KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Datum: Tid: 10:00 - Plats: Skeppet Beslutande Bo Pettersson (S), ordförande Linda-Maria Hermansson (C), vice ordförande Sofia Westergren (M) Gunnar Pettersson (oberoende) Janette Olsson (S) Lisbeth Svensson (L) Olof Lundberg (S) Anneli Holmén (MP) Otto Ericsson (SD) Lena Hedlund (KD) Birgit Lövkvist (V) Ersättare Gunnar Lidén (M) Carin Oleryd (S) Göder Bergermo (L) Roger Andersson (S) Thomas Danielsson (C) Katja Nikula (S) Ann-Marie Andersson Farkas (MP) Håkan Larsson (SD) Agneta Pettersson Bell (oberoende) Övriga närvarande Kicki Nordberg, kommunchef Anette Oscarsson, sektorchef stödfunktioner Kristina Lindfors, sektorchef samhällsbyggnad Pia Alhäll, sektorchef utbildning Camilla Blomqvist, sektorchef socialtjänst Erica Bjärsved, ekonomichef Christer Larsson, personalchef Richard Brown, sekreterare Kommunkansliet fredagen den 9 mars 2018 Bo Pettersson (S) ordförande Richard Brown sekreterare 1

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Val av justerare 2. Fastställande av föredragningslistan 3. Diarienummer 0006/18 Regional information (Max 3 min per punkt) - GR förbundsstyrelse - GR politiska styrgrupper - SOLTAK AB styrelse - Södra Bohusläns räddningstjänstförbunds styrelse - Södra Bohusläns turisms styrelse - Samordningsförbundet 4. Information ensamkommande barn över 18 år Föredragning Björn Wikman 5. Diarienummer 0151/18 Gymnasieskola för asylsökande unga Pia Alhäll, Björn Wikman och Cecilia Vilén 6. Diarienummer 0091/18 Bidrag för att stärka integrationen av nyanlända i föreningslivet 7. Diarienummer 0605/16 Reviderade riktlinjer för övervakningskameror 8. Diarienummer 0115/18 Taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken (SFS 1988:808) och Miljöprövningsförordningen (2013:251) 2

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0100/18 Förslag till över-/underskott som ska föras med från Diarienummer 0099/18 Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Föredragning Erica Bjärsved 11. Diarienummer 0868/17 Revidering av taxor vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården 12. Diarienummer 0728/17 Bokslut och årsredovisning Diarienummer 0102/18 Riktlinjer för större investeringar som särskilda föreningsbidrag Föredragning Pia Solefors och Erica Bjärsved 14. Diarienummer 0448/17 Överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Föredragning Camilla Blomqvist 15. Diarienummer 0481/17 Motion om allmänhetens frågestund med plats i talarstolen - Eva Öhlin (M) 16. Diarienummer 0024/18 Oavslutade motioner och revisionsrapporter

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0603/16 Slutrapport - intern kontroll 2017 kommunstyrelsen Föredragning Agneta Dejenfelt 18. Diarienummer 0754/15 Skriftlig information - Slutrapport intern kontroll 2017 överförmyndarnämnden Dukas 19. Diarienummer 0156/14 Inriktningsbeslut gällande direktanvisning av del av Kopper 2:1 Veronica Götzinger 20. Diarienummer 0092/18 Extra finansiering av arrangemang i Stenungsunds centrum under Diarienummer 0072/18 Verksamhetsplan - Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund Diarienummer 0007/18 Skrivelser och protokoll 23. Diarienummer 0005/18 Redovisning av delegationsbeslut 24. Diarienummer 0009/18 Information från kommunstyrelsens ordförande 4

5 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0151/18 Gymnasieskola för asylsökande unga Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ha principen att elever som uppfyller samtliga krav, A-D; (A) asylsökande eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiala studier, (B) läser ett introduktionsprogram i Stenungsund under läsår 2017/2018 och blivit behöriga till nationellt program, (C) fått sin ålder fastställd av Migrationsverket till lägst 18 men inte 20 per den 31 juni 2018 och (D) är bosatt i kommunen kan antas till nationellt program på Nösnäsgymnasiet i mån av plats under höstterminen Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ha principen att elever som uppfyller (A),(B) och (D) men är äldre än (C) kan antas till gymnasiala kurser inom den kommunala vuxenutbildningen i mån av plats under hösten 2018 och våren Beslutet kan också omfatta elev som uppfyller (A),(B) och (C), men inte (D), under förutsättning att hemkommunen fortsatt åtar sig att stå för kostnaden för programmet enligt avtalet i GR. Bildnings- och socialutskottet beslutar att juridisk bedömning av likställighetsprincipen i förslaget till beslut ska genomföras, och rapporteras, vid kommunstyrelsens sammanträde då ärendet behandlas. Sammanfattning av ärendet Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl hinner fylla 18 år eller blir uppskrivna i ålder till minst 18 år. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. Med jämlikhet som utgångspunkt bör det ske viss utökning av möjligheter att studera för asylsökande över 18 år. Kostnaden uppskattas till lägst 1,2 mkr per läsår och saknar i nuläget finansiering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yrkande på sammanträdet Lisbeth Svensson yrkar (X):tillägg att det endast berör de elever som läser ett introduktionsprogram i Stenungsund. Janette Olsson yrkar: att juridisk bedömning av likställighetsprincipen i förslaget ska genomföras, och rapporteras, vid kommunstyrelsens sammanträde då ärendet behandlas. Beslutsgång Ordföranden finner att ett enigt bildnings- och socialutskott bifaller Janette Olssons (S) yrkande och Lisbeth Svennsons (L) tilläggsyrkande. 5

6 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 6

7 Tjänsteskrivelse Dnr 0143/18 Aron Larsson Till kommunfullmäktige Gymnasieskola för asylsökande unga Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ha principen att elever som uppfyller samtliga krav, A-D; (A) asylsökande eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiala studier, (B) läser ett introduktionsprogram under läsår 2017/2018 och blivit behöriga till nationellt program, (C) fått sin ålder fastställd av Migrationsverket till lägst 18 men inte 20 per den 31 juni 2018 och (D) är bosatt i kommunen kan antas till nationellt program på Nösnäsgymnasiet i mån av plats under höstterminen OCH Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ha principen att elever som uppfyller (A),(B) och (D) men är äldre än (C) kan antas till gymnasiala kurser inom den kommunala vuxenutbildningen i mån av plats under hösten 2018 och våren Beslutet kan också omfatta elev som uppfyller (A),(B) och (C), men inte (D), under förutsättning att hemkommunen fortsatt åtar sig att stå för kostnaden för programmet enligt avtalet i GR. Sammanfattning av ärendet Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl hinner fylla 18 år eller blir uppskrivna i ålder till minst 18 år. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. Med jämlikhet som utgångspunkt bör det ske viss utökning av möjligheter att studera för asylsökande över 18 år. Kostnaden uppskattas till lägst 1,2 mkr per läsår och saknar i nuläget finansiering. Beskrivning av ärendet Bakgrund Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl blir uppskrivna i ålder. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. Nuvarande rätt till utbildning En person som har ansökt om uppehållstillstånd eller har ett tidsbegränsat tillstånd, och är bosatt men inte folkbokförd, har rätt till utbildning i gymnasieskola endast om utbildningen påbörjats innan personen fyller 18 år. Detta medför att för en elev som får sin ålder uppskriven till exempelvis 19 under sin utbildning på introduktionsprogram inte har rätt att fortsätta sina studier på nationellt program. En asylsökande har heller inte rätt att påbörja studier vid den kommunala vuxenutbildningen. 7

8 Viktigt att notera är att en elev som påbörjar studier har rätt att slutföra dessa, oavsett hur Migrationsverket bedömer skyddsbehovet. Den genomsnittliga tiden för gymnasiestudier i riket ligger kring ca 3,5 år, vilket innebär att varje elev som tas emot utöver kommunen skyldigheter kommer att finnas kvar under flera år. Ligger principbeslutet kvar över flera år finns en risk att volymen ofinansierade elever ackumuleras över tid. Beslutet bör därför avgränsas i tid, exempelvis till att gälla ett läsår i taget. Jämlika möjligheter Folkbokförd Ej folkbokförd (ex asylsökande) Gymnasium Utbildning får börjas fram till vårterminen det år eleven fyller 20 Utbildning får påbörjas fram till vårterminen det år eleven fyller 18 Vuxenutbildning Får påbörjas från och med höstterminen det åt eleven fyller 20 Ej rätt att studera. För att jämlika förutsättningar ska råda bör därför möjligheten att studera inom 1. gymnasieskolan utökas för asylsökande, från nuvarande reglering om att påbörja vårterminen eleven fyller 18 till vårterminen eleven fyller 20 och i 2. kommunal vuxenutbildning utökas till att omfatta även asylsökande som senast höstterminen 2018 fyller 20 och läser på ett introduktionsprogram inom gymnasieskolan under läsår 2017/2018. Genom detta förhållningssätt likställs personer bosatta i kommunen, oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet berör inte barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnaden per plats uppskattas till ca 120 tkr. 1 Eftersom en elev har rätt att slutföra studierna är bedömningen att varje elev som tas emot som inte har rätt till utbildning kommer att kosta 120 tkr per läsår under ca fyra läsår. Migrationsverket betalar ingen schablonersättning till kommuner för en asylsökande elev som inte påbörjat en gymnasieutbildning före 18 års ålder. 2 Migrationsverket betalar heller ingen ersättning till myndig elev som fått avslag på sin asylansökan och där beslutet vunnit laga kraft. Regeringen föreslog i budgeten för 2018 att det skulle tillföras tkr för kommuner som erbjuder gymnasieprogram för asylsökande mellan 18 och 20 år, dock har ännu ingen ändring gjorts i lag eller förordning. 3 Framöver kan det således finnas vissa möjligheter att eftersöka för delar av kostnaderna. Centrala studiestödsnämnden kan, under förutsättning att personen har tillfälligt uppehållstillstånd för studier, erbjuda studiehjälp eller studiemedel. 4 En person som inte har tillstånd kommer därför komma att sakna försörjning via det statliga välfärdssystemet. Det finns således en risk att ytterligare kostnader uppstår inom försörjningsstöd som i nuläget är svåra att uppskatta. Bedömningen är att det inför höstterminen 2018 rör sig om ca tio elever, vilket leder till en kostnad om tkr per läsår i fyra år plus eventuella kostnader för försörjningsstöd eller motsvarande. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet väntas leda till ökad arbetsvolym, allt annat lika. Målgruppen är mer resurskrävande än genomsnittseleven då bland annat behovet av elevhälsa och språkstöd är större. 1 Under antagande att ett genomsnittligt program kostar enligt riksprislistan för Handel- och administrationsprogrammet plus en schablon om 20 %. 2 Se 5 Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 3 Se utgiftsområde 8, anslag 1:2 Ersättningar och bostadsanslag i Socialförsäkringsutskottets betänkande, 2017/18:SfU4. 4 Se 2 kap 4a och 3 kap 4a Studiestödslag (1999:1395). 8

9 Juridiska bedömningar Kommunen har möjlighet att erbjuda plats, även om ingen rätt till utbildning föreligger. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Helene Petersson Verksamhetschef Gymnasium 9

10 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0091/18 Bidrag för att stärka integrationen av nyanlända i föreningslivet Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tilldela Kultur och Fritid en extra resurs om sammantaget kr för 2018 och 2019 med syfte att genom ett tillfälligt riktat föreningsbidrag stödja och stimulera nyanlända vuxna och barns delaktighet i föreningslivet. Finansiering sker genom det tillfälliga kommunbidraget om kr. Sammanfattning av ärendet Det riktade föreningsbidraget har till syfte att stödja och stimulera föreningslivet att bjuda in nyanlända vuxna och barn i Stenungsunds kommun till föreningens verksamheter, pågående samt nya. Föreningslivet är bevisat en viktig aktör i att påskynda integrationen i det svenska samhället. Därmed kan det riktade föreningsbidraget ha en positiv effekt på kommunens mål om att integrationen av nyanlända ska vara effektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 10

11 Tjänsteskrivelse Dnr 0091/18 Björn Wikman Kommunfullmäktige Bidrag för att stärka integrationen av nyanlända i föreningslivet Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tilldela Kultur och Fritid en extra resurs om sammantaget kr för 2018 och 2019 med syfte att genom ett tillfälligt riktat föreningsbidrag stödja och stimulera nyanlända vuxna och barns delaktighet i föreningslivet. Finansiering sker genom det tillfälliga kommunbidraget om kr. Sammanfattning av ärendet Det riktade föreningsbidraget har till syfte att stödja och stimulera föreningslivet att bjuda in nyanlända vuxna och barn i Stenungsunds kommun till föreningens verksamheter, pågående samt nya. Föreningslivet är bevisat en viktig aktör i att påskynda integrationen i det svenska samhället. Därmed kan det riktade föreningsbidraget ha en positiv effekt på kommunens mål om att integrationen av nyanlända ska vara effektiv. Beskrivning av ärendet Det ordinarie föreningsbidraget indelas i lokalt aktivitetsbidrag och anläggningsstöd. Det finns inget regelverk för särskilt riktade bidrag för särskilda aktiviteter och kostnader, exempelvis för integration. Det föreslagna riktade föreningsbidraget har till syfte att stödja och stimulera föreningslivet att bjuda in nyanlända vuxna och barn i Stenungsunds kommun till föreningens verksamheter, pågående samt nya. Bidraget vänder sig till en bred målgrupp nyanlända barn och vuxna med målet att inkludera fler än de som är aktiva i föreningslivet idag. Detta sökbara bidrag möjliggör att fler kan ta del av stödet, samtidigt som föreningarna får möjlighet att starta andra typer av aktiviteter som inte ryms i det ordinarie föreningsbidraget. Bidragets utformning kommer vara sökbart under en begränsad tidsperiod mellan den 1 maj och 1 juni för Utbetalning kommer att ske den 15 juni. För 2019 är ansökningsperioden den 1 november och 1 december Utbetalning kommer ske den 15 december 2018 för ansökningsåret Likt 2018 ska finanseriade projekt för 2019 starta innan det årets utgång. Förening eller organisation som uppfyller allmänna bestämmelser för föreningar kommer kunna söka bidraget. Beslutets konsekvenser för barn Genom ett riktat bidrag för integrationsinsatser kan många av de nyanlända barnen lättare ta del av aktiviteter som kan stärka deras möjlighet att inkluderas i det svenska samhället. Idag är det ofta en större utmaning för en förening att ta emot nyanlända barn vilket kan göra att denna grupp får svårare att delta i aktiviteter. Därtill kan de stärka barnen och deras föräldrars hälsa och personliga utveckling. Viktigt att det finns möjlighet för funktionshindrade barn att del av aktiviter vilket kommer beaktas i urvalsprocessen. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Totalt skulle kostnaden för kommunen vara 300 tkr under 2018 och 2019, om hela beloppet utbetalas, fördelat jämt mellan 2018 och Stenungsunds kommun har tilldelats för 2018 i ett tillfälligt statligt kommunbidrag vilket kommer täcka kostnaderna för bidraget. 11

12 Verksamhetsmässiga konsekvenser Föreningslivet är bevisat vara en viktig aktör i att snabba på inkluderingen i svenska samhället. Genom föreningslivet kan man skapa nya nätverk, förbättra sitt språk och generellt inkluderas mer i det svenska samhället. Ett ännu mer inkluderande föreningsliv som har möjligheten att ta emot nyanlända förstärker andra processer i integrationsarbetet, såsom skola eller möjligheten till ett jobb och kan då också underlätta kommunens integrationsarbete. Därmed kan det riktade föreningsbidraget ha en positiv effekt på kommunens mål om att integrationen av nyanlända ska vara effektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Kicki Nordberg kommunchef Pia Alhäll sektorchef utbildning 12

13 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0605/16 Reviderade riktlinjer för övervakningskameror Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet förslår kommunstyrelsen förslå kommunfullmäktige att anta reviderade riktlinjer för övervakningskameror. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun har tagit fram reviderade riktlinjer för övervakningskameror gällande remissyttrande ansökan om kameraövervakning från länsstyrelsen och i kommunens fastigheter, inre och yttre miljö enligt lag om allmän kameraövervakningslagen(2013:460). Tidigare riktlinjer för övervakningskameror , 105 enligt kameraövervakningslag (1998:150) upphör att gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Reviderade riktlinjer för övervakningskameror. Vidare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 13

14 Tjänsteskrivelse Dnr 0605/16 Dennis Salenborn Till kommunfullmäktige Reviderade riktlinjer för övervakningskameror Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet förslår kommunstyrelsen förslå kommunfullmäktige att anta reviderade riktlinjer för övervakningskameror. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun har tagit fram reviderade riktlinjer för övervakningskameror gällande remissyttrande ansökan om kameraövervakning från länsstyrelsen och i kommunens fastigheter, inre och yttre miljö enligt lag om allmän kameraövervakningslagen(2013:460). Tidigare riktlinjer för övervakningskameror , 105 enligt kameraövervakningslag (1998:150) upphör att gälla. Beskrivning av ärendet Stenungsunds kommun har tagit fram reviderade riktlinjer för övervakningskameror gällande remissyttrande ansökan om kameraövervakning från länsstyrelsen och i kommunens fastigheter, inre och yttre miljö enligt lag om allmän kameraövervakningslagen(2013:460). Tidigare riktlinjer för övervakningskameror , 105 enligt kameraövervakningslag (1998:150) upphör att gälla. Syftet är att bistå länsstyrelsen gällande remissyttrande ansökan om kameraövervakning för att förhindra brott och förebygga olyckor även i kommunens fastigheter inre och yttre miljö. Kommunen har installerat inbrottslarm i sina fastigheter och kväll- och nattetid ronderar väktare i kommunen enligt plan. Trots detta har kommunen problem med skadegörelser och klotter som orsakar kommunen stora skadebelopp varje år. Övervakningskameror är ett alternativ och en bidragande faktor till att förebygga brott, förhindra olyckor, tidig upptäckt och minska skadegörelse och kostnader för kommunen samt skapa trygga miljöer. Beslutets konsekvenser för barn Vid behov av övervakningskameror i det förebyggande säkerhetsarbetet i kommunens fastigheter inre och yttre miljö kommer det vid varje tillfälle att genomföras en barnkonsekvensanalys. Behovet av övervakningskameror prövas enligt kameraövervakningslagen(2013:460). Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Reviderade riktlinjer för övervakningskameror bedöms inte medföra några extra kostnader. Verksamhetsmässiga konsekvenser Reviderade riktlinjer för övervakningskameror kommer att implementeras till berörda verksamheter och funktioner i kommunen. 14

15 Juridiska bedömningar Vid behov av övervakningskameror i det förebyggande säkerhetsarbetet prövas detta enligt kameraövervakningslagen(2013:460). Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Reviderade riktlinjer för övervakningskameror. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Anette Oscarsson Sektorchef stödfunktioner 15

16 Riktlinjer för övervakningskameror Typ av dokument Riktlinjer Dokumentägare Sektorchef stödfunktion Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum Framtagen av Demokrati- och visionsberedningen Reviderad Reviderad av Risk- och säkerhetssamordnare 1(2) 16

17 Den som tänker övervaka en plats med kamera dit allmänheten har fritt tillträde måste ha tillstånd. Länsstyrelsen är den instans som med stöd av lagen om allmän kameraövervakning (2013:460) ger tillstånd till kameraövervakning. Inför beslut inhämtas yttrande från kommunen, i Stenungsunds kommun är det Kommunstyrelsen som avger yttrande. Länsstyrelsen ställer i samband med tillståndet upp villkor, det kan exempelvis vara vilket upptagningsområde övervakningskameror ska ha eller under vilka tider inspelning får ske. Enligt 6 i lagen om allmän kameraövervakning ska tillstånd ges om intresset av övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid en sådan bedömning ska särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga brott eller förhindra olyckor. Bedömningen utifrån enskildas personliga integritet görs utifrån hur övervakningen ska utföras och vilket område som ska övervakas. Stenungsunds kommuns riktlinjer för övervakningskameror: - Beviljandet av övervakningskameror ska göras då det kan finnas fara för fysisk eller psykisk ohälsa för person och för egendom. Detta kan vara i form av omfattande skadegörelse, rån, misshandel eller liknande händelser. Områden som kan vara aktuella är gator, torg och i kommunens fastigheter yttre och inre miljö. - Beviljandet av övervakningskameror ska göras då ingen annan brottsförebyggande åtgärd hjälpt. Exempel på brottsförebyggande åtgärder är att stärka säkerhetsrutiner, larmfunktioner eller väktare. Övervakningskameror får då endast användas efter verksamheten har stängt och riktas på ett sådant sätt att bara objektsområdet täcks och inga andra allmänna platser enlig lag om allmän kameraövervakning (2013:460). - Restriktivitet ska råda när kommunens verksamheter eller företag vill använda övervakningskameror för annat än brottsförebyggande åtgärder. - Alla tillstånd ska ske med hänsyn till enskildas personliga integritet. 2(2) 17

18 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0115/18 Taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken (SFS 1988:808) och Miljöprövningsförordningen (2013:251) Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken och Miljöförordningen. Beslutet börjar från och med Sammanfattning av ärendet I samband med att koderna för miljöstörande verksamheter flyttades från förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till miljöprövningsförordningen gjordes ett antal ändringar. Ytterligare ändringar har gjorts senare som kräver att kommunerna anpassar sin taxa till de nya koderna. Koderna är anpassade till både miljöprövningsförordningen och SKL:s rekommendationer för tidsåtgång för tillsyn av olika typer av verksamheter. Samtidigt har vissa justeringar i taxan gjorts, för att förtydliga texten och göra den lättare att tolka och arbeta med. Förslaget innehåller också en ändring av basmånaden för reglering av timtaxan i enlighet med konsumentprisindex, så att indexuppräkningens basmånad föreslås bli september Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Justering av texten som hör till taxebilagorna, Taxebilaga 1, Taxebilaga 2, Vidare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 18

19 Tjänsteskrivelse Dnr 0115/18 Anna Zeffer Till kommunfullmäktige Taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken (SFS 1988:808) och Miljöprövningsförordningen (2013:251) Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken och Miljöförordningen. Beslutet börjar från och med Sammanfattning av ärendet I samband med att koderna för miljöstörande verksamheter flyttades från förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till miljöprövningsförordningen gjordes ett antal ändringar. Ytterligare ändringar har gjorts senare som kräver att kommunerna anpassar sin taxa till de nya koderna. Koderna är anpassade till både miljöprövningsförordningen och SKL:s rekommendationer för tidsåtgång för tillsyn av olika typer av verksamheter. Samtidigt har vissa justeringar i taxan gjorts, för att förtydliga texten och göra den lättare att tolka och arbeta med. Förslaget innehåller också en ändring av basmånaden för reglering av timtaxan i enlighet med konsumentprisindex, så att indexuppräkningens basmånad föreslås bli september Beskrivning av ärendet Stenungsunds kommun har, i enlighet med lagstiftningen, en taxa för prövning och tillsyn av miljöstörande verksamheter. Kommunens nuvarande taxa följer bilagan i förordningen om miljöfarlig verksamhet, men när lagstiftaren valt att plocka ut bilagans innehåll och istället göra en egen förordning (miljöprövningsförordningen) för tillsyn av miljöstörande verksamheter, gjorde man också ett antal förändringar, där bland annat kodernas nummer har gått över till att bli paragrafer. Ytterligare förändringar i miljöprövningsförordningen har inneburit att ett antal av koderna/paragraferna har ändrats, nya har lagts till och andra har tagits bort. Avsikten med förslaget är att justera kommunens taxa så att den följer miljöprövningsförordningen samt SKL:s rekommendationer vad gäller tidsåtgång för tillsyn av olika typer av verksamheter. Samtidigt har vissa justeringar i taxan gjorts, för att förtydliga texten och göra den lättare att tolka och arbeta med. Förslaget innehåller också en ändring av basmånaden för reglering av timtaxan i enlighet med konsumentprisindex, så att indexuppräkningens basmånad föreslås bli september Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte ha några konsekvenser för barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser. Basbeloppet (timavgiften) föreslås räknas upp på samma sätt som förut, med den skillnaden att båda taxebilagorna nu utgår från samma basmånad för indexuppräkningen, och att denna sätts till september Ingen finansiering krävs. 19

20 Verksamhetsmässiga konsekvenser Taxan kommer att följa ändringarna i lagstiftningen och bli lättare att tolka både för handläggarna och kommuninnevånarna/företagarna samt bli lättare att använda i det dagliga arbetet. Juridiska bedömningar Att inte ändra taxan enligt de förändringar som tillkommit i lagstiftningen kommer att innebära ett lagbrott från och med Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Justering av texten som hör till taxebilagorna, Taxebilaga 1, Taxebilaga 2, STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Daniel Jerling verksamhetschef 20

21 STENUNGSUNDS KOMMUN Taxa för prövning och tillsyn enligt Miljöbalken (SFS 1988:808). Antagen av kommunfullmäktige xx-xx-xx, xx Innehåll: 1. Bestämmelser avseende taxans tillämpning. 2. Taxebilaga Taxebilaga 2. 21

22 BESTÄMMELSER AVSEENDE TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE I STENUNGSUNDS KOMMUN Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Stenungsunds kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområden bland annat vad gäller natur- och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, förorenade områden, täkter, hälsoskydd, kemiska produkter och biotekniska organismer samt avfall och producentansvar. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl a enligt 26 kap 22 miljöbalken för undersökningskostnader mm och enligt 25 kap 2 miljöbalken för rättegångskostnader. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd samt handläggning av information 4. Handläggning och andra åtgärder vid övrig tillsyn. 5. Handläggning av klagomål som bevisligen är befogade. 6. Uppdragsverksamhet 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat och inte kräver utredning. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av kommunen enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagats. 22

23 4 Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkande av avgift i enskilda fall fattas av den kommunala nämnd som är ansvarig för handläggning av den ansökan, den anmälan eller den tillsyn som medför avgiftsskyldighet. 5 Enligt 27 kap 3 miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgifter enligt denna taxa eller enligt 26 kap 22 miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek skall kunna bestämmas. Avgift för prövning 6 Avgift för prövning av ansökan om tillstånd, dispens eller undantag tas ut enligt vad som framgår av taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast avgift) eller med timavgift för varje timme nedlagd handläggningstid på ärendet eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. Avgift för prövning skall betalas för varje påbörjat avgiftsbelagt ärende som ansökan avser. 7 Om det i ett beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. 8 Timavgift tas ut för varje påbörjad halv timme nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, beredning i övrigt av ärendet, föredragning och beslut. Restid debiteras ej. För inspektion, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan kl och 23

24 07.00, lördagar, söndagar eller helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Timavgiften ska varje kalenderår ändras med en procentsats som motsvarar de senaste tolv månadernas förändring i konsumentprisindex. Basmånad för indexuppräkning framgår av taxebilagorna. 9 Avgift för prövning skall erläggas av sökanden. 10 Avgift för prövning skall erläggas med timavgift om ansökan återkallas. Prövning som leder till avslag debiteras med timavgift för nedlagd handläggningstid. Avgift tas inte ut för en ansökan som återtas innan handläggning påbörjats. 11 I ärendet om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap 4 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelse i ärenden om tillstånd eller dispens enligt 7 kap miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Delgivning? 12 Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift med anledning av anmälan 13 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd tas ut enligt vad som framgår av taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast avgift) eller med timavgift för nedlagd handläggningstid i ärendet eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. Avgift för handläggning av anmälan ska tas ut även om verksamheten eller åtgärden förbjuds. Avgift tas inte ut för anmälan som återtas innan handläggning påbörjats. Avgift med anledning av anmälan skall betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. 24

25 I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet eller hälsoskydd med beteckningen C i Miljöprövningsförordningen (2013:251) är anmälaren i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelse och delgivning av ärendet. 14 Vid bestämmandet av timavgiften tillämpas bestämmelserna i Avgift för handläggning av anmälan skall betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller åtgärd. 16 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för tillsyn i övrigt 17 Avgift för tillsyn i övrigt tas ut enligt vad som framgår av taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast årlig avgift) eller med timavgift för varje timme nedlagd handläggningstid på ärendet ller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. För verksamhet som tillståndsprövas skall avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. 18 Om en verksamhet eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 skall full avgift betalas för den verksamhet som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. 25

26 19 Fast årlig avgift omfattar kalenderår. Sådan avgift skall betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan gjorts eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs verksamheten har prövats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgift för prövning eller för handläggning av anmälan, tas timavgift ut. Fast årlig avgift skall betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. För verksamhet som omfattas av fast tillsynsavgift får tilläggsavgift tas ut, utöver den årliga fast avgift, om detta motiveras av en avsevärt utökad tillsyn. Tilläggsavgiften beräknas som timavgift och debiteras i efterskott. Inspektion och andra tillsynsåtgärder med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor eller inte åtlyder föreläggande eller förbud, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. Föreligger behov av efterbehandling sedan en verksamhet upphört, utgår timavgift för nedlagd tillsynstid för tillsyn som föranleds därav f r o m året efter det att verksamheten upphört. 20 Vid bestämmandet av timavgiften tillämpas bestämmelserna i Avgift för tillsyn skall betalas av den som bedriver eller avser bedriva verksamhet eller vidta den åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över förorenade områden, skall tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap miljöbalken är ansvarig för efterbehandling (av mark- och vattenområde samt byggnader och anläggningar). 22 Den som är avgiftsskyldig enligt 17 är också skyldig att ersätta kommunens kostnader för provtagning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om strandbadvatten (HVMFS 2012:14). 23 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. 26

27 Avgiftens erläggande mm 24 Betalning av avgift enligt denna taxa skall ske till Stenungsunds kommun. Betalning skall ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Betalas inte avgiften inom angiven tid, ska dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635) erläggas på obetalt belopp. Annan kostnad för exempelvis inköp av kartmaterial, extraordinära resekostnader, och provtagningsanalys debiteras verksamhetsutövaren eller sökande när denne tillsänds resultatet av prövning, prov eller när besiktning skett. Avgift för prövning utifrån anmälan och ansökan om tillstånd, dispens eller undantag, erläggs av sökanden, anmälaren eller innehavaren mot faktura när denne tillställts kommunens beslut. Verkställighetsfrågor m.m. 25 Av 1 kap 2 och 9 kap 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att en kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 26 Av 1 kap 2 och 9 kap 5 förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att en kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift skall gälla omedelbart även om det överklagas. 27 Enligt 19 kap 1 miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. 28 Timavgiftenskall varje kalenderår ändras med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den förste september före årsskiftet. Basmånad för indexuppräkning framgår av taxebilagorna. 27

28 29 Tekniska myndighetsnämnden får besluta om undergrupper i taxan och i övrigt besluta om anpassningar av taxan, med anledning av förändringar i miljöprövningsförordningen (2013:251), som inte innebär att den allmänna nivån på taxan förändras. Denna taxa träder i kraft den xxx. 28

29 Stenungsunds Kommuns Miljötaxa för tillsyn enligt Miljöbalken, bilaga Dnr xx 2018 Timavgift 861 GENERELLT Tillsynsavgifter Om inte annat följer av denna taxa gäller följande: Tillsyn enligt miljöbalken som föranleder myndighetsingripande Tillsyn enligt miljöbalken för att följa upp tidigare påpekanden om bristerna kvarstår För verksamhet som omfattas av fast tillsynsavgift får tilläggsavgift tas ut, utöver fast avgift, om detta motiveras av en handläggningstid som överskrider den som motsvaras av den fasta avgiften. Tilläggsavgiften beräknas som timavgift. Fastställd av kommunfullmäktige , 201, reviderad , 173, och 2018-xx-xx, x Grundbeloppet ska varje kalenderår ändras med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den förste september före årsskiftet. Basmånad för indexuppräkning är september Avgiftsunderlag tim Avgift 2017 (kr) Timavgift Timavgift NATURVÅRD Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelser Prövning av ansökan om dispens från föreskrifter för natur- eller Kulturreservat, naturminne och vattenskyddsområde som kommunen beslutat om Tillsyn av strandskyddsbestämmelserna i 7 kap Timavgift MILJÖFARLIG VERKSAMHET Tillståndsavgifter (fasta enl. bil 2) Prövning av ansökan att anordna avloppsanordning enligt 9 kap 6 och 7 miljöbalken, 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 1. Vattentoalett till sluten tank Installation av WC med sluten tank och BDT Inrättande av avloppsanläggning med vattentoalett anslutet till mark eller vatten (enl. 13 MF 1998:899). Om fler än en fastighet är ansluten till avloppsanordningen tas en halv avgift ut per tillkommande fastighet Inrättande av annan typ av avloppsanläggning t.ex. bdt-avlopp, (inom planlagt område med detalj- eller områdesbestämmelser som framgår av kommunens lokala hälsoskyddsbestämmelser, samt i icke detaljplanerade områden där beslut om tillståndsplikt tagits). 5. Gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 2-5 enfamiljshus som ligger på samma fastighet

30 6. Anslutning av ytterligare fastighet till befintlig anläggning Prövning av anmälan om att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett, så som förmultningstoalett eller därmed jämförbar toalett, förbränningstoalett och torrtoalett med latrinkompostering enligt vad kommunen förskriver med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälningsavgift Prövning av anmälan att anordna avloppsanordning utan WC och ändra anordning enligt 9 kap. 6 och 7 miljöbalken, 13, 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt av kommunen meddelade föreskrifter: 1. Inrätta avloppsanläggning utan vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. (bdt-anläggning, utom planlagt eller tätbebyggt område och där beslut om tillståndsplikt saknas). 2. Ändring av avloppsanordning samt förbättring av befintligt avlopp för vilken kommunen förelagt om förbättring enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Prövning av anmälan att inrätta värmepumpanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten, enligt 9 kap 6 miljöbalken, 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgift enl. taxebil Yttrande över förhandsbesked i enlighet med Stenungsunds kommuns taxa för TMN:s verksamhet enligt PBL (kf ) faktor Tillsynsavgifter Tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller samt U-objekt med fast avgift. Tillsyn enligt 12 kap 10 Miljöbalken. Tillsyn i övrigt av miljöfarlig verksamhet Tillsyn av förorenade områden och i övrigt av mark- och vattenområden, byggnader och anläggningar enligt 10 kap. miljöbalken Avgift enligt taxebilaga 2 Timavgift Timavgift Timavgift Tillsyn på verksamhet med golfbana Tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) Avgift enl. taxebil. 2 HÄLSOSKYDD Tillståndsavgifter 2 30

31 Hållande av nötkreatur, häst, get, får, svin, pälsdjur, fjäderfä som inte är sällskapsdjur samt orm inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 9 kap 11 miljöbalken och enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 39 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Prövning av anmälan om att starta lokaler för hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta eller lokaler för undervisning, bassängbad upplåtna för allmänheten med mera enligt 9 kap 12 miljöbalken samt 38 förordningen (2007:674) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Bassängbad som är upplåtna för allmänheten Lokaler för hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användande av skalpeller, akupunkturnålar, piercingverktyg o dylikt. 3.Lokaler för undervisning Timavgift Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (HSLF-FS 2015:8): Utfärdande av saneringsintyg på fartyg som angör Stenungsunds kommuns hamnar. Tillsynsavgifter Provtagning av badvatten vid anläggning eller strandbad som är upplåtet för allmänheten eller annars utnyttjas av många, fast avgift per anläggning och provtagningstillfälle, (laboratorietaxa för respektive analys tillkommer) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om strandbadvatten (HVMFS 2012:14). Timavgift 1,5 1291,5 Återkommande tillsyn av följande byggnader, lokaler och anläggningar enligt 45 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 1. Byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande Timavgift utrymmen 2. Lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande Timavgift 3. Samlingslokaler där många människor brukar samlas Timavgift 4. Hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad Lokal med 1-8 bäddar Lokal med 9-20 bäddar Lokal med bäddar Lokal med mer än 50 bäddar Idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor. Timavgift 6. Lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling Timavgift 7. Tillsyn i övrigt av hälsoskydd Timavgift AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR 3 31

32 Prövning av ansökan om dispens/tillstånd att själv återvinna och bortskaffa avfall enligt 15 kap. 18 tredje och fjärde styckena miljöbalken (särskild prövning för heldispens från kommunal renhållning) Prövning av ansökan om dispens från Avfallsföreskrifterna 30, 31, 33 och Prövning av ansökan om uppehållsdispens för renhållning/slamtömning 0,5 430,5 Tillsyn i övrigt av avfallshantering och producentansvar KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER Prövning Prövning av ansökan enligt Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel 40 och 41 om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Anmälan Handläggning av anmälan enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätskor och spilloljor (NFS 2017:5): 1. Förvaring av mer än en kubikmeter dieselbrännolja eller eldningsolja i öppen cistern. 2. Förvaring av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde TILLSYN I ÖVRIGT Återkommande tillsyn över följande kemiska produkter 1. Handläggning av anläggningar som innehåller CFC, HCFC, halon, HFC och som kräver anmälan enligt Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser 15. Handläggning av kontrollrapporter från återkommande kontroll av cisterner med mera enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätskor och spilloljor (NFS 2017:5) kap 3. Handläggning av information till Tekniska myndighetsnämnden om installation av cistern eller urbruktagande av cistern, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätskor och spilloljor (NFS 2017:5) 4 kap 1 Handläggning av information till Tekniska myndighetsnämnden om hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätskor och spilloljor (NFS 2017:5) 4 kap 2 Tillsyn i övrigt av kemiska produkter och biotekniska organismer Timavgift Timavgift ,5 1291,5 Timavgift Timavgift Timavgift Timavgift 4 32

33 Stenungsunds kommuns miljötaxa för tillsyn enligt Miljöbalken, taxebilaga Fastställd av kommunfullmäktige , 224 till 834 kr/timma för 2013, reviderad 2018-xx-xx, x Grundbeloppet ska varje kalenderår ändras med en procentsats som motsvarar de tolv senaste måndernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den förste september före årsskiftet. Basmånad för indexuppräkning är september kr/tim 861 Avgiftskoden sammanfaller i princip med EGkoden för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) Avgiftsbelagd miljöfarlig verksamhet JORDBRUK 2 kap Djurhållning m.m. Anläggning för djurhållning med 1. mer än platser för fjäderfän, 2. mer än 2000 platser för växande grisar som är tyngre än 30 kg och avsedda för produktion, eller 3. mer än 750 platser för suggor. Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko inkusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månad upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, eller 5. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar. Verksamhetskod Prövningsnivå MPF Antal tillsynstim mar Kr per år T=timavgift i1.10 B 1 9, B 2 9,

34 Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månad upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder, 5. tio slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre, 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9, etthundra värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre, 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder, eller 16. I fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkning av antalet djur enligt första stycket 16 ska det alternativ av kväve eller fosfor väljas som ger det lägsta antalet djur. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 eller endast avser renskötsel C 3 9, Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller liknande jordbruksproduktion. FISKODLING OCH ÖVERVINTRING AV FISK 3 kap Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår C 4 T 5.10 B kr/ton 2 34

35 Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per år. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS OCH ANNAT kap C 2 T Berg, naturgrus, torv och andra jordarter Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större 150 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad B 1 26, Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 2. är tillståndspliktig enligt 1 eller 2, eller 3. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad B 2 26, B 3 14, Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än ton naturgrus totalt uttagen mängd C 4 10, Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. mer än ton totalt uttagen mängd berg, 2. torv med ett verksamhetsområde störrre än 5 hektar, eller 3. mer än kubikmeter totalt uttagen mängd torv. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller C 5 T 3 35

36 Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod C 6 T Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår C 7 T Råpetroleum, naturgas och kol Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol C 10 5, LIVSMEDEL OCH FODER kap 5 Slakterier Slakteri med en produktion baserad på en slaktvikt av mer än 50 ton per dygn eller mer än ton slaktvikt per kalenderår. i15.10 B 1 36, Slakteri med en produktion baserad på mer än 7500 ton men högst ton slaktvikt per kalenderår B 2 26, Slakteri med en produktion baserad på mer än 50 ton men högst 7500 ton slaktvikt per kalenderår C 3 19, Livsmedel av animaliska råvaror Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller endast innebär paketering. i15.40 B 4 62,

37 Anlägging för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 2000 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller glass eller endast innebär paketering B 5 62, ton , ton , Slaktbiprodukter eller animaliskt avfall , Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 50 ton men högst 2000 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller glass eller endast innebär paketering C 6 7, Rökeri Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. Livsmedel av vegetabiliska råvaror Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, eller 2. mer än a) 600 ton per dygn, om anläggning är i drift högst 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller b) 300 ton per dygn i övriga fall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering C 7 8, i15.90 B 8 75,

38 Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 8, eller 2. endast avser kvarnprodukter, glass, råsprit, alkoholhaltig dryck, malt, maltdryck, läskedryck, jäst eller kafferostning eller endast innebär paketering B 9 17, Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än 2000 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 8, 2. endast avser kvarnprodukter, glass, råsprit, alkoholhaltig dryck, malt, maltdryck, läskedryck, jäst eller kafferostning eller endast innebär paketering C 10 32, Kvarnprodukter Framställning av livsmedel med tillverkning av kvarnprodukter samt beredning och behandling av kvarnprodukter, med en produktion av mer än 1000 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8 eller endast innebär paketering C 11 7, Livsmedel av kombinerade råvaror 6 38

39 Anläggning för framställnig av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt material uppgår till 1. mer än 10 viktprocent och produktionen uppgår till mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, 2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår till en mängd a) per dygn som i antal ton överstiger animalievärdet, b) per kalenderår som i antal ton överstiger talet 250 multiplicerat med animalievärdet. Med animalievärdet avses talet 300 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 22,5 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 5000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 12, eller 2. endast avser glass eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 400 ton men högst 5000 ton per år. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 12, eller 2. endast avser glass eller endast innebär paketering. Mjölkprodukter Anläggning för framställning av mjölkprodukter med en produktion baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. i B 12 18, B 13 15, C 14 8, i B 15 36,

40 Anläggning för framställning av mjölkprodukter med en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton per kalenderår men högst 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser glass C 16 19, Oljor och fetter Anläggning för framställnig eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produker av sådana oljor eller fetter med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än ton per kalenderår, om produktionen baseras på enbart vegetabiliska råvaror. Tillståndspliken gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 5, 8, 9, 12, 13 eller 15. Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter med en produkton av 1. mer än 5000 ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än 5000 ton men högst ton per kalenderår om produkten baseras på vegetabiliska råvaror. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 5, 8, 9, 12, 13, 15 eller 17. Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter med en produktion av mer än 100 ton men högst 5000 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13 eller 14 eller om verksamheten endast avser mjölkprodukter. Glass i B 17 17, B 18 36, C 19 15,

41 Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av 1. mer än ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på endast vegetabiliska råvaror. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 8, 9, 12 eller 15. Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av mer än 10 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 8, 9, 12 eller B 20 36, C 21 4, Råsprit och alkoholhaltiga drycker Anläggning för framställning av råsprit eller alkoholhaltig dryck genom jäsning eller destillation med en produktion av mer än 5000 ton men högst ton ren etanol per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verskamheten är tillståndspliktig enligt 8. Anläggning för framställning av råsprit eller alkoholhaltig dryck genom jäsning eller destillation motsvarande en årlig produktion av mer än 10 ton men högst 5000 ton ren etanol per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8. Malt, maltdrycker och läskedrycker Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskesdrycker med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B 22 76, C 23 19, B 24 51,

42 Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskedryck med en produktion av mer än 1000 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8. Jäst Tillverkning av jäst med en produktion av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår eller för framställning av startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om minst tio kubikmeter. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt C 25 36, B 26 87, Kafferostning Anläggning för rostning av mer än 100 ton men högst ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 27 8, Paketering av livsmedel Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillståndseller anmälningspliktig verksamhet enligt någon av C 28 8, Foder av animaliska råvaror Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 75 ton foder per dygn eller mer än ton foder per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölk eller endast innebär paketering. i B 29 36,

43 Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 500 ton men högst ton foder per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndpliktig enligt 29, eller 2. endast avser mjölk eller endast innebär paketering C 30 19, Foder av vegetabiliska råvaror Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, eller 2. mer än a) 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift högst 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller b) 300 ton per dygn i övriga fall. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. i B 31 9, Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än 5000 ton men högst ton produkter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndpliktig enligt 31, eller 2. endast avser oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter eller endast innebär paketering C 32 1,0 861 Foder av kombinerade råvaror 11 43

44 Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt material uppgår till 1. mer än 10 viktprocent och produktionen uppgår till mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, 2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår till en mängd a) per dygn som i antal ton överstiger animalievärdet, b) per kalenderår som i antal ton överstiger talet 250 muliplicerat med animalievärdet. Med animalievärdet avses talet 300 minskat med det tal som bestäms genom att muliplicera 22,5 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukten. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. i B 33 10, TEXTILVAROR kap 6 Anläggning för behandling eller färgning av mer än 10 ton textilfibrer eller textilier per dygn eller mer än 2500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 200 ton men högst 2500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enlig 1, eller 2. medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av högst 3 ton flyktiga organiska föreningar per kalenderår. Anläggning för förbehandling, färgning eller annan beredning av mer än 10 ton men högst 200 ton textilmaterial per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 1. PÄLS, SKINN OCH LÄDER kap 7 i17.10 B 1 64, B 2 64, C 3 21,

45 Anläggning för garvning av mer än 12 ton hudar eller skinn per dygn eller mer än 3000 ton hudar eller skinn per kalenderår. Anläggning för garvning av mer än 100 ton men högst 3000 ton hudar eller skinn per kalenderår eller för annan beredning av mer än 100 ton hudar eller skinn. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 1. Anläggning för garvning eller annan beredning av mer än 2 ton men högst 100 ton hudar eller skinn per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. TRÄVAROR kap 8 Kemikaliebehandling av trä och träprodukter i18.10 B 1 64, B 2 64, C 3 15, Anläggning för behandling av trä eller träprodukter med kemikalier med en produktion av mer än 75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per dygn eller mer än kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten endast avser behandling mot blånadssvamp. i20.05 B 1 T Anläggning för behandling av trä och träprodukter med kemikalier med en produktion av högst 75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per dygn eller högst kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser behandling mot blånadssvamp C 2 36, Sågning, hyvling och svarvning av trä Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvlig eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår B 3 76,

46 Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 6000 kubikmeter per kalenderår. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 3. Träbaserade bränslen och bränslen av jordbruksprodukter Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1000 kubikmeter fast mått eller 3000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår, eller 2. pellets eller briketter, baserad på mer än 5000 kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte tillfällig flisning C 4 36, C 5 10, Träbaserade skivor, fanér, plywood och spån Anläggning med en produktion av mer än 600 kubikmeter per dygn eller mer än kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor eller spånskivor. Anläggning för tillverkning av 1. fanér eller plywood, eller 2. högst 600 kubikmeter per dygn eller högst kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån. Lagring av timmer Anläggning för lagring av 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 10. i20.50 B 6 64, C 7 36, B 8 8,

47 Anläggning för lagring av 1. mer än 2000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning, 2. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt 8, eller 3. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 8. Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten C 9 5, C 10 T Behandling mot blånadssvamp Anläggning för behandling av trä och träprodukter mot blånadssvamp. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller C 11 6, FOTOGRAFISK och GRAFISK PRODUKTION kap 10 Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 19 kap. 2, 3 eller C 1 26, Anläggning med tillverkning av metallklichéer C 2 13, Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografisk material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår B 3 36,

48 Anläggning 1. utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografisk material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, eller 2. med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 5000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter framkallas per kalenderår. 2. med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter framkallas per kalenderår. 3. med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter framkallas per kalenderår C , , , KEMISKA PRODUKTER kap 12 Organiska kemikalier Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton enkla kolväten per kalenderår. i24.01 A 1 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton enkla kolväten per kalenderår. i24.02 B 2 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton syreinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.03 A 3 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syreinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.04 B 4 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton svavelinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.05 A 5 26,

49 Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton svavelinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.06 B 6 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton kväveinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.07 A 7 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton kväveinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.08 B 8 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton forforinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.09 A 9 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton fosforinnehållande organiska föreningar per kalenderår. i24.10 B 10 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton halogenerade kolväten per kalenderår. i24.11 A 11 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton halogenerade kolväten per kalenderår. i24.12 B 12 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton metallorganiska föreningar per kalenderår. i24.13 A 13 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton metallorganiska föreningar per kalenderår. i24.14 B 14 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton plaster per kalenderår. i24.15 A 15 26,

50 Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton plaster per kalenderår. i24.16 B 16 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton syntetgummi per kalenderår. i24.17 A 17 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syntetgummi per kalenderår. i24.18 B 18 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton färgämnen eller pigment per kalenderår. i24.19 A 19 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton färgämnen eller pigment per kalenderår. i24.20 B 20 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton ytaktiva ämnen eller tensider per kalenderår. i24.21 A 21 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton ytaktiva ämnen eller tensider per kalenderår. i24.22 B 22 21, Oorganiska kemikalier Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton gaser per kalenderår. i24.23 A 23 30, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton gaser per kalenderår. i24.24 B 24 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton syror per kalenderår. i24.25 A 25 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syror per kalenderår. i24.26 B 26 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton baser per kalenderår. i24.27 A 27 26,

51 Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton baser per kalenderår. i24.28 B 28 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton salter per kalenderår. i24.29 A 29 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton salter per kalenderår. i24.30 B 30 21, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än ton icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar per kalenderår. i24.31 A 31 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar per kalenderår. i24.32 B 32 21, Gödselmedel Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala per kalenderår tillverka mer än ton enkla eller sammansatta gödselmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium. i24.33 A 33 30, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala per kalenderår tillverka högst ton enkla eller sammansatta gödselmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium. i24.34 B 34 21, Växtskyddsmedel och biocider Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än 1000 ton växtskyddsmedel eller biocider per kalenderår. i24.35 A 35 30, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst 1000 ton växtskyddsmedel eller biocider per kalenderår. i24.36 B 36 21, Anläggning för tillverkning i industriell skala av biotekniska organsimer för bekämpningsändamål. i24.37 B 37 26, Läkemedel 19 51

52 Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än 1000 ton läkemedel, även mellanprodukter, per kalenderår. i24.38 A 38 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst 1000 ton läkemedel, även mellanprodukter, per kalenderår. i24.39 B 39 21, Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikten gäller inte apotek eller sjukhus eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap C 40 7, Anläggning för behandling av mellanprodukter. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1-40 eller C 41 8, Sprängämnen Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka mer än 1000 ton sprängämnen per kalenderår. i24.42 A 42 26, Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst 1000 ton sprängämnen per kalenderår. i24.43 B 43 21, Annan kemisk tillverkning Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala C 44 8,

53 Anläggning för att genom endast fyskialiska processer i industriell skala tillverka 1. gaseller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikten gäller inte 1. tillverkning av mindre än 100 ton per kalenderår, om det i verksamheten inte används eller tillverkas någon kemisk produkt som (se lagstiftningen). 2. tillverkning av färg eller lack, om tillverkningen uppgår till högst 1000 ton per kalenderår, 3. tillverkning av rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter, om tillverkningen uppgår till högst 2000 ton per kalenderår. 4. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 5. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap 3. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material, 2. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45, 3. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45, 4. mer än 5000 ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation, eller 5. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap B 45 11, C 46 6,

54 Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. sprängämnen, 2. pyrotekniska artiklar, 3. ammunition, 4. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, 5. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, eller 6. andra kemiska produkter. GUMMI- OCH PLASTVAROR kap 13 Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseas på mer än 2000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap C 47 8, B 1 36, Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller 19 kap 3 eller C 2 13, Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av 1. polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår, 2. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kaldenderår, eller 3. annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår B 3 36,

55 Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndpliktig enlig C 4 13, Anläggning för flamlaminering med plast B 5 39, Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för 1. tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning, eller 2. beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig eller anmälningpliktig enligt 19 kap 3 eller 4. Anläggning där produktionen baseras på mindre än 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för 1. tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning eller 2. beläggning eller kalandrering med plast. Mineraliska produkter, kap 14 Glas, glasvaror och keramiska produkter Anläggning för tillverkning av glas inklusive glasfiber med smältning av mer än 20 ton per dygn eller mer än 5000 ton per kalenderår. Anläggning för smältning av mineraler, inklusive tillverkning av mineralull, med smältning av mer än 20 ton per dygn eller merän 5000 ton per kalenderår C 6 8, D 4, i26.05 B 1 14, i26.10 B 2 76,

56 Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 5 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 1 eller 2. Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 1, 2 eller 3. Anläggning för tillverkning av glasfiber. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enlig 1. Anläggning för att tillverka keramiska produkter genom bränning, särskilt takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin med en 1. produktion av mer än 75 ton per dygn eller mer än ton kalenderår, eller 2. ugnskapacitet på mer än fyra kubikmeter och med en satsningsdensitet på mer än 300 kg per kubikmeter B 3 36, C 4 10, C 5 15, i26.50 B 6 36, Anläggning för att genom bränning tillverka mer än 50 ton keramiska produkter per kalenderår om glasyr med tillsats av tungmetaller används B 7 36, Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska produkter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 6 eller C 8 19,

57 Cement, betong, kalk, krita och gips Anläggning för att 1. i roterugn tillverka mer än 500 ton per dygn eller mer än ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka mer än 50 ton per dygn eller mer än ton cement per kalenderår. i26.70 A 9 177, Anläggning för tillverkning av cement. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B , Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 50 ton kalk per dygn eller mer än ton kalk per kalenderår. i26.90 B 11 36, Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9, 10 eller C 12 26, Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalender år C 13 8, Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår C 14 36, Andra mineraliska produkter Anläggning för tillverkning av asbest eller av asbestbaserade produkter. i B 15 61, Anläggning för behandling eller omvandling av asbest. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 15 eller 4 kap B 16 61, Asfaltverk eller oljegrusverk 1. som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod C 17 15, Anläggning för tillverkning av varor av asfalt C 18 15, Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 50 ton per dygn eller mer än ton magnesiumoxid per kalenderår. i B 19 10,

58 Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning. STÅL OCH METALL kap 15 Anläggning för att gjuta järn eller stål, om produktionen är mer än 20 ton per dygn eller mer än 5000 ton per kalenderår. Anläggning för att gjuta järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 500 ton per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 8 eller C 20 26, i27.40 B 8 36, B 9 36, Anläggning för attt gjuta järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 10 ton per kalenderår. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 8, 9 eller C 10 8, Anläggning för att av malm, koncentrat eller sekundärt råmaterial producera mer än 1000 ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgisk, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndplikten gäller inte gjuterier. i27.70 A 11 87, Anläggning för att av malm, koncentrat eller sekundärt råmaterial producera högst 1000 ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgisk, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte gjuterier. Att i gjuteri eller annan anläggning smälta eller legera icke-järnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte, om produktionen av bly eller kadmium är mer än 4 ton per dygn eller mer än 1000 ton per kalenderår. i27.80 B 12 36, i A 13 87,

59 Att i gjuteri eller annan anläggning smälta eller legera icke-järnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte, om produktionen är mer än 20 ton per dygn eller mer än 5000 ton per kalenderår. Anläggning för att smälta eller legera ickejärnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 13 eller 14 eller endast avser gjuterier. i B 14 36, B 15 36, Anläggning för yrkesmässig smältning eller raffinering av icke-järnmetaller ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i Tillståndsplikten gäller inte gjuterier B 16 36, Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium eller magnesium, om produktionen är mer än 50 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 13 eller B 17 Mer än ton per kalenderår , Mer än ton men högst ton per kalenderår , Mer än ton men h ögst ton per kalenderår , Mer än ton men högst ton per kalenderår , Mer än 200 ton men högst ton per kalenderår , Mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår , Anläggning för att gjuta andra metaller än järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 1 ton per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13, 14 eller C 18 4, METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRGBORTTAGNING, kap

60 Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym av mer än 30 kubikmeter. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym av mer än 1 men högst 30 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår.tillståndsplikten gäller inte betning med betpasta. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast. Anmälningsplikten gäller inte betning med betpasta eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod. i28.10 B 1 10, B 2 10, C 3 8, B 4 10, Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 5 10,

61 Anlägging för termisk ytehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 2 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 15 kap B 6 8, Blästra mer än 500 kvadratmeter yta. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt C 7 T Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg från mer än 50 ton metallgods per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 19 kap 2 eller B 8 30, Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 8 eller 19 kap 2 eller C 9 26, Anläggning för 1. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är en fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt 19 kap 2, 3, 4 eller 6, 2. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 3. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 4. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kaldenderår, eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 5. termisk ytbehandling med metallförbrukning av mer än 50 kg men högst 2 ton per kalenderår, eller 6. metallbeläggning med vakummetod med en metallförbrukning av mer än 500 kilogram per kalenderår C 10 Anläggning som omfattas av mer än två punkter ovan , Anläggning som omfattas av högst två punkter ovan , ELEKTRISKA ARTIKLAR kap

62 Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där kadmium, bly eller kvicksilver ingår A 1 177, Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där inte kadmium, bly eller kvicksilver ingår B 2 76, Anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor C 3 8, Anläggning för tillverkning av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering. i31.40 A 4 177, Annan anläggning för tillverkning av kol- eller grafitelektroder. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt A 5 177, Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk kabel C 6 26, METALLBEARBETNING M.M. kap 18 Motorer, turbiner och reaktorer Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per kalenderår C 1 25, Provbänkar för motorer, turbiner eller reaktorer C 2 1. färre än 10 provbänkar , eller fler provbänkar , Motorfordon Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 1000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton B 3 51, Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 10 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C 4 36, Järnvägsutrustning och flygplan Anläggning för tillverkning av 1. järnvägsutrustning, 2. tillverkning av flygplan, eller 3. reparation av flygplan C 5 36, Maskinell bearbetning 30 62

63 Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (exklusive yta för endast montering) större än kvadratmeter A 6 22, Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (exklusive yta för endast montering) mer än men maximalt kvadratmeter D 10, mer än men maximalt kvadratmeter , mer än men maximalt kvadratmeter , mer än men maximalt kvadratmeter , mer än 500 men maximalt kvadratmeter , mer än 200 men maximalt 500 kvadratmeter , Anläggning där det förekommer maskinell metall-bearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 eller 6. Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade antingen till metallbearbetningsmaskin eller till öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 eller 10. Med total tankvolym avses detsamma som i B 7 70, C

64 Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hyrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter men högst 20 kubikmeter D 9, Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hyrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 5 kubikmeter men högst 10 kubikmeter , Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hyrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter men högst 5 kubikmeter. 4, Skeppsvarv Skeppsvarv C 10 49, FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL kap 19 Anläggning för att appretera, trycka, bestryka, avfetta, vattenskyddsimpregnera, limma, måla, rengöra, impregnera, eller på annat stätt ytbehandla material, föremål eller produkter, om förbrukningen av organiska lösningmedel är mer än 150 kg per timme eller mer än 200 ton per kalenderår. Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, 2. mer än totalt 25 ton organiska lösningmedel, 3. mer än 50 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av farmaceutiska produkter, eller 4. mer än 100 ton organiska lösningmedel i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Vid tillämpning av första stycket ska inte sådana organiska lösningsmedel medräknas som omfattas av förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen eller av föreskrifter som meddelats med stöd av den förordningen. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 2. Tillståndsplikten enligt 2. gäller inte sjukhus. i39.10 B 2 87, B 3 16,

65 Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. mer än 1 ton ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som har klassificerats med riskfraser enligt lagstiftningen, 2. mer än 2 ton i annan ytrengöring, 3. mer än 500 kilogram i fordonslackering, eller 4. mer än 1 kilogram i kemtvätt. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 2 eller 3. Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med mer än 500 kilogram i lackering av vägfordon till följd av reparation, underhåll eller dekoration som sker utanför tillverkningsanläggningar. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 2 eller C 4 18, C 5 5, Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 5 ton organiska lösningsmedel. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 2, 3 eller C 6 15, Mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår D 8, Mer än totalt 10 ton men högst totalt 25 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår , Mer än totalt 5 ton men högst totalt 10 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår , HANTERING AV BRÄNSLEN OCH ANDRA KEMISKA PRODUKTER, kap

66 Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än ton per kalenderår. 2. andra kemiska produkter, om lagringen eller hanteringen omfattar mer än 5000 ton vid ett och samma tillfälle eller mer än ton per kalenderår och produkterna är klassificerade med riskfaser enligt lagstiftningen 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle B 1 36, Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras mer än 5000 ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om anläggningen avser verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle och någon produkt klassificeras med riskfraser enligt lagstiftningen. 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle C 2 19, Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B 3 36, Anläggning för lagring av mer än ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår C 4 8, GAS- OCH VÄTSKEFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA, kap 21 Anaerob biologisk behandling 34 66

67 Anläggning som genom anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologisk material producerar mer än 3000 megawattimmar biogas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller även om stallgödseln är ett avfall och även om det material som inte är stallgödsel består av högst 500 ton icke-farligt avfall per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 29 kap 65. Anläggning som genom anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologiskt material producerar biogas. Anmälningsplikten gäller även om stallgödseln är avfall och även om det matieral som inte är stallgödsel består av högst 500 ton icke-farligt avfall per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B 2 11, C 3 7, Framställning av gas- och vätskeformiga bränslen Anläggning för förgasning eller förvätskning av andra bränslen än kol där anläggningen har kapacitet att överföra 20 megawatt tillförd bränsleeffekt eller mer. i40.05 B 4 T Anläggning för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka mer än 1500 megawattimmar gas eller västkeformigt bränsle per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 4 eller 12 kap 1 eller B 5 11, Anläggning för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka högst 1500 megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalendeår C 6 36, Förbränning Anläggning för förbränning med en totalt installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. i40.40 A 8 135, Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av minst 50 megawatt men högst 300 megawatt. i40.50 B

68 Total installerad tillförd effekt av mer än 100 megawatt men högst 300 megawatt , Total installerad tillförd effekt av mer än 50 megawatt men högst 100 megawatt , Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt men mindre än 50 megawatt B 10 11, Provisorisk uppställningsplats för förbränningsanläggning enligt ovan (PUP) T Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 1. mer än 500 kilowatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas, eller 2. mer än 10 megawatt men hösgst 20 megawatt, om inget annat bränsle används än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 12 eller avser en stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott. Total installerad tillförd effekt av mer än 5 megawatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. Total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 5 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. Total installerad tillförd effekt av mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle används än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt. Vindkraft C , , , C 12 13,

69 Verksamhet med 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjades efter det att versksamheten med det andra vidkraftverket påbörjades. Verksamhet med 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjast efter det att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt B 13 21, Verksamhet med 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter, 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vidnkraftverk, om verksamheten påbörjades efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt 13 eller B 14 3, C 15 2, Värm- och kylanläggningar 37 69

70 Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 megawatt. Anmälningsplikten gäller inte uttag eller tillförsel genom vattentäkt C 16 13, Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än megawattimmar C 17 8, FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING kap 23 Anläggning för tvättning av 1. fler än 5000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 1000 andra motordrivna fordon per kalenderår C 1 1. fler än personbilar per kalenderår, , fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, , fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, , fler än andra motordrivna fordon per kalenderår, , fler än men högst personbilar eller fler än 500 men högst andra motordrivna fordon per kalenderår, D 5, fler än 500 personbilar men högst personbilar eller högst 500 andra motordrivna fordon per kalenderår D 2, Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än 1000 kubikmeter flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 20 kap 1, 2 eller C 2 1. anläggning där mellan kubikmeter flytande motorbränslen eller mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle hanteras, ,

71 2. anläggning där mellan kubikmeter flytande motorbränslen eller mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle hanteras, , anläggning där mer än kubikmeter flytande motorbränslen hanteras, , anläggning där mer än kubikmeter flytande motorbränslen hanteras , Anläggning där mer än 500 kubikmeter men mindre än kubikmeter flytande motorbränslen hanteras D 4, Anläggning där mer än 200 kubikmeter men mindre än 500 kubikmeter flytande motorbränslen hanteras , Fordonsverkstäder överstigande 500 kvadratmeter D 6, mer än 200 men mindre än 500 kvadratmeter , HAMNAR OCH FLYGPLATSER, kap 24 Hamnar Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än Tillståndsplikten gäller inte 1. hamn för försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst 10 planerade fartygsanlöp per kalenderår B 1 1. med högst 10 anlöp per år, , med anlöp per år, , med mer än 50 anlöp per år , Fiskehamn eller hamn för Försvarsmakten. Anmälningsplikten gäller inte fiskehamn som är tillståndspliktig enligt C 2 10, Fritidsbåtshamn med uppläggning eller upptag av båtar över 200 kg D 1. > 600 båtar, , båtar, , båtar, , båtar, , <50 båtar T Flygplatser Civil flygplats med en instrumentbana som är längre än meter. Tillståndsplikten gäller inte flygplats som är tillståndspliktig enligt A 3 19,

72 Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller den civila flygplatsen är längre än meter B 4 64, Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. Anmälningsplikten gäller inte om flygplatsen är tillståndspliktig enligt 3 eller C 5 8, LABORATORIER kap 25 Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än kvadratmeter. Anmälningsplikten gäller inte laboratorier som 1. ingår i verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt någon annan bestämmelse i denna förordning, 2. är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 13 kap. miljöbalken, eller 3. ingår i utbildningslokaler som är anmälningspliktiga enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd C 1 26, TANKRENGÖRING kap 26 Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna avnvänds för förvaring eller transport av kemiska produkter och där någon kemisk produkt har klassificerats med riskfraser enligt 1 a) och b) B 1 19, Anläggning för rengöring av cisterner, tankar, eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndpliktig enligt C 2 16, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD kap 27 Sjukhus med fler än 200 vårdplatser C 1 1. fler än 200 vårdplatser , färre än 200 vårdplatser , Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel C 2 15, RENING AV AVLOPPSVATTEN kap

73 Avloppsreningsanläggning som omfattas av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2000 personekvivalenter B personekvivalenter , personekvivalenter , Mer än personekvivalenter , Avloppsreningsanläggning med en anslutning av 2000 personer eller fler. Tillståndplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B 2 16, Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten från en eller flera sådana anläggningar som avses i 1 kap 2 industriutsläppsförordningen (2013:250). Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. i90.15 B 3 16, Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 200 men högst 2000 personekvivalenter C pe , pe , pe D 2, pe , AVFALL, kap 29 Förbränning Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. i A 5 Mer än ton per kalenderår , Mer än ton men högst ton per kalenderår , Mer än 2500 ton men högst ton per kalenderår , Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. i A 6 26,

74 Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn men högst 2500 ton per kalenderår B 7 10, Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn eller högst 2500 ton per kalenderår B 8 10, Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. i A 9 132, Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. i A 10 T Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 3 ton per timme, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. i B 11 76, Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 3 ton per timme, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. i B 12 T Samförbränningsanläggning där animaliskt avfall förbränns om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 10 ton per dygn, eller 2. mer än 2500 ton men högst ton per kalenderår. i B 13 13, Avfallsförbränningsanläggning där animaliskt avfall förbränns om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 10 ton per dygn, eller 2. mer än 2500 ton men högst ton per kalenderår. i B 14 13,

75 Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. högst 3 ton per timme, eller 2. mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om för bränning av avfall B 15 36, Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. högst 3 ton per timme, eller 2. mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om för bränning av avfall B 16 9, Samförbrännings- eller avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om den tillförda mängden är högst 50 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte anläggning som endast förbränner rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbrännning av avfall C 17 8, Deponering Deponera icke-farliga muddermassor på land längs små sund, kanaler eller vattenvägar som massorna har muddrats från, om 1. mängden massor är mer än 1000 ton, eller 2. föroreningsrisken inte endast är ringa B 18 26, Deponera icke-faliga muddermassor längs små sund, kanaler eller vattenvägar som massorna har muddrats från, om 1. mängden massor är högst 1000 ton, eller 2. föroreningsrisken endast är ringa C 19 T Anläggning för deponering av icke-farligt avfall som inte är inert, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. i A ,

76 Anläggning för att deponera icke-farligt avfall som inte är inert, om 1. den tillförda mängden är mer än 2500 ton men högst ton avfall per kalenderår, eller 2. mängden avfall som deponeras är mer än ton. Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillståndspliktig enligt 20. i B ton , ton , ton , Deponi av icke-farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndseller anmälningspliktig enligt 18, 19, 20 eller B 22 12, Deponera farligt avfall, om deponin tillförs mer än ton farligt avfall per kalenderår. i A ton , Mer än ton , Deponera farligt avfall, om 1. den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2500 ton men högst ton per kalenderår, eller 2. mängden farligt avfall som deponeras är mer än ton. Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillståndspliktig enligt 23. Deponera farligt avfall, om deponeringen inte är tillståndspliktig enligt 23 eller 24. Sluttäckt deponi där sluttäckningen har godkänts enligt 32 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, fram till dess åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 samma förordning. Återvinning eller bortskaffande av avfall som uppkommit i egen verksamhet i B 24 36, B 25 36, C 26 3,

77 Anläggning för att 1. återvinna farligt avfall som uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än 500 ton men högst 2500 ton per kalenderår, eller 2. bortskaffa farligt avfall som uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är högst 2500 ton per kalenderår. Tillståndplikten gäller inte om behandlingen är anmälningspliktig enligt 38. Behandla farligt avfall som uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än 2500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndpliktig enligt 67. Återvinna farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om 1. mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår, och 2. behandlingen leder till materalåtervinning. Biologisk behandling Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling om avfallet inte är parkoch trädgårdsavfall och 1. den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår, eller 2. om behandlingen enbart sker genom anaerob biologsk nedbryning och den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är 1. tillståndspliktig enligt 66 eller 2. är tillståndeller anmälningspliktig enligt 21 kap 2 eller 3. Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling, om 1. avfallet inte är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mängden är mer än 10 ton men högst 500 ton per kalenderår, eller 2. Avfallet är parkoch trädgårdsavfall och den tillförda mägnden är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gälle inte om behanlingen är tillstånd- eller anmälningspliktig enligt 21 kap 2 eller B 27 15, B 28 6, C 29 4, B 30 7, C

78 Den tillförda mängden annat avfall är parkoch trädgårdsavfall är mer än 100 ton men högst 500 ton per kalenderår , Den tillförda mängden annat avfall är parkoch trädgårdsavfall är mer än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår , Den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår , Animaliskt avfall Behandla animaliskt avfall på annat sätt än genom biologisk behandling eller förbränning, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än 2500 ton per kalenderår. i B 32 36, Yrkesmässigt behandla animaliskt avfall på annat sätt än genom biologisk behandling eller förbränning, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn eller högst 2500 ton per kalenderår C 33 15, Återvinning för anläggningsändamål Anläggning för att återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa B 34 26, Återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa C 35 T Uppgrävda massor Behandla farligt avfall som utgörs av uppgrävda massor, om mängden avfall är högst 2500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25 eller B 36 8, Anläggning för att behandla avfall som utgörs av uppgrävda förorenade massor från den plats där behandlingen sker, om behandlingen pågår under högst en tolvmåndersperiod och inte är tillståndspliktig enligt 21, 22, 23, 24 eller C 37 26, Konvertering av smittförande avfall På ett sjukhus konvertera smittförande avfall C 38 1,

79 Avvattning Avvattna icke-farligt avfall, om mängden avfall som behandlas är högst 2000 ton C 39 15, Mekanisk bearbetning och sortering Återvinna mer än ton icke-farligt avfall per kalenderår genom mekanisk bearbetning. Tillståndsplikten gäller inte 1. för att genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning återvinna avfall för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. om återvinningen är tillståndpliktig enligt B ton, , mer än ton , Gäller för att 1. yrkesmässigt återvinna ickefarligt avfall genom mekanisk bearbetning, om den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår, eller 2. genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning återvinna avfall för byggnads- eller anläggningsändamål C ton per kalenderår , Högst 5000 ton per kalender , Tillfällig krossning/återvinning för byggnadseller anläggningsändamål ,0 861 Sortera icke-farligt avfall, om mängden avfall är mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte för att sortera avfall för byggnads-eller anläggningsändamål B 42 11, Sortera icke-farligt avfall, om mängden avfall är 1. mer än 1000 ton per kalenderår och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändmål, eller 2. mer än 1000 ton men högst ton per kalenderår i andra fall C 43 10, Elavfall Gäller för att i fråga om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter yrkesmässigt sortera, demontera eller på annat sätt behandla avfallet innan ytterligare behandling. Anmälningsplikten gäller inte behandling av komponenter eller utrustning som innehåller isolerolja C 44 8, Uttjänta fordon 47 79

80 Anläggning för att tömma, demontera eller på annat sätt yrkesmässigt återvinna sådana uttjänta motordrivna fordon som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). Tillståndsplikten gäller inte om återvinningen är anmälningpliktig enligt Anläggning för att tömma, demontera eller på annat sätt yrkesmässigt återvinna 1. uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186), eller 2. andra uttjänta motordrivna fordon vars totalvikt inte överstiger 3500 kg, om fordonen återvinns av en bilskrotare som är auktoriserad enligt bilskrotningsförordningen B 45 15, C 46 4, Förberedelse för återanvändning Förbereda avfall för återanvändning C 47 1,0 861 Lagring som en del av att samla in avfall Lagra icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än ton och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton annat icke-farligt avfall i andra fall B 48 15, Lagra icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 10 ton men högst ton och avfallet ska användas för byggnadseller anläggningsändamål, eller 2. mer än 10 ton men högst ton annat icke-farligt avfall i andra fall C 49 8, Lagra farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 5 ton och utgörs av olja, 2. mer än 30 ton och utgörs av blybatterier, 3. mer än 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton och utgörs av impregnerat trä, 5. mer än 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller 6. mer än 1 ton i andra fall B 50 15,

81 Lagra farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 200 kg men högst 5 ton och utgörs av olja, 2. mer än 1500 kg men högst 30 ton och utgörs av blybatterier, 3. mer än 1 ton men högst 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 200 kg men högst 30 ton och utgörs av impregnerat trä, 5. högst 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller 6. mer än 200 kg men högst 1 ton i andra fall C 51 3, Långtidslagring, djupt bergförvar och underjordsförvar Underjordsförvara mer än 50 ton farligt avfall. i A 52 T Permanent lagra kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver i djupt bergförvar. Tillståndsplikten gäller inte om lagringen är tillståndspliktig enligt A 53 26, Underjordsförvara högst 50 ton farligt avfall A 54 T Underjordsförvara icke-farligt avfall B 55 T Lagring i avvaktan på återvinning eller bortskaffande Lagra farligt avfall i avvaktan på sådan behandling som kräver tillstånd enligt 5, 6, 7, 8 eller 67, om mängden avfall vid något tillfälle är mer än 50 ton. i B 56 12, Fartygsåtervinning Återvinna avfall genom sådant yrkesmässigt omhändertagande av fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring i förordningen (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, i den urspunkliga lydelsen A 57 30, Radioaktivt avfall Behandla högaktivt radioaktivt avfall, slutförvara radioaktivt avfall eller lagra radioaktivt avfall A 58 24,

82 Bearbeta, lagra, slutförvara, eller på annat stätt hantera använt kärnbränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220), om hanteringen inte är tillståndspliktig enligt A 59 24, Lagring och avskiljning av koldioxid 0 Anläggning för geologisk lagring av koldioxid, om mängden koldioxid som är planerad att lagras är mer än ton A 60 32, Anläggning för geologisk lagring av koldioxid, om mängden koldioxid som är planerad att lagras är högst ton B 61 27, Avskilja koldioxidströmmar för geologisk lagring av koldioxid från industriutsläppsverksamheter som beskrivs i 1 kap 2 industriutsläppsförordningen (2013:250). i B 62 27, Avskilja koldioxidströmmar för geologisk lagring av koldioxid från anläggningar som inte är tillståndspliktiga enligt B 63 27, Borra i syfte att bedöma om en plats är lämplig för geologisk lagring av koldioxid C 64 6, Andra verksamheter med återvinning eller bortskaffande Återvinna eller både återvinna och bortskaffa icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. behandling innan förbränning eller samförbränning, 3. behandling i anläggning för fragmentering av metallavfall, eller 4. behandling av slagg eller aska. Om behandlingen enbart avser anaerob biologisk nedbrytning gäller tillståndsplikten endast om den tillförda mängden avfall är mer än 100 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. i B ,

83 Bortskaffande av icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 50 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. fysikalisk-kemisk behandling, 3. behanling innan förbränning eller samförbränning, 4. behandling i anläggning för fragmentering av metall, eller 5. behandling av slagg eller aska. Återvinna eller bortskaffa farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än 2500 ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. fysikalisk-kemisk behandling, 3. materialåtervinning av lösningsmedel, 4. materialåtervinning av oorganiska material, utom metaller och metallföreningar, 5. regenerering av syror eller baser, 6. återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar, 7. återvinning av katalysatorer, 8. omraffinering eller annan behandling för återanvändning av olja, 9. invallning, 10. sammansmältning eller blandning innan behandling i en samförbrännings-eller avfallsförbränningsanläggning eller innan avfallet behandlas enligt någon av de andra punkterna i denna paragraf, eller 11. omförpackning innan behandling i en samförbrännings-, eller avfallsförbränningsanläggning eller innan behandling av avfall enligt någon av de andra punkterna i denna paragraf. Behandla icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndpliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. Behandla icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behanlingen är tillståndpliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. i B 66 T i A 67 64, A , B 69 50,

84 Yrkesmässigt behandla icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om behandlingen är anmälnings- eller tillståndpliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. Behandling av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 2500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndspliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. Yrkesmässigt behandla farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst 2500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gälller inte om behandlingen är tillståndpliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel C 70 T A 71 88, B 72 15, SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR M.M. kap 30 Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller för sprängningar av ammunition, minor eller andra sprängladdningar B 1 10, Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för mer än 5000 skott per kalenderår C skott , skott , mer än skott , Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) med mindre än skott per kalenderår D 3, Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon C 3 4, TEXTILTVÄTTERIER 31 kap Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn. Anmälningsplikten gäller inte om 1. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningverk som är tillståndpliktigt enligt 28 kap 1 eller 2, eller 2. verksamheten är anmälningspliktig enligt 19 kap C 1 13, Högst 2 ton tvättgods per dygn D 8,

85 BEGRAVNINGSVERKSAMHET kap 32 Krematorium B 1 15, i = En verksamhet vars verksamhetskod är markerad med -i är enligt 1 kap. 2 industriutsläppsförordningen (2013:250) en industriutsläppsverksamhet och ska därför även följa den förordningens bestämmelser

86 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0100/18 Förslag till över-/underskott som ska föras med från 2017 Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget på hur över- och underskott ska föras med från Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att verksamheterna får ianspråkta sammanlagt tkr i enlighet med denna tjänsteskrivelse, under förutsättning att kommunfullmäktige tar beslut om förslag till över-/underskott som ska föras med från 2017 till Sammanfattning av ärendet I de ekonomiska styrprinciperna framgår hur hantering av årliga över- och underskott ska ske. Huvudprincipen är att över- och underskott följer med till nästa år. En bedömning görs om verksamheten nått uppsatta mål, dess möjlighet att påverka uppkomna över-/underskott samt om de aktivt arbetat med att försöka eliminera sitt underskott. Överskott ska användas på ett ansvarsfullt sätt och inte vara kostnadsdrivande. Då nya regler gäller från 2018 för hantering av årliga över- och underskott har förvaltningen till stor del anpassat sig efter dem redan för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 86

87 Tjänsteskrivelse Dnr 0100/18 Anne-Margret Draganis Till kommunfullmäktige Förslag till över-/underskott som ska föras med från 2017 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget på hur över- och underskott ska föras med från Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att verksamheterna får ianspråkta sammanlagt tkr i enlighet med denna tjänsteskrivelse, under förutsättning att kommunfullmäktige tar beslut om förslag till över-/underskott som ska föras med från 2017 till Beskrivning av ärendet I de ekonomiska styrprinciperna framgår hur hantering av årliga över- och underskott ska ske. Huvudprincipen är att över- och underskott följer med till nästa år. En bedömning görs om verksamheten nått uppsatta mål, dess möjlighet att påverka uppkomna över-/underskott samt om de aktivt arbetat med att försöka eliminera sitt underskott. Överskott ska användas på ett ansvarsfullt sätt och inte vara kostnadsdrivande. Då nya regler gäller från 2018 för hantering av årliga över- och underskott har förvaltningen till stor del anpassat sig efter dem redan för Sektor stödfunktioner exkl måltid och fastighet Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Sektor stödfunktioner exkl fastighet och måltid redovisar ett resultat på tkr. Sektorn återlämnar hela årets resultat samt det tidigare ackumulerade resultatet. Sektor stödfunktioner måltid Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Måltid redovisar ett resultat på 224 tkr. Måltid återlämnar hela årets resultat samt det tidigare ackumulerade resultatet. Sektor stödfunktioner Fastighet Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Fastighets resultat uppgår till tkr. Fastighet återlämnar hela årets resultat samt det tidigare ackumulerade resultatet. Sektor socialtjänst IFO/FH Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för IFO/FH för 2017 uppgår till tkr. Sektorn bedömer inte att möjlighet finns att ta med vare sig underskottet eller tidigare ackumulerat underskott till kommande år. 87

88 Sektor socialtjänst Vård/Omsorg Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för Vård/omsorg för 2017 uppgår till tkr. Sektorn bedömer inte att möjlighet finns att ta med underskottet till kommande år. Samhällsbyggnad Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Samhällsbyggnads resultat exkl färdtjänst och bostadsanpassning uppgår till -192 tkr. Samhällsbyggnad önskar inte ta med årets underskott till kommande år, inte heller tidigare års underskott. Sektor utbildning Sektorsövergripande Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för sektorsövergripande är positivt och uppgår till tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott, även tidigare års överskott återlämnas. Sektor utbildning Förskola Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för förskolan är positivt och uppgår till tkr. Under 2018 kommer en tillfällig förskola att etableras på Kristinedals grusplan. Sektorn önskar ta med sig årets överskott för att täcka delar av dessa kostnader under Sektor utbildning Grundskola Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för grundskolan är negativt och uppgår till tkr. Sektorn gör bedömningen att de inte kan åtgärda underskottet inom ramarna för sin budget under de närmaste åren. Sektorn önskar därför inte ta med sig underskottet. Sektor utbildning Stab Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för Staben uppgår till tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott. Sektor utbildning Gymnasieskola Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. Resultat Resultatet för Gymnasieskolan är positivt och uppgår till tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott, även tidigare års överskott återlämnas. 88

89 Sektor utbildning Kompetens och utveckling Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för kompetens och utveckling är positivt och uppgår till 502 tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott, även tidigare års överskott återlämnas. Sektor utbildning Kultur och fritid Tidigare ackumulerat Ianspråktaget 2017 Årets resultat Förslag att medföra från 2017 Nytt ack. resultat Resultatet för kultur och fritid är positivt och uppgår till 475 tkr. Då underskott finns inom andra delar av sektorn återlämnas årets överskott. OBS Viktigt att notera! Den totala summan av överförda under/överskott blir tkr. Detta belopp är inga pengar som ligger på något konto någonstans utan är skillnaden mellan en tänkt budget och ett verkligt resultat. Om dessa medel ska användas påverkas resultatet det år de används. Enheter som ej resultatregleras enligt ovanstående princip De ramar som budgeterats för områdena Politisk verksamhet, Färdtjänst/Omsorgsresor och Bostadsanpassning omfattas inte av detta beslut. Vatten och Avlopp samt Renhållning är avgiftsfinansierad verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Över och underskott ackumuleras och noteras i det egna kapitalet. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef 89

90 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0099/18 Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna ombudgetering från 2017 på tkr till 2018 samt justera investeringsbudget 2018 från tkr till tkr enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet Varje år ombudgeteras de investeringsanslag som av någon anledning behöver tas med in i nästa års budget. Investeringsbudgeten för 2017 uppgick till tkr. Utfallet för 2017 uppgick till tkr, vilket innebär en avvikelse gentemot budget på tkr. Av dessa föreslås tkr ombudgeteras till 2018, tkr till 2019 och tkr till Sammanlagt ombudgeteras tkr till 2018 och framåt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Vidare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 90

91 Tjänsteskrivelse Dnr 0099/18 Anne-Margret Draganis Till kommunfullmäktige Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna ombudgetering från 2017 på tkr till 2018 samt justera investeringsbudget 2018 från tkr till tkr enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet Varje år ombudgeteras de investeringsanslag som av någon anledning behöver tas med in i nästa års budget. Investeringsbudgeten för 2017 uppgick till tkr. Utfallet för 2017 uppgick till tkr, vilket innebär en avvikelse gentemot budget på tkr. Av dessa föreslås tkr ombudgeteras till 2018, tkr till 2019 och tkr till Sammanlagt ombudgeteras tkr till 2018 och framåt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef 91

92 Ombudgetering investeringar från 2017 till 2018 Återstår 2017 Ombudg. till 2018 Beslutad ram 2018 Budget 2018:1 Ombudg. till 2019 Ombudg. till 2020 Fastighetsrelaterade investeringar Hallerna förskola 160 platser Brudhammars förskola-nybyggnation Projektering Brudhammar ny förskola Brudhammar förskolekök Hallerna skola - tillbyggnad klassrum samt specialrum Fregatten-ombyggnation Idrottshall Hallerna Kyrkenorum idrottshall 75 0 Gruppboende LSS/HCP Tveten inventarier Tveten Hallerna LSS-Boende inventarier Hallerna LSS inventarier Kyrkenorums fsk Jörlanda måltid inventarier Jörlanda måltid inventarier Spekeröd skola Nösnäs upprustning C-plan samt Entré inventarier Aulan Ombyggnation Stora Höga IP Stenungsund Arena - Simhall Myndighetskrav kök Flytt/anpassning Röda huset Fastighet-Förstudier Fastighet-Verksamhetens behov Summa fastighetsrelaterade investeringar Övriga investeringar E-strategi bla E-arkiv, Ärendehant.system medb.s Investeringsreserv Gemensamt IT, info och teknik Fregatten scen och entrédisk 29 0 Utebadplatser Gräsklippare Bryggor löpande Idrott-Större investeringar bla spont/mudd kaj Trafiksäkerhetsåtgärder, bla genomfart Std Tillgänglighetsanp., pendelparkeringar Gång och cykelvägar - löpande Utbyte belysningsstolpar Cykelpumpar Planskild korsning/nösnäsmotet Busshållplats väg 770/Hamnvägen Bussvändplats och parkering Kopperskolan Tillgänglighet stationen GC-väg Vallenvägen och Svenshögen GC-väg Krontofta-Kolhättan (Trafikverket) GC-väg Stora Höga väg 574, enligt cykelplan Upprustning lekplatser Uppdatering av ärendehanteringssystem Reparation av bro vid vårdcentral Geoteknik Kyrkenorum, skredrisk Samhällsbyggnad-Scanning, bygglov, IT, servrar Direktarkiveringsmodul E-tjänster Markköp för kommande exploatering Summa övriga investeringar

93 Återstår 2017 Ombudg. till 2018 Beslutad ram 2018 Budget 2018:1 Ombudg. till 2019 Ombudg. till 2020 Löpande investeringar Stödfunktioner IFO/Funktionshinder Vård och omsorg Måltid Samhällsbyggnad Fastighet - energi Fastighet - säkerhet Fastighet-egna behov Förskola Grundskola Idrott/Anläggning Kultur/Fritid Gymnasium Summa löpande investeringar Avgiftsfinansierad verksamhet Sammanbyggnad färskvattenledning Ucklums ARV. Upprustn/modernisering Kommunalt avlopp Svartehallen/Sågen Månsonska planen - anslutningsavgifter Månsonska planen - kostnader va Uppgrad, renov, VA-ledningar Anslutning NOVA - anslutningsavgifter Anslutning NOVA - kostnader va Strävliden (energieff., reningssteg, luftning) Nya pumpstationer Flakbil VA Slamhantering Slamavvattning Strävliden Dagvattentrumma Solgårdsdalen Underhåll/renovering pumpstationer Uppgradering av tillstånd Återvinningscentral inkl inpasseringssystem Summa avgiftsfinansierad verksamhet Gatuinvestering exploateringsområden Gatukostnadsersättningar Kostnader gata VA-investering exploateringsområden VA-anslutningsavgifter Kostnader va Summa investeringar

94 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0868/17 Revidering av taxor vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxan vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården enligt föreliggande förslag och att taxorna börjar att gälla den 1 juni 2018 samt att taxorna för 2019 och 2020 räknas upp med tre procent per år. Sammanfattning av ärendet Lokalhyrorna korrigeras årligen för att dels hålla marknadsmässiga hyror, dels för att motsvara ökade kostnader hänförliga till bland annat personal och teknik. Föreliggande förslag är framtaget av verksamheten och en bedömning om korrekt prisnivå baserat på andra konferensanläggningars prisnivå. Förslaget medför inga ekonomiska eller verksamhetsmässiga konsekvenser. Ej heller bedöms ärendet påverka barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 94

95 Tjänsteskrivelse Dnr 0868/17 Britta Netterfors Aron Larsson Till kommunfullmäktige Revidering av taxor vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att - fastställa taxan vid lokaluthyrning i Kulturhuset Fregatten och Mariagården enligt föreliggande förslag och att taxorna börjar att gälla den 1 juni 2018, samt att - taxorna för 2019 och 2020 räknas upp med tre procent per år. Beslutet gäller bokningar gjorda efter beslutet vunnit laga kraft. Sammanfattning av ärendet Lokalhyrorna korrigeras årligen för att dels hålla marknadsmässiga hyror, dels för att motsvara ökade kostnader hänförliga till bland annat personal och teknik. Föreliggande förslag är framtaget av verksamheten och en bedömning om korrekt prisnivå baserat på andra konferensanläggningars prisnivå. Förslaget medför inga ekonomiska eller verksamhetsmässiga konsekvenser. Ej heller bedöms ärendet påverka barn. Beskrivning av ärendet Lokalhyrorna korrigeras årligen för att dels hålla marknadsmässiga hyror, dels för att motsvara ökade kostnader hänförliga till bland annat personal och teknik. Föreliggande förslag är framtaget av verksamheten och en bedömning om korrekt prisnivå baserat på andra konferensanläggningars prisnivå. Förvaltningens bedömning är att prishöjningen inte kommer att påverka beläggningsgraden. Men att förhoppningen är att beläggningsgraden ska öka i takt med de förbättringar som görs i Kulturhuset Fregatten. Idag är Stenungsunds kommun den största kunden och där görs bedömningen att det finns en fortsatt hög efterfrågan. Nedan presenteras förslag till nytt pris för uthyrning dagtid. Med dagtid avses fram till klockan 18 på vardagar. Efter 18 på vardagar och på helger gäller prislistan för föreningar. Fregatten (dagtid vardagar) Heldag, kronor Halvdag, kronor Lokal Stenungesalen delad (1) delad (2 och 3) Hörsalen (Biosalen) Fyren Styrmansrummet Focken Mesanen Märsen Klyvaren

96 Grupprum som komplement Caféet Foajén Kaptensrummet Bohuslänsrummet Fregatten (föreningar, kvällar och helger) Lokal Hela Stenungesalen Halva Stenungesalen Kvart av Stenungesalen Hörsalen (biosalen) Fyren Styrmansrummet Mindre grupprum Caféet Foajén Kaptensrummet Bohuslänsrummet Kommunala nämnder och förvaltningar, studieförbund, föreningar i Stenungsunds kommun samt privatpersoner har möjlighet att hyra Mariagården. Mariagården Halvdag Heldag Beslutets konsekvenser för barn Andelen föreningar som riktar sig till barn och som hyr konferensrum i Kulturhuset Fregatten alternativt Mariagården är låg. Den sammantagna bedömningen är därför att barn berörs i låg utsträckning av ärendet. Inga barn eller företrädare av barn har fått uttrycka sin mening. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget medför inga kostnader. Förslaget innebär en priskorrigering vilken medför en budget i balans för enheten konferens, vaktmästeri och städ. Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget bedöms inte få några verksamhetsmässiga konsekvenser Juridiska bedömningar Eftersom den aktuella verksamheten säljer en tjänst är reglerna i konkurrenslagen tillämpliga. I konkurrenslagen finns bestämmelser som förbjuder konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. I 3 kap 27 konkurrenslagen står det: Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 första stycket tillämpa ett visst förfarande, om detta 1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller 96

97 2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag. Ett förbud gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Bestämmelsen innebär att kommunen i sina verksamheter inte får agera på ett sätt som är konkurrensbegränsande på marknaden. Kommunen får till exempel inte ta ut underpris för de tjänster som kommunen tillhandahåller eftersom underprissättning anses vara en konkurrensbegränsning. Regeln innebär att kommunen måste ta ut marknadsmässiga priser för de tjänster vi säljer. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Pia Solefors Verksamhetschef Kultur Fritid 97

98 12 T j änsteskr ivelse Dnr 0728/17 Therese Allansson Till Kommunfullmäktige Årsredovisning Stenungsunds kommun 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna årsredovisningen för 2017 med däri gjorda transaktioner. Kommen redovisar ett positivt resultat om 75,4 Mkr. Kommunfullmäktige har i budget 2017 antagit fyra finansiella mål. Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande femårsperioder. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Samtliga finansiella mål har uppfyllts. Nettokostnadsandelen uppgår till 95,5 % sett över den senaste femårsperioden. Självfinansieringsgraden av investeringar är 80,3 % som ett snitt över de senaste fem åren. Soliditeten har förbättrats från 6,6 % år 2016 till 10,9 % år Kommunens skattesats är oförändrad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommuns årsredovisning 2017 STENUNGSUNDS KOMMUN Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef 98

99 Årsredovisning

100 INNEHÅLL Innehåll Kommunstyrelsens ordförande...3 Oppositionsrådet har ordet...4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys...6 Måluppföljning Ekonomisk analys av kommunen Driftsredovisning Investeringsredovisning Ekonomisk analys koncernen...20 Personalredovisning...22 RÄKENSKAPER Redovisningsprinciper...26 Resultaträkning...28 Kassaflödesanalys...28 Balansräkning...29 Noter kommunen...30 Noter koncernen...33 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sektor utbildning...36 Sektor socialtjänst...40 Sektor samhällsbyggnad...43 Vatten och avlopp...45 Avfall Sektor stödfunktioner...48 Politisk verksamhet...50 Fem år i sammandrag Så här används 100 kronor Strandvägen 15, Stenungsund info@stenungsund.se PRODUKTION C/o Lillebil AB TRYCK Tryckservice 2 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

101 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kommunstyrelsens ordförande 2017 blev ett annorlunda år sett ur politiskt perspektiv och bokslutet visar ett högt och glädjande resultat. BOKSLUT 2017 Blickar vi tillbaka på 2017 har året politiskt sett varit ett annorlunda år. Kommunen fick en ny majoritet och det innebar en del byten på de politiska posterna. Bland annat fick vi ett nytt kommunalråd och oppositionsråd. Det går bra för Stenungsund. Bokslutet för kommunen visar ett högt resultat, vilket är mycket glädjande. En stor del av resultatet består av intäkter av engångskaraktär så som försäljning av mark. Årets positiva resultat har gjort att vi har kunnat amortera ner på våra lån och resultatet innebär att vi har bättre förutsättningar att klara de stora investeringarna som kommunen har framför sig. I kommunens verksamheter är det både positiva och negativa siffror. Inom grundskola och inom vård och omsorg har vi bekymmer med att få pengarna att räcka till och även svårt att nå våra mål. En del av osäkerheten är statsbidrag som vi har ansökt om men inte alltid har blivit beviljade. Bland årets händelser vill jag särskilt lyfta fram några saker. Vi ser att vi nu har en mer attraktiv gymnasieskola och antalet elever ökar. Personer som behöver samhällets ekonomiska stöd har under året minskat, detta är inget unikt för Stenungsund utan ser likadant ut i alla kommuner i Göteborgsregionen. Vi har under året gjort en stor kartläggning av förskolor och skollokaler, dels över status på befintliga och för framtida lokalbehov p g a befolkningsökning. Denna utredning ligger nu till grund för framtida investeringsplaner. En av de stora investeringarna som pågår just nu är den nya simhallen som byggs i Stenungsund Arena. Vi har under året genomfört miljöinvesteringar i vatten och avlopp genom utbyggnad av områden som inte har haft bra avloppslösningar, vi har bytt ventilationsaggregat för värmeåtervinning och vi har bytt belysning till LED-armaturer. Kommunens skattesats har varit oförändrad sedan 2006 då den sänktes med 25 öre av dåvarande majoritet av socialdemokraterna, vänstern, miljöpartiet och centern. En stor utmaning under året har varit att minska på boendeplatser för ensamkommande barn till följd av nya regler, vilket har påverkat socialtjänst mycket. Det är en av de saker vi behöver fortsätta arbeta med under kommande år. Vi har också haft lediga boendeplatser på våra vård och äldreomsorgsboenden. Sjukfrånvaron bland kommunens anställda har minskat, men vi har även haft stor rekrytering av personal under året till följd av ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Personalen har under året genomfört ett gott arbete för Stenungsunds kommuns invånares bästa med de förutsättningar som politiken har gett. Nu vänder vi blicken åt ett spännande 2018 där valet självklart får ett stort fokus. Bo Pettersson (S) Kommunalråd 101 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

102 OPPOSITIONSRÅDET Oppositionsrådet har ordet Det börjar snart bli en utsliten fras, men det går bra för Stenungsund; och så har det varit under flera år nu. Befolkningen ökar konstant och under sommaren blev vi över härliga Stenungsundare! Olika mätningar visar att invånare och företagare är nöjda, eleverna trivs i skolan, föräldrar och brukare är nöjda med den kommunala servicen och nöjdheten hos kommunens medarbetare stiger. Efter 10 år av Alliansstyre är ekonomin stabil och vi vände en stor negativ soliditet till plus. Årets bokslut visar på en fortsatt positiv utveckling. Varför är detta så viktigt? Alla kommuner står inför stora förändringar och tuffare ekonomiska tider, bland annat på grund av den demografiska utvecklingen. Att det föds många barn och fler äldre lever längre är naturligtvis positivt men innebär samtidigt stora ekonomiska utmaningar för samhället; en växande grupp barn och äldre ska försörjas av en minskande grupp i arbetsför ålder. Då känns det skönt att Stenungsund nu är väl rustat för framtiden. men vi behöver också investeringar i service. Förskolor, skolor, äldreboende och infrastruktur kommer att behöva prioriteras i kommande budgetar. Bra politik för att stimulera näringslivet är också nödvändig för att hålla kvar arbetslösheten på en låg nivå och trygga finansieringen för Stenungsundsbornas framtida välfärd. Alliansen har under tio år lagt grunden för detta genom att stärka ekonomin. Låt oss inte bli fartblinda utan tillsammans med invånare, företagare och medarbetare utveckla kommunen klokt så går Stenungsund en ljus framtid tillmötes. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda som tillsammans gör Stenungsund fantastiskt varje dag! 2017 har varit ett händelserikt år, inte minst i Stenungsund. Förutom att kommunen i mars bytte politisk majoritet vill jag nämna några saker som jag särskilt tar med mig. Nösnäsgymnasiet har under året kammat hem diverse priser och utmärkelser både regionalt och nationellt. Skolbiblioteket, Teknikcollege och årets UF-företagare har alla fått fina utnämningar och en av Sveriges fem bästa UF-lärare jobbar på Nösnäs. Vilken kvalitetsstämpel för gymnasiet! Kulturhuset Fregatten firade 25-år med en ansiktslyftning där det bland annat skapats ett nytt rum för barn-och ungdomskultur och biblioteket fick utmärkelsen Författarnas bästa bibliotek av Kultur i Väst för sitt arbete med både bredd och kvalitet. Kulturhuset är verkligen ett nav i kommunen. Jag vill också lyfta fram det nya SIMBA-teamet som har startats under året. Det finns en stor oro för ungas psykiska hälsa och det är ett team som ska arbeta med de barn och unga med psykisk ohälsa som tenderar att hamna mellan kommunens och regionens ansvar. De unga är vår framtid och det är så viktigt att vi jobbar stenhårt för att varenda unge ska må bra och få alla möjligheter att utvecklas. Kommunens vision är tydlig; vi ska växa till invånare år Det går, men det krävs planering och långsiktighet om det ska bli bra. Väldigt många bostäder behöver byggas Linda-Maria Hermansson (C) Oppositionsråd 4 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

103 Förvaltningsberättelse 103

104 OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys KONJUNKTURUTVECKLING Under 2017 har svensk ekonomi befunnit sig i en högkonjunktur. Nästa år bedöms konjunkturen stärkas ytterligare för att nå sin topp under Under 2020 förväntas konjunkturen återgå till normalläge. Svensk BNP hade år 2017 en tillväxt om 2,7 % och förväntas bli något starkare Den internationella utvecklingen har varit svag, men för de kommande åren förväntas den bli något bättre. Den kommer dock vara svagare än genomsnittet för perioden , det vill säga före finanskrisen. Den internationella tillväxten kan göra det möjligt för svensk export att växa tre till fyra procent per år. Den inhemska efterfrågan har stått för merparten av tillväxten i landet och beror till största del på investeringar, främst inom bostadsbyggande. Den offentliga konsumtionen har ökat väsentligt och beror till stor del på flyktinginvandringen. Hushållens konsumtion förväntas öka de kommande åren och bidra till den starka efterfrågan. SKATTEINTÄKTERNA ÖKAR, MEN OCKSÅ KOSTNADERNA Skatteunderlaget har växt snabbt de senaste två åren och gör det också under Detta till följd av den starka sysselsättningstillväxten. Nivåerna kommer att mattas av för att hamna nära noll Effekten på skatteunderlaget motverkas delvis av att löneökningstakten stiger något. Kommunerna står emellertid inför stor ekonomiska utmaningar. Det demografiska trycket ökar på längre sikt med allt fler yngre och äldre, åldersgrupper med särskilt stora behov av kommunernas verksamheter. Vidare prognostiseras pensionskostnaderna öka. Detta sammantaget gör att kommunerna måste göra anpassningar för att kunna klara målen för god ekonomisk hushållning. Två av tre kommuner uppger att de under 2017 har haft påtagliga kostnadsökningar i en eller flera verksamheter. De verksamheter som ökar i flest kommuner är skola och individ- och familjeomsorg (exklusive ekonomiskt bistånd). De verksamheter där kostnaderna minskat i flest kommuner är flyktingmottagande och ekonomiskt bistånd. Även investeringsnivån fortsätter att vara hög och ligger på en prognostiserad nivå på ca 10 % av skatter och bidrag. BEFOLKNING Under 2017 passerades en historisk befolkningsgräns när Sveriges folkmängd översteg tio miljoner. Befolkningsökningen i antal personer var och fanns folkbokförda i landet. Befolkningen ökar av två anledningar. Dels föds fler barn än det dör personer, vilket inneburit en naturlig folkökning under året på personer. Dels har antalet personer som invandrat varit betydligt fler än vad som utvandrat. Detta har inneburit ett invandringsöverskott på personer. Invandringen var dock lägre 2017 jämfört med 2016, detta efter fem år av ökad invandring. De senaste årens höga invandring av personer födda i Syrien har medfört att Syrien gått om Finland som det födelseland som är vanligast bland de utrikes födda. I 226 av Sveriges 290 kommuner ökade befolkningen under I storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Uppsala ökade befolkningen mest. Invandringen är den främsta anledningen till befolkningsökningen. Samtliga kommuner, även de som minskat i antal, hade ett invandringsöverskott. Mest minskade befolkningen i Torsby, Söderhamn och Filipstad. Stenungsund ökade sin befolkning med 409 till personer, vilket motsvarar en ökning med 1,6%. Sedan 2007 har befolkningen ökat med personer. Sedan 2015 har antalet män ökat mer än antalet kvinnor. Detta gäller såväl riket som i Stenungsund. Invånare i Stenungsunds kommun (Invånare) ARBETSMARKNAD De senaste åren har sysselsättningen stigit och så även De senaste årens starka tillväxt i svensk ekonomi har bidragit till den ökade sysselsättningen. Under 2017 ökade antalet sysselsatta personer med personer. Utrikes födda svarar för merparten av jobbtillväxten. Antalet anställda inom kommunal STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

105 OMVÄRLDSANALYS sektor ökade med till personer. Den starka efterfrågan på arbetskraft har bidragit till att det inom vissa yrkesgrupper istället råder brist på arbetskraft, inte minst inom den offentliga tjänstesektorn. Mellan 2016 och 2017 minskade antalet inskrivna arbetslösa utrikes födda från i genomsnitt till personer. Andelen långtidsarbetslösa var i genomsnitt personer. Arbetslösheten har i relation till arbetskraften gått ner i såväl riket, länet som i Stenungsund. Den öppna arbetslösheten i Stenungsund uppgår till 3,6 %, vilket är samma nivå som Sett över en tidsperiod om fem år har arbetslösheten gått ner med 0,8 procentenheter. I riket har arbetslösheten minskat med 1,0 procentenhet och uppgår 2017 till 7,5 %. Öppen arbetslöshet (Procent) 10 8 Stenungsund VGR Riket BOSTADSBYGGANDE Byggande av nya bostäder under den närmaste femårsperioden kommer huvudsakligen att ske i form av förtätningar och kompletteringar i Stenungsunds samhälle. Platser som kommer att bebyggas är bland annat Solgårdsterrassen, Hasselhöjden och Hallerna. Utanför centrala Stenungsund kommer nya bostäder att byggas i Stora Höga, i Spekeröd i anslutning till nya skolan och i Jörlanda på Kvarnhöjden. HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöstrategiskt arbete Under året har kommunens arbete med miljöstrategiska frågor ökat i omfattning och arbetet ligger i linje med kommunens antagna vision och arbete för ett hållbart samhälle. Det har bland annat resulterat i att miljöfrågor tydligare kommit upp på dagordningen inom kommunens och sektor samhällsbyggnads ledningsarbete. Arbetet har bland annat handlat om omvärldsanalys och nätverksarbete med andra kommuner och myndigheter STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

106 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppföljning 2017 Sammanfattningsvis uppnås 71% av alla mål helt eller delvis uppfylldes samtliga finansiella mål. 60 % av inriktningsmålen uppfylldes helt eller delvis. Med hänvisning till detta kan konstateras att Stenungsunds kommun bedriver en verksamhet med god ekonomisk hushållning. Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat att kommunen ska ha såväl finansiella mål som mål för verksamheten. Kommunallagen stadgar dessutom att kommunerna ska ha en ekonomi i balans vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att den löpande verksamheten inte ska behöva finansieras med lån. Målen som i Stenungsunds kommun definieras som inriktningsmål beskriver syfte och inriktning och är ett uttryck för den politiska viljan. Inriktningsmålen är en del av budgeten och stäms av både i hel- och delårsbokslut. I Stenungsunds kommun uppnås god ekonomisk hushållning genom att 70 % av de finansiella målen samt inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda uppfylldes samtliga finansiella mål. 60 % av inriktningsmålen uppfylldes helt eller delvis. Med hänvisning till detta kan konstateras att Stenungsunds kommun bedriver en verksamhet med god ekonomisk hushållning. RESULTAT FINANSIELLA MÅL Kommunfullmäktige har i budget för 2017 antagit fyra finansiella mål. Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. Nettokostnadsandelen uppgår 2017 till 94,9 %. Sett över den senaste femårsperioden uppgår nettokostnadsandelen till 95,5%. Målet är därmed uppfyllt. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande femårsperioder. Självfinansieringsgraden för 2017 uppgår till 99,7 %. Sett över den senaste femårsperioden uppgår självfinansieringsgraden till 80,3 %. Målet är därmed uppfyllt. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Soliditeten uppgår till 10,9 % vid årets slut. Vid bokslut 2016 uppgick soliditeten till 6,6 %. Målet är därmed uppfyllt. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Kommunen skattesats har inte förändrats, målet är därmed uppfyllt. RESULTAT INRIKTNINGSMÅL 2017 På följande sidor redovisas en sammanställning av kommunens måluppfyllelse gällande inriktningsmålen. Inriktningsmålen är tio stycken och utgår från Stenungsunds kommuns vision 2035 Stenungsund, det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum. Visionen har två avgörande inriktningar: Attraktivt och välkomnande Ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling Kommunfullmäktige antog tio inriktningsmål i budget Av dessa har tre mål uppfyllts, d.v.s. 30 %. Tre mål har delvis uppfyllts, vilket motsvarar 30 % och fyra mål, 40 %, har inte uppfyllts. Måluppfyllelse 2017 Uppfyllt 30% Delvis uppfyllt 30% Ej uppfyllt 40% Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt 8 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

107 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. n Av betygsstatistiken konstateras att något färre än tidigare når kunskapsmålen i alla ämnen och att det i flera ämnen är färre som klarar kraven. Däremot är elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA 10 % fler jämfört med 2016, 77 %. Medelvärdet för riket är 69 %. Stenungsund ligger högre än riket gällande elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, 83 %. Medelvärdet för riket är 76 %. Även elever i årskurs nio som är behöriga till något yrkesprogram ligger högre än medelvärdet för riket. 87 % för Stenungsunds kommun mot medelvärdet för riket, 84 %. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. n Andelen Stenungsundselever med examen inom fyra år har minskat med två procentenheter jämfört med föregående läsår och är nu 72 %. Stenungsund ligger på samma nivå som medelvärdet för landet. Andelen med examen som läser på Nösnäsgymnasiet har däremot ökat något, från 69 % 2016 till 70 % Minskningen är således hänförlig till andra gymnasieskolors verksamhet. Även på andra mätpunkter ser resultaten bättre ut än tidigare år. Exempelvis har den genomsnittliga betygspoängen ökat från 13, till 13, och andelen A och B i år 3 har ökat från 19,7 % till 26,2 %. Andelen av befolkningen som får försörjningsstöd ska minska. n Det är en jämförelsevis liten andel av befolkningen i Stenungsunds kommun som får försörjningsstöd, 2,6 % 2017 och 2,5 % Det ska jämföras med medelvärdet för riket som är 4,2 %. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat. n Inriktningsmålet mäts med två rankingar, en från Svenskt Näringsliv och en från Öppna jämförelser Insikt. Syftet med Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. I 2017 års ranking placerade sig Stenungsunds kommun på plats 61 av Sveriges 290 kommuner, vilket är en sänkning med åtta placeringar sedan Sett över tid är utvecklingen positiv, 2015 var placeringen exempelvis 73. Insikt är en kvalitetsmätning där företagarna gör en helhetsbedömning av servicen i kommunens myndighetsutövning. Stenungsunds kommuns NKI 2015 var 64. Insikt redovisade ingen rapport 2016 men 2017 är NKI 73 för Stenungsunds kommun. Rankingen har gått från plats 157 till plats 50. Bostadsbeståndet ska öka med 140 bostäder per år över en femårsperiod. n De senaste tre åren har bostadsbeståndet ökat med över 100 bostäder varje år. Under 2017 har 142 lägenheter färdigställts varav 87 i flerbostadshus och 6 i boende äldre/funktionshindrade. Flera större bygglovsärenden är på gång och de kommande två åren förväntas slutbesked kunna ges till ett stort antal bostäder (Stenunge Strand, Ucklum, Nyborgsvägen och Getskär). Prognosen är mycket god för detta inriktningsmål sett över en femårsperiod varför målet bedöms som uppfyllt. Antalet olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod ska bli färre. n Antalet olika vårdare som besöker en hemtjänsttagare under en 14-dagarsperiod minskade från 18 till 17 mellan 2015 och ligger antalet kvar på samma nivå som Medelvärdet för riket är 15 personer. Då tre av fem hemtjänstområden uppnår målet bedöms målet som delvis uppfyllt. 107 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

108 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats ska minska. n Väntetiden för att få en plats på ett av kommunens särskilda boenden har ökat från 73 dagar till 84. Medelvärdet i riket var 57 dagar En förklaring till ökningen är att sektorn flyttat ett antal personer från funktionshinderverksamheten till äldreboende. Detta för att bättre tillgodose dessa personers behov och för att kunna avsluta externa placeringar. Barn och unga ska prioriteras i kulturverksamheten. n Under 2017 har antalet programaktiviteter, för fritid och kultur ökat från 307 till 415. Ökningen beror till stor del på att kultur under 2017 fick ett statligt stöd för bedrivande av sommarlovsaktiviteter. Många programaktiviteter har genomförts i samverkan med föreningar och studieförbund. Ett antal har dessutom genomförts i samarbete med skolan, eller direkt riktat sig till skolan. Kultur och fritid tillhandahåller ett kvalitativt allt rikare utbud av aktiviteter till allt fler målgrupper. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. n Energiförbrukningen har sjunkit från 201,5 kwh/m2 till 199,4 kwh/m2. Arbetet med att inventera och registrera samtliga enskilda avlopp i kommunen färdigställdes under året och arbetet med att Stenungsunds vatten och avlopp ska bli mer hållbart pågår. Faktiskt utläckage av producerat dricksvatten har dessvärre inte sjunkit utan ligger kvar på samma nivå som Utläckage definieras som skillnaden mellan producerat respektive försålt dricksvatten. Arbetet med att ta fram en komplett VA-plan är påbörjat. Andelen miljöbilsklassade fordon, enligt 2013 års miljöbilsklassning, har ökat från 0 % till 13 % under Under året påbörjades en mätning av produktions- och tallrikssvinn på kommunens skolor och förskolor. Mätningarna gjordes under tio dagar och resulterade i att för ätande blev tallrikssvinnet 19,2 gram per person och produktionssvinnet 42,7 gram per person. Integrationen av nyanlända ska vara effektiv. n Indikatorn för 2017 är inte uppfylld. 2/3 av de nyanlända (21-65 år) som har fått uppehållstillstånd är inte självförsörjande inom två år. Däremot har alla de 99 personer som anvisats till Stenungsunds kommun fått en bostad anvisad av kommunen. Kommunen har anvisat 45 bostäder. Dessutom har cirka 180 elever läst en yrkesutbildning med språkstöd vilket är betydligt fler än målsättningen var. Antalet utbildningar med språkstöd ökar för varje år. I år tillhandahölls nio olika utbildningar med totalt 14 klasser, vilket är fler än föregående år. Kommunen har kunnat erbjuda alla som så önskat språkpraktikplats. 10 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

109 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 109 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

110 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys av kommunen Stenungsunds kommun uppvisar ett starkt resultat Detta har medfört att de finansiella målen soliditet, nettokostnadsandel och självfinansieringsgrad av investeringar har utvecklats positivt. Årets resultat har därmed stärkt kommunens ekonomiska ställning. RESULTATANALYS Årets resultat är positivt och uppgår till 75,4 Mkr, vilket är 52,0 Mkr bättre än budget. Den enskilt största posten som förklarar det positiva resultatet utgörs av tomtförsäljning och uppgår till 24,1 Mkr. Kommunen redovisar också ett överskott för kostnader som budgeterats kommunövergripande. Dessa består av medel som avsatts för kapitalkostnader, volym- och löneökningar. Ett tillfälligt statsbidrag för att öka bostadsbyggandet i landet har tillfallit kommunen om 5,0 Mkr. Det gynnsamma ränteläget tillsammans med lägre låneskuld har gett en positiv budgetavvikelse av räntekostnader. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att kommunen ska bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Om kommunen redovisar ett negativt balanskravsresultat måste det återställas inom en treårsperiod. Vid avstämning av balanskravet ska realisationsvinster/förluster som uppkommit vid försäljning räknas bort samt förändringen av den delen av pensionsförpliktelserna som intjänats före Balanskravsresultatet uppgår till 63,8 Mkr. BALANSKRAVSUTREDNING Mkr Årets redovisade resultat 43,3 138,0 75,4 Nettoresultat vid avyttring av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjustering 43,3 138,0 75,4 Pensionsförpliktelser före ,8-25,7-11,6 Balanskravsresultat 20,5 112,3 63,8 Resultatutveckling , , ,3 138,0 75,4 Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 473,7 Mkr, vilket är en ökning mot föregående år med 29,4 Mkr och motsvarar 6,6 %. Tomtförsäljning står för den största ökningen. Intäkter avseende eftersökta medel från Migrationsverket för asylsökande inom gymnasiet har ökat mellan åren. Verksamhetens kostnader uppgår till 1 761,7 Mkr att jämföra med 1 717,3 Mkr 2016, vilket är en ökning med 2,6 %. Personalkostnaderna som utgör kommunens största kostnadspost ökar med 2,3 %. Antalet årsarbetare ligger i nivå med föregående år och ökningen består således av lönerevision. Kostnaderna för pensioner har ökat väsentligt från 51,5 Mkr till 61,0 Mkr, men det är i linje med KPA:s prognoser för året. Övriga kostnader har ökat med 18,2 Mkr vilket motsvarar 5,7 %. Del av kostnadsökning kan härledas till medlemsavgift till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund som bildades Tidigare var räddningstjänsten organiserad i kommunen och merparten av kostnaden redovisad som personalkostnad. Köp av huvudverksamhet har minskat med 10 Mkr och beror främst på att antalet placeringar inom IFO minskat. Kostnaderna för avskrivningar har ökat från 74,4 Mkr till 81,3 12 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

111 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mkr. Fortsatt höga investeringsutgifter förväntas kommande år, men avskrivningskostnaderna kommer att dämpas 2019 då kommunen kommer att införa komponentavskrivning. Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunens skatteintäkter uppgick 2017 till 1 332,4 Mkr, vilket är en ökning med 74,6 Mkr jämfört med Årets skatteintäkter inkluderar en positiv slutavräkning för 2016 på 1,4 Mkr och en negativ preliminär avräkning för 2017 på 5,3 Mkr. De generella statsbidragen minskade med 14,7 Mkr jämfört med 2016 och uppgår till 134,1 Mkr. Den största skillnaden avser det tillfälliga statsbidraget för mottagning av flyktingar. En del av det som 2016 utbetalades som generellt statsbidrag ingår nu i skatteintäkterna. Beloppet för detta uppgår 2017 till 5,4 Mkr. Den andra delen har fördelats ut via flyktingvariabler och uppgår till 9,4 Mkr och redovisas som generellt statsbidrag. Föregående år var summan av dessa 19,9 Mkr och intäktsfördes i sin helhet som generellt statsbidrag. Stenungsunds kommun erhöll 5,0 Mkr i statsbidrag från Boverket för ökat bostadsbyggande. Sammantaget ökar skatter och bidrag med 60,0 Mkr, vilket motsvarar en ökning på 4,3 %. Ökningen mellan 2015 och 2016 uppgick till 7,2 %. Skatter och statsbidrag Nettokostnadsandelen (Procent) , , Snitt 5 år Finansnetto Finansnettot är negativt och uppgår till -21,9 Mkr för Det är 10,9 Mkr bättre än budget. De finansiella intäkterna uppgår till 5,0 Mkr, vilket är 1,3 Mkr högre än budget och beror främst på överskottsutdelning från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna uppgår till 26,8 Mkr mot budgeterat 35,7 Mkr. Räntor på lån har varit lägre dels beroende på det gynnsamma ränteläget och dels beroende på en lägre låneskuld. Av de finansiella kostnaderna utgör 16,1 Mkr ränta på pensionsavsättningar. 90,2 94,9 95,5 SKATTER OCH STATSBIDRAG Mnkr Skatter 1 095, , , , ,4 Statsbidrag 102,7 122,2 120,4 148,7 134,1 Summa 1 198, , , , ,5 Ökning % 4,5% 4,3% 4,9% 7,2% 4,3% Finansnetto (Mkr) ,3 Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen talar om hur stor andel av skatteintäkter, inklusive finansnetto, som har gått åt för att finansiera verksamhetens nettokostnader. För att kommunen ska ha en bra kostnadskontroll och ett handlingsutrymme för oförutsedda kostnader samt finansiering av investeringar är 98 % nettokostnadsandel ett bra riktmärke. För 2017 uppgick kommunens nettokostnadsandel till 94,9 % ,6-13, , , Not: Diagrammet visar finansnetto exkl effekten av sänkningen av diskonteringsräntan för Kostnaden uppgick till 47,3 Mkr. 111 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

112 FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE FINANSIELL STÄLLNING Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 148,9 Mkr, vilket är en lägre nivå en budgeterat, men en ökning med 3,1 Mkr mot föregående år. Investeringar som gjorts under året innefattar bland annat nytt LSS-boende på Hallerna, upprustning av avloppsreningsverk i Ucklum samt byggnation av ny simhall. Investeringsnivån kommer fortsatt att ligga på en hög nivå de kommande åren. Nettoinvesteringar och avskrivningar Avsättningen som avser den förmånsbestämda ålderspensionen uppgår till 78,5 Mkr, vilket är en ökning med 7,5 Mkr jämfört med Från och med tillämpar Stenungsunds kommun fullfonderingsmodellen, vilket innebär att hela ansvarsförbindelsen redovisas i balansräkningen. Ansvarsförbindelsen uppgår till 474 Mkr, en minskning med 12 Mkr jämfört med Pensionsskuld (Mkr) (Mkr) , , , ,2 60,3 63,1 69, Avskrivningar 74,4 81, Pensionsförpliktelser före Avsättning Not: Diagrammet visar den totala pensionsskulden i form av ansvarsförbindelse och förmånsbestämd ålderspension. Nettoinvesteringar Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för pensioner avser dels förmånsbestämd ålderspension, dels pensioner intjänade tom Förmånsbestämd ålderspension avser pension för inkomstdelar över 7,5 basbelopp. 14 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2017 Avsättning för täckande av deponi Täckningen av deponierna Rinnela och Stripplekärr är avslutad. En avsättning gjordes 2009 på 4,0 Mkr för att möta framtida kostnader för provtagning och analys samt omhändertagande av lakvatten. En extra avsättning gjordes 2016 på 2,1 Mkr då man gjort en ny beräkning av återstående kostnader för återställandet fram till och med år Under 2017 har en 112

113 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE värderingsprövning gjorts och inga ytterligare avsättningar har gjorts. Under året har 0,4 Mkr använts och återstående avsättning är 4,1 Mkr. SKULDER Låneskuld Låneskulden har minskat med 60 Mkr och uppgår till 550 Mkr. Av låneskulden är 72 Mkr vidareutlånade till det kommunala bolaget Stenungsunds Energi. Skulder till kreditinstitut (Mkr) Stenungsunds kommun hamnade i på mitten av 90-talet, med stora borgensåtaganden som behövde infrias. Soliditet (Procent) Soliditet i GR- kommunerna (Procent) , , , , , Stenungsunds Energi Kommunen 10 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna uppgår till 340,5 Mkr, vilket är en minskning med 21,3 Mkr. Den kortfristiga skulden till koncernbolag har minskat med 23,7 Mkr och beror på lägre saldo på de kommunalägda bolagens transaktionskonton inom koncernkontot. Koncernkontot redovisas som en tillgång på banken i kommunens årsredovisning och bolagens saldon redovisas samtidigt som en kortfristig skuld till bolagen. Semesterlöneskulden har ökat med 2,8 Mkr medan upplupna lönekostnader så som tim- och OB-kostnader minskat med 2,0 Mkr. Soliditeten i diagrammet ovan avser Siffrorna från övriga kommuner är preliminära. Skattesats i GR- kommunerna 22,5 22, (Procent) Lilla Edet Tjörn Kungälv Stenungsund Öckerö Alingsås Lerum Ale Kungsbacka Partille Härryda Mölndal Soliditet Soliditeten talar om hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. En stark soliditet innebär en ökad handlingsfrihet och en förmåga att hantera framtida ekonomiska växlingar och ökat investeringsbehov. Soliditeten redovisas inklusive hela pensionsåtagandet. Stenungsunds kommun har haft en positiv förändring av soliditeten tack vare flera år av goda resultat och för 2017 uppgår den till 10,9 %. Så sent som 2015 var soliditeten negativ till följd den svåra situation som 21,5 21,0 20,5 20,0 19,5 19,0 18,5 Partille Mölndal Härryda Lerum Öckerö Kungsbacka Alingsås Kungälv Stenungsund Tjörn Ale Lilla Edet 113 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

114 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅTAGANDE OCH RISK Åtagande Borgensåtagande Kommunens totala borgensåtagande uppgår till 598,7 Mkr, vilket är en minskning mot föregående år med 9 Mkr. Minskningen är framförallt hänförlig till det kommunala bolaget Stenungsundshem. Åtagandet gentemot dem har minskat med 17,7 Mkr. Borgensåtagandena avser till största delen bostäder och där står Stenungsundshem för 472,3 Mkr. Behovet av bostäder i kommunen är stort och så länge det förhåller sig så är åtagandena gentemot Stenungsundshem och bostadsrättsföreningarna inte att anse som särskilt riskfyllda. Borgensåtagande med högst risk är de drygt 17,0 Mkr som kommunen har mot föreningar. Under året har dessa ökat med 0,5 Mkr. Pensionsåtagande Kommunen har ett ansvar för dem som arbetar och har arbetat i kommunen att klara av att utbetala pensionerna för dessa. Kommunens pensionsskuld är uppdelad i två delar. Ansvarsförbindelsen är den del som avser skulden som är intjänad tom 1997, den uppgår till 474 Mkr och den andra delen avser förmånsbestämd ålderspension och den uppgår till 79 Mkr. Ansvarsförbindelsen redovisas från och med som en avsättning. I många fall kan ansvarsförbindelsen ses som ett hot som blir svårt att hantera i framtiden. Ansvarsförbindelsen har dock minskat med 11,5 Mkr till 474 Mkr. Enligt den prognos kommunen erhållit från KPA förväntas ansvarsförbindelsen minska till 432,6 Mkr år Däremot ökar åtagandet för den förmånsbestämda ålderspensionen betydligt mer. Perioden fram till 2022 ökar den med 72,6 Mkr från dagens 79 Mkr till 151,6 Mkr. Stenungsunds kommun ökar sin befolkning relativt mycket varje år och därmed är det en större kommun som ska betala av den skuld som upparbetats när kommunen var mindre. Pensionsutveckling Pensionskostnad, Mkr 57 69,2 73,7 74,2 91,9 89,7 94,9 Pensionskostnad/skatter mm 4,1 4,7% 4,9% 4,7% 5,7% 5,4% 5,5% Pensionsskuld, Mkr Ansvarsförbindelse, Mkr RISKER Finansiella risker Stenungsunds kommuns löpande likviditetshantering hanteras genom koncernkontosystemet. Kommunens låneskuld har minskat med 60 Mkr jämfört med Ett par lån har förhandlats om under året och två lån har amorterats bort i slutet av året. Snitträntan uppgår per till 1,53 %, vilket är en marginell minskning jämfört med Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 1,4 år per Samtliga kommunens lån har tagits upp hos Kommuninvest Kommunens utlåning består av koncernintern utlåning till Stenungsunds Energi uppgående till 72 Mkr per och ett förlagslån till Kommuninvest ekonomiska förening uppgående till 4,5 Mkr. Stenungsunds Energi lånar av kommunen till en årlig snittränta + 20 räntepunkter. Räntan justeras årligen. DERIVAT För att hantera ränterisken i samband med upplåning använder sig kommunen bl a av ränteswapavtal, sk derivat. En ränteswap är ett avtal mellan två parter att utföra betalningar till varandra beräknade på fast respektive rörlig ränta. Swapavtalen är kopplade till underliggande lån med rörlig ränta. Genom att ingå ett swapavtal omvandlas den rörliga räntan till fast ränta med önskad löptid utan att låneavtalen berörs. Swapavtalen och låneavtalen är således separata avtal och bär sina respektive avtalsrisker. Ränteswappar värderas på balansdagen med utgångspunkt från aktuellt ränteläge och återstående löptid. Om räntan gått ner i förhållande till avtalad ränta uppstår ett negativt marknadsvärde och det motsatta om räntan gått upp. Utgångspunkten är för såväl låneavtalen som swapavtalen att de ska innehas under hela dess löptid. Stenungsunds kommun hanterar också ränterisken genom att ta upp lån med fast ränta. I sådana fall är kapitalbindnings- 16 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

115 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE tiden lika med räntebindningstiden och regleras i samma avtal. Valet av bindningstider och avtalslösning avgörs vid respektive lånetillfälle med hänsyn tagen till finanspolicy samt pris. Under 2017 har ett swapavtal löpt ut och inga nya swapavtal har ingåtts. mycket gynnsamt under de senaste åren och för 2017 hamnar soliditeten inklusive pensionsskulden på 10,9%. De finansiella målen bidrar i hög utsträckning till att styra ekonomin i rätt riktning. Dock kommer den demografiska utvecklingen innebära utmaningar för kommunens ekonomi och kommer ställa krav på effektivitetsåtgärdande arbete. FRAMTID Stenungsunds kommun växer med i genomsnitt 1 % per år. Det medför att skatteintäkterna ökar men också att kraven på kommunen ökar såväl ekonomiskt som social service. Investeringarna har varit höga de senaste åren, så även för Investeringarna kommer ligga på en fortsatt hög nivå de kommande åren då byggnation pågår och är planerat för bland annat förskolor, skolor, olika former av boenden samt fritidsanläggningar. Till följd av detta kommer avskrivningar och räntor ta en större del av budgeten framöver. Gynnsamt i sammanhanget är de fortsatt låga räntenivåerna. Även pensionskostnaderna ökar framöver. Idag utgör de 4,1 % av skatter och bidrag, 2020 kommer de utgöra 5,7 %. Soliditeten har utvecklats 115 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

116 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftsredovisning RESULTATET I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGET Resultatet för Stenungsunds kommun uppgår till 75,4 Mkr, att jämföra med budget på 23,4 Mkr. Flera engångsposter, såväl negativa som positiva, har påverkat resultatet. De positiva omfattar byggbonus och försäljning av tomter. De negativa utgörs av nedskrivningar av anläggningstillgångar. Övriga budgetavvikelser presenteras mer detaljerat längre fram i dokumentet för respektive sektors verksamhetsberättelser. ÖVERGRIPANDE Kommunövergripande har en positiv avvikelse mot budget på totalt 19,9 Mkr. Orsaken till det positiva resultatet är i huvudsak att de centrala medel som avsätts för löneökningar, volymförändringar och ökade driftkostnader för investeringar i nya lokaler mm inte ianspråktagits i den utsträckning som budgeterats. Regeringen lämnade ett tillfälligt kommunbidrag som ett stöd för ensamkommande barn som fyller 18 år under asylprocessen. Stenungsund fick 1,4 Mkr och dessa redovisas under Kommunövergripande. Semesterlöneskulden, inklusive skuld för okompenserad övertid, ökade med 2,8 Mkr. Antalet sparade dagar har ökat med 220 sedan 2016, vilket motsvarar 1,5 Mkr. Skulden avseende uppehållslön har ökat med närmare 0,5 Mkr. Ferielöneskulden har ökat med 0,7 Mkr, men minskat i antal dagar. Skuldens ökning kan härledas till lärarnas löneutveckling. Räddningstjänsten övergick i räddningstjänstförbundet Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund. Kommunen betalar en medlemsavgift till förbundet vars utfall i allt väsentligt följer budget. SEKTORERNA Årets samlade budgetavvikelse för kommunens sektorer är -10,2 Mkr, vilket kan jämföras med -12,1 Mkr föregående år. Budgetavvikelsen återfinns i sin helhet inom sektor socialtjänst Mkr Ram Avvikelse % Sektor Utbildning ,0-8,0-0% som har en avvikelse om -16,6 Mkr. Underskottet beror främst på köpta platser inom IFO och höga övertidskostnader inom vård och omsorg till följd av svårigheter att rekrytera personal till verksamheten. Underskottet dämpas av sektor samhällsbyggnad och sektor stödfunktioner som har ett resultat på 2,7 Mkr respektive 3,6 Mkr. Budget Bokslut Budget- Mkr avvikelse Politisk verksamhet -9,3-9,9-0,6 Kommunövergripande -33,4-13,5 19,9 Pensioner mm -12,1-3,5 8,6 Räddningstjänst -14,3-14,3-0,0 Sektor utbildning Sektorsövergripande -7,8-6,2 1,6 Förskola -164,6-160,2 4,4 Grundskola -306,1-317,2-11,1 Staben -56,7-54,4 2,3 Gymnasium -103,3-101,3 2,0 Särskola -22,4-22,3 0,1 Kompetens och utveckling -28,0-27,5 0,5 Kultur/Fritid -37,3-36,9 0,4 Sektor socialtjänst IFO/funktionshinder -270,1-276,1-6,0 - varav försörjningsstöd -25,0-22,7 2,3 Vård och omsorg -231,6-242,3-10,7 Sektor samhällsbyggnad Samhällsbyggnad inkl färdtjänst -46,2-46,3-0,1 Bostadsanpassning -3,0-1,7 1,3 Idrott anläggning -28,2-28,1 0,1 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0,3 0,3 Renhållning (avgiftsfinansierad) 1,3 1,3 Sektor stödfunktioner Stödfunktioner -55,5-51,9 3,6 - varav Fastighet 1,7 1,7 - varav Måltid 0,2 0,2 Kalkylerad kapitalkostnad 106,1 98,6-7,5 Avskrivningar -83,8-81,0 2,8 Nettokostnad , ,6 13,0 Finansverksamheten 1 431, ,9 14,8 Tomtförsäljning 24,1 24,1 Årets resultat 23,4 75,4 51,9 Sektor Socialtjänst , ,0-3% Sektor Samhällsbyggnad , ,0 4% Sektor Stödfunktioner , ,0 7% 18 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

117 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning Budget Bokslut Budget- Mkr avvikelse Större investeringar - Simhall Stenungsund Arena 47,8 99,3-51,5 - Gruppboende LSS/Tveten 21,7 0,0 21,7 - LSS-boende Hallerna 6,9 7,0-0,1 Sektor utbildning - Förskola 7,9 1,6 6,3 - Grundskola 7,8 1,3 6,5 - Gymnasium 5,9 3,1 2,8 - Kultur Fritid 1,4 1,4 0,0 Sektor socialtjänst - Individ & familjeomsorg 1,6 1,1 0,5 - Vård & omsorg 4,1 1,3 2,8 Sektor samhällsbyggnad - Samhällsbyggnad 51,5 5,4 46,1 - Idrott Anläggning 5,9 1,1 4,8 - Vatten & Avlopp 49,7 31,2 18,5 Sektor stödfunktioner - Stödfunktioner 18,3 2,9 15,4 - Fastighet 23,7 9,7 14,0 - Måltid 2,9 0,3 2,6 SUMMA UTGIFTER 257,1 166,7 90,4 VA-anslutningsavgifter -12,1-11,7-0,4 Gatukostnadsersättningar -6,6-6,1-0,5 SUMMA INKOMSTER -18,7-17,8-0,9 NETTOINVESTERINGAR ,4 148,9 89,5 I tabellen redovisas endast den del av investeringarna som bokförts under Flera av objekten i redovisningen löper över flera år och totalkostnaden är inte den som redovisas i tabellen. Gruppboende LSS/HCP Tveten. Beslut togs i fullmäktige i maj att istället bygga ett LSS-boende för multifunktionshindrade med inkluderad daglig verksamhet på fastigheterna Svenshögen 1:144 och Svenshögen 1:145. Byggnation av den nya simhallen, som ska bli en del av Stenungsund Arena, har pågått under 2016 och Simhallen beräknas stå klar i juni Projektet har kostat mer än budgeterat 2017, men följer som helhet projektplanen och beräknas i stort sett hålla sig inom den totala budgetramen. Under året avslutades byggnation av ett nytt LSS-boende i Hallerna. Boendet består av sju lägenheter samt utrymmen för personal. Boendet stod klart för inflyttning i mars Arbetet med att stärka säkerheten i och kring Nösnäsgymnasiet, bland annat genom att bygga om entrén samt installera ett nytt larmsystem, har nu slutförts. Investeringen bidrar till att man nu har större möjlighet att hyra ut lokaler på gymnasiet utanför skoltid. Flera investeringar för att uppnå energibesparing har utförts under året. Bland annat har det genomförts byte av äldre lysrörsarmaturer till moderna LED- armaturer i tolv lektionssalar. Ventilationsaggregat med bättre värmeåtervinning har installerats på Bergsvägens förskola och brandstationen samt att vattensparteknik har installerats på blandare i alla grupp- och äldreboenden. På kulturhuset Fregatten har en ombyggnation av entrén genomförts. Nytt är en gemensam informationsdisk för hela kulturhuset samt nya möbler till caféet. Investeringar inom Plan och trafik har inte genomförts som planerat. Anledningen är sjukskrivningar och vakanser på enheten under året vilket medfört att projekten inte har kunnat drivas igenom som de ska. Inom VA-området har arbetet med upprustning av Ucklums ARV (avloppsreningsverk) påbörjats under året och kommer att färdigställas under nästkommande år. Arbetet med att anlägga kommunalt VA vid Månsonska planen har avslutats under året och projektet visade sig bli dyrare än budgeterat. Inköp av tomtmark Kyrkenorum 4:210 har gjorts till en köpeskilling av 3 Mkr efter beslut i KS. 117 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

118 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys koncernen I detta avsnitt ges en samlad bild av vilka bolag som tillsammans med kommunen bedriver kommunal verksamhet i Stenungsund och dess samlade redovisning. KONCERNENS SAMMANSÄTTNING I kommunens koncernredovisning ingår Stenungsundshem AB, Stenungsunds Energi och Miljö AB och Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme. Kommunen äger också 25 % av SOLTAK AB och 33 % av Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, men de omfattas inte i den sammanställda redovisningen 2017 på grund av att åtagandet inte är väsentligt för den samlade bilden av kommunens kostnader, resultat och ställning. PERSONAL I KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen har under året haft anställda omräknad till årsarbetare. Av dessa arbetar närmare 95 % i kommunen. Bland de kommunalägda bolagen arbetar flest på Stenungsundshem AB som har 33 anställda. RESULTATANALYS Resultatet för koncernen uppgick till 99,3 Mkr, vilket kan jämföras med 71,4 Mkr Såväl kommunen som bolagen redovisar positiva resultat. I resultatet ingår tomtförsäljning om 24,1 Mkr. Det rådande ränteläget har varit gynnsamt för både kommunen och bolagen och påverkat koncernens resultat positivt. Riktade statsbidrag har också bidragit till årets starka resultat. Vidare har verksamheten för restvärmeleveranser från Stenungsunds Energi och Miljö AB haft en positiv effekt på resultatet. Interna transaktioner I koncernredovisningen har interna transaktioner om 59,4 Mkr justerats mellan kommunen och bolagen. Transaktionerna består till största delen av hyror, el och VA-avgifter. Dessutom har justeringar gjorts för borgens- och ränteavgifter som Stenungsundshem AB och Stenungsunds Energi och Miljö AB betalat till kommunen. Lån från kommunen till Stenungsunds Energi och Miljö AB har minskat med 10 Mkr och uppgår till 72 Mkr. Tillgångar och skulder Koncernens tillgångar har ökat med 46,1 Mkr till 2 699,6 Mkr Likvida medel på koncernkontot har minskat med 48,6 Mkr. Kortfristiga fordringar har minskat med 20 Mkr, beroende på minskade kundfordringar, men också på att de fordringar kommunen hade på Migrationsverket 2016 minskat. Anläggningstillgångarna har ökat med 52,9 Mkr från 2 316,1 Mkr till 2369,0. Investeringsnivån har varit högre inom koncernen jämfört med Investeringsnivån ser ut att ligga på en hög nivå även framöver då Stenungsundshem AB har ett antal större nyproduktioner på gång och kommunen kommer att ligga på en hög investeringsvolym ett par år framöver. Årets resultat har stärkt soliditeten och går från 18,1% till 21,5 %. Finansnetto Finansnettot uppgår till -33,8 Mkr var det -29,3 Mkr. Ökningen beror på den finansiella delen av pensionerna. Risker De två enskilt största risker som finns inom bostadsägandet är efterfrågan på orten, det vill säga vakansgrad/outhyrda lägenheter, samt ökade räntenivåer. För Stenungsundshems del minskar resultatet vid 1 % vakansgrad med ca 1713 tkr (1 696). Vid 1 % ränteuppgång minskar resultatet med ca tkr (1 401). För 2018 räknar Stenungsundshem AB med fortsatt stark efterfrågan på bostäder och i stort sett oförändrade risknivåer. En ytterligare riskfaktor ser man i att utfallet av hyresökningarna i de årliga förhandlingarna med hyresgästföreningen inte uppnått kompensation för utvecklingen av förvaltningskostnaderna. För Stenungsunds Energi är två av riskfaktorerna att produktionsförändringar hos Perstorp och Borealis kan påverka inleveransen av restvärme i fjärrvärmenätet negativt. En ytterligare riskfaktor är att ökade världsmarknadspriser på naturgas påverkar prissättningen av restvärme. Ökad befolkning ställer även krav på ökad kommunal service i form av bland annat barnomsorg, skola och äldreomsorg vilket kan bli en ekonomisk utmaning. Svårigheter att hitta behörig personal inom vissa verksamheter ses också som en risk. 20 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

119 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HELÄGDA BOLAG Stenungsundshem AB Stenungsundshem grundades Stenungsundshem äger och förvaltar bostäder och lokaler i Stenungsund och är kommunens största fastighetsägare. Samtliga fastigheter ligger i Stenungsunds kommun. Solgårdsterrassen AB Solgårdsterrassen är ett helägt dotterbolag till Stenungsundshem AB. Solgårdsterrassen bedriver verksamhet för exploatering av fastigheter. Stenungsunds Energi och Miljö AB SEMAB producerar och distribuerar fjärrvärme inom Stenungsunds kommun. Verksamheten sker i nära samarbete med Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme. Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme producerar fjärrvärme inom Stenungsunds kommun. Leverantör av fjärrvärme är sedan Stenungsunds Energi & Miljö AB. Stenungsunds kommun Fritid och Fastigheter AB Stenungsunds kommun Fritid och Fastigheter ska på begäran av kommunstyrelsen ingå avtal som syftar till att lämna Stenungsunds kommun säkerhet för kommunens fordran på organisationen, för vars skulder kommunen tecknat borgen. DELÄGDA FÖRETAG SOLTAK AB SOLTAK tillhandahåller ägarkommunerna stöd- och servicetjänster. Bolaget ägs av Stenungsund, Lilla Edet, Tjörn och Kungälvs kommuner. Bolaget ägs till lika delar av ägarkommunerna. Stenungsunds ägarandel är 1/4. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund är ett räddningstjänstförbund med uppdrag att förebygga olyckor och att genomföra räddningsinsatser. Förbundet ägs till lika delar av kommunerna Lilla Edet, Tjörn och Stenungsund. Renova AB Renova erbjuder produkter och tjänster inom återvinning och avfall. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund, Öckerö och Lerums kommuner. Stenungsunds ägarandel är 1,5 %. Kommuninvest AB Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som ägs av de svenska kommuner och landsting som är medlemmar i bolaget. Bolaget arbetar för att ge sina medlemmar utlåning och rådgivning. Stenungsunds kommun har varit medlem i Kommuninvest sedan 2007 och äger 0,34 % av bolaget. Kommunen Omsättning, Mkr 1 662, , ,7 Årets resultat, Mkr 43,3 138,0 75,4 Soliditet, % -1,5 6,6 10,9 Antal årsarbetare * * per den sista december Stenungsundshem AB Ägarandel, % 100,0 100,0 100,0 Omsättning, Mkr 175,3 183,0 182,9 Årets resultat, Mkr 114,6 23,5 19,1 Soliditet, % 44,3 37,6 39,0 Antal årsarbetare Stenungsunds Energi och Miljö AB Ägarandel, % 100,0 100,0 100,0 Omsättning, Mkr 43,7 45,3 45,6 Årets resultat, Mkr 3,6 5,4 5,3 Soliditet, % 22,3 26,1 30,3 Antal årsarbetare Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme Ägarandel, % 100,0 100,0 100,0 Omsättning, Mkr 2,1 2,2 2,3 Årets resultat, Mkr 0,0 0,0 0,0 Soliditet, % 87,7 87,2 87,1 Antal årsarbetare STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

120 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalredovisning Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Egenansvar för det gemensamma och ett gott bemötande är en självklarhet för alla. Arbetsglädje, trivsel, stolthet och ett hälsofrämjande perspektiv ska prägla medarbetare och ledare. Alla som arbetar inom kommunen ska vara goda ambassadörer och arbeta för att ge medborgarna en god service och bra verksamhet. Önskad sysselsättningsgrad ska eftersträvas. PERSONALSTRUKTUR Personalstatistiken baseras på uppgifter vid mättidpunkten den 31 oktober och avser månadsavlönade, såväl tillsvidareanställd som visstidsanställd personal som omfattas av det centrala kollektivavtalet AB. Personalkostnader avser kalenderår och innefattar även timavlönade. TILLSVIDARE VISSTID TOTAL ÅR Antal Åa Antal Åa Antal Åa * = mätdatum 1 november = mätdatum 31 oktober. ** En person kan ha både en tillsvidare- och en visstidsanställning vilket innebär att totalsumman är lägre än båda delvärdena tillsammans. Totala antalet månadsavlönade i kommunen 2017 har ökat marginellt jämfört med Samtidigt har även en marginell minskning av antalet tillsvidareanställda i kommunen skett, vilket kan förklaras av en verksamhetsövergång av räddningstjänsten och arbetsbrist inom socialtjänst. Störst andel av kommunens månadsavlönade anställda har sektor utbildning med 50,9%, vilket är en minskning från 52,5% år Av kommunens månadsavlönade anställda arbetar 87,9% (87,3% år 2016) inom de två stora sektorerna; sektor utbildning och sektor socialtjänst. Sysselsättningsgrad Av kommunens månadsavlönade har personer, vilket motsvarar 69,1%, en heltidsanställning. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Bland kommunens månadsavlönade har 165 personer en sysselsättningsgrad under 70%, vilket motsvarar 6,8% av de månadsavlönade. Det är en ökning med åtta personer jämfört med Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen är 92,3% och är oförändrad jämfört med Ålder och pensionsavgångar Medelåldern bland kommunens månadsavlönade låg oförändrat kvar på 45 år 2017 jämfört med föregående år. Flest månadsavlönade medarbetare, personer, fanns i åldersspannet år. Det motsvarar 46,8% av det totala antalet månadsavlönade, en marginell ökning jämfört med föregående år. Endast 340 var 29 år eller yngre. Gruppen 29 år eller yngre har ökat i andel av det totala antalet månadsavlönade från 13,5% år 2016 till 14,0% år Gruppen 50 år eller äldre uppgick till 956 personer vilket motsvarar 39,2%. En minskning med 0,3 procentenheter från år Könsfördelning Av kommunens månadsavlönade var kvinnor vilket är 82,3%, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med medarbetare var män. Fördelningen av kvinnor och män varierar stort mellan olika sektorer, men i samtliga sektorer finns det fler kvinnor än män. Mest jämnfördelat är det i sektor samhällsbyggnad där 54,1% av de månadsavlönade är kvinnor. SJUKSTATISTIK Enligt lagkrav ska sjukfrånvaron redovisas i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ska även redovisas åldersindelad och könsuppdelad. Dessutom ska redovisningen göras för andelen långtidssjukfrånvaro i relation till total sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvarande är den som varit sjukskriven 60 dagar eller längre. Även timanställda räknas med i sjukstatistiken från och med år Under år 2015 investerade kommunen i ett nytt beslutsstödsystem, Hypergene. Det nya beslutsstödsystemet ger mycket bättre möjligheter att säkerställa siffrorna än det tidigare systemet, Impromptu. Sjukstatistiken som räknas fram med det tidigare systemet överensstämmer inte exakt med de siffror som tas fram med det nya. Hypergene har enbart historik inläst från år STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

121 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro över tid ,5 Långtidssjukfrånvaro Av den totala sjukfrånvaron 2017 var 48,1% frånvaro 60 dagar eller längre och betraktas då som långtidssjukfrånvaro. Detta är en ökning med 6,7 procentenheter jämfört med år I procent av tillgänglig ordinarie arbetstid stod långtidssjukfrånvaron för 3,3% 2017, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med ,5 7,5 6,5 5,5 4,5 3,5 Impromptu 6,9% 6,1% Sjukfrånvaro per kön 7,6% ,4% 6,9% HÄLSA/ARBETSMILJÖ Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete Syftet är att det hälsofrämjande arbetet börjar i det lilla och växer successivt till att bli en naturlig del i vardagen. Arbetet bedrivs med ett hälsofrämjande förhållningssätt, vilket innebär att fokusera på det som är bra och fungerar, synliggör det, förstärker det och därefter utvecklar ytterligare delar i små steg. Arbetet sker i två inriktningar; generella och riktade satsningar. År 2013* Kvinnor 6,7 7,4 8,2 8,5 7,7 Män 3,6 4,7 5,0 3,7 3,4 Totalt 6,1 6,9 7,6 7,4 6,9 *Impromtu * 2013 Impromptu= mätdatum 1 november ** = mätdatum 31 oktober. Generella satsningar Syftet med generella satsningar är att alla kan hitta något som främjar sin hälsa utifrån egna behov och utföra aktiviteten när och var det passar individen bäst. Årets erbjudande till alla anställda var friskvårdskuponger till ett värde av 500 kr/person. Under år 2017 har 50,1% av de anställda har nyttjat friskvårdskuponger (48,0% år 2016). Skillnaderna mellan kvinnor och mäns sjuktal är fortsatt höga, men har minskat med 0,5 procentenheter jämfört med Sjukfrånvaro per åldersgrupp År 2013* ,2 6,2 6,2 6,0 5, ,4 6,4 6,9 6,8 6,2 50-7,1 7,7 9,0 8,6 8,5 Totalt 6,1 6,9 7,6 7,4 6,9 *Impromtu * 2013 Impromptu = mätdatum 1 november ** = mätdatum 31 oktober Relaterat till åldersgrupp var sjukfrånvaron högst, 8,5% inom åldersgruppen 50 år och äldre. Inom intervallet upp till 29 år ses en minskning av sjukfrånvaron på 1 procentenhet. I det intervall där de flesta anställda befinner sig, år, har sjukfrånvaron minskat med 0,6 procentenheter jämfört med Riktade satsningar Syftet med riktade satsningar är att grupper gör skräddarsydda insatser utifrån behov, intresse och förutsättningar som gagnar individen, gruppen och verksamheten. Det finns en hälsofrämjande strategi och insatserna sker kontinuerligt, främst på APT och utvecklingsdagar/studiedagar. Av största betydelse utöver insatserna är kontinuerlig uppföljning så att arbetet fortsätter och fördjupas och då ger effekter på de olika nivåerna både på kort och lång sikt. Under 2017 har extern hälsopedagogstjänst använts vid riktade insatser i olika verksamheter. Utgångspunkten har antingen varit medarbetarenkätens resultat, vidareutveckling av redan välfungerande grupper eller ibland grupper där behov har framkommit. Aktuella teman under året har bland annat varit arbetslagsutveckling, verksamhetsutveckling, förändringsprocesser, och kommunikation. Vid årsskiftet 2017/2018 fanns cirka 150 hälsoinspiratörer i kommunen. Hälsoinspiratörerna är nyckelpersoner i vardagen när det gäller att i samarbete med enhetschefen vidareutveckla det hälsofrämjande arbetet på respektive enhet. En grupp med chefer har också startats upp för att i samarbete utveckla innehållet i det hälsofrämjande ledarskapet i kommunen. 121 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

122 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMPETENSFÖRSÖRJNING Rekrytering Kommunen använder sig i huvudsak av rekryteringsverktyget Visma recruit. Under 2017 publicerades 383 annonser att jämföra med 2016, då 351 annonser publicerades gällde 320 annonser tillsvidaretjänster (274) och 63 annonser tidsbegränsade tjänster (77). Under år 2017 inkom ansökningar, vilket är en minskning med 404 ansökningar jämfört med föregående år. Vid rekrytering av chefstjänster används ofta personprofilanalyser som ett komplement till intervjuer. Analysen ger en bild av en kandidats förväntade beteende i en arbetssituation samt en beskrivning av personens styrkor. Under 2017 har även sociala medier så som Linkedin och Facebook använts som rekryteringsplattform. Employer Branding Kommunen har deltagit i GR:s (Göteborgsregionens kommunalförbund) Employer Brandingprojekt som syftar till att marknadsföra kommunerna inom GR och göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare för de akademiska yrken som finns i kommunen. Stenungsund har fått i uppdrag att arbeta inriktat mot yrkeskategorin förskolelärare. Två yrkesambassadörer bland förskolelärarna har utsetts och arbetar i ett samarbete med personalfunktionen med att marknadsföra Stenungsund som arbetsgivare att väcka intresse för att arbeta i kommunen. Kommunen har arbetat med att söka upp studenter och informera om kommunen som arbetsplats. LÖNEÖVERSYN Enligt centrala löneavtal ska ny lön gälla från och med 1 april (1 maj gällande Kommunal) års löneöversyn motsvarade löneökningar med totalt 3,2%. De centrala löneavtalen talar om dialogmodellen som huvudregel för lönesättning. Dialogmodellen innebär att chefen, i sitt lönesamtal, lämnar förslag på ny lön till medarbetaren. I Stenungsunds kommun är alla fackliga organisationer förutom Kommunal med i dialogmodellen. Kommunal väljer att fortsätta i den traditionella förhandlingsmodellen. Stort fokus har lagts på arbete med löneöversynen i respektive ledningsgrupp. För att framgångsrikt arbeta med lönebildning har Stenungsunds kommun valt ett arbetssätt som innebär att chefer samordnar sig i löneprocessen. Detta innebär att chefer tillsammans kommunicerar, diskuterar och motiverar hur prestation, resultat och måluppfyllelse påverkar medarbetarens lön. Syftet med samordningsgrupper är att få samsyn kring värdering av prestation, lära av andra chefer vilka krav som ställs och hur resultat bedöms. PERSONALKOSTNADER Arvoden 4,5 5,2 4,6 3,7 5,7 Löner 656,8 683,0 734,5 822,8 837,3 Personalomkostnader 196,7 201,9 218,6 248,8 249,0 Summa 858,0 890,1 957, , ,0 Övriga personalkostnader 74,0 58,3 64,4 66,4 73,0 Personalkostnader totalt 932,0 948, , , ,0 Löner och arvoden Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till Mkr att jämföra med Mkr Detta motsvarar en kostnadsökning med 17 Mkr. Huvuddelen består av löner och personalomkostnader och uppgår till Mkr, vilket är en ökning med 14 Mkr. Kostnaden för arvoden uppgick till 5,7 Mkr att jämföra med 3,7 Mkr föregående år. Övriga personalomkostnader består bland annat i pensionskostnader och kostnader för företagshälsovård och uppgår till 73 Mkr. Den största posten avser pensionskostnader. Semester- och övertidsskuld Semester- och övertidsskuld består av ej uttagen semester samt ej uttagen ersättning för arbetad övertid. Skulden uppgår till 71,1 Mkr, vilket är en ökning med 2,8 Mkr jämfört med Av skulden är 67,7 Mkr ej uttagen semester och 3,3 Mkr okompenserad övertid. Pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgick till 553 Mkr år 2017, en minskning med 4 Mkr sedan år Genom centrala löneavtal har kommunens anställda rätt till tjänstepension grundad på anställning hos arbetsgivaren. Förtroendevalda erhåller pension enligt kommunens reglemente om pensioner till förtroendevalda. Rätten till pension för förtroendevalda förutsätter att arbetsinsatsen är fastställd till minst 40 procent av heltid och omfattar minst en mandatperiod. Pensionen samordnas med eventuell inkomst av tjänst. 24 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

123 Räkenskaper 123

124 RÄKENSKAPER Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Kommunallagens åttonde kapitel, Lagen om kommunal redovisning och följer i all väsentlighet rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Avvikelser från detta avser redovisning av pensionsförmåner, RKR 17.2 och redovisning av materiella anläggningstillgångar, RKR En beskrivning från avstegen från rekommendationerna återfinns under respektive rubrik. Intäkterna redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöra kommunen och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärdet där inget annat anges. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Jämförelsestörande poster särredovisas i not. Poster med väsentligt belopp och som anses viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder betraktas som jämförelsestörande. SKATTEINTÄKTER De redovisade skatteintäkterna består av de preliminära skatteinbetalningarna under inkomståret, en prognos för slutavräkning och skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. ÖVRIGA INTÄKTER VA-anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar redovisas som en förutbetald intäkt i enlighet med RKR De förutbetalda intäkterna redovisas som en långfristig skuld och periodiseras över anläggningarnas nyttjandetid. AVSKRIVNINGAR Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas 26 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

125 R ÄKENSK APER normalt i kommunen: 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Omprövning av avskrivningstider har gjorts under året. LEASING Som finansiell leasing redovisas leasingavtal med en avtalstid överstigande tre år och som uppgår till betydande värde. De redovisas i balansräkningen som materiell anläggningstillgång och långfristig skuld. Övriga leasingavtal inom kommunen redovisas som operationella leasingavtal, då avtalstiden för fordonsleasing aldrig överstiger tre år och de övriga leasingavtalens värde bedöms som ringa i förhållande till balansomslutningen. Hela kostnaden redovisas som rörelsekostnad. Samtliga avtal avseende hyra av fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska riskerna och fördelarna med ägandet i allt väsentligt inte övergår till kommunen. PENSIONSSKULD Enligt KRL 5 kap 4 ska pensionsförpliktelser som tjänats in före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning. I bokslutet 2011 lyftes hela skulden in i balansräkningen och från och med 2012 redovisas kommunens pensionsåtagande enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Motiven för fullfondering är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och att de grundläggande principerna om öppen och SAMMANSTÄLLD REDOVISNING I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Kommunen äger också 25 % av SOLTAK AB och 33 % av Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, men de omfattas inte i den sammanställda redovisningen på grund av att åtagandet inte är väsentligt för den samlade bilden av kommunens kostnader, resultat och ställning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår under Ekonomisk analys koncernen. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Alla interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats för att ge en rättvisande bild av kommunkoncernens totala ekonomi. Original För att klassificeras som en anläggningstillgång ska inköpet som gjorts ha en nyttjandeperiod på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 tkr. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Lånekostnader inräknas inte i anläggningstillgångens anskaffningsvärde. De redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Stenungsunds kommun tillämpar ännu inte komponentavskrivning. Under året har en tidsplan för införandet tagits fram. För nyanskaffningar kommer komponentavskrivningar ske från och med 2018 och en omvärdering av befintliga anläggningstillgångar under färg ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Avsättningens storlek baseras på KPA:s pensionsberäkning och följer RIPS17. Kommunen betalar ut hela den så kallade individuella delen till de anställda. Den individuella delen redovisas som en kortfristig skuld i bokslutet och betalas ut under efterföljande år. Avsättning av ålderspension och efterlevandepension för förtroendevalda har beräknats tom 31/ Avsättningen och ansvarsförbindelsen avseende förtroendevalda finns med i balansräkningen. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

126 RÄKENSKAPER Resultaträkning Koncernen Kommunen Mkr Not Not Verksamhetens intäkter 615,3 645, ,3 473,7 1 Verksamhetens kostnader , , , ,6 2 Jämförelsestörande poster ,0-3 Avskrivningar -116,0-122,2 3-74,4-81,3 4 Verksamhetens nettokostnader , , , ,3 Skatteintäkter 1 257, , , ,4 5 Generella statsbidrag och utjämning 148,8 134,1 148,7 134,1 6 Finansiella intäkter 0,2 1,9 3,5 5,0 7 Finansiella kostnader -29,5-35,7-19,6-26,8 8 Resultat före skatt och extraordinära poster 79,6 106,2 138,0 75,4 Uppskjuten skatt -8,2-6,9 - - Årets resultat 71,4 99,3 138,0 75,4 Kassaflödesanalys Koncernen Kommunen Mkr Not Not LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 71,4 99,3 138,0 75,4 Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar ,4 - Justering för ej likviditetspåverkande poster 87,9 97,0 47,0 62,1 9 Förändring omsättningstillgångar -66,7 15,3-65,2 19,8 Förändring kortfristiga skulder 65,4 32,4 42,8-21,4 Verksamhetsnetto 158,0 244,0 162,2 135,9 INVESTERINGAR Förvärv av materiella tillgångar -154,2-177,8-150,4-158,0 Försäljning av materiella tillgångar - 8,2-7,2 Investeringsbidrag 5,6 12,5 5,6 12,5 Förvärv av finansiella tillgångar - -7,2 - -7,1 Försäljning av finansiella tillgångar - 10,0-10,0 Investeringsnetto -148,6-154,3-144,8-135,4 FINANSIERING Långfristig upplåning 36,5-88,4 20,0-60,0 Övrig ökning av långfristiga skulder - 7,2-11,7 Minskning av långfristiga fordringar - - 8,0 - Finansnetto 36,5-81,2 28,0-48,3 Förändring av likvida medel 45,9 8,5 45,4-47,8 Likvida medel vid årets början 59,9 105,8 56,5 101,9 Likvida medel vid årets slut 105,8 114,3 101,9 54,1 28 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

127 RÄKENSKAPER Balansräkning Koncernen Kommunen Mkr Not Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 2 291, , , , Mark, byggnader, tekniska anläggningar 2 063, , , ,8 - Maskiner och inventarier 228,5 227,6 111,0 98,7 Finansiella anläggningstillgångar 24,6 31,6 141,9 138,9 11 Summa anläggningstillgångar 2 316, , , ,1 Förråd och lager 0,5 0,6 0,1 0,1 Kortfristiga fordringar 174,2 154,0 169,3 144,7 12 Kassa och bank 105,8 114, ,9 54,1 13 Tomtmark för försäljning 56,9 61,7 56,9 61,7 Summa omsättningstillgångar 337,4 330,6 328,2 260,6 SUMMA TILLGÅNGAR 2 653, , , ,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början 409,6 481,0-23,1 114,9 Årets resultat 71,4 99, ,0 75,4 Summa eget kapital 481,0 580, ,9 190,3 14 Avsättningar Pensioner inklusive särskild löneskatt 556,8 553,0 556,8 552,9 15 Övriga avsättningar 42,7 42,00 4,5 4,1 16 Summa avsättningar 599,5 595,0 561,3 557,0 Skulder Långfristiga skulder 1 128, , ,3 652,0 17 Kortfristiga skulder 444,1 476,5 361,8 340,5 18 Summa skulder 1 573, , ,1 992,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 653, , , ,7 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarförbindelser 0,3 0, Borgensåtaganden 116,4 105,8 607,7 598,7 19 Operationella hyres- och leasingavtal 83,4 126,3 123,8 144,8 20 Fastighetsinteckningar 41,1 38, STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

128 RÄKENSKAPER Noter kommunen Not 1 Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 127,2 137,4 Hyror och arrenden 35,1 39,0 Bidrag 183,1 174,3 Exploateringsintäkter 1,9 26,7 Övriga intäkter 97,0 96,2 Summa 444,3 473,6 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter , ,0 Pensionskostnader -51,5-61,0 Bidrag -42,5-42,6 Externhyror -48,9-55,5 Köpta tjänster -363,5-314,4 Material samt övriga kostnader -134,3-186,1 Summa , , Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnader -9,2-10,3 Ränta på pensionsavsättning -5,9-16,1 Övriga finansiella kostnader -4,5-0,4 Summa -19,6-26,8 Not 9 Ej likvidpåverkande poster Av- och nedskrivningar 74,4 79,4 Avsatt till pensioner -23,7-3,8 Periodisering investeringsbidrag -5,8-5,9 Anläggningstillgångar SBRF 0-7,9 Avsättning deponi 2,1-0,4 Summa 47,0 62,1 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Not 3 Jämförelsestörande poster Återbetalning aktieägartillskott 95,0 - Summa 95,0 Not 4 Avskrivningar Avskrivning byggnader och anläggningar 54,1 57,2 Avskrivning maskiner och inventarier 20,0 19,4 Nedskrivningar 0,3 4,7 Summa 74,4 81,3 Not 5 Skatteintäkter Preliminär skatteintäkt 1 261, ,3 Preliminär slutavräkning innevarande år -5,2-5,3 Slutavräkningsdifferens föregående år 1,1 1,4 Summa 1 257, ,4 Not 6 Generella statsbidrag Inkomstutjämning, bidrag 77,1 67,4 Strukturbidrag - - Kostnadsutjämningsbidrag/ -avgift 1,5 1,7 Regleringsbidrag/ -avgift -0,9-0,2 Generella bidrag 23,3 14,3 Kommunal fastighetsavgift 46,3 48,5 Bidrag/avgift för LSS-utjämning 1,4 2,4 Summa 148,7 134,1 Not 7 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar 0,6 2,0 Ränteintäkter 1,8 1,6 Realisationsvinster - - Övriga finansiella intäkter 1,1 1,4 Summa 3,5 5,0 Mark och byggnader Anskaffningsvärde 1 791, ,2 Ackumulerade avskrivningar -735,3-793,8 Pågående ny- och ombyggnader 100,7 193,4 Summa bokfört värde 1 157, ,8 Avskrivningstider år år Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 322,5 329,2 Ackumulerade avskrivningar -226,0-236,4 Pågående ny- och ombyggnader 14,6 5,6 Summa bokfört värde 111,1 98,4 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Mark och byggnader Redovisat värde vid årets början 1 085, ,1 Årets investeringar 125,9 144,8 Årets avskrivningar -54,1-57,2 Nedskrivningar/utrangeringar - -2,2 Omklassficering SBRF - -0,7 Redovisat värde mark och byggnader 1 157, ,8 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början 106,8 111,1 Årets investeringar 24,6 13,2 Årets avskrivningar -20,0-19,5 Nedskrivningar/utrangeringar -0,3-6,5 Redovisat värde maskiner och inventarier 111,1 98,4 Summa materiella anläggningstillgångar 1 268, ,2 30 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

129 RÄKENSKAPER Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Stenungsundshem AB 35,7 35,7 Std s Energi och Miljö AB 0,2 0,2 Soltak AB 1,6 Kommuninvest 17,5 17,5 Renova AB 2,9 2,9 Fjärrvärmestiftelsen, grundfondskapital 0,4 0,4 Summa aktier o andelar 56,7 58,3 Långfristiga fordringar inom koncernen 82,0 77,5 Bostadsrätter 0,9 0,9 Övriga långfristiga fordringar 2,3 2,1 Summa 141,9 138,9 Not 12 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 29,6 32,8 Statsbidragsfordringar 27,4 30,9 Skatteintäkter - - Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 93,2 60,6 Övriga kortfristiga fordringar 19,0 20,5 Summa 169,3 144,7 Not 13 Kassa o bank Bankkonton 2,0 2,8 Koncernkonto 99,9 51,3 Summa 101,9 54,1 Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital -23,1 114,9 Årets resultat 138,0 75,4 Summa 114,9 190, Not 15 Specifikation - avsatt till pensioner Intjänad pensionsrätt 316,3 311,7 Förmånsbestämd ålderspension 51,1 57,3 Särskild avtals-/ålderspension 2,2 1,4 Pension till efterlevande 4,5 4,3 PA-KL pensioner 59,5 55,1 Förtroendevalda 1,9 2,8 Livränta 12,6 12,4 Löneskatt 108,7 107,9 Summa avsatt till pensioner 556,8 552,9 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning, inkl löneskatt 68,8 70,8 Pensionsutbetalningar -1,7-2,3 Nyintjänad pension 5,8 8,8 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,7-0,5 Förändring löneskatt 0,2 1,7 Övrig post -3,0-0,8 Utgående avsättning 70,8 77,7 Avsättning till pensioner intjänade före 1998 Ingående avsättning, inkl löneskatt 511,7 486,0 Pensionsutbetalningar -21,5-21,1 Ränte- och basbeloppsuppräkning 5,7 11,4 Övrigt -5,1 0,3 Förändring diskonteringsräntan - - Förändring löneskatt -4,8-1,4 Utgående avsättning 486,0 475,2 Summa avsättning pensioner 556,8 552,9 Aktualiseringsgrad (%) 97 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper Not 16 Övriga avsättningar Avsatt för återställning av deponi Redovisat värde vid årets början 2,8 4,5 Nya avsättningar 2,1 - Ianspråktagna avsättningar -0,4-0,4 Summa övriga avsättningar 4,5 4,1 Not 17 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 610,0 550,0 Övriga långfristiga skulder 0,1 4,5 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Gatukostnadsersättningar 14,6 20,1 återstående antal år (vägt snitt) Anslutningsavgifter 74,8 76,7 återstående antal år (vägt snitt) Övriga investeringsbidrag 0,8 0,8 återstående antal år (vägt snitt) Summa 700,3 652,0 129 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

130 RÄKENSKAPER Not 17a Marknadsvärden ränteswappar Kommunen använder endast ränteswappar som finansiellt instrument för att säkra ränterisk. Nedan görs en beskrivning av vilka säkringsrelationer avseende swappar som fanns utestående på balansdagen. Kommunen har inte förtidsinlöst eller förlängt några swapkontrakt under perioden. Alla kommunens lån är upptagna i Kommuninvest. Förfall till räntejustering enligt följande, tkr: eller senare Summa Derivat Nominellt värde swapkontrakt, tkr Marknadsvärde Undervärde Not 19 Borgensåtaganden Stenungsundshem AB 491,3 472,4 Renova AB,pensionsförpliktelser 0,9 0,8 Soltak AB 6,3 17,2 Småhus-statliga bostadslån 0,1 0,0 Bostadsrättsföreningar 92,6 91,3 Övriga föreningar 16,5 17,0 Summa 607,7 598,7 Not 20 Operationella hyres- och leasingavtal Framtida hyresavgifter fastigheter - som förfaller inom ett år 36,4 44,0 - som förfaller inom två till fem år 60,9 77,0 - som förfaller senare än fem år 21,9 21,9 Summa hyresavgifter fastigheter 119,3 142,9 Genomsnittsränta inklusive derivat 1,57% 1,53% Genomsnittsränta exklusive derivat 0,30% 0,24% Räntebindning inklusive derivat 1,9år 1,41år Räntebindning exklusive derivat 1,45år 0,63år Motparter swapkontrakt Nordea SEB Swedbank Summa Räntekostnader Räntekostnader totalt därav derivat Säkringsinstrumentens påverkan Räntesäkringen utgår från finanspolicyns risknivåer. Räntederivaten har möjliggjort att nivåer avseende räntebindning enligt finanspolicy har kunnat uppfyllas. Not 18 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 74,3 77,3 Semesterlöneskuld 68,3 71,1 Personalens skatter och avgifter 18,5 17,9 Löneskatt 12,0 12,2 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 117,4 117,3 Övrigt 71,3 44,8 Summa 361,8 340,5 Framtida leasing/hyresavgifter övrigt - som förfaller inom ett år 2,2 0,8 - som förfaller inom två till fem år 2,3 1,1 - som förfaller senare än fem år - - Summa övriga leasing/hyresavgifter 4,5 1,9 Summa 123,8 144,8 Övriga upplysningar Stenungsunds kommun har i maj 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 277 kommuner som per varit medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid uppskattning av den finansiella effekten av Stenungsunds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 32 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

131 RÄKENSKAPER Noter koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter och hyror 329,1 336,1 Bidrag 183,1 174,3 Tomtförsäljning 1,9 26,7 Övriga intäkter 101,2 108,0 Summa 615,3 645,1 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 1 104, ,9 Pensionskostnader 53,2 62,7 Bidrag 42,5 42,6 Externhyror 26,9 24,1 Köpta tjänster 407,2 357,0 Material samt övriga kostnader 163,1 256,5 Summa 1 797, ,8 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar -115,6-116,5 Nedskrivningar -0,4-5,7-116,0-122, Not 6 Eget kapital Ingående eget kapital 409,6 481,0 Årets resultat 71,4 99,3 Summa eget kapital 481,0 580,3 Not 7 Långfristiga skulder Skulder till banker, kreditinstitut mfl 1 137, ,6 -varav under kortfristiga skulder 98,5 108,4 Övriga långfristiga skulder 90,3 97,5 Summa 1 128, ,7 Not 8 Ansvarsförbindelse Stenungsundshem AB, FASTIGO 0,3 0,3 Summa 0,3 0,3 Not 4 Likvida medel Koncernkonto 99,9 51,3 Bank 5,9 63,0 Summa 105,8 114,3 Not 5 Årets resultat Affärsdrivande verksamheter -0,5 1,6 Skattefinansierade verksamheter 43,0 73,3 Koncernbolag 28,9 24,4 Summa 71,4 99,3 131 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

132 Verksamhetsberättelse 132

133 133

134 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Sektor utbildning Sektor utbildning består av fem verksamheter; förskola, grundskola, gymnasium, kompetens och utveckling samt kultur och fritid. Staben, som är gemensam för verksamheterna inom sektor utbildning består av två delar; utveckling/administration och stöd. Stabens funktion är att bistå verksamheterna med spetskompetens och stöd. tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling 11% 4% 2% Fördelning nettokostnad Budget Utfall Avvikelse Sektorsövergripande Förskola Grundskola Staben Gymnasieskola Grund- och gymnasiesärskola Kompetens och utveckling Kultur och Fritid Summa sektor utbildning EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat för sektor utbildning uppgår till minus 8 tkr vilket innebär att sektorn hållit sig inom ramen för beslutad budget. Både redovisade bruttointäkter och bruttokostnader har ökat markant jämfört med 2016 beroende på en ny resursfördelningsmodell inom förskola och grundskola som bygger på interna transfereringar. Verksamheternas nettokostnader påverkas inte av den nya modellen. Ersättningen från Migrationsverket avseende asylsökandes skolgång har sjunkit konstant under året i takt med att antal asylsökande har minskat i verksamheterna. På sektorsövergripande nivå redovisas ett överskott med tkr. Överskottet beror på en intäkt från Migrationsverket avseende asylsökandes gymnasieskola I resultatet finns också underskott för skolskjutsar samt minskade intäkter från statsbidraget avseende maxtaxa i förskola och skolbarnomsorg. Verksamheten förskola redovisar ett överskott om tkr. Överskottet beror till största del på ökade intäkter från taxor men också på överskott i de kommunala förskolorna. Överskottet i de kommunala förskolorna beror på svårigheterna att rekrytera behörig personal och även att rekrytera vikarier. Grundskolan har vid årets slut ett underskott om tkr. I resultatet för 2017 redovisas kostnader för SVA, Nyborg och skolmåltider under verksamheten grundskola. Dessa kostnader har tidigare redovisats under andra delar av sektor utbildning och då gett upphov till underskott där. Personalomsättning bland lärarna och ökade lönekostnader vid nyrekrytering har också lett till att kostnaden för befintlig verksamhet har ökat. Gymnasieverksamheten redovisar ett överskott om tkr. Överskottet beror på den fortsatta trenden att fler ungdomar väljer att läsa sin gymnasieutbildning på Nösnäsgymnasiet. Kostnaderna för köpta platser har dock ökat något under hösten då Nösnäsgymnasiet inte haft möjlighet att ta emot alla som önskat läsa där. Grundsärskola och gymnasiesärskola redovisar ett underskott om 11 tkr. Under året har antalet elever ökat i grundsärskolan vilket också medfört en kostnadsökning. Resultatet för kompetens och utveckling är positivt och uppgår till 503 tkr. Överskottet kommer från arbetsmarknadsenheten medan vuxenutbildningen redovisar ett underskott som beror på juridiska kostnader som uppstått i samband med ett upphandlingsärende. Staben redovisar ett positivt resultat om tkr. Överskottet beror i huvudsak på vakanta tjänster inom barn- och elevhälsan. Resultatet för kultur och fritid är positivt och uppgår till 475 tkr. Överskottet beror bl.a. på att verksamheten erhållit projektmedel för aktiviteter som annars skulle ha finansierats inom ramen för ordinarie budget. 36 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

135 VERKSAMHETSBER ÄT TELSER ÅRETS HÄNDELSER Sektor utbildning har under året fortsatt satsat på ett samordnat kvalitetsarbete med syfte att nå än bättre resultat. Genom att samordna uppföljningen av bland annat kunskapsresultaten säkerställs även framtida resultat. Sektorn har under året tagit fram en kompetensutvecklingsplan för all berörd personal inom utbildningsverksamheten som fokuserar på att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever. Med anledning av att kommunen växer har en lokalutredning genomförts för att kunna säkerställa tillgången av platser i förskola, grundskola och gymnasium. Skolinspektionen har under året genomfört en regelbunden tillsyn av all utbildningsverksamhet på huvudmannanivå och även gjort vissa enhetsgranskningar. Tillsynen har lyft fram flera utvecklingsområden, vilka kommer att bidra till en än högre utbildningskvalité. Förskola Under året har verksamheten startat ett samarbetsprojekt, SYSKOM, mellan vuxenutbildningen, arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och Validering i väst som genom att varva svenskstudier och praktik syftar till att utbilda nyanlända vuxna till barnskötare. Under året har även ett nytt systematiskt kvalitetsarbete pre- senterats som grundar sig på aktionsforskning, dvs en metodik där bland annat personal analyserar och kritiskt granskar sin egen yrkesutövning. NYCKELTAL FÖRSKOLA / GRUNDSKOLA Antal barn Pedagogisk omsorg Kommunala förskolor Fristående förskolor Fristående Pedg omsorg 15 9 Vårdnadsbidrag Interkommunala förskoleplatser Summa Antal elever Förskoleklass Årkurs Årskurs Årskurs 1-3 Grundsärskola Montessoriskolan Interkommunala grundskoleplatser Summa Antal barn Skolbarnsomsorg 135 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

136 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Verksamheten har under året haft svårt att rekrytera ny personal, såväl förskollärare som timvikarier, vilket bidragit till att ordinarie personal axlat ett än större ansvar. Grundskola Under året har Kristinedalskolan delats upp i två enheter; en enhet med förskoleklass till och med årskurs sex och en enhet med årskurs sju till och med årskurs nio. Syftet är att få till en tydligare och mer hållbar organisation vilket i förlängningen väntas öka måluppfyllelsen. Verksamheten har erfarit stor personalomsättning vilket i kombination med lärarbrist inneburit viss löneglidning och minskad kontinuitet i undervisningssituationen. FÖRSKOLA / GRUNDSKOLA Skolverkets nyckeltal (avser läsåret 2016/17) Inskrivna barn per årsarbetare Förskola 5,6 5,2 5,4 Fritidshem 21,3 23,3 22,0 Familjedaghem 4,7 4,1 5,0 GYMNASIEVERKSAMHET Kommunfördelning %, Nösnäsgymnasiet, december Stenungsund 50% 50% 47% Tjörn 27% 25% 26% Orust 11% 11% 14% Övriga 10% 14% 13% Totalt antal elever GYMNASIEVERKSAMHET Skolverkets nyckeltal (avser läsåret 2016/17) Antal elever per lärare (heltidstj) Nösnäsgymnasiet 11,1 11,2 10,3 Riket 10,1 10,5 11,1 Genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis, 13,8 14,0 13,8 Nösnäsgymnasiet Riket 13,9 13,9 14,0 Antal elever per lärare Förskoleklass 18,3 18,4 15,4 Antal elever per lärare Grundskolan 12,7 11,9 11,5 Grundsärskolan 3,0 3,3 4,6 Gymnasiet Skolledning, administration och elevhälsa har under året samlokaliserats, vilket är ett led i verkställandet av den omorganisation som pågått under flera år. Omorganisationen syftar till att skapa autonoma skolenheter där varje rektor råder över sin inre organisation. Elevrörligheten inom språkintroduktionen, det introduktionsprogram som riktar sig till nyanlända, har under året varit betydande där cirka hälften av eleverna bytts ut. Detta medför utmaningar vad gäller att skapa kontinuitet och trygga elevgrupper. GYMNASIEVERKSAMHET Fördelning köpta platser, december -kommunala gymnasieskolor inom GR andra kommunala/ldt gymnasieskolor fristående gymnasieskolor Totalt STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

137 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kompetens och utveckling Vuxenutbildningen har under året fortsatt satsningen på yrkesutbildningar med språkstöd på gymnasial nivå. Utbildningarna, som är en viktig del i kommunens arbete med integration av nyanlända fokuserar på bristyrken och syftet är att minska tiden till självförsörjning. Arbetsmarknadsenheten har under året kunnat samordna totalt 178 feriearbeten för ungdomar. Enheten har märkt av konjunkturläget vilket visat sig genom att personer med nedsatt arbetsförmåga eller som varit utanför arbetsmarknaden under längre tid har haft större möjligheter inom den reguljära arbetsmarknaden. KOMPETENS OCH UTVECKLING Vuxenutbildningen Antal poäng/timmar i kommunal vuxenutbildning Antal personer, SFI Antal högskoleprogram Antal elever i annan kommun Antal elever inom särvux Antal elever på Yrkeshögskolan Integrationsavdelningen Mottagna flyktingar Arbetsmarknadsenheten Feriearbeten Kultur och Fritid Kulturhuset Fregatten och Stenungsunds bibliotek erhöll priset Författarnas bästa bibliotek 2017 för [ ] beundransvärd kontinuitet och utmärkt känsla för både bredd och kvalitet [ ]. Under året har arbetet med att utveckla Kulturhuset Fregatten fortsatt och i samarbete med ungdomar har många olika KULTUR OCH FRITID Antal besök på kulturhuset Antal arrangemang Antal utställningar Antal besök till biblioteket Antal utlån Antal besök på fritidsgårdar Antal registrerade föreningar Varav bidragsberättigade Varav med anläggningsstöd Lokalt aktivitetsstöd i timmar aktiviteter och evenemang prövats i Rum1, som är det nya rummet i Kulturhuset för att inspirera unga till att skapa, prova nya intressen samt få stöd i egna projekt. Under sommaren har 115 aktiviteter genomförts för barn och unga i kommunen. Nytt för året var parklek, en öppen verkstad där feriearbetare höll i lekar, spel och pyssel. Ungdomsverksamheten har fortsatt verka för entreprenörskap genom att stödja unga att skapa projekt utifrån sina egna drömmar och idéer. Kulturhuset Fregatten och Stenungsunds bibliotek erhöll priset Författarnas bästa bibliotek FRAMTID Utifrån verksamhetsplanen arbetar grundskolan med en rad aktiviteter för att höja måluppfyllelsen att fler elever ska klara kunskapskraven i grundskolan. Bland dessa kan nämnas utveckling av ämnena svenska och matematik både ifråga om systematik och fortbildningsinsatser men också handledning och fortbildning kring nyanländas lärande. Utbildningsverksamheterna kommer att öka i omfattning i takt med att befolkningen ökar i kommunen. Befolkningsprognoserna visar bland annat på ett ökat behov av förskoleplatser om ca 40 % de kommande tio åren vilket kommer att ställa stora krav vad gäller strategisk planering och flera nybyggnationer. Digitalisering kommer att prägla sektorn under kommande år. Nya styrdokument för skolan innebär att skolan ska tillse att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitalisering påverkar individen och samhället samt stärka förmågan att lösa problem och att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. För att infria detta kommer det krävas en höjd kompetensnivå bland personal och en likvärdig tillgång på digitala verktyg. Förskolan, grundskolan och gymnasiet står inför utmaningar i att säkerställa kvalitén utifrån det stora rekryteringsbehovet. Sektorn kommer att arbeta för att förbättra arbetssituationen för att på så vis öka sin attraktivitet som arbetsgivare. Integrationsarbetet genomsyrar hela sektorns arbete. Framtiden kommer att ställa ökade krav på välfärdstjänster där sektorn har en betydande roll vad gäller att tillvarata den samlade arbetskraften. Utökat samarbete mellan alla aktörer i samhället kommer att krävas för att kunna ta tillvara på nyanländas kompetens och erfarenhet samt vidareutbildning för anpassning till lokala förutsättningar. 137 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

138 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Sektor socialtjänst Sektor socialtjänst arbetar med myndighetsutövning och verkställighet utifrån SoL, LSS, LVM, LVU och HSL. Verksamhetens uppgift är att ge stöd åt de kommuninvånare som behöver insatser av olika slag som exempelvis stöd i försörjning, stöd i hemmet som hemtjänst, behov av särskilda boendeformer, kommunal hälso- och sjukvård, stöd i att komma från risk- eller missbruk, insatser till barn och unga som lever i utsatta situationer och miljöer, stöd till sysselsättning och stöd i vardagslivet till människor med olika funktionsnedsättningar. EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat för sektor socialtjänst är negativt och uppgår till tkr, vilket motsvarar 3 % av sektorns nettobudget. Nettokostnadsutvecklingen för sektorn är 5% och beror på personalkostnader och då främst löneökning mellan åren, men också ökade kostnader för övertidsersättning. Vård och omsorg redovisar ett underskott motsvarande tkr. Underskottet är fördelat på hemtjänst om tkr där verksamheten har haft flera vakanta enhetschefstjänster under året, vilket försvårat arbetet med budget och ekonomistyrning. Enhetscheferna har därmed inte lyckats bemanna ned i den omfattningen som krävts för att hålla budget i balans. Vård och omsorg har arbetat mycket intensivt med att minska betaldagar på sjukhus, vilket verksamheten lyckats med under Särskilt boende redovisar ett underskott om tkr där stor del förklaras av kostnader för nattbemanning och extrabemanning i samband med hemtagning av köpta platser. Inom hela vård och omsorg har övertidskostnader ökat i samband med att Kommunal sade upp årsarbetsavtal i slutet av Detta medför ett förändrat sätt att styra arbetstider, vilket enhetscheferna behövt arbeta med under året för att minska övertidskostnaderna. Kostnaden för övertid uppgick under året till tkr för Vård och omsorg, vilket kan jämföras med tkr Den kommunala hälso- och sjukvården redovisar ett underskott motsvarande tkr där hemsjukvården står för 500 tkr. Underskottet inom hemsjukvården beror på personalomsättning under senare delen av året med därtill fördyrade kostnader för bemanningslösningar. Rehabenheten redovisar ett underskott om 600 tkr avseende kostnader för hjälpmedel. Resultatet inom Vård och omsorg vägs upp av oanvända utbildningsmedel om tkr. Individ- och familjeomsorg (IFO) och funktionshinder redovisar ett underskott motsvarande tkr. IFO:s underskott motsvarar tkr och avser kostnader för ensamkommande barn på tkr samt kostnader för vuxenplacering och personalkostnad på Ungbo. Underskottet kompenseras av överskott inom försörjningsstöd motsvarande tkr. IFO har minskat köpta platser på institution med dygn jämfört med före- tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling 8% 10% 5% Fördelning nettokostnad Budget Utfall Avvikelse IFO/Funktionshinder Sektorsledning Individ och familjeomsorg varav försörjningsstöd varav ensamkommande barn Funktionshinder Summa IFO/Funktionshinder Vård och Omsorg Ledning/Administration Rehab Ordinärt boende Hemsjukvård Särskilt boende Summa Vård och Omsorg Summa Sektor Socialtjänst STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

139 VERKSAMHETSBERÄTTELSER gående år. I februari 2017 var 31 personer placerade på institution/hvb, att jämföra med 19 personer i december Funktionshinders underskott motsvarar tkr vilket avser köpta platser samt 500 tkr avseende personlig assistans. Antalet personer som har haft köpta boendeplatser enligt LSS har ökat. Vakanser på ledningsnivå samt sålda platser har påverkat resultatet i positiv riktning. Kostnaden för övertid uppgick under året till tkr för funktionshinder. Sektor socialtjänst underskott dämpas något av överskott på sektorsledning, tkr, som avser vakanta tjänster samt diverse minskade kostnader. ÅRETS HÄNDELSER Hela sektorn har arbetat med omfattande ekonomiska effektiviseringar under året samtidigt som sektorn haft områden med stor personalomsättning och implementering av nytt schemasystem samt personaladministrativt system. Detta i kombination med avsaknad av årsarbetstidsavtal inom sektorn påverkar kostnaderna negativt. Sektorn har också verkställt åtgärder utifrån Ernst & Youngs externa revision. Vård och omsorg har under året arbetat intensivt med att undvika betaldagar och förbereda sig för ny lagstiftning om betalningsansvar. Detta har resulterat i få antal betaldagar. Inom Säbo har både ansökningar om plats och lediga platser ökat. Lediga platser inom Säbo har tillfälligt använts som korttidsboende när efterfrågan på det varit hög. Ett arbete har startats upp under året gällande flödet av ärenden från biståndsenhet till verkställighetens olika delar. Båda verksamheterna inom Vård och omsorg har under året arbetat med att sänka kostnader och effektivisera. De höga kostnaderna för övertid har minskats under årets sista månader. Under året har det varit för lite stöd, övergripande planering och utbildning i nytt schemasystem som införts i kommunen vilket påverkat verksamheten negativt. Kompletterande utbildning erbjöds efterhand under hösten till berörda personer. Ytterligare utbildningssatsning i personalplanering tillsammans med personal- och ekonomifunktion planerades under hösten för genomförande under Arbetet med att förbättra kontinuiteten har pågått och nåtts inom tre av fem områden. Vård och omsorg har tagit emot elva språkpraktikanter som ett led i kommunens integrationsarbete. Vård och omsorg har under året arbetat med att följa nöjdhet hos brukare. Kompetensutveckling har delvis följt utbildningsplanerna inom verksamheterna och handlat om Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD), förflyttningsteknik, stresshantering för chefer mm. Viss utbildning har framflyttats på grund av underskott. Inom IFO har kostnaderna för försörjningsstöd minskat mot föregående år. Antalet försörjningsstödsberättigade hushåll är tio fler än året innan. Antal anmälningar gällande barn och unga har ökat med 215 och är 870 stycken under Utredningar som inletts är 293 stycken, vilket är ungefär samma som året innan. IFO har under året arbetat ut samtliga konsulter och bedöms nu ha en stabil personalgrupp med tätt ledarskap. Antalet dygn inom köpta platser institution/hvb har totalt minskat med 17 % från Antalet tvångsomhändertagningar avseende missbruk samt barn och unga har ökat med en person per område under Enhetschefer och verksamhetschef inom IFO har i uppdrag att arbeta för att minska antalet placeringar, söka lösningar på hemmaplan samt tillsammans med verksamhetschef för funktionshinder arbeta för hemflyttningar av redan köpta IFO Anmälningar jml 14:1 SOL (0-18 år) Ansökningar jml 4:1 SOL (0-18 år) Antal utredningar (0-18 år) Antal vårddygn institution barn Antal vårddygn familjehem barn Antal vårddygn institution vuxna Antal vårddygn familjehem vuxna Antal vårddygn köpt vård psyk vuxna Ensamkommande i boenden Antal försörjningsstödsberättigade hushåll Antal nybesök försörjningsstöd STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

140 VERKSAMHETSBERÄTTELSER platser. Detta har resulterat i färre placeringsdygn Inom funktionshinder öppnades i början av 2017 ett nytt boende med inriktning psykiatri. Antalet personer som beviljats beslut enligt LSS har ökat med nio stycken. Insatserna korttidsvistelse samt daglig verksamhet har ökat mest. Arbetet med mätbara mål i individärenden pågår. Under året har funktionshinder gjort effektiviseringar inom LSS-boende och haft fokus på arbetsmiljöområdet. Inom LSS-verksamhet har fokus varit på att förbättra delaktighet, arbeta med självständighet och minska utåtagerande beteende. Inom funktionshinder öppnades i början av 2017 ett nytt boende med inriktning psykiatri. Under året har hela sektorn märkt en allt större svårighet att rekrytera personal med undersköterskekompetens. Det har också varit en omsättning av personal på chefsfunktioner inom hemtjänst och funktionshinder. Sektorn arbetar med frågan strategiskt genom att differentiera undersköterskeyrket, delta på jobbmässor, informera om yrket i grundskolan, ta emot praktikanter samt delta i VOC-samarbete. Ett långsiktigt arbete pågår för övergripande chefsstöd för kommunens chefer i form av mentorskap och chefsutvecklingsprogram. Sektorn arbetar också aktivt med teknikanvändande och är mycket aktiva i utvecklandet av digitalisering. Under 2016 byttes administrativa system vilket har haft stor inverkan på verksamheten och medfört ökad arbetsbelastning även under En enhet i respektive verksamhet deltar i ett sektorsövergripande projekt om innovationsarbete på medarbetarnivå, Lilla i. Projektet handlar om att skapa metod och utrymme för att arbeta med kontinuerligt, vardagligt förbättringsarbete. FRAMTID Sektor socialtjänst behöver möta krav från kommuninvånare som behöver stöd och hjälp och samtidigt vara en kommun som är en attraktiv arbetsgivare för kompetent personal. Utökade satsningar för attraktiv arbetsgivare krävs. Sektorn kommer fortsätta utvecklingsarbetet inom hemtjänst för att förbättra kontinuitet, säkra insatser samt påverka kostnadsutvecklingen. Fortsatt utbildning sker inom BPSD för att utveckla arbetet med personer med demensproblematik. Utveckling inom E-hälsoområdet kommer fortsätta inom hela sektorn. Sektorn ser att utökat samarbete behövs mellan myndighetsutövning och verkställighet inom särskilt boende för Funktionshinder Antal personer med beslut enl. LSS Antal personer med beslut om personlig assistent enl. SFB/LSS Antal personer med beslut om korttidsvistelse enl. LSS Antal boende med särskild service enl.lss Antal köpta boendeplatser LSS Antal personer med beslut om daglig verksamhet enl. LSS Antal personer boendestöd SoL Boendeplatser psykiatri SoL Ordinärt boende Antal omsorgstagare med insatser i det egna boendet 31/ Biståndsbedömda timmar snitt per månad Varav antal servicetimmar snitt per månad Varav antal omsorgstimmar snitt per månad Antal omsorgstagare med serviceinsatser Antal omsorgstagare med omvårdnadsinsatser Antal omsorgstagare totalt per år (inkl larmtelefoni, trygg hemgång, mm, exkl dagverksamhet) Antal dygn på korttidsenheterna Hemsjukvård Antal patienter, snitt/månad Antal nyinskrivna, snitt/månad Antal avslutade, snitt/månad Antal dagar för utskrivningsklara patienter på sjukhus Särskilt boende Nyinflyttade per år Avlidna/utflyttade per år att snabbare tilldela platser. Sektorn befinner sig i implementeringsfasen av processen för utskrivningsklara och arbetar i nära samarbete med vårdgrannar i frågan. Sektorn befinner sig fortfarande i implementeringsfasen av nya schemasystem vilket kommer fortsätta När systemet är infört kommer det påverka sektorns ekonomi i positiv riktning. IFO har under året funnit en struktur och stabilitet i sin organisation samt använda och utforma insatser på hemmaplan och på så vis minskat placeringskostnader. Detta utvecklingsarbete behöver fortsätta under Inom funktionshinder fortgår arbetet med delaktighet och tydliga genomförandeplaner samt organisationsutveckling för att säkerställa effektiv verksamhet. 42 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

141 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Sektor samhällsbyggnad Sektor samhällsbyggnad ansvarar för kommunens samhällsplanering. Inom samhällsbyggnad återfinns följande verksamheter: plan, bygglov, miljö hälsoskydd, mark exploatering samt teknisk verksamhet som består av fem enheter: va teknik, va strävliden, avfall, gata park och idrott anläggning. EKONOMISKT RESULTAT 2017 års resultat för sektor samhällsbyggnad, exklusive tomtförsäljning, uppgår till tkr. Ledning visar ett överskott på 768 tkr. Detta beror bland annat på att kostnader för konsulter inte har behövt nyttjas i den utsträckning som budgeterats. Mark exploatering visar ett samlat underskott på 29 tkr. För torghandeln syns ett något vikande intresse och visar på ett underskott om 35 tkr. I övrigt visar kart och mät samt arrenden ett litet överskott medan mark och exploatering visar på ett litet underskott. Bygglov uppvisar ett överskott om tkr. Detta förklaras av ett högre utfall än budgeterat gällande intäkter för bygglov och sanktionsavgifter. Det har även varit personalomsättning under året vilket under perioder har inneburit vakanser som bidrar till överskottet. Plan visar ett underskott om 482 tkr. Underskottet förklaras av att det inom Översiktsplanering varit två extra redigeringar som begärdes av beredningen för miljö och fysisk planering och som inte ingick i budgeterade medel. Planverksamheten redovisar ett nollresultat medan trafik inklusive parkeringsövervakning visar ett överskott på 140 tkr. Färdtjänst inklusive omsorgsresor redovisar ett resultat i nivå med budget. Miljö hälsoskydd visar ett underskott med 164 tkr. Av detta utgör ca 47 tkr bokförda kostnader för ett externt finansierat projekt, Naturvårdsplan, där intäkten hämtats hem föregående år. Återstoden av underskottet i verksamheten, ca 117 tkr utgörs av minskade intäkter för tillsynsavgifter. Teknisk verksamhet som helhet visar på ett underskott om tkr där ledning står för ett överskott om 109 tkr, gata/park står för ett underskott om tkr och idrott anläggning inkl. hamnen är i nivå med budget. Gata park visar ett underskott om tkr. Underskottet har flera olika orsaker där den viktigaste är att man under året inte haft tillräcklig styrning på grund av att chefen för enheten har varit långtidssjukskriven. Detta, samt att man har haft vakanser inom enheten, har resulterat i att man har gjort fler tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling -25% 4% 2% Tomtförsäljning Investeringar Fördelning nettokostnad Budget Utfall Avvikelse Samhällsbyggnad ledning Mark & Exploatering Bygg Plan Miljö Hälsoskydd Teknisk verksamhet varav Gata Park varav Idrott Anläggning inkl. Hamnen Delsumma Samhällsbyggnad Färdtjänst inkl. Omsorgsresor Bostadsanpassning Summa beställningar på jobb av externa entreprenörer än vad budgeten tillåter. Även kostnader för reparation av arbetsfordon har varit högre än budgeterat. Vinterväghållningen bidrar också till underskottet då den upphandling som gjordes blev dyrare än vad man hade tagit höjd för i budgeten. Bostadsanpassning redovisar ett överskott på tkr vilket främst beror på färre kostsamma ärenden än budgeterat. Tomtförsäljning Tomtförsäljningen visar ett överskott om tkr. De två största posterna är försäljning av Getskärs camping med överskott om ca tkr samt Stenungsundsmotet med ett överskott om ca tkr. Även försäljning av en tomt på Hällebäck påverkar resultat med knappt tkr. 141 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

142 VERKSAMHETSBERÄTTELSER ÅRETS HÄNDELSER Under året har arbetet med översiktsplanering fortgått och en samrådshandling är framtagen för politiken att ta ställning till. Arbete med program för torget pågår. Här har en målbild tagits fram och samrådshandling är godkänd för att nu kunna kommuniceras med kommuninvånarna och ge dem möjlighet att lämna synpunkter. På torget arbetar man även med två parallella detaljplaner för resecentrum och bostäder. En intilliggande plan som också påbörjats under året är CW Borgs väg. Under året har fem detaljplaner antagits, både för bostäder och verksamhet. Arbetet med flera stora detaljplaner har intensifierats där några av dessa beräknas kunna antas under Exempel på dessa är Kvarnhöjden och Hasselhöjden. När arbetet kring detaljplaner tar fart ställs allt större krav på samarbete mellan verksamheterna inom samhällsbyggnad så att frågor som planering av områden, vatten och avlopp, gator och vägar och exploatering går i takt. Bygglov har under året haft ett högt tryck på många inkomna ärenden. En tillsynsplan har tagits fram som kommer presenteras i början av Tillsynsärenden har dock fått nedprioriterats under året på grund av omsättning av personal och vakanta tjänster. Flera av de investeringar som planerades för under året har inte genomförts på grund av vakanser på tjänster. Detta gäller främst inom trafik såsom GC-vägar och busshållplatser. Stenungsund Arena har under hela året varit en byggarbetsplats och medarbetare där gör sitt bästa för att kunna hålla verksamheten i gång under tiden det förbereds för bland annat ny simhall. Infrastrukturfrågorna står högt på dagordningen i Stenungsund då detta är avgörande för en växande kommun. I samarbete med grannkommunerna Kungälv, Uddevalla, Tjörn och Orust samarbetar kommunen i det så kallade Bohusstråket där de prioriterade områdena är Bohusbanan, E6, väg 160 och ny bro till Orust. Genomförbarhetsstudien av väg från Hallerna är slutförd med förslag på olika alternativ till lösning. Under 2017 har det fortsatta arbetet kring bemötande, service och tillgänglighet fokuserats på i sektorn. Exempel på detta är att webbsidor förbättrats, en utvärdering kring bemötande är genomförd, med gott resultat, och E-tjänst för VA-ansökan är införd. Kommunen deltar i Sveriges Kommuner och Landstings näringslivsklimatsundersökning Insikt. I mätningen som presenterades under våren 2017 kom Stenungsunds kommuns livsmedelskontroll på andra plats i Sverige. Detta är ett resultat av ett professionellt bemötande i en verksamhet som möter näringslivet kontinuerligt. Arbetet kring Social hållbarhet fortgår och där sektorn är representerade i Hasselbacken i utveckling. Här arbetar kommunen för ett attraktivt bostadsområde tillsammans med Stenungsundshem och Hyresgästföreningen. Ett gott exempel är att man i samarbete sökte och beviljades medel från Delegation mot segregation vilket gav möjlighet att rusta upp gångtunnlar i området för en tryggare miljö. NYCKELTAL Samhällsbyggnad Inkomna ärenden; bygglov/övriga ärenden Antal anmälan/bygganmälan Antal husutstakningar Antal nybyggnadskartor Antal lägeskontroller Färdtjänst och omsorgsresor Totalt antal resor, färdtjänst Snittpris per resa (kr) Färdtjänst Totalt antal resor, omsorgsresor Snittpris per resa (kr) Omsorgsresor Bostadsanpassning Bostadsanpassning, genomsnittskostnad (tkr) Bostadsanpassning, antal ärenden Idrott Anläggning Antal besök i simhallen Simskoleelever Antal gästhamnsnätter STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

143 VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTID Kommunen står inför stora utvecklingsprojekt kopplat till centrumutveckling med planering för Resecentrum, fler bostäder och handel på Stenungsunds torg och CW Borg samtidigt som bostadsbyggande på Nyborgshöjd och Solgårdsterrassen tar fart. Samtidigt planeras för fler bostäder i Hasselbacken, Kvarnhöjden i Jörlanda och i Spekeröd. All denna utveckling kommer ställa krav på samhällsbyggnadsprocessen från planering till genomförande där alla verksamheter är viktiga parter. Under 2018 kommer simhallen färdigställas och Stenungsund Arena invigas en av Stenungsunds viktigaste och mest attraktiva mötesplatser med fokus på hälsa i olika former för kommunens barn, unga, aktiva och seniorer. Vatten och avlopp EKONOMISKT RESULTAT VA-verksamheten redovisar ett överskott om 269 tkr. VA hade vid årets ingång ett negativt eget kapital om tkr. Årets överskott innebär att det egna kapitalet vid årets utgång uppgår till tkr. Utfallet av investeringar inom avgiftsfinansierad verksamhet uppgår till tkr vilket är lägre än budgeterat. En stor del förklaras av färskvattenledningen till Kungälv som ännu inte påbörjats. Tidsplanen har blivit förskjuten på grund av försenad utbyggnad i Kungälv. Projektet Kommunalt avlopp Svartehallen/Sågen har sedan tidigare blivit senarelagt på grund av bristande personella resurser. ÅRETS HÄNDELSER 2017 har personalmässigt inneburit stora förändringar för VAverksamheten. Det har varit omsättning på ett flertal tjänster, såväl på chefs- som medarbetarnivå. Rekryteringsarbetet har tagit stora resurser i anspråk. Några tjänster inom verksamheten är fortfarande vakanta och det råder svårighet att hitta personal med rätt kompetens. VA Teknik har fått krav från Länsstyrelsen att inkomma med en femårsplan för underhåll av ledningsnätet samt rutin för avvikelser, denna har inlämnats. Enheten har även fått i uppdrag att ta fram en VA-plan. Det arbetet påbörjas under Under 2017 har det inträffat flera läckor på vattenledningen vid Solgårdsdalen. Åtgärder kommer att utföras under 2018 efter upphandling. Underhållsarbetet på ledningsnätet har påverkats av sjukskrivning och vakanta tjänster vid gata/park. VA Strävliden har avslutat projekt 4Q-dim (dimensionerande flöde) som har varit uppdelat på tre steg för att vara hanterbart, arbetet med 4Q-dim har pågått under fyra års tid och inneburit stora ingrepp i processen. Renovering av Ucklums ARV har prioriterats, detta på grund av att fastigheten är allvarligt rostskadad och installationerna inte uppfyller dagens lagkrav på el och arbetsmiljö. Nyckeltal Köpt/producerat vatten i tm Försålt vatten till kund i tm Förlust/svinn av dricksvatten 24% 26% 26% Behandlad avloppsvattenmängd vid Strävliden, tm Ovidkommande vatten till spillvattennätet 52% 39% 42% Nytillkomna VA-abonnenter Antal mätarbyten Förbrukning järnklorid, ton/år FRAMTID Under 2018 kommer arbetet med att ta fram en VA-plan att prioriteras, detta för att kunna arbeta proaktivt med VAplaneringen, som en del av kommunens övergripande planering. Den kommunala VA-planen är kommunens egna styrmedel för att uppnå och bibehålla en hållbar VA-försörjning. Arbetet med att koppla ihop kommunens vattenledningsnät med Kungälvs kommun kommer att fortsätta under Målet är att näten ska vara sammankopplade under Under 2018 kommer arbetet med den kommande VAutbyggnaden inom området Svartehallen/Sågen att fortsätta, detta som en del av VA-saneringsplanen. På reningsverket Strävliden kommer en analys att göras över möjligheterna att bygga ut verket för att kunna ta emot ökade volymer spillvatten. Analysen kommer även att omfatta det eventuella behovet av ett förnyat tillstånd för reningsverket. 143 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

144 VERKSAMHETSBERÄTTELSER RESULTATRÄKNING (tkr) Not Bokslut Budget Bokslut Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter Övriga avgifter Anläggningsavgifter Interna intäkter (inom kommunen) Verksamhetens kostnader Personalkostnader Entreprenader, köp av verksamhet Drift- och underhållskostnader Interna kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT NOTER Bokslut Budget Bokslut Not BRUKNINGSAVGIFTER Fasta avgifter Rörliga avgifter Råvatten Borealis avloppsavgift Summa Not 2 ÖVRIGA AVGIFTER Slammottagning Övriga avgifter Summa Not 3 ANLÄGGNINGSAVGIFTER Anläggningsavgifter Periodisering anl.avg Summa BALANSRÄKNING (tkr) Not Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 4 ENTREPRENADER, KÖP AV VERKSAMHET Övriga entreprenader Summa Kortfristiga fordringar SUMMA TILLGÅNGAR Not 5 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER SKULDER Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Anläggnings- och underhållsmaterial Köp av renvatten för distribution Konsulttjänster Elkostnad Förbrukningsmaterial LÅNGFRISTIGA SKULDER Lån av kommunen Övriga kostnader Summa Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 6 INTERNA KOSTNADER Administrativ ersättning till ekonomienheten har fördelats enligt beräknad nyttjandegrad. Kostnad för centralförrådet har fördelats på antal användare. Kostnad för inhyrd personal är beräknad på antal arbetade timmar. Kostnad för telefoni är fördelad på antal abonnemang. 46 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

145 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Not 7 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ingående bokfört värde Årets investeringar Utrangeringar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Not 9 FÖRUTBETALDA INTÄKTER FRÅN ANLÄGGNINGSAVGIFTER Ingående bokfört värde Årets inbetalningar Årets periodisering Utgående bokfört värde Not 8 LÅN AV KOMMUNEN Ingående bokfört värde Upplåning/Amortering Utgående bokfört värde Avfall EKONOMISKT RESULTAT Avfallsverksamheten inklusive slam redovisar ett överskott om tkr. Avfall har vid årets utgång ett positivt eget kapital om tkr. TKR Intäkter Kostnader Netto Investeringar Eget kapital ÅRETS HÄNDELSER Under året har en entreprenad för insamling av hushållsavfall avslutats. Kommunen har underentreprenad för tömning av enskilda avlopp i kommunen. Under 2016 framkom det ny information gällande bland annat slanglängder, vilket gjorde att taxan för slam sågs över inför Under 2017 har slamtaxan tillämpats i sin helhet vilket medför ett överskott. Under året har fler så kallade samlare placerats ut för att göra insamlingen av farligt avfall mer tillgängligt för allmänheten. Dessa samlare töms av kommunens entreprenör för insamling av hushållsavfall, enligt fasta rutiner och tömningsintervaller. Grovavfallshämtningen fastighetsnära har fortsatt under Tjänsten har ökat i användning i de södra delarna av kommunen medan den minskat i de norra delarna. Minskningen antas bero på att invånarna där har närhet till återvinningscentralen. Under 2017 har avfallsenheten medverkat i ett projekt tillsammans med kemiindustrin i kommunen med syfte att öka plaståtervinning och för ökad miljönytta. Avfallsenheten arbetar aktivt i samverkan med Tjörns kommun gällande funktioner som chef och ingenjörstjänster, detta medför en ökad effektivitet och utveckling av verksamheten utan onödiga kostnadsökningar. NYCKELTAL Invägda mängder Renova, ton Därav biologiskt, ton FRAMTID Enheten jobbar med en utredning gällande utveckling av insamlingssystem i kommunen, utredningen har dock stannat upp i framdrift då ovanstående projekt med kemiindustrin tagit denna tid i anspråk. 145 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

146 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Sektor stödfunktioner Stödfunktioner omfattar funktionerna ekonomi, personal, kansli, kommunikation, måltid samt fastighet. Inom sektorn finns även flera kommunövergripande specialistfunktioner. Sektorns huvudsakliga uppgifter är att vara stöd till kommunens övriga sektorer. Utöver stöd till verksamheterna har stödfunktioner som uppgift att arbeta med ledning och styrning av den kommunala verksamheten. EKONOMISKT RESULTAT Sektor stödfunktioner redovisar ett positivt resultat på tkr. Den positiva avvikelsen beror till stor del på ökade intäkter utöver budget, vakanser inom flera av sektorns funktioner samt lägre kostnader för uppvärmning i kommunens lokaler. Kanslifunktionen redovisar vid årets slut ett överskott om 548 tkr. Överskottet kan hänföras till vakanser inom kansliet, arvodering för god man samt minskade portokostnader. Kommunikation redovisar ett underskott om 309 tkr, vilket kan härledas till ökade kostnader för program och serviceavtal. Ekonomifunktionen har vid årets slut ett överskott på tkr. Överskottet är i huvudsak hänförbart till ökade intäkter för försäljning av tjänst samt till viss del vakanser under året. Personalfunktionens resultat är positivt och uppgår till 314 tkr. Det beror på ökade intäkter och lägre kostnader för personal. tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling 11% -8% 11% * Från år 2016 inkluderas fastighet FÖRDELNING NETTOKOSTNAD Budget Utfall Avvikelse Sektorsövergripande Kansli Kommunikation Ekonomi Personal Fastighet Måltid Summa Resultatet för måltid är positivt och uppgår till 224 tkr, vilket beror på högre intäkter än budgeterat för försäljning till icke avtalskunder. Fastighets resultat är positivt och uppgår till tkr. Överskottet kan härledas till ökad intern försäljning av städ och- vaktmästeritjänster, ökade intäkter för lokaler samt lägre kostnader för uppvärmning av kommunens lokaler. Resultatet innefattar nedskrivning av upparbetade kostnader avseende förstudier för ej genomförda projekt om sammantaget tkr. ÅRETS HÄNDELSER Digitaliseringsarbetet är en viktig uppgift för kommunen. Exempel på uppgifter som gjorts inom IT och digitalisering är fiberutbyggnad, planering för införande av Office 365, Wifiutbyggnad samt att digitalt mötessystem i kommunfullmäktige har tagits i bruk. Under året har arbetet med SOLTAK intensifierats, bland annat har upphandling av ett diarie- och ärendehanteringssystem gjorts, vilket kommer att införas Ekonomi och personalfunktionernas arbete tillsammans med SOLTAK och övriga soltakskommuner har fortsatt, bland annat har ett stort arbete lagts ned på att ta fram gemensamma processer/ processkartor och rutiner. Funktion måltid har arbetat med att ta fram en app som ska implementeras i kökens egenkontrollplan. Syftet är att personalen på ett smidigt sätt ska kunna registrera sina kontroller såsom temperaturer. Utifrån skärpt lagstiftning (dataskyddsförordningen) vad avser hantering av personuppgifter har förberedelser genomförts i form av att identifiera hur detta berör verksamhetsprocesserna som genomförs inom förvaltningen. Under året har Stenungsunds kommun tecknat nytt avtal med Västra hälso- och sjukvårdsnämnden vad gäller lokalt folkhälsoarbete. En plan för folkhälsa och social hållbarhet för 2017 har arbetats fram med två övergripande mål, fullföljda 48 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

147 VERKSAMHETSBERÄTTELSER studier/skolgång och åldrande med livskvalitet. Förvaltningen har arbetat med införande av fria seniorresor inom Stenungsunds kommun. Fria seniorresor kommer att gälla från och med 1 januari Under året har sektorn infört en fixartjänst. Fixartjänst är ett stöd för äldre kommuninvånare som kan få hjälp med vissa enklare uppgifter i hemmiljön. Det stora byggnadsprojektet under året har varit Stenungsund Arena. Arenan kommer att invigas under andra halvåret Andra större byggprojekt som slutförts under 2017 har varit ombyggnad av Nösnäs entré och LSS-boendet på Hallerna villaväg. Medborgarservice har utvecklats från att vara en växel till en kundtjänst. Det innebär att huvuddelen av enklare frågor som ställs till kommunen ska kunna besvaras av medborgarservice. Medborgarservice ansvarar även för administrationen av gemensam transportpool som införts under hösten. Integrationsarbetet är en för kommunen viktig fråga. Inom sektorn finns samordningsansvaret för integrationsarbetet. Kommunen har lyckats ge alla kommunanvisande nyanlända en bostad. FRAMTID Under 2018 har sektor stödfunktioner flera spännande utmaningar. Fortsatt arbete med digitalisering kommer att prägla sektorn under kommande år, vilket görs i samarbete med SOLTAK samt verkställande av kommunstyrelsens framtagna handlingsplan 2019 gällande E-strategi. Fortsatt arbete med energieffektivisering samt byta ut fossila bränslekällor till miljövänligare alternativ. Den nya beslutade internhyresmodellen införs från januari 2018 och ska optimera lokalanvändningen samt ge ekonomiska incitament till verksamheterna att se över sin energianvändning. En stor händelse för många kommuninvånare under 2018 kommer vara invigningen och tillgången till Stenungsund Arena. NYCKELTAL STÖDFUNKTIONER Överförmyndarverksamheten -Antal personärenden som behandlas Antal anknytningar i växeln (inkl. bolag) Antal användare IT-system -administrativt * skolnät (inkl. lärare) * * Antal datorer, Ipads i skolan varsin Antal leverantörsfakturor varav e-fakturor Antal kundfakturor varav e-fakturor Antal utbetalda löner Omfattning av måltidsverksamheten - Antal förskolebarn Antal elever, grundskola Antal elever, gymnasium Antal dagsportioner Särsk boende Procentandel ekologiska livsmedel - förskola 25,6% 29,4% 29,4% - skola 22,4% 25,8% 22,7% - äldreomsorg 33,5% 35,4% 36,9% * Inga jämnförelsetal finns NYCKELTAL FASTIGHET Total yta (m²) varav egna lokaler Hyresintäkter egna lokaler kr/m² Total energi Kwh/m² Städ avverkningsgrad m²/h * Planerat underhåll Reparation (akut underhåll) Samtliga nyckeltal är exklusive hyres- och exploateringsfastigheter * Under året har total städyta ökat från till m STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

148 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Politisk verksamhet Den politiska organisationen i Stenungsunds kommun består av kommunfullmäktige och dess fyra beredningar, kommunstyrelse och dess tre utskott, tre myndighetsnämnder, valnämnd, kommunrevision, fem kommundelsstämmor och tre råd. EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat är ett underskott på 620 tkr. Detta beror i huvudsak på att fler kommundelsstämmor genomfördes under året samt ökade arvodeskostnader. POLITISK VERKSAMHET tkr Intäkter Kostnader varav Personalkostnader varav Lokalkostnader Netto Budgetram Avvikelse Nettokostnadsutveckling 2% 1% 11% FÖRDELNING NETTOKOSTNAD Budget Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige Fullmäktigeberedningar Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Utskott Partistöd Nämnder Övriga verksamhet Summa Under hösten genomförde demokratiberedningen ett rådslag där samtliga kommunens politiker var inbjudna till att diskutera ny politisk organisation. Under året har fem kommundelsstämmor ägt rum. En vardera inom områdena Centrala Stenungsund-Askerön, Hasselbacken-Kopper-Kyrkenorum-Hallerna, Spekeröd-Jörlanda- Stora Höga, Ucklum-Svenshögen och Ödsmål. Kommunfullmäktige införde under året ett sammanträdessystem för att underlätta rösträkning vid votering. FRAMTID Under 2018 kommer riksdags- och kommunfullmäktigeval att genomföras i kommunen. Inför den nya mandatperioden genomförs en översyn av den politiska organisationen. NYCKELTAL Mandatfördelning Moderaterna 12 Liberalerna 3 Centerpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 3 Socialdemokraterna 13 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 4 41 ÅRETS HÄNDELSER Året inleddes med en allmänpolitisk debatt, den tredje i sin ordning. Under våren genomfördes en bokslutskonferens där samtliga förtroendevalda hade möjlighet att delta. Stenungsunds kommun fick ett majoritetsskifte i mars månad 2017, och styrs sedan dess av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Vänstern, Miljöpartiet och oberoende. 50 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

149 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Fem år i sammandrag Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Antal invånare * Kommunal skattesats 21,64 21,64 21,64 21,64 21,64 Verksamhetens intäkter (Mkr) Verksamhetens kostnader (Mkr) Avskrivningar (Mkr) Verksamhetens nettokostnader (Mkr) i kronor per invånare Nettokostnadsandel (%) 100,0 95,8 96,7 90,2 94,9 Nettoinvesteringar (Mkr) Tillgångar (Mkr) Låneskuld hela koncernen ( Mkr) Varav: - kommunen Stenungsundshem AB Stenungsund Energi+Fjärrvämestiftelsen Låneskuld i kronor per invånare Eget Kapital (Mkr) Årets resultat (Mkr) 0,2 52,7 43,3 138,0 75,4 Soliditet, inkl hela pensionsskulden (%), fullfond -9,6-5,0-1,5 6,6 10,9 Så här används 100 kronor 26,77 kr 20,13 kr 17,48 kr 13,15 kr 9,67 kr 4,79 kr 4,25 kr 2,58 kr 1,19 kr Grundskola Individoch familjeomsorg, funktionshinder Vård- och äldreomsorg Barnomsorg Gymnasieoch vuxenutbildning Bibliotek, kultur och fritid Gator, vägar, samhällsplanering och räddningstjänst Kommungemensamt Politisk verksamhet 149 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING

150 150

151 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0102/18 Riktlinjer för större investeringar som särskilda föreningsbidrag Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för investeringar som särskilda föreningsbidrag. Sammanfattning av ärendet Kommunen saknar riktlinjer för hur ärenden ska hanteras när en förening önskar kommunalt stöd som går utöver gällande bidragsbestämmelser. Bildnings- och socialutskottet beslutade den 27 september 2017 att uppdra åt förvaltningen att ta fram ritlinjer för hantering av större investeringar. Förvaltningen har tagit fram förslag på vad kommunen gör eller inte gör vad gäller investeringar i annans fastiget samt hur ärendegången bör se ut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 151

152 Tjänsteskrivelse Dnr 0102/18 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Riktlinjer för större investeringar som särskilda föreningsbidrag Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen anta riktlinjer för investeringar som särskilda föreningsbidrag enligt förliggande förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunen saknar riktlinjer för hur ärenden ska hanteras när en förening önskar kommunalt stöd som går utöver gällande bidragsbestämmelser. Bildnings- och socialutskottet beslutade den 27 september 2017 att uppdra åt förvaltningen att ta fram ritlinjer för hantering av större investeringar. Förvaltningen har tagit fram förslag på vad kommunen gör eller inte gör vad gäller investeringar i annans fastiget samt hur ärendegången bör se ut. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunen saknar riktlinjer för hur ärenden ska hanteras när en förening önskar kommunalt stöd som går utöver gällande bidragsbestämmelser. Bildnings- och socialutskottet beslutade den 27 september 2017 att uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer för hantering av större investeringar, vilka avgränsningar som bör råda, hur styrkedjan bör se ut samt ett årshjul för att särställa framförhållning såväl för att få med i budgetarbetet som för att beslut ska kunna tas utan tidspress. Riktlinjer Varje förening ska uppfylla följande grundkrav. Uppfylla de krav som anges i kommunens riktlinjer för föreningsstöd. Medlemmarna är huvudsakligen bosatta i kommunen. Verksamheten är i princip öppen för alla. Målsättningen är ideell. Föreningen är ansluten till godkänd riksorganisation, om sådan finns. En ansökan ska innehålla följande. Beskrivning av vad investeringen ska resultera i. Kalkyl som möjliggör bedömning av rimlighet och i förekommande fall uppföljning av använda medel. Redogörelse för hur mycket medel föreningen själva står för eller en plan för hur föreningen ämnar arbeta med att öka sina intäkter genom exempelvis arrangemang för att kunna delfinansiera. Det ankommer på föreningen att visa på effekten av investeringen och hur den överensstämmer med kommunens intentioner. Följande avgränsningar föreslås. Kommunen gör inga direktinvesteringar i annans fastighet. 152

153 Kommunen utreder möjlighet att gå i borgen för lån under förutsättning att en riskanalys om föreningens framtida betalningsförmåga genomförs. Sådan analys ska inkludera bland annat hur föreningen skapar framtida intäkter. Amortering på lån eller jämförliga kostnader är fortsatt ingen bidragsberättigad kostnad. Kommunen stödjer fortsatt räntekostnader och/eller ökade hyreskostnader hänförliga till lån föreningen eller fastighetsägaren upptagit med anledning av investering som i övrigt uppfyller riktlinjerna. Kommunen kans stå för delar av en investering under förutsättning att det påverkar många kommuninvånare i allmänhet och i synnerhet många barn och unga. Styrkedja Steg 1: Dialog ska föras mellan Kultur och Fritid och den förening som önskar ett riktat stöd. Detta för att säkerställa att ansökan som sker är komplett och realistisk. Därtill erhåller kommunen förhandsinformation om vad för typ av ansökan som kommer och kan planera verksamheten utifrån det. Steg 2: Ansökan kommer in. Steg 3: Ansökan utreds i enlighet med ovan föreslagna riktlinjer och utifrån konekvenser för barn, ekonomi, verksamhet och juridik. Steg 4: Ärendet beslutas politiskt. Årshjul För att ett ärende ska kunna komma med i budgetarbetet måste en ansökan inkomma i god tid. Det föreslås därför att en ansökan ska inkomma senast den 15 september ett år för möjlighet till beviljat stöd två år därpå. Alla ansökningar samlas upp till detta tillfälle för att kunna skapa en uppfattning om volym och möjliggöra eventuella prioriteringar. Beslutets konsekvenser för barn Vi bedömer inte att dessa kriterier i sig påverkar konsekvenserna för barn. Aktuell barnkonsekvensanalys kommer att göras i respektive kommande ärende. Inga barn har tillfrågats. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet innebär förutsättningar att ta med ansökningarna i budgetprocessen. Ärendet medför i nuläget inga ekonomiska konsekvenser. Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget innebär ett något förändrat arbete för Kultur och Fritid vad gäller utökad dialog med föreningarna. Juridiska bedömningar Likställighetsprincipen - En kommun har möjlighet att fördela föreningsbidrag på det sätt kommunen önskar, så länge bidraget ges till en förening som är öppen för alla kommunmedlemmar (kommunmedlemmarna behandlas samma sätt, 2 kap 2 kommunallagen). Proportionalitetsprincipen - Proportionalitetsprincipen stipulerar att den förväntande nyttan måste stå i rimlig proportion till kommunens kostnader. Stöd till enskild näringsidkare - Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare 153

154 får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det (2 kap 8 kommunallagen). En förening kan liknas med näringsverksamhet om den innehåller sådana inslag, exempelvis uthyrning eller tävlingsarrangemang. EU:s statsstödsregler - Stöd till enskild näringsidkare överstigande EUR under en treårsperiod ska anmälas till EU-kommissionen för bedömning om stödet är förenligt med EU-rätten (artikel FEUF). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Pia Solefors Verksamhetschef Kultur och Fritid 154

155 Kommunala föreningsbidrag fr.o.m Stenungsunds kommun 155

156 Reviderad: dec 1999 jan 2002 jan 2003 jan 2004 aug 2004 jan 2006 okt 2006 okt

157 BIDRAG Allmänna bestämmelser för föreningar Kommunalt bidrag kan efter prövning utgå till lokal förening som bedriver verksamhet i Stenungsunds kommun. Förening som inte uppfyller de krav som anges i dessa bestämmelser kan erhålla bidrag efter särskild prövning efter beaktande av värdet och omfattningen av den verksamhet föreningen bedriver i kommunen. Bidrag till studieförbund, kultur-, pensionärs-, sociala- samt handikappföreningar behandlas inte i detta häfte. För att vara berättigad till bidrag ska föreningen uppfylla följande krav: a) Föreningen ska ha minst 15 medlemmar i åldern 7-20 år för att betraktas som barn- och ungdomsförening samt minst 20 medlemmar för vuxenförening. b) Minst hälften av föreningens medlemmar ska vara skrivna i Stenungsunds kommun. c) Lokalförening ska vara ansluten till godkänd riksorganisation, om sådan finns. d) Föreningen ska bedriva en verksamhet vars målsättning är ideell (d v s inte ekonomiska föreningar). e) Föreningen ska ha antagit stadgar. f) Föreningen ska ha en efter demokratiska regler vald styrelse

158 g) Föreningen ska ha två på årsmötet valda revisorer som kontrollerar verksamheten. h) Föreningen ska årligen registreras hos Fritidsenheten. i) Föreningen ska vara öppen för alla. j) Föreningen ska verka för en drog- och dopingfri verksamhet och miljö. k) Föreningen ska verka för att årligen utbilda ledarna utifrån behov och intresse. l) Kommunalt bidrag utbetalas endast över post- och bankgiro. m) Förening vars medlemsantal minskar under angiven gräns, d v s under 15 medlemmar för barn- och ungdomsförening, resp 20 medlemmar för vuxenförening, förlorar möjligheten att söka bidrag. n) Om föreningen lämnar felaktiga uppgifter äger Fritidsenheten rätt att vägra bidrag respektive rätt att kräva återbetalning av tidigare utbetalt bidrag. Kontroll / Revision Förening som har beviljats bidrag har skyldighet att ställa räkenskaper och övriga revisionshandlingar inklusive medlemsmatrikel och närvarokort till Fritidsenhetens förfogande. Det åligger föreningen att förvara dessa handlingar minst 4 år efter verksamhetsårets utgång. Fritidsenheten har rätt att årligen, slumpvis, utvälja några föreningar för kontroll av ovanstående handlingar

159 Krav på bidragsberättigad medlem 1. Ska vara ansluten till och matrikelförd i föreningen. 2. Ska ha stadgeenliga möjligheter att påverka beslut rörande föreningens verksamhet och inriktning. 3. Ska ha erlagt på årsmötet fastställd medlemsavgift. 4. Ska i övrigt uppfylla de krav föreningen ställer i stadgar och årsmötesbeslut. 5. Som bidragsberättigad medlem räknas inte tillfälliga eller passiva medlemmar av typen bingo- eller dansmedlem, ej heller stödjande medlem eller besökare på utåtriktade arrangemang och tävlingar. Registrering Förening som vill erhålla kommunalt bidrag enligt dessa normer ska årligen, 15 augusti, lämna in följande handlingar till Fritidsenheten: 1. Uppdaterad registreringsblankett. 2. Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår (inkl redovisning av genomförda utbildningsinsatser). 2. Bokslut för föregående verksamhetsår. 4. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår

160 Föreningskategorier (följande indelning görs): 1. Barn- och ungdomsförening - ska ha minst 15 medlemmar i åldern 7-20 år. Barn- och ungdomsförening kan söka följande bidrag: lokalt aktivitetsstöd, anläggningsstöd, lönebidrag och stimulansbidrag. 2. Vuxenförening - ska ha minst 20 medlemmar. Kan söka följande bidrag: stimulansbidrag. Följande föreningar kan inte registreras som bidragsberättigade: - Föreningar som bildats för att tillvarata gemensamma intressen typ fackliga och ekonomiska frågor, bostadsfrågor, skogsvård etc. - Skolföreningar och hem- och skolaföreningar. - Politiska vuxenorganisationer, då dessa erhåller annat kommunalt bidrag. - Hemvärnet och Lottakåren då dessa är en del av försvaret. (Om dessa organisationer bildar självständiga ungdomsföreningar kan dessa erhålla bidrag enligt normer för ungdomsföreningar). - Byalag, badföreningar, samfällighetsföreningar etc. (Om dessa föreningar bedriver verksamhet som gör att de kan jämställas med ungdomsföreningar kan eventuellt bidrag erhållas efter prövning från fall till fall)

161 Lokalt aktivitetsstöd Lokalt aktivitetsstöd är föreningens fria ekonomiska resurs. Bidragets storlek beror på aktiviteten i föreningen och utgår per mötesdeltagare. Bidraget stimulerar på så sätt till ökad aktivitet i föreningarna. Bestämmelser Med bidragsberättigad aktivitet menas en sammankomst - med minst fem deltagare i åldern 7-20 år. Ledare i bidragsberättigad ålder får räknas som deltagare. - som varar minst en timma. - som är beslutad och ekonomiskt planerad av styrelse, sektion, medlemsmöte eller motsvarande. - som genomförs av lokalavdelning. Bidrag utgår ej till aktivitet som anordnas av riksorganisation, distrikt eller lokalt samarbetsorgan. Bidrag utgår endast en gång per dag och grupp oavsett aktivitetens längd. Den som deltar i mer än en sammankomst per dag inom samma förening får bara medräknas vid en av dessa sammankomster. En grupp får ej ur redovisningssynpunkt delas i mindre grupper för erhållande av mer bidrag. Bidrag utgår ej till entrébelagda tävlingar eller kommersiella arrangemang som exempelvis danser, bingo och basarer. Bidrag utgår ej till studiecirkelsammankomster, vilka får bidrag i annan ordning. Ansökningsförfarande Vid varje sammankomst ska närvarokort föras. Gruppledare eller biträdande gruppledare ska vara närvarande under sammankomsten och får inte ur bidragssynpunkt vara ledare för 7 161

162 flera grupper under samma timme. Ledaren ska intyga att uppgifterna på närvarokorten är riktiga. Blankett för ansökan om bidrag skickas ut två gånger per år. Ansökningsblanketten är gemensam för såväl kommunalt som statligt aktivitetsstöd (Västsvenska Idrottsförbundet - VSIF). OBS! Endast idrottsföreningarna kan söka statligt aktivitetsstöd via VSIF. Uppgifterna på blanketten är en sammanfattning av antalet bidragsberättigade sammankomster och totala antalet deltagare i dessa, överförda från ett eller flera närvarokort. Uppgifterna på blanketten ska gälla aktuell tidsperiod (senaste halvåret). Ordförande och endera revisor eller kassör bestyrker att uppgifterna på ansökningsblanketten är riktiga. En kopia behålls av föreningen och förvaras tillsammans med närvarokorten under minst 4 år. Missbruk eller lämnande av oriktiga uppgifter kan medföra att föreningen avstängs från bidrag. Ansökningstillfälle Bidrag 15 februari och 15 augusti Lokalt aktivitetsstöd utgår med 3 kronor per mötesdeltagare, dock minst 5 och max 25 deltagare per sammankomst. Revision Vid varje ansökningstillfälle plockas 3-5 föreningar ut för revision. Då ska föreningen uppvisa närvarokorten för den senaste ansökningsperioden. Revisionen sker i samarbete med VSIF

163 Anläggningsstöd Föreningar som äger, arrenderar eller hyr anläggningar/lokaler kan söka anläggningsstöd. Vissa typer av anläggningar kan med fördel skötas av föreningar. För att möjliggöra detta måste föreningarna få ekonomisk ersättning för driftskostnader samt vissa underhållskostnader. Arbetsinsatser vid anläggningarna förutsätts dock, så gott som uteslutande, vara ideella. Anläggningsstödets storlek är beroende av de medel som Fritidsenheten har till sitt förfogande. Bestämmelser För att vara berättigad till anläggningsstöd ska minst 25% av föreningens totala medlemsantal vara mellan 7-20 år. Föreningen ska bedriva sin huvudsakliga verksamhet för barn och ungdomar, i eller på fastigheten/anläggningen. Fastigheten/anläggningen ska vara placerad i Stenungsunds kommun. Anläggningsstödet utgår endast efter särskild prövning från fall till fall. Förutsättning för att bidrag ska utgå är att planering, projektering, nybyggnation, tillbyggnation etc sker i samarbete med Fritidsenheten. Vid bidragsgivning ska anläggningens nyttjandegrad och betydelse för kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet beaktas. Nyttjandet ska redovisas vid bidragsansökningen. I den mån anläggningen inte nyttjas fullt ut av den egna föreningen ska den kunna nyttjas av andra föreningar och skolor i kommunen

164 Föreningen ska tillsätta en speciell styrelse, eller ett utskott, som ansvarar för drift och skötsel av anläggningen. Bokföring och bokslut ska vara skilda från föreningens övriga verksamhet. Anläggningsstödet är uppdelat i två delar: 1. Driftsbidrag Utbetalas halvårsvis till föreningen. Bidraget baseras på faktiska kostnader från senaste bokslut. Intäkter för förhyrning ska redovisas och dras av från driftskostnaderna. Åtskillnad görs på olika typer av uthyrning. Följande uthyrningsintäkter ska dras av från driftskostnaderna: a) Uthyrning till stadigvarande verksamhet. b) Uthyrning av stallplatser till privatryttare/privata hästägare. Fritidsenheten gör en bedömning av de olika uthyrningsintäkterna från fall till fall. Fritidsenheten har rätt att göra en bedömning och värdering av respektive anläggnings totala kostnader utifrån anläggningens storlek, verksamhetens art och omfattning etc. Bidragsgrundande driftskostnader: Uppvärmningskostnader, el, vatten, sotning, renhållning, räntor, försäkringar, arrendeavgifter, vägavgifter och kartframställning. Driftsbidraget kan ej överstiga underskott av anläggningen

165 2. Underhållsbidrag Utbetalas under verksamhetsårets första kvartal. Underhållsoch reparationsplan för anläggningen upprättas i samarbete med Fritidsenheten och Fastighetsavdelningen i samband med årlig besiktning av anläggningen. Bidrag till underhåll av vägar och parkeringsplatser utgår ej. En förutsättning för underhållsbidrag är att tidigare anmärkningar för vilka bidrag erhållits åtgärdats. Medel för mer omfattande underhåll och reparationer av anläggningen kan fonderas under flera år. Fonderade pengar får endast lyftas efter medgivande av Fritidsenheten. Underhållsbidraget fördelas efter den underhållsprioritering som upprättas i samband med den årliga besiktningen. Detta kan innebära att ett fåtal anläggningar prioriteras för större underhållsåtgärder. Ansökningstillfälle Följande bilagor ska bifogas: 15 augusti Bokslut från föregående verksamhetsår för anläggningen

166 Lönebidrag Kan utgå till barn- och ungdomsförening. Bidrag utgår för föreningens lönekostnader (inkl sociala avgifter). Prövning sker av Fritidsenheten i varje enskilt fall och bidragets storlek är beroende av budgeterade medel samt antalet inkomna ansökningar. Föreningar med omfattande och huvudsaklig verksamhet för åldersgruppen 7-20 år har prioritet. Fritidsenheten ser positivt på föreningar som samverkar om personal. Lönebidraget ska återsökas. Ansökan ska innefatta befattningsbeskrivning, uppgift om lön samt information om handledare i föreningen. Hantering och administration av lönebidraget rekommenderas ske i samarbete mellan förening, VSIF och Fritidsenheten. Avtalet innebär att VSIF handlägger och administrerar lönehanteringen. Ansökningstillfälle: Ska göras årligen

167 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0448/17 Överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Sammanfattning av ärendet Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är en ny lag som föreslås ersätta nuvarande betalningsansvarslag 1 januari Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. En partsgemensam grupp inom Västkom och Västra Götalandsregionen har tagit fram förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från slutenvård. Politiska samrådsorganet (SRO) mellan VästKom och Västra Götalandsregionen ställde sig bakom förslaget till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från sluten vård. SRO har därefter skickat förslaget på remiss till kommuner och berörda nämnder/styrelser inom Västra Götalandsregionen med möjlighet att inkomma med synpunkter. Stenungsunds kommun ställde sig bakom SROs förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje Remissperioden avslutades och nytt förslag har nu skickats ut till berörda huvudmän för beslut om att anta överenskommelse och riktlinje. I den föreslagna överenskommelsen regleras att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under våren Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1 protokollsutdrag Förbundstyrelsen 299 Bilaga 2 innehåller: - Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård 167

168 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 168

169 Tjänsteskrivelse Dnr 0448/17 Anders Eggertsen Kommunstyrelsen Överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Sammanfattning av ärendet Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är en ny lag som föreslås ersätta nuvarande betalningsansvarslag 1 januari Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. En partsgemensam grupp inom Västkom och Västra Götalandsregionen har tagit fram förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från slutenvård. Politiska samrådsorganet (SRO) mellan VästKom och Västra Götalandsregionen ställde sig bakom förslaget till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från sluten vård. SRO har därefter skickat förslaget på remiss till kommuner och berörda nämnder/styrelser inom Västra Götalandsregionen med möjlighet att inkomma med synpunkter. Stenungsunds kommun ställde sig bakom SROs förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje Remissperioden avslutades och nytt förslag har nu skickats ut till berörda huvudmän för beslut om att anta överenskommelse och riktlinje. I den föreslagna överenskommelsen regleras att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under våren Beskrivning av ärendet Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober Den 14 november 2017 ställde sig Västkoms styrelse bakom förslaget efter justering att överenskommelse och riktlinje gäller under perioden Den 8 december 2017 ställde sig Göteborgsregionen (GR) bakom samt rekommenderade medlemskommunerna att anta förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. Lagen ställer nya krav på parterna med fokus på gemensamt ansvar, samverkan, nya arbetssätt, att arbeta med ständiga förbättringar tillsammans och samordna gemensamma insatser kring 169

170 individen i en samordnad individuell plan. Personens medbestämmande och delaktighet i planeringen ska beaktas. Öppenvården får ett uttalat ansvar för samordning och planering av insatser som krävs för en fortsatt vård, stöd och omsorg i hemmet. Överenskommelsen kommer gälla under förutsättning att beslut tas av respektive kommunfullmäktige samt regionfullmäktige. Beslutets konsekvenser för barn Målgruppen för överenskommelsen är personer i alla åldrar som skrivs ut från sluten psykiatrisk, rättspsykiatrisk och somatisk hälso- och sjukvård och som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvården och/eller öppenvården. Överenskommelsen berör således också barn i de fall som ovanstående gäller. Syftet med överenskommelsen är att regelera ansvarsfördelning och samverkan i en gemensam utskrivningsprocess som utgår från individens behov vilket bedöms vara positivt för de målgrupper som berörs av denna. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kommunens betalningsansvar omfattar de personer som är folkbokförda i kommunen. Idag inträder betalningsansvaret för utskrivningsklara efter fem respektive 30 dagar beroende på utskrivningsenhet. Med det nya lagförslaget inträder betalningsansvaret för kommunen efter tre dagar. I den föreslagna överenskommelsen regleras att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under början av Verksamhetsmässiga konsekvenser Den nya lagen kommer troligtvis att innebära att fler personer med omfattande vårdbehov kommer att behöva stöd av sektor Socialtjänst verksamheter i ett tidigare skede än idag då betalningsansvaret för utskrivningsklara infaller efter tre dagar. Detta kan då innebära att verksamheter som Trygg hemgång, korttidsboende, hemtjänst och hemsjukvård kan behöva stärka upp i såväl kompetens som bemanning för att möta den nya lagstiftningens krav. Sådana utökningar av verksamhet kommer att få ekonomiska konsekvenser och kräva en omfördelning och/eller utökning av resurser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1 protokollsutdrag Förbundstyrelsen 299 Bilaga 2 innehåller: - Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Socialtjänst Camilla Blomqvist sektorchef Beslutet skickas till 170

171 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 299) från förbundsstyrelsens sammanträde fredag 8 december 2017 på Open Lab, Kråketorpsgatan 12, Mölndal 299 Dnr: Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari Förslag till överenskommelse och riktlinje har varit på remiss i kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) med möjlighet att lämna synpunkter. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober Den 14 november 2017 ställde VästKoms styrelse sig bakom förslaget efter justering att överenskommelse och riktlinje gäller under perioden tom Styrgruppen för social välfärd har fått information kontinuerligt, senast på styrgruppsmötet den 2 november Beslut Förbundsstyrelsen ställer sig bakom samt rekommenderar medlemskommunerna att anta förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m t.o.m Förbundsstyrelsen ställer sig bakom samt rekommenderar medlemskommunerna att anta förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Denna protokollsparagraf justeras omedelbart. Just: 171

172 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i december Rätt utdraget intygar: Just: 172

173 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom samt rekommendera medlemskommunerna att anta förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m t.o.m Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom samt rekommendera medlemskommunerna att anta förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari Överenskommelse och riktlinje beskriver en in- och utskrivningsprocess för personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst och eller öppenvårdens hälso- och sjukvård. I den nya processen ska planeringen inför utskrivning påbörjas redan vid inskrivning. Landstingsfinansierad öppenvård har tidigt en roll i planeringen, kraven på slutenvårdens information till kommunal verksamhet och öppenvård förtydligas, och det är stort fokus på samverkan och samordning mellan verksamheterna, för att den enskilde ska kunna skrivas in- och ut i sluten hälso- och sjukvård på ett tryggt och effektivt sätt. I den föreslagna överenskommelsen regleras också att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och 173

174 Göteborgsregionens kommunalförbund VästKom under början av Förslag på överenskommelse och betalansvarsmodell för perioden till och med kommer att beslutas under våren Förslag till överenskommelse och riktlinje har varit på remiss i kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) med möjlighet att lämna synpunkter. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober Den 14 november 2017 ställde VästKoms styrelse sig bakom förslaget efter justering att överenskommelse och riktlinje gäller under perioden tom Styrgruppen för social välfärd har fått information kontinuerligt, senast på styrgruppsmötet den 2 november Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande till det politiska samrådsorganet (SRO), daterat Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård 174

175 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Till politiska samrådsorganet SRO: Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut 1. SRO beslutar att ställa sig bakom överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m t.o.m SRO beslutar att ställa sig bakom förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m. 1 januari 2018 t.o.m. 24 september SRO beslutar att uppdra till Koncernkontoret och VästKom att komplettera överenskommelsen med förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen för tiden fr.o.m t.o.m Ställningstagande skall ske i SRO under våren SRO rekommenderar huvudmännen att besluta i enlighet med ovanstående förslag. Sammanfattning av ärendet Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari Överenskommelse och riktlinje beskriver en in- och utskrivningsprocess för personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst och eller öppenvårdens hälso- och sjukvård. I den nya processen ska planeringen inför utskrivning påbörjas redan vid inskrivning. Landstingsfinansierad öppenvård har tidigt en roll i planeringen, kraven på slutenvårdens information till kommunal verksamhet och öppenvård förtydligas, och det är stort fokus på samverkan och 175

176 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom samordning mellan verksamheterna, för att den enskilde ska kunna skrivas inoch ut i sluten hälso- och sjukvård på ett tryggt och effektivt sätt. I den föreslagna överenskommelsen regleras också att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under början av Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Från 1 januari gäller en ny lag: lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen reglerar: 1. Samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och den landstingsfinansierade öppna vården 2. Hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna 3. Kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Lagen ger utrymme för landsting och kommuner att träffa en överenskommelse om tidpunkt för när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp (kap 4, 5). Arbetet i Västra Götaland Det finns goda förutsättningar att samverka och samarbeta kring utskrivningar i Västra Götaland. En beredningsgrupp med representanter från delregional vårdsamverkan har tagit fram ett förslag till överenskommelse och riktlinje som på ett övergripande sätt reglerar in- och utskrivningsprocessen i Västra Götaland för personer med behov av samordnade insatser. Förslaget till överenskommelse och riktlinje har varit på remiss hos kommuner, nämnder och styrelser inom VGR och andra intressenter. Över 50 remissvar har kommit in, och synpunkterna har tagits om hand av den beredningsgruppen. Remissvaren har värderats, och överenskommelse och riktlinje har omarbetats och förtydligats. Utifrån överenskommelse och riktlinje kan delregional vårdsamverkan arbeta vidare med att utveckla en fungerande in- och utskrivningsprocess i praktiken. 176

177 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Ny in- och utskrivningsprocess Den nya in- och utskrivningsprocessen beskrivs i riktlinjen i dessa processpilar. Stort fokus ligger på gemensam, tidig planering för att den enskildes utskrivning ska bli trygg, och också kunna ske så fort som möjligt när den enskilde bedöms som utskrivningsklar. Den landstingsfinansierade öppenvården har en central roll både i att utse fast vårdkontakt, och vara den aktör som håller i arbetet med att samordna de olika aktörernas insatser i den enskildes samordnade individuella plan (SIP). Ekonomisk reglering och betalansvar En stor del av remissvaren hade synpunkter på den ekonomiska modell för att reglera betalansvaret som föreslogs i remissversionen av överenskommelsen. Hur betalansvaret ska regleras i Västra Götaland på lång sikt behöver därför processas vidare. Därför är förslaget att Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner sluter en överenskommelse som reglerar betalansvaret under en kortare tid, från 1 januari 2018 till 24 september års regler för kommunernas betalansvar föreslås gälla även under denna tid. Det innebär att hantering sker helt i enlighet med 2017 års rutin, och med samma belopp. Denna hantering ger tid för att arbeta vidare med dialog kring ekonomisk modell för betalansvar, utveckla IT-stödet SAMSA för att stödja både ny process och nya beräkningsmetoder, och utbilda i både nya in- och utskrivningsprocessen och i ITsystemet. Beredning Ärendet är avstämt med juridiska enheten på Koncernkontoret VGR, och är förankrat i Vårdsamverkan Västra Götaland. Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör Thomas Jungbeck Direktör VästKom 177

178 Förslag Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 178

179 Förslag Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Definitioner Syfte och mål Parter Giltighetstid Målgrupper Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Parternas ansvar Kommunens ansvar Västra Götalandsregionens ansvar In- och utskrivningsprocessen Kommunernas betalningsansvar Betalningsansvar under perioden Ekonomisk reglering Ekonomisk reglering under perioden Utvecklingsåtagande Uppföljning Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen Avvikelser Tvist

180 Förslag 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid inoch utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 1.1 Bakgrund Överenskommelsen grundar sig i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård (lag 2017:612). Överenskommelsen bygger på Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland och tydliggör huvudmännens gemensamma ansvar för en trygg och säker övergång till öppenvård, kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst vid utskrivning från slutenvård. Den reglerar också parternas ansvar för samverkan och beskriver ansvarsfördelningen. Till denna överenskommelse finns Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård som beskriver parternas ansvar i utskrivningsprocessens olika moment. 1.2 Definitioner Se bilaga 1. Definitioner. 1.3 Syfte och mål Överenskommelsens mål är att säkerställa den enskildes rätt till en trygg, säker och effektiv hemgång efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är reglera ansvarsfördelning och samverkan i en gemensam in- och utskrivningsprocess som utgår från den enskildes behov, i enlighet med lagens 4. Paragrafen säger att: landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt denna lag. Syftet med överenskommelsen är också att reglera tidpunkt när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp i enlighet med lagens 4 kapitel, Parter Parterna i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som Parterna. Överenskommelsen gäller under förutsättning att beslut har fattats av behörig instans hos respektive part

181 Förslag Om kommunen eller Västra Götalandsregionen tecknat avtal med upphandlad entreprenör enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV) ska krav ställas om att denna överenskommelse ska följas. 1.5 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med Med detta följer att befintlig rutin Samordnad vårdplanering SVPL Gemensam rutin i Västra Götaland också gäller till Under 2018 gäller särskilda övergångsbestämmelser (lag 2017:612) för personer som skrivs ut från sluten psykiatrisk- och rättspsykiatrisk vård. Huvudmännen ska under 2018 komma överens om betalningsansvar som ska gälla från och med 2019 för denna målgrupp. 1.6 Målgrupper Personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst och/eller öppenvårdens hälso- och sjukvård omfattas av denna överenskommelse. 1.7 Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Överenskommelsen reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, 8 kap. 6 och 12 kap. 1-3 och 14 kap. 1 (2017:30). Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) anger vilken information som ska föras över till berörda enheter om det är relevant för den enskildes omsorg, stöd och vård efter utskrivning. Information till den enskilde vid utskrivning följer 3 kapitlet i patientlagen. Fast vårdkontakt regleras i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (Lag ) och patientlagen 6 kap. 2 (2014:821). Samordnad individuell plan ska upprättas enligt hälso- och sjukvårdslagen, 16 kap. 4 och socialtjänstlagen 2 kap. 7. Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård 7 a och lagen om rättspsykiatrisk vård 16b regleras upprättande av samordnad vårdplan vid utskrivning till öppen psykiatrisk vård om den enskilde kommer att vara i behov av samordnade insatser

182 Förslag 2. Parternas ansvar Kommunen och Västra Götalandsregionen har i hälso- och sjukvårdsavtalet enats om en gemensam värdegrund för samverkan som även gäller för samarbetet enligt denna överenskommelse. Samarbetet ska kännetecknas av att: Den enskildes behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården utifrån den enskildes perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet Parterna har ett gemensamt ansvar för att in- och utskrivning vid sluten hälsooch sjukvård är trygg, säker och effektiv för den enskilde. Parterna ska säkerställa att berörda verksamheter: följer överenskommelse och riktlinje om in- och utskrivning vid sluten hälso- och sjukvård använder anvisade IT-system och följer gemensamma rutiner arbetar med förbättringar av in- och utskrivningsprocessen 2.1 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för: att den enskilde kan tas emot i kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst när hen är utskrivningsklar från slutenvården att berörd enhet inom den kommunala hälso- och sjukvården eller socialtjänst påbörjar planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång så snart inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst tillgodosedda efter utskrivning att kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst deltar när den enskildes fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppenvården kallar till samordnad individuell planering/uppföljning 4 182

183 Förslag 2.2 Västra Götalandsregionens ansvar Slutenvård Slutenvården ansvarar för att: samverka med kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst och landstingsfinansierad öppenvård så att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning skicka inskrivningsmeddelande till berörda verksamheter när den enskilde skrivs in i slutenvård starta planering för utskrivning så snart en bedömning gjorts om att den enskilde kan ha behov av insatser efter utskrivning efter bedömning om den enskilde är utskrivningsklar tillsammans med övriga berörda enheter säkerställa att kriterierna inför utskrivning är uppfyllda delta i samordnad individuell planering när den enskildes fasta vårdkontakt kallar Öppenvård Öppenvård avser annan hälso- och sjukvård än slutenvård. Det kan vara en öppenvårdsmottagning inom länssjukvården eller en vårdcentral i primärvården. Öppenvården ansvarar för: att samverka med kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst samt slutenvård så att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning att påbörja planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång så snart inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits att utse fast vårdkontakt och skyndsamt underrätta berörda enheter om detta att en samordnad individuell planering sker och att en samordnad individuell plan upprättas för personer som har behov av samordnade insatser Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt vid en enhet som fått inskrivningsmeddelandet från slutenvården, ska hen fortsätta att vara den 5 183

184 Förslag enskildes fasta vårdkontakt. I de fall det finns flera fasta vårdkontakter ska insatserna samordnas. Öppen psykiatrisk tvångsvård För enskilda som ska skrivas ut till öppen psykiatrisk tvångsvård från sluten psykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan den enskilde lämnar slutenvården. 3. In- och utskrivningsprocessen Vårdbegäran/Remiss När öppenvården initierar akut eller planerad inskrivning i slutenvård ska en remiss/vårdbegäran medfölja, sändas eller vidarebefordras till slutenvården. Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska berörd enhet i kommunen eller i öppenvården skyndsamt överföra information. Syftet är att överföra information som är av betydelse för en säker ankomst till slutenvården. Inskrivningsmeddelande Ett inskrivningsmeddelande med information om beräknat utskrivningsdatum ska skickas från slutenvården till berörda enheter inom 24 timmar efter att den behandlande läkaren bedömt att den enskilde efter utskrivningen kan ha behov av insatser från öppen hälso- och sjukvård, kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Det gäller även om behov av insatser bedöms i ett senare skede under vårdtiden. Även i dessa fall ska inskrivningsmeddelande skickas inom 24 timmar efter att bedömningen är gjord. Planering inför utskrivning Slutenvården, öppenvården, den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska utan dröjsmål börja planering av insatser som är nödvändiga för en trygg och säker utskrivning. Planeringen ska ske i samverkan. Planeringen pågår från det att inskrivningsmeddelande skickats tills den enskilde är hemma och ska säkra att den enskildes behov av hälso- och sjukvård och omsorg är omhändertagna fram tills den samordnade individuella planen (SIP) görs. Fast vårdkontakt Efter att inskrivningsmeddelande mottagits av mottagning i öppenvård ansvarar verksamhetschefen för att en fast vårdkontakt utses till den enskilde. En 6 184

185 Förslag rehabiliteringsenhet kan inte utse fast vårdkontakt utan den fasta vårdkontakten är kopplad till en öppenvårdsmottagning inom länssjukvård eller till en vårdcentral. Ansvarig öppenvårdsmottagning ska meddela uppgift om fast vårdkontakt till den enskilde och till slutenvården. Meddelande om utskrivningsklar Utskrivningsklar innebär ett ställningstagande av den behandlande läkaren om att den enskilde inte längre har behov av slutenvårdens resurser. Enheter som fått inskrivningsmeddelande ska snarast underrättas om denna bedömning. Slutenvården säkrar att nödvändig information är överförd till berörda enheter, och att den enskilde är informerad. En underrättelse i enlighet med 7a tredje stycket lagen (1991:1 128) om psykiatrisk tvångsvård ska motsvara en underrättelse om att den enskilde är utskrivningsklar. Kallelse till samordnad individuell planering vid utskrivning Om samordnade insatser behövs ska den fasta vårdkontakten inom öppenvården ska senast inom tre kalenderdagar efter underrättelse om utskrivningsklar kalla berörda parter till samordnad individuell planering. Tid för samordnad individuell planering anpassas efter patientens behov och kan med fördel bestämmas under planeringen. Den enskilde behöver inte vara kvar i slutenvården tills kallelse har skickats, under förutsättning att planeringen inför utskrivning säkrat en trygg hemgång. Information vid utskrivning Den enskilde ska vid utskrivning få en sammanfattning av den vård och behandling som getts under vårdtiden och informeras om läkemedel, hantering av hjälpmedel, vad hen ska göra vid försämring och om fast vårdkontakt i öppenvården. Senast samma dag som den enskilde skrivs ut från slutenvården ska information vara överförd till de enheter som fått inskrivningsmedelandet inom kommunen och inom öppenvården. Överföring av det medicinska ansvaret hanteras enligt gällande remissregler i Västra Götalandsregionen. Den enskildes behov av läkemedel, recept, specifikt förbandsmaterial, nutritionsprodukter, hjälpmedel och medicinskteknisk utrustning ska vara säkrade vid utskrivning till öppenvård

186 Förslag Samordnad individuell plan upprätta/uppdatera, följa upp och avsluta En samordnad individuell plan ska beskriva insatser och åtgärder som den enskilde har behov av, beskriva ansvarsfördelning och samordning av insatser. Den enskildes delaktighet och inflytande är centralt i arbetet med samordnad individuell plan. Det är hens behov och önskemål som utgör utgångspunkten för planen. En samordnad individuell planering är en process som omfattar flera aktiviteter och följer den enskilde över tid. Planen följs upp och uppdateras löpande i samverkan mellan berörda enheter. En samordnad individuell plan avslutas om den enskilde drar tillbaka sitt samtycke eller när parterna är överens om att det inte längre finns behov av samordnade insatser. Berörda enheter ansvarar för att dokumentera avslutet. För enskilda som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan den enskilde kan bedömas som utskrivningsklar. 4. Kommunernas betalningsansvar En kommuns betalningsansvar omfattar enskilda som är folkbokförda i kommunen. För kommun som har beslutat om att den enskilde ska vistas i en annan kommun i någon särskild boendeform eller bostad som avses i socialtjänstlagen 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket och 7 kap. 1 första stycket punkt 2, så har beslutande kommun betalningsansvaret för den enskilde oavsett var den enskilde är folkbokförd. När en kommun placerat den enskilde i hem för vård och boende följer betalningsansvaret den kommun som fattat beslutet, oaktat i vilken kommun placeringen är. 4.1 Betalningsansvar under perioden Betalansvar under perioden sker enligt gällande rutin utifrån tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) och inträder enligt samma regler som under

187 Förslag 5. Ekonomisk reglering 5.1 Ekonomisk reglering under perioden Ekonomisk reglering under perioden sker enligt gällande rutin hos varje part enligt tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) och sker på individnivå..ersättning för vård av enskilda som är utskrivningsklara skall lämnas med belopp på kr/dag enligt 2017 års nivå (SFS 2016:1063). Under 2018 gäller övergångsbestämmelse för enskilda som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård. Dessa innebär att kommunens betalningsansvar inträder efter 30 kalenderdagar från det att slutenvården underrättat berörda verksamheter om att en enskild är utskrivningsklar. 6. Utvecklingsåtagande Parterna ska vidareutveckla planeringsprocessen för en säker, trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Detta innefattar att: vidareutveckla arbetsformer och rutiner för tillämpning av tekniska lösningar identifiera kvalitetsindikatorer för att följa effektiviteten i utskrivningsprocessen vidareutveckla en digital lösning för gemensam uppföljning och rapporter vidareutveckla IT-stöd i enlighet med överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård arbeta vidare med vad i dagens remisshantering i landstingsfinansierad verksamhet som behöver överföras till gemensamt IT-stöd 7. Uppföljning Överenskommelsen ska följas upp årligen. Parterna är överens om att strukturer och former för uppföljning med tillhörande planer ska utvecklas utöver vad som framkommer nedan. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från Vårdsamverkan Västra Götaland. Rapporten ska innehålla: Följsamhet till överenskommelsen och gemensam riktlinje med förslag till gemensamma förbättringar

188 Förslag 8. Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen Ändring av och tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande, vara skriftliga och undertecknade av parterna. Beslut om ändringar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens och riktlinjens huvudsakliga innehåll, exempelvis anpassningar till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan hanteras på tjänstemannanivå. Ändringen initieras och godkänns då av Västra Götalandsregionens hälso och sjukvårdsdirektör och direktören på VästKom efter förankring i Vårdsamverkan Västra Götaland och sedvanlig förankring i respektive huvudmannaled. Dessa ändringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen. 9. Avvikelser Avvikelser från åtagande enligt denna överenskommelse hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Tvist Tvist mellan parternas tolkning av överenskommelsens innebörd ska hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Det innebär att tvist i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt inom vårdsamverkan

189 Förslag Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård 189

190 Förslag Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande... 5 Planering inför utskrivning... 6 Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd... 8 Meddelande om utskrivningsklar... 9 Kallelse till samordnad individuell planering Information vid utskrivning Upprätta eller uppdatera SIP Följa upp SIP Avsluta SIP

191 Förslag Om riktlinjen Riktlinjen för utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård grundar sig i överenskommelsen mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Riktlinjen gäller för samtliga kommuner i Västra Götaland och hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Västra Götalandsregionen samt vårdgivare som respektive parter har avtal med. Riktlinjen är övergripande och utgår från gällande lagar och Socialstyrelsens föreskrifter. Varje vårdgivare har ansvar för att upprätta lokala rutiner för säker tillämpning av riktlinjen. Det fastställda IT-stödet och Nationell Patientöversikt med tillhörande rutiner ska användas. Vårdval och den enskildes rätt att välja vårdcentral och/eller rehabiliteringsenhet ska beaktas. Avvikelser Om riktlinjen inte följs är varje anställd som är delaktig i eller berörd av planeringen skyldig att rapportera avvikelsen. Respektive vårdgivares riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering gäller. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda parter har olika verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall då riktlinjen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser, samverkan och hur frågor ska lösas mellan vårdgivarna, ska problem i första hand lösas av verksamhetschef eller motsvarande. Avvikelser i samverkan ska hanteras enligt gällande hälso- och sjukvårdsavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

192 Förslag In- och utskrivningsprocessen För en trygg, säker och effektiv in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är det gemensamma ansvaret beskrivet i varje processled av utskrivningsprocessen. Samtycke In- och utskrivningsprocessen förutsätter samtycke från den enskilde. Om samtycke till samordning och utbyte av information lämnas genomförs utskrivningsprocessen enligt denna riktlinje. Varje part måste förvissa sig om att samtycke har lämnats. När samtycke inte lämnas ansvarar respektive enhet för att dokumentera planerade insatser inom sitt ansvarsområde. Respektive part ansvarar också för att dokumentera att samtycke inte lämnats. Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut tillämpas regleringen i offentlighets- och sekretesslagen. (OSL 25 kap 13) 3 192

193 Förslag Vårdbegäran/Remiss Öppenvårdens ansvar När öppenvården initierar akut eller planerad inskrivning i slutenvård ska en remiss/vårdbegäran medfölja, sändas eller vidarebefordras till slutenvården. Denna remiss/vårdbegäran ska innehålla: - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget ansvar för läkemedelshanteringen/dosexpedierade läkemedel - den enskildes funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser - om fast vårdkontakt redan finns Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska sådan överföras skyndsamt. Uppmärksamma och efterfråga kompletterande information. Vid akut eller planerad inskrivning till slutenvården ska en vårdbegäran sändas till mottagande enhet om samtycke getts för detta och den enskilde är inskriven i den kommunala hälso- och sjukvården. Informera slutenvården om: - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget ansvar för läkemedelshanteringen/dosexpedierade läkemedel - den enskilde funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska sådan överföras skyndsamt. När det är relevant bör även socialtjänsten skicka vårdbegäran eller komplettera befintlig vårdbegäran med följande information: - kontaktuppgifter - pågående insatser - aktuell situation - annan relevant information 4 193

194 Förslag Inskrivningsmeddelande Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Meddela vald primärvårdsrehabilitering om inskrivningen. Skicka ett inskrivningsmeddelande inom 24 timmar efter att behandlade läkare bedömt att den enskilde kan ha behov av insatser efter utskrivning. Om bedömningen sker i ett senare skede i vårdförloppet ska ett inskrivningsmeddelande även då skickas inom 24 timmar efter att bedömningen gjordes. Ett inskrivningsmeddelande ska skickas även om den enskilde redan har en samordnad individuell plan. Efterfråga samtycke från den enskilde och meddela det till berörda enheter. Om inte samtycke ges ska berörda enheter meddelas detta. Samtycke ska inhämtas för att kunna påbörja planeringen som löper fram till den enskilde är utskriven, och för att kunna meddela berörda enheter inskrivningsorsak. Samtycke behöver inte hämtas från den enskilde för att skicka ett inskrivningsmeddelande utan inskrivningsorsak. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla: - namn och personnummer - i vilken kommun den enskilde är folkbokförd - vilken vårdcentral den enskilde är listad på och/eller - vilken specialistmottagning den enskilde har sin pågående behandling vid - preliminärt datum för utskrivning Inskrivningsorsak ska meddelas i anslutning till inskrivningsmeddelande om den enskilde samtycker till det. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Kontakta berörd enhet i slutenvården. Ta emot och meddela berörda aktörer inom kommunen. Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Ta emot och meddela berörda aktörer inom kommunen

195 Förslag Planering inför utskrivning Planering inför utskrivning görs kontinuerligt, medan den enskilde är kvar på sjukhuset, för att säkra en trygg och säker utskrivning. Planeringen pågår från det att inskrivningsmeddelande skickats till den enskilde är hemma och ska säkra att den enskildes behov av vård och omvårdnad är omhändertagna fram tills den samordnade individuella planen görs. Det är under planering inför utskrivning som de olika aktörerna tillsammans säkrar att de mottagande enheterna är beredda vid själva utskrivningen. Om den enskilde inte har behov av samordnade insatser efter utskrivningen ska planeringen inför utskrivning ändå säkra en trygg utskrivning mellan de enheter som behöver vara involverade. Den enskilde har under planeringen rätt att bli informerad om sin rätt att ansökan om SoLinsatser av socialtjänsten. Beroende på den enskildes behov och omfattningen av förändring som krävs efter utskrivning kommer planeringen inför utskrivning att se olika ut. Öppenvårdens ansvar När fast vårdkontakt är utsedd kontaktar denne den enskilde eller dess företrädare, berörda enheter och, om den enskilde vill det, dess närstående för samordning och planering utan dröjsmål. Påbörja utredning av insatser utifrån den enskildes behov. Om samordnade insatser behövs: komma överens med den enskilde och berörda enheter om lämplig tidpunkt för samordnad individuell planering. Komma överens om vem av de fasta vårdkontakterna som är huvudansvarig om det finns flera. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Slutenvårdens ansvar Utreda och fastställa fortsatta behov av hälso- och sjukvård. Om behov av rehabiliterande insatser i öppenvård finns ska den enskilde tillfrågas om vilken rehabiliteringsenhet hen väljer/har valt. Involvera den enskilde och/eller närstående. För enskilda som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård ska ansvarig chefsöverläkare medverka i samordning och planering med samtliga berörda enheter. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Kommunala hälso- och Påbörja utredning av insatser utifrån den enskildes behov

196 Förslag sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Informera om socialtjänstens insatser. Ta emot eventuell ansökan från den enskilde, utreda och bedöma behov av bistånd enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter

197 Förslag Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd Öppenvårdens ansvar Verksamhetschef ansvarar för att fast vårdkontakt utses. Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt kan denne fortsätta att vara det. Om det finns fler än en fast vårdkontakt ska dessa samverka och samordna sina insatser. Meddela kontaktuppgifter till fast vårdkontakt till berörda enheter utan dröjsmål. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar 8 197

198 Förslag Meddelande om utskrivningsklar Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Behandlande läkare bedömer att den enskilde inte längre har behov av den slutna vårdens resurser. Därefter meddelar slutenvården omgående berörda enheter att den enskilde är utskrivningsklar. Slutenvården säkrar att nödvändig information är överförd till berörda enheter, och att den enskilde är informerad. Se vidare under avsnitt Information vid utskrivning. För enskilda som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV): Chefsöverläkaren ansvarar för att underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård så snart som möjligt (7 a LPT), om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar 9 198

199 Förslag Kallelse till samordnad individuell planering Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Mötestid för samordnad individuell planering (SIP) anpassas efter patientens behov och kan med fördel bestämmas under i planeringen inför utskrivning. Kallelse kan skickas innan meddelande om utskrivningsklar och SIP-mötet kan genomföras redan på sjukhuset. Det vanligaste är dock att SIP-mötet genomförs när den enskilde är utskriven från slutenvården, och att kallelsen skickas av öppenvården efter slutenvårdens meddelande om utskrivningsklar. Den enskilde ska ha lämnat samtycke till att kallelse skickas. Öppenvårdens ansvar Ska skyndsamt skicka kallelse till samordnad individuell planering (SIP) till den enskilde och berörda enheter, senast tre kalenderdagar efter att slutenvården skickat meddelande om utskrivningsklar. Om den enskilde har flera fasta vårdkontakter ska dessa samverka och besluta vem av dem som ansvarar för att kalla till en samordnad individuell planering. Endast en fast vårdkontakt kallar till samordnad individuell planering. Kallelsen ska ange: - vem planeringen gäller för - syfte och vilka frågor som ska tas upp - vem som är sammankallande - vilka som är kallade och inbjudna - tid, plats och mötesform För enskilda som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a lagen om psykiatrisk tvångsvård och 12 a lagen om rättspsykiatrisk vård. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar

200 Förslag Information vid utskrivning Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård. Information vid utskrivning ska skickas till alla enheter som fått inskrivningsmeddelande och andra berörda enheter som har betydelse för fortsatt vård, stöd och omsorg. All dokumentation ska vara klar och överförd till berörda enheter innan den enskilde skrivs ut från slutenvården även om inget samtycke till samordnad individuell planering har getts. Nödvändig information som ska lämnas är: - epikris/slutanteckning - remiss där det fortsatta vårdbehovet framgår - läkemedelslista och läkemedelsberättelse - hälso- och funktionstillstånd för den enskilde vid in- och utskrivning - den enskildes upplevelse av sitt hälsotillstånd - riskbedömningar - vårdsammanfattning - redogörelser för komplikationer och avvikelser under vårdtiden - arbetsförmåga (om relevant) Nödvändiga läkemedel, specifikt förbandsmaterial och nutritionsprodukter ska vara tillgängliga och säkrade för de dygn som krävs för en kontinuitet i behandlingen efter utskrivning. Recept ska vara utfärdade enligt gällande regionala medicinska riktlinjer för Västra Götalandsregionen. Nödvändiga hjälpmedel och medicinskteknisk utrustning ska vara tillgängliga och säkrade för den enskilde efter utskrivning. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och Den enskilde ska ha fått muntlig och skriftlig information och en genomgång av: - läkemedelslista och läkemedelsberättelse - hantering av hjälpmedel - en sammanfattning av den vård och behandling som getts under vårdtiden - vad den enskilde ska göra vid försämring - fast vårdkontakt i öppenvården Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut

201 Förslag sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård. Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård

202 Förslag Upprätta eller uppdatera SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Öppenvårdens ansvar Den fasta vårdkontakten ansvarar för att en SIP upprättas eller uppdateras och dokumenteras i samverkan med berörda enheter och den enskilde. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Primärvårdsrehabiliteringen ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Fasta vårdkontakten ansvarar för att SIP:en är delgiven och överlämnad till den enskilde. Slutenvårdens ansvar Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. För öppen psykiatrisk eller rättspsykiatrisk tvångsvård enligt 7 och 7 a LPT och 12 a LRV ska samordnad plan upprättas av chefsöverläkaren, om en bedömning finns om att den enskilde är i behov av insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Den samordnade planen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för insatserna. Den samordnade planen är upprättad när den har justerats av enheterna. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå

203 Förslag Följa upp SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Öppenvårdens ansvar Fasta vårdkontakten har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Fasta vårdkontakten deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Slutenvårdens ansvar Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet

204 Förslag Avsluta SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Den samordnande planeringen avslutas när den enskildes mål är uppfyllda, när den enskilde inte längre har behov av insatser som behöver samordnas eller om den enskilde drar tillbaka sitt samtycke. Varje huvudman ansvarar för att dokumentera avslutet. Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak

205 Dnr 0481/17 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Motion om allmänhetens frågestund med plats i talarstolen - Eva Öhlin (O) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om allmänhetens frågestund. Sammanfattning av ärendet Eva Öhlin (M), numera (O) inkom den 15 juni 2017 med en motion om allmänhetens frågestund. Motionären yrkade på en utredning huruvida allmänheten skulle få ställa frågorna på allmänhetens frågestund, på kommunfullmäktiges sammanträden, i talarstolen eller ej. Beskrivning av ärendet Eva Öhlin (M), numera (O) inkom den 15 juni 2017 med en motion om allmänhetens frågestund. Motionären yrkade på en utredning huruvida allmänheten skulle få ställa frågorna på allmänhetens frågestund, på kommunfullmäktiges sammanträden, i talarstolen eller ej. Motionärens yrkande var att kommunstyrelsen skulle utreda frågan. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunfullmäktiges presidium för beredning. Kommunfullmäktiges presidium konstaterar att anledningen till att frågeställare anvisats mikrofon i bakre delen av salen har varit hänsyn till frågeställaren. Efter tidigare dialog med gruppledare från samtliga partier har man konstaterat att det kanske skulle ha en hämmande effekt på antalet frågor och på antalet frågeställare om man på allmänhetens frågestund skulle behöva gå upp i talarstolen, framför hela kommunfullmäktige, för att ställa sin fråga. Kommunfullmäktiges presidium har nu, utifrån ovannämnda motion, på nytt ställt frågan till gruppledarna och konstaterar att bedömningen är densamma som tidigare varför ingen ytterligare utredning behöver göras och motionen föreslås därför avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige Motion STENUNGSUNDS KOMMUN För kommunfullmäktiges presidium Jan Glimstedt Ordförande i kommunfullmäktige 205

206 206

207 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Diarienummer 0481/17 Motion om allmänhetens frågestund med plats i talarstolen - Eva Öhlin (M) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunfullmäktiges presidium för beredning. Sammanfattning av ärendet Eva Öhlin (M) inkom den 15 juni 2017 med en motion angående allmänhetens frågestund med plats i talarstolen. Motionären yrkar att en utredning ska utföras angående om allmänheten ska få ställa sina frågor från talarstolen på kommunfullmäktiges sammanträden. Beslutsunderlag Motion Vid protokollet Mia Skytt Justeringsdatum Ordförande Jan Glimstedt (L) Justerare Lars-Ebbe Pettersson (S) Thomas Danielsson (C) 207

208 16 Tjänsteskrivelse Dnr 0024/18 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Oavslutade motioner och obesvarade revisionsrapporter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige notera informationen om oavslutade motioner och obesvarade revisionsrapporter - förstudier. Sammanfattning av ärendet I arbetsordningen för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarna framgår att de motioner som inte är färdigberedda ska redovisas på kommunfullmäktige i april och oktober varje år. Sektor stödfunktioner har sammanställt en förteckning över oavslutade motioner och kommunfullmäktiges presidium har tagit del av den. I sammanställningen har förvaltningen valt att lägga med obesvarade revisionsrapporter. En motion ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sammanställning STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson sektorchef Vidare Kommunfullmäktige 208

209 Agneta Dejenfelt SAMMANSTÄLLNING ÖVER OAVSLUTADE MOTIONER Ärende Anmäld KF/KS Dnr Uppdrag Motion Redovisas inom ett år om inte annat beslut finns. Motion - Fria bad för pensionärer i kommunens simhall - Eva Öhlin (O) Motion- förtroendevaldas arbetsmiljö - Linda-Maria Hermansson (C) Thomas Danielsson (C) Motion allmänhetens frågestund med plats i talarstolen Eva Öhlin (M) Motion - trä som byggnadsmaterial vid ny-, tilloch ombyggnad av kommunala byggnader - Linda-Maria Hermansson (C) Thomas Danielsson (C) Motion Näringsriktig mat till äldre som bor hemma Lena Hedlund (KD) Motion - Utöka och bredda kulturskolans verksamhet - Lisbeth Svensson (L) Motion om hastighetsbegränsning och övergångställe på Göteborgsvägen utanför Montessoriskolan - Birgit Lövkvist (v) och Jan Alexandersson (v) Anmäld KF KF Anmäld KF KF / /17 Kommunstyrelsen /17 Till KFP för beredning KS KF Anmäld KF Anmäld KF Anmäld KF Motionen inkom KF Inkommen skrivelse för kännedom?? Återremiss KF Harmoniera med beredningen Miljöoch fysisk planerings yttrande över Hastighetsplan. Återremiss SBU I avvaktan på att hastighetsplanen antagits i kommunfullmäktige. Återremiss barnkonsekvensanalys Återremiss Återremiss TSVFS 1988:17 samt ordentlig bka. 0473/17 Kommunstyrelsen 0359/17 Beredningen Vuxna och äldre Anstånd till KS KF /17 Kommunstyrelsen 0197/14 Kommunstyrelsen SAMMANSTÄLLNING ÖVER OAVSLUTADE REVISIONSRAPPORTER OCH FÖRSTUDIER Ärende Anmäld KF/KS Dnr Uppdrag Revisionsrapport angående Anmäld KF 0834/17 Kommunstyrelsen KF granskning av gymnasieskolans verksamhet

210 210

211 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0603/16 Slutrapport - intern kontroll 2017 kommunstyrelsen - sektor stödfunktioner Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta godkänna Slutrapport - intern kontroll 2017 kommunstyrelsen sektor stödfunktioner. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen antog en intern kontrollplan för Planen följs upp två gånger per år med en delredovisning i augusti och en slutrapport i december. Resultatet av uppföljningen i augusti kan komma att påverka nästkommande års val av internkontrollområden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutrapport intern kontroll 2017 kommunstyrelsen Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 211

212 Tjänsteskrivelse Dnr 0603/16 Agneta Dejenfelt Till kommunstyrelsen Slutrapport - intern kontroll kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna Slutrapport - intern kontroll kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen antog en intern kontrollplan för Planen följs upp två gånger per år med en delredovisning i augusti och en slutrapport i december. Personal- och ekonomiutskottet, Samhällsbyggnadsutskottet och Bildnings- och socialutskottet har nu behandlat slutrapporten inom sina respektive kompetensområden och föreslår kommunstyrelsen besluta godkänna densamma. Som ett resultat av 2017 års granskningar finns följande områden med även i 2018 års internkontrollplan: Risk att omsättning av personal inom IFO inte minskar, Risk att fakturering inte sker av kommunala tjänster och Risk vid kontanthantering. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har det övergripande och yttersta ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsens system för intern kontroll inkluderar organisation, risk- och väsentlighetsbedömning, internkontrollplan och rapportering av utförda kontroller. Kommunstyrelsen beslutade anta en intern kontrollplan för 2017 med 14 identifierade riskområden: 1. Risk att tilläggsbelopp inte kan kopplas till enskild elev i enlighet med författningarna. (Sektor Utbildning) 2. Risk att delegationsbeslut inte redovisas. (Sektor stödfunktioner) 3. Risk att information om barns allergier inte kommer måltid till kännedom. (Sektor stödfunktioner) 4. Risk att platsinnehavare inte betalar förskolefakturor. (Sektor Utbildning) 5. Risk att nya riktlinjer och schablontider inte implementeras. (Sektor Socialtjänst) 6. Risk att omsättning av personal inom IFO inte minskar. (Sektor Socialtjänst) 7. Risk att bevakning av avtal inte fungerar. (Samtliga sektorer) 8. Risk att fakturering inte sker av kommunala tjänster. (Sektor Stödfunktioner) 9. Risk att statsbidrag för flyktingverksamhet inte fördelas dit kostnaderna uppstått. (Samtliga sektorer) 10. Risk att upphandling sker utanför ramavtal. (Sektor Stödfunktioner) 11. Risk att kommunen inte erhåller ersättning för uthyrning av konferenslokaler. (Sektor Utbildning) 12. Risk att tidsplan för planarbete inte hålls. (Sektor Samhällsbyggnad) 13. Risk vid kontanthantering på cafét i Nösnäsgymnasiet. (Sektor Utbildning) 14. Risk att utebliven städning skapar spridning av smitta. (Sektor Stödfunktioner 212

213 Område 2, 9, 10 och 12 fanns med redan i 2016 års interkontrollplan men finns med även 2017 för ytterligare fördjupning och åtgärder. Område 10 har funnits med de tre senaste åren. Som ett resultat av granskningen i augusti finns nedanstående områden med även i 2018 års internkontrollplan: 6. Risk att omsättning av personal inom IFO inte minskar. 8. Risk att fakturering inte sker av kommunala tjänster. 13. Risk vid kontanthantering (förra året endast på cafét i Nösnäsgymnasiet). Två av 2017 års internkontrollområden var inte granskade vid delredovisningen i augusti och kunde därför inte påverka internkontrollplan för Områdena var 1 och 11. Resultatet av granskningen för område 1; Risk att tilläggsbelopp inte kan kopplas till enskild elev i enlighet med författningarna (Sektor Utbildning) blev att sektorn konstaterar behovet av att tydligare kunna se kopplingen mellan insats och barn/elev. Sektorn kommer att förtydliga/säkerställa skriftliga rutiner för ansökan, planering och utvärdering. Resultatet av granskningen för område 11; Risk att kommunen inte erhåller ersättning för uthyrning av konferenslokaler. (Sektor Utbildning), blev att sektorn måste dokumenterar sina rutiner och att dessa efterlevs. Detta kontrollområdet tangerar ett av de kontrollområden som finns med även 2018, nämligen Risk att fakturering inte sker av kommunala tjänster, vilket innebär att bevakning av området kommer att ske även Förvaltningen konstaterar att tre av områdena som inte följer med i 2018 års internkontrollplan förutsätter en bra implementering i samband med införande av nytt diarie- och ärendehanteringssystem. Områdena är 2, 7 och 10. Ett antal riskområden förutsätter att framtagna skriftliga rutiner implementeras på ett bra sätt, nämligen område 4, 5, 9 och 12. Slutrapporten har behandlats av samtliga utskott. Beslutets konsekvenser för barn Internkontrollen och dess uppföljning innebär att riskområden som eventuellt berör barn identifieras och utvecklingsområden och/eller utvecklingsbara rutiner arbetas fram för att förhindra att området betraktas som ett riskområde i framtiden. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Internkontrollen och dess uppföljning i sig påverkar inte ekonomi och finansiering. Däremot är en del av ambitionen med internkontrollen att undvika negativa ekonomiska konsekvenser och risker. Verksamhetsmässiga konsekvenser Granskningen i sig innebär inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Däremot kan genomförandet av föreslagna förbättringsområden ge verksamhetsmässiga konsekvenser såtillvida att skriftliga rutiner upprättas och att undvikande av riskområden säkerställs. Juridiska bedömningar Internkontrollen är ett bra sätt att arbeta med risk- och sårbarhet. Bifogas Personal- och ekonomiutskottet Bildnings- och socialutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Tjänsteskrivelse Slutrapport intern kontroll

214 STENUNGSUNDS KOMMUN Kicki Nordberg Kommunchef Anette Oscarsson sektorchef stödfunktioner 214

215 m STENUNGSUNDS KOMMUN Slutrapport - intern kontroll 2017, kommunstyrelsen Sektor Utbildning Riskområde 1 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att tilläggsbelopp inte kan kopplas till enskild elev i enlighet med författningarna Kontroll av utbetalningar Stickprov 2 gånger/år SC för Utbildning 3 x 4 =12 Tidsplan: Kontroll per 15 oktober och slutredovisning i december. Handläggare: Chef administration och utveckling Marcus Larsson, utredare Gunilla Forsell och ekonom Anna Heed Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp ska, enligt skollagen, lämnas för barn och elever som 1. har ett omfattande behov av särskilt stöd, 2. ska erbjudas modersmålsundervisning, eller 3. deltar i lovskola. Tilläggsbeloppet för en barn/elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Det är inte förskolan/skolan som får tilläggsbeloppet utan barnet/eleven. Dvs tilläggsbeloppet ska kunna kopplas till enskild elev. Resultat Hantering av tilläggsbelopp En arbetsgrupp bestående av cheferna inom Barn och elevhälsan, och en skolsköterska samlar in och bereder underlag för beslut om tilläggsbelopp. Berörd skolpsykolog, och vid behov läkare, yttrar sig innan beslut fattas av cheferna. I ansökan från rektor eller förskolechef biläggs en övergripande plan på hur tilläggsbeloppet ska användas. Elevens eventuella åtgärdsprogram innehållande en redogörelse för hur skolan har arbetat med särskilt stöd och extra anpassning för eleven bifogas också. Rektor/förskolechef beskriver i ansökan vilka åtgärder som ska genomföras med tilläggsbeloppet. Om tilläggsbelopp blivit beviljat tidigare redovisas en redogörelse för insatta åtgärder och uppnått resultat Resultat För stickprov har fem kommunala enheter slumpmässigt valts ut; Tre grundskolor och två förskolor samt ett fritidshem. Från enkäter och samtal har följande framkommit: Tilläggsbeloppet har till största delen använts till personalkostnader men en mindre del av pengarna har, på vissa skolor, använts till material och hjälpmedel för elever. Det vanligaste materialet/hjälpmedlet är surfplattor men också bildstöd, egna böcker och annat pedagogiskt material. Det förekommer också att tilläggsbeloppet använts till handledning för lärare, habilitering och logoped till elev. Den extrapersonal som har anställts för tilläggsbeloppet har bestått av flera olika yrkeskategorier ex. lärare, speciallärare, förskollärare, barnskötare fritidspedagoger och assistenter. Oftast används inte personlig assistent/lärare till enskild elev med beviljat tilläggsbelopp utan man använder resursen mest till att dela grupper. Det blir då fler vuxna i gruppen vilket innebär att personalen får mer tid till elevgrupperna totalt och särskilt till eleven med beviljat tilläggsbelopp enligt 215

216 rektorerna och förskolecheferna. I vissa fall har skolan anställt extrapersonal på mer tid än tilläggsbeloppet har finansierat. Då har tilläggsbeloppet delfinansierat behovet och skolan har finansierat återstående kostnad. Schemaläggningen av extrapersonalen följer schemat för eleven som har beviljats tilläggsbelopp i så många timmar som pengarna räcker till. Ingen schemaläggning av extrapersonal har förekommit utanför den specifika elevens schema från dessa fem skolor. Det förekommer personligt stöd och hjälp till elever med beviljat tilläggsbelopp vid några få tillfällen under veckan på vissa skolor/förskolor/fritidshem men detta är en mindre del av tiden/kostnaden för personal som finansieras av tilläggsbeloppet. Vid ett tillfälle har pengarna använts till att göra en mindre undervisningsgrupp där eleven med tilläggsbelopp ingår som en av flera elever. Åtgärd Sektorns bedömning är att man tydligare bör kunna se kopplingen mellan insats och barn/elev. Sektorn kommer därför att förtydliga/säkerställa sina skriftliga rutiner för ansökan, planering och utvärdering. Ansökan sker två ggr/år och ambitionen är att detta ska vara klart till nästa ansökningstillfälle i maj Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan men det förutsätter att skriftliga rutiner förtydligas

217 Sektor Stödfunktioner Riskområde 2 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att delegationsbeslut inte redovisas Kontroll av anmälda beslut Frågeställning till sektorer vilka delegationsbeslut som tagits under viss period. Därefter kontrollera anmälda beslut till KS. SC för Stödfunktioner 3 x 3 = 9 Tidsplan: Mätning i augusti för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Kanslichef Doris Eliasson och kommunsekreterare Richard Brown års internkontroll åtgärdsförslag: Utbildningsinsatser i delegationsordningen och den praktiska hanteringen kring densamma bör fortsätta och intensifieras/struktureras under 2017 för framförallt sektor utbildning och sektor socialtjänst men också för sektor stödfunktioner och sektor samhällsbyggnad. Detta för att tillse att delegationsbeslut anmäls och att de anmäls varje månad. Kansliet behöver regelbundet aktualisera dokumentet Namnförteckning över delegationsordningens delegater bilaga 1!. Uppföljning av 2016 års åtgärdsförslag och resultat Det är svårt att utvärdera vilka beslut som fattats kontra anmälts utan alltför stor arbetsinsats eftersom dessa beslut många gånger inte hålls i samlad form. Kansliet har därför valt insatser enligt nedan för att fortsättningsvis säkerställa anmälan av delegationsbeslut. Resultat 2017 Under 2017 har anmälda delegationsbeslut januari juli stämts av mot befintlig delegationsordning. Det är rimligt att anta att fler delegationsbeslut fattats men att anmälan inte skett. För att säkerställa att anmälningar av delegationsbeslut och uppdatering av namnförteckning över delegater sker har ny rutin införts från augusti Ansvarig person på Kansli skickar påminnelser till verksamheters kontaktpersoner om att delegationsbeslut ska redovisas samt att namnförteckning av delegater ska uppdateras. Under vår och sommar 2017 har informations- och utbildningsinsatser gjorts vad avser delegationsordningen och den praktiska hanteringen av denna. Specifik information har getts till utvalda verksamheter på samhällsbyggnad där Kansli såg en låg andel anmälda beslut. Kansli har därutöver haft en omfattande utbildning kring ärendeprocess, där bl a delegationsordning ingått, för verksamheten socialtjänst. Sektor utbildning och sektor stödfunktion har haft viss information under våren Under hösten har arbetat med att informera respektive sektor om rutiner kring anmälan av delegationsbeslut fortsatt. Kansliet har under hösten fortsatt med att föra statistik över anmälda delegationsbeslut per sektor. Det är fortfarande rimligt att anta att fler delegationsbeslut fattats men att anmälan inte skett. Åtgärd I det nya diarie- och ärendehanteringssystemet som införs våren 2018 finns det stöd för att digitalt skriva delegationsbeslut. Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan men det förutsätter att det nya diarie- och ärendehanteringssystemet fungerar gällande digitalt skrivna delegationsbeslut

218 Sektor Stödfunktioner Riskområde 3 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att information om barns allergier inte kommer måltid till kännedom Kontroll av rutin Stickprov av när inkomna intyg inkommit 2 gånger per/år SC för Stödfunktioner 4 x 2 = 8 Tidsplan: Genomgång av avvikelserapportering i mars och augusti för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Funktionschef Måltid Anna Wejdin. Resultat Befintlig kontrollorganisation Måltid producerar inte specialkost utan ett skriftligt intyg. Skriftlig rutin för inlämnande av intyg finns. Måltid har skriftliga rutiner och arbetsformer för produktion av specialkost. När Måltid tillverkat och märkt upp specialkosten lämnas ansvaret över till skolan/förskolan. Innehållsförteckning över innehåll i dagens mat följer alltid med när maten levereras. Maten serveras av Måltid och specialkost finns vid speciellt anvisat bord/skåp. Måltid har, även här, väl utbyggda interna skriftliga rutiner. På produktionskök Nösnäs finns en samordnare för allergikost för skolorna. När det gäller förskolornas mottagningskök är Getskärs förskola samordnare. Frågor gällande allergikost hanteras uteslutande på Nösnäs. Får någon fel kost, trots intyg, sker alltid avvikelserapportering. Det händer ytterst sällan men om det skulle hända skulle en förklaring kunna vara att skriftlig rutin inte varit känd hos t.ex vikarierande personal. Rutinen för avvikelserapportering är skriftlig och enhetlig och formuläret för detta återfinns sedan juni 2017 också på intranätet. Ifyllt formulär skickas via mail till ansvarig teamledare för specialkost samt ansvarig verksamhetschef måltid som tar kontakt med ansvarig enhetschef samt personal i det kök från vilken rapporten inkommit. Vid behov kontaktas även pedagoger och föräldrar. Personalen på skola/förskolas informeras kontinuerligt om gällande rutiner, senast via mail i juni 2017, och vid allergiträff med teamledare specialkost 1 ggr per år. På denna träff stäms gamla allergilistor av mot nya intyg. Måltidspersonal och teamledare från berörda skolor, förskolor och äldreboende deltager. Åtgärd Våren 2017 upprättades en ny vikariehandbok. Vikariehandboken togs i bruk i juni Vikarieintroduktion sker kontinuerligt men en större vikarieutbildning sker 2 ggr per år. Nästa utbildning sker våren 2018 och det är vikariesamordnaren som är ansvarig för detta. Som en del av åtgärdspaketet hölls i maj 2017 en allergikurs för samtlig personal och inbjudna vikarier. En fördjupningskurs för kockarna i tillagningsköken har hållits i september Inga ytterligare åtgärder behöver vidtagas. Risk att information om barns allergier inte kommer Måltid till kännedom är minimal. Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan

219 Sektor Utbildning Riskområde 4 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att platsinnehavare inte betalar förskolefakturor. Kontroll av fakturor Stickprov av fakturor 2 gånger/år SC för Utbildning 2 x 3 = 6 Tidsplan: Stickprov i april och oktober för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Chef administration och utveckling Marcus Larsson, utredare Gunilla Forsell och ekonom Anna Heed. Resultat Kontrollen har omfattat rutiner och stickprov av obetalda fakturor för att säkerställa att risken att kommunen inte erhåller erforderliga betalningar minimeras. Sedan hösten 2016 utförs faktureringsprocessen på entreprenad av SOLTAK AB, vilket innebär att kommunen har en begränsad externkontroll av SOLTAK AB:s processer runt fakturahantering. Rutiner fakturering inom förskola och fritids Grunden för fakturaunderlaget finns i verksamhetssystemet Procapita där uppgifterna runt barn och föräldrar finns. Avgörande för fakturaunderlagets korrekthet är att barnen har rätt schema inlagt och att föräldrar har registrerat rätt inkomst. Vidare ser processen ut som följer: 1. Den förste i varje månad skapas en debiteringsfil, innehållande underlag för fakturering av barnomsorgsavgifter från systemet Procapita. 2. När debiteringsfilen är skapad gör förskolans administration en avstämning av data från Procapita och de uppgifter som kunden registrerat för att uppmärksamma avvikelser samt korrigera eventuella poster. 3. När filen är korrigerad och integrationen för faktureringen har körts i Procapita, meddelas SOLTAK via e-post, att förarbetet för faktureringen är klar. 4. Integrationsfilen exporteras via en integrationsmotor, som plockar upp filen och flyttas till rätt plats, så att SOLTAKs ekonomer kan läsa in den i Agresso. 5. När filen har gått iväg hanterar SOLTAK AB aktualiseringen av fakturan. Därmed går även ansvaret över till SOLTAK AB. 6. Enligt SOLTAKs rutiner så framställs fakturan med ett förfallodatum på 30 dagar. Därefter, om fakturan inte har betalats, skickas en påminnelse ut tidigast 10 dagar efter förfallodatum. Påminnelsefakturan har ett förfallodatum på 10 dagar, därefter går fakturan till inkassoföretaget Intrum. Under november och december 2016 har filer från Procapita omfattande fakturaunderlag skickats till SOLTAK från Förskolans administration. Internkontrollsansvariga har begärt ut uppgifter från SOLTAK på obetalda fakturor som härrör till motsvarande period. Av materialet framgår att 48 stycken är obetalda. Stickprovskontroll har genomförts på cirka 20 % av de obetalda fakturorna. Under oktober 2017 har filer från procapita omfattande fakturaunderlag skickats till SOLTAK från Förskolans administration. Internkontrollsansvariga har begärt ut uppgifter från SOLTAK på obetalda fakturor som härrör till motsvarande period. Av materialet framgår att ca 30 stycken är obetalda. Uppföljning av de tidigare stickproven har genomförts. där 5 av 10 fakturor fortfarande var obetalda. I ekonomisystemet kan kommunen följa de förfallna fakturorna. Kommunen kan inte utläsa eller kontrollera när i tid SOLTAK skickar iväg påminnelsefakturor. Kommunen ser när ärendet/fakturan lämnas över till inkassoföretaget Intrum. Det ser ut som att ärenden med olika förfallodatum lämnats över till Intrum vid samma tidpunkt, vilket skulle kunna bero på att SOLTAK inte följer rutinen enligt punkt 6 ovan Åtgärd Kommunstyrelsen kommer att anta riktlinjer för kravhantering som tydliggör processen för krav. Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan. Kommunstyrelsen antog riktlinjer för kravhantering som tydliggör processen för krav

220 Sektor Socialtjänst Riskområde 5 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att nya riktlinjer och schablontider inte implementeras. Kontroll av antal timmar i förhållande till brukare per månad. Mätning varje månad SC för Socialtjänsten 2 x 3 = 6 Tidsplan: Kontinuerlig mätning för delredovisning i augusti och slutredovisning i december Handläggare: Sektorchef Camilla Blomqvist, verksamhetschef Hemtjänst, Bistånd, Personlig assistans Cecilia M alm Resultat: Sektor socialtjänst mäter antal hemtjänsttimmar i förhållande till brukare varje månad. Stenungsunds utfall är högre än snittet i Sverige. Sektorn har tagit fram nya riktlinjer och schablontider vilket bland annat innebär en metod för rättssäkra bedömningar och med information om vad brukare kan få hjälp till och hur lång tid det får ta. För att underlätta implementering har förvaltningen har tagit fram en handlingsplan med ett antal åtgärder som följs upp varje månad med såväl biståndshandläggarna på verksamhetsmöten som enskilda uppföljningar. Förvaltningen har skapat en struktur för att kunna följa upp både i grupp- och individnivå. Antalet timmar per brukare hade under januari och juli minskat med 2 timmar per brukare och månad. Under augusti december har antalet timmar per brukare ökat lite grand vilket innebär en sänkning med 1 timma per brukare och månad under hösten. Åtgärd Sektorn bedömer att inga ytterligare åtgärder behöver vidtagas. Sektorn kommer att göra en översyn av riktlinjerna och schablontiderna under våren Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan. Men det är angeläget att noga följa utvecklingen

221 Sektor Socialtjänst Riskområde 6 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att omsättning av personal inom IFO inte minskar. Kontroll av personalomsättning Mätning av personalomsättning 2 ggr/år SC för Socialtjänsten 2 x 3 = 6 Tidsplan: Mätning den 27 mars, 30 juni och 31 december för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Sektorchef Camilla Blomqvist. Resultat (Personalomsättningen för IFO gäller externa avgångar och tillsvidareanställda.). Enheten för ensamkommande barn finns inte med i siffrorna. jan-juni jan-dec ,98% 27,47% (Tjörn 34 % och Mölndal 31 %) ,22% 24,51% Personalomsättningen jämfört med samma period förra året har minskat med 2,96%. Omsättningen rör främst myndighetsutövning. Fler tjänster än tidigare är tillsatta och ansvarig enhetschef för barn och unga myndighetsdel beskriver att utgångsläget är bättre än tidigare. På vuxenenheten är en ny chef rekryterad och började arbeta med sin nya arbetsgrupp i juni. IFO befinner sig i en situation där krav ställs på verksamheten att säkerställa tillräckligt bra socialt arbete utifrån den budget som verksamheten har. Det innebär åtgärder för budget i balans samt arbete för att minska kostnader till budgetram Detta ställer mycket stora krav på ledning och medarbetare i verksamheten vilket kan tänkas påverka personalomsättningen. Den externa utredningen från Ernst & Young påtalar brister som verksamheten arbetar med vilket också är ansträngande för alla inblandade. Åtgärd Ernst & Young har gjort en utredning som redovisas ett antal åtgärdsförslag. Förslagen rör styrning och ledning ut i linjen för att säkerställa att de strukturer och beslut som finns följs. Flera av åtgärdsförslagen arbetar sektorn med i nuläget via aktiviteter som är kopplat till respektive åtgärdsområde. Varje åtgärdsområde har ansvariga personer och är tidsatta. Uppföljning görs på IFO ledningsgrupp samt sektorledning. Exempel på åtgärder som sektorn börjat arbeta med är bland annat: 1. Ökat stöd från ekonomienheten till ansvariga chefer och medarbetare inom IFO. 2. Tydliggörande av verksamhetens uppdrag och målsättningar för anställda. 3. Klargörande av vad det innebär att arbeta i en politiskt styrd organisation. Detta kontrollområde finns med även i 2018 års internkontrollplan

222 Sektor Stödfunktioner, Samhällsbyggnad, Utbildning och Socialtjänst Riskområde 7 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att bevakning av avtal inte fungerar. Kontroll av avtal Stickprov av avtal 2 gånger/år SC för samtliga sektorer 2 x 3 = 6 Tidsplan: Sektor stödfunktioner: Uppföljning under vår och höst för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Sektor utbildning: Uppföljning i september för slutredovisning i december. Sektor socialtjänst: Uppföljning under vår och höst för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Sektor samhällsbyggnad: Uppföljning i juni och november för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Sektor stödfunktioner: Kanslichef Doris Eliasson, Funktionschef Måltid Anna Wejdin, Funktionschef Fastighet Ingela Larsson, Enhetschef Upphandling Ida Sundvakt, Funktionschef Information Hanna Freij Sektor utbildning: Chef administration och utveckling Marcus Larsson, utredare Gunilla Forsell Sektor socialtjänst: Sektorchef Camilla Blomqvist och utvecklingsledare Anders Eggertsen. Sektor samhällsbyggnad: Utvecklingsledare Peggy Magnusson (i augusti)/utvecklingsledare Helena Franzén ( idecember). Resultat Kontrollmetod Identifiera vilka avtal som finns. Finns avtalen i avtalsdatabasen? Om de inte finns i avtalsdatabasen finns skriftliga rutiner för bevakning av avtal? Stickprov. Resultat Sektor stödfunktioner Funktion Kansli Funktion Måltid Funktion Fastighet Enhet Upphandling Funktion Information Samtliga avtal har förtecknats och följs upp två gånger per år för att säkerställa att uppsägning respektive förlängning av avtal sker enligt gällande förutsättningar. Nytt ärendesystem införs 2018 i vilket samtliga avtal kommer att läggas in och på så sätt säkerställa att påminnelse ges för att aktualisera uppdatering. Stickprovskontroller har genomförts men inget utgånget avtal har påträffats. Till dess att ny avtalsdatabas implementerats har skriftlig rutin för bevakning av avtal utarbetats. I princip samtliga avtal ingås via Upphandlingsenheten och bevakning sker där. Mycket få avtal i övrigt ex. licenser kostdataprogram, Skolmatsakademin eller direktupphandling Gröna Gårdar. Manuell hantering med skriftlig rutin som fungerar. Här återfinns hyresavtal och avtal för tillfälliga bygglov. Varje avtal har ett unikt nummer och bevakningen är knuten till uppsägningstiden för hyror och tillfälliga bygglov. Varje månad kontrolleras uppsägningstiderna och hyresgäster kontaktas för att stämma av om behov av lokalen kvarstår. Utifrån verksamhetens svar förlängs alternativt sägs hyresavtalet upp. För tillfälliga bygglov ansöks om förlängning dock som längst 15 år. Alla verksamhetsövergripande ramavtal hanteras via e-handelssystemet Winst och där finns en kontrollfunktion och rutin. Övriga avtal ägs av respektive verksamhet och inte Upphandlingsenheten. I samband med införandet av ett nytt Ärende- och diariehanteringssystem tillkommer en avtalsdatabas som Upphandlingsenheten bedömer är en förutsättning för denna avtalsbevakning. När avtalsdatabasen införs (under 2018) kommer skriftliga rutiner tas fram. Saknar i princip egna avtal. Sektor utbildning: Alla ramavtal som finns inlagda i Proccedos e-handelssystem Winst (systemet visar kommunövergripande ramavtal) har bevakning via systemet där mail går till en gruppmail (upphandling@stenungsund.se). Gruppmailen bevakas dagligen. Kommunen har idag avtalsdatabasen i LIS (befintligt ärendehanteringssystem) där påminnelser går till den som lagt in avtalet i systemet. Kontrollen är bristfällig idag vilket är känt. Därför är ett nytt ärendehanteringssystem, Evolution från EssVision, upphandlat och klart med start under Där finns en avtalsdel

223 Sektor socialtjänst Sektorn registrerar alla ingångna avtal som berör verksamheten (dvs. inte enskilda individer) i avtalsdatabasen i Lotus Notes. I avtalsdatabasen läggs en bevakning så att ansvarig för avtalet meddelas via e-post innan avtalet löper ut. Det fysiska avtalet sätts in i sektorns avtalspärm. Sektorn gick igenom samtliga avtal Rutinen fungerar väl och inga bekymmer hittades. Samtliga avtal som tecknats gällande enskilda individer har under våren gåtts igenom av ansvarig enhetschef och upphandlingsenheten. I något fall konstaterades att gängse upphandlingsregler skulle följas. Sektorn återfann någon köpt plats som inte upphandlats. Förvaltningen ska inte direktupphandla. Genomgången resulterade i en kostnadsminskning om kr per dygn. Sektor samhällsbyggnad Rutiner. I samband med intern kontroll har rutiner kring bevakning av avtal setts över. Många avtal som sektorn har ingått finns registrerade hos Sektor Stödfunktioner, upphandlingsenheten (Winst) exempelvis avtal om upphandlade konsultföretag hos verksamheterna Plan och Tekniska verksamheter. Dessa avtal bevakas av Sektor Stödfunktioner. Av andra avtal som bevakas av verksamheterna inom sektor samhällsbyggnad har flera lagts in i Lotus Notes avtalsdatabas. Avtalsdatabasen har bevakningsdatum för uppföljning/uppsägning och sektorn bedömer att de på detta vis har en fungerande kontroll på dessa avtal. Verksamhet Plan upprättar plankostnadsavtal som gäller under arbete med detaljplan och upphör att gälla när detaljplan antas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Bevakning av plankostnadsavtalet sker kontinuerligt under planarbetet. Samordnare på Idrott Anläggning bevakar alla avtal med föreningar. De förvaras i ordnad form och följs upp kontinuerligt. VA-enhetens avtal med abonnenter finns i ordnad form och förvaras i närarkiv. Stickprov. Verksamheten Mark Exploatering gjorde en kontroll kring ett ärende om Bevakning av byggnadsskyldighet samt att omvandling från hyresrätter till bostadsrätter inte sker. En automatisk avisering från avtalsdatabasen om att ett avtal ska bevakas inkom i juni. I aviseringen står att kontroll så att omvandling inte skett ska göras i fastighetsregistret. Ansvarig handläggare hade redan bevakat detta, omvandling till bostadsrätter hade skett och vite för detta har blivit inbetalt. Om inte omvandlingen redan hade upptäckts genom direktinformation till handläggaren så hade den upptäckts i samband med avisering. Ärendet är nu avslutat och bevakningen fungerade. På Bygglov kontrollerades slumpvis två stickprov på avtal som inte är placerade i någon avtalsdatabas. Det ena gäller Inera (ansökningsblanketter bygglov) och Regionarkivet (lagring av mikrofilmer). För Inera finns order/leveransbekräftelse med villkor för tjänsten) För Regionarkivet saknas avtal men lagring fungerar och faktura kommer årligen sedan mitten av 90-talet. Miljö och Hälsoskydd har ett avtal som inte är placerat i någon avtalsdatabas. Det gäller Ecos (Miljö och Hälsoskydds ärendehanteringssystem). För Ecos finns nyttjanderättsavtal respektive underhållsavtal som löper med en avtalsperiod per kalenderår. Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet med 12 månader i taget. Åtgärd Sektor stödfunktioner Samtliga funktioner inom sektor stödfunktioner, förutom Upphandlingsenheten, där för övrigt den största mängden avtal finns, har fungerande rutiner för avtalsbevakning. Upphandlingsenheten menar att det föreligger en stor risk att enheten inte säger upp och/eller förlänger avtal utanför ramavtal i tid men enheten ser med tillförsikt på införandet av den nya avtalsdatabasen vid årsskiftet. När avtalsdatabasen införs under 2018 kommer samtliga i kommunen gällande avtal att hanteras här. Sektor socialtjänst Sektorn har väl fungerande rutiner för allt som registreras i avtalsdatabasen. När det gäller avtal med enskilda individer styr lagstiftningen och upphandlingsenheten. När den nya avtalsdatabasen införs 2018 kommer samtliga avtal som idag återfinns i lotus notes att flyttas över dit. Alla avtal kommer läggas med bevakning och genomgång sker 1 gång/år. Sektor samhällsbyggnad Regionarkivet kontaktas under sommaren 2017 för att få ett avtal för lagring av mikrofilmer och kontrollera uppsägningstider med mera. Uppsägning av avtalet är aktuellt först när alla mikrofilmer är scannade och ett elektroniskt arkiv är på plats

224 Avtalet med Ecos kommer på sikt att sägas upp eftersom Miljö och Hälsoskydd har för avsikt att under 2018 upphandla ett nytt ärendehanteringssystem. I samband med övergång till Office 365, under våren 2018, påbörjas arbete med att se över rutiner och möjlighet att lägga in fler avtal i avtalsdatabas. Sektor utbildning: Kommunen har idag avtalsdatabasen i LIS (befintligt ärendehanteringssystem) där påminnelser går till den som lagt in avtalet i systemet. Kontrollen är bristfällig idag vilket är känt. Därför är ett nytt ärendehanteringssystem, Evolution från EssVision, upphandlat och klart med start under Där finns en avtalsdel. Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan men förutsätter driftsättning och implementering av ny avtalsdatabas i det nya diarie och ärendehanteringssysemet. Samtliga avtal förutsätts därefter matas in i databasen för bevakning

225 Sektor Stödfunktioner Riskområde 8 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att fakturering inte sker av kommunala tjänster. Kontroll av fakturor Stickprov 2 gånger/år på alla verksamheter SC för Stödfunktioner 2 x 3 = 6 Tidsplan: En kontroll på våren för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Enhetschef Ekonomi Roland Persson Kontrollmetod Vid konstaterande att beslutad kontrollmoment/kontrollmetod inte fungerar för att säkerställa att Stenungsunds kommun fakturerar det som ska faktureras, (Det går inte att hitta kommunala tjänster som inte blivit fakturerade genom kontroll av fakturor på utförda tjänster.) har riskområdet hanterats med följande kontrollmoment/kontrollmetod: 1. Fastställande av respektive sektors faktureringsområden. 2. Kontroll huruvida fakturering sker via ett försystem, såsom Procapita. 3. Fastställande huruvida det finns skriftliga rutiner för faktureringsområdet. 4. Säkerställande att eventuellt skriftlig rutin är känd av alla berörda. Resultat Vid undersökningen har 49 större faktureringsområden identifierats. Omfattningen på faktureringen på de olika områdena varierar mycket, beroende på vad fakturorna avser. Vissa områden faktureras löpande per månad, andra per kvartal och en del mer sällan. Likaså finns det stora skillnader i hur mycket som faktureras på de respektive områdena från mindre än 100 tkr till över 50 mkr. De faktureringsområden som fakturerar stora årsbelopp har normalt en mer frekvent fakturering än de som fakturerar mindre belopp. Undersökningen visar att det på många områden behövs skriftliga rutiner för faktureringen. Av de områden som saknar skriftliga rutiner är det bara ett fåtal som fakturerar via ett försystem. Åtgärd För att faktureringen ska fungera löpande är det viktigt att det finns skriftliga, väl kända rutiner. Det gäller i synnerhet när faktureringen inte sker via ett försystem. Skriftliga rutiner minskar risken för att faktureringen blir lidande vid ordinarie personals frånvaro eller när personer väljer att sluta sin tjänst. I de fall faktureringen sker via försystem bedöms risken för att fakturor missas som mindre men det är fortfarande viktigt att det finns enkla och tydliga rutiner för hur faktureringen ska ske. Av en rutin bör framgå vad som ska faktureras, vem som ska faktureras, när det ska faktureras och varifrån underlaget ska komma. Själva skapandet av fakturan behöver inte ingå i rutinen eftersom instruktioner för hur en faktura skapas finns att tillgå på Intranätet. Respektive verksamhet bör säkerställa att fungerande skriftliga rutiner finns för att undvika avbruten, försenad eller utebliven fakturering. Både de områden som fakturerar ofta och de som fakturerar mer sällan har behov av skriftliga rutiner. Detta kontrollområde finns med även i 2018 års internkontrollplan

226 Sektor Stödfunktioner, Samhällsbyggnad, Utbildning och Socialtjänst Riskområde 9 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att statsbidrag för flyktingverksamhet inte fördelas dit kostnaderna uppstått. Kontrollera rutiner och att insatser redovisas Kontrollera alla insatser SC för samtliga sektorer 3 x 2 = 6 Tidsplan: Kontroll under vår för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Integrationssamordnare Björn Wikman års internkontroll åtgärdsförslag: Under våren 2017 kommer förvaltningen se över fördelningen av schablonersättningen för nyanlända för att skapa en mer rättvisande fördelning då volymerna förändrats väsentligt sedan tidigare, ersättning till socialtjänst samt överförmyndarverksamheten efter att uppehållstillstånd givits till ensamkommande barn och ersättning för ensamkommande barn eftersom det nya ersättningssystemet förändrar dagens arbetssätt till stor del. Uppföljning av 2016 års åtgärdsförslag: Generellt är risken att statsbidrag fördelas till felaktig enhet/verksamhet mycket liten när det gäller flyktingverksamhet eftersom enheter och verksamheter själva söker sina bidrag. Vad som dock finns risk för, men som inte hanteras i riskbilden är huruvida alla statsbidrag faktiskt återsöks. Statlig ersättning för flyktingverksamhet är mycket komplex och det finns många undantag och specialregler. Detta är något som idag utreds på statlig nivå med målet att tydligt förenkla och minska antalet möjliga statliga bidrag i antal. Schablonersättning kommer att ersätta manuella återsökningar som görs idag. Detta kommer minska den administrativa bördan för kommunen. Resultat Under våren 2017 har förvaltningen sett över fördelningen av schablonersättningen för nyanlända. Bedömningen är att den ska kvarstå som idag. Under våren och sommaren 2017 har förvaltningen sett över ersättning till socialtjänst samt överförmyndarverksamhet efter att uppehållstillstånd givits till ensamkommande barn. Detta har skett samtidigt som ett helt nytt ersättningssystem har införts. Fördelningen av de nya schablonerna följer numera de kostnader som uppstår på ett mer rättvisande sätt. I och med det nya ersättningssystemet ersätts faktiska kostnader med schabloner som förenklar administrationen. Fördelningen mellan olika enheter blir dock mer central att följa. Förvaltningen kommer att följa detta för att säkerställa att ersättningen fördelas på ett rättvisande sätt. Detta är av vikt just nu då stora förändringar sker inom fältet ensamkommande flyktingbarn. Under hösten har kontroll gjorts och det kan konstateras att beslut följer enligt nedan gällande fördelning av schablon för ensamkommande barn: 1. När ett barn anvisas till kommun ansvarar administratör inom socialtjänsten för att kontrollera att den statliga dagsersättningen om 1 350/750 kronor/faktisk kostnad inkommer. Ersättningen ska bekosta boende (HVB-, stöd- eller eget boende). 2. När ett barn anvisas till kommun ansvarar administratör inom socialtjänsten för att kontrollera att den statliga ersättningen om kronor inkommer. De kronorna fördelas enligt nedan: Socialtjänsten: kronor Överförmyndarverksamheten: kronor

227 3. När ett barn erhåller uppehållstillstånd ansvarar administratör inom socialtjänsten för att kontrollera att den statliga ersättningen om kronor inkommer. De kronorna fördelas enligt nedan: Socialtjänsten: kronor Överförmyndarverksamheten: kronor Åtgärd Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan

228 Sektor Stödfunktioner Riskområde 10 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att upphandling sker utanför ramavtal. Kontrollera att ramavtal följs Kontroll av leverantörsfakturor SC för Stödfunktioner 2 x 3 = 6 Stickprov 2 gång/år Tidsplan: Redovisning per halvår. Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Enhetschef Upphandling Ida Sundvakt 2016 års internkontroll åtgärdsförslag: Upphandlingsenheten har vidtagit åtgärder i enlighet med följande: - Fördjupade utbildningsinsatser till samtliga ledningsgrupper gällande upphandling och inköp har genomförts. - Aktivt arbete med att få ned antalet beställare. - Löpande avtalsuppföljningar och uppföljning av fakturor där upphandling, vid behov, återkopplar till såväl beställare som leverantörer. Mål: Ökad avtalstrohet. - Löpande utbildning av beställare i e-handelssystemet (Winst). - Under 2017 kommer delegationsordningen att ses över, framförallt för ökad tydlighet i ansvarsfrågan. - Under 2017 kommer upphandlingsenheten att arbeta vidare med förslag till upphandlings- och inköpspolicy. Uppföljning av 2016 års åtgärdsförslag: Upphandlingsenheten har vidtagit åtgärder utifrån 2016 års internkontroll enlighet följande: - Fördjupade utbildningsinsatser till samtliga ledningsgrupper gällande upphandling och inköp har genomförts. Samtliga ledningsgrupper har fått information en eller flera gånger. - Upphandlingsenheten har aktivt arbetat med att få ned antalet beställare. Antalet användare i e-handelssystemet Winst har minskat med cirka 10 %. Cheferna måste vara användare i systemet för att kunna godkänna beställningar. Däremot är chefer sällan beställare. Idag finns 660 registrerade användare i Winst. Tidigare fanns cirka 730 st. - Upphandlingsenheten har löpande avtalsuppföljningar och uppföljning av fakturor. Upphandlingsenheten återkopplar vid behov till såväl beställare som leverantörer. Målet är ökad avtalstrohet. - Upphandlingsenheten har, så fort en sektor/verksamhet begär det, utbildning av beställare i e-handelssystemet (Winst) tog kommunstyrelsen beslut om en reviderad delegationsordning för upphandlingsenheten. Detta för att öka tydligheten i ansvarsfrågan. - Upphandlingsenheten har tagit fram förslag till upphandlings- och inköpspolicy. Kommunfullmäktige beslutade att tillsätta en tillfällig beredning som ska bereda Upphandlingsenhetens förslag. Förslag till beredningsdirektiv presenteras på kommunfullmäktige Resultat Av de köp av varor och tjänster som kommunen har ramavtal för i Winst är avtalstroheten mycket hög. Vid kontroll är endast 4 % köp utanför befintliga avtal. Däremot finns inte ramavtal för alla varor och tjänster som kommunen har behov av. Ett ramavtal bör finnas på varor och tjänster där det finns ett återkommande behov. Stenungsunds kommuns ambition är att ha ramavtal för alla sådana varor och tjänster. Av de köp som totalt gjorts under 2017 är 60% köpta inom avtal. 40% av köpen saknar således avtal. Det får inte tolkas som att inköpen är okontrollerade. Merparten av inköp som inte genomförs med ramavtal, granskas och godkännes genom rekvisition, vilket i sig är en form av kontrollerad direktupphandling. Åtgärd Upphandlingsenheten arbetar aktivt med att ta fram avtal för lämpliga ramavtalsområden utifrån kommunens behov. Tack vare ett utökat samarbete med Lilla Edets och Orusts kommuner kommer Stenungsunds kommun att kunna få tillgång till fler ramavtal. Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan

229 Sektor Utbildning Riskområde 11 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att kommunen inte erhåller ersättning för uthyrning av konferenslokaler. Kontroll av ersättningar Stickprov 2 gånger/år SC för Utbildning 1 x 4 = 4 Tidsplan: Kontroll i augusti/september för redovisning i december. Handläggare: Kulturchef Pia Solefors, Chef administration och utveckling Marcus Larsson, utredare Gunilla Forsell Resultat Befintliga muntliga rutiner vid fakturering I Fregattens bokningssystem, Jupiter, görs alla lokalbokningar. I slutet av varje månad tar personal från Fregatten ut underlaget till faktureringen och kontrollerar den med den levererade tjänsten. Denna hantering görs manuellt med papper eller fil från datorn. Uppgifterna läggs därefter in i Agresso manuellt. Det är två personal på Fregatten som regelbundet arbetar med uppgiften och en backup finns utsedd. Antalet personal som kan systemen har under året 2017 utökats för att systemet ska bli mindre sårbart vid sjukdom eller annan frånvaro. Inga skriftliga rutiner för arbetet finns. Internbokningar (bokningar från annan verksamhet inom Stenungsunds kommun) Kunden bokas i Jupiter med beställningen och kundens uppgifter. Vid bokningstillfället uppger kunden sin kontosträng som senare underlättar för betalningen. Uppgifterna lämnas till ekonomen som utför omföringen utan att faktura skrivs. Pengarna förs alltså över direkt från kundens konto till Fregattens konto utan faktura. Externa bokningar Kunden bokas in med beställningen i Jupiter med de uppgifter som behövs. Personal från Fregatten tar ut underlaget till fakturan manuellt, kontrollerar att beställningen motsvarar den utförda tjänsten och matar in dessa uppgifter i Agresso. SOLTAK hämtar fakturaunderlaget från Agresso för att skicka faktura till kund. Därefter tar SOLTAK hand om hela skötseln av faktureringen. Kontrollmetod Stickprovskontroll på Kulturhuset Fregattens konferenslokaler under september månad. Resultat Det är denna månad 15 externa och 9 interna bokningar vilket är något under snittet på årets samtliga månader, beroende på en större bokning på över två veckor av samma kund. Samtliga fakturor har betalats denna månad. Om någon faktura inte blir betald beror det oftast på att Fregattens personal inte har lagt in underlaget i ekonomiprogrammet Agresso som används av både kommunen och SOLTAK. Detta händer någon enstaka gång men då finns det en anledning till det. Exempelvis att det funnits oklarheter kring bokningen och att den behöver särskild uppföljning. Vid vissa bokningar tas upplysningar på kunden före bokning för att kontrollera betalningsförmågan. Det görs då det tidigare kan ha varit bekymmer med bokningar av samma typ och för att minska risken för obetalda fakturor. Åtgärd Skriftliga rutiner för arbetet föreslås införas. En kommunikation där det är möjligt att föra över information direkt mellan de två dataprogrammen Jupiter och Agresso vore önskvärt. Det skulle innebära att personalen slipper manuell hantering som är både tidskrävande och ger lägre säkerhet. Undersökning om möjligheten att göra en sådan koppling mellan dataprogrammen görs just nu, dock inget resultat ännu. Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan men det förutsätter att sektorn dokumenterar sina rutiner och att rutinerna efterlevs. Bevakning av detta kommer att ske. Kontrollområdet tangerar kontrollområde 8 som handlar om risk att fakturering inte sker av kommunala tjänster och det kontrollområdet finns med i 2018 års internkontrollplan. Införandet av skriftliga rutiner kommer att säkerställas senast i arbetet med 2018 ås kontrollområde

230 Sektor Samhällsbyggnad Riskområde 12 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att tidsplan för planarbete inte hålls. Kontroll av planprocesser Förhöjd bevakning SC för Samhällsbyggnad 2 x 2=4 Tidsplan: Förhöjd bevakning under vår och höst för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Utvecklingsledare Peggy Magnusson (i augusti)/utvecklingsledare Helena Franzén (i december) och planchef Åsa Lindborg års internkontroll - åtgärdsförslag: Översyn av rutiner och påminnelser inplaneras. Diarieföring av alla dokument/tjänsteanteckningar kring orsaker till vilande ärende. Uppföljning av 2016 års åtgärdsförslag och resultat Verksamhet Plan har under 2017 arbetat med översyn av rutiner och interna påminnelser i enlighet med beslutad uppföljning av 2016 års internkontroll kring risk att tidplan för planarbete inte hålls. Förhöjd bevakning påbörjades i februari I maj togs även ett utkast till rutin kring orsak till vilande ärende fram. Rutinen har fastställts och implementerats under hösten Åtgärd Verksamheten arbetar nu enligt fastställd rutin kring orsak till vilande ärende. Detta kontrollområde finns inte med i 2018 års internkontrollplan men det förutsätter att fastställd rutin efterlevs

231 Sektor Utbildning Riskområde 13 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk vid kontanthantering på cafét i Nösnäsgymnasiet. Kontroll av rutiner Stickprov 2 gånger/år SC för Utbildning 1 x 3 = 3 Tidsplan: Kontroll i april och oktober för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Enhetschef Arbetsmarknad Jennifer Holm, administrativ chef och utvecklingsledare Aron Larsson. Resultat Kontrollen har genomförts genom samtal och omfattar diskussioner runt rutiner för hanteringen av kontanta medel. Sedan hösten 2016 har Stenungsunds kommun lagt ut processen runt avstämningar av konton på entreprenad till SOLTAK AB, vilket innebär att avstämningsprocessen mellan konto och kassaredovisningar inte ligger inom ramen för kommunens internkontroll. Rutiner runt kontanta medel inom cafét. Cafét på Nösnäs drivs av AME (Arbetsmarknadsenheten). Varje veckas omslutning är ca 30 tkr. Processen ser ut som följer: 1. Kunderna kan betala med kontanta medel, kort eller med swish och cafét har en kassaapparat. 2. Varje dag genomförs en dagskasseavstämning över alla inbetalningar. Här jämförs kassaapparatens registreringar/dagsavslut mot kontanter och övriga inbetalningar. I kassan finns det kr i växel. 3. Varje vecka genomförs en kassaredovisning som redovisas ner till SOLTAK. Kassaredovisningen omfattar alla inbetalningar samt tillhörande kvitton. Arbetet utförs av två personer en granskningsattest och en attesterar. 4. Varje vecka kommer Loomis (Företaget som hanterar kontanter) och hämtar kontanta medel. Mynt och sedlar räknas resultatet skrivs ned på tillhörande blankett. Allt läggs i en påse som hämtas och kontrollräknas och betalas in på angivet konto av Loomis. Konstateras att arbetet inte styrs av något styrdokument eller någon nedskriven arbetsrutin. Arbetsgången har introducerats av medarbetare från ekonomiavdelningen som förklarat hur caféts personal ska hantera kontanta medel. Åtgärd Föreslås att Stenungsunds kommun tar fram ett centralt styrdokument med skriftliga rutiner kring kontanthantering. Det bör bland annat innehålla information om vad verksamheten ska göra om kassan, vid avstämning inte stämmer. Detta har redan påtalats vid internkontroll 2014 och i revisionsrapport med dnr:0656/14 gällande hantering av kontanta medel för Hamnen. För att minska sårbarheten och stärka tryggheten för de anställda bör enheten också ta fram en egen skriftlig, lokal arbetsrutin. Rutinen ska innehålla tydlig ansvarsfördelning och en tydlig rollfördelning mellan attestant respektive granskningsattestant. Detta kontrollområde finns med även i 2018 års internkontrollplan men har då utvidgats till att gälla all kontanthantering hos samtliga sektorer

232 Sektor Stödfunktioner Riskområde 14 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att utebliven städning skapar spridning av smitta. Befintliga interna kvalitetskontroller Förhöjd bevakning SC för Stödfunktioner 2 x 1 = 2 Tidsplan: Kvalitetskontroll en gång vår och en gång höst för delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Funktionschef Fastighet Ingela Larsson, enhetschef Jan Broberg och enhetschef Catarina Hjelm. Resultat Befintlig kontrollorganisation En lokalvårdare är, som en del av sitt uppdrag, även kvalitetssamordnare. Två gånger per år höst och vår genomför hen kontroller utifrån framtagen skriftlig checklista. Checklistan avser såväl toalett och omklädningsrum/duschar som klassrum och entréer och fylls i för respektive objekt. Eventuella förbättringsområden återkopplas till aktuell lokalvårdare. Enhetscheferna har kontinuerliga uppföljningar om resultatet av kvalitetskontrollen. Kvalitetskontroller utförs även där entreprenör städar och resultaten återkopplas till entreprenören. Under våren har kvalitetssamordnare utfört 45 kvalitetskontroller. Få brister har konstaterats, kvalitén är genomgående hög och jämn. Vid eventuell brist har berörd lokalvårdare kontaktats av chef som kommunicerar bristerna, bristen åtgärdas och ny kontroll görs. Under hösten har kvalitetssamordnaren återigen utfört 45 kvalitetskontroller. Kvalitén är fortsatt genomgående hög. Ett fåtal brister på något objekt där verksamheten har haft synpunkter har åtgärdats. Återkoppling sker med lokalvårdarna på respektive objekt. Det kan konstateras att kvalitén efter första året med kontinuerliga kontroller har ökat. Lokalvårdarna ser kontrollerna som en chans att få återkoppling både i det som fungerar bra och det som behöver förbättras. Åtgärd Rutinerna fungerar väl och inga ytterligare åtgärder föreslås vidtagas. Risk att utebliven städning skapar spridning av smitta föreligger inte. Detta kontrollområde finns INTE med i 2018 års internkontrollplan

233 19 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer 0156/14 Inriktningsbeslut gällande direktanvisning av del av Kopper 2:1 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ge Verksamheten för mark och exploatering i uppdrag att ta fram ett exploateringsavtal för del av detaljplan Hasselhöjden där Stenungsundshem förvärvar mark planlagd för punkthusen i norr. Sammanfattning av ärendet Stenungsundshem har inkommit med en intresseanmälan om direktanvisning av mark för byggnation av punkthus i norra delen av detaljplanen för Hasselhöjden. Området ifråga är ca 1925 kvm och ska enligt granskningshandlingarna innehålla 450 kvm byggnadsarea med 6-8 våningar. Exploateringsavtalet ska reglera denna marköverföringen och även andra mindre marköverföringar som behövs för planens genomförande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Intresseanmälan, del av Kopper 2:1 Jäv Gunnar Lidén (M) deltog ej i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till Stenungsundshem AB, ted.larnhem@stenungsund.se Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Göder Bergermo (L) Justerare Katja Nikula (S) 233

234 Tjänsteskrivelse Dnr 0156/14 Jimmy Lundström Till kommunstyrelsen Inriktningsbeslut gällande direktanvisning av del av Kopper 2:1 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ge Verksamheten för mark och exploatering i uppdrag att ta fram ett exploateringsavtal för detaljplan Hasselhöjden där Stenungsundshem förvärvar mark planlagd för punkthusen i norr. Sammanfattning av ärendet Stenungsundshem har inkommit med en intresseanmälan om direktanvisning av mark för byggnation av punkthus i norra delen av detaljplanen för Hasselhöjden. Området ifråga är ca 1925 kvm och ska enligt granskningshandlingarna innehålla 450 kvm byggnadsarea med 6-8 våningar. Exploateringsavtalet ska reglera denna marköverföringen och även andra mindre marköverföringar som behövs för planens genomförande. Beskrivning av ärendet Stenungsundshem AB har lämnat in en intresseanmälan om direktanvisning av kommunal mark inom del av Kopper 2:1. Med direktanvisning menas att anvisning av mark sker till en intressent utan att söka efter andra intressenter genom en utlysning eller tävling. Direktanvisning är aktuell enligt från riktlinjerna för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal då efterfrågan på aktuell mark är liten eller då kommunen är intresserad av ett visst projekt eller uttryck som en viss intressent presenterat. I detta fall bedöms ett avsteg från riktlinjerna vara acceptabel då planerad bebyggelse passar bra in i Stenungsundhems befintliga bestånd och de hyresrätter som ska byggas på marken ger en önskvärd blandning av upplåtelseformer tillsammans med de byggrätter som kommunen avser markanvisa. Då den efterfrågade marken endast utgör en mindre del av både Stenungsundshems markinnehav inom planområdet och andel av exploateringen i helhet kommer ett exploateringsavtal upprättas mellan Stenungsundshem och kommunen som bl.a. reglerar de marköverföringar som kommer behövas för att verkställa detaljplanen. Marken ifråga är ca 1925 kvm och innehåller i granskningshandlingarna byggrätter om totalt max 450 kvm byggnadsarea(den yta byggnaderna upptar på marken) med en byggnadshöjd motsvarande ca 6-8 våningar ovan mark. Det ger en maximalt möjlig bruttoarea(ytan på samtliga våningsplan sammanräknad) på ca kvm. Figur 1 Rödmarkerat markområde över ett koncept till plankarta 234

235 Byggrätterna har värderats 2017 till kr/kvm bruttoarea för hyresrätter och kr/kvm bruttoarea för bostadsrätter. Köpesumman kommer bestämmas med avseende på bruttoarea och justeras efter vad som medges i bygglovet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Den kommande exploateringen kommer ge kommunen intäkter både från exploateringsavtalet med Stenungsundshem och andra byggrätter som ska markanvisas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Intresseanmälan, del av Kopper 2:1 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef Mark och exploatering Beslutet skickas till Stenungsundshem AB, ted.larnhem@stenungsund.se 235

236 236

237 237

238 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0092/18 Extra finansiering av arrangemang i Stenungsunds centrum under 2018 Personal och ekonomiutskottets beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att avsätta 200 tkr till Kultur och Fritid för arrangemang i Stenungsunds centrum under Finansiering föreslås tas från kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter. Sammanfattning av ärendet Det har framkommit önskemål från kommuninvånare, föreningsliv och näringsliv gällande evenemang under sensommaren runt Stenungs torg, Kulturhusparken och hamnen för ett mer levande folkliv i samband med bland annat Västerhavsveckan och Tjörn Runt. Kultur och fritid kommer att förlägga aktiviteter till dessa tillfällen genom föreningsaktiviteter och Sommarskoj, det vill säga aktiviteter som riktar sig till kommunens unga. För att kunna genomföra en större kajfest behövs en bredare artist eller musikgrupp som lockar besökare, samt samordnande planering inför arrangemangen. Detta beräknas till en kostnad för Kultur och Fritid om 200 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 238

239 Tjänsteskrivelse Dnr 0092/18 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Extra finansiering av arrangemang i Stenungsunds centrum under 2018 Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att avsätta 200 tkr till Kultur och Fritid för arrangemang i Stenungsunds centrum under Finansiering föreslås tas från kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter. Sammanfattning av ärendet Det har framkommit önskemål från kommuninvånare, föreningsliv och näringsliv gällande evenemang under sensommaren runt Stenungs torg, Kulturhusparken och hamnen för ett mer levande folkliv i samband med bland annat Västerhavsveckan och Tjörn Runt. Kultur och fritid kommer att förlägga aktiviteter till dessa tillfällen genom föreningsaktiviteter och Sommarskoj, det vill säga aktiviteter som riktar sig till kommunens unga. För att kunna genomföra en större kajfest behövs en bredare artist eller musikgrupp som lockar besökare, samt samordnande planering inför arrangemangen. Detta beräknas till en kostnad för Kultur och Fritid om 200 tkr. Beskrivning av ärendet Bakgrund Det har framkommit önskemål från kommuninvånare, föreningsliv och näringsliv gällande evenemang under sensommaren runt Stenungs torg, Kulturhusparken och hamnen för ett mer levande folkliv. En arbetsgrupp bestående av Citycon, Stenungsunds segelsällskap och Stenungsunds kommun (Kultur och Fritid samt näringslivsutvecklaren) har under hösten 2017 tittat på möjligheterna till publika evenemang runt torget. Under augusti månad infaller Västerhavsveckan och det finns planer på en Kajfest helgen innan skolorna börjar, som final på sommarlovet. Västerhavsveckan är en återkommande temavecka för havsmiljön i Västra Götaland och pågår mellan den 4 augusti till och med den 12 augusti Kajfesten planeras till den 17 augusti i samband med Tjörn runt. Grunden i arrangemangen är att varje ingående part i arbetsgruppen satsar extra på sin ordinarie verksamhet vid dessa tillfällen i publikt syfte. Ärendet Kultur och fritid kommer att förlägga aktiviteter till dessa tillfällen genom föreningsaktiviteter och Sommarskoj, det vill säga aktiviteter som riktar sig till kommunens unga. För att kunna genomföra en större kajfest behövs en bredare artist eller musikgrupp som lockar besökare, samt samordnande planering inför arrangemangen. Detta beräknas till en kostnad för Kultur och Fritid om 200 tkr. Beslutets konsekvenser för barn Kulturupplevelse och planerade programpunkter bedöms gagna barn och främja utveckling hos de som har möjlighet att besöka centralorten. Det kommer inte att uttas avgift för programpunkter som riktar sig till barn, vilket bedöms skapa jämlika förutsättningar. Inga barn har tillfrågats direkt med anledning av beslutet utan företrädare för kultur- och fritidsverksamheten har bidragit med erfarenheter från tidigare år. 239

240 Ekonomiska konsekvenser och finansiering Det extra tillskottet om 200 tkr till Kultur och Fritid föreslås finansieras av kommunstyrelsens oförutsedda utgifter Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget medför förutsättningar för planering, samordning och genomförande av större arrangemang. Juridiska bedömningar Förslaget bedöms överrensstämma med gällande rätt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Pia Solefors Verksamhetschef Kultur och Fritid 240

241 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0072/18 Verksamhetsplan - Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta verksamhetsplan för folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund Sammanfattning av ärendet En verksamhetsplan för folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 har tagits fram utifrån att avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden angående lokalt folkhälsoarbete är tecknat för En verksamhetsplan skall redovisas till Västra Hälso- och sjukvårdsnämnd varje år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Verksamhetsplan - folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till Anne.m.svensson@vgregion.se Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 241

242 Tjänsteskrivelse Dnr 0072/18 Carina Johansson-Strandberg Till Kommunstyrelsen Verksamhetsplan - Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta verksamhetsplan för folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund Sammanfattning av ärendet En verksamhetsplan för folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 har tagits fram utifrån att avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden angående lokalt folkhälsoarbete är tecknat för En verksamhetsplan skall redovisas till Västra Hälso- och sjukvårdsnämnd varje år. Beskrivning av ärendet Folkhälsoarbetet i Stenungsunds kommun utgår från ett avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden om det gemensamma och lokala folkhälsoarbetet. Avtalet reglerar samverkan i folkhälsoråd, gemensam finansiering av en strategisk tjänst samt verksamhetsbudget. Ett avtal är tecknat för perioden Avtalet betonar kopplingen mellan folkhälsoarbete och socialt hållbar utveckling. Vidare framhåller avtalet att barn och ungas behov och rättigheter särskilt skall beaktas. Folkhälsorådet har på mötet granskat och tillstyrkt förslag till verksamhetsplan för folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund Beslutets konsekvenser för barn Avtalet mellan kommun och Västra hälso- och sjukvårdsnämnd främjar barns behov och rättigheter. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Lokalt folkhälsoarbete finansieras gemensamt med kr från vardera part, mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Kommunens del finansieras inom ram för verksamheten. Verksamhetsmässiga konsekvenser Verksamhetsplanens fokus är Åldrande med livskvalitet och Fullföljda studier - för alla barn och unga. Detta ska bidra till att främja den psykisk, fysisk och sociala hälsan hos den åldrande befolkningen samt att fler barn och unga fullföljer studiegången med fullständiga grundskolebetyg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Verksamhetsplan - folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Carina Johansson Strandberg 242

243 sektorchef folkhälsoplanerare Beslutet skickas till 243

244 Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Plan Dokumentägare Giltighetstid Beslutsdatum Dnr Reviderad Sektor stödfunktioner 1 244

245 Folkhälsa och socialt hållbar utveckling Hälsan kan beskrivas i flera dimensioner, fysiskt, psykiskt, social och existentiell hälsa. Att arbeta med folkhälsa är att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Hälsa är inte bara en fråga för individen och hälso- och sjukvården, utan för hela samhället. Det övergripande målet med arbetet inom folkhälsa och social hållbarhet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Det är många faktorer som påverkar hälsan på gruppnivå. Det handlar om livsvillkor, boende, utbildning och arbete. Det handlar också om levnadsvanor som exempelvis kost, alkohol, rökning och motion. Det är särskilt viktigt att utjämna skillnader i hälsa och ge människor större möjlighet att kunna påverka sina liv och känna sig delaktiga. Folkhälsoarbetet är en av många pusselbitar i arbetet för en social hållbar utveckling. Mindre skillnader i både hälsa och livsvillkor är centrala delar i en långsiktigt hållbar utveckling. Ett socialt hållbart samhälle innebär att mänskliga rättigheter respekteras och inga grupper diskrimineras eller missgynnas. Att arbeta med folkhälsa innebär att utgå från forskning och befolkningens behov. Behoven framkommer i undersökningar samt med information från de verksamheter som verkar inom kommunens gränser. Framgångsrikt folkhälsoarbete kräver därför engagemang och samverkan mellan många parter och över organisationsgränser. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att se till vilka faktorer som skapar hälsa och att fortsätta utveckla dessa för att bibehålla och utveckla det som redan är bra. Samtidigt finns det utmaningar, nya områden som behöver utvecklas. Vägledande dokument Folkhälsoarbetet grundas i det nationella folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och för hela befolkningen (prop. 2002/03:35) med dess elva delmål. Riktningen för utvecklingen i Västra Götaland slås fast i visionen Det goda livet och i VG 2020, Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Folkhälsorådets prioriteringar är vägledande i det konkreta och vardagliga arbetet för folkhälsa och social hållbarhet. Ett arbete som också bidrar till att förverkliga Vision Stenungsund Till Vision Stenungsund 2035 finns två avgörande inriktningar: Attraktivt och välkomnande Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling Social hållbarhet Stenungsund är ett tryggt, inkluderande och stabilt samhälle där invånarnas behov tillgodoses, oavsett kön och inkomst. En socialt hållbar utveckling främjas av det livslånga lärandet, en trygg uppväxt, ökat arbetsdeltagande, att du får åldras med livskvalitet samt att du har goda levnadsvanor. Vi har livet i fokus i Stenungsund! Invånarna i kommunen har en god hälsa fysiskt, psykiskt och socialt. Genom demokrati och delaktighet ges möjlighet för Stenungsundsborna att skapa förutsättningar för ett gott liv. (ur Vision Stenungsund 2035) 2 245

246 Regeringen har satt upp ett mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, ett mål som bidragit till att Sveriges nationella komission för jämlik hälsa tillsattes och deras slutrapport presenterades i juni SKL, Sveriges kommuner och landsting, samordnar och stödjer fortsatt utveckling och lärande kring frågorna inom ramen för Mötesplats social hållbarhet i samverkan med Folkhälsomyndigheten. Internationellt gäller WHO:s Hälsa 2020 samt FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030 som vägledande dokument. Organisering och långsiktig planering För att kunna genomföra ett väl fungerande arbete är det viktig att grundläggande förutsättningar finns såsom ledning, samordning, analys och utvärdering samt tydliga styrdokument och planer. Arbetet ska bygga på nulägesanalys och regelbundna kartläggningar så att insatserna vilar på verkliga och förändringsmöjliga behov. Kontinuerlig kunskapsinhämtning och bred delaktighet och förankring är andra viktiga förutsättningar. För att få en tydlig styrning och en plan för det långsiktiga folkhälsoarbetet bör en plan arbetas fram med mål och delmål för Samverkansavtal Folkhälsoarbetet i Stenungsunds kommun utgår från ett avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Avtalet reglerar samverkan i folkhälsoråd, gemensam finansiering av en strategisk tjänst samt verksamhetsbudget. Ett nytt avtal är tecknat för perioden Avtalet betonar kopplingen mellan folkhälsoarbete och socialt hållbar utveckling. Vidare framhåller avtalet att barn och ungas behov och rättigheter särskilt skall beaktas. Folkhälsoråd Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Arbetet med folkhälsa och social hållbarhet ska bedrivas strategiskt och innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens levnadsvillkor och hälsa samt utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta hälsofrämjande och förebyggande samt generella och riktade insatser. Ett arbete som skall bygga på långsiktighet och som ska utgå från befolkningens behov. I Folkhälsorådet (FHR) ingår förtroendevalda från kommunen och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådets uppgift är att verka utifrån ett befolkningsperspektiv och verka för att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Rådet ska identifiera behov och prioritera utifrån dessa. Kommunchef, sektorchef för stödfunktioner samt folkhälsoplanerare deltar på folkhälsorådet. Folkhälsoplanerare Till folkhälsorådet finns en folkhälsoplanerare anställd på 100 %. Tjänsten har en central och strategisk placering i kommunens förvaltning. I uppdraget ingår bland annat att verka för att arbetet med folkhälsa och social hållbarhet bedrivs strategiskt och i samverkan med andra, med ledning av regionala och kommunala 3 246

247 styrdokument. Det ingår även för folkhälsoplaneraren att under verksamhetsperioden hålla sig uppdaterad med aktuella händelser i samhället och att vara flexibel. Omvärldsbevakning, samverkan och kompetensutveckling är en viktig del. Folkhälsoplaneraren utgör en resurs för sektorerna i arbetet med att identifiera utvecklingsområden i syfte att bidra till att folkhälsan bibehålls och stärks i kommunen. Ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet Folkhälsoplaneraren har en regelbunden dialog med sektorsledning samt verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården genom möten i ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet. Gruppen har beslutande och vägledande funktion om hur arbetet skall genomföras och träffas 4 ggr/år. Övergripande mål Att alla Stenungsundsbor har förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Mål 1. Fullföljda studier för alla barn och unga Insatserna bidrar till ökad information/inspiration/råd och stöd i föräldraskapet samt bidra till ökad samverkan och utveckling för dem som möter barn, unga och föräldrar i sitt arbete. 1.1 Tidiga samordnade insatser för ökad närvaro i skolan Skolan är den arena som tillsammans med gott föräldraskap är de friskfaktorer som bidrar mest till barns utveckling och känsla av sammanhang. För att minimera utanförskapet bör insatser ske tidigt och samordnat. Aktiviteter: Tidiga och samordnade insatser som bidrar till ökad närvaro. Agera tidigt på de med lång oroande frånvaro för att bryta negativa mönster som bidrar till ohälsa och bristande motivation genom att samordna insatser mellan förskola, skola, gymnasium, elevhälsa och socialtjänst för barn och unga (0-18 år) som riskerar skolfrånvaro. Arbeta med resultatet av LUPP- enkäten 1.2 Föräldrastödsinsatser Föräldrarna är den enskilt största friskfaktorn för barn under hela uppväxten och föräldrar kan behöva stöd och vägledning för att bidra till barn och ungas psykiska hälsa. Aktiviteter: Erbjuda generella föräldrastödsaktiviteter såsom inspirationskvällar och kurser för föräldrar med barn i olika åldrar och olika målgrupper. Fortsätta erbjuda Älskade barn, föräldrastödsprogram till nyanlända familjer, för att öka den sociala inkluderingen. Utveckla ett familjecentrerat arbetssätt för alla familjer

248 1.3 ANDT(S) förebyggande arbete Barn och ungdomstiden ska vara fri från tobak, alkohol och andra droger samt brott. Aktiviteter: Genomföra kunskapshöjande insatser för personal för att identifiera tidiga tecken. Informera och inspirera personal och föräldrar på föräldramöten genom att presentera aktuellt läge utifrån den årliga drogvaneunderökningen i åk 7-9. Initiera inkludering av området spel med pengar i det förebyggande arbetet. 1.4 Främja psykisk hälsa och goda levnadsvanor Aktiviteter: Se över möjligheten att initiera ökad fysisk aktivitet inom skolans verksamheter (förskola, grundskola och fritidsverksamhet) Initiera samverkan mellan rehabiliteringsmottagningarna och elevhälsa för att nå elever med låg fysisk aktivitet samt signaler på ohälsa med motiverande insatser för att stimulera till fysisk aktivitet. Upprätta en lokal handlingsplan för suicidprevention. I samverkan utveckla tidiga insatser och förstärkt första linjens hjälp och stöd till barn och unga. Stötta skolornas arbete till elever som syftar till att minska stress och öka psykisk hälsa. 1.5 Kommun fri från våld (Våld i nära relation) Aktiviteter: Genomföra kunskapshöjande insatser för personal för att kunna identifiera de som behöver stöd. Arbeta våldsförbyggande genom att förstärka arbetet med normer, genus och jämställdhet på högstadium och gymnasium. (Länsstyrelseprojketmedel) 1.6 Trygghetsskapande åtgärder Aktiviteter: I samverkan med brott- och drogförebyggare, skola, fritid, socialtjänst och polis ha regelbundna träffar för att agera tidigt på social oro. (SSPF och SOS grupper) Nattvandrare 5 248

249 Mål 2. Åldrande med livskvalitet Insatser som främjar till äldres delaktighet och att leva ett gott, hälsosamt och aktivt liv skall prioriteras. 2.1 Främja psykisk hälsa och goda levnadsvanor Aktiviteter: Hela Stenungsund i rörelse samverkan mellan hälso- och sjukvården, föreningslivet, motionsanläggningar och friluftslivet i syfte att stimulera till fysisk aktivitet och minska stillasittandet. Medverka till att FaR och Aktivitetskalendern.se sprids. Mötesplatser där äldre kan knyta nya kontakter kan utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande och därmed stärka den psykiska hälsan. Vara behjälplig och utveckla detta arbete. Sammanställa och tillgängligöra information om aktiviteter/mötesplatser/föreningar med målgruppen seniorer. 2.2 Trygghetsskapande åtgärder Aktiviteter: Genomföra trygghetsskapande åtgärder för befolkningen, såsom medborgarlöften med polis, trygghetsvandringar etc. Uppföljning Planens med dess aktiviteter följs upp och redovisas på ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet samt på folkhälsorådets möten 4 ggr/år

250 Budget 2018 Folkhälsoarbetet finansieras av kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden med lika delar. Inför 2017 bidrar parterna med vardera 600 tkr. Kvarstående del från 2017 är : - från HSN och lika del från kommun som får föras över till 2018 pga att folkhälsoarbetet startade senare på året Budgeten omfattar därmed totalt 1,3 mkr. Strategiskt arbete och samordning Verksamhet Folkhälsoplanerare 100 % Omkostnader (adm kostnader, hyra, it, komputv) Fullföljda studier Åldrande med livskvalitet kr kr kr kr Summa kr 7 250

251 22 251