Årsrapport Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden CCI 2007FI06RPO002 C(2008) 719

Transkript

1 Bilaga 1 till N2014E08_ EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europa investerar i landsbygdsområden Årsrapport 2013 Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden CCI 2007FI06RPO002 C(2008) 719 Årsrapporten godkänd vid övervakningskommitténs möte Godkänd av förvaltningsmyndigheten

2 1. INLEDNING ÄNDRINGAR AV DE ALLMÄNNA VILLKOREN DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET OCH UTVECKLINGEN AV PROGRAMMET Axel Ansökningsförfarande och finansiering Måluppfyllelse Axel Ansökningsförfarande och finansiering Anslutningsgrad Måluppfyllelse Tilläggsfinansiering för det europeiska jordbrukets nya utmaningar (HC/RP-medel) Axel Ansökningsförfarande och finansiering Måluppfyllelse Axel Ansökningsförfarande och finansiering Måluppfyllelse FÖRVALTNING OCH ÖVERVAKNING Förvaltning Nationella bestämmelser Stödhanteringssystem Övervakning Löpande övervakning Övervakningskommittén Användning av tekniskt stöd Vidtagna åtgärder för att ge programmet offentlighet Sammanfattning av större problem SAMMANFATTNING AV PÅGÅENDE UTVÄRDERING ÖVERENSSTÄMMELSE MED GEMENSKAPSPOLITIK Gemenskapens konkurrensregler Hållbar utveckling en horisontell prioritering Jämlikhet/jämställdhet en horisontell prioritering EU:s strategi för Östersjöområdet Komplementaritet med andra finansieringsinstrument LANDSBYGDSNÄTVERK Bilagor: Bilaga 1 Tabeller måluppfyllelse Bilaga 2 Tabell måluppfyllelse Bilaga 3a-c Indikatortabeller Bilaga 4 Utvärderarnas rapport

3 1. INLEDNING Ålands landskapsregering har i enlighet med gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen, den nationella strategiska referensramen och Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) utarbetat ett Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden Landsbygdsutvecklingsprogrammet godkändes av EU:s landsbygdskommitté den 19 december 2007 och officiellt av Europeiska Gemenskapernas Kommission den 15 februari 2008 K(2008) 719. Den övergripande målsättningen är att landsbygden och skärgården skall behålla sin dragningskraft som bosättnings- och företagsort trots strukturförändringar och omställningar inom det traditionella lantbruket samtidigt som landskapsbilden skall behålla de traditionella drag som den mångåriga hävden skapat. Landskapsregeringen anser att lantbruksproduktionen i kombination med livsmedelsförädlingen också i fortsättningen kommer att vara en basnäring på landsbygden i kombination med utvecklande av diversifierat landsbygdsföretagande varför målsättningen är att lantbruksproduktionen skall utveckla en hög konkurrenskraft i enlighet med de givna förutsättningarna baserad på hög effektivitet, hög produktivitet, hög kvalitet och hållbart utnyttjande av naturtillgångar. För att uppnå detta har landskapsregeringen beslutat genomföra åtgärder från alla de fyra axlar som beskrivs i Rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling. Utgående från genomförd analys har det konstaterats att det finns ett tydligt behov av att utveckla företagande och konkurrenskraften i allmänhet på landsbygden, att bevara och förbättra de miljömässiga betingelserna samt stärka landsbygdens utvecklingsmöjligheter och attraktionsvärde i ett brett perspektiv. Landsbygdsutvecklingsprogrammets fyra axlar och åtgärdsområden inklusive tekniskt stöd: Samtliga åtgärder tillämpas i hela landskapet Åland. AXEL 1 Åtgärd Yrkesutbildning och information 111 Startstöd för unga jordbrukare 112 Modernisering av jordbruksföretag 121 Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter 123 Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom 124 skogsbrukssektorn AXEL 2 Åtgärd Stöd för jordbrukare i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter (kompensationsbidrag) 212 Stöd för miljövänligt jordbruk (miljöstöd) 214 Stöd för icke produktiva investeringar 216 AXEL 3 Åtgärd Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk 311 Stöd för etablering och utveckling av mikroföretag 312 Främjande av turismverksamhet 313 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden 321 Förnyelse och utveckling av byarna 322 Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden 323 Utbildning och information 331 Kompetensutveckling och information för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier 341 AXEL 4 Åtgärd Lokala utvecklingsstrategier 41 Genomföra interregionalt och transnationellt samarbete 421 Driva den lokala aktionsgruppen 431 Tekniskt stöd Åtgärd Tekniskt stöd (omfattar bl.a. utvärderingar, administration, datasystem, informationsinsatser och kontroller) 511 3

4 Den ursprungliga totalbudgeten för programmet på 84 MEURO varav det offentliga bidraget på 56,9 MEURO har ändrats ett flertal gånger under programperioden vilket redovisats för i tidigare årsrapporteringar. Det sjunde ändringsförslaget som lämnades in till kommissionen den 26 juni 2013 innehöll förslag till omfördelning av jordbruksfondens finansiering mellan åtgärderna 214 miljöstöd (- 0,100 MEURO) och åtgärd 216 Ickeproduktiva investeringar (- 0,100 MEURO) till åtgärd 212 LFA (+ 0,200 MEURO ). Ändringen motiverades med att det fanns ett behov av ökat anslag för åtgärd 212 och att anslaget inte räcker till för hela programperioden samtidigt som anslagen inom åtgärderna 214 och 216 blir outnyttjade i slutet av programperioden. Programändringen godkändes av Kommissionen den 6 november Den totala finansieringsramen i programmet efter senast godkända programändring (nr 7) uppgår till 82,034 MEURO för hela programperioden Europeiska jordbruksfondens andel uppgår till 18,097 MEURO och andelen från Ålands landskapsregering uppgår till 41,113 MEURO. Den privata finansieringens andel beräknas uppgå till 22,825 MEURO. Ett åttonde ändringsförslag godkändes av övervakningskommittén i december 2013 och skickades efter landskapsregeringens godkännande till kommissionen den 10 januari Förslaget innefattade om omfördelning av finansiering inom axel 1, från åtgärderna 111 ( 0,012 MEURO), 112 ( 0,007 MEURO) och 123 ( 0,014 MEURO) till åtgärd 121 (+ 0,033 MEURO), inom axel 2 från åtgärderna 212 (- 0,015 MEURO) och 216 (- 0,002 MEURO) till åtgärd 214 (+0,017 MEURO) samt inom axel 3 från åtgärd 311 (- 0,094 MEURO) till åtgärd 312 (+ 0,094 MEURO). Ändringsförslaget motiveras med att optimalt nyttja programfinansieringen då programperioden börja närma sig slutet. Ändringsförslaget omfattade även förslag till möjlighet för jordbrukare att under 2014 förlänga ingångna avtal om miljöstödets basstöd och/eller kompensationsbidrag med ett år samt möjlighet att förlänga beviljandet av nationell tilläggsfinansiering (s.k. top-ups) under Slutligen omfattade förslaget en anpassning av gällande statsstödstabell enligt Kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 bilaga II 9 A. Utöver anpassning av programmet efter ändring av artiklarna 27 och 44.2 och 3 i förordning (EG) nr 1974/2006 (se ovan) har lagstiftningsåtgärder som skulle föranleda behov av justeringar av programinnehåll i förhållande till övriga finansieringsinstrument eller EUfinansierade program på Åland inte varit aktuella. Den 18 november 2013 hölls det årliga mötet mellan förvaltningsmyndigheten och representanter för Kommissionen i Mariehamn. Under mötet konstaterades att programgenomförandet förlöper bra. Kommissionen poängterade samtidigt betydelsen av en programändring som tillförsäkrar en smidig övergång från nuvarande programperiod till nästa. Ändringsförslaget föreslogs omfatta en beskrivning av att förlänga genomförandet av åtgärderna i enlighet med gällande övergångsbestämmelser. Samtidigt informerade kommissionens representanter att kommissionens utbetalningar upphör när de kumulativa utbetalningarna uppgår till 95 % av den godkända finansieringsramen. Därefter avräknas utgifterna mot utbetalt förskott. Kommissionen informerade även om sin årliga utvärderingsrapport och om DG Agris strategi mot bedrägier. 4

5 2. ÄNDRINGAR AV DE ALLMÄNNA VILLKOREN Utvecklingen i omvärlden som den såg ut hösten 2013 I början av hösten 2013 kunde vissa förbättringar skönjas i det världsekonomiska läget. En stabilisering hade skett i Europa, oron för utvecklingen i Kina hade minskat och tilltron till återhämtningen i USA stärktes sedan sommaren, även om orosmoment seglade upp i och med det politiska dödläget kring den amerikanska statsskulden. I den finländska ekonomin var återhämtningen från finanskrisen beroende av exporten och att efterfrågan på viktiga exportmarknader höjs. Stora utmaningar fanns inom elektronikindustrin som står inför omställningar och skogsindustrin som kämpat med stora svårigheter. Även i Sverige har sysselsättningen i det privata näringslivet och försäljningen förbättrats obetydligt. För de åländska rederierna har den starka kronan medfört en positiv nettoeffekt för de åländska färjerederierna och den förväntas behålla sin starka ställning gentemot euron under 2014 enligt en bedömning Ålands statistik och utredningsbyrå gjort. Även om botten i den utdragna lågkonjunkturen sett ut att vara nådd var återhämtningen i närområdet fortfarande skakig. På ett par års sikt kan en förstärkt exportefterfrågan stabilisera situationen. Detta, tillsammans med strukturförändringar inom sjöfarten inför införandet av svaveldirektivet, bedöms sätta sin prägel även på den åländska ekonomin under de närmaste två åren. Den åländska ekonomin Den samlade åländska BNP-tillväxten var enligt ÅSUB:s preliminära beräkningar negativ såväl år 2012 som Prognosen för innevarande år visar att det samlade värdet av privat och offentlig produktion av varor och tjänster i landskapet fortsättningsvis kommer att vara negativt (-0,5 %). Detta beroende av den svaga tillväxten inom det privata näringslivet. Den offentliga sektorns bidrag till BNP var däremot svagt positivt. Enligt ÅSUB beräknas inflationen på Åland uppgå till 1,4 % på årsbas år 2014 för att sedan öka något under nästa år. Befolkningen ökade med 164 personer år 2013 till , vilket är något mera än 2012 års ökning men betydligt mindre än de fem föregående åren. Stärkta realinkomster i Baltikum och en svag åländsk arbetsmarknad förväntades i viss mån motverka incitamenten för arbetskraftsinvandring från den regionen. Den öppna arbetslösheten i landskapet ökade under december 2013 till 4,0 %, en ökning med ca 0,4 procentenheter jämfört med december 2012, då den var 3,6 %. Låga lönehöjningar tillsammans med skattehöjningar gjorde att ÅSUB räknade med en svag ökning av de åländska hushållens köpkraft under Liksom under de senaste åren led största delen av den åländska sjöfarten, såväl passageraroch färje-trafik som torrlast- och oljefrakt, av fortsatt hård konkurrens och höga bunkerpriser som pressar marginalerna. Implementeringen av svaveldirektivet till år 2015 skärper läget ytterligare. Sedan tredje kvartalet 2010 visade det privata näringslivet en försvagad omsättningstillväxt. Den nominella tillväxten av den totala lönesumman var likaså svag (ÅSUB analys). 5

6 Inom transportbranschen, där sjöfarten dominerar sjönk omsättningstillväxten under , men återhämtade sig enligt preliminära bedömningar under I den konjunkturkänsliga handelbranschen har omsättningstillväxten varit positiv från år 2011 och framåt medan byggbranschen efter en stark uppgång år 2011 uppvisade en lika snabb nergång. En bransch som ända sedan år 2009 visat en positiv trend i sin omsättning är industrin, med undantag för livsmedelsindustrin som försvagats något sedan år De större bolagen inom bank och försäkring har rent företagsekonomiskt klarat sig förhållandevis bra genom finans- och sjöfartskrisen. Man är nu inne i en period av konkurrens- och marknadsrelaterad omorganisering, som lett till en minskad tillväxt av den totala lönesumman inom branschen. Branschen företagstjänster, som rymmer It-företag och annan kvalificerad tjänsteproduktion, uppvisade en god tillväxt av omsättningen år 2012 och den såg ut att bli relativt stark även under Utvecklingen av omsättningen för branschen personliga tjänster som förutom Ålands penningautomatförening, mest rymmer mindre företag, var enligt registeruppgifterna svagare under samma tid men låg ändå på den positiva sidan. Konjunkturbilden var med andra ord varierande inom de olika branscherna i det privata näringslivet. När branscherna vägdes samman tydde det på en övervägande svag tillväxt. Primärnäringarna Primärnäringarna utgörs av jord-, skogsbruk och fiske. Primärnäringarna utgör i termer av sysselsättning och totalproduktion en minskande del av den åländska ekonomin. Detta är inte något som är unikt för Åland. Tvärtom så ser vi samma omstruktureringsprocess runt om i hela Norden och övriga Europa. Drivkrafterna bakom omvandlingen och den relativa tillbakagången i primärnäringarnas ekonomiska betydelse är också i stort de samma på Åland som i omvärlden - global prispress på produkterna, introduktionen av ny arbetsbesparande odlingsteknik (vilket minskar sysselsättningen inom näringen), koncentration och fortlöpande storleksrationaliseringar samt en omstrukturering av och växande osäkerhet om den framtida utformningen av det offentligas subventioner till lantbrukssektorn. Primärnäringarna och livsmedelsindustrin bidrar till sysselsättningen, de beräknas direkt sysselsätta ca 870 personer tillsammans. Arbetsplatserna inom en stor del av den åländska förädlingsindustrin samt en del av sysselsättningen inom handeln är beroende av utvecklingen inom primärnäringarna. Fiskerinäringen är särskilt viktig i skärgården, där det ofta är svårt att hitta alternativ eller ersättande sysselsättning. Nästan 50 % av de åländska yrkes- och binäringsfiskarna är bosatta i skärgården och 92 % av fiskodlingens totala omsättning (24,7 miljoner euro år 2013) kommer från företag i skärgården. Sedan år 2000 har primärnäringarnas bidrag till BNP sjunkit med ca 0,4 procentenheter, och nedgången har inte bara sjunkit i relativa tal utan även till viss del i det reala produktionsvärdet. Lantbrukets bruttointäkter hålls relativt konstant medan fisket under den aktuella perioden gått tillbaka med närmare 20 %. Skogsbruksintäkterna har ökat knappt och då skogsbruksinkomsterna till stora delar tillfaller lantbrukarna (som ju är de största skogsägarna på Åland) tyder det på att lantbrukets knappa nedgång delvis har kunnat kompenseras av ett aktivare skogsbruk. Den internationella finanskrisen år 2008 drabbade även indirekt det åländska lantbruket, men näringen har klarat sig förhållandevis bra. Efterfrågan på livsmedel hålls vanligen relativt stabil trots den allmänna ekonomiska nedgången. Internationellt har priset på mejeriprodukter sjunkit, men livsmedelsindustrin på Åland noterar en fortsatt stark efterfrågan på lokalt 6

7 producerade livsmedel. Snarare råder en viss brist på råvaror för livsmedelsindustrin, vilket även gäller det lokala mejeriet. 12 Det åländska lantbruket omfattar såväl växtodling som djurhållning. Jämfört med de finländska lantbrukarna är dock de åländska betydligt mer inriktade på växtodling än djurhållning. Fördelningen är ungefär 65 % växtodling och 35 % djurhållning på Åland. På den åländska odlade åkermarken odlas mestadels vall, åkerbete. Mjölkproduktionen är vid sidan av trädgårdsproduktionen den enskilt viktigaste produktionsinriktningen inom lantbruket på Åland. Åland präglas av ett mosaikartat landskap där åkrarna finns insprängda mellan berg, skogsmark och vatten. Medelarealen på åkerskiftena är därför liten, 1 till 2 ha. Åkerformen är i allmänhet mycket oregelbunden och därför föga lämpad för storskalig odling. Detta gäller i särskilt hög grad för jordbruket i skärgårdsregionen. Typiskt för det åländska lantbruket är också kompletterande och stödjande verksamheter inom lantbruksnära verksamheter som skogsbruk, kustnära fiske, vattenbruk, småskalig livsmedelsförädling, gårdsbruksturism samt olika typer av landskapsvårdande verksamhet. Antalet aktiva gårdar med minst två ha odlad jord var år 2010 omkring 561 stycken 3. Medelarealen för de aktiva lantbrukslägenheterna var drygt 25,9 4 ha (inkl. arrenderad mark). Antal gårdar på Åland har minskat de senaste åren, år 1990 var de 979 stycken. Nedgången i antalet jordbrukslägenheter har skett parallellt med en fortlöpande storleksrationalisering. Sålunda registreras en markant förskjutning uppåt i de kvarvarande gårdarnas storlek. Gårdar med en odlad areal överstigande 30 ha ökade sin andel av det totala gårdsantalet från 8 % år 1990 till nästan 28 % År 2010 var andelen 33,2 %. Samtidigt sjönk andelen gårdar med under 10 ha odlad jord från ca 46 % 1990 till 30 % Medelarealen har utvecklats från 23,9 ha år 2005 till 25,2 ha år I takt med att gårdarna blir färre och färre blir även antalet sysselsatta jordbrukare färre. Antalet sysselsatta har minskat under flera decennier, och från år 2000 minskade antalet från omkring 700 personer till ungefär 577 personer år År 2009 var de 464 stycken. Intresset för att ta över eller starta upp jordbruksföretag har också varit lägre än väntat under förra programperioden , både med avseende på unga samt kvinnor. 5 Omstruktureringen inom näringen har följts av en mindre reduktion av den generellt sett höga medelåldern bland jordbrukarna. Detta gäller särskilt bland de heltidssysselsatta jordbrukarna där medelåldern sjunkit från i genomsnitt 50,4 år 1980 till 46 år Enligt statistiken är 42 % av alla jordbrukare över 50 år gamla. Lönsamheten inom lantbruket har under det senaste decenniet försämrats. Prisnivåerna inom lantbruket har varit stabila, men insatsvarukostnaderna har samtidigt haft en betydande ökning, till exempel inom drivmedel och gödning. Efter strukturomvandlingen har omsättningen på enskilda gårdar stigit markant, men samtidigt har produktiviteten sett till förädlingsvärde per arbetad timme inte förändrats nämnvärt. 1 ÅSUB 2012:3; Utvärderarnas rapport 2011, Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland perioden ; Fellman, Rundberg 2 ÅSUB 2012:1; Konjunkturläget våren 2012; Fellman, Kinnunen och Palmer 3 ÅSUB 2011; Statistisk Årsbok ÅSUB 2012:3; Utvärderarnas rapport 2011, Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland perioden ; Fellman, Rundberg 5 Sammanfattande rapport framsteg. S16 7

8 Livsmedelsindustrin Primärnäringarna tillsammans med den till primärnäringarna nära kopplade livsmedelsindustrin har, som helhet, relativt stor betydelse för den åländska ekonomin. De båda branschernas andel av BNP låg år 2010 på ungefär 4,5 %, varav primärnäringarna bidrog med ca 2,6 % till totalen. Primärnäringar och livsmedelsindustrin hade en total omsättning år 2011 om ca 130 miljoner euro. Dessutom har livsmedelsindustrin betydelse för de åländska exportintäkterna. Hela 80 % av livsmedelsindustrins produkter exporterades år 2010, till ett värde av ca 90 miljoner euro, motsvarande 10 % av den totala åländska exporten. Huvudmarknaden för livsmedelsexporten är Finland och södra Finland i synnerhet. Inom landsbygdsföretagandet och livsmedelsindustrin har man ännu inte lyckats utnyttja den svenska marknaden i någon särskild utsträckning. Den lokala marknaden är fortfarande viktig och speciellt för avsättningen av de animaliska livsmedelsprodukterna. Primärnäringarna har stor betydelse med tanke på försörjningen av råvaror till livsmedelsindustrin och för det öppna kulturlandskapet. Livsmedelsindustrin är väldigt betydelsefull för det åländska lantbruket och fiskerinäringen i form av förädlare av lokalt producerade råvaror främst i form av potatis, mjölk, kött och fisk. Betydelsen och beroendet är ömsesidigt då lokalt producerad kvalitetsråvara och en i produktionen väl integrerad logistik och förhållandevis låga råvarutransportkostnader förmodligen är grunden för den position livsmedelsindustrin har i dag. Livsmedelsindustrin på Åland stod år 2010 för ca 44 % av hela tillverkningsindustrins omsättning. 3. DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET OCH UTVECKLINGEN AV PROGRAMMET Under 2013 har åtgärder under programmets samtliga axlar genomförts. Tabell 1. Beviljad offentlig finansiering (netto) år 2013 och ackumulerat från programperiodens början Axel/Åtgärd Nettobeviljat* 2013 Nettobev.* Fin.plan % 111. Yrkesutbildning och information , , ,00 71,46% 112. Startstöd för unga jordbrukare , , ,00 89,31% 121. Modernisering av jordbruksftg , , ,00 99,04% 123. Högre värde i jord- och skogsbr.prod , , ,00 95,05% 124. Sam. om utveckling av nya prod , , ,00 99,16% Axel , , ,00 95,80% 216. Icke produktiva investeringar , , ,00 80,51% Axel , , ,00 80,51% 311. Diversif. till annan verks. än jordbruk , , ,00 47,54% 312. Etablering och utveckling av ftg , , ,00 87,00% 341. Kompetensutv, informationsinsatser 0, , ,00 81,86% Axel , , ,00 78,20% 413. Genomföra lokala utv.strategier , , ,00 94,42% 421. Genomföra samarbetsprojekt , , ,00 120,29% 431. Driva en lokala aktionsgruppen , ,00 100,00% Axel , , ,00 96,46% 511. Tekniskt stöd , , ,00 99,94% Totalt , , ,00 93,82% *Nettobeviljat avser beslutad finansiering -återbokningar till programmet (outnyttjade medel och verkställda återkrav) Under 2013 uppgick nettobeviljandena (se tabell 1) till ett totalbelopp om 0,985 MEURO inom axel 1,2,3 och 4 samt tekniskt stöd. Från programperiodens början uppgår summan till totalt 11,433 MEURO vilket binder upp 94 % av finansieringsplanen. 8

9 Tabell 2. Deklarerade offentliga utgifter år 2013 (verkställda återkrav inräknade) Axel/Åtgärd Off.utg Off.utg ** Fin.plan** % 111. Yrkesutbildning och information , , ,00 47,83 % 112. Startstöd för unga jordbrukare , , ,00 64,28 % ***varav utgifter under övergångsperiod , Modernisering av jordbruksftg , , ,00 90,97 % 123. Högre värde i jord- och skogsbr.prod , , ,00 85,07 % 124. Samarbete om utveckling av nya prod ,00 0,00 % Axel , , ,00 83,55 % 212. LFA-kompensationsbidrag , , ,00 98,65 % ***varav utgifter under övergångsperiod 214. Stöd för miljövänligt jordbruk , , ,00 97,52 % ***varav utgifter under övergångsperiod 214. Stöd för miljövänligt jordbruk (HC-medel) , , ,00 94,09 % 216. Icke-produktiva investeringar 520, ,00 1,44 % Axel , , ,00 97,80 % 311. Diversifiering till annan verks. än jordbruk 6 991, , ,00 22,02 % 312. Etablering och utveckling av ftg , , ,00 61,51 % 341. Kompetensutv, informationsinsatser , , ,00 81,86 % Axel , , ,00 53,60 % 413. Genomföra lokala utv.strategier , , ,00 75,11 % 421. Genomföra samarbetsprojekt 0,00 0, ,00 0,00 % 431. Driva en lokala aktionsgruppen , , ,00 71,80 % Axel , , ,00 72,09 % 511. Tekniskt stöd , , ,00 85,24 % Totalt , , ,00 93,73 % ** *Utgifter i enlighet med övergångsbestämmelser i förordning (EG) nr 1320/2006. Deklarerade offentliga utgifter uppgick under 2013 till totalt 7,203 MEURO för programmets samtliga axlar inklusive tekniskt stöd (se tabell 2). De sammanlagda utgifterna uppgår till MEURO vilket utgör ca 94 av den totala finansieringsplanen De sammanlagt deklarerade utgifterna för tekniskt stöd uppgick år 2013 till totalt 0,118 MEURO och motvarande utgifter för perioden till 1,069 MEURO vilket utgör ca 85 % av finansieringsplanen för hela programperioden. EU:s finansieringsandel är 50 %. 9

10 Deklarerade utgifter för jordbruksfonden (EJFLU) framgår ur tabell 3. Tabell 3. Deklarerade EJFLU utgifter år 2013 (verkställda återkrav inräknade) i enlighet med SFC2007/RDIS Annual Financial Implementation 09/04/2013. Axel/Åtgärd EJFLU.utg EJFLU utg EJFLU Fin.plan % 111. Yrkesutbildning och information 5 143, , ,00 47,83 % 112. Startstöd för unga jordbrukare , , ,00 64,28 % 121. Modernisering av jordbruksftg , , ,00 90,97 % 123. Högre värde i jord- och skogsbr.prod , , ,00 85,07 % 124. Samarbete om utveckling av nya prod ,00 0,00 % Axel , , ,00 83,55 % 212. LFA-kompensationsbidrag , , ,00 98,15 % 214. Stöd för miljövänligt jordbruk , , ,00 96,67 % 214. Stöd för miljövänligt jordbruk (HC-medel) , , ,00 93,93 % 216. Icke-produktiva investeringar 140, ,00 1,45 % Axel , , ,00 97,14 % 311. Diversifiering till annan verks. än jordbruk 3 495, , ,00 22,02 % 312. Etablering och utveckling av ftg , , ,00 61,51 % 341. Kompetensutv, informationsinsatser 8 432, , ,00 81,86 % Axel , , ,00 53,60 % 413. Genomföra lokala utv.strategier , , ,00 75,11 % 421. Genomföra samarbetsprojekt ,00 0,00 % 431. Driva en lokala aktionsgruppen , , ,00 71,80 % Axel , , ,00 72,09 % 511. Tekniskt stöd , , ,00 85,24 % Totalt , , ,00 91,17 % Landskapsregeringen har under 2013 krävt tillbaka totalt ,38 (inkl. ränta om 46,45 ). Av den totala summan utgör ,94 miljöstöd varav ,20 moduleringsmedel och ,44 kompensationsbidrag. Jordbruksfondens andel av de återkrävda medlen har beaktats i utgiftsdeklarationerna till kommissionen. De sammanlagda återkrävda medlen (offentliga utgifter) under programperioden uppgår till ,40 euro. De återkrävda medlen inklusive räntor har redovisats i utgiftsdeklarationerna som lämnats till kommissionen. Återkraven inklusive räntor har dragits av från kommissionens utbetalningar. Landskapsregeringen har för avsikt att återanvända de återkrävda medlen inklusive räntor från jordbruksfonden inom samma axel i programmet från vilket återkravet härrör men inte på nytt till en verksamhet som har varit föremål för finansiell justering (artikel 33.3.c 1290/2005). Vid utgången av år 2013 hade landskapsregeringen öppna återkrav på stöd som delfinansierats från jordbruksfonden (EJFLU) om ett belopp om totalt 6 587,47 inklusive ränta om 7,69. Av den totala summan utgör 2 076,24 kompensationsbidrag varav 553,69 tillhör EU och 1 522,55 landskapsregeringen ,23 utgör miljöstöd varav 1 249,10 tillhör EU och 3 262,13 landskapsregeringen. Vid utgången av år 2013 hade landskapsregeringen öppna återkrav per den om totalt 6 184,55 inklusive ränta om 846,31 på stöd som betalats från EUGFJ:s garantisektion. Av den totala summan utgör 2 797,06 kompensationsbidrag varav 1 081,38 tillhör EU och 1 715,68 landskapsregeringen ,49 utgör miljöstöd varav 1 693,74 10

11 tillhör EU och 1 693,75 landskapsregeringen. Har behandlats som 50/50-förfarande på kommissionen men vi har inte fått underlag från Mavi så vi kan reglerade det i reskontran Axel Ansökningsförfarande och finansiering Den största efterfrågan har funnits inom axel 1 för Modernisering av jordbruksföretag (121) och Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123). Efterfrågan har däremot varit betydligt lägre inom åtgärden startstöd (112) och utbildning (111). Yrkesutbildning och information (åtgärd 111) Under 2013 har en ny kurs beviljats finansiering. Räknat från programperiodens början är 0,089 MEURO eller ca 71 % av finansieringsramen bunden. Under 2013 har utbetalningar skett för sammanlagt två kurser om totalt 0,013 MEURO. Utbetalningarna sammanlagt för perioden uppgår till 0,060 MEURO eller 48 % av finansieringsramen (tabell G5). Jordbruksfondens andel är 40 %. Utbildningsåtgärden kännetecknas av korta endagskurser. Utbildningarna riktar sig till lantbrukare och är främst inriktade på förbättrade miljöåtgärder. Startstöd för unga jordbrukare (åtgärd 112) Intresset för startstöd var under 2013 på samma nivå som under föregående år. I samband med generationsväxlingar beviljades under året fem lantbrukare startstöd. Från programperiodens början uppgår beviljade medel (netto) till 1,142 MEURO eller 89 % av finansieringsramen. Utbetalningarna under året uppgår till ett sammanlagt belopp om 0,147 MEURO och från programperiodens början till 0,822 MEURO eller 64 % av finansieringsramen (tabell G5). I summan ingår utbetalningar till sexton lantbrukare som beviljats startstöd under föregående programperiod. Jordbruksfondens andel är 40 % för såväl gamla som nya startstöd. Modernisering av jordbruksföretag (åtgärd 121) Sammanlagt 34 ansökningar om investeringsstöd har beviljats finansiering under (tabell G4) varav två under Det har möjliggjorts då outnyttjade medel återbokats till programmet i samband med projekt som avslutats. Från programperiodens början uppgår det totala nettobeviljandet till 3,912 MEURO vilket innebär att 99 % av budgeten är bunden. Ansökningar om utbetalning har inlämnats kontinuerligt under året. Under 2013 uppgår utbetalningarna till 0,163 MEURO och från programperiodens början till 3,593 MEURO motsvarande 91 % av finansieringsramen (tabell G5). Jordbruksfondens andel är 40 %. Det faktum att 99 % av programbudgeten är bunden innebär ett behov av nationella medel som kan möta upp behovet från näringen under tiden fram tills ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram är inlämnat. Avsaknad av tillräckliga anslag kan verka hämmande på utvecklingen av företagen inom branschen. Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (åtgärd 123) Inom åtgärden har sju nya projekt beviljats finansiering under året. Tillsammans med tidigare års beviljningar uppgår det totala nettobeviljandet till 2,055 MEURO vilket utgör 95 % av programbudgeten. Utbetalningarna under 2013 uppgår till 0,137 MEURO och från programperiodens början till 1,839 MEURO eller 85 % av finansieringsramen (tabell G5). Jordbruksfondens andel är 40 %. 11

12 Under året återbokades ett projekt som beviljats 0,186 MEURO i finansiering tillbaka till programbudgeten till följd av att projektet inte kunde genomföras planenligt. Återbokningen har gjort det möjligt att fatta beslut om ny programfinansiering. Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker (åtgärd 124) Under 2013 har det första projektet beviljats finansiering om totalt 0,041 MEURO. Det är en odlare som i samarbete med Ålands trädgårdshall utvecklar odling, lagring och marknadsföring av schalottenlök som är en ny produkt för Åland. Mot bakgrund av det svaga intresset för åtgärden under programperioden har medel under programperioden omfördelats till andra åtgärder. Den hittills beviljade finansieringen upptar därmed 99 % av finansieringsramen. Utbetalningar har ännu inte verkställts till projektet Måluppfyllelse Yrkesutbildning och information (åtgärd 111) Under 2013 har 10 deltagare gått i utbildning under totalt tjugo utbildningsdagar (tabell G3). Sammantaget uppgår antalet utbildningsdagar till 307 och antalet deltagare till 195 under perioden (tabell O111(1)). Kvinnornas andel utgör 39 % och männens 61 % (tabell O111(2)). Måluppfyllelsen beträffande genomförda utbildningsdagar under hela programperioden uppgår till 77 % och antalet deltagare till 98 % (tabell G3). Resultatet över antal deltagare som framgångsrikt genomgått en utbildningsåtgärd uppgår till 195 (tabell R.1(1)). Utbildningarna har främst varit inriktad på miljö, bl.a. energi besparande åtgärder och djurhälsa. Det är främst frågan om korta kurser på en eller ett par dagar. Startstöd för unga jordbrukare (åtgärd 112) Sammanlagt tjugotre odlare har under perioden beviljats startstöd. Två odlare är verksamma inom trädgårdsodling, två driver jordbruk med åkergrödor, sjutton odlare driver produktion med betande boskap och två mjölkproduktion (tabell O112(1)). Antalet nya startstöd förväntas under programperioden uppgå till totalt 28. Hittills har utbetalningar verkställts till tjugoen lantbrukare vilket ger en måluppfyllelse på 75 %. I förhållande till den förväntade investeringsvolymen är måluppfyllelse 26 % (tabell G3). Sexton odlare omfattas av kommissionens regler om övergångsbestämmelser (tabell G3(2)). Antalet godkända startstöd från såväl föregående som innevarande programperiod uppgår sammanlagt till 39 (tabell G4). Det kan konstateras att antalet nyetableringar inom det åländska lantbruket är större än vad antalet startstöd visar då det inom axel 2 rapporteras om betydligt större antal nya företag som ansluter sig till stödsystemet. Anledningen till att dessa företag inte ansöker om startstöd är förmodligen de villkor gällande utbildning men också de krav om produktivitet i de företag som erhåller stödet. Ungefär hälften av de som gått en 40 veckors utbildning för lantbruksföretagare under år 2013 har sökt startstöd. Antalet lantbrukare som tar över är fortfarande i färre än vad som förväntades och vad som är önskvärt med tanke på framtiden. Modernisering av jordbruksföretag (åtgärd 121) Stöd ur programmet har betalats till sammanlagt 28 jordbruksföretag (tabell O.121(2)). Målet om totalt 70 jordbruksföretag som skulle erhålla investeringsstöd kan inte anses uppfyllt. Däremot uppgår måluppfyllelse för den totala investeringsvolymen till 79 % (tabell G3). Programförvaltningen har konstaterat att storleken på de projekt som ansöker om finansiering har stigit betydligt under denna programperiod jämfört med den föregående. De stora investeringsprojekten som genomförts inom programmet bedöms emellertid ha haft stor 12

13 betydelse för effektiviseringen av lantbruket och produktion av råvaror till den lokala livsmedelsindustrin. De disponibla medlen kan således anses använts på ett bra sätt och i enlighet med programmets intentioner. Stöd beviljas nästan uteslutande till produktionshöjande åtgärder som sin tur bidrar till att täcka livmedelsindustrins ökade behov av råvaror. Lönsamheten på företagen som erhållit stöd ligger på ungefär samma nivå som innan stöd beviljades. Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (åtgärd 123) Stödutbetalningar inom åtgärden har verkställts till sju företag vilket ger en måluppfyllelse på 88 % (tabell G3). Måluppfyllelsen bedöms därmed som god. Projektens sammanlagda totala investeringsvolym uppgår till 4,810 MEURO och ger en måluppfyllelsen på 66 % (tabell G3). Under 2013 har det beviljats programfinansiering till ett flertal projekt med relativt små investeringsvolymer vilket medverkar till att måluppfyllelsen är lite lägre än det förväntade. Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker (åtgärd 124) Under 2013 beviljades det första projektet under åtgärden finansiering men utbetalningar har ännu inte verkställts. Måluppfyllelsen är därmed än så länge 0 %. 3.2 Axel Ansökningsförfarande och finansiering. a) Miljöstöd och kompensationsbidrag Ansökan om jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag gjordes på fastställda blanketter. Blanketterna för år 2013 fastställdes av landskapsregeringen den 8 mars (beslut ÅLR 2013/1785). Sista ansökningsdagen var måndagen den 30 april 2013 vilket infaller med den sista ansökningsdagen för de övriga arealbaserade stöden. Sista dagen för anmälan om ändringar i såningsarealer och ändringar avseende användning eller stödsystem var den 17 juni Blanketterna Å1a, Å1b/102B och Å2a samt ansökningsanvisningar skickades till samtliga jordbrukare som vid ansökningstidpunkten hade ett gällande avtal om kompensationsbidrag eller miljöstödets basstöd. Blanketterna Å1a och Å2a var förhandsifyllda med uppgifter från IACS. Informationen om sökandens avtal om miljöstödets specialstöd skickades i separata meddelanden till de som hade ett gällande avtal. Till de lantbrukare som hade avtal som löpte ut skickades ett personligt meddelande med information om det berörda avtalet och anvisningar för ansökan om nytt avtal eller förlängning av avtal. Samtliga blanketter fanns även att hämta hos landskapsregeringen, på landskapsregeringens hemsida ( och hos kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. Landsbygdsverkets elektroniska blankett-tjänst omfattade blanketterna Å1a, Å1b/102B, Å2a och Å1. Blanketterna för ändring av avtal (Å2b, Å2c, Å2d och Å2f) kunde lämnas in enbart i pappersversion. Av det totala antalet inlämnade ansökningar mottogs 73% i elektroniskt format. 13

14 Under 2013 utbetalades i kompensationsbidrag (212) totalt ,94 euro och återkrävdes ,44 euro av stöd som beviljats under åren , de deklarerade offentliga utgifterna var således ,50 euro. EU:s andel av det utbetalda stödet var ,09 euro och EU:s andel av de återkrävda stöden var ,99, EU:s andel av de deklarerade utgifterna var således ,10 euro (G5). Från och med programperiodens början har i kompensationsbidrag utbetalts ,85 euro. EU:s andel av de kumulativa offentliga utgifterna är ,68 euro (G5). Av åtgärdens finansieringsram är 98,6% använd per (G5). I miljöstöd (214) utbetalades år 2013 totalt ,51 euro och återkrävdes ,94 euro av stöd som beviljats under åren , de deklarerade offentliga utgifterna var således totalt ,57. EU:s andel av det utbetalda stödet är ,66 euro och EU:s andel av de återkrävda stöden var ,40, EU:s andel av de deklarerade utgifterna var således ,26 euro (G5). Från och med programperiodens början har i miljöstöd utbetalts ,09 euro. EU:s andel av de kumulativa offentliga utgifterna är ,62 euro (G4,G5). Av åtgärdens finansieringsram är 97,2% använd per (G5). I tabell O.214(1) och O.AGRI.ENV uppges siffrorna dock på basen av verkliga utbetalningar utan att beakta de verkställda återkraven och övriga korrigeringar som har gjorts i samband med rekvisitionerna. Från och med stödåret 2011 är EU:s finansieringsandel 26,99 % medan EU:s finansieringsandel för stödåren är 26,72%. b) Stöd för icke produktiva investeringar Ansökningar kan lämnas in kontinuerligt och blanketter kan hämtas från landskapsregeringen och landskapsregeringens hemsida. Ansökningsblanketterna som fastställdes den 25 januari 2011 används fortfarande. Ansökningsperioderna för ansökan om stöd är följande: period 1: , period 2: , period 3: och period 4: Under år 2013 gjordes ingen utbetalning av stöd för icke produktiva (tabell G5). Under programperioden har stöd utbetalts till ett företag (O.216) och det sammanlagda kumulativa beloppet som betalats ut är totalt 520,00 euro varav EU:s andels är 140,35 euro vilket betyder att endast 0,1% av åtgärdens finansieringsram är använd. Detta beror delvis på att åtgärden implementerades först år 2011 men även på ett bristande intresse hos jordbrukarna. EU:s finansieringsandel är 26,72% Anslutningsgrad Antal företagare som fått stöd Kompensationsbidrag (212) beviljades till totalt 433 lantbrukare (tabell G3 och tabell O.LFA). Av dem var 49 kvinnor (11,3%), 346 män (79,9%) och 38 juridiska personer (8,8%). Antalet företag som beviljades stöd minskade med 17 st. (tabell G3) vilket främst beror på att det totala antalet gårdar på Åland har minskat som en följd av den pågående strukturrationaliseringen. Anslutningsgraden i förhållande till det totala antalet gårdar har varit på samma nivå under hela programperioden. 14

15 Miljöstöd (214) beviljades till totalt 431 lantbrukare (tabell G3). Av dem var 50 kvinnor (11,6%), 343 män (79,6%) och 38 juridiska personer (8,8%). Under år 2013 kunde nya avtal om miljöstödets basstöd ingås endast av nyetablerade jordbrukare varvid endast 6 nya företag som beviljades stöd tillkom. Av miljöstödets specialstöd kunde nya avtal ingås endast om ekologisk produktion och om anläggning av skyddszoner och 14 nya avtal om miljöstödets specialstöd ingicks under år 2013, sammanlagt var antalet nya avtal som ingicks under året således 20 (tabell G3). Samtliga lantbrukare som beviljades miljöstöd finns inom en region som enligt Rådets förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 20 är ett mindre gynnat område (tabell G4). Stöd för icke produktiva investeringar beviljades år 2013 till två företag och totalt har 4 företag beviljats stöd under programperioden. Totala har dock 6 ansökningar godkänts under programperioden då 2 av sökandena har ansökt stöd för två projekt (tabell O.216). Areal Den kumulativa arealen som omfattades av kompensationsbidrag var totalt hektar (tabell G3 och tabell O.LFA) varav hektar var åkermark och hektar naturbeten. Arealen som beviljades kompensationsbidrag minskade med 163 hektar (tabell G3) varav 61 hektar var åkermark och 102 hektar naturbeten. Den kumulativa totala arealen som omfattades av miljöstödet var hektar (tabell G3). Av denna areal omfattades hektar av ekologisk produktion och hektar av andra riktade åtgärder (tabell O.214(1)). Till andra riktade åtgärder räknas den areal som omfattas av miljöstödets basstöd ( ha) förutom arealen som ingår i avtal om ekologisk produktion samt den areal som omfattas av specialstöden för prioriterade naturbeten (1.009 ha), riktade insatser på naturbeten (12 ha), hävd av löväng (9 ha), skyddszoner (14 ha) och skötsel av våtmark (1 ha). Arealen som omfattas av basstödets frivilliga åtgärder ingår i arealen för miljöstödets basstöd. Den kumulativa totala arealen minskade med 67 hektar (tabell G3) från är Den kumulativa fysiska arealen som beviljades miljöstöd var hektar (tabell G3) varav hektar var åkermark och hektar naturbeten. I den fysiska arealen ingår arealen som omfattas av miljöstödets basstöd. Den kumulativa fysiska arealen ökade med 168 hektar (tabell G3), hela denna areal har dock redan tidigare omfattats av miljöstödets basstöd och under år 2012 har antingen ett avtal om ekologisk produktion eller ett avtal om anläggning av skyddszoner ingåtts ytterligare för denna areal. Stöd för bevarande av ursprungsraser beviljades för totalt 140 djurenheter (tabell O.214 (2)). Antal avtal År 2013 var det möjligt att ingå nya avtal endast om miljöstödets basstöd, ekologisk produktion och om anläggning av skyddszoner varför endast 20 nya avtal ingick under året (tabell G3). Det kumulativa antalet avtal som fortfarande var i kraft år 2013 var 693 (tabell G3 och tabell O.214 (1)). Det totala antalet avtal som ingåtts under åren är dock större men på grund av att många lantbrukare har upphört med produktionen och gårdens areal har övergått till redan verksamma lantbrukare som fogat den till sina avtal har ett antal avtal förfallit under åren. Samtliga avtal från programperioden har löpt ut och har inte föranlett utbetalningar under år 2013 (tabell O.AGRI-ENV). 15

16 3.2.3 Måluppfyllelse En kontinuerlig uppföljning av hur de enskilda åtgärderna har förverkligats i förhållande till målsättningarna i programmet görs i tabeller i vilken det verkliga utfallet registreras årligen. Tabellerna visas i bilaga 1, tabell 1 och tabell 2 och i bilaga2. För de åtgärder som inte förändrats från programperioden har arealen som ingår i avtal som ingåtts före år 2007 inkluderats i målsättningen i programdokumentet. Konstateras kan att den arealmässiga anslutningen till basstödets frivilliga åtgärder och till miljöstödets specialstöd är förhållandevis oförändrad jämfört med de tidigare åren medan antalet gårdar som omfattas av basstödets frivilliga åtgärd har minskat. Denna minskning kan konstateras ha skett i takt med att det totala antalet gårdar som är anslutna till jordbrukets miljöstöd har minskat då jordbruksföretagen upphör med sin verksamhet men på grund av att arealen från dessa gårdar i huvudsak alltid övergår till andra aktiva gårdar har arealen som omfattas av basstödets frivilliga åtgärder inte minskat nämnvärt. Antal företag Målsättningen är att 500 lantbrukare ska erhålla kompensationsbidrag och att 470 lantbrukare ska vara anslutna till miljöstödets basstöd i slutet av programperioden. Denna målsättning uppnåddes år 2013 till 87 % respektive 92% (tabell G3). På grund av den fördröjda implementeringen av stödet för icke produktiva investeringar är utfallet för stödet ännu långt ifrån målsättningen (tabell G3). Målsättningen är att 106 företag ska beviljas stöd men endast 4% av denna målsättning är uppfylld i slutet av år Areal Den arealmässiga målsättningen för kompensationsbidraget uppnåddes till 100 % (tabell G3). För åkermarkens del uppnåddes målsättningen till 103 % medan målsättningen för naturbeten endast uppnåddes till 93 %. Målsättningen är att den totala arealen som erhåller miljöstöd i slutet av programperioden är hektar. Denna arealmässiga målsättning uppnås år 2013 till 94 % (tabell G3). Målsättningen för den fysiska arealen som erhåller miljöstöd är hektar och denna målsättning uppfylldes till 96 % (tabell G3). På grund av den fördröjda implementeringen av stödet för icke produktiva investeringar är även det arealmässiga utfallet för stödet ännu långt ifrån målsättningen. Målsättningen är att 407 hektar ska omfattas av projekt med inriktning på framgångsrik markförvaltning som har haft betydelse för biologisk mångfald och jordbruk med högt naturvärde men hittills har sådana åtgärder genomförts på endast 7,16 hektar. Ett projekt med framgångsrik markförvaltning som har haft betydelse för vattenkvalitet (anläggning av våtmarker) har genomförts och projektet omfattade 1,00 hektar medan målsättningen är att sådana projekt ska genomföras på 10 ha före slutet av programperioden Tilläggsfinansiering för det europeiska jordbrukets nya utmaningar (HC/RP-medel) Landskapet Åland har år 2009 tilldelats ytterligare euro från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) till följd av den obligatoriska 16

17 moduleringen som sker i enlighet med rådets förordning (EG) nr 73/ och överföringen av outnyttjade medel inom systemet för samlat gårdsstöd samt tilldelningen från Europeiska rådets återhämtningsplan för Europa. I enlighet med den andra programändringen ska beloppet användas för att finansiera sådana befintliga insatser inom axel 2 och åtgärd 214 (stöd för miljövänligt jordbruk) som är knutna till vattenförvaltning och biologisk mångfald. Landskapsregeringen har i första hand valt att använda det tilldelade beloppet för att finansiera anläggning av skyddszoner, ekologisk produktion, riktade insatser på naturbeten, hävd av löväng och skötsel av prioriterade naturbeten. Målsättningen är att totalt 200 lantbrukare ska erhålla stöd för sådana åtgärder som finansieras med dessa medel. Den totala arealen och den fysiska arealen uppskattas till hektar. Uppskattningsvis kommer 285 avtal att ingås fram till år 2013 (tabell G3HC). HC/RP-medel beviljades år 2013 till 167 företag varvid 84 % av målsättningen är uppfylld. Den totala arealen, och samtidigt också den fysiska arealen som beviljades stöd var hektar vilket betyder att den arealmässiga målsättningen uppfylldes till 124%. Under året ingicks 14 nya avtal med totalt 243 hektar (G3HC). Samtliga avtal gällde stöd för ekologisk produktion och största delen av arealen hade tidigare omfattats av miljöstödets basstöd och odlats konventionellt. Sådana insatser som är knutna till vattenförvaltning genomfördes på hektar. Av denna areal omfattades 2.595,45 hektar av ekologisk produktion, 14,21 hektar av skyddszon och 1 hektar av skötsel av våtmark. Insatser som är knutna till biologisk mångfald genomfördes på hektar och av denna areal omfattas 1.008,93 hektar av prioriterade naturbeten, 11,67 hektar av riktade insatser på naturbeten och 9,08 hektar av hävd av löväng (H214). För den kontinuerliga uppföljningen av hur de enskilda åtgärderna har förverkligats i förhållande till landskapsregeringens målsättning har landskapsregeringen uppgjort två tabeller i vilken det verkliga utfallet registreras årligen. Tabellerna visas i bilaga 1, tabell 3 och tabell 4. Under år 2013 utbetalades i HC/RP-medel totalt ,17 euro och återkrävdes ,20 euro av stöd som beviljats under år De deklarerade offentliga utgifterna var således totalt ,97. EU:s andel av det utbetalda stödet är ,22 euro och EU:s andel av de återkrävda stöden var ,42 EU:s andel av de deklarerade utgifterna var således ,80 euro (G5 HC). De kumulativa offentliga utgifterna är totalt ,53 euro varav EU:s andel är ,37 euro. I slutet av år 2013 har 94,1% av HC/RP- medlen använts (G5HC). I tabell H214 uppges siffrorna dock på basen av verkliga utbetalningar utan att beakta det verkställda återkravet och de tekniska korrigeringar som gjorts i SFC-databasen. För insatser som är knutna till vattenförvaltningen har hittills beviljats totalt ,67 euro varav EU:s andel är ,89 euro. För insatser som är knutna till biologisk mångfald har hittills beviljats ,77 euro varav EU:s andel är ,38 euro (H214). Det totala beloppet som var avsett att användas för insatserna inom vattenförvaltning har överskridits 6 Rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för systemet för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare 17