Den orena revisionsberättelsen - En studie om styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan
|
|
- Jan Lindström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete Civilekonomprogrammet Den orena revisionsberättelsen - En studie om styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan Författare: Annika Jonasson Emma Swanberg Handledare: Andreas Jansson Termin:VT11 Kurskod:4FE03E
2 1
3 Förord Vi vill tacka alla som har hjälpt oss med vår uppsats i form av tips och råd samt stöd och uppmuntrande ord på vägen. Ett extra tack till Michael Brunosson, auktoriserad revisor och redovisningskonsult på KPMG, som ställde upp på en intervju och förbättrade vår förståelse för orena revisionsberättelser och dess anmärkningar. Vi vill rikta ett särskilt tack till vår underbara handledare, Andreas Jansson, som har bidragit med påhittiga förslag och konstruktiv kritik samt har funnits tillgänglig för att besvara våra frågor och funderingar. Växjö, Maj 2011 Annika Jonasson Emma Swanberg 2
4 Sammanfattning Titel Den orena revisionsberättelsen En studie om styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan Seminariedatum Författare Handledare Annika Jonasson & Emma Swanberg Andreas Jansson Utbildning Civilekonomprogrammet redovisning, Examensarbete för Civilekonomprogrammet, 4FE03E, 30 hp. Nyckelord Bakgrund Syfte Metod/Empiri Resultat & Slutsats Oren revisionsberättelse, redovisning, revision, revisor, styrelse, aktiebolag, intressenter Det är av vikt för bolagets intressenter, vid ingående av avtal, att få information om vad som påverkar orena revisionsberättelser. Även bolagets ledning eller ägare har nytta av informationen, i syfte att motverka erhållandet av orena revisionsberättelser. Det finns tre olika aktörer som kan ha en påverkan på orena revisionsberättelser; styrelsen som kontrollerar ledningen eller ägaren och förmedlar kritiska resurser, bolagets ekonomiska situation och ledningens eller ägarens motiv att försköna redovisningen samt revisorns förmåga att upptäcka fel i redovisning och förvaltning samt benägenhet att rapportera felen, då revisorns roll är att kvalitetssäkra bolagets information till intressenterna. Syftet med studien är att ge en förklaring till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. De orena revisionsberättelserna studeras både med och utan hänsyn till de olika anmärkningarnas grad av allvarlighet. Med utgångspunkt i den deduktiva ansatsen har vi härlett hypoteser utifrån befintliga tillämpliga teorier. En förstudie i form av en expertintervju har genomförts för att få en bättre förståelse för orena revisionsberättelser. Utifrån en kvantitativ forskningsstrategi har majoriteten av det empiriska materialet samlats in från svenska aktiebolags årsredovisningar och sedan testats i flera statistiska modeller. För mindre svenska aktiebolag med en styrelse som utövar bristfällig kontroll och otillräcklig förmedling av kritiska resurser, en ansträngd ekonomi och som är verksamma inom bygg-, handels-, eller hotell- och restaurangbranschen ökar risken för orena revisionsberättelsen. Dock finns det inget som tyder på att revisorn har ett samband med orena. 3
5 Abstract Title The qualified audit report a study of Board of Director, Private Corporation and auditor s impact. Seminar date 31th of May, 2011 Authors Supervisor Education Annika Jonasson & Emma Swanberg Andreas Jansson the Business Administration and Economics Programme Course Thesis, the Business, Administration and Economics Programme, 30 credits Keywords Background Qualified audit report, accounting, audit, auditor, board of directors private corporation, stakeholder It is important for the company's stakeholders to receive information what affects qualified audit report. The information is also important for the company s management or owner in order to prevent qualified audit report. Board of directors (the ability to control the owners or management and provide critical resources), the management or owners (incentives to manipulate the annual report) and auditors (the ability to discover and report false financial statements) may have an impact why Swedish private corporations receiving qualified audit reports. Purpose Methodology Results & Conclusion The overall purpose is to examine why Swedish Private Corporation receives qualified audit reports. In order to fulfill the purpose of our thesis a deductive approach is used. The hypotheses are based on relevant scientific articles and existing theories. Based on a quantitative research the data has been collected from annual reports and tested in several types of statistical analytical methods. Results shows that the Board size, gearing ratio and different types of industries have an impact why Swedish Private Corporations receives qualified audit reports. 4
6 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) BFL Bokföringslagen (1999:1078) FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer RevL Revisionslagen (1999:1079) RS Revisionsstandard i Sverige ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) 5
7 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Uppsatsens fortsatta disposition Uppsatsens metod Val av forskningsansats Val av kunskapssyn Teorival Källkritik Revisionsberättelsen Revisionsberättelsens innebörd och utformning Allvarlighetsskalan Teoretisk referensram Agentteorin Resursberoendeteorin Intressentteorin Teoretisk modell Hypoteser förknippade med styrelsen Styrelsens storlek Könsmångfald i styrelsen Styrelsens erfarenhet Hypoteser förknippade med aktiebolaget
8 4.6.1 Aktiebolagets storlek Aktiebolagets skuldsättningsgrad Aktiebolagets lönsamhet Aktiebolagets branschtillhörighet Hypoteser förknippade med revisorn och revisionsbyrån Revisionsarvode och övrigt arvode Revisionsbyråns storlek Revisorns kön Revisorns kompetens Utökad teoretisk modell Empirisk metod Val av forskningsstrategi Val av undersökningsdesign Metoder för datainsamling Expertintervju Affärsdata Operationalisering Oren revisionsberättelse beroende variabel Styrelsen oberoende variabler Aktiebolaget oberoende variabler Revisorn och revisionsbyrån oberoende variabler Sammanfattning av operationalisering Urval Datainsamling från Affärsdata Bortfallsanalys Empiriskt resultat
9 6.1 Univariat analys Oren revisionsberättelse beroende variabel Styrelsen oberoende variabler Aktiebolaget oberoende variabler Revisorn och revisionsbyrån oberoende variabler Bivariat analys Chi-två test T-test Korrelationsanalys Spearmans rho Multivariat analys Multikollinearitet Multipel linjär regressionsanalys Binär logistisk regression Förändringsvariabler Modererande variabler Sammanfattning av testerna Analys Den orena revisionsberättelsen beroende variabel Hypotesprövning Styrelsens storlek Könsmångfald i styrelsen Styrelsens erfarenhet Aktiebolagets storlek Aktiebolagets skuldsättningsgrad Aktiebolagets lönsamhet Aktiebolagets branschtillhörighet
10 7.2.8 Revisionsarvode och övrigt arvode Revisionsbyråns storlek Revisorns kön Revisorns kompetens Sammanfattning av hypotesprövningar Slutsatser Slutsatser Praktiskt bidrag Teoretiskt bidrag Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Bilaga 1 Intervju med Michael Brunosson, KPMG Bilaga 2 Ren revisionsberättelse Bilaga 3 Oren revisionsberättelse, allvarlighetsgrad Bilaga 4 Oren revisionsberättelse, allvarlighetsgrad Bilaga 5 Oren revisionsberättelse, allvarlighetsgrad Bilaga 6 SNI-koder Bilaga 7 Styrelsens storlek mot allvarlighetsskalan Bilaga 8 Spearmans rho Bilaga 10 - Modererande variabler Bilaga 11 Sammanfattning av testerna
11 Figurförteckning Figur 1: Orsak till en oren revisionsberättelse Figur 2: Uppsatsens fortsatta disposition Figur 3: Allvarlighetsskalan Figur 4: Teoretisk modell Styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan Figur 5: Grad av måluppfyllelse i förhållande till styrelsens storlek Figur 6: Grad av måluppfyllelse i förhållande till andelen kvinnliga styrelsemedlemmar Figur 7: Utökad teoretisk modell Styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan Figur 8: Utökad teoretisk modell - Resultatet av våra hypotesprövningar Tabellförteckning Tabell 1: Jämförelse mellan kvinnliga och manliga revisorer Tabell 2: Operationalisering av oberoende faktorer Tabell 3: Ren och oren revisionsberättelse Tabell 4: Allvarlighetsskalan Tabell 5: Styrelsens oberoende variabler Tabell 6: Styrelsens storlek Tabell 7: Aktiebolagets oberoende variabler Tabell 8: Årets resultat Tabell 9: Revisionsarvode och övrigt arvode Tabell 10: Revisionsbyråns storlek Tabell 11: Revisorns kön Tabell 12: Revisorns titel Tabell 13: Revisorns ålder Tabell 14: Sammanfattning av t-test Tabell 15: Multipel linjär regressionsanalys
12 Tabell 16: Binär logistisk regression Tabell 17: Styrelsens storlek mot allvarlighetsskalan Tabell 18: Spearmans rho korrelationsanalys Tabell 19: Förändringsvariabler i en binär logistisk regression Tabell 20: Modererande variabler i en multipel linjär regressionsanalys
13 1. Inledning U ppsatsens första kapitel inleds med en bakgrund om redovisning och revision, där revisorns slutgiltiga mål är att upprätta en revisionsberättelse Vid väsentliga fel i bolagets redovisning och/eller förvaltning ska revisorn avge en oren revisionsberättelse. I den efterföljande problemdiskussionen behandlas uppsatsens problem, orena revisionsberättelser, och dess praktiska samt teoretiska relevans klargörs. Problemdiskussionen mynnar slutligen ut i en problemformulering. Avslutningsvis presenteras uppsatsens syfte och fortsatta disposition. 1.1 Bakgrund Den äldsta kända privata revisionsberättelsen i Sverige är från år 1652, då ägarna av Tjärhandelskompaniet valde sex personer för att granska företagets förvaltning (Cassel, 1996, s 88). I Sverige började revision utföras redan under 1600-talet till följd av att komplexiteten i den svenska handeln hade ökat. För handelsmännen var det inte fördelaktigt att personligen engagera sig i de detaljerade räkenskaperna utan det överläts istället till vissa förtroendevalda (Cassel, 1996). I 1895 års svenska aktiebolagslag infördes regler om revision för första gången (Svanström, 2008). I lagen ställdes det krav på att samtliga aktiebolag skulle utse minst en revisor, vilken valdes av ägarna på bolagsstämman (Wallerstedt, 2001). Det betonades dock inte några krav på revisorns kompetens förrän aktiebolagslagen reviderades och åter trädde i kraft 1944 (Svanström, 2008). Svenska aktiebolag är för varje räkenskapsår skyldiga att avsluta bokföringen genom att upprätta en årsredovisning med undantag för mindre aktiebolag 1 som tillåts upprätta ett 1 Mindre bolag: bolag som inte uppfyller mer än ett av följande villkor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: medelantalet anställda uppgår till mer än 50, redovisad balansomslutning uppgår till mer än 40 miljoner kronor, redovisad nettoomsättning uppgår till mer än 80 miljoner kronor (ÅRL 1:3 p. 4-5). 12
14 årsbokslut (BFL 6:1, 6:3). En årsredovisning ska innehålla en balansräkning, resultaträkning, förvaltningsberättelse och noter. I större bolag ska även en kassaflödesanalys ingå (ÅRL 2:1). Årsredovisningen ska därefter skrivas under av samtliga styrelseledamöter samt verkställande direktör, om sådan finns (ÅRL 2:7). Bolagets redovisning syftar till att ge ägare och övriga intressenter, såsom finansiärer, leverantörer, kunder och anställda, betydelsefull information, vilken kan användas som beslutsunderlag vid bedömning av bolagets situation (Öhman, 2004). Med anledning av att intressenterna har begränsad insyn i bolagets verksamhet är det inte möjligt för intressenterna att veta om redovisningsinformationen är sanningsenlig. Det uppstår härmed ett behov av att informationen kvalitetssäkras och här fyller revisorn en viktig funktion (Chow, 1982; DeJong & Smith, 1984; Eilifsen & Messier Jr, 2006; Svanström, 2008). Enligt ABL 9:3 och RevL 5 har revisorn till uppgift att i enlighet med god revisionssed granska bolagets årsredovisning, bokföring samt styrelseledamöternas och den verkställande direktörens förvaltning. Det slutgiltiga målet för revisionen är enligt RS 200 2SE revisionsberättelsen, vilken är den enda årliga offentliga rapport som revisorn lämnar (Far Förlag, 2006). Om revisorn inte har något att anmärka på det reviderade bolaget upprättas en revisionsberättelse enligt standardutformningen i RS 709, en så kallad ren revisionsberättelse. En ren revisionsberättelse ses som en kvalitetsstämpel av den finansiella information som bolaget lämnar ut, eftersom en revisor har granskat och godkänt informationen. Motsatsvis ska en oren revisionsberättelse utfärdas om revisorn upptäcker att bolaget väsentligt avviker från lag och god redovisningssed (Svanström, 2004). Den orena revisionsberättelsen kan innehålla olika anmärkningar, vilka klassificeras i en allvarlighetsskala. Försent betalda eller obetalda skatter och avgifter är, enligt Brunosson (2011), den vanligaste anmärkningen samt en av de mildaste som ett bolag kan erhålla. Den allvarligaste anmärkningen är antingen att revisorn avstyrker balans- och/eller resultaträkningen (fel i redovisningen) eller avstyrker styrelseledamöternas och/eller den verkställande direktörens ansvarsfrihet (fel i förvaltningen) (Brunosson, 2011). Med avseende på de olika anmärkningarna är en intressant aspekt vad det är som påverkar att bolag erhåller revisionsberättelser med 13
15 anmärkningar. Det kan därför vara av intresse att undersöka och ge en förklaring till varför bolag erhåller orena revisionsberättelser. Revisorns kvalitetssäkring av bolagets redovisning och förvaltning är fördelaktig för intressenterna oavsett om det är en ren eller oren revisionsberättelse som utfärdas, förutsatt att revisorn avger en ren respektive oren revisionsberättelse när det är befogat. Den rena revisionsberättelsen bidrar till att intressenterna känner ökad trygghet medan den orena revisionsberättelsen gör intressenterna uppmärksamma på bolagets väsentliga felaktigheter. Den kvalitetssäkrade informationen underlättar därmed för intressenterna att göra mer ändamålsenliga affärer. Med anledning av att intressenterna i större utsträckning kan förlita sig på bolagets information bidrar revisorns arbete även till ökat förtroendet mellan bolaget och intressenterna (Eilifsen & Messier Jr, 2006; van der Plaats, 2000; Öhman, 2004). Om intressenterna däremot tvivlar på att revisorn kommer att kvalitetssäkra informationen korrekt försvårar det för revisorn att uppfylla sin roll (Gavious, 2007). Samtidigt blir det svårare för intressenterna att fatta gynnsamma beslut, eftersom de inte litar på den informationen som revisorn har till uppgift att kvalitetssäkra. Efter ett flertal internationella bolagsskandaler, såsom Enron och WorldCom, där revisorerna har kritiserats för att inte ha varnat intressenterna i tid, har marknadens förtroende för revisorerna försvagats och revisorsprofessionens rykte skadats (Gavious, 2007; Unerman & O Dwyer, 2004). Även i Sverige har det förekommit ett antal bolagsskandaler, där revisorernas arbete har ifrågasatts. Det senaste fallet är HQ Bank där revisorn anmäldes av Finansinspektionen (FI) till Revisorsnämnden för utredning då han lämnat en ren revisionsberättelse. Ett flertal faktorer i FI:s utredning pekar dock på att revisionsberättelsen borde ha varit oren (Håkansson & Jäderlund, 2010). 1.2 Problemdiskussion Idag är revisorernas roll under pågående debatt och revisionsbranschen står inför förändringar. Efter rådande finanskris i kombination med att revisorerna anklagas för att inte alltid ha slagit larm vid inträffade bolagsskandaler har EU-kommissionen 14
16 upprättat EU Green Paper. I Green Paper efterfrågas bland annat en mer utförlig och informationsrik revisionsberättelse för att intressenterna ska kunna få ett bättre beslutsunderlag (Brännström, 2010a; Brännström, 2010b; Bäckström & Brännström, 2010). Rapporteringen om revisionen är av stor betydelse för intressenterna, då de har begränsad insyn i bolaget (Humphrey et al, 2009; Koh & Woo, 1998; Öhman, 2004). Bristfällig och begränsad information kan leda till att intressenterna ingår oekonomiska affärer med bolagets representanter (DeJong & Smith, 1984). För att underlätta för intressenterna att fatta mer gynnsamma beslut kan det således finnas ett behov av mer kompletterande information utöver revisionsberättelsen. Det kan vara värdefullt för intressenterna att få information om vad som påverkar att bolag erhåller orena revisionsberättelser, eftersom intressenterna då kan göra en mer fullständig bedömning av bolaget och därigenom minska riskerna vid ingående av avtal. Informationen kan även vara relevant för ledning och ägare i bolag i deras försök att motverka att orena revisionsberättelser erhålls. Ur ett teoretiskt perspektiv är det av betydelse att få kunskap om vad som påverkar orena revisionsberättelser. Om vi inte får klarhet i vad som påverkar orena revisionsberättelser blir det svårare att förstå vad som påverkar ledningens eller ägarens incitament att redovisa korrekt. Med hänsyn till inträffade bolagsskandaler där orena revisionsberättelser borde ha lämnats istället för rena, precis som i HQ Banks fall, tillsammans med debatten om utvecklandet av revisorns rapportering kan revisionsberättelsen i allmänhet och den orena i synnerhet ses som ett högst aktuellt område. En ren revisionsberättelse är en bekräftelse på att informationen i ett aktiebolags årsredovisning är trovärdig medan en oren revisionsberättelse ger en tydlig indikation på att något i aktiebolaget inte stämmer (Cassel, 1996; Chan & Walters, 1996 återgiven av Hua, ). Den orena revisionsberättelsen blir därför en följd av att det förekommer väsentliga fel i aktiebolagets redovisning och/eller förvaltning. 2 Hua (1997) återberättar Chan & Walters (1996) artikel Qualified Audit Reports and Costly Contracting publicerad i Asia Pacific Journal of Management, vol. 13, no. 1, pp
17 Väsentliga fel i redovisning och/eller förvaltning Oren revisionsberättelse Figur 1: Orsak till en oren revisionsberättelse Vid väsentliga fel är det, enligt Watts & Zimmerman (1986), av stor vikt att revisorn har kompetens och agerar oberoende mot klienten för att kunna upptäcka och även rapportera felen i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. Med hänsyn till att vi är intresserade av att ge en förklaring till orena revisionsberättelser har vi utifrån olika teorier uppmärksammat flera potentiella förklaringar till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. Till följd av att det är i aktiebolaget som felen i redovisningen och/eller förvaltningen uppkommer kan det argumenteras för att aktiebolaget genom ledning eller ägare har en påverkan på orena revisionsberättelser. Enligt positiv redovisningsteori har ledningen, i ett bolag där ägandet är separerat från kontrollen, incitament till att manipulera redovisningen för egen vinning när de drivs av resultatbaserade kontrakt (Watts & Zimmerman, 1986). Manipuleringen kan även vara ett försök i att säkra aktiebolagets överlevnad när den ekonomiska situationen inte är tillfredsställande. I Sverige skiljer sig dock ägarstrukturen från agentteorins utgångspunkt, då majoriteten av de svenska aktiebolagen är mindre bolag där ägare och ledning i regel är samma person. Även i ägarledda bolag kan det dock uppkomma felaktigheter, då ägarna likt ledningen kan försköna redovisningen för att maximera sin egen nytta på intressenternas bekostnad. En annan aktör som kan påverka revisionsberättelsens utfall är styrelsen som enligt ABL 8:4 svarar för bolagets organisation och förvaltning samt att bolagets ekonomiska situation kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Styrelsens ansvar enligt ABL 8:4 överensstämmer med agentteorins förespråkanden om styrelsens roll. Enligt agentteorin 16
18 ska styrelsen kontrollera ledningen alternativt ägaren och därigenom förhindra att felaktigheter i redovisningen och förvaltningen uppkommer. Förutom att styrelsen betraktas som ett kontrollerande organ ska styrelsen i enlighet med resursberoendeteorin agera som förmedlare mellan bolaget och omgivningen. Med hjälp av styrelsen kan bolaget enligt Pfeffer & Salancik (2003) få tillgång till kritiska resurser, vilket medför att bolagets ekonomiska situation förbättras. Ledningens eller ägarens incitament att manipulera redovisningen, i syfte att uppvisa en bättre ekonomisk ställning kan således minska. Till följd av det minskar risken för felaktigheter i redovisningen och förvaltningen och därmed även risken för att aktiebolaget erhåller en oren revisionsberättelse. Hur bra styrelsen presterar sina uppgifter kan bero på styrelsens sammansättning. En grupp som präglas av mångfald besitter enligt Group Effectiviness Theory fler färdigheter, erfarenheter och perspektiv, vilket ökar styrelsens problemlösningsförmåga (Ruigrok et al, 2006). Baserat på styrelsens sammansättning har flera forskare undersökt vilken inverkan styrelsen har på bolagets prestation, exempelvis Carter et al (2003), Eisenberg et al (1998), Erhardt et al (2003), Mak & Kusnadi (2004) och Yermack (1996). Utifrån deras resultat har styrelsens sammansättning en tydlig påverkan på prestationen, vilket stärker vårt antagande om att styrelsen har en koppling till orena revisionsberättelser. Med tanke på att en av de allvarligaste anmärkningarna i revisionsberättelsen är att styrelsemedlemmarnas ansvarsfrihet inte beviljas finns det ytterligare skäl att anta att styrelsen till viss del har en påverkan på huruvida bolaget erhåller en oren revisionsberättelse eller inte. Revisionsberättelsens utfall kan även påverkas av revisionsbyrån och vilken revisor som reviderar aktiebolaget, då det enligt Anderson-Gough et al (2005), Gold et al, 2009, Jonnergård & Stafsudd (2009) och Lennox (1999a) skiljer på kompetens, agerande och revisionskvalitet bland revisorer. Först och främst ska revisorn ha förmåga att upptäcka väsentliga fel i redovisningen och förvaltningen. Därefter måste överträdelsen rapporteras vilket, enligt agentteorin, kan försvåras på grund av det ekonomiska förhållandet mellan revisorn och klienten. Med anledning av att revisorn betalas av klienten finns det en risk att ett ekonomiskt beroende uppstår till klienten, vilket kan 17
19 medföra att revisorns oberoende försvagas och därmed viljan att motsäga sig felaktigheter (Gavious 2007; Öhman, 2004). Det agentteoretiska perspektivet har uppvisats i praktiken då revisorn i HQ-bank antingen missade viktiga överträdelser i redovisningen eller valde att inte rapportera. Den första uppsatsen, som vi har funnit, som har studerat förekomsten av orena revisionsberättelser i svenska aktiebolag är skriven av Hasselberg & Kehrer (1995a). Innan studien genomfördes uppskattade de tillsammans med revisorer och jurister, att andelen orena revisionsberättelser 1992 uppgick till mellan tre och fem procent. Den uppskattade andelen blev dock högre än förväntat, då den uppgick till 12,5 procent (Hasselberg & Kehrer, 1995b). I uppsatsen utgick Hasselberg & Kehrer (1995a) från en femgradig allvarlighetsskala som klassificerar den orena revisionsberättelsens anmärkningar. Med anledning av att majoriteten av anmärkningarna i Hasselberg & Kehrers (1995a) uppsats hamnade i den mildaste graden av allvarlighet valde Laudon och Persson (2004) att utöka allvarlighetsskalan till sju steg. De mildaste anmärkningarna delades upp i tre kategorier; förbrukat eget kapital, avvikelse från god redovisningssed samt försent eller obetalda skatter och avgifter, där andelen anmärkningar för förbrukat eget kapital var högst (Laudon & Persson, 2004). Ett flertal uppsatser har därefter behandlat sambandet mellan olika faktorer och orena revisionsberättelser (Bruzelli & Wahlberg, 2008; Börjesson et al, 2005; Celik et al, 2010; Spjuth och Ulfhielm, 2008). Det har påträffats samband mellan orena revisionsberättelser och variabler såsom aktiebolagets storlek, skuldsättningsgrad, soliditet och lönsamhet. Beträffande aktiebolagets storlek är det mer sannolikt att mindre aktiebolag erhåller fler orena revisionsberättelser än större aktiebolag. Det negativa sambandet överensstämmer med såväl nationella som internationella studier (Chan & Walter, 1996 återgiven av Hua, 1997; Chow & Rice, 1982; Gul et al, 1992; 1997; Hudaib & Cooke, 2005; Laitinen & Laitinen, 1998; Lennox, 1999c; Sundberg, 2004). Större bolag har, enligt Ireland (2003) en större andel tillgångar än mindre bolag, vilket bidrar till att större bolag har bättre förutsättningar att upprätta interna kontrolloch redovisningssystem av högre kvalitet. Även för bolag med hög skuldsättning eller låg lönsamhet ökar risken att erhålla en revisionsberättelse med anmärkningar, vilket 18
20 flera forskare har poängterat (Chan & Walter, 1996 återgiven av Hua, 1997; Doumpos et al, 2003; Gagnis et al, 2007; Ireland, 2003; Laitinen & Laitinen, 1998; Lennox, 1999c; Sundgren, 1998). Ledningen eller ägaren i ett bolag med hög skuldsättningsgrad eller låg lönsamhet får enligt Ireland (2003) ökade incitament till att försköna redovisningen i syfte att uppvisa en bättre ekonomisk ställning. Irelands (2003) förklaring är förenlig med vår potentiella förklaring beträffande bolagets påverkan, vilken finner stöd i positiv redovisningsteori. Som framkommer i tidigare empiriska studier har inte styrelsens påverkan på orena revisionsberättelser undersökts, vilket medför att vår potentiella, teoretiska förklaring beträffande styrelsen är outforskad. De tidigare studierna har främst behandlat faktorer som är förknippade med aktiebolaget och revisorn, vilket kan ha begränsat studiernas resultat. Då styrelsen är den aktör som har det yttersta ansvaret för bolagets förvaltning och redovisning samt är en betydelsefull förmedlare av resurser till bolaget kan det utifrån tillämpliga teorier argumenteras för att styrelsen har ett förklaringsvärde till orena revisionsberättelser. Som nämndes i problemdiskussionens inledning har revisorer vid inträffade bolagsskandaler fått stå i centrum och erhållit kritik för deras granskningar. Kritiken mot revisorerna i kombination med den pågående debatten om revisionsberättelsens utformning bidrar till att intressenterna både får tvivelaktig och begränsad information om aktiebolaget. Genom att undersöka vilken påverkan olika faktorer har på aktiebolag som erhåller orena revisionsberättelser kan intressenter få en tydligare bild av vilka riskfaktorer som finns hos aktiebolagen. Intressenterna får därmed en bättre grund till sina beslutsfattanden, exempelvis kan kreditgivare och leverantörer med hjälp av riskfaktorerna komplettera sina bedömningar av aktiebolaget då de ska ingå affärsmässiga avtal. Dessutom kan vår studie bidra till att intressenterna får en ökad förståelse till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. Förutom intressenterna kan även ledningen och ägarna i aktiebolag få nytta av vår studie. Våra eventuellt upptäckta riskfaktorer skulle kunna bidra med nya infallsvinklar 19
21 och upplysningar till ledningen och ägarna beträffande styrelsens sammansättning, aktiebolagets ekonomiska situation och val av revisor. 1.3 Problemformulering Varför erhåller svenska aktiebolag orena revisionsberättelser? 1.4 Syfte Syftet med vår studie är att ge en förklaring till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. De orena revisionsberättelserna studeras både med och utan hänsyn till de olika anmärkningarnas grad av allvarlighet. 20
22 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition Figur 2: Uppsatsens fortsatta disposition 21
23 2. Uppsatsens metod K apitlet inleds med en diskussion om vilken forskningsansats och kunskapssyn som är lämplig för att undersöka vårt problem och realisera vårt syfte. Därefter motiveras vårt val av relevanta teorier och slutligen presenteras en källkritik. 2.1 Val av forskningsansats Syftet med vår studie är att ge en förklaring till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. De orena revisionsberättelserna studeras både med och utan hänsyn till de olika anmärkningarnas grad av allvarlighet. Det finns tidigare forskning som redan har behandlat vilken påverkan faktorer förknippade med bolaget och revisorn har på orena revisionsberättelser. Beträffande styrelsen finns det en del forskning som har studerat vilken effekt styrelsens sammansättning har på bolagets prestation. Till följd av att det både finns teori som berör och kan appliceras på vårt problem har vi i vår studie valt att utgå från de befintliga teorierna. Med utgångspunkt i den deduktiva forskningsansatsen har vi upprättat hypoteser och utformat teoretiska modeller utifrån tillämpliga teorier. Hypoteserna har därefter prövats empiriskt och resultatet har utgjort underlag för analysen, där vi har utrett om huruvida faktorerna uppvisar samband med orena revisionsberättelser eller inte. Målsättningen är att resultatet från våra hypotesprövningar ska möjliggöra för oss att förklara varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. En begränsning med den deduktiva ansatsen är dock att när vi utgår från befintliga teorier uppkommer risken att vi inriktar oss för mycket på vad teorierna har uppmärksammat och missar intressanta iakttagelser som teorierna inte har belyst. Det är något som vi får beakta genomgående i vår studie. En positiv aspekt med den deduktiva ansatsen är, enligt Patel & Davidson (2003), att objektiviteten i forskningen ökar. Med hänsyn till att vi har utgått från befintliga teorier riskerar vår studie i mindre utsträckning att påverkas av våra egna värderingar. Ett alternativ till deduktiv ansats är den induktiva forskningsansatsen, vilken innebär att forskaren utgår från insamlat empiriskt material för att formulera en teori (Bryman & Bell, 2005). En nackdel med den induktiva ansatsen är enligt Patel & Davidson (2003) att det är svårt att uttala sig om den formulerade teorins generalitet då den grundar sig 22
24 på ett empiriskt material som gäller för ett speciellt område eller situation. Med anledning av att vi strävar efter att ge en förklaring till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser vill vi kunna generalisera vårt resultat till populationen. Den induktiva ansatsen kan därmed ses som mindre lämplig i vår studie. Då det redan finns befintlig kunskap om samband mellan faktorer och orena revisionsberättelser som har använts vid upprättandet av våra hypoteser skapade det mer gynnsamma förutsättningar för oss att välja den deduktiva ansatsen framför den induktiva. 2.2 Val av kunskapssyn Vår målsättning är att förklara varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. För att förverkliga vårt syfte har vi utifrån hypotesprövningar studerat vilken påverkan olika faktorer har på orena revisionsberättelser. Vår studie har präglats av den positivistiska kunskapssynen, vilken syftar till att ge en förklaring av studieobjektet, i vårt fall den orena revisionsberättelsen. Enligt Bryman & Bell (2005) är det möjligt att förklara en företeelse genom att pröva hypoteser, som har härletts utifrån teorier, med hjälp av insamlat empiriskt material och därigenom generalisera resultatet. Ett sådant tillvägagångssätt har således varit lämpligt när vi har studerat orena revisionsberättelser, då vi har utgått från befintliga teorier och strävat efter att generalisera vårt resultat. 2.3 Teorival Den teoretiska referensramen i vår studie grundar sig huvudsakligen på agentteorin, resursberoendeteorin och intressentteorin. Förutom ovannämnda teorier har vi även valt att komplettera med andra tillämpliga teorier och vetenskapliga artiklar vid underbyggandet av våra hypoteser. Genom att utifrån ett teoretiskt perspektiv förklara vilken påverkan de tre aktörerna, styrelsen, aktiebolaget och revisorn, har på revisionsberättelsens utfall har det möjliggjort för oss att finna faktorer som eventuellt har ett samband med orena revisionsberättelser. 23
25 Agentteorin har varit användbar i vår studie för att beskriva behovet av revision, vilken nytta som revisorn tillför samt vilka problem som kan förknippas med revisorns fullföljande av sitt uppdrag. Utifrån agentteorin har det även varit möjligt att förklara vilken roll styrelsen har i bolaget. Resursberoendeteorin har använts främst för att förklara styrelsens roll och vilka effekter styrelsen kan ha på bolagets förvaltning och ekonomiska situation. Vidare har vi använt intressentteorin i syfte att förklara vilken betydelse intressenterna har för bolaget och hur aktiebolaget genom ledningen eller ägaren kan agera för att få tillgång till intressenternas resurser. Behovet av revision kan även förklaras av intressentteorin eftersom intressenterna använder bolagets redovisningsinformation som beslutsunderlag vid ingående av affärsmässiga avtal. För att härleda våra hypoteser har vi använt ytterligare teorier såsom positiv redovisningsteori och Group Effectiveness Theory samt vetenskapliga artiklar. Teorierna syftar till att stärka vilka faktorer som eventuellt har ett samband med orena revisionsberättelser. Vissa av de vetenskapliga artiklarna är empiriska undersökningar som har studerat tänkbara faktorer och dess samband med orena revisionsberättelser. Andra vetenskapliga artiklar behandlar faktorerna mer generellt utan anknytning till orena revisionsberättelser, till exempel styrelsens storlek, könsmångfald i styrelsen och revisorns kön. Vi har därför utvecklat egna resonemang som kan appliceras på orena revisionsberättelser. 2.4 Källkritik Under hela vårt uppsatsskrivande har vi försökt att reflektera över våra källor och bedöma om de är lämpliga att inkludera i vår studie. I inledningskapitlet har vi bland annat valt att använda debattartiklar från Fars hemsida och tidskriften Balans samt FI:s utredning beträffande HQ:s revisor, i syfte att presentera problemområdets aktualitet. Informationen från källorna ovan har vi bedömt som acceptabla, eftersom vi endast har använt information för att introducera studieobjektet orena revisionsberättelser och inte som underlag i teorikapitlet. I de kapitlen som utgörs av uppsatsens metod och empirisk metod har vi valt att använda metodböcker, där texten är professionellt skriven och uppvisar tillförlitlighet. 24
26 Vi har prioriterat böcker som är fullständiga och tillräckligt fördjupade för att få en bra grundläggande förståelse. Dessutom har vi studerat vad andra studenter har tillämpat för böcker, eftersom böcker som har använts av flera studenter kan bedömas som relevanta. Vår teoretiska referensram baseras huvudsakligen på vetenskapliga artiklar och böcker som är skrivna av grundarna av våra valda teorier. Exempelvis har vi utgått från Jensen & Mecklings (1976) artikel för agentteorin, Pfeffer & Salanciks (2003) bok för resursberoendeteorin samt Watts & Zimmermans (1986) bok för positiv redovisningsteori. Med tanke på att texterna är skrivna av grundarna och att texterna uppvisar en helhetsbild upplevs källorna som tillförlitliga. De vetenskapliga artiklarna har granskats av sakkunniga personer, vilket stärker innehållets trovärdighet. Vid val av lämpliga vetenskapliga artiklar har vi tagit hänsyn till om artiklarna är citerade av många andra forskare samt om de används av forskare och studenter som har undersökt orena revisionsberättelser. Genomgående i vår uppsats har vi refererat till tidigare uppsatser som har behandlat orena revisionsberättelser. Främst återfinns de i vårt inledningskapitel, teoretiska referensram, empiriska metod och analys. Vi har förhållit oss kritiska när vi har bedömt deras hypoteser, operationalisering och resultat. Deras resonemang och tillvägagångssätt har gett oss nya infallsvinklar och möjlighet till fördjupade studier. Då det är uppsatser som har studerat samma problem som vi är det relevant att referera till dem vid lämpliga tillfällen. 25
27 3. Revisionsberättelsen I det här kapitlet tydliggörs revisionsberättelsens innebörd, utformning och anmärkningar grundat på lagar, redovisningsrekommendationer och en expertintervju med en auktoriserad revisor och redovisningskonsult. Det centrala i kapitlet är att göra läsaren uppmärksam på vilka olika anmärkningar en oren revisionsberättelse kan vara behäftad med. Kapitlet sammanfattas med en modell av en allvarlighetsskala, där de olika anmärkningarna rangordnas baserat på grad av allvarlighet. 3.1 Revisionsberättelsens innebörd och utformning Den enda årliga offentliga rapport som revisorn avger är som tidigare nämnts revisionsberättelsen (FAR Förlag, 2006). Aktiebolag fick fram till november 2010 inte ge ut sin årsredovisning utan att den innehöll en revisionsberättelse. I och med revisionspliktens avskaffande är det inte längre tvingande för vissa mindre bolag 3 att bli reviderade och revisionsberättelsen behöver därmed inte inkluderas i de mindre bolagens årsredovisningar. För att få en bättre förståelse för den orena revisionsberättelsens innebörd och olika anmärkningar valde vi att genomföra en expertintervju med Michael Brunosson, som är auktoriserad revisor och redovisningskonsult på KPMG (se bilaga 1). Enligt ABL 9:32 33 ska revisionsberättelsen innehålla uttalanden om huruvida: bolagsstämman bör fastställa balans- och resultaträkningen, bolagsstämman bör besluta om bolagets vinst eller förlust ska disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen, styrelseledamöterna och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget. Om en styrelseledamot eller den verkställande direktören har gjort sig skyldig till en försummelse som kan förorsaka ersättningsskyldighet eller 3 Enligt Bolagsverket (2010) behöver aktiebolag inte bli reviderade av en revisor om de inte uppfyller minst två av följande krav; fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. 26
28 på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen ska revisorn anmärka det i revisionsberättelsen. Enligt RS ska en revision genomföras så att revisorn kan uttala sig med hög, men inte absolut säkerhet att det inte förekommer några väsentliga felaktigheter i bolagets årsredovisning. En revisionsberättelse som är upprättad enligt standardutformningen kan därför aldrig vara en garanti på att allt står rätt till i ett bolag (Far Förlag, 2006). Med hänsyn till revisionsuppdragets ekonomiska och tidsmässiga begränsningar är det inte möjligt för en revisor att upptäcka samtliga felaktigheter (Öhman, 2004). En acceptabel väsentlighetsnivå kan beskrivas som den avvikelse i redovisningen som revisorn kan acceptera utan att en oren revisionsberättelse behöver utfärdas. Om de noterade avvikelserna överstiger den acceptabla nivån måste revisorn enligt Carrington (2010) påtala för klientens styrelse att rätta till de väsentliga felen och i värsta fall överväga att upprätta en oren revisionsberättelse. Enligt Brunosson (2011) är det möjligt för bolaget att rätta till vissa felaktigheter och därmed undvika att få anmärkningar i revisionsberättelsen. Om bolaget till exempel har missat att ta upp en post i balansräkningen kan bolaget rätta till det. För sent betalda eller obetalda skatter och avgifter är däremot, enligt Brunosson (2011), svårt att rätta till i efterhand och försummelsen noteras därför som en särskild upplysning i slutet av revisionsberättelsen. Ett exempel som innebär fel i bolagets förvaltning är om den verkställande direktören har tagit ett lån i bolaget, vilket enligt ABL 21:1 är förbjudet, och lånet har medfört bolaget väsentlig ekonomisk skada. Ansvarsfriheten för den verkställande direktören kan på så sätt avstyrkas. Vid händelse av att den verkställande direktören återbetalar lånet till bolaget före årets slut och bolaget därmed inte lider någon ekonomisk skada blir det likväl en oren revisionsberättelse (Brunosson, 2011). Ansvarsfriheten behöver dock inte avstyrkas utan den verkställande direktörens agerande kan delges som en särskild upplysning. 27
29 3.2 Allvarlighetsskalan Det finns olika typer av felaktigheter och brister i bolagets redovisning och förvaltning, som dessutom är olika allvarliga. En standardutformad revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar eller upplysningar och räknas som en ren revisionsberättelse, se bilaga 2. Det finns dock påpekande till styrelse och verkställande direktör som inte är lika allvarliga att de behöver hamna i revisionsberättelsen (Far Förlag, 2006). Revisorn kan då lämna en erinran till styrelsen och denna erinran kan ses som en varning. Om bolaget inte rättar till de påpekade bristerna kan följden bli en oren revisionsberättelse (Carrington, 2010). När en revisor ska avge en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen finns det två alternativ att välja mellan, enligt nedanstående rekommendation, RS 709. Antingen lämnar revisorn en särskild upplysning eller en anmärkning. I båda fallen räknas det som en oren revisionsberättelse, men en anmärkning är av allvarligare art. Anmärkningar och upplysningar står i kursiv stil för att underlätta för läsaren att observera skillnaden mellan en ren och en oren revisionsberättelse (Far Förlag, 2006). Enligt RS SE anses en revisionsberättelse avvika från standardutformningen i följande fem situationer: Förhållanden som enligt revisorns bedömning inte påverkar något av hans eller hennes uttalanden a. särskilda upplysningar till tredje man, b. anmärkning på att skyldigheterna enligt skattebetalningslagen samt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter enligt uppräkningen i 9 kap. 34 aktiebolagslagen inte har fullgjorts. Förhållanden som enligt revisorns bedömning påverkar något av hans eller hennes uttalanden a. anmärkning på förhållanden som medför att revisorn gör ett eller flera uttalanden med reservation, b. anmärkning på eller upplysning om förhållanden som medför att revisorn avstår från att uttala sig eller c. anmärkning på förhållanden som medför att revisorn gör ett eller flera uttalanden med avvikande mening (RS SE). 28
30 Tidigare uppsatser har upprättat olika allvarlighetsskalor beträffande de anmärkningar som en oren revisionsberättelse kan inneha. Hasselberg & Kehrer (1995a) upprättades en allvarlighetsskala, vilken baserades på professor Ulf Gometz skala som publicerades i tredje numret av Balans Laudon & Persson (2004) har därefter vidareutvecklat Hasselberg & Kehrers (1995a) allvarlighetsskala och Laudon & Perssons (2004) allvarlighetsskala presenteras nedan: 1. Avstyrka beviljande av ansvarsfrihet, 2. Avstyrka resultaträkning/balansräkning/vinstdisposition eller någon av dessa, 3. Varken till- eller avstyrka/ ej tillstyrka beviljande av ansvarsfrihet, 4. Varken till- eller avstyrka/ej tillstyrka resultaträkningen/ balansräkningen/ vinstdispositionen eller någon av dessa, 5. Eget kapital förbrukat eller understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ABL 13 kap, 6. Anmärkning/upplysning/erinring eller avvikelse från god redovisningssed, 7. För sent eller ej betalda skatter och avgifter. (Laudon & Persson, 2004) Tillsammans med Brunosson (2011) diskuterade vi tillämpbarheten av Laudon & Perssons (2004) allvarlighetsskala. Enligt Brunosson (2011) använder KPMG inte någon officiell allvarlighetsskala utan revisorerna rådfrågar sina kollegor eller revisionsbyråns juridiska enhet när det finns risk att anmärkningar ska avges. Brunosson (2011) menar att samtliga sju kategorier i Laudon & Perssons (2004) allvarlighetsskala räknas som orena, men att den sjätte och sjunde kategorin klassas som upplysningar istället för anmärkningar. Den första och andra anmärkningen anser Brunosson (2011) är lika allvarliga och tycker inte att de ska rangordnas efter varandra. Avstyrkande av balans- och/eller resultaträkning alternativt ansvarsfrihet tycker Brunosson (2011) är de allvarligaste anmärkningarna medan försent betalda eller obetalda skatter och avgifter är minst allvarligt. Skatter och avgifter är förmodligen den orenhet som är enklast att rätta till, därefter blir det svårare ju allvarligare anmärkning bolaget får (Brunosson, 2011). Utifrån tidigare allvarlighetsskalor i uppsatser, rekommendationen RS 709, expertintervjun med Brunosson (2011) samt tillämplig litteratur har vi upprättat vår 29
31 egen allvarlighetsskala med inspiration från ett trafikljus, där vi dock har utökat färgskalan: 1. Ren revisionsberättelse 3. Varken till- eller avstyrka beviljande av ansvarsfrihet, resultaträkning, balansräkning, eller vinstdisposition alternativt i kombination. 2. Särskilda upplysningar där redovisningen avviker från god redovisningssed. Eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ABL 25 kap. Försent alternativt obetalda skatter och avgifter. 4. Avstyrka beviljande av ansvarsfrihet, resultaträkning, balansräkning eller vinstdisposition alternativt i kombination. Figur 3: Allvarlighetsskalan Vår allvarlighetsskala består av fyra olika grader av allvarlighet, där revisorns uttalanden rangordnas från grönt till rött med hänsyn till hur allvarliga uttalandena är: 1) Den gröna färgen motsvarar en ren revisionsberättelse, där revisorn med en standardformulering intygar att klientens redovisning är tillförlitlig med hög men inte absolut säkerhet (Brunosson 2011; Carrington, 2010) (se bilaga 2). 2) Vid den gula färgen uttalar sig revisorn med reservation, vilket betyder att allt inte står rätt till i bolaget och revisorn har därmed lämnat en särskild upplysning (Carrington, 2010). Det här är den mildaste graden av orenhet. En revisionsberättelse kan innehålla särskilda upplysningar för att revisorn vill framföra uppmärksamhet till tredje man att det finns förhållande som påverkar årsredovisningen eller förvaltningen (Far Förlag, 2006). Upplysningarna påverkar inte revisorns övriga uttalanden eftersom de inte har karaktär av en anmärkning, men de räknas fortfarande som en oren revisionsberättelse (Brunosson, 2011; Far Förlag, 2006). Den vanligaste upplysningen är enligt Brunosson (2011) försent betalda skatter och avgifter följt av att det egna 30
32 kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, vilket inte är tillåtet enligt ABL 25 kap. (se bilaga 3). 3) Den orangea färgen symboliserar att revisorn inte kan uttala sig. Anmärkningen innebär att revisorn varken till- eller avstyrker balans- och resultaträkningen eller styrelsemedlemmarnas och den verkställande direktörens ansvarsfrihet. En anledning är att revisorn inte har fått in tillräckligt med revisionsbevis för att avgöra om redovisningen är tillförlitlig. Användarna bör därmed läsa årsredovisningen med stor försiktighet (Carrington, 2010; FAR Förlag, 2006) (se bilaga 4). 4) Den röda färgen motsvarar den allvarligaste graden av anmärkningar där revisorn uttalar sig med avvikande mening. Den allvarligaste graden används då årsredovisningen eller förvaltningen av bolaget är vilseledande, ofullständig eller rent av felaktig. Beroende på om det är fel i redovisningen eller i förvaltningen avstyrker revisorn balans- och/eller resultaträkningen alternativt beviljandet av ansvarsfrihet för styrelsen och/eller den verkställande direktören (Brunosson, 2011; Carrington, 2010; FAR Förlag 2006) (se bilaga 5). Till skillnad från tidigare uppsatsers allvarlighetsskalor, såsom Hasselberg & Kehrer (1995a) och Laudon & Persson (2004), är anmärkningar med samma grad av allvarlighet inte åtskilda i vår modell utan tillhör samma kategori. Exempelvis ingår anmärkningen avstyrka balans- och/eller resultaträkning i samma kategori som anmärkningen avstyrka styrelsemedlemmarnas och/eller den verkställande direktörens ansvarsfrihet, då de enligt Brunosson (2011) är lika allvarliga. Vår indelning har klara och tydliga steg, nämligen ren revisionsberättelse, särskild upplysning, varken till- eller avstyrka samt avstyrka, vilket gör det lätt att särskilja på revisorns uttalanden. En begränsning med vår allvarlighetsskala jämfört med Hasselberg & Kehrers (1995a) och Laudon & Perssons (2004) är att vi inte kan utläsa vad det är för typ av anmärkning bolaget har fått vid en given grad av allvarlighet. Begränsningen påverkar dock inte oss i någon större utsträckning eftersom vi vill undersöka anmärkningens allvarlighet och inte vad det är för anmärkning specifikt. 31
33 4. Teoretisk referensram I uppsatsens fjärde kapitel behandlas de huvudsakliga teorierna, agentteorin, resursberoendeteorin och intressentteorin, som är relevanta för att undersöka vårt problem. Baserat på teorierna har en teoretisk modell utformats, vilken åskådliggör styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan på revisionsberättelsens utfall. Med stöd i teorierna härleds hypoteser förknippade med styrelsen, aktiebolaget samt revisorn och revisionsbyrån. Slutligen presenteras en utökad teoretisk modell som inkluderar hypoteserna och dess samband med orena revisionsberättelser. 4.1 Agentteorin Avsnittet syftar till att uppmärksamma hur agentteorin har använts för att beskriva vilken påverkan styrelsen och aktiebolaget genom ledningen eller ägaren har på väsentliga felaktigheter i aktiebolagets redovisning och förvaltning. Dessutom har agentteorin varit tillämpbar för att beskriva vilka problem revisorn kan bli föremål för när denne ska granska klientens redovisning och förvaltning. Genom att förklara aktörernas funktion i och relation till aktiebolaget blir det möjligt för oss att finna faktorer som eventuellt har ett samband med orena revisionsberättelser. Det centrala i agentteorin är agentrelationen, vilken enligt Jensen & Meckling (1976) likställs med ett kontrakt där ägaren (principalen) låter en bolagsledning (agenten) utföra uppgifter i enlighet med ägarens intresse. Ägandet separeras således från kontrollen och en informationsasymmetri uppstår mellan parterna, eftersom ledningen har bättre insyn i bolaget än ägarna (Healy & Palepu, 2001). Ägarnas och ledningens vilja att nyttomaximera i kombination med ledningens informationsövertag ger upphov till ett agentproblem, där ledningen berikar sig själv på ägarnas bekostnad (Eilifsen & Messier Jr, 2006; Jensen & Meckling, 1976). Agentförhållandet mellan principal och agent förknippar agentteorin främst med stora bolag, där det finns flera aktieägare som saknar eller har begränsad kontroll (Collis et al, 2004). I mindre bolag är dock ägare och ledning normalt sett samma person, vilket medför att det inte uppstår någon informationsasymmetri. Agentproblemet mellan 32
Till bolagsstämman i Ortoma AB (publ), org. nr 556611-7585 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Ortoma AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning
Läs merNy revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...
Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen
Läs mer12% 1% Fastighetsbeståndet 87% Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB, org.nr 556911-0744 Rapport om årsredovisningen Uttalanden
Läs mer^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr Rapport om
^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % 2019-03- 2 7 Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr 556707-4827 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision
Läs mer1 1 1 ¹ ¹ Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Klarna Holding AB, org.nr 556676-2356 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen
Läs mer1 (3) Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Brf Hjorthagshus, org.nr 702000-8954 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för år 2016. Enligt vår uppfattning
Läs merResultaträkning Not Föreningens intäkter Årsavgifter och hyror Övriga intäkter 42 34
Resultaträkning Not 2016-01-01-2016-12-31 2015-01-01-2015-12-31 Föreningens intäkter Årsavgifter och hyror 2 3 896 633 3 849 782 Övriga intäkter 42 346 17 772 Erhållna ersättningar 65 634 17 342 4 004
Läs merGoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010
GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse
Läs merRevisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
Läs mer- 1 1 1 1 1 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Klarna Bank AB (publ), org.nr 556737-0431 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden
Läs merALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012
Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll
Läs merGoBiGas AB Årsredovisning 2014
GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport
Läs merWiskansfiber ekonomisk förening
Årsredovisning för Wiskansfiber ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-05-20-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltnings- och verksamhetsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda
Läs merGOBIGAS AB ÅRSREDOVISNING 2015 FEL LAYOUT! SKRIV UT PDF-VERSION!
ÅRSREDOVISNING 2015 FEL LAYOUT! SKRIV UT PDF-VERSION! GoBiGas AB Årsredovisning 2015 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring
Läs merÅrsredovisning. S.Y.F Ytservice AB. räkenskapsåret. för. Org nr
Årsredovisning för S.Y.F Ytservice AB räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 1(7) S.Y.F Ytservice AB Styrelsen för SXF Ytservice AB avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01 2015-12-31.
Läs merÅrsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF
Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information
Läs merKandidatuppsats. Bachelor s thesis. Företagsekonomi Business Administration
Kandidatuppsats Bachelor s thesis Företagsekonomi Business Administration Förekomsten av orena revisionsberättelser i svenska konkursbolag: Olika typer av anmärkningar och deras samband med revisionsbyråers
Läs merÅrsredovisning. Föreningen Tillväxt Gotland
Årsredovisning för Föreningen Tillväxt Gotland 802439-4416 Räkenskapsåret 2017 Föreningen Tillväxt Gotland 1 (6) Org.nr 802439-4416 Styrelsen för Föreningen Tillväxt Gotland får härmed avge årsredovisning
Läs merFörvaltningsberättelse
ÅRSREDOVISNING LINDÖ GOLFINTRESSENTER EK. FÖRENING ORG NR 769623-8844 Styrelsen för Lindö Golfintressenter ek. förening avger härmed Årsredovisning för verksamheten under 2015-04-01 2016-03-31 föreningens
Läs merÅ R S R E D OV I S N I N G 2015
ÅRSREDOVISNING 2015 KONTOR I STOCKHOLM GÖTEBORG KARLSTAD ANTAL RESENÄRER 2015 22 450 2015 I KORTHET EBITA 15,2Mkr OMSÄTTNING 455Mkr 893 000 61% BESÖKARE ONLINE KÖP ONLINE 87 ANSTÄLLDA 79% KVINNOR Innehåll
Läs merTa mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag
Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt
Läs mer(publ) www.lagercrantz.com 1
(publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 2 (publ) www.lagercrantz.com 3 (publ) www.lagercrantz.com 4 (publ) www.lagercrantz.com 5 Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group
Läs merVarför behåller små aktiebolag revisorn trots att revisionsplikten för dessa är avskaffad?
Varför behåller små aktiebolag revisorn trots att revisionsplikten för dessa är avskaffad? Civilekonomprogrammet Examensarbete 30 hp 4FE03E Författare: Emil Jönsson Viktor Mellvé Handledare: Anna Stafsudd
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2012
Org nr 556760-0126 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 5 Om inte annat
Läs merREVISIONSBERÄTTELSE. Till årsstämman i Trelleborg AB, org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Trelleborg AB, org.nr. 556006 3421 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
Läs mer1
1 2 3 4 5 6 Årsbokslut för Älgskadefondsföreningen 833200-4624 Räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 1 Balansräkning 2-3 Redovisningsprinciper
Läs merÅrsredovisning. Leader Södertälje Landsbygd
Årsredovisning för Leader Södertälje Landsbygd 802447-2121 Räkenskapsåret 2012 1 (8) Styrelsen för Leader Södertälje Landsbygd får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse
Läs merÅrsredovisning 1/ /
Årsredovisning 1/1 2018 31/12 2018 BRF HJÄLMAREN Malmö Kallelse Medlemmarna i Bostadsrättsförening Hjälmaren i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma söndagen den 16 juni 2019 kl. 16.00. Lokal:
Läs merBoberg-Dotetorp VAF Ekonomisk förening
Årsredovisning för Boberg-Dotetorp VAF Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2015-12-14-2016-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter
Läs merArsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30
1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse
Läs merÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122
ÅRSREDO VISNING rör Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning
Läs merÅrsredovisning. Bostadsrättsföreningen Falköping
1(8) Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Falköping 1 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Falköping 1 får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31
Läs merTill bolagsstämman i Christian Berner Tech Trade AB (publ), org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Christian Berner Tech Trade AB (publ), org.nr 556026-3666 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen
Läs merÅrsbokslut. Företagarna i Leksands kommun
1(5) Årsbokslut Företagarna i Leksands kommun Styrelsen för Företagarna i Leksands kommun får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte
Läs mer11 april 2018
11 april 2018 REVISIONSBERÄTTELSE Till förbundsstämman i Svenska Squashförbundet Organisationsnummer 802005-0772 Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Svenska Squashförbundet
Läs merFörbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden
Årsredovisning för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden, får härmed avge
Läs merÅRSREDOVISNING. Bolagsverket. Fastighetsbolaget Slottsholmen 1 Invest AB Org.nr, för. förvaltningsberättelse
ställda Bolagsverket 21663 ÅRSREDOVISNING för Fastighetsbolaget Slottsholmen 1 Invest AB Org.nr, 556819847 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 21511
Läs merRevisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group AB (publ) Org nr 556282-4556 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens
Läs merRevisionsberättelsens effekter
Revisionsberättelsens effekter En kvantitativ studie om sambandet mellan revisionsberättelsen och företags ekonomiska prestation Författare: Viktor Ledin Johan Lundberg Handledare: Rickard Olsson Student
Läs merÅRSREDOVISNING. Stiftelsen W och Anna Mathilda Wernströms fond Org nr Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning
Stiftelsen W och Anna Mathilda Wernströms fond Org nr 824000-1043 ÅRSREDOVISNING 2 0 18 Innehåll: Sid 2 Sid 3 Sid 4 Sid 5-6 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Noter Swedbank Stiftelsetjänster
Läs merRevisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005
Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 1.1 6,4 80 8 Merparten av tentanderna har klarat frågan mycket bra. De flesta tar upp reglerna i revisorslagen avseende analysmodellen samt att
Läs merRevisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2017
RIKSDAGEN Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2017 Rapport om årsredovisningen Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskat årsredovisningen
Läs merÅrsredovisning. för. Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816
Årsredovisning för Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning
Läs merÅ R S R E D O V I S N I N G 2 016
ÅRSREDOVISNING 2016 Innehåll VDs kommentar Affärsläget Unlimited Travel Show Lönsamhet Utsikter Utveckling Bolagen i koncernen Verksamhet Vision Affärsidé Affärsmodell Strategi Struktur Marknaden Styrelse
Läs merGotland Whisky AB publ
å r s r e d o v i s n i n g publ org.nr 556664-7276 r ä k e n s k a p s å r e t 2004-09-01-2005-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för Gotland Whisky får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret
Läs merorg.nr ÅRSREDOVISNING 2016, Bilaga 9:3 STIFTELSEN ULLA SEGERSTRÖMS OCH BERTIL STED-GRENS FOND
org.nr 80 24 00-8230 ÅRSREDOVISNING 2016, Bilaga 9:3 STIFTELSEN ULLA SEGERSTRÖMS OCH BERTIL STED-GRENS FOND FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsen har upprättats efter de bestämmelser som framgick av ett i
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsperiod
1 (9) Exempel 1 Org nr Årsredovisning för räkenskapsperiod 2016-01-01-2016-12-31 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning
Läs merTill föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.
REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen
Läs merÅrsredovisning. Effnetplattformen Dividend AB
Årsredovisning för Effnetplattformen Dividend AB 559085-5721 Räkenskapsåret 2016 11 16 2016 12 31 2 (9) Styrelsen och verkställande direktören för Effnetplattformen Dividend AB får härmed avge årsredovisning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.
ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar
Läs merÅrsredovisning. Täby Ryttarsällskap
Årsredovisning för Täby Ryttarsällskap Räkenskapsåret 2012 Täby Ryttarsällskap 1(6) Styrelsen för Täby Ryttarsällskap får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Verksamhet
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret
1(8) Dannemora Mineral AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-03-17--2005-12-31 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. limehåll förvaltningsberättelse resultaträkning
Läs merÅrsredovisning. MX-ONE Usergroup
Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition
Läs merRedovisning enligt Föreningslagen 11 kap 9 1 kap. för. Legevind Ekonomisk Förening Räkenskapsåret
Redovisning enligt Föreningslagen 11 kap 9 1 kap. för Legevind Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-11-01 2(6) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Föreningen har inte haft någon
Läs merGranskning av årsredovisning
Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur
Läs merÅrsredovisning 2018 för syskonen Perssons donationsfond för Gräsmarks vårdhem KS2019/483/03
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2019-08-19 1 (1) Kommunstyrelsen Årsredovisning 2018 för syskonen Perssons donationsfond för Gräsmarks vårdhem KS2019/483/03 Förslag till beslut 1. Årsredovisningen 2018 för
Läs merNorra Orust Fiber ekonomisk förening
Årsredovisning för Norra Orust Fiber ekonomisk förening Räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehållsförteckning: Sida 0-1 Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Noter 6 Noter
Läs merBolagsordning för Kungälv Närenergi AB. Bolagsordning
Bolagsordning för Kungälv Närenergi AB Bolagsordning Diarie-/dokumentnummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ: Beslutad av: Handläggare: KS2015/2068 Chefsekonom Ekonomiberedningen Kommunfullmäktige
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2016:947 Utkom från trycket den 15 november 2016 utfärdad den 3 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2015
1(10) Utveckling i Gävle AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning
Läs merSVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II
SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II November 2012 Revisorsnämnden 2012 Deluppgift 3.1 Okotron kan ändra gränsen för vad bolaget anser vara inventarier av mindre värde. Detta påverkar dock inte hur dessa inventarier
Läs merRättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009
Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har
Läs merÅrs e o isnin. Livsme elss iftels n
Års e o isnin för Livsme elss iftels n 802002-1039 Räkenskapsåret 2016 Iiinehallsförteckning F örvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Noter Livsmedelsstiftelsen 1 (6) Styrelsen för Livsmedelsstiftelsen
Läs merÅrsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret
Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 556867-7008 Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pubi) 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm
Läs merDirektiv till stämmoombud vid bolagsstämma i AB Östgötatrafiken
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Susan Ols 2016-03-15 RS 2016-148 Regionstyrelsen Direktiv till stämmoombud vid bolagsstämma i AB Östgötatrafiken Årsstämma äger rum den 21 april 2016. Region Östergötland
Läs merHylliedals Samfällighetsförening
Årsredovisning för Hylliedals Samfällighetsförening Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Underskrifter
Läs merRevisionsberättelse för Sveriges riksbank 2017
R I K S D A G E N Revisionsberättelse för Sveriges riksbank 2017 Rapport om årsredovisningen Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskat årsredovisningen
Läs merNågra frågor om revision
Promemoria Justitiedepartementet 2003-06-25 Ju2001/220/L1, Ju2003/629/L1, Ju2003/3072/L1 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Några frågor om revision Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1
Läs merSTIFTELSEN SVENSKA KENNELKLUBBENS FORSKNINGSFOND
org.nr 80 20 0! -7599 ÅRSREDOVISNING 2016 KF 2017 Bilaga 9:2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsen har bildats av Svenska Kennelklubben för att främja forsloiing inom de områden som rör hund, i första hand
Läs merKallelse till årsstämma i Apotek Produktion & Laboratorier AB
Kallelse till årsstämma i Apotek Produktion & Laboratorier AB Härmed kallas till årsstämma i Apotek Produktion & Laboratorier AB, org.nr 556758-1805 Tid: Torsdagen den 26 april 2018, kl. 11.30 Plats: Apotek
Läs merSTATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ
STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december
Läs merDen orena revisionsberättelsen
Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi & teknik Valfritt ekonomprogram, 180 hp Den orena revisionsberättelsen Vilka faktorer kan förklara revisionsberättelsens utformning? Kandidatuppsats i Externredovisning,
Läs merÅrsbokslut. Wings Hockey Club Arlanda
1(7) Årsbokslut Wings Hockey Club Arlanda Styrelsen för Wings Hockey Club Arlanda får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2017-05-01-2018-04-30 Om inte annat särskilt
Läs merNy revisionsberättelse
Stockholm 11 september 2015 Ny revisionsberättelse Bifogat översänds på remiss förslag till ny utformning av revisionsberättelser i Sverige. Vissa ändringar gäller bara revisionsberättelserna för företag
Läs merRevisionsberättelser
Magisteruppsats Vårterminen 2008 Handledare: Tobias Svanström Författare: Emma Spjut Maria Ulfhielm Revisionsberättelser - Vilka faktorer har ett samband med orena revisionsberättelser? Sammanfattning
Läs merRevisionsrapport - Årsredovisning för staten 2017
REGERINGEN 103 33 STOCKHOLM Revisionsrapport - Årsredovisning för staten 2017 Riksrevisionen har granskat Årsredovisning för staten 2017 (ÅRS), avlämnad den 16 april 2018. Revisionen innefattar också Regeringskansliets
Läs merRiksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.
Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma
Läs merDnr D 16
Dnr 2015-236 2016-02-25 D 16 D 16 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) har underrättats om att godkända revisorn A-son har varit föremål för FAR:s kvalitetskontroll och att FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet,
Läs merÅrsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling II AB (Pub!.) fö r Räkenskapsåret
Årsredovisning fö r Stockholm Bostadsutveckling II AB (Pub!.) 556879-4134 Räkenskapsåret 2012-01-02-2013-06-30 Stockholm Bostadsutveckling II AB (Publ.) 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för
Läs merCivilförsvarsförbundet Bohus
Årsredovisning för Civilförsvarsförbundet Bohus Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Läs merÄndringar i FAR:s rekommendationer och uttalanden avseende revisionsberättelsens utformning (RevR 700, RevR 705, RevR 701 m fl)
Ändringar i FAR:s rekommendationer och uttalanden avseende revisionsberättelsens utformning (RevR 700, RevR 705, RevR 701 m fl) Stockholm den 14 november 2017 Inledning och bakgrund Den 11 oktober 2016
Läs merRevisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Consensus. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...
Läs merDnr 2014-44 2014-11-06 D 14
Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte
Läs mer1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,
SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer
Läs merBolagsordning för Flens Kommunfastigheter AB
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2011:9-107 Bolagsordning för Flens Kommunfastigheter AB Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-25 108 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-08-30 95 Reviderad av kommunfullmäktige
Läs mer26 Utformning av finansiella rapporter
Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,
Läs merBolagsordning för Flens Bostads AB
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 1981:4-902 Bolagsordning för Flens Bostads AB Antagen av årsstämman 1981-06-09 Reviderad av årsstämman 1987-01-14 5 Reviderad av årsstämman 1987-10-13 11 Reviderad av kommunfullmäktige
Läs merKallelse till årsstämma i InfraCom Group AB (publ)
Kallelse till årsstämma i InfraCom Group AB (publ) 559111-0787 Aktieägarna i InfraCom Group AB (publ), 559111-0787, kallas härmed till årsstämma torsdagen den 25 oktober 2018, kl. 17.00, i bolagets lokaler
Läs merRevision Vem bryr sig?
Revision Vem bryr sig? Vad påverkar efterfrågan av revision Författare: Andreas Mathisson och Robin Henriksen Handledare: Examinator: Anna Stafsudd Termin: VT15 Ämne: Examensarbete i redovisning och finansiering
Läs merKvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse
1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1115 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)
Läs merStyrelsen för Ownpower Gotland AB, får härmed avge årsrec!ovisning för 2015.
1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Ownpower Gotland AB, får härmed avge årsrec!ovisning för 2015. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Verksamheten Allmänt om verksamheten Företagets
Läs merKallelse till årsstämma i Teracom Group AB
Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Kallelse till årsstämma i Teracom Group AB Härmed kallas till årsstämma
Läs merÅrsredovisning. Brf Pallen
1(9) Årsredovisning Brf Pallen 7 Styrelsen för Brf Pallen 7 får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Om inte annat särskilt anges, redovisas
Läs merKallelse till årsstämma Jernhusen AB (publ)
Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Kallelse till årsstämma Jernhusen AB (publ) Härmed kallas till årsstämma
Läs merPersikan 10:an Bostadsrättsförening
Årsredovisning för Persikan 10:an Bostadsrättsförening Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Redovisningsprinciper och
Läs merSTIFTELSEN SVENSKA KENNELKLUBBENS DONATORERS FOND
KF 2017 Bilaga 9:1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsen bildades genom en sammanslagning av Gustaf Carlbergs fond, Göteborgs Taxklubbs Minnesfond, Olof Hjorths donationsfond, Carl Kjellbergs m. fl. donation,
Läs merÅrsredovisning. för. BRF Översten inom Kvibergs Terrass. Räkenskapsåret
Årsredovisning för BRF Översten inom Kvibergs Terrass 769619-4013 Räkenskapsåret 2009-07-09 2010-12-31 1 769619-4013 Förvaltningsberättelse Styrelsen fi3r Bostadsrättsföreningen Översten inom Kvibergs
Läs merÅrsredovisning. Brf Fiskaren 32
.------------------------ -- -- Årsredovisning för Brf Fiskaren 32 Räkenskapsåret 2008 Brf Fiskaren 32 1(7) Styrelsen för BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse
Läs merBolagsordning för Växjö Fastighetsförvaltning AB (VÖFAB)
Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Fastighetsförvaltning AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Fastighetsförvaltning AB Dokumentinformation Dokumentnamn
Läs mer