Judendom. Det finns bara en Gud. Människor som tror på en treening Gud (fadern, sonen och den helige anden) räknas inte som judar utan som kristna.

Transkript

1 1 Judendom Judendomen är den minsta av världsreligionerna. Det finns ca. 14 miljoner judar och de flesta bor i Israel och USA. I Israel bor ca 6 miljoner, ca en tredjedel av världens judar. I USA bor det nästan lika många judar som i Israel. Andra länder med relativt stor judisk befolkning är Kanada, Argentina, Frankrike och Ryssland. I Sverige finns det mellan och judar. Det är egentligen ganska svårt att avgöra hur många som är judar. Vissa menar att man bara kan vara jude om man har en judisk mamma. Vissa judar är troende medan andra inte alls tror på Gud, men känner att de kulturellt är judar. Det som gör judendomen lite speciell är nämligen att judendomen inte bara är en religion, utan också ett folk, en historia och en kultur som funnits och utvecklats under mer än tretusen år. Centrala tankegångar Att vara jude innebär att man inte bara tillhör en religion utan att man också tillhör ett folk, det judiska folket. Judendomen uppstod ca 2000 f.v.t och skilde sig då från alla andra religioner som fanns då. Inom andra religioner menade man att det fanns många gudar (=polyteism) och att dessa fanns i och styrde olika naturliga fenomen - en solgud styrde solen och en regngud gjorde att det regnade till exempel. Gudarna styrde naturens alla krafter och årstidernas växlingar. Genom att be och offra till gudarna försäkrade man sig om att naturens krafter bevarades. Man bad så att floderna skulle vara fyllda så man kunde fortsätta att bevattna sina åkrar och ge sin boskap vatten. Man bad så att regnet skulle falla och ge bra gräs som korna kunde äta och så att solen fick säden att växa på åkrarna. Judarna menade att det bara fanns en enda Gud (=monoteism) och att denne inte var verksam i naturen utan snarare i historien. De menade alltså att allt som Gud skapat fungerade av sig själv. Gud var i stället inriktad på sin relation med människorna. Gud sökte kontakt och ingick ett förbund med sitt speciellt utvalda folk - judarna - och detta folk fick i uppgift att vara Guds vittnen på jorden. Med detta menas att judarna ska visa och förklara vad Gud egentligen vill med sin skapelse - också för andra folk i världen. Gud lovade också sitt folk landet Kaanan (nuvarande Israel) och han utsåg Abraham som först levde i Mesopotamien (nuvarande Irak) till stamfader för detta nya, utvalda folk. Guds förhållande till judarna är sedan en helig historia där Gud hjälper sitt folk genom olika kriser genom historien och ger dem regler att följa. Om judarna genomför sitt uppdrag och vittnar om Guds godhet, håller fast vid förbundet och följer de bud och regler de fått, kommer hela världen till slut att bli rättvis, fredlig och god - så som Gud alltid har velat ha den. Sammanfattar man det judiska tankarna ser det ut såhär: Det finns bara en Gud. Människor som tror på en treening Gud (fadern, sonen och den helige anden) räknas inte som judar utan som kristna. Känslan av att tillhöra ett bestämt och utvalt folk. Gud har ingått ett förbund med det judiska folket som innebär att man har vissa plikter gentemot Gud men att man också har speciella rättigheter som Gud gett sitt folk. Att Israel ska vara judarnas land är en rättighet man fått av Gud. Tron på att Gud griper in i historiska händelser och styr dessa.

2 2 Goda handlingar kan göra världen fredlig. Många judar menar att människan aktivt måste hjälpa Gud att göra världen bättre. Det kan göras på många olika sätt, till exempel genom att arbeta mot fattigdom, krig och miljöförstörelse. Judarnas historia är helig Eftersom judarna menade att Gud var verksam i historien, blir judarnas historia inte bara saker som hänt för länge sedan - historien blir helig. Den första viktiga händelsen är att Abraham och alla som kommer efter honom får äganderätten till landet Israel. Nästa viktiga period är judarnas liv i Egypten 1200 f.v.t. På grund av olika omständigheter lever det judiska folket i Egypten och får arbeta som slavar. Då blir Mose utvald av Gud för att befria judarna och föra dem tillbaka till Israel. För att få farao att släppa judarna fria sänder Gud olika straff och plågor över Egypten men farao vägrar släppa sina slavar fria. Slutligen dödar Gud allt förstfött av hankön bland egyptierna och deras husdjur. När faraos äldsta son därför dör så får judarna äntligen sin frihet. Det judiska folket får sedan vandra fyrtio år genom Sinaiöknen innan de kommer hem till sitt land. På ett berg i öknen får Mose ta emot lagar och regler från Gud. Dessa lagar måste judarna sedan hålla. Om folket följer lagarna lovar Gud att alltid skydda sitt folk och deras rätt till landet Israel. Såhär långt i historien finns det inga forskare som kan bevisa att något av detta hänt på riktigt. Vi befinner oss helt inom trons område. Den sista viktiga händelsen är den stora katastrof som händer år 70 e.v.t. Då invaderar romarna landet. Det heliga templet i Jerusalem förstörs och när judarna ändå fortsätter att kämpa för sitt land, säljer romarna tusentals judar som slavar och stora delar av befolkningen tvingas fly utomlands. Nu följer en lång period där judarna lever utspridda över hela världen. Man kallar denna långa period då men lever utspridda för diasporan.

3 3 Urkunder (heliga böcker) Judarnas heligaste bok heter Tanakh (nedskriven mellan f.v.t.) och motsvarar i stort sett Gamla testamentet i de kristnas Bibel. De fem Moseböckerna kallar judarna Tora och Toran är den viktigaste och heligaste delen av Tanakh. I Tora (= lagen eller läran), kan man läsa om hur Gud skapade världen, hur Adam och Eva kördes ut från paradiset, hur Gud ger upp om människorna och bara skonar Noa och hans familj efter syndafloden. Här finns också berättelsen om hur Gud utser Abraham och hur Mose fyrahundra år senare för det judiska folket tillbaka till Israel. I alla dessa händelser är Gud direkt delaktig och vid ett berg i Sinaiöknen får Mose alltså ta emot de stentavlor där Gud sammanfattar läran i de tio orden, de man inom kristendomen kallar de tio budorden. I hela Toran finns det för övrigt sammanlagt 613 regler eller bud från Gud om hur man ska leva. En sådan vägledande regel kallas inom judendomen för mitzva. De flesta forskare menar att Toran fick sin nuvarande form någon gång under 500-talet f.v.t. Ganska tidigt i judarnas historia förstod man att Moseböckerna behövde tolkas och förklaras. Många av de 613 reglerna var ganska otydliga till exempel. Vad betyder till exempel att man ska helga sabbaten? Man ska alltså inte arbeta, men vad ingår i arbete? Får man mjölka sin ko till exempel? Det bildades akademier (skolor) där studenter samlades kring berömda lärare. Lärarna kallades rabbiner. Rabbinen förklarade läran men han var inte vad kristna skulle kalla en präst trots att många rabbiner idag predikar under gudstjänsten i synagogorna. Rabbinernas förklaringar fördes först vidare muntligt men skrevs sedan ner. Resultatet blev Talmud. Talmud har varit den viktigaste boken i judiska skolor ända in i våra dagar. Alla pojkar måste undervisas om vad som står i Talmud. Detta krävde att man kunde läsa. Att kunna läsa, studera och analysera var alltså tidigt viktigt för judarna. Först i vår tid har flickor fått möjlighet att vara med och studera Talmud. Men det finns fortfarande riktningar inom judendomen som säger att kvinnor inte bör få göra det. Den tradition som utvecklades bland rabbinerna kallas rabbinsk judendom. När templet i Jerusalem förstördes blev synagogorna viktiga. I Synagogan träffades först främst männen för att be tillsammans och för att studera Toran. En Synagoga kan vara vilket hus som helst där minst tio vuxna judiska män ber tillsammans. Konkreta religiösa uttryck och handlingar Ibland kallar man judendomen för en regel religion. Vissa handlingar bör alla troende judar utföra varje dag. Att förverkliga något av Torans bud kallas att "göra en mitzva". Att besöka sjuka eller skänka pengar till fattiga är exempel på goda gärningar som följer Guds bud att man ska hjälpa andra. Enligt traditionen ska man också be följande bön tre gånger om dagen: "Hör, Israel! Herren är vår Gud. Herren är en. Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft". Att äta rätt sorts mat är ett annat sätt att följa Toran. Där finns utförliga beskrivningar om vilken mat som är kosher, tillåten. Alla grönsaker är kosher, men man får till exempel inte blanda kött- och mjölkprodukter och alla skaldjur är förbjudna. Det är också förbjudet att äta blod eftersom det ses som själva livet. Därför måste man slakta djuret på ett sådant sätt att så mycket blod som möjligt rinner ur kroppen. Det varierar naturligtvis bland judar hur mycket man följer kosher. Vissa judar följer alla matreglerregler, vissa följer några och vissa följer inga alls. Vissa menar att reglerna är heliga medan andra menar att reglerna uppstod under en tid när det inte fanns kylskåp och man därför fick se upp så man inte fick matförgiftning.

4 4 Övergångsriter, olika ceremonier för livets olika skeenden, är också viktiga. Enligt traditionen ska alla judiska pojkar bli omskurna åtta dagar efter födelsen. Det innebär att den yttersta hudfliken på penis, förhuden, skärs bort. I en av judarnas heliga skrifter står det att Gud gav Abraham befallningen att alla som hörde till hans släkt skulle omskäras som tecken på att Gud hade utsett dem till sitt folk. En pojke blir religiöst myndig när han är tretton år och en dag gammal. Han blir då bar mitzva, budets son. Nu får han själv ansvara för sina handlingar inför Gud. Dagen brukar uppmärksammas med en fest och påminner om den kristna konfirmationen. För flickor finns det numera ett liknande bat mitzva, budets dotter. Synagogan kan jämföras med de kristnas kyrka. Vid en vägg som vetter mot Jerusalem står det heligaste skåpet där synagogans heligaste föremål, torarullarna, finns.de är skrivna på pergament (=djurhud) upprullade på två träkäppar. Framför skåpet brinner ett ljus som ska påminna om ljusen som brann i templet. Oftast finns också en stor ljusstake, som ska påminna om den stora ljusstake som romarna rövade från templet i Jerusalem innan det brände ner det. Men eftersom synagogan aldrig kan vara lika helig som templet använder man aldrig den sjuarmade ljusstaken som kallas menoran. Enligt traditionen ska kvinnor inte distrahera männen genom sin närvaro. Inom den ortodoxa judendomen sitter därför kvinnorna för sig, ofta på en läktare (=balkong). Inom andra riktningar sitter kvinnor och män blandat. Det är väldigt vanligt att tillhöra en Synagoga även om man inte är religiös. Synagogan driver ofta dagis, skolor, har kvällskurser och används för fester. Synagogan känns för många som ett andra hem, även för dem som alltså inte är särskilt religiösa. De flesta religiösa högtiderna hör ihop med någon viktig händelse i judarnas heliga historia då Gud visade sig och sina planer för folket och gav dem hjälp. Sabbaten - vilodagen: Gud skapade världen på sex dagar och vilade den sjunde. Därför gav Gud sitt utvalda folk budet att avstå från allt arbetet veckans sjunde dag. Sabbaten börjar på fredag kväll och varar till lördag kväll. I hemmen inleder vanligtvis kvinnan i familjen helgen genom att tända två sabbatsljus och be en bön. Påsken: pesach, är befrielsens helg. Den firas till minne av israelernas uttåg ur Egypten. Ordet går igen i engelskans "pass over" och syftar på hur dödens ängel gick förbi de dörrar där judar bodde när alla förstfödda söner i Egypten dödades. Befrielsen från Egypten är det grundläggande beviset för att judarna är ett av Gud särskilt utvalt folk. Påsken firas under flera dagar och inleds med en festlig rituell middag som kallas seder. Till måltiden hör flera symboliska ingredienser som ska påminna om utvandringen från Egypten till exempel bittra örter som symbol för lidandet i Egypten och osyrat (ojäst) bröd som ska symbolisera hur bråttom judarna fick när de äntligen fick lämna Egypten. Så bråttom att man inte hann låta degen jäsa. Försoningsdagen: Yom kippur, är årets heligaste helg och infaller tio dagar efter nyårsdagen. Under de nio mellandagarna bör alla tänka igenom vilka synder man gjort under året och be Gud och sina medmänniskor om förlåtelse. Judarna ska totalfasta (avstå från både mat och dryck) i 25 timmar efter yom kippur. Efter försoningsdagen är alla uppriktigt ångrade synder förlåtna av Gud.

5 5 Lövhyddofesten: sukkot, varar en hel vecka. Då ska man bygga en enkel hydda och där bör man äta och eventuellt sova under den tid festen varar för att påminnas om hur judarna bodde i öknen under fyrtio år efter flykten från Egypten. Tempelinvigningsfesten: chanukka, är en glädjefest som varar åtta dagar och firas till minne av hur judarna återtog templet i Jerusalem från en syrisk-grekisk kung år 164 f.v.t. Chanukka är en glädjehögtid. Varje dag under åtta dagar tänder man ett nytt ljus i den åttaarmade ljusstaken. Det är vanligt att barn får presenter som en motvikt till julklapparna i det kristna julfirandet och i vissa judiska hem har man en slags julgran som man skämtsamt brukar kalla för chanukkabuske. Traditioner och riktningar Inom judendomen finns ingen påve eller någon annan högsta ledning, utan varje församling styr sig själv. Detta innebär att judendomen tolkas väldigt olika av församlingar runt om i världen. Judarna firar sina gudstjänster i synagogor och som troende är man med i den församling och går till den synagoga vars religiösa tolkning man själv håller med om. Reformjudendomen: De som hör till reformjudendomen håller oftast inte så hårt på mat- och sabbatsreglerna. Många äter till exempel skaldjur trots att det inte räknas som kosher eller spelar en fotbollsmatch på lördagen trots att det är sabbat. I Synagogan ber kvinnor och män tillsammans och det finns också många kvinnliga rabbiner. Från slutet av 1900-talet har också många rabbiner i USA vigt samkönade par. Ortodox judendom: De ortodoxa (renläriga) menar att det inte går att översätta de heliga texterna eller omtolka de många mitzvareglerna i Tora till en ny tid. Detta innebär till exempel att de alltid försöker följa kosherreglerna (dubbel uppsättning av kastruller, tallrikar och kylskåp är till exempel inte ovanligt för att undvika att blanda mjölkoch köttprodukter). Kvinnor deltar endast från läktarplats i synagogorna och kvinnliga rabbiner är otänkbart. De ortodoxa är också noga med att bevara gamla judiska traditioner i fråga om kläder, hårklippning och sabbatsregler som till exempel förbudet att köra bil under sabbaten. Bland dessa finns också de så kallat ultraortodoxa som förnekar all modern lagstiftning och bara följer de traditioner och lagar som bygger på flertusenåriga tolkningar av Tora.

6 6 Kulturell judendom: Att vara jude innebär ju inte bara att man tillhör religionen, och därför brukar man säga att den som har en judisk mor är jude från födseln. Många judar räknar sig inte som religiösa eftersom de inte tror på Gud eller deltar i gudstjänster eller andra riter. De äter judisk mat, umgås med sina familjer på de judiska helgerna, lyssnar kanske på judisk musik och läser judiska författare. För dessa handlar det mer om att bevara judiska traditioner än om religion. Antisemitismen (=judehat) När romarna tog över Israel döpte de om landet till Palestina. Judarna spreds över världen, till diasporan (=förskingringen). När de flesta judar höll fast vid sin egen religion blev många kristna upprörda och besvikna. Hur kunde judarna inte förstå att Jesus var den väntade messias och Guds son!? De kristna anklagade judarna för att ha mördat Jesus och försökte tvinga judar att övergå till kristendomen. Under medeltiden blev det vanligt att alla judar och muslimer skulle ha särskilda kläder eller andra kännetecken i kristna länder så att alla kunde se att de mötte en person som inte var kristen. Judarna fick bara utöva ett fåtal yrken och var ofta tvungna att bo i särskilda kvarter, så kallade getton. I Sverige fick till exempel inte judar överhuvudtaget utöva sin religion förrän Allt sedan medeltiden har europeiska kungar då och då utnyttjat människors fördomar mot judarna och förstärkt antisemitismen. När det uppstått problem som ingen kunnat lösa har judarna fått skulden. När digerdöden kom på 1300-talet anklagades till exempel judarna för att ha förgiftat brunnarna. Sådana perioder av förföljelser och till och med mord av judar kallas pogromer. Sionismen Allt detta hat och tiderna av förföljelse gjorde att många judar kände sig rädda och osäkra i Europa. Några tänkte att de måste försöka ordna ett eget land där de inte längre kunde bli förföljda. En rörelse som kallas sionism grundades. Enligt sionisterna skulle judarna återvända till Palestina efter att ha levt i diasporan under nästan tvåtusen år. Under första världskriget ( ) erövrade Storbritannien Palestina från det osmanska riket. Den brittiska regeringen lovade nu den sionistiska rörelsen att de skulle få bosätta sig i det erövrade området och bygga ett nationalhem för judar i Palestina. Men samtidigt lovade

7 7 den brittiska regeringen olika arabiska ledare att de skulle få styra ett självständigt Palestina i framtiden. Drygt en miljon judar utvandrade till Palestina i början av 1900-talet. När förföljelserna ökade i Europa under nazismen på 1930-talet hindrade britterna fler judar från att komma in i Palestina eftersom många arabiska palestinier började oroa sig över att så många judar invandrat. Många palestinska bönder hade börjat sälja sina marker till judarna och palestinierna oroade sig för detta och för att de inte längre skulle vara i majoritet i det land de bott i under flera generationer. Staten Israel bildas Efter andra världskriget fick den brittiska regeringen allt svårare att hindra överlevande judiska flyktingar från att invandra. Sex miljoner judar hade dödats av nazisterna hur skulle man då kunna säga till de judiska flyktingarna att de inte hade rätt att återvända till det som en gång var deras ursprungsland och där de kunde känna sig trygga utropades den judiska staten Israel och judarna kunde återvända till landet de enligt sin religion en gång fått av Gud. FN hade bestämt att landet skulle delas i en judisk och en palestinsk del. Delningsplanen misslyckades eftersom de arabiska ledarna inte ville gå med på den. Sedan dess har fem krig rasat mellan Israel och de arabiska grannländerna. Israel har segrat i alla dessa krig och samtidigt tagit kontroll över områden som var tänkta att tillhöra palestinierna. Ett mycket stort antal palestinier lever som flyktingar i två områden, Gaza och den så kallade Västbanken. Dagens Israel De råder religionsfrihet i Israel. Omkring 77% av landets ca 8 miljoner invånare är judar, vilket gör Israel till det enda landet i världen där judendomen är den största religionen. Trots religionsfriheten har religionen ett stort inflytande över hur lagar om familjerätt ska tolkas. Det finns speciella religiösa domstolar som har en ortodox uppfattning om lagen. En kvinna kan till exempel inte få skilsmässa utan att hennes man gått med på det. Dessa domstolar är fristående från den vanliga lagen, men betalas av den israeliska staten och det finns religiösa partier i Israel som vill att dessa domstolar ska få ännu mer makt. I valen brukar dessa partier samla mellan 15 och 20 procent av väljarna. För många israeler spelar dessa religiösa domstolar ingen roll, så länge ingenting händer som gör att de måste vända sig till dom. I Israel finns människor från ca åttio olika länder och många olika traditioner. Endast 40% av judarna i Israel definierar sig själva som mycket religiösa. Men resten låter oftast omskära sina pojkar, fira bar mitzva och de flesta religiösa högtider. Allt fler kvinnor vägrar acceptera att de inte har samma religiösa rättigheter som männen. Många judar har nu levt under fyra, fem generationer i landet och ser sig mer som israeliska medborgare än som medborgare i den världsvida judiska gemenskapen. 10% av befolkningen tillhör den ultraortodoxa riktningen. Eftersom så få av dessa överlevde under nazismen ansågs det viktigt att man skyddade de som var kvar. De fick bidrag så de kunde fortsätta studera Tora och Talmud på heltid och slippa vanligt arbete. De slapp också göra militärtjänst. Det är inte ovanligt att de ultraortodoxa har upp till tio barn och därför räknar man i Israel att de ultraortodoxa barnen om tjugo år kommer att vara i majoritet i grundskolan. De ultraortodoxas ställning irriterar allt fler i Israel som tycker att dessa ka arbeta och göra militärtjänst som alla andra. När de ultraortodoxa blir fler kan de också påverka politiken mer. Spänningen stiger därför i landet mellan de som tycker att landet ska styras som ett vanligt modernt land där till exempel homosexuellas rättigheter skyddas och de som vill att landet helt och hållet ska styras efter gamla tusenåriga religiösa lagar.

8 8 Den största konflikten gäller annars förhållandet till palestinierna. En del av de judar som kommit till Israel har bosatt sig i områden som Israel ockuperat efter krigen. Alltså områden som skulle tillhöra palestinierna. Ofta har den mark de bosatt sig på tidigare tillhört palestinier som flytt. Bland de israeliska så kallade bosättarna är det vanligare att tillhöra de ultraortodoxa grupperna. Dessa menar att det är en helig plikt att befolka det område Gud en gång gett judarna. Konflikten mellan judar och palestinier har spridit sig utanför landet. I Malmö och Göteborg har judar till exempel blivit trakasserade och utsatta för antisemitism när de fått skulden för de politiska konflikter som finns i Israel. Begrepp i den ordning de kommer i texten: polyteism monoteism förbund Kaanan diasporan Tanakh Tora mitzva sabbat rabbiner synagoga Talmud kosher omskära bar mitzva/bat mitzva menora påsken/pesach sedermåltid osyrat bröd försoningsdagen/yom kippur lövhyddofesten/sukkot tempelinvigningsfesten/chanukka reformjudendom ortodox judendom kulturell judendom antisemitism getto pogromer sionism palestinier Gaza Västbanken bosättare

9 9 Kunskapskrav E Eleven har grundläggande kunskaper om judendomen och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Eleven kan beskriva enkla samband mellan religion och samhälleliga förhållanden med enkla och till viss del underbyggda resonemang. C Eleven har goda kunskaper om judendomen och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Eleven kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan religion och samhälleliga förhållanden med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. A Eleven har mycket goda kunskaper om judendomen och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Eleven kan beskriva komplexa samband mellan religion och samhälleliga förhållanden med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Instuderingsfrågor Sidan 1 1. Hur många judar finns det i världen? 2. I vilka två länder bor det flest judar? 3. Hur många judar finns det i Sverige? 4. Att vara jude är mer än att tillhöra en religion. Vad innebär det mer? 5. När judendomen uppstod var den helt annorlunda jämfört med andra religioner. Hur? 6. Redogör för judendomens centrala tankegångar. (läs också på sidan 2) Sidan 2 7. Varför är Abraham viktig? 8. Varför är Mose viktig? 9. Hur hamnade judarna i diasporan?

10 Sidan Vad är Tanakh? 12. Vad kallas de fem Moseböckerna och vad kan man läsa i dessa? 13. Redogör för begreppet mitzva 14. Varför uppstod akademier och rabbiner som undervisade? 15. Vad är Talmud och varför är den så viktig? 16. Vad menar man när man säger att judendomen är en regel-religion? 17. Redogör för begreppet kosher och hur det varierar mellan judar hur mycket man följer dessa regler. Sidan Vad menas med övergångsriter? 19. Vad innebär omskärelsen? 20. Vad är bar mitzva/bat mitzva 21. Redogör för vad som finns i en synagoga 22. Varför tillhör många judar en synagoga även om de inte är religiösa? 23. Vad menas med sabbat och vad händer då? 24. Varför firas pesach och hur går firandet till? 25. Vad menas med Yom kippur och hur går firandet till? Sidan Vad menas med sukkot och hur går firandet till? 27. Vad menas med chanukka och hur går firandet till? 28. Varför finns det så många olika riktningar inom judendomen? 29. Vad är utmärkande för reformjudendomen? 30. Vad är utmärkande för ortodox judendom? (läs också på sidan 6) Sidan Vad är utmärkande för kulturell judendom? 32. Vad betyder begreppet antisemitism? 33. Redogör för antisemitismens historia (använd begreppen getto, pogromer och nazism) 34. Redogör för begreppet sionism. Sidan När och varför kunde judarna börja flytta till Palestina? 36. Varför hindrade Storbritannien judar från att flytta till Palestina under talet? 37. Varför kunde judar flytta till Palestina igen efter andra världskriget? 38. Varför är 1948 ett viktigt år för alla judar? 39. FN hade en delningsplan. Vad innebar den och varför fungerade den inte som planerat? 40. I vilka två områden lever många palestinska flyktingar idag?

11 Redogör för hur religionen påverkar lagarna i dagens Israel. 42. Redogör för de ultraortodoxas roll i det Israeliska samhället och varför det ibland finns konflikter mellan de ultraortodoxa och andra judar i Israel. 43. Redogör för konflikten mellan judar och palestinier. Romarna med dyrbarheter de rövat från templet i Jerusalem Torarullar