialization in Nursing) med Filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master of Science (60 Credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health). Förslag till reviderad utbildningsplan (bilaga A) och kursplaner bifogas (bilaga kursplaner 1-7b). Dessutom åskådliggörs förslag till revideringar i Examens-och kursmatris för bedömning av lärandemålen i relation till huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och till de nationella examensmålen (Bilaga C. Examens-och kursmatris). Dessa dokument är ännu inte fastställt i avvaktan på tillstånd att utfärda examen inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 6.2 Resultat Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som huvudområde avser kurser inom området med successiv fördjupning och breddning som kommer att utgöras av 75 högskolepoäng (tabell 2). Generell examen Filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa avser omfatta 60 högskolepoäng. ). I dagsläget produceras magisterarbeten årligen som handleds och/eller examineras av disputerade lektorer inom barnmorskeprogrammet. Ett tvärvetenskapligt perspektiv där även medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap kan ingå. Syftet är att säkra bred och fördjupad kunskap inom huvudområde, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Lärandemål är att studenten ska kunna; 1 identifiera och avgränsa ett problemområde relevant för barnmorskor inom huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och formulera ett syfte i relation till detta; 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde; 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod; 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet; 5 bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data; 6 beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete; 7 kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram; 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och barnmorskors yrkesområde inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende 20

61 Sid 21 av 27 Bilaga 10.2 valt problemområde; 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete. Andelen barnmorskestudenter som ansöker om magister i nuvarande huvudområde är ca 85 %. 6.3 Benämning Det nya huvudområdet benämns sexuell reproduktiv och perinatal hälsa, samt filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master (60 credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health. 6.4 Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Utbildningsprogrammen vid Mälardalens högskola har som särskild målsättning att bidra till insikt att främja ökad medvetenhet om jämställdhet, jämlikhet och mångfald. Jämställdhetsaspekten avspeglar sig i innehållet i de olika kurserna. Kvinnohälsan är central ur ett livsperspektiv. Partnerns betydelse och delaktighet i samband med graviditet och barnafödande beaktas och ges stort utrymme i utbildningen. Studenterna tränas i ett professionellt och etiskt förhållningssätt i vård mötet. Kurserna i barnmorskeprogrammet berör en variation av olika perspektiv och riktar sig till både mammor och pappor med olika familjebildningar, som samkönade föräldrar exempelvis två mammor, eller pappor, som kan utgöras av olika konstellationer. Attitydskapande seminarier genomförs i samtliga kurser. Målsättningen ät att utbilda barnmorskor som blir väl förberedda att medverka i både nationella och internationella sammanhang som kan bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet. Därför är Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) en prioriterad fråga och central för att förbättra både kvinnors, men även mäns situation. Internationellt är en målsättning att minska mödradödlighet (Utrikesdepartementet, 2006; Världshälsoorganisationen WHO, Förenta Nationerna UN). Oplanerade graviditeter, graviditetskomplikationer och osäkra aborter leder till ökad mödra- och barnadödlighet i ett internationellt perspektiv. Andra perspektiv som berörs är sexuellt överförbara infektioner inklusive HIV/AIDS såväl nationellt som internationellt, jämställdhet och jämlikhet, mångfald/intersektionalitet liksom heteronormativitetet utifrån Diskrimineringslagen (SFS 2016:82). 21

62 Sid 22 av 27 Bilaga Hållbar utveckling Genom utbildning och forskning arbetar MDH och HVV på olika sätt för att möta de 17 globala målen och Agenda 2030 (UN, 2015; Regeringskansliet, 2015). Fokus i de globala målen ligger bland annat på Sexuell, Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) och att bidra till en minskad mödra- och barnadödligheten genom att sprida och implementera evidensbaserad kunskap. Dessa färdigheter säkerställs inom ramen för utbildningen till barnmorska och Svenska barnmorskor har ett gott renommé såväl nationellt som internationellt. Även internationellt finns goda möjligheter för barnmorskor att utöva sin profession. 7.1 Samverkan med andra lärosäten Mälardalens Högskola är det lärosäte i Sveriges mittregion där barnmorskeutbildning bedrivs och genom bland annat samverkan med SBFs nationella utbildningsråd har vi akademiskt utbyte med övriga barnmorskeutbildningar i Sverige. Samverkansöverenskommelse finns med Barnmorskeutbildning vid Högskolan Dalarna i Falun avseende granskning av magisterarbeten med inriktning mot sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Dessutom har samverkan med Umeå Universitet initierats avseende etiska- och jämställdhetsaspekter inom ämnet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Vidare planeras att utveckla delade föreläsningar via webbaserad teknik och gemensamma examinationstillfällen för ökad flexibilitet som ett led i att kvalitetssäkra utbildningarna utifrån måluppfyllelse och progression. Ytterligare att mer specifikt analysera hur lärandemål, undervisning, undervisningsformer och examination är samstämmiga mellan lärosätena. Revidering av kursplaner och studiehandledningar kommer att ske fortlöpande som en del av kvalitetssäkringsarbetet. 7.2 Samverkan med det omgivande samhället Inom ramen för utbildningen sker ett samarbete framförallt med representanter för de olika regionerna i Västmanland, Sörmland och i Örebroregionen där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Alla lektorer besöker regelbundet VFU-klinikerna i samband med bedömningssamtal, där förutom studenterna även handledare och huvudhandledare/adjungerade kliniska adjunkter deltar. Representanter från respektive klinik deltar regelbundet i undervisningen och på samverkansmöten och handledare bjuds in till återkommande temadagar, seminarier och examinationer på högskolan. Mälardalens högskola har avtal med varje VFU-region som reglerar antalet VFU-platser. En studierektor för varje region koordinerar VFU- 22

63 Sid 23 av 27 Bilaga 10.2 placeringarna i samverkan med VFU-handläggare på akademin. Samtliga studierektorer medverkar i regelbundna samverkansmöten där utvärdering av VFU-placeringar sker. Antalet VFU-platser påverkar/styr studentantalet i programmet. För att möta upp regeringens krav på utökade studieplatser har barnmorskeprogrammet omstrukturerats i samverkan med samtliga VFU-kliniker och mottagningar. Det resulterade i en ökning av studieplatser med 24 % och att det numera finns två parallella spår i termin två. Spår ett innebär att halva kursen skriver ett vetenskapligt arbete om antingen 7.5 högskolepoäng eller 15 högskolepoäng och den andra halvan inleder sin VFU-placering. Efter 10 veckor byter studenterna spår. Konsekvenser av detta är, förutom fler studieplatser i programmet, ökat antal magisterarbeten och fler studenter i VFU. Det har medfört ökat behov av VFU-handledare med magisterexamen. Barnmorskeprogrammet har genomfört ett flertal fristående kurser om högskolepoäng under åren , exempelvis Sex- och samlevnadskurser, på både grund- och avancerad nivå samt Amning och anknytning, vilka har varit sökbara för både yrkesverksamma och studenter. Samverkan och undervisningsinsatser sker även med andra utbildningar, som sjuksköterskeprogrammet, specialist sjuksköterskeutbildningar, folkhälsovetenskapliga programmet och forskarutbildningen på akademin. Lektorernas forskning har rönt uppmärksamhet vilket innebär att de är inbjudna föreläsare till andra universitet och högskolor, samt medverkar regelbundet i media. Lektorerna har även producerat flera läromedel som riktar sig till både studenter och yrkesverksamma. 8. Beskrivning av konsekvenser, t.ex. för studenter, huvudområdet vårdvetenskap Den specifika ämnesinriktningen skulle påverka utbildningens innehåll, kvalitet och studenternas professionella utveckling på ett positivt sätt, vilket kan främja attraktionskraften till utbildningen. Samverkan och utbyte med andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning med eget huvudområde skulle underlättas. Ständiga utmaningar i samhället kräver en omvärldsanalys och fördjupning av ämnesområdet, så som barnmorskans hälsofrämjande och rådgivande roll inom abortvård i hemmet, kontinuerligt stöd och tidig hemgång i samband med barnafödande, vård av för tidigt födda barn och dess familj och uppsökande verksamhet gällande cervixscreening samt rådgivning för den äldre kvinnan med partner. 23

64 Sid 24 av 27 Bilaga 10.2 Studentperspektiv Inrättandet av det egna huvudområdet ger en specifik ämnesinriktning som underlättar för studenterna att tidigt i utbildningen identifiera sig med barnmorskans kunskapsområde Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa. Tvärprofessionell samverkan Samtliga inom specialistsjuksköterskegruppen är positiva till inrättandet av huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Det finns en lång tradition av samverkan mellan programmen och således inga farhågor att detta skulle försämras. Tvärtom ser man det enbart positivt om barnmorskeprogrammet kan få en tydligare profil genom inrättandet av eget huvudområde och filosofie magisterexamen i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnmorskeprogrammet avser heller inte att utgöra en ny organisatorisk enhet. Det finns en ömsesidig ambition och intresse om fortsatt samverkan och utbyte med specialistsjuksköterskegruppen och med ämnesgruppen vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad samt tvärprofessionellt forskningssamarbete. Inrättande av huvudområdet ses som berikande för akademin. Barnmorskeprogrammet är ett prioriterat område för lärosätet och med anledning av det utökade antalet studieplatser och inrättande av nytt huvudområde önskas nyanställning av lektor och professor. En ämnesansvarig för det nya huvudområdet kommer att tillsättas. Detta för att tillgodose en hållbar utveckling av huvudområdet och utveckla samt fördjupa forskningsanknytningen vid lärosätet. 9. Förslag till övergångsbestämmelser Föreslagen utbildningsplan (bilaga C) avser gälla för utbildning från vårterminen Behörighetskrav för enskilda kurser finns för fortsatta studier inom programmet, se varje enskild kursplan (bilaga kursplan 1-7b). Studenter som påbörjat barnmorskeprogrammet enligt föregående utbildningsplan, och som efter uppehåll återupptar studier, kommer fortsättningsvis studera enligt utbildningsplan i huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Tidigare Filosofie magisterexamen i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kan kompletteras med ny magisterexamen i Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa om ingående kurser lästs inom barnmorskeprogrammet. Tidigare kurser som lästs i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom barnmorskeprogrammet klassas som huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 24

65 Sid 25 av 27 Bilaga

66 Sid 26 av 27 Bilaga Kortfattad redogörelse om arbetsprocessen Arbetsprocessen med ansökan har skett i dialog med ett flertal lärosäten som tidigare inrättat eget huvudområde i barnmorskeutbildningen. En arbetsgrupp inom akademin har utformat ansökan och en intern gransknings process har genomförts. Förankringsarbetet har skett internt och externt. I samband med samverkansmöten i de regioner där verksamhetsförlagd utbildning bedrivs har man ställt sig positiv till inrättandet av eget huvudområde. Inför inrättande av eget huvudområde i Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa har utbildningsplan (bilaga A) och kursplaner (bilaga B) anpassats till det nya huvudområdet, vilket medfört en tydligare förankring av befintlig utbildningsplan och kursplaner från nuvarande huvudområde vårdvetenskap, till Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa (bilaga C. Examensmatrisen). Alla kurser som lästs inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kan klassas som huvudområdet Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa. En lärartabell med förteckning över resurser inom barnmorskeprogrammet presenteras i bilaga D. Personer som ingått i beredningen av ansökan Maria Müllersdorf, docent, dr. med vet. Akademichef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola Agneta Brav, fil.dr. och utbildningsledare Ylva Blauberg, utbildningsledare Lene Martin, professor, dr. med. vet. forsknings ledare Elisabet Häggström-Nordin, lektor, docent, leg. barnmorska dr. med. vet. Marianne Velandia, lektor, leg. barnmorska, dr. med vet. Magdalena Mattebo, lektor, leg. barnmorska, dr. med. vet. Margareta Widarsson, lektor, leg. barnmorska, barnsjuksköterska, dr. med vet. Kyllike Christensson, professor, leg. barnmorska, dr. med vet. Kaj Wedenberg, lektor, leg. läkare, specialist i gynekolog och obstetriker, dr. med. vet 26

67 Sid 27 av 27 Bilaga 10.2 Bilagor A. Utbildningsplan B. Kursplaner C. Examensmatris D. Lärartabell 27

68 Bilaga 10.3 Beslutsdatum: 2018-??-?? Beslutande: Fakultetsnämnden Dnr: 1 (1) EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Degree of Master of Science (60 credits) in Sexual, Reproductive and Perinatal Health Utbildningsnivå Magisterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp varav minst 45 hp på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på lägst nivå A1E. Därtill ställs krav på kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

69 Bilaga 10.4 Bilaga D. (I) Lärartabell med förteckning över resurser/forskare inom barnmorskeprogrammet (180615) Namn Kyllike Christensson Anställning s-kategori professor Yrkesexamen Akademisk titel Anställningen s omfattning vid lärosätet (%) Leg. Barnmorska Professor Emerita Tid i aktuell utbildning Tid för forskning Kommentar 10 % 10% Adjungerad professor Magdalena Mattebo lektor Leg. Barnmorska Marianne Velandia lektor Leg. Barnmorska Med dr 100 % 60-80% % Programsamordnare 2017 Med dr 100 % 80% 20 % Internationell koordinator för barnmorske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Margareta lektor Leg. Med dr 100 % 70-80% % Widarsson Barnmorska Elisabet lektor Leg. Docent Häggström-Nordin Barnmorska % 10-15% 5 % Kaj Wedenberg lektor Leg. Läkare Med dr 5 % 5% Överläkare Västmanlands sjukhus Västerås Interna och externa gästlärare/forskare tillkommer i begränsad omfattning (se nedan).

70 Bilaga 10.4 (II) Lärartabell med förteckning över interna och externa gästlärare/forskare inom barnmorskeprogrammet Namn Akademisk titel Yrkesexamen Anställningen s omfattning vid lärosätet (%) Undervisning i timmar i barnmorskeprogrammet Annica Lövenmark Med dr Leg. sjuksköterska 100 % 57 HVV Birgitta Kerstis Med dr Leg sjuksköterska 100 % 3 HVV Verksam inom Cecilia Wallin- Adjunkt Leg. sjuksköterska 100 % 12 HVV Bentrari Emelie Condén Med dr Leg. Sjuksköterska 100 % 6 Region Västmanland Helena Darnell Fil. dr Språkvetare 100 % 3 UKK Berggren Håkan Sandberg Docent Vårdpedagog 100 % 6 HVV Karin Skoglund Med dr Leg. Sjuksköterska 100 % 12 HVV Kerstin Jorsäter- Med dr Leg. Sjuksköterska 100 % 6 HVV Blomgren Lena Almqvist Docent Beteendevetare 100 % 3 HVV Magnus Elfström Docent Leg. Psykolog 100 % 3 HVV Maja Söderbäck Docent Leg. Sjuksköterska 100 % 59 HVV Maria Harder Doktor Leg sjuksköterska 100 % 6 HVV Sofia Hallsten Adjunkt Leg. sjuksköterska 100 % 3 HVV Susanne Eriksson Adjunkt Folkhälsovetare 100 % 3 HVV Ulrika Nilsson Adjunkt Bibliotekarie 100 % 9 MDH

71 Bilaga 10.4 Cecilia Rydlo Lektor Leg.sjuksköterska, Programansvarig 100% - Avdelningschef HVV

72 Bilaga 10.5 Barnmorskeprogrammet, 90 hp Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: ZOJ20 HT17 HT19? Fakultetsnämnden Diarienummer: 2016/1212 Akademi: Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid eller motsvarande som sjuksköterska efter utfärdad examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. HVV Fastställandedatum: Reviderad: Mål Studenten ska efter godkänd barnmorskeutbildning visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som barnmorska med de olika arbetsuppgifter som yrket innehåller, samt utifrån arbetsmarknadens behov. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för barnmorskeexamen: visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området sexuell och, reproduktiv och perinatal hälsa., visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och visa kunskap om relevanta författningar., och visa sådan kunskap som krävs för förskrivningsrätt av läkemedel inom antikonception. Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för magisterexamen:

73 Bilaga 10.5 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för barnmorskeexamen: visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar, visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet. och visa förmåga att tillämpa ett folkhälsovetenskapligt synsätt och bedriva hälsobefrämjande arbete,. Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för magisterexamen: visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för barnmorskeexamen: visa självkännedom och empatisk förmåga,

74 Bilaga 10.5 visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten för magisterexamen: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan dock komma att ske på engelska. Detsamma gäller ocksåsvensk- och engelskspråkig litteratur, forskningsrapporter m m. används. Innehåll BarnmorskeutbildningenBarnmorskeprogrammet är en akademisk yrkesutbildning inom ämnet vårdvetenskap med inriktning mot huvudområdet sexuell och, reproduktiv och perinatal hälsa. Utbildningen består av både teoretiska och kliniskaverksamhetsförlagda studier. som integreras. Programmet består huvudsakligen av kurser inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vilkasexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som kompletteras med kurser inom folkhälsovetenskap och medicin. Ämnet utgår från sexuell och reproduktiv hälsa och barnmorskans profession. Områden som studeras ärmedicinsk vetenskap. Inom huvudområdet studeras ungdomars, kvinnors och familjers hälsa, graviditet, födande, puerperium samt familjeplanering, abort och gynekologi. Under hela utbildningen varvas teoretisk och klinisk utbildning utifrån barnmorskans kompetensområden. DetI enlighet med barnmorskans kompetensbeskrivning utgör huvudfokus det friska och normala utgör fokus, därefter sker som kompletteras med en fördjupning inom kompliceradkomplex obstetrik och gynekologi. Stor vikt läggs vid att forskningsanknyta klinisk verksamhet, samt vidpersonlig och professionell utveckling (PPU), barnmorskans etiska förhållningssätt utifrån den internationella etiska koden samt vikten av att att utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt löper som röda trådar genom hela utbildningen. Lärande sker genom föreläsningar, seminarier, muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter enskilt och i grupp.

75 Bilaga 10.5 och etiska kod. Självständigt arbete (examensarbete); I utbildningen ingår antingen ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng alternativt ett självständigt arbete omfattande 7,5 högskolepoäng och en kurs i amning och anknytning omfattande 7,5 högskolepoäng. Dessa tre kurser ingår i första året. Första året ingår också kurser om kvinnors hälsa och livsvillkor samt obstetrik, neonatologi och gynekologi. Kliniska studier bedrivs inom förlossnings-, BB och gynekologisk vård. Den tredje och avslutande terminen består av kliniska studier inom mödrahälsovård, ungdomsmottagning, antikonception samt en valfri klinisk placeringsvecka; dessutom fördjupar man sig i förlossningsvård. Årskurs 1 Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Normal graviditet, barnafödande och puerperium, 7,5 hp Komplikationer inom obstetrisk och gynekologisk vård, 7,5 hp Förlossningsvård 1 klinisk- verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp* Puerperal-, neonatal och gynekologisk omvårdnad, klinisk - verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp Folkhälsovetenskap: Kvinnors hälsa och livsvillkor, 7,5 hp Medicinsk vetenskap: Obstetrik, gynekologi och neonatal vård, 7,5 hp Valbart 15 hp: Alternativ 1 VårdvetenskapSexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Examensarbete inom sexuell och, reproduktiv hälsa och perinatal hälsa, 15 hp eller Alternativ 2 VårdvetenskapSexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Självständigt arbete inom sexuell och, reproduktiv och perinatal hälsa, 7,5 hp Amning och anknytning, 7,5 hp Årskurs 2 Vårdvetenskap: Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Förlossningsvård 2, fördjupning, klinisk verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp* Mödrahälsovård, antikonception och sexuell hälsa samt 1 valfri klinisk placeringsvecka och klinisk- verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp* * Verksamhetsförlagd utbildning Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av

76 Bilaga 10.5 kontinuerligt kvalitetsarbete. Val inom programmet Under utbildningen finns valmöjlighet mellan ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng alternativt ett självständigt arbete omfattande 7,5 högskolepoäng samt en kurs i amning och anknytning omfattande 7,5 högskolepoäng. För den som valt att skriva ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, finns möjlighet att efter avslutad utbildning även uppfylla fordringarna för magisterexamen medinom huvudområdet vårdvetenskapsexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. För studenter som valt det andra alternativet finns inte denna möjlighet. Kontakta studievägledare för information om eventuella konsekvenser för tillträde till studier på master- och forskarnivå. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att manstudenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Barnmorskeexamen (Postgraduate Diploma in Midwifery) Filosofie magisterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (Degree of Master of Science (60 H. E. Credits) in Caring Science with Specialization in NursingSexual, Reproductive and Perinatal Health) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Behörighetskrav för enskilda kurser finns för fortsatta studier inom programmet, se varje enskild kursplan. Denna utbildningsplan, gäller för utbildning som ges efter För studenter Denna utbildningsplan reviderades 2018-XX-XX och gäller för studenter som antas från och med vårterminen XX. Huvudområdet för filosofie magisterexamen ändrades vid revideringen till sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, tidigare var huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Tidigare kurser som lästs i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom barnmorskeprogrammet klassas som huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenter som lästpåbörjat barnmorskeprogrammet enligt tidigareföregående utbildningsplan för barnmorskeprogrammet, där det var obligatoriskt att skriva ett

77 Bilaga 10.5 examensarbete omfattande 15 hp, men, och som inte fullföljt detta, finns möjlighet att i stället följa utbildningsplanenefter uppehåll återupptar studier, kommer fortsättningsvis studera enligt ovan och skriva ett självständigt arbete omfattande 7,5 hp samt läsa en valbar kurs omfattande 7,5 hputbildningsplanen inom huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Studenter som tidigare tagit ut filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kan ansöka om en ny filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa om ingående kurser lästs inom barnmorskeprogrammet.

78 Bilaga 11.1 Beslutsdatum: nnnn-nn-nn Beslutande: Fakultetsnämnden Handläggare: NN Ansvarig: Utbildnings- och forskningssektionen Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: nnnn-nn-nn Revideras senast: nnnn-nn-nn Regler för antagning av docent vid Mälardalens högskola Reglerna är fastställda av fakultetsnämnden nnnn-nn-nn och har reviderats , och 2018-nn-nn. De ersätter tidigare Riktlinjer för antagning av docent vid fakultetsnämnden för humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap, daterad , samt Antagning av docenter vid fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, daterad I revisionen 2014 har hänsyn tagits till förvaltningschefsbeslut om regler för hantering av styrdokument (MDH /13). Inledning Fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola har beslutat att anta docenter om de är till nytta för forskningen och utbildningen vid högskolan. Docenten antas inom ett visst definierat ämne. Den som antas som docent förväntas kunna vara huvudhandledare för forskarstuderande, ansvara för och undervisa i kurser på forskarutbildningsnivå, ingå som ledamot i betygsnämnd, delta i nämndarbete, vara opponent vid doktorsdisputationer samt ta uppdrag som sakkunnig vid bedömning av sökande i ärenden som rör anställning som lektor. Docenten förväntas även kunna initiera, bedriva och leda forskningsverksamhet, söka extern finansiering för egna forskningsprojekt och för doktorander, samt representera Mälardalens högskola vetenskapligt, populärvetenskapligt, i samhällsdebatten och i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. För att antas som docent krävs att den sökande har anknytning till Mälardalens högskola genom att antingen vara anställd i någon form eller ha varaktigt forskningssamarbete med forskare inom ett för ansökan relevant ämne inom fakultetsnämndens ansvarsområde. Följande regler och rutiner tillämpas vid antagning av docenter vid Mälardalens högskola. Behörighet Behörig att antas som docent är den som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande kompetens samt därutöver har förvärvat högre vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Konsultation inom akademin Den som önskar bli antagen som docent bör rådgöra med forskningsansvariga inom den berörda akademin vid Mälardalens högskola. Om dessa konsultationer leder fram till avrådan, bör den som önskar bli antagen som docent avvakta med ansökan. Avrådan innebär dock inte något hinder för ansökan. Generella krav Kommenterad [MH1]: Detta stycke har flyttat upp från rubriken Behörighet samt fått tillägg av två punkter som uttryckts som krav tidigare, men mer är att betrakta som förväntningar på docenten. Kommenterad [MH2]: Tidigare var detta stycke längre. De meningar som inte rör den formella behörigheten att söka en docentur har flyttats till rubriken Inledning. Stycket har även flyttats uppåt och föregår nu Konsultation inom akademin. På detta sätt anges nu först vem som är behörig att söka. Samtidigt, genom att flytta ned stycket om konsultationen kommer detta närmare kraven, där forskningsansvariga kan vara ett stöd i värderingen av kraven. Kommenterad [MH3]: Ny rubrik för att möjliggöra Särskilda krav som vissa ämnen önskar införa.

79 Bilaga 11.1 Sökande skall kunna styrka att hen uppfyller följande övergripande krav för att antas som docent vid Mälardalens högskola. En över tid ökande självständighet i forskning avseende både djup och bredd. Vetenskapliga arbeten, accepterade för publicering, som kan utgöra ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen nationellt och internationellt. Utöver avhandlingen, dokumenterad forskning motsvarande ytterligare en avhandling, som visar att forskningen vidareutvecklats avseende bredd och djup enligt praxis inom ämnet. Uppvisad förmåga till doktorandhandledning i progression mot examen. Formell högskolepedagogisk utbildning och väl dokumenterad pedagogisk verksamhet på högskolenivå. Genomgången forskarhandledarutbildning eller motsvarande. Förmåga att initiera, bedriva och leda forskningsverksamhet. Förmåga att utåt representera Mälardalens högskola vetenskapligt, populärvetenskapligt, i samhällsdebatten och i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Bedömning av vetenskaplig skicklighet Bedömningen av den vetenskapliga skickligheten skall göras i linje med det för docenturen definierade ämnet och forskningstraditionen. Utöver övergripande krav kan särskilda krav gälla som bedömningsgrund av den vetenskapliga skickligheten beroende på den forskningsinriktning vid MDH som docenturen söks inom. Särskilda krav beslutas av fakultetsnämnden på förslag från forskarkollegium eller motsvarande intern instans. Särskilda krav redovisas separat i dokument ZZZZZ (MDH dnr). Bedömning av pedagogisk verksamhet Bedömningen av pedagogiska verksamheten skall, utöver de ovannämnda kraven, ta hänsyn till sökandens pedagogisk skicklighet och dokumenterade pedagogiska meriter. Dessa ska främst avse aktivt deltagande i utbildning på grund och avancerad nivå samt på forskarutbildningsnivå vid universitet och högskolor, och kan utöver direkt undervisning avse kursutveckling, handledning av studenters och/eller forskarstuderandes vetenskapliga arbeten samt populärvetenskaplig information. Ansökan Den som vill bli antagen som docent vid Mälardalens högskola ansöker om detta hos fakultetsnämnden. Ansökan ställs till Fakultetsnämnden och insänds till Mälardalens högskola, Registrator, Personalsektionen, Box 883, Västerås i två exemplar. För ansökan ska mallen Meritering för anställning användas. Det ska framgå av ansökan i vilket ämne docenturen ska inrättas. Ämnet för docenturen bör överensstämma med det forskningsämne den sökande är verksam inom, samt vara tydligt relaterat till ett av högskolans forskarutbildningsämnen. Kommenterad [MH4]: Förslag till justerad skrivning för att säkerställa att sökanden har erfarenhet av doktorandhandledning och kan producera dokument som styrker detta. Punkten också flyttad uppåt i hierarkin för att betona dess vikt. Kommenterad [MH5]: Detta är ett krav man kan ställa på en person som är docent men inte som generellt krav på en doktor som söker en docentur. Har flyttats till inledningen för att beskriva vad som förväntas av en docent. Kommenterad [MH6]: Luddigt krav som är svårt att styrka och värdera på ett konsekvent och säkert sätt utan att förfalla till godtycke. Har flyttats till inledningen för att beskriva vad som förväntas av en docent. Frågan är om vi ändå behöver markera att sökanden behöver ha kompetens för att kunna hantera tredje uppgiften och högskolans profilering som samproducerande. Kommenterad [MH7]: Utkast till ny skrivning för att möjliggöra vissa ämnens behov. Texten behöver justeras så att den blir formellt korrekt. Kommenterad [MH8]: Rubrik ändrad från Bedömning till Bedömning av pedagogisk verksamhet då stycket endast berör denna aspekt. Bedömning av forskningsverksamhet regleras genom stycket ovan. inte specifikt då detta skall ske i linje med ett ämnes forskningstradition samt att i förslaget finns möjligheten att inrätta Särskilda krav. Kommenterad [MH9]: Rubrik ändrad från Bedömning till Bedömning av pedagogisk verksamhet då stycket endast berör denna aspekt. Bedömning av forskningsverksamhet regleras genom stycket ovan. inte specifikt då detta skall ske i linje med ett ämnes forskningstradition samt att i förslaget finns möjligheten att inrätta Särskilda krav. Behandling av ansökan På delegation av fakultetsnämnden utser ordförande för rekryteringskommittén en sakkunnig att granska den sökandes meriter.

80 Bilaga 11.1 Yttrandet, med förslag till rekommendation, ställs till fakultetsnämnden och skickas till ordförande i rekryteringskommittén. Sakkunnig ska vara professor, om inte synnerliga skäl föreligger. Undantag avgörs i föreliggande fall av rekryteringskommitténs ordförande. Ordförande och vice ordförande behandlar ärendet genom att granska sakkunnigs yttrande, och vid behov intervjua den sökande och slutligen ge en rekommendation till beslut att fattas av dekan. Beslut Finner rekryteringskommittén att den sökande uppfyller kraven för att antas som docent, och dekanus beslutar i enlighet med rekommendationerna från rekryteringskommittén, ska den sökande hålla en docentföreläsning. Den sökande arrangerar i samarbete med akademin docentföreläsningen. Arrangemanget stäms av med deltagande dekanus. Meddelande om docentföreläsningen ska anslås publikt minst två veckor innan genomförande. Docentföreläsningen, som ska vara en presentation av vederbörandes forskning, ska vara offentlig och rikta sig till en allmän publik. I anslutning till docentföreläsningen utdelar dekanus eller annan representant för fakultetsnämnden ett docentdiplom. Övergångsregler Ansökningar inskickade före nnnn-nn-nn ska behandlas utifrån riktlinjer för antagning av docent vid Mälardalens högskola från nnnn-nn-nn

81 Bilaga 11.2 Beslutsdatum: , MDH 4-558/11 1 (3) Beslutande: Fakultetsnämnden Handläggare: Andreas Boberg Ansvarig: Utbildnings- och forskningssektionen Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Åsa Samuelsson-Ökmengil, vid 2016 års revision Reviderad med avseende på avsnitt Konsultation inom akademin Regler för antagning av docent vid Mälardalens högskola Reglerna är fastställda av fakultetsnämnden och har reviderats och De ersätter tidigare Riktlinjer för antagning av docent vid fakultetsnämnden för humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap, daterad , samt Antagning av docenter vid fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, daterad I revisionen 2014 har hänsyn tagits till förvaltningschefsbeslut om regler för hantering av styrdokument (MDH /13). Under 2016 års revision ändrades skrivningen under avsnitt Konsultation inom akademin. Inledning Fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola har beslutat att anta docenter om de är till nytta för forskningen och utbildningen vid högskolan. För att antas som docent krävs att den sökande har anknytning till Mälardalens högskola genom att antingen vara anställd i någon form eller ha varaktigt forskningssamarbete med forskare inom ett för ansökan relevant ämne inom fakultetsnämndens ansvarsområde. Följande regler och rutiner tillämpas vid antagning av docenter vid Mälardalens högskola. Konsultation inom akademin Den som önskar bli antagen som docent ska i sin ansökan bifoga ett utlåtande ifrån forskningsansvarig inom berörd akademi vid Mälardalens högskola. Om utlåtandet leder fram till avrådan bör den som önskar bli antagen som docent avvakta med ansökan. Avrådan innebär dock inte något hinder för att inkomma med en nya ansökan vid ett senare tillfälle.