Hemmesjöbygden Bilder från 40 och 50 talet

Transkript

1 Årgång 37, Nummer 1 Hemmesjö socken med Åryd, Billa, Hemmesjö, Risinge, Södra Åreda och Gummatorp Hemmesjöbygden Bilder från 40 och 50 talet Vi visar bilder ur de senaste fotogåvorna till föreningen. Många av bilderna är tagna i Risinge och Åryd med omnejd. Var med och hjälp till att identifiera bilderna! Söndagen den 24 mars 2013 kl 14 i Risingegården Årsmöte i Hemmesjö hembygdsförening Vi bjuder på söndagskaffe Välkommen! Årsavgiften i Hemmesjö hembygdsförening är 50 kr per person. Inbetalningskort bifogas detta nummer av Hemmesjöbygden. Plusgiro (Om du redan betalt kan du bortse från detta) Många medlemmar - föreningens styrka. epost till hemmesjo_hbf@hotmail.com Redaktör för Hemmesjöbygden: Claes Lissing

2 ALMA PÅ BELLVY Backstugan Bellvy ligger i Tegnaby socken, någon km söder om Åryd, på vägen mellan Åryd och Tofta. Högt uppe på en backe och just nu med milsvid utsikt åt norr. Sedan många år är stugan uthyrd till sommarnöje men här föddes 1894 och bodde Alma Carlsson. Hennes föräldrar var sågverksarbetaren Johannes Karlsson f i Tegnaby och hans hustru Helena f i Elmeboda. Alma arbetade bl.a. som hemsömmerska. På senare år flyttade Alma Carlsson till Åryd. Sedan Bengt Hjelmqvist flyttat till Åryd i början av 1970-talet och bildat Hemmesjö hembygdsförening startade man studiecirklar och gjorde Billa intervjuer. En av de Åryd Årydsjön första personerna som intervjuades var Alma Carlsson. Här följer ett sammandrag av intervjun: "När vi handlade gick vi till brukshandeln i Åryd Bellvy men innan den fanns, Tegnaby kunde vi handla i Billa sjön eller i Tegnaby vid Trekanten där Lindqvists affär kom senare. Far gick ibland dit på söndagen och handlade. Det fanns inte så mycket tid för sådant i arbetsveckan. Vi barn fick ibland passa på att handla i Billa när vi ändå var i skolan där. Skolan var inrymd i sockenstugan, det som nu är församlingshem. Jag vill minnas att vi gick 4 år i skolan. Två skolsalar fanns på bottenvåningen. Läraren bodde där uppe. Först hade vi en lärare som hette Andersson, sedan kom Henrik Teodor Waldegren. Vår skolväg gick genom skogen ner till Bergs smedja vid kvarnen i Åryd där vi hoppade på stenarna över ån. Det 2

3 Affären som Alma Carlsson gick till i Billa låg precis vid järnvägsövergången i Billa, på norra sidan. Huset finns kvar. Det var Sven Ödman, född 1836 och död 1921, banvakt i Billa, som hade affären. Här på bilden syns han i mitten med stort vitt skägg. Hans dotter Anna står till höger om honom. var en rolig väg. Mor var omöjlig med att väva och sy. Hon vävde allt, till och med kostymtyg, som hon lämnade i stan för att få det filtrat. Tyget var så fint när det kom tillbaka. Hon sydde alla våra kläder och detta var innan det var vanligt med symaskin. Det syddes för hand. Dom hann med mycket på den tiden. Ändå fanns det djur att sköta. Och smöret skulle kärnas. Mor ville alltid att vi skulle så ett stycke lin, så det odlade vi. Jordbruksarbete som krävde häst fick vi leja till. Häst fanns på Horshagen eller i Tofta. Även våra grannar på Björkelyckan fick leja hjälp med häst. Lilla Hult intill Björkelyckan var ett ännu mindre än vårt ställe. Ovanför Björkelyckan ligger Källehult. Det var lite större och där hade man ett par tre kor. Men det var steniga och dåliga vägar och besvärligt när de skulle dra sina kärror ner till kvarnen i Åryd. Bellvy betyder ju "vacker utsikt". Det var det också. Det var så nerhugget 3

4 Fotot av Bellvy är taget omkring Flickan till vänster bör vara Alma Carlsson, därefter följer hennes föräldrar Helena och Johannes Karlsson. Den lille pojken bör vara Almas yngste bror Henning Artur Emanuel, född Kvinnan till höger är okänd. att vi kunde se folk gå på stationen i Åryd. Vi såg kyrkan i Billa och vi såg ända till Hemset. Jag kommer ihåg, innan sågen byggdes i Åryd 1903, så låg torpet Jonsabacken där sågen nu ligger. Mina bröder arbetade på bruket i Åryd. Innan dess arbetade de med far som var skomakare. Far var son till Tengbom, också han skomakare. Familjen hade tidigare bott på Henriksdal men ingen vet var det har legat. Min farmor var en resolut kvinna. Hon bar posten till och från Växjö ett par gånger i veckan och lämnade till herrgården och andra ställen. " Efter intervjun har Bengt Hjelmqvist lagt till följande kommentarer på bandet: I Åry bruks avräkningsbok för 1842 ser man att Alma Carlssons farfar Carl Tengbom var torpare på Aplaryd, som på slutet av 1850-talet kallas Bellvy. Carl Tengbom svarade för postgången till och från Växjö och betalades 1853 med 24 skillingar gången. För ett helt år blev det 52 riksdaler. Carl Tengboms änka, dvs Alma Carlssons farmor fortsätter med postbärningen 4

5 fram till Då hade hon en skuld till bruket men med disponentens medgivande avskrevs hennes skuld såsom belöning för flera års postbärning. Sonen, Alma Carlssons far, arbetade på bruket bl.a. som sågare och nattvakt. Red. anm. : Torpet Henriksdal som Alma inte kände till låg på vägen mot Älmåsen, ca 400 m norr om väg 25. Sågen och bruket, som nämns i texten, är den såg som låg vid nuvarande industribyn i Åryd eller, före 1903, den gamla sågen i f.d. smedjan vid masugnen. Den som vill veta mer om Bellvy eller andra gårdar, torp eller backstugor i trakterna söder om Åryd skall läsa boken "Tegnaby Tofta med Skogstorp. Bybeskrivning utarbetad av Tofta hembygdscirkel." Utgiven Finns på biblioteket. Har du bilder på Alma Carlsson? Har du fått kläder sydda av henne? Hör av dig och berätta! TEGNABY HEMBYGDSFÖRENING Medlemmarna i Tegnaby Hembygdsförening kallas härmed till årsmöte i Tegnérstugan onsdagen den 3 april 2013 kl Efter årsmötesförhandlingarna serveras kaffe och smörgåstårta. Stämningsbild från Tegnaby station på den tiden då tåget ännu gick förbi. 5

6 SANDAHLS BLÅBORRAR Förr hade man namn på nästan varje litet ägostycke. På de gamla skifteskartorna finns namnen angivna. Sjöhagen, Stora Svinhusträdan, Odlingen, Ekhagen, Bokfällsängen, Moen, Österdals plan, Hästhagen är några exempel. Nästan alla de här namnen är bortglömda idag. När ägorna har slagits ihop till större enheter behövs inte namnen längre och så försvinner de. Tyvärr för namnen har oftast något att berätta. Det var därför intressant att höra Patrik Geijersson på Lugnet i Södra Åreda berätta att han mindes hur gammelfarmor, Alma Andersson, frågade: - Har blåborrarna (pärlhyacinterna) kommit borta vid Sandahls? Med Sandahls menade hon ett markstycke ca 50 meter från huset Lugnet, borta vid jordkällaren. Vid ett besök på platsen för något år sedan kunde vi konstatera att där växte fullt med "blåborrar". Marken var lite upphöjd och där fanns tre stubbar av gamla fruktträd. Strax intill växte nässlor. Men vad hade namnet Sandahls med detta att göra? Norratorp Södra Åreda snickerifabrik Lugnet 6 Vid en titt i Husförhörslängderna för Hemmesjö socken hittar man följande: 1847 flyttar August Vilhelm Sandahl, född 1813 i Näsby, och hans hustru Sara Katarina Magnidotter, född 1817 i Skede, till Åreda Norregård där han får arbete som gårdssmed. Åreda Norregård är det som i dag kallas Södra Åreda herrgård. Sandahl är Sandahls vid den vita pricken.

7 vid detta laget ca 35 år gammal. Men redan under perioden står han i husförhörslängden antecknad som inhyses, dvs någon som utan betalning får en enkel bostad och kanske mat. Det var vanligt att gamla människor överlät gården till ett barn och sedan fick bo kvar någonstans på gården som inhyses. Men varför skulle en man som August Vilhem Sandahl, i sina bästa år och med ett bra arbete, bli satt på undantag? Detta kan man bara spekulera om. Kan det vara så att han i sitt smedarbete skadats så svårt att han inte kunde behålla arbetet? Eller hade han blivit svårt sjuk och invalidiserad? Torpet Lugnet, långt upp i norra änden av Hemmesjö socken, hörde på denna tid till Åreda Norregård och här placerades tydligen Sandahls som inhyses i ett litet hus. Med tiden föddes flera barn, både söner och döttrar. I husförhörslängderna under de sista årtiondena av 1800-talet skriver prästen att Sandahls är inhyses och utfattiga. August Vilhelm dör 1897 och hans hustru bor kvar till Då blir hon placerad som fattighjon på Hemmesjö kommuns nya fattiggård, Billa Norregård. Här lever hon ytterligare några år och dör Visst är det fantastiskt att Sandahls, som försvann från Lugnet i Södra Åreda under de första åren på 1900-talet fortfarande är ihågkomna i slutet av 1970talet när Patriks gammelfarmor frågar efter "blåborrarna"! Är det någon som har en uppfattning av vad som hände familjen Sandahl så att de fick flytta till Lugnet och bli inhyses? Välkommen att berätta. I Åryds Lanthandel har påbörjats en serie med text och bilder från andra affärsverksamheter i socknen. Det har ju funnits flera affärer i Åryd, Billa, Risinge och Södra Åreda. Passa på att titta när du ändå är där och handlar. Anslagstavlan finns vid mjölkkylen längst ner i affären. Den första affären som presenteras är brukshandeln eller Ingelssons som den också kallades. Välkommen! 7

8 FÖRSLAG TILL STADGEÄNDRING Förslag till stadgeändring att behandlas av årsmötet Föreningens stadgar är ett levande dokument som kan och bör förändras vid behov. Sveriges Hembygdsförbund föreslår att hembygdsrörelsens grundsyn skall finns med i alla hembygdsföreningars stadgar. Hemmesjö hembygdsförenings styrelse föreslår att den skrivs in i föreningens stadgar. Så här lyder grundsynen: "Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum. Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts alla generationer. " Styrelsen består nu av ordförande, 6 ledamöter och 6 suppleanter. Styrelsen har länge arbetat som om alla 12 är ledamöter. Styrelsen föreslår därför att man inte har några suppleanter utan endast ledamöter. Samtidigt föreslår styrelsen att antalet ledamöter skall minskas från 12 till 10. RISINGEGÅRDEN Hemmesjö byggnadsförening som äger och förvaltar Risingegården har haft årsmöte. Uthyrningen är relativt god men det finns renoveringsbehov som det är svårt att klara av med egna medel. Det gäller framför allt takläckage, uppvärmning och avlopp. Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan samt att försöka involvera andelsägarna i Risingegårdens framtid. Kom gärna och var med när det är dags för vårstädning kring Risingegården onsdagen den 17 april kl. 18. Välkommen. 8

9 PROGRAM 2013 Söndagen den 24 mars kl 14 i Risingegården. Årsmötesförhandlingar. OBS! Förslag till stadgeändring (se sid 8). Bildvisning ur de senaste fotogåvorna till föreningen. Många bilder från bl.a. Risinge och Åryd. Vi bjuder på kaffe. Välkommen! Tisdagen den 30 april kl i herrgårdsparken i Åryd. Vi firar vårens ankomst med sång och fyrverkeri vid valborgselden. Lördagen den 18 maj kl 07. En morgon i naturen. Gökotta, som i år äger rum på Ugnsholmen i Årydsjön utanför Åry herrgård. Vägbeskrivning: Från Masugnsvägen i Åryd sväng mot herrgården. Parkering vid ladan eller framme vid herrgården. Promenad några hundra meter genom herrgårdsparken till Ugnsholmen. Tipsfrågor. Tag med kaffekorg och ev något att sitta på. Vi försöker ha elden igång på Ugnsholmen om någon vill grilla. Söndagen den 4 augusti kl Hembygdsdag vid hembygdsstugan på Masugnsvägen 12 i Åryd. Vid dålig väderlek i Skogssällskapets lokal vid Åry herrgård. Detaljerat program kommer på hemsida och anslagstavlor. Söndagen den 8 september kl 14. Den årliga Kulturarvsdagen uppmärksammas på många håll i landet. Årets tema är Människors mötesplatser. En dansbana är väl en riktig mötesplats! Vi träffas därför vid dansbanan bakom Risingegården och får veta mer om danstraditionen i Risinge genom tiderna. Tag med kaffekorg! Fler programpunkter kan tillkomma. Se på hemsidan eller på anslagstavlorna i Södra Åreda (Södergården), Risinge (nära Risingegården och vid Vitarörsvägens början), Åryd (vid Åryds Lanthandel) samt Billa (på kyrkans anslagstavla). 9

10 ÅRYDSJÖNS VATTENNIVÅ Under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet sänktes vattennivån i många sjöar. Genom att gräva kanaler och diken tömdes sjöarna för att man skulle få mer odlingsbar mark. Mellan 1850 och 1950 sänktes vattenytan i mer än 500 av länets sjöar. De flesta sänkningarna gjordes i laga ordning efter lantmäteriförrättning men ca 100 gjordes utan myndigheternas kännedom. I våra trakter sänktes Barnsjön, strax söder om Hemmesjösjön och Attsjösjön i Furuby socken. Men det finns sjöar som fått vattenytan höjd. Här har syftet i stället varit att öka fallhöjden vid industrier som tagit ut energi ur vattekraft genom vattenhjul eller turbiner. Här är ett närliggande exempel Årydsjön och Åry Järnbruk. Järnbruket i Åryd började sin verksamhet vid ett av utloppen från Årydsjön. Redan då måste fallhöjden ha varit tillräcklig för att med vattenhjul driva bläster och hammare. Efterhand som anläggningen blev större och fler hammare skulle drivas behövdes mer kraft. Ett sätt att få ut mer kraft var att höja sjöns yta så att fallhöjden blev större. Finns det några spår kvar av vattenhnöjningarna? När gjordes de? Att höja vattenytan på en sjö innebär att landområde översvämmas och att den drabbade vill ha ersättning, speciellt om det är odlingsbar mark som fördärvas. Vid den tiden det gäller här var inte skogsmarken så högt värderad. Man kan se på häradskartan från 1660-talet att stränderna kring utloppen vid Åryd ser lite annorlunda ut. Vid denna tidpunkt hade sjön troligen inte hunnit höjas för järnbrukets skull. Strandlinjen tycks ha gått i en mjuk båge från Hemsets udde mot Ugnsholmen utanför Åry herrgård och vidare mot söder. De nuvarande vikarna, Sågviken vid Industribyn i Åryd och den breda viken in mot Åryds centrum var sankmarker med en åfåra i mitten. Nästa illustration är en karta från år Nu har järnbruket i Åryd börjat 10

11 På Hans Ruuths karta över Konga härad från 1663 kan vi se Åryd och Årydsjön. (Tyvärr gör en vikning kartan något otydlig just vid Åryd. ) Årydsjön går lodrätt genom bildens högra del. Nere i vänstra hörnet syns Tegnabysjön. Kustlinjen från Hemset och söderut i sjön gör inga större inbuktningar vid Åryd. Man ser att de två åar som utgör utloppen omflyter den "ö" där Åryd ligger. Denna karta över Åryd är från år De nuvarande utloppen från sjön markeras med 2 svarta punkter. Man ser tydligt att det är en bra bit ut till öppen sjö från utloppen. Sträckan från öppen sjö till dammfästena består av en å omgiven av sumpmark. 11

12 påverka vattenståndet. Det nuvarande utloppen på Masugnsvägens norra del och vid masugnen är de svarta punkterna på kartan. Man kan se hur ån fortsätter en bra bit mot nordost innan det är öppet vatten. Vid denna åsträcka på kartan står texten: "Desse mader förderfwas åhrligen af wattns dämmande till Bruuket". Kartan visar också att den nuvarande Sågviken, i nedre delen av bilden, är en å. I en kommentar på kartan står att madängarna runt herrgårdsuddens stränder också är fördärvade av vatten. På 1743 års karta över Hemsets bys hagar och utmarker finns också kommentarer om vattenhöjning. Vid Gäddemad som nu är en del av Årydsjön, mellan väg 25 och Vitarörsvägen mellan Risinge och Furuby finns kommentaren: "Gädde Mader stå genom updämningen aldeles under watn". Området vid Källelundsviken i Åryd och stora områden mot Hemsetlandet är också påverkade enligt texten: "Stubbemaen Är genom Watnets updämning wid Bruket förderfwad." För övrigt tycks strandlinjen på denna karta närma sig dagens läge. Tio år senare, 1753, skall Hemset genomgå storskifte och då ritas en karta över inägorna. Av de fem gårdarna på Hemset ägs tre stycken, däribland Södergård, av järnbrukets ägare, Olof Lundblad. På kartan noteras att Hemset Södergård avstår mark åt övriga gårdar i byn "... för den skada samtl hemmanen lidit af wattnets uppdämmande vid Bruket...." Så småningom köper bruket upp och slår ihop alla gårdarna på Hemset till ett stort hemman. På detta sätt blir det inte så mycket klagomål från utomstående när vattenståndet varierar gjordes en mätning av inägorna vid Åryds säteri (herrgården). På kartan finns markerat en liten ö som kallas Gubbholmen. Den ligger i inloppet till Sågviken strax sydväst om Ugnsholmen. Eftersom Gubbholmen inte syns idag måste sjön ha höjts ytterligare några decimeter sedan Vid en provborrning i januari 2013 visade sig Gubbholmen ligga ca 2 dm under vattenytan. Det var dock extremt lågt vattenstånd vid tillfället. Man kan därför anta att höjningen från 1803 till våra dagar är ca en halv meter. Det är sannolikt att sjöhöjningarna och därav följande markförstörelse har förorsakat konflikter som hamnat i rätten. Spåren bör då finnas i 12

13 Karta över Åryd Med svarta punkter har också här de båda utloppen markerats. Vi ser att sjön fått en större utbredning och det syns inget av de båda åarna. Men fortfarande är sjön inte uppe i dagens höjd. Till höger vid kvadraten ligger Ugnsholmen. Vid korset strax intill ligger Gubbholmen som en smal, krökt ö. domböckerna för Konga härad. Dessvärre är det mycket tidsödande att leta efter sådant i domböckerna så det har inte blivit gjort. Isborren stående på Gubbholmen visar hur grunt det är där idag. I bakgrunden skymtar bron till Ugnsholmen. Finns det synliga spår av sjöhöjningen? Ja det gör det! För att kunna höja sjöns yta måste man bygga dammvallar och dammluckor. Sådana finns på åtminstone tre ställen. På Masugnsvägens norra del, vid utloppet, är dammvallen ca 100 m lång. Utloppet vid masugnen har en något kortare dammvall. Slutligen på Sågvikens södra sida, bortom industribyn, finns en ca 150 m lång dammvall. Där finns också ett utlopp från sjön. 13

14 I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att ta upp ursprunget till namnet Ugnsholmen igen. Som framgår av kartorna var det en liten holme som låg precis där sjöns utlopp fanns. Ett utlopp kallas också os. På en av de gamla kartorna står dessutom Ousholmen vilket betyder holmen vid oset. Senare har blivit förvanskat till Ugnsholmen vilket kanske inte är så konstigt med tanke på närliggande masugn. Att få tillstånd att höja en stor sjö som Årydssjön med kanske 1,5 m skulle idag troligen vara omöjligt. Då, på järnbrukets tid, gick det tack vare en stark ägare som dessutom ägde mycket av marken runt sjön. På 1980-talets början sänktes Årydsjön med nästan 1 meter i samband med utläggningen av vatten- och avloppsrör mellan Åryd och Furuby. Då visade sig denna hamnanläggning på Hemsets sydspets. Stenvallarna som är ca 20 meter långa är prydligt upplagda. Kan detta ha varit Hemsets bys gemensamma hamn eller har den hört enbart till Södergården som låg strax intill? I bakgrunden ses udden med badplatsen. BLANDAT FRÅN BYGDEN ÅRYDS SKOLA PÅ BESÖK En dag i oktober i höstas kom klasserna 3-6 för att få veta mer om hur man bodde och arbetade i Åryd förr. Tvättbräda och tvättbalja, tvåmanssåg för att fälla träd och andra nyttiga redskap fick barnen bekanta sig med innan det blev dags att klättra upp i masugnen för att få veta hur man tillverkade järn i Åryd under flera hundra år. I klass 3 med läraren Lena Arvidsson fick varje barn skriva om gågna tider i Åryd. Det blev mycket bra berättelser som hembygdsföreningen fått ta del av. Vi tackar klass 3 för detta! HEMSET Arrendatorn på Skogssällskapets jordbruksfastighet Hemset nära Åryd har i 80 år hetat Bayard. De första 40 åren var det Carl-Viktor och därefter Carl14

15 Johan. Men nu är det slut. Nu flyttar Carl-Johan och Inga från Hemset för att bli pensionärer i Hovmantorp. Skogssällskapet har styckat av det gamla boningshuset och 5 hektar mark och de nya ägarna är Christian Horn och Linn Glans. Christian är uppvuxen i Södra Åreda och kommer på Hemset att arrendera 60 hektar mark. Vi hälsar dem välkomna! För oss som besöker Hemset för promenader och rekreation känns det skönt att markerna kommer att vara fortsatt betade. Den gamla kulturmarken på sluttningen ner mot Årydsjön, där en gång Hemsets by fanns, rymmer mycket av traktens historia från forntiden till våra dagar. "I HEMMESJÖ SOCKEN" Vår nya bok om hembygden kom ut i hösten Den finns till försäljning i Åryds Lanthandel eller kan beställas via epost (se första sidan) eller telefon Pris 150 kr. Även våra tidigare utgivna böcker finns till försäljning. Det gäller "Det var en gång ett järnbruk" och "Skogen - vårt levebröd i hundra år". Pris 100 kr. De kan beställas per telefon. På det här fotot från andra halvan av 1940-talet är familjen Sisins ute på promenad i Åryd. Platsen är inte så lätt att känna igen. På sista sidan finns ett nytaget foto från samma plats. 15

16 B Föreningsbrev Avs. Hemmesjö Hembygdsförening Masugnsvägen Åryd Träffpunkt på Masugnsvägen 12 i Åryd Tisdagar mellan kl. 9 och 12 med start den 16 april träffas vi vid hembygdsstugan för arbete med stugan och omgivningarna. Goda tillfällen till kaffepaus och diskussioner. Stickcafé i hembygdsstugan onsdagar kl. 14. Välkomna! Detta foto är visserligen taget vid en annan årstid än det på föregående sida men på samma plats. Här gick gång- och cykelvägen tvärs över kvarndammen i Åryd. För alla som bodde på Lyckås, Strömmarna eller i kvarnen blev det en bra genväg när man skulle till jobbet på fabriken, till tåget eller till affären. Vägen byggdes upp med träavfall vilket syns på föregående bild. Med tiden sjönk vägen ihop och det blev mycket sumpigt. När järnvägen byggdes om på 1980-talet och Lyckåsvägen stängdes av för gångtrafik gjordes ett ideellt arbeta med att lägga ut spänger så att man fortfarande kan ta sig över kvarndammen torrskodd. Tanken var att det här skulle bli det nya promenadstråket. = gångstig 16