Ortnamn i Tåssjö Socken Ur Stig Edenfurs samlingar Bearbetat av Kjell Rubenson kjell.rubenson@telia.com
|
|
- Niklas Olofsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortnamn i Tåssjö Socken Ur Stig Edenfurs samlingar Bearbetat av Kjell Rubenson kjell.rubenson@telia.com Abborrahuset: Huset kallades Abborrahuset, eftersom en soldat Bengt Abborre med familj bott där Troligen hade han tagit sitt namn efter Abborrasjön, och eftersom stugan låg nära sjön, var benämningen Abborrahuset självklar på mer än ett sätt. I kyrkböcker och husför-hörslängder kallas huset Kyrkstugan. Dels låg huset nära kyrkan, dels fanns det en prästkammare, där prästen kunde klä om inför gudstjänsterna och kanske också föra samtal, med sina församlingsbor. Innan huset var byggt, fanns det en prästkammare i Annexhemmanet. Eftersom detta låg ungefär, där Nygård sedan byggdes, var det ganska långt till kyrkan, och Kyrkstugan innebar därför en klar förbättring för prästen. I stugan fanns det även utrymme för bostad åt en familj. Kyrkstugan omnämns första gången 1764, och den fanns sedan kvar till omkring Då synes den ha blivit riven. Antagligen var huset så dåligt, att det nätt och jämnt var beboeligt. Tåssjö socken hade vid den tiden behov av ett fattighus, eftersom man gjort det gamla fattighuset till folkskola Enligt 1842 års skolstadga hade socknarna högst 8 år på sig att skaffa sig en fast folkskola. Det är förståeligt, att en fattig socken som Tåssjö väntade i det längsta med att skaffa ett skolhus, och då det skedde, tillgrep man en nödlösning. Fattighuset,som låg på kyrkans nuvarande parkeringsplats, utrymdes och gjordes till skola. De som bott i fattighuset blev inackorderade hos bönder och torpare i socknen. Akademien: Har fått sitt namn på grund av att arrendet för torpet betalades till Lunds universitet (En donation från någon ägare till Rössjöholm). I husförhörslängderna har jag hittat Akademien belagt först Huset har något med Tyllsjö nr 2 att göra. Denna gård låg nära den plats, där Akademien byggdes. Tyllsjö nr 2 flyttades och kom att bilda torpen Magård och Ågård. Det är möjligt att Akademien från början varit en undantagsstuga till Tyllsjö nr 2. År 1826 bodde Johannes Hjelm i huset men också undantagsmannen Jöns Jeppsson. Askebäck: Anlades omkring 1781, kallades i början Nybygget vid Liljedal eller Nyhus. Namnet Akebäck nämns första gången i husförhörslängden Litet murrester visar var torpet Askebäck låg. Möjligen övergavs det på talet, då man efter denna tid saknar anteckningar om torpet. Avenbygget: By i nordöstra delen av Stavershult. Bassholma: (Av basse = vildsvin, och holme, torra kullar i ett landskap, som förr präglades av våtmarker). By på vägen mellan Rössjöholm och Eket. Ligger i en skogrik men även uppodlad del av nordöstra Ängelholm.Bassholma folkskola låg nära vägkorsningen i Bassholma, norr om vägen mot Harbäckshult och byggdes Här undervisades både folkskole- och småskolebarn. Skolhuset byggdes till 1882 och byggdes ett nytt skolhus för folkskolan, medan småskolan fick bli kvar i det gamla gjordes ytterligare en tillbyggnad i vinkel mot det gamla. Huset såldes 1972 som fritidsbostad, men en deltidsförskola höll till i den gamla skolan Bassholma nya folkskola ligger söder om vägen mot Eket efter vägkorsningen i Bassholma och byggdes Den blev mellanskola 1950 för klasserna 3-4, medan 5-6 fick gå i
2 Lärkeröd. Skolan var mellanskola till Därefter skjutsades eleverna till Toftaskolan. I stället flyttade lågstadiet in inleddes en åldersblandad undervisning med förskola och lågstadium hade Bassholms skola egen rektor. Bjerahuset: Det hus, som kallades Bjärahuset, låg på Snäckebotorps mark. Bjärahus var torp under Rössjöholm till omkring Då såldes stamhemmanet i Snäckebotorp till Erik Bengtsson, som 1844 sålde till Nils Persson. Nils Persson ägde gården till 1888, då han sålde till Bengt Olsson. Bengt Olsson sålde 1913 norra delen av sin gård till Fredrik Rosenörn-Lehn på Rässjöholm. Därmed kom marken, där Bjärahus låg, åter i Rössjöholms ägo. Björnabolet: By belägen väster om Äspenäs. Troligen bostad för soldaten Björn. Bössehus: I 1780 års mantalslängd finns ett hus antecknat på Lärkholm. Där bodde änkan Gunnil. Det är med all säkerhet samma hus, som senare kallades Bössehus. Huset är antecknat i 1780 års mantalslängd men inte i mantalsläng-den från Det anlades tydligen under senare hälften av 1770-talet. Lärkholm såldes år 1838 av Rössjöholms ägare, konsul Carl Roth, till Per Johansson, som tidigare varit åbo i Lärkeröd nr 1. Djurholmen: En by på Hallandsås norr om Västersjön med två gårdar och ett par torp, nu ett vackert strövområde med markerade stigar, grillplats och skyltning av bebyggelse och växtlighet, ägd av O.D. Krooks stiftelse. Ekeröd: By och del av Bassholma, den del, som förut legat under Rössjöholm. Bebyggdes omkring 1800 med torp. Esbjörnabygget: By på Hallandsås, ursprungligen ett utbygge till Hålshult. Eskilstorp: Eskilstorp är antecknat i 1748 års mantalslängd men förekommer inte i mantalslängden från Man kan därför dra slutsatsen, att torpet anlades någon gång mellan 1744 och Torpet låg på mark, som åtminstone längre fram i tiden räknades till Ljungagården. Gräshagen: Gräshagahuset byggdes något av 1700-talets allra sista år. Den förste torparen hette Sven Eliasson. Försöket eller Fiskarehus: Första omnämnandet är från Det var då en smed, som bodde där. År 1818 inflyttade fiskaren Per Jönsson dit från Carlsro. Det var då, som namnet Fiskarehuset började användas.huset låg enligt 1829 års karta på den lilla udde, som sticker ut i Rössjön strax norr om Möllan. Senare kartor placerar Försöket längre norrut, ungefär mitt för Akademien. Det innebär att huset flyttats vid något tillfälle. Hallagården: Ligger Norr om Västersjön består av gammal bokskog med lång kontinuitet och mycket död ved, vilket är värdefullt för många insekter och svampar. Här fanns in på 1960-talet en dansbana.
3 Hultabygget: Del av Stavershult, belägen i byns norra del. Hålshult: By på Hallandsås norr om Rössjön. Var enligt jordrevningsprotokoll 1671 ett ryttmästarhemman med tre åbor. Gården brändes under skånska kriget och fick kring 1800 flera torp: Biknallen, Grenahult, Grönalund, Gudmuntorp, Henriksro, Klippan, Råslätt och Svenstorp. Hålshult såldes under 1700-talet till Rössjöholm. Laga skifte genomfördes Jorden delades och friköptes. Häggabygget: By söder om Långhult och Snoggarp. I slutet av 1800-talet fanns här både kvarn, dansbana och flera familjer, i dag ingen. Hässlebo: By väster om Långhult, nu med sju fritidsfastigheter. Hästhagen: Vid väg 114 mot Munka Ljungby med 11 fastigheter. I hagen låg i början av 1930-talet en dansbana, Björkhagen, troligen ditflyttad från Stavershult. Högentorp: Låg uppåt åsen i närheten av Liljedal och Askebäck. Ibland kallades torpet Västra Högentorp för att skilja det från Östra Högentorp, som låg i Stavershult. Jordboen: Läget strax öster om Svartabäck visar att det är den stuga, som låg i Mettes have. Stugan byggdes i början av 1800-talet, senast 1813, av Metta Jönsdotter, som var född i Tåssjö den 7/ Kollebäckstorp: (Kielberstorp 1596, av mansnamnet Kolben eller Kolbern Kolbjörn och torp = nybygge, gård). Byn bestod ursprungligen av en gård, ½ mantal insockne frälse under Rössjöholm. Genom hemmanets delning och genom tillkomsten av torpen Åhus och Örehus har byn fått flera gårdar. En skola fanns i Kollebäckstorp, hyser även en markant rullstensås, som är en del av isälvsstråket mellan Tåstarp och Rössjön. Huvudåsen är c:a 10 meter hög och omges av biåsar. Korteflod: I kyrkböckerna kallas Korteflo, Norra Krokabygget. Det var det yngsta av de tre Krokabygget-torpen i Lärkeröd. Det omnämns första gången år 1767, då Eskil Turesson och Sissa Persdotter fick en son. De var då ganska nyinflyttade. Lilla Verk: Var beläget något väster om Marieberg alldeles intill Rössjön. Torpet kallades också Gamla Verk och Stenlihuset. Torpet hade med pottasketillverkningen att göra. Troligen var det där, som tillverkningen började, innan Stora Verk var byggt. Det fanns en urlakningsdamm för pottaska alldeles intill Lilla Verk. Liljedal: Liljedal anlades omkring år Den förste torparen hette Nils Nilsson. Han var född den 4/7 1703, han var son till Nils Sonesson och Bengta Persdotter i Långhult. Ljungabolet: By, belägen väster om Äspenäs. Ljungagård: By med lådfabrik och missionshus, 10 jordbruksfastigheter och 12 andra fastigheter.
4 Långhult: (Longollt 1524, det långa hultet, skogspartiet). By norr om Västersjön. Ligger i ett småskaligt odlingslandskap med betesmarker och äldre bebyggelse bevarade. Långhultamossen är en relativt opåverkad myr. Långhults småskola, 400 m norr om Göstorp, blev permanent i Långhult Tidigare hade lärarinnan undervisat även i Ramnakulla.1930 inköptes Nils Svenssons fastighet i Långhult. Redan 1939 fick skolan emellertid läggas ner på grund av för få barn. Eftersom skolvägen var lång och svår för barnen, särskilt om vintern, inackorderades de till en början i Tåssjö. Staten bidrog med 8/10 av kostnaden. I stället för inackordering kunde eleverna få 50 öre per dag för cykelslitage. Senare fick de skolskjuts till Lärkeröd och från 1949 från Kollebäckstorp. Fastigheten är nu fritidsbostad. Lägerskolan Gamlaholm: Vid Tåssjö kyrka tillkom 1968 genom en besjälad arbetsinsats av rektor Nils Ekelund i Munka Ljungby. Under år 1967 renoverades två byggnader för lägerskolans bruk. I det gamla ålderdomshemmet inreddes logi för 35 elever med lärare, och i Kyrkskolan/Ramnekulla småskola blev det två lektionssalar.. Lägerskolan blev handikappanpassad Den användes främst för naturnära undervisning för grundskolans elever.ålderdomshemmet hade tidigare varit gästgivaregård i Skånes Fagerhult. Det köptes av doktor Wendt, som sålde det för 600 kr till Tåssjö kommun Huset flyttades och öppnades 1890 för tio gamla En kommunalsal och en småskoleavdelning var där till 1914, då Ramnekulla skola stod färdig. Lärkeröd: (Lathkaryth 1406, kanske av ett gammalt namn på den försvunna Lärkesholmssjön, och ryd = röjning). Byn utgjorde 1 1/8 mantal insockne frälse under Rössjöholm. En skola inrättades i byn Lärkeröd utvecklades till ett bygdecentrum med affärer, café, bibliotek och idrottsplats (för IFK Rössjöholm). Det mesta är numera nedlagt, dock inte idrottsplatsen. Lärkeröds folkskola låg från 1869 nära vägkorset Örkelljungavägen/Stavershultsvägen. Det var en flyttande folkskola, där läraren även undervisade i Bassholma blev skolan en fast B2-skola. Lärkeröds folkskola hade länge alltför många elever men blev inte B 1-skola för klasserna 5-6 förrän Klasserna 3-4 fick gå i Bassholma. Skolan drogs in 1971, då nya Toftaskolan stod klar. Småskolebarnen undervisades t.o.m i folkskolan, då läraren undervisade i Bassholma hyrdes en småskolelokal, och därefter byggdes ett skolhus. Lärarinnan undervisade även i Stavershult till 1923, då skolan blev permanent. Skolan drogs in 1955, och därefter fick barnen gå antingen i Stavershults eller Bassholma småskola inreddes en träslöjdsal i småskolan, den första träslöjdsalen i Tåssjö. Skolan såldes 1972, är numera privatbostad. Lärkholm: (Lercholm Av sjönamnet Lathki och holm = liten ö, holme. Belägen c:a 1,5 km öster om Lärkeröd. Ett skogsområde, som betas av nötkreatur. Här växer ett idegransbestånd i en botaniskt intressant miljö. Lärkholmsån (Lärkesholmsån) är en mindre å, som rinner genom den numera utdikade Lärkholmssjön. Den rinner genom Lärkeröd, innan den faller ut i östra delen av Rössjön. Malenedal: Som ligger i Snäckebotorp, omnämns i kyrkböckerna första gången år
5 1807.Laga skifte skedde i Snäckebotorp Malenedal kom då att ingå i en av gårdarna i Snäckebotorp. Efter 1855 var torpet obebott och revs. På kartan kallas torpet Helenedal, men det är utan tvivel en felskrivning för Malenedal. Marieberg:Ligger några hundra meter öster om Hallagården. Torpet omnämns redan i mantalslängden Mysikehuset: Låg i Snäckebotorp strax norr om vägen mot Örkelljunga.Torpet omnämns första gången Måsaryd: Är med all säkerhet identiskt med torpet Carlslätt i Kållebäckstorp. Carlslätt började som en jordbod. Där bodde syskonen Hans Svensson och Boel Svensdotter. Deras föräldrar var annexhemmansbonden Sven Svensson och Tyre Persdotter. De hade bott på Annexhemmanet, så länge modern levde. Då Tyre Persdotter avled 1797, måste de båda syskonen söka sig annan bostad. De byggde då den jordbod, som kom att kallas Carlslätt. Nordala: eller som torpet ursprungligen hette, Nordahl, omnämns första gången i Tåssjö kyrkböcker den 22/ Då lystes första gången för drängen Nils Hansson och pigan Sissa Persdotter,båda från Nordahl. Nordala används nu som fritidshus. Pettersborg: Anlades 1740 eller 1741 av Per Svensson, som var fiskare på Rössjöholm. Ramnekulla: (Raffnekulle 1624, har namn efter läget vid Ramnasjö,efterleden är ordet kulle = höjd). Tidigare gård, på den plats där Rössjöholms gods i dag har sina ekonomibyggnader. I dess förvaltarbostad föddes författaren Frans G. Bengtsson Ramnasjön: (skrivet Ramsiöö 1675, av ett äldre sjönamn Rafni till rafn = korp). Sjö i den södra delen av Tåssjö på gränsen mot Munka Ljungby. Sjön har varit betydligt större än nu men har varit föremål för flera försök till sjösänkning. Genom torrläggningen fick flera gårdar i Bassholma, Rävakärr och Ljungagård ny mark, som dock förblev vattensjuk och därför inte så värdefull. Rävakärr: By med några fritidsfastigheter i dag Under andra världskriget var Rävakärr en flitigt utnyttjad torvtäkt. Röglan: (Av rögla = upphöjning, kulle) är en stor mosse mellan Aggarp och Tåssjö men också en glest bebyggd by. Där låg torpen Rispahus, Killestorp, Spånghus och Kringlebacken. Med början 1838 såldes området från Rössjöholm, och byn omfattade på 1920-talet 18 fastigheter. Numera bedriver Thomas Uhrberg träning av hästar här. Rössjöholm: Gods vid Rössjön, omfattar 3320 hektar, varav 2000 ha skog, 209 ha åker och bete, 350 ha mossar sant 685 ha sjöar, främst Rössjön och största delen av Västersjön. (Mer information finnes under fliken Rössjöholms gods i menyvalet på hemsidan) Rössjöholms Mölla: Möllan är utsatt på kartan, men den är inte antecknad i det tillhörande registret. Det beror på, att den inte räknades som torp. Tidvis var den satt till 1/8 mantal och räknades då som en gård. Även sedan jorden tagits från möllan, intog den en särställning och kom inte att räknas bland torpen. Till möllan hörde ett särskilt bostadshus, kallat Möllehuset. På kartan syns ett Möllehus, men det var mycket litet, ej jämförbart med det senare Möllehuset
6 soinnehöll två lägenheter. Möllan var en gammam l anläggning, omnämnd redan i början av 1700-talet. Den drevs med vattenhjul. Under såpkokeriperioden fanns det även oljestamp i möllan. Efter 1910 förlades sågverket till möllan liksom en stickhyvel, Det var då tre olika vattenhjul, som drev maskinerna i möllan Rössjöholms vattenkvarn : Ligger vid Rössjöholmsåns utlopp ur Rössjön. Den finns nämnd redan 1699, då en ladufogde bodde där. Sin betydelse fick den på 1700-talet som såpfabrik. Pottaska och olja kokades ihop. Såpan färgades med indigo och förpackades i tunnor och såldes i både Sverige och Danmark. Oljan pressades ur importerade rapsfrön, och kokningen utfördes i Bruket intill utnyttjades vattenkraften för en såg, som 1935 ersattes av en ny såg längre norrut, med elkraft från ångmaskindrivna generatorer. Kvarnen fungerade nästan hela tiden också som mjölkvarn in på 1970-talet, då den utarrenderades till Axtorps lokalförening. Man malde vanligen två dagar i veckan. Efter några år lades verksamheten ner. Skoghunnadal: Det har påträffats ruiner av en backstuga väster om Mettes have. Det måste vara resterna av Skoghunnadal. Namnet Skoghunnadal förekommer inte i husförhörslängderna, och det går därför inte att med säkerhet ange, vem som har bott där. Det är troligen samma torp, som senare kallades Ljungliehuset. Skräddarebygget: Exakt årtal för torpets tillkomst framgår inte av mantalslängderna. År 1723 är torpet inte omnämnt. I nästa längd, som bär årtalet 1742, finns Skräddarebygget antecknat. Torpet beboddes av hustrun Pernilla. Närmare undersökningar visar, att Pernilla var gift med Oluf Andersson. Oluf bodde säkerligen i Skräddarebygget, men han var befriad från att betala mantalspengar och antecknades därför inte i mantalslängden. Oluf Andersson tillhörde kretsen av fast anställda tjänare på Rössjöholm. Troligen var han gårdsskräddare. Socknehuset:Är identiskt med gamla fattighuset. Det tillhörde inte Rössjöholm utan ägdes av socknen. Fattighuset omnämns första gången 1820, och det gjordes till skola Totalt 16 personer bodde under tiden i Fattigstugan. Huset fungerade som skola År 1870 togs Lärkeröds skola i bruk. Huset vid Tåssjö kyrka blev då bostad för socknens småskollärarinnor. Det fanns även andra hyresgäster.huset stod kvar till 1902, skall ha legat där kyrkan idag har sin P-plats. Skäggeris: Glest bebyggd by, arrendegårdar under Rössjöholm. Skäggeris hus: Det fanns 1828 bara två torp i Skäggeris, Ljunghuset och Hultet. Eftersom Hultet är upptaget på karta nr 23, måste det vara fråga om Ljunghuset som anlades omkring 1823 av Anders Bengtsson. Smedjan och Smedhuset:Smedjan, som sannolikt inte var bostadshus, synes ha legat mellan Bruket och Möllan. Huset uppfördes sannolikt under 1730-talet. Man hade behov av smidesarbeten för att underhålla maskinerna i oljeslageriet och såpbruket. Tunnbanden till de drittlar, som användes till såpan, var nog gjorda av trä. I början bodde smederna i Lafogdahuset, men på 1770-talet uppfördes en särskild bostad för dem. Huset kallades Smedhuset. Under en period omkring år 1800 bodde det fiskare i huset, och då kallades det Fiskarehuset. Huset fick med tiden namnet Carlsro (efter konsul Carl
7 Rooth, som ägde Rössjöholm ). I dagligt tal kallades huset Stickehuset, eftersom väggarna var klädda med takspån. Snoggarp: Snogerup 1626, genitiv Snugga av mansnamnet Snuggi och torp = nybygge, gård. By belägen öster om Långhult. Snäckebotorp: By i östra delen av Tåssjö mot Örkelljunga.Namn efter en höjd Snäckan. Här fanns ursprungligen tre gårdar. På 1800-talet tillkomde sex torpen Bjerhus, Malenedal, Mysikebacken, Nissabygget,Ålstorp och Torpet. Sofiedal: Sofiedal anlades omkring 1755 av Jeppe Assarsson. Han hade varit hemmansåbo i Långhult ett tiotal år. Stavershult: (Stauersholtt 1 524, av ett äldre namn på Staverhultssjön, nämligen Stauersjö. Till ordet staver = stav, stock: Stavershult = skogsdungen vid Staversjö). By på Hallandsås. Namnet antyder tillverkning av stavar till tunnor, sannolikt i samband med 1200-talets sillfiskeperiod. Ursprungligen en gård. Till byn hörde utbyggena Hultabygget och Äringsbygget. Stora Kärr: By, från början med tre gårdar. Stora Verk: Hade från början med tillverkningen av pottaska att göra. Intill Stora Verk fanns det urlakningsdammar.de som bodde i Stora Verk i början arbetade säkert med tillverkningen av pottaska. Så småningom blev Stora Verk bostad för hantverkare av olika slag, som var knutna till godset. Kartan visar Stora Verk som ett torp. När huset försetts med jord är ovisst. Den förste som uttryckligen benämns torpare, är Troed Nilsson, som bodde i Stora Verk fr.o.m Det är dock möjligt att några av de hantverkare som bott i huset brukat ett torp jämsides med sina hantverk. Vid stora Verk anlades ett sågverk. Sågdammen är utsatt på kartan från Dammen fick sitt vatten från den bäck, som på vissa kartor kallas Rinn. Som komplettering byggdes i slutet av 1800-talet en såg vid Rössjöholms mölla. Sågverken drevs parallellt, med varandra. I slutet av 1910-talet brann sågen vid Stora Verk ner. All sågning flyttades då till möllan. Stora Verk blev namnet på den trädgård, som folkskollärare Håkansson anlade. Den låg dock inte på samma ställe som det gamla Stora Verk. Storegård: Består av tre gårdar vid väg 114 mellan Munka Ljungby och Lärkeröd. Namnet uppstod i mitten av 1800-talet, då hemmansägare Johannes Andersson ägde efter den tidens förhållanden mycket mark. I slutet av 1800-talet delade han upp sin mark på sönerna Alfred, Olof och Karl. I början av 1900-talet var Storegård ett populärt övernattningsställe för många hästskjutsar, då s.k. stiehandlare och kåramagare från bl.a. Skånes Fagerhult och Åsljunga reste till Ängelholm och Kullabygden för att sälja sina varor. I Storegård fanns under åren en telefonstation. Såghuset: Såghuset kallades också Sågskärarehuset. Det finns fortfarande kvar. Ligger nära Lärkeröd vid vägen mellan Lärkeröd och Rössjöholm. Det anlades omkring år Av namnet framgår att det bedrevs sågning vid torpet. Förmodligen var det fråga om s.k. kransågning, där man för hand sågade plank. Filip Karlsson startade där en lådfabrik. Han lade även ner ett stort arbete för idrottsföreningen IFK Rössjöholm.
8 Såpebruket och Lafogdebostaden: Husförhörslängderna skiljer inte på de båda byggnaderna, utan allt sorterar under rubriken Bruket. I själva såpebruket kokades såpa av rapsolja från kvarnens oljepress och pottaska från Stora Verk. Det fanns säkert också enklare bostäder för arbetsfolket, under det att de bästa bostäderna fanns i Lafogdehuset. Såptillverkningen synes ha kommit i gång omkring 1730 och pågått till slutet av 1700-talet. Möjligen har såpa tillverkats i mindre skala några år in på 1800-talet. Tollsjö: Också skrivet Tyllsjö. ( Thylshide 1651, av osäker förled och eke =ekbestånd. Eller sankmark med öppet vattenflöde) mellan Västersjön och Rössjön. är ett flackt sand- och myrområde med en liten rullstensås i söder. Området har bildats mellan de två stora dödisblock, som vid landisens avsmältning gav upphov till de båda sjöarna. I de artrika våtmarkerna kan man hitta ovanliga starrarter:sumpstarr och strängstarr samt orkidéer och korallrot I Tollsjö häckar också många fågelarter. Tollsjö omfattade i början tre gårdar. Där finns bl. a. torpen Akademien, och Försöket. Äringsbygget: By i sydöstra delen av Stavershult.
9
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
LEINY SLÄKTUTREDNING (15) Dokument ID Familjenummer Författare Rev / Ver. UTRED911U.DOC Leif Nyström 0/5
LEINY SLÄKTUTREDNING 000911 2012-03-01 1 (15) ModerNamn: Hanna Persdotter Utred911U.doc 000911 000422 Barn: Anders (Anna, Per, Ola, Jöns, Johanna) FaderNamn: Nils Persson Orsak: Mitt, Leif Nyströms släktskap
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.
KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Hedkarlsbo, (Sandvreten)
Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också
Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Soldattorp nr 59 under Slögestorp
torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var
Strädelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Hagstad - Gubbalyckan/Kilen/Granelund
Hagstad - Gubbalyckan/Kilen/Granelund Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Hagstad Granelund. Bild 2008 av Ingolf Berg Gubbalyckan Gubbalyckan är den första torpbebyggelsen i Hagstad, från mitten av 1600-talet
Ekalyckan och Klockarebolet
Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls
TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON
TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar
Handelsboden/Lilla Norregård.
Handelsboden/Lilla Norregård. Skylt: nej Ligger på fastighet: Hamra 3:22 Koordinater: N / E Kallas idag i folkmun Brittas. Låg först under Hamra Knutsgård åren 1863-1866, därefter under Hamra Norregård
Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810
Dalby 26:9 Här kommer historien om gården Dalby 26:9. Gården låg i de södra utkanterna av Dalby församling och hade en storlek av knappt 20 tunnland. Mer om detta nedan. Tidig historia, Dalby 26 Före enskiftet
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet.
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet. Det lilla lantbruket Håga 57, Nödesta 1:69, låg bakom billadan, Wellgards. Det såldes av Fredrique Upmark på Hammar år 1910 till Reinhold
Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård.
Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.
Nystrand 2. Stuga bebodd av arb. Lars Petter Berggren f 1861 och Brita Olsdotter f 1853, dom flyttade till Öster Färnebo 1900. Dom hade en son och en dotter. 1901 byggdes stugan om, arb. Johan Larsson
LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl
Tollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen
Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Ulfsmoen under Ulfsnäs Torpet låg vid Haboarpsviken 200 meter in på Ulfsnäs mark. Torpet benämns
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Dahlgrens eller Govas grenadjärstorp under Dala Dala ryttartorp uppfördes vid indelningsverkets
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Anders Herman och Klara Josefina Alm
Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
I dödsböckerna står det 1790: 1790 Elin Johansdotter på Dammen, en gift hustru död den 8 maj av bröstfeber, begravdes den 16 ejusdem. 41 år gammal.
Torpet Dammen Torpskylt finns: Koordinater: N / Ö. Ligger på fastighet: Torpet Dammen ligger under Ramsås. Det finns med redan 1757, det första året som prästerna i Bredaryds församling började att skriva
Katrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
Titta själv och tyck till! Ewa
För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör
Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson
Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl
Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.
Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.
SANKT ANNA SKOLA HISTORIK
SANKT ANNA SKOLA HISTORIK Sankt Anna skola byggdes 1902 och kallades då för Kyrkskolan. Innan dess bedrevs undervisningen i den intilliggande Sockenstugan. År 1843 beslutade Skällvik och Sankt Anna Capell
Stugan lämnades därefter åt sitt öde.
Här och var finner vi resterna av backstugorna, företrädesvis på Hallandsåsens sluttning. Det är blott murarna som finns kvar, takstolen och stugans framsida har för länge sedan rasat ihop. Vi frågar oss:
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27)
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27) Oklart vilket byggår huset har. År 1863 vid hemmansklyvningen för Hamra Håkansgård, så ligger ett bostadshus på samma plats som idag, enligt kartan, men ladugården var placerad
KLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.
Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande
Grytåsa rullande kullar och betade backar
VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283
Vinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
A. 6 a Lilla Hålltorps Torp
A. 6 a Lilla Hålltorps Torp Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Övre flygbilden del av den nedre. Lite vidare
Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
Om Kestad. Torpet Anemossen heter numera Anemossen 1:1.
Om Kestad Kestad ligger norr om Kinne-Kleva vid Kinnekulles fot. 1310 nämns Kithestahum, 1312 in Kydistadum. Socknens först nämnda gård är Göksholmen, år 1399. En kyrkby som ligger österut vid foten av
Natur och kulturstig Livered
Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är
Hansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815
Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen.
Sid 1 av 6 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Torpets namn: Skräddaretorpet eller Skogen Tillhört gården: Järnstads Carlsgård Torpets art: Jordtorp Siste brukare av torpet: Torparen
Anfäder Eric Nilsson Åstrand
Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26
född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen
Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2
KLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Nedan följer lite bilder från byavandringen. Bossagården Här sätts stolpe och namnbricka upp vid Bossagården.
Byavandring i Svansjömåla 11 maj 2013 Söndagen den 11 maj var det byavandring i Svansjömåla. Ett tjugotal personer hade mött upp i ett vackert väder med strålande solsken. 14 15 stycken gamla torp besöktes
Häri döljer sig åtskilliga mysterier, mystiska försvinnanden, dödsfall m m.
Mysteriet Röda Grind Gillets Henry Hall skrev denna kortartikel i Glimtar 2010 om ett ställe på Årsta som helt plötsligt försvann ur kyrkoböckerna år 1843. Ingen vet varför, kanske rasade stugan av ålderdom,
RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Stenvik nämns för första gången i jordeboken 1815 och husförhörslängden 1822-1827. Samuel Persson (f 1781) och hans hustru Anna Jönsdotter
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
GISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra
GISEKVARNS HISTORIA En samling berättelser om tiden som varit Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra sid 1 (Fakta kring Gisekvarn berättat vid Gisekvarns tomtområdes 30-årsjubileumsfirande
Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp
Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl
Utflykt till flydda tider
Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet
KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård
Juhola finngård Juhola finngård I skogstrakterna norr och väster om Torsby finns ett antal finngårdar och torp med odlingsmarker som vittnar om de skogsfinska bosättningarna i Värmland. Kulturreservatet
Kvarnby by på 1700 talet
Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom
Låg under Hamra Knutsgård. Fanns med redan det året som prästerna började skriva ned husförhörslängderna.
Torpet Klippan Torpskylt finns: Koordinater: N / Ö. Ligger på fastighet: Låg under Hamra Knutsgård. Fanns med redan det året som prästerna började skriva ned husförhörslängderna. 1757-59: Soldattorpet
Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.
Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna
Kungshögen - Stockholms enda storhög
Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket
Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,
MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
Byn Lia. (utdrag ur Vessige och Alfshög, två socknar i Ätrans dalgång, Sven Larsson 1996)
Byn Lia Mitt i Halland, strax norr om Sjönevad, nära Krogseredsvägen ligger byn Lia. I äldre tider stavades namnet Lija och därefter Lya. Men byn har fått sitt namn av att gårdarna på sin ursprungliga
Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun
Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Vid mangårdsbyggnaden ca 1919, stående fr.v. Sigrid, Alida, Gustav, Hans, Johan, Olle (vid vagnen) och sittande Ingeborg (husjungfru)
Norrgården Norrgården är den nordligast belägna gården i Sennebys bykärna. Gården har varit i samma familjs ägo de senaste 100 åren. I början av 1910-talet köpte Johan och Alida Alvén gården och flyttade
Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Asas befolkning
Asas befolkning 1850-1870 Sammanställning av Lage Pettersson 1850: 1876 personer 875 män 1001kvinnor 1860: 1913 personer 888 män 1023 kvinnor 1870: 1902 personer 885 män 1017 kvinnor 1880: 1673 personer
Kerstinbo "Hällarna"
Kerstinbo "Hällarna" 1. Torpgrund, kallades "Klaras" på senare år, tidigare kallat "Hällarna". Här bodde i slutet på 1700:talet dagkarlen Lars Olsson f 1760. Han var gift två gånger, först med Karin f
Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.
I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och
Erik Martin Douhan
Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.
Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat
SKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Södra Mjönäs Bönderna under 1500-talet
Södra Mjönäs Bönderna under 1500-talet Tony Olsson För tre år sedan påbörjade jag ett arbete med att skriva av och dokumentera det jag hittar om Vånga socken under dansktiden och fram till 1600-talets
Torpvandring 16 augusti 2009. Start vid korsningen Tätorpsvägen/Skarpnäcks Gårdsväg
Torpvandring 16 augusti 2009 Start vid korsningen Tätorpsvägen/Skarpnäcks Gårdsväg Skarpa by Första omnämnandet av Skarpa by sker i hertig Valdemars testamente från 1318 av att ett torp i Skarpa ingår
Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Örnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet
Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen
Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT
Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT Riddersholms naturreservat Ett fantastiskt naturområde på gränsen mellan hav och land. Du kan själv ströva omkring i detta paradis och med denna lilla skrift kan
Krapperups gamla vattenmölla
Krapperups gamla vattenmölla På samma plats sedan 1629 Åtminstone sedan 1629, troligen ännu längre, har det legat en vattenkvarn i byn Vattenmöllan. Byn som fått sitt namn efter kvarnen ligger på Kullahalvön
Svege Bengtsa. Torp nr 305. Foto från Foto från tidigt 1900 tal.
Svege Bengtsa. Torp nr 305 Foto från 2010. Foto från tidigt 1900 tal. 1 Torpet Svege Bengtsa var från början en backstuga utan namn som har tillhört Håkankila Skattegård. Torpets historia börjar egentligen
J A Lundins morfars släkt
84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Hembygdsförening Torpvandring på Målen
och Kulturvandring i Åsens naturreservat Söndag den 1 juni 2014 Målen 1/8 mantal Målen finns omnämnt i samband med att det tillkom till Grävsätter genom nyskattläggning 1675. Sammanslagning av fastigheten
Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.
Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan
På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.
SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och
Gårdsnamn: Byggnadsår: Fanns före 1823 Liss/Jakobs Nuvarande manbyggnad 1877 ombyggd 1911, 1932
Gård nummer:154 Tibble nr: 5.24 Bomärke Gårdsnamn: Byggnadsår: Fanns före 1823 Liss/Jakobs Nuvarande manbyggnad 1877 ombyggd 1911, 1932 Ägare och boende: Sune och Inger Hjorth Tidigare: Liss Olof Jönsson
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Husen i Krämarstan på Myra
Husen i Krämarstan på Myra 5 Krämarstan på Myra -olja 2015- Bara slyskog på Lilla Högsås vid sekelskiftet 1900: Idag växer tallar på Lilla Högsås. I de överväxta husgrunderna står de nu med skorpbark.
Något om de mindre gårdarna, torpen och stugorna i Gunnarp.
Något om de mindre gårdarna, torpen och stugorna i Gunnarp. Den lilla byn i Gunnarp. Av Nils Nilsson När och hur Gunnarpsgården en gång bildades vet jag inte. Det var uppenbarligen så att de riktigt stora
Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD
LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks
Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.
Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen
1975 blev Rövarkulan naturreservat
DANSSTÄLLET På Pingstaftonen 1902 öppnade Rövarkulans nöjesplats. Man hade under hela våren snickrat ihop en dansbana och paviljong. Bord och långbänkar placerades på lämpliga platser och kaffehyddan uppfördes