Fastställande av intäktsram

Transkript

1 we e.., e Energimarknadsinspektionen im e Swedish Energy Markets Inspectorate BESLUT Datum Diarienr 1(14) Avdelningen för nätreglering Svenska Kraftnät Box SUNDBYBERG Fastställande av intäktsram Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Affärsverket svenska kraftnät, , avseende redovisningsenheten RER00607 till högst tkr i 2015 års prisnivå. Tillsynsperioden omfattar kalenderår Intäktsramen kommer efter tillsynsperioden att justeras med faktorprisindex genom att a. kapitalbasens nuanskaffningsvärde räknas om med faktorprisindex för byggnader', b. den löpande påverkbara kostnaden räknas om med faktorprisindex för elnätsföretag stamnät avseende löpande påverkbara kostnader2, c. den nuvarande intäkten räknas om med faktorprisindex för elnätsföretag - stamnät'. Efter tillsynsperioden ska det faktiska utfallet avseende investeringar och utrangeringar jämföras med prognosen för investeringar och utrangeringar i kapitalbasen. Vidare ska den löpande opåverkbara kostnaden jämföras med utfallet. Om utfallet i dessa delar avviker från prognoserna kan intäktsramen komina att omprövas. Om intäkterna för 2014 överstiger alternativt understiger intäktsramen ska detta beaktas vid en omprövning av 2015 års beslut. 2. Ej fastställer normnivån på kvaliteten i nätverksamheten för respektive kvalitetsindikator för tillsynsperioden till följande nivåer. a) Kvalitetsindikator: Oaviserade avbrott (ILE) 19,13 MWh b) Kvalitetsindikator: Oaviserade avbrott (ILEffekt) 63,42 MW 06019, W-3.1, Framtaget av SCB, se bilaga 7. 2 Framtaget av SCB, se bilaga 8. 3 Framtaget av SCB, se bilaga 8. Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@el.se. Org.nr

2 em e em i Energimarknadsinspektionen le= e Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr 2 (14) Efter tillsynsperiodens slut ska den faktiska kvaliteten i nätverksamheten jämföras med normnivån. Om den faktiska kvaliteten avviker från normnivån ska intäktsramen justeras i enlighet med vad som anges i bilaga 1. Därvid kan intäktsramen komma att omprövas. 3. Beslutet gäller omedelbart. Redogörelse för ärendet Yrkanden m.m. Affärsverket svenska kraftnät, fortsättningsvis benämnt Svenska kraftnät, är Sveriges stamnätsoperatör och bedriver stamnätsverksamhet. 1 ansökan som inkom till Ej den 21 februari 2014 yrkar Svenska kraftnät att Ej fastställer intäktsramen för tillsynsperiod år 2015 till tkr. Svenska kraftnäts uppgifter till grund för bedömningen av en skälig intäktsram Allmänt Av 5 kap. 2 ellagen (1997:857) följer att en nätinnehavare ska lämna in ett förslag till intäktsram till nätmyndigheten tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget. Svenska kraftnät har redovisat nedan angivna uppgifter om kapitalkostnader, löpande kostnader och uppgifter om kvaliteten som underlag till den yrkade intäktsramen. Den yrkade intäktsramen omfattar redovisningsenheten RER00607 som avser verksamhetsgrenen överföring på stamnätet samt de överföringsförbindelser som Svenska kraftnät innehar och som ansluter det svenska elnätet till Danmark, Finland, Norge och Polen. Kapitalkostnader Anläggningstillgångar som ingår i kapitalbasen per den 31 december 2014, uppgår till ett sammanlagt n-uanskaffningsvärde om tkr, se bilaga 2. Samtliga anläggningstillgångar har redovisats till anskaffningsvärde. Svenska kraftnät prognosticerar i sin ansökan om intäktsram att kapitalbasen ska öka med tkr under perioden december 2014 till december Löpande kostnader Svenska kraftnät har redovisat sina löpande påverkbara kostnader för året 2012 till tkr, se bilaga 2. Med påverkbara kostnader avses framför allt kostnader för personal, underhåll, kom_munikationsanläggningar4, telekomtjänster, forskning och 4 Kostnader för kommunikation återfinns under posten (RR 73180) Övriga rörelsekostnader i årsrapporterna.

3 EM me e Energimarknadsinspektionen em e Swedish Energy Markets lnspectorate Datum Diarienr 3(14) utveckling samt övriga externa kostnader. Exempel på övriga externa kostnader är kostnader för lokaler, förbrukningsinventarier, IT-stöd, konsulter och resor. För påverkbara löpande kostnader finns ett krav på fortlöpande effektivisering. För år 2015 har Svenska kraftnät prognostiserat sina löpande opåverkbara kostnader till tkr, se bilaga 2. Med opåverkbara kostnader avser Svenska kraftnät primärreglering, energiersättning, kostnad för motköp, kostnad för transitering och störningsreserv. I Svenska kraftnäts prognos ingår även löpande kostnader för transparensplattformar och marknadskoppling. Övrigt utredningsunderlag i ärendet Kvaliteten i sättet att bedriva nätverksamheten Svenska kraftnäts uppgifter om avbrott i överföringen av el för åren återges i bilaga 3. Intäkter 1 nätverksamheten Tabell 1 Intäkter Totala intäkter enligt årsrapporten i tkr Beslutad intäktsram i tkr I Svenska kraftnäts intäkter ingår även flaskhals- och transitintäkter. Flaskhalsintäkter uppstår när den nordiska marknaden och, sedan den 1 november 2011, den svenska marknaden delas upp i skilda prisområden på grund av kapacitetsbrist. Kapacitetsavgifter som kommer från gränsöverskridande överföringsförbindelser ska enligt artikel 16 Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel5användas för mothandel eller nätinvesteringar som bibehåller eller ökar kapaciteten på aktuell förbindelse. Ej kan dock medge undantag från detta under vissa förutsättningar och besluta att kapacitetsavgifter får användas som en intäkt som ska beaktas av Ej vid godkännande av metoder för att beräkna nättariffer och/eller vid fastställande av dessa. Ej har den 3 maj 2013, dnr , meddelat ett sådant beslut som gäller för åren 2013,2014 och Beslutet är dock förenat med vissa villkor. Aktuella regler Allmänna bestämmelser I 1 kap. 4 ellagen (1997:857) definieras vad som avses med nätverksamhet. Med det förstås att ställa elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Till nätverksamhet hör också projektering, byggande och underhåll av ledningar, ställverk 5 Trädde i kraft 3 mars 2011.

4 Mil em i Energimarknadsinspektionen me Swedish Energy Markets inspectorate Datum Diarienr 4(14) och transformatorstationer, anslutning av elektriska anläggningar, mätning och beräkning av överförd effekt och energi samt annan verksamhet som behövs för att överföra el på det elektriska nätet. Med intäktsram avses enligt 1 kap. 5 a ellagen de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod. Med stamnätsföretag avses den som innehar nätkoncession för stamnätet eller största delen därav enligt 1 kap. 5 b ellagen. 5 kap. ellagen innehåller bestämmelser om nätkoncessionshavarens intäkter från nätverksamheten och om skälighetsbedömningen av dessa intäkter. Av bestämmelserna framgår bl.a. följande. En intäktsram ska enligt 5 kap. 1 första stycket ellagen fastställas i förväg för varje tillsynsperiod som ska vara fyra kalenderår, om det inte finns särskilda skäl för en annan tidsperiod enligt 5 kap. 4 ellagen. Enligt 5 kap. 5 ellagen får regeringen meddela föreskrifter om avvikelse från 5 kap. 3 första stycket och 4 ellagen när det gäller intäkter från stamledning. Sådana föreskrifter ha meddelats genom bl.a. 4-6 förordningen (2010:304) om fastställande av intäktsram enligt ellagen (1997:857) (kapitalbasförordningen). Enligt 6 i nämnda förordning ska tillsynsperioden vara ett kalenderår när det gäller intäkter från stamledningar som innehas av Svenska kraftnät. 5 kap. 2 ellagen anger att en nätkoncessionshavare ska lämna in ett förslag till intäktsram tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget. När det gäller intäkter från stamnät som innehas av Svenska kraftnät ska ett sådant förslag med uppgifter enligt 4-5 kapitalbasförordningen lämnas till Ej senast nio månader före tillsynsperiodens början och Ej ska meddela beslut om fastställande av intäktsram senast sex månader innan tillsynsperioden börjar. Av beslutet om fastställande av intäktsram ska det framgå vilka uppgifter och metoder som har använts vid fastställande av ramen enligt 5 kap. 3 andra stycket ellagen. Ett sådant beslut gäller utan hinder av att det överklagas, dvs, det gäller omedelbart enligt 5 kap. 19 ellagen. Vid beräkningen av intäktsramens storlek är utgångspunkten enligt 5 kap. 6 ellagen, att ramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamhet under tillsynsperioden och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten (kapitalbas). När intäktsramen bestäms ska även hänsyn tas till kvaliteten i nätkoncessionshavarens sätt att bedriva nätverksamheten enligt 5 kap. 7 ellagen. En sådan bedömning kan medföra en ökning eller minskning av vad som anses vara en rimlig avkastning på kapitalbasen. Vid denna bedömning ska ett avbrott i överföringen av el beaktas i den

5 MEM II we i Energimarknadsinspektionen me Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr 5(14) utsträckning avbrottet inte medför skadeståndsskyldighet för nätkoncessionshavaren eller ger rätt till avbrottsersättning enligt 10 kap. 10 ellagen. Med skäliga kostnader i nätverksamheten avses kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift av en nätverksamhet med likartade objektiva förutsättningar. Kostnad för avbrottsersättning enligt 10 kap. 10 ellagen ska dock inte anses vara en skälig kostnad enligt 5 kap. 8 ellagen. Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som nätkoncessionshavaren använder för att bedriva nätverksamheten. Vidare ska hänsyn tas till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden. En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot nätkoncessionshavaren att bortse från tillgången enligt 5 kap. 9 ellagen. Vid fastställande av en intäktsram för nätkoncessionshavares intäkter från en stamledning ska intäktsramen fastställas samlat för nätkoncessionshavarens samtliga ledningar i landet med undantag för utlandsförbindelserna. Om en sådan föreskrift som avses i 4 kap. 2 andra stycket ellagen har meddelats, ska dock intäkterna från berörda utlandsförbindelser omfattas av den intäktsram som fastställs enligt 5 kap. 24 ellagen. En sådan föreskrift har meddelats i 21 elförordningen (2013:208) där det framgår att betald anslutningsavgift i Sverige ger rätt att använda även utlandsförbindelser med en spänning om 220 kilovolt eller mer till Danmark, Finland, Norge, Polen och Tyskland. 13 kapitalbasförordningen finns närmare bestämmelser om vad som avses med anläggningstillgångar, i 8 vilka tillgångar som ingår i kapitalbasen och i 9-11 om värdering av anläggningstillgångar samt i 12 om förändring i prisläget. En anläggningstillgång ska enligt 8 ingå i kapitalbasen från och med den kalendermånad som följer på den tidpunkt då den börjat användas. Tillgången ska inte ingå.i kapitalbasen från och med den kalendermånad som infaller närmast efter den tidpunkt då den slutat användas. Bestämmelser avseende avstämning efter periodens slut Efter periodens slut ska nätmyndigheten (Ei) göra en avstämning av det faktiska utfallet under perioden. Det följer av 5 kap. 13 jämfört med 5 kap. 14 ellagen att Ej i vissa fall ska ompröva intäktsramen och för att kunna göra den bedömningen ska myndigheten kontrollera om de antaganden som legat till grund för fastställelsebeslutet överensstämmer med det faktiska utfallet under perioden. Svenska kraftnät har en ettårig intäktsram och ska därför inkomma med uppgifter för avstämning senast den sista februari året efter tillsynsperioden.

6 MIM Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr 6(14) Energimarknadsinspektionens bedömning Allmänt om prövningen av en yrkad intäktsram Ej ska fastställa en intäktsram för kalenderåret 2015 och ska ta ställning till om den av Svenska kraftnät yrkade intäktsramen är skälig. Vid bedömningen av skäligheten är utgångspunkten att ramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamhet under perioden och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten (kapitalbas). Av förarbetena till ellagen, prop. 2008/09:141 s , framgår det att de kostnader som avses är i huvudsak kostnader för kapital samt löpande rörliga och fasta kostnader i nätverksamheten. En förutsättning för att nätverksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt är att nätföretagen har rätt till en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. En rimlig avkastning motsvarar den avkastning som fordras för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk kunna attrahera kapital för investeringar. Vid bedömningen av den yrkade intäktsramen ska Ej ta hänsyn till om intäktsramen är tillräcklig för att täcka Svenska kraftnäts skäliga kostnader och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Intäktsramen ska även säkerställa att Svenska kraftnät kan hålla en hög leveranssäkerhet och att de kan genomföra nödvändiga investeringar för att bibehålla nätets kapacitet och vid behov bygga ut det befintliga nätet. Nättarifferna ska vara utformade så att nätkoncessionshavarens samlade intäkter från nätverksamheten är skäliga i förhållande till dels de objektiva förutsättningarna att driva nätverksamheten, dels nätkoncessionshavarens sätt att bedriva nätverksamheten (prop. 2008/09:141 s 58). Regleringen syftar till att nätföretagens verksamhet ska bedrivas effektivt till låga kostnader och ska syfta till att säkerställa att kunden får betala ett skäligt pris för nättjänsten. Vidare ska regleringen bidra till att ge kunderna en långsiktig leveranssäkerhet och trygga den svenska elförsörjningen. Nätföretagen ska också få stabila och långsiktiga villl<or för sin nätverksamhet. Ytterligare ett viktigt mål med regleringen är att den ska understödja utvecklingen av en väl fungerande elmarknad (a. prop. s. 58). Ei:s metod för att pröva skäligheten i den yrkade intäktsramen För att pröva nätföretagets ansökan om intäktsram har Ei utarbetat ett flertal kall<ylmetoder. Några av dem kallas schablonmetoden i detta beslut. Övriga kalkylmetoder används för att fastställa hur stor intäktsram som är skälig för tillsynsperioden i förhållande till nätföretagets nuvarande intäktsnivå. Schablonmetoden Med schablonmetoden beräknas den intäkt som ett företag långsiktigt behöver för att säkerställa att driften sker med en hög leveranssäkerhet och som ger utrymme för att nödvändiga investeringar kan genomföras. För att säkerställa att samtliga företag behandlas lika är schablonmetodens beräkning frikopplad från företagens bokförda

7 me 1 we e Energimarknadsinspektionen im e Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarlenr 7(14) kostnader. Den beräknade intäkten bygger istället på antaganden om vad ett rimligt effektivt företag bör ha för kostnadstäckning och avkastning under tillsynsperioden. Ei har härvid bedömt att en rimlig avkastning erhålls med en real kalkylränta före skatt om 5,2 procent. En mer ingående beskrivning av Ei:s bedömning av rimlig kalkylränta återfinns i bilaga 4. Avskrivningstiderna är 40 respektive 10 år. När det sedan gäller kapitalkostnaderna som beräknas med schablonmetoden skiljer sig dessa i de allra flesta fall från företagets bokföringsmässiga avskrivningar och finansiella kostnader samt avkastningskrav i verksamheten. Det beror på att Ei anser att kapitalkostnaderna ska ge en långsiktig och stabil utveckling av nätavgifterna genom att de fördelas jämnt över anläggningarnas livslängd för att på så sätt säkerställa att intäkterna fördelas jämnt över tiden. Schablonmetoden tar inte heller hänsyn till hur företagen historiskt har fått kostnadstäckning för sina kostnader för att driva elnätet. Den teoretiska grunden för schablonmetoden beskrivs bl.a. i Ei:s rapport ET R2009:9 Förhandsreglering av elnätstariffer - principiella val i viktiga frågor och rapport Ei R2010:24 Förhandsprövning av elnätstariffer slutrapport inför första tillsynsperioden Intäktsram som är rimlig för tillsynsperioden i förhållande till nätföretagets nuvarande intäktsnivå I de beslut om fastställande av intäktsram som Ei fattade 2011 avseende tillsynsperioden för lokal- och regionnätsföretag bedömde Ei att en tillämpning av enbart schablonmetoden vid beräkning av en intäktsram skulle ge upphov till övergångseffekter. Ei analyserade olika sätt att hantera dessa övergångseffekter och beslutade att det var rimligt att ta utgångspunkt i nätföretagets nuvarande intäktsnivå. Ei valde en metod som innebär att i de fall intäktsramen med schablonmetoden överstiger den nuvarande intäktsnivån får nätföretaget under tillsynsperioden enbart öka sin intäktsram med mellanskillnaden mellan nuvarande intäkt och intäkten som beräknas med schablonmetoden med en viss kvotdel. Kvotdelen fastställdes till 6/18 för företag med en fyraårig tillsynsperiod eftersom Ei ansåg att en utjämning av tarifferna behövde ske över fyra tillsynsperioder för att undvika övergångseffekter. En detaljerad beskrivning om hur metoden ska anpassas till Svenska kraftnäts ettåriga intäktsram finns nedan under rubriken Ei:s bedömning av den yrkade intäktsramen. Under 2012 har Ei beslutat om vissa modifieringar av metoderna. Modifieringarna innebär att de beskrivna metoderna ändras enligt följande. Av förarbetena (a.prop. s. 65) framgår att sådana kostnader som företagen inte kan påverka bör kunna betraktas som skäliga i sin helhet. Det har också varit Ei:s avsikt att så ska ske. Dock har den tidigare beräkningsformeln som Ei tillämpat givits en utformning som gör att de opåverkbara löpande kostnaderna för tillsynsperioden inte fullt ut påverkar intäktsramens storlek trots att de opåverkbara löpande kostnaderna inte förorsakar övergångseffekter som ska justeras. Förändringen innebär att de löpande opåverkbara kostnaderna som nätföretaget tagit upp i sin årsrapport för referensperioden i 2010 års prisnivå exkluderas från den i beslutet angivna

8 em me Energimarknadsinspektionen me Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr (14) posten nuvarande intäkter för referensperioden i Vidare minskas det belopp som beräknas enligt schablonmetoden med de prognostiserade opåverkbara löpande kostnaderna för tillsynsperioden De prognostiserade opåverkbara löpande kostnaderna för läggs sedan till efter att reduceringen för övergångseffekten har beräknats. Ej har också valt att modifiera beräkningsmetoden eftersom ffi bedömer att det vid beräkning av intäktsramen finns skäl att skilja på investeringar som ersätter befintliga anläggningar och investeringar i utökade anläggningar -Lex nya nät. När det gäller investeringar i exempelvis helt nya nät så innebär det normalt att nätföretagets verksamhet utökas genom tillkommande nätkunder i ett nybyggt bostadsområde eller vindkraftsanslutningar. I dessa fall uppkommer inte en övergångseffekt av olika kalkylmetoder som behöver hanteras. När det gäller anläggningar avseende nya nät (nuanskaffningsvärde för investeringar minus utrangeringar under tillsynsperioden) finns det således inte något skäl att reducera de kapitalkostnader som beräknas med schablonmetoden under den första tillsynsperioden Liksom i fallet med opåverkbara löpande kostnader har den beräkningsformel som Ej tillämpat i de tidigare besluten om intäktsram givits en utformning som gör att investeringar i nya nät inte fullt ut påverkar intäktsramens storlek. Ei anser därför att en annan formel bör användas vid beräkning av intäktsramens storlek, vilket framgår av bilaga 5. Denna formel innebär att de kapitalkostnader som beräknas av Ei på nätföretagets ökade nuanskaffningsvärde för investeringar minus utrangeringar under tillsynsperioden i sin helhet ska ingå i intäktsramen. EI:s bedömning av den yrkade intäktsramen Svenska kraftnät har i samband med förslaget till intäktsram redovisat det totala nuanskaffningsvärdet för hela anläggningsbeståndet samt hur nuanskaffningsvärdet fördelar sig på de anläggningskategorier som anges i 5 kap. 3 EIFS 2010:66, dvs. på Ledningar Stationer, transformatorer och kringutrustning System för drift eller övervakning av en anläggningstillgång för överföring av el eller system för beräkning eller rapportering vid mätning av överförd el. För att El ska kunna beräkna löpande kostnader behövs vissa uppgifter om Svenska kraftnäts löpande påverkbara och löpande opåverkbara kostnader.7 Eftersom vissa av uppgifterna inte kan utläsas ur årsrapporterna har Svenska kraftnät redovisat dessa särskilt. 6 Svenska kraftnät omfattas inte av EI:s föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2010:6) om nätkoncessionshavares förslag till intäktsram och insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek. 7 Vad som avses med påverkbara respektive opåverkbara kostnader redovisas i EI:s rapport Löpande kostnader i förhandsregleringen grundprinciper vid beräkningen (EJ R 2010:06).

9 ime e.., e Energimarknadsinspektionen em e Swedish Energy Markets inspectorate Datum Diarienr 9 (14) Kostnader för transparensplattformar är förknippade med Svenska kraftnäts målsättning att leva upp till kraven i förordning 543/2013. Syftet med denna förordning är att sådana uppgifter som har betydelse för elmarknadens aktörer ska finnas lättillgängliga, samlade och nåbara. I samband med att transparensförordningen ska vara implementerad i början av januari 2015 kommer huvuddelen av utgifterna att uppkomma Därefter förutses en årlig förvaltningskostnad på ca 500 tkr. Då Svenska kraftnät har möjlighet att själva påverka och styra utfallet av dessa kostnader har Ej gjort bedömningen att dessa kostnader är påverkbara. Ej har därtill gjort bedömningen att kostnader för marknadskoppling räknas som opåverkbara kostnader. Kostnader för marknadskoppling avser ett utvecklingsprojekt som Svenska kraftnät tillsammans med elbörserna och övriga systemoperatörer varit engagerade i. Projektet syftar till att fördjupa integrationen mellan elmarknaderna i Norden, centrala och västra Europa samt Storbritannien. Det sker genom s.k. priskoppling av dagen före-handeln. Priskopplingen innebär att elbörserna samtidigt och med samma metoder beräknar marknadspriser och handelsvolymer mellan områdena för kommande leveransdygn. Därigenom ska korrekta priser och flöden mellan börsområdena säkras och medföra ett effektivt nyttjande av elsystemet inom och mellan länderna. De inblandande systemoperatörerna, liksom Svenska kraftnät, kan inte påverka vad kostnaderna eller tidsutsträckningen av projektet blir. Utöver detta har Ej även begärt att Svenska kraftnät ska redovisa sitt faktiska utfall för året 2012 samt sina budgeterade belopp för åren för de löpande kostnaderna. Ej har därefter beräknat de löpande kostnaderna i enlighet med vad som framgår av bilaga 6. Eftersom Svenska kraftnät har en ettårig intäktsram har Ej beräknat nivån på de påverkbara löpande kostnaderna med kalenderåret 2012 som referensperiod. Intäktsramen för Svenska kraftnät ska omfatta de intäkter som i huvudsak består av stamnätsavgif ter samt s.k. flaskhalsintäkter inom redovisningsenhet RER De flaskhalsintäkter som inte fonderas ska tas upp som en del av intäkten. Om de flaskhalsintäkter som redan är fonderade används under tillsynsperioden ska även dessa tas upp om en intäkt. De skäliga kostnader som intäktsramen ska täcka avser kostnader för att driva det svenska stamnätet inklusive de utlandsförbindelser som enligt beslut från regeringen hanteras på samma sätt som det svenska stamnätet. För året 2015 ska Ei:s metod för prövning av en intäktsram, som redovisas ovan, användas, se även bilaga 5. Metodiken ska dock justeras på så vis att den enbart ska beräkna en intäktsram för ett år, 2015, och inte fyra år ( ). Eftersom Svenska kraftnäts intäktsram är ettårig, kommer också en ettårig referensperiod (2012) att användas vid beräkning av de nuvarande intäkterna.

10 mr i Energimarknadsinspektionen 10(14) Swedish Energy Markets lnspectorate Datum Diarienr Vid beräkning av fyraåriga intäktsramar för perioden har Ej utgått från att en intäktsram i nivå med schablonmetoden ska nås över en period om 18 år, det vill säga de fyra kommande tillsynsperioderna plus åren mellan referensperioden och tillsynsperioden, alltså 2010 och Svenska kraftnäts intäkter för året 2015 ska då tillåtas öka med högst tre femtondelar (3/15) av den intäkt som beräknas med schablonmetoden minus den nuvarande intäkten. För att kunna fastställa intäktsramen i 2015 års prisnivå behöver vissa indexuppräkningar göras. Kapitalbasen räknas upp till 2013 års prisnivå med faktorprisindex för byggnader8, löpande påverkbara kostnader räknas upp till 2013 års prisnivå med faktorpr-isindex för elnätsföretag stamnät delindex påverkbara kostnader9 och den nuvarande intäkten räknas upp till 2013 års prisnivå med faktorprisindex för elnätsföretag stainnätio. Vid indexuppräkningarna till 2015 års prisnivå har Ej valt att uppskatta inflationstakten till två procent per år, varvid en faktor om 1,02 används för att räkna upp ovanstående delar. Med utgångspunkt i de siffror och den metod som redovisats ovan gör Ej följande bedömning. Kapitalkostnaden har beräknats utifrån en ingående kapitalbas på tkr och med hänsyn till den investerings- och utrangeringsplan som företaget redovisat i sin ansökan, se bilaga 2. Ej bedömer att en real kalkylränta före skatt på 5,2 procentll är skälig, samt att avskrivningstiderna ska vara 40 respektive 10 år i enlighet med vad som redovisats i bilaga 4. Den löpande opåverkbara kostnaden har beräknats till tkr i enlighet med de uppgifter som Svenska kraftnät redovisat till Ei. Myndigheten har för 2015 beräknat de löpande påverkbara kostnaderna till tkr. Den nuvarande intäkten uppgår till tkr i 2015 års prisnivå. Med reducering av de opåverkbara kostnaderna för året 2012 uppgår den nuvarande intäkten till tkr. En intäktsram enligt schablonmetoden, efter exkludering av opåverkbara kostnader och kapitalkostnader för investeringar minus utrangeringar, uppgår till tkr i 2015 års prisnivå. Tre femtondelar (3/15) av tkr minus tkr motsvarar ett belopp om tkr. Eftersom de opåverkbara kostnaderna och kapitalkostnaden för investeringar minus utrangeringar exkluderats vid beräkningen med schablonmetoden ska dessa belopp därefter läggas till. 8 Framtaget av SCB, se bilaga 7. 9 Framtaget av SCB, se bilaga 8. Framtaget av SCB, se bilaga 8. "Motivering till vald kalkylränta framgår i bilaga 3.

11 me NN Energimarknadsinspektionen lime Swedish Energy Markets lnspectorate Datum Diarienr 11(14) Ovanstående innebär att en intäktsram för året 2015 får uppgå till högst tkr ( ) i 2015 års prisnivå, se tabell 2. Tabell 2 Underlag för bedömning av den yrkade intäktsramen Kapitalkostnader tkr Varav kapitalkostnader för nettol nvesteri nga r Löpande kostnader Opåverkbara kostnader Påverkbara kostnader Beräknad Intäktsram med schablonmetoden Varav exkl opåverkbara kostnader för tillsynsperioden Varav exkl kapitalkostnader för nettoinvesteringar Yrkad intäktsram Nuvarande intäkt i 2015 års prisnivå Varav exkl opåverkbara kostnader /15 av skillnaden Beräknad Intäktsram för året 2015 I 2015 års prisnivå Ovanstående innebär att den yrkade intäktsramen på tkr överstiger den enligt Ei:s metod framräknade med tkr. Företagets yrkade intäktsram ska därför sättas ned med detta belopp och fastställas till tkr för året Bedömning av kvaliteten 1 nätverksamheten EJ ska vid beräkning av en skälig intäktsram också bestämma vad som är en rimlig kvalitet på leveranssäkerheten enligt 5 kap. 7 ellagen. Ej har, när det gäller Svenska kraftnät, utarbetat en metod för hur kvalitet i nätverksamheten ska bedömas. Metoden beskrivs i Ei:s PM Kvalitetsbedömning i förhandsregleringen för Affärsverket svenska kraftnät, se bilaga 1. Innebörden av detta PM är att Ej vid fastställande av en intäktsram också fastställer normnivån på kvaliteten för kvalitetsindikatorerna aviserade avbrott icke levererad energi (ILE) och aviserade avbrott icke levererad effekt (ILEffekt) för tillsynsperioden. Normnivån för år 2015 har beräknats utifrån ett genomsnitt av avbrottsstatistiken för åren , se bilaga Skillnaden mellan beräknad intäktsram med schablonmetoden, minskad med prognostiserade opåverkbara kostnader för perioden och nuvarande intäkt minskad med opåverkbara kostnader.

12 INI eme i Energimarknadsinspektionen me e Swedish Energy Markets inspectorate Datum Diarienr 12(14) Ej har beräknat normnivån på kvaliteten i nätverksamheten för respektive kvalitetsindikator för tillsynsperioden till följande nivåer. a) Kvalitetsindikator: aviserade avbrott (ME) 19,13 MINh b) Kvalitetsindikator: aviserade avbrott (ILEffekt) 63,42 MW Avstämning efter tillsynsperiodens slut Allmänt Efter tillsynsperiodens slut gör Ei en avstämning mellan de antaganden och förutsättningar som legat till grund för den fastställa intäktsramen enligt detta beslut och det faktiska utfallet. I Ei:s tillsyn ingår också att göra en jämförelse mellan Svenska kraftnäts samlade, faktiska intäkter och den fastställda intäktsramen (Prop. 2008/09:141. s. 40 f och s. 108). Efter tillsynsperioden jämförs det faktiska utfallet avseende investeringar och utrangeringar med den prognos Svenska kraftnät lämnat. Detsamma gäller för den löpande opåverkbara kostnaden. Prognosen ska jämföras med utfallet. För det fall det finns skäl att anta att ramen är större än vad som är motiverat av senare kända förhållanden oc.h avvikelsen inte är ringa ska Ej enligt 5 kap. 13 och 14 ellagen ompröva intäktsramen. Vid en sådan bedömning ska en eventuell omprövning av 2014 års intäktsram beaktas. Svenska kraftnät ska senast den sista februari året efter tillsynsperiodens slut lämna de uppgifter som Ej behöver för att kunna jämföra intäktsramen med utfallet. Kvaliteten 1 nätverksamheten efter tillsynsperiodens slut I detta beslut om intäktsram har Ej som ovan redovisats angett normnivån på kvaliteten. Efter tillsynsperiodens slut ska den faktiska kvaliteten i nätverksamheten jämföras med normnivån. Om den faktiska kvaliteten avviker från normnivån ska intäktsramen justeras i enlighet med vad som framgår av Ei:s PM Kvalitetsbedömning i förhandsregleringen för Affärsverket svenska kraftnät, se bilaga 1. Avstämning av intäkterna för tillsynsperioden mot intäktsramen Om det visar sig att nätkoncessionshavarens samlade intäkter från nätverksamheten under perioden avviker från den fastställda intäktsramen, kan ramen för efterföljande tillsynsperiod komma att minska respektive öka med det avvikande beloppet. I vissa fall tillkommer dessutom ett överdebiteringstillägg. Detta följer av 5 kap. 20 och 21 ellagen.

13 im Energimarknadsinspektionen me Swedish Energy Markets inspectorate Datum Diarienr 13(14) Sammanfattning Sammanfattningsvis ska intäktsramen för Svenska kraftnät avseende redovisningsenheten RER00607 uppgå till tkr för tillsynsperioden 2015 i 2015 års prisnivå. Därtill ska normnivån på kvaliteten i nätverksamheten för tillsynsperioden anges till 19,13 MWh för kvalitetsindikatorn ILE och 63,42 MW för kvalitetsindikatorn ILEffekt. Enligt 5 kap 19 ellagen gäller detta beslut omedelbart. Hur man överklagar, se bilaga 9. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Anne Vadasz Nilsson. Vid den slutgiltiga handläggningen har därutöver deltagit ställföreträdande generaldirektören Toni Rosten, chefsjuristen Göran Moren och analytikern Tobias Alkefjärd, föredragande. Anne Vadasz Nilsson Tobias Alkefjärd

14 MEI D im e Energimarknadsinspektionen em e Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Diarienr 14(14) Bilagor till Beslutet 1. Kvalitetsbedömning i förhandsregleringen för Affärsverket svenska kraftnät 2. Affärsverk svenska kraftnäts förslag till intäktsram 3. Svenska kraftnäts uppgifter om avbrott i överföringen av el för åren Kalkylränta i elnätsverksamhet, Energimarknadsinspektionen 5. Formel för beräkning av intäktsram 6. Beräkning av intäktsram för RER Faktorprisindex för byggnader (SCB) 8. Faktorprisindex för elnätsföretag, stamnät (SCB) 9. Hur man överklagar