Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder"

Transkript

1 REKOMMENDATION 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Oktober 2011

2 Innehåll Denna rekommendation anger hur finansiella skulder och finansiella tillgångar ska redovisas. Rekommendationen behandlar dock inte redovisning av derivat, annat än sådana som är del av ett sammansatt finansiellt instrument. Rekommendationen behandlar inte heller säkringsredovisning. Redovisning av derivatinstrument samt säkringsredovisning behandlas inte i denna rekommendation. Rekommendationens bindande verkan Lagregler Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation. Om avvikelse från rekommendationen görs ska enligt 1 kap. 3 lagen (1997:614) om kommunal redovisning i årsredovisningen anges vilken avvikelse som gjorts och skälen för detta. Generella regler för värdering av anläggnings- och omsättningstillgångar finns i 6 kap. lagen (1997:614) om kommunal redovisning. I 6 kap. 5-6 regleras specifikt ned- och uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar. I 9 i samma kapitel regleras omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, medan 10 reglerar periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån. Tidpunkt för bokföring regleras i 2 kap. 8. Definitioner I denna rekommendation används följande begrepp med de innebörder som anges nedan: Kommun Med kommun menas kommun, landsting eller kommunalförbund. Direkta transaktionsutgifter Utgifter som är direkt hänförliga till förvärv av en finansiell tillgång eller upptagande av en finansiell skuld, det vill säga utgifter som inte hade uppkommit om kommunen inte förvärvat den finansiella tillgången eller tagit upp den finansiella skulden. Finansiell tillgång en tillgång i form av: a) kontanter, b) en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter eller annan finansiell tillgång från en annan part, c) en avtalsenlig rätt att byta finansiella instrument med en annan part enligt villkor som kan komma att visa sig förmånliga, eller d) egetkapitalinstrument utgivna av annan part. Finansiell skuld en avtalsenlig skyldighet att: a) erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång till en annan part, eller b) byta finansiella instrument med ett annat företag enligt villkor som kan komma att visa sig oförmånliga. Egetkapitalinstrument varje form av avtal som innebär en residual rätt i ett företags tillgångar efter avdrag för alla dess skulder. 2

3 Finansiellt instrument varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument hos en annan part. Värdepappersportfölj flera finansiella instrument som innehas för riskspridning och som handlas på en aktiv marknad. En kommun kan ha flera värdepappersportföljer. Affärsdag den dag då kommunen åtar sig att köpa eller sälja en finansiell tillgång. Likviddag den dag då en finansiell tillgång levereras till kommunen eller av kommunen. Upplupet anskaffningsvärde det belopp till vilket en finansiell tillgång eller en finansiell skuld redovisas vid anskaffningstillfället efter beaktande av: a) periodisering av upplupen ränta enligt effektivräntemetoden, b) återbetalning av kapitalbelopp, samt c) eventuella nedskrivningar. Effektivräntemetoden en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller en finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Effektivränta den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under löptiden för en finansiell tillgång eller en finansiell skuld till tillgångens eller skuldens redovisade värde vid anskaffningstillfället. Aktiv marknad en marknad där det regelbundet anges priser för ett finansiellt instrument och där dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Handel med värdepapper på en börs är normalt att anse som handel på en aktiv marknad. Sammansatt finansiellt instrument ett finansiellt instrument som består av en fordran eller en skuld i kombination med ett eller flera derivatinstrument. Tidpunkt för redovisning i balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld ska redovisas i balansräkningen när kommunen blir part i det finansiella instrumentets avtalsmässiga villkor. Köp eller försäljning av finansiella tillgångar får redovisas antingen per affärsdagen eller per likviddagen. Den valda metoden ska tillämpas konsekvent för samtliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar. Vid anlitande av extern värdepappersförvaltare ska redovisning ske snarast möjligt. Klassificering av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar ska i enlighet med 6 kap. 1 lagen (1997:614) om kommunal redovisning klassificeras som antingen anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar. 3

4 Klassificeringen är beroende av syftet med innehavet. Är syftet med innehavet av en finansiell tillgång att den ska innehas eller brukas stadigvarande ska den klassificeras som en anläggningstillgång. Finansiella tillgångar som inte är avsedda att innehas eller brukas stadigvarande ska klassificeras som omsättningstillgångar. Medel som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar ska klassificeras som omsättningstillgångar. Exempelvis utgör inte enbart det faktum att kommunen bestämt att en viss finansiell placering ska användas för att finansiera pensionsutbetalningar grund för klassificering som anläggnings tillgång. Värdepapper som kontinuerligt är föremål för köp- och försäljning ska klassificeras som omsättningstillgångar eftersom innehaven under dessa omständigheter inte kan betraktas som stadigvarande. Detta gäller även för finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj som enligt beslut av fullmäktige är avsedd att behållas under en längre tid. Aktier och andelar i kommunala koncernföretag (se RKR 8.2 Sammanställd redovisning) ska normalt klassificeras som anläggningstillgångar. Klassificering av finansiella skulder Finansiella skulder ska delas in i kortfristiga respektive långfristiga skulder. En finansiell skuld ska klassificeras som kortfristig om den: a) förfaller till betalning inom tolv månader räknat från balansdagen, eller b) förväntas bli betald inom det normala förloppet av kommunens verksamhetscykel. Alla övriga finansiella skulder ska klassificeras som långfristiga. Vissa finansiella skulder, såsom exempelvis leverantörsskulder, utgör en del av det rörelsekapital som används i kommunens normala verksamhetscykel. Sådana skulder ska klassificeras som kortfristiga, även om de förfaller till betalning efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. En långfristig skuld som förfaller till betalning inom tolv månader räknat från balansdagen ska även fortsättningsvis vara klassificerad som långfristig under förutsättning att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda: a) den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader, b) kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och c) denna avsikt stöds av en överenskommelse om refinansiering eller en överenskommelse om ändrad amorteringsplan som träffats innan årsredovisning eller delårsrapport avlämnas. 4

5 Värdering av finansiella omsättningstillgångar Finansiella omsättningstillgångar (kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar samt kassa och bank) ska då de först redovisas på balansräkningen värderas till anskaffningsvärde inklusive direkta transaktionsutgifter. Som följer av 6 kap. 7 lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska finansiella omsättningstillgångar efter första redovisningstillfället värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga enligt lägsta värdets princip. Med verkligt värde avses försäljningsvärde efter avdrag för direkta försäljningsutgifter. För tillgångar som handlas på en aktiv marknad innebär detta att de ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och köpkursen för tillgången på balansdagen efter beaktande av försäljningskostnader. Saknas en köpkurs kan senaste betalkursen användas. Anskaffningsvärde för finansiella omsättningstillgångar får beräknas enligt effektivräntemetoden. RKR anser att effektivräntemetoden bör tillämpas för investeringar i exempelvis obligationer, nollkupongare, statsskuldväxlar, företags- och bankcertifikat och liknande räntebärande skuldebrev om effekterna av att periodisera räntan på detta sätt är materiell. Se exempel i bilaga. Om det redovisade värdet för en finansiell omsättningstillgång som skrivits ned på grund av att det verkliga värdet understigit anskaffningsvärdet, ska tillgången ändå tas upp till anskaffningsvärde i senare balansräkningar, under förutsättning att det verkliga värdet stigit till minst detta värde. En återföring av en tidigare nedskrivning till verkligt värde i enlighet med lägsta värdets princip ska redovisas över resultaträkningen. Då en långfristig fordran omklassificeras från att ha varit en finansiell anläggningstillgång till en finansiell omsättningstillgång (exempelvis för att det återstår mindre än 12 månader till förfall) ska värdering ske till det lägsta av upplupet anskaffningsvärde och det belopp som väntas inflyta efter avdrag för eventuella försäljningskostnader. Om värdering hade skett till det lägsta av upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde i form av försäljningsvärde skulle det kunna uppstå ett nedskrivningsbehov om den relevanta marknadsräntan gått upp jämfört med räntevillkoren för fordringen eftersom försäljningsvärdet då normalt skulle ha påverkats negativt. Under förutsättning att kommunen har både förmåga och avsikt att inneha fordran till förfall är det RKR:s uppfattning att en sådan situation inte bör föranleda någon nedskrivning, vilket är anledningen till att verkligt värde vid värdering enligt lägsta värdets princip ska bestämmas efter vad som beräknas inflyta istället efter försäljningsvärde vid en omklassificering. Finansiella omsättningstillgångar som ingår i en värdepappersportfölj och som handlas på en aktiv marknad får värderas kollektivt. Detta innebär att en nedgång i värdet av en enskild finansiell tillgång i värdepappersportföljen inte behöver ge anledning till någon nedjustering av det redovisade värdet, 5

6 så länge som värdepappersportföljen totalt sett är bokförd till ett värde som inte överstiger verkligt värde. En grundläggande förutsättning är att posterna som ingår i en värdepappersportfölj som värderas enligt den ovan beskrivna principen måste handlas på en aktiv marknad, se definitionen av vad som i denna rekommendation anses utgöra en värdepappersportfölj. Nedskrivningar av en värdepappersportföljs redovisade värde vid tillämpning av lägsta värdets princip ska fördelas proportionellt på de olika poster som ingår i värdepappersportföljen och där redovisat värde är högre än verkligt värde. Vid delförsäljning av en post i en värdepappersportfölj som förvärvats vid olika tillfällen och till olika kurser ska genomsnittsmetoden användas. Metoden innebär att anskaffningsvärdet för de sålda posterna beräknas som det genomsnittliga anskaffningsvärdet för samtliga poster av samma slag. Värdering av finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar ska då de först redovisas på balansräkningen värderas till anskaffningsvärde inklusive direkta transaktionsutgifter. Långfristiga fordringar ska efter första redovisningstillfället redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Övriga finansiella anläggningstillgångar ska efter första redovisningstillfället värderas till anskaffningsvärde inklusive transaktionsutgifter, med beaktande av eventuella ned- eller uppskrivningar. I enlighet med 6 kap. 5 lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska en finansiell anläggningstillgång som på balansdagen har ett lägre värde än det redovisade värdt skrivas ner om det kan antas att värdenedgången är bestående. Som framgår av 6 kap. 5 lagen (1997:614) om kommunal redovisning får en finansiell anläggningstillgång skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas vara bestående. Nedskrivningar samt återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar ska redovisas över resultaträkningen. Kommunen ska per varje balansdag bedöma om det finns en indikation på att en finansiell anläggningstillgång minskat i värde. Följande indikatorer kan tyda på att det finns ett nedskrivningsbehov vad gäller långfristiga fordringar: a) En bestående nedgång i marknadsvärde till följd av ändrade i marknadsräntor. b) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. c) Avtalsbrott, till exempel utebliva eller försenade betalningar av ränta eller kapitalbelopp. d) Att kommunen på grund av ekonomiska svårigheter hos lån 6

7 tagaren beviljar en eftergift som annars inte hade övervägts. e) Att det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion. Vad gäller aktier och andelar som handlas på en aktiv marknad bör behovet av nedskrivning bestämmas med utgångspunkt från marknadsvärdet för aktierna eller andelarna. En nedgång i värdet av ett långfristigt räntebärande värdepapper ska inte anses vara bestående om kommunen har både avsikt och förmåga att behålla värdepappret till förfall. Detta gäller dock endast under förutsättning att motparten förväntas kunna infria sina åtaganden. Detta innebär exempelvis att någon nedskrivning inte behöver redovisas vid innehav en fast förräntad obligation vars marknadsvärde sjunkigt till följd av stigande marknadsräntor under förutsättning att kommunen har både avsikt och förmåga att behålla obligationen till förfall samtidigt som motparten kan förväntas kunna infria sina åtaganden, det vill säga betala ränta och göra återbetalning av kapitalbelopp enligt obligationens villkor. För finansiella anläggningstillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde ska nedskrivning beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av den bästa uppskattningen av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. Om tillgången löper med rörlig ränta ska den på balansdagen aktuella räntenivån för den i avtalet specificerade räntan användas. För tillgångar som handlas på en aktiv marknad kan dock nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens upplupna anskaffningsvärde och dess verkliga värde. För finansiella anläggningstillgångar som inte redovisas till upplupet anskaffningsvärde (t.ex. aktier och andelar) ska nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och den bästa uppskattningen av det belopp som kommunen skulle ha erhållit för tillgången om den överlåtits på balansdagen. Enligt 6 kap. 6 lagen (1997:614) om kommunal redovisning får en finansiell anläggningstillgång som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde skrivas upp till högst detta värde. Beloppet får inte redovisas i resultaträkningen. Uppskrivningen ska istället redovisas direkt mot eget kapital. Eventuella nedskrivningar av en tillgång som skrivits upp ska efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet. Värdering av finansiella skulder Finansiella skulder ska då de först redovisas på balansräkningen värderas till anskaffningsvärde inklusive direkta transaktionsutgifter. 7

8 Kortfristiga finansiella skulder ska även efter det första redovisningstillfället värderas till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för en kortfristig skuld får beräknas enligt effektivräntemetoden. Långfristiga finansiella skulder ska värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Enligt 6 kap. 10 lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska kapitalrabatter och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån periodiseras om de är av väsentlig betydelse. Direkta emissionsutgifter och liknande direkta transaktionsutgifter ska som huvudprincip periodiseras med tilllämpning av effektivräntemetoden. Kommunen kan dock välja att istället periodisera sådana utgifter jämnt över lånets löptid, eller en kortare period om detta kan anses vara mera lämpligt. Huruvida transaktionsutgifter i samband med upptagande av lån periodiseras genom en jämn fördelning över lånets löptid eller med tillämpning av effektivräntemetoden utgör ett val av redovisningsprincip. Den valda principen ska dock tillämpas konsekvent för alla transaktionsutgifter i samband med upptagande av lån i den mån dessa är av väsentlig betydelse. För ett exempel på periodisering av direkta transaktionsutgifter med tillämpning av effektivräntemetoden, se bilaga I de fall en kort- eller långfristig finansiell skuld inte kommer att behållas till förfall ska reservering ske för eventuella utgifter som tillkommer vid förtidsinlösen enligt skuldens kontraktuella villkor. En kort- eller långfristig skuld får endast redovisas till ett värde som understiger upplupet anskaffningsvärde (alternativt anskaffningsvärdet för kortfristiga skulder där anskaffningsvärdet inte beräknas enligt effektivräntemetoden) då kommunen har en avtalsenlig rättighet att betala ett lägre belopp Tillämpning av effektivräntemetoden Som framgår av definitionerna till denna rekommendation är effektivräntan den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under löptiden för en finansiell tillgång eller en finansiell skuld till tillgångens eller skuldens redovisade värde vid anskaffningstillfället. Vid tillämpning av effektivräntemetoden används effektivräntan för att periodisera eventuella kapitalrabatter/kapitalpremier samt direkta transaktionsutgifter som räntekostnader alternativt ränteintäkter. Periodisering av kapitalrabatter, kapitalpremier, samt direkta transaktionsutgifter ska normalt ske över fordrans/ skuldens löptid. Periodisering behöver endast göras om beloppen är väsentliga. I bilagan till denna rekommendation finns exempel på tillämpning av effektivräntemetoden för en fast förräntad finansiell tillgång respektive en fast förräntad finansiell skuld. 8

9 För finansiella tillgångar och finansiella skulder som löper med rörlig ränta ska ränteintäkter/räntekostnader beräknas utifrån den rörliga ränta som gäller för den aktuella perioden. Vid tillämpning av effektivräntemetoden för finansiella tillgångar/finansiella skulder som löper med rörlig ränta görs sålunda inte någon justering av tillgångens/skuldens redovisade värde under löptiden på grund av förändringar i den rörliga räntan (annat än vad avser beräkning av eventuell upplupen ränta på bokslutsdagen). Vid tillämpning av effektivräntemetoden för finansiella tillgångar och finansiella skulder som löper med rörlig ränta ska dock direkta transaktionsutgifter periodiseras med hjälp av effektivräntemetoden på motsvarande sätt som för fast förräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder. I denna situation ska den vid anskaffningstillfället rådande rörliga räntan användas vid periodisering. En kapitalrabatt eller kapitalpremie som uppstår till följd av att en finansiell tillgång eller en finansiell skuld som löper med rörlig ränta inte förvärvas på det datum då den rörliga räntan omställs till aktuell marknadsränta ska periodiseras fram tills nästa ränteomställningstidpunkt. Tillämpning av effektivräntemetoden för realränteobligationer görs på motsvarande sätt som för fordringar/skulder som löper med rörlig (nominell) ränta. I en realränteobligation görs typiskt sett en löpande uppräkning av obligationens nominella belopp med en faktor som speglar ett inflationsmått t.ex. konsumentprisindex (KPI). På motsvarande sätt justeras även den nominella räntan för att kompensera för inflationen. I enlighet med vad som ovan beskrivits för fordringar/skulder som löper med rörlig (nominell) ränta beräknas ränteintäkten/räntekostnaden för realränteobligationer utifrån den faktiska inflationsjusterade ränta som gäller för den aktuella perioden. Uppräkningen av kapitalbeloppet i en realränteobligation ska redovisas genom att skuldens bokförda värde ökas i motsvarande grad. Uppräkningen ska redovisas som en ränteintäkt/räntekostnad. Sammansatta finansiella instrument Ett sammansatt finansiellt instrument (t.ex. konvertibla skuldebrev, aktieindexobligationer, etc.) ska redovisas och värderas antingen med eller utan uppdelning på komponenter. Vid uppdelning på komponenter ska den komponent som utgörs av fordran eller skuld redovisas och värderas separat. Valet mellan att dela upp eller att inte dela upp sammansatta finansiella instrument i komponenter utgör ett val av redovisningsprincip. Samtliga sammansatta finansiella instrument ska redovisas på samma sätt. Redovisas ett sammansatt finansiellt instrument utan uppdelning på komponenter ska hela instrumentet redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning om det är en anläggningstillgång, eller enligt lägsta värdets princip om det är en omsättningstillgång. 9

10 Nominella räntor och erhållna utdelningar ska redovisas i resultaträkningen. Redovisas ett sammansatt finansiellt instrument med uppdelning på komponenter ska den ena komponenten utgöras av den fordran (eller skuld) som finns i instrumentet. Vid det första redovisningstillfället ska anskaffningsvärdet fördelas på de två komponenterna. Värdet på fordringskomponenten (eller skuldkomponenten) ska fastställas till det verkliga värdet av en liknande fordran (eller skuld). Efter det första redovisningstillfället ska fordrings komponenten (eller skuldkomponenten) redo visas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell ned skrivning. Den andra komponenten ska redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för en eventuell nedskrivning om det är en anläggningstillgång, eller enligt lägsta värdets princip om det är en omsättningstillgång. Om kommunen erhållit aktier genom konvertering av konvertibla skuldebrev, ska det redovisade värdet av det konvertibla skuldebrevet anses som anskaffningsvärde för de erhållna aktierna. I de fall en uppdelning gjorts av aktieoptionen samt skuldebrevsdelen i det konvertibla skuldebrevet ska det sammanlagda redovisade värdet för de olika komponenterna anses som anskaffningsvärde för de erhållna aktierna. Borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång ska inte längre redovisas i balansräkningen när: a) den avtalsenliga rätten till kassaflöden från tillgången har upphört eller reglerats, eller b) alla väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången har överförts till en annan part. Ett enkelt exempel på situation a) ovan kan vara när en kund betalar hela fakturabeloppet enligt en kundfordran. I så fall finns normalt inga avtalsenliga rättigheter till kassaflöden kvar. Kundfordran ska då tas bort från balansräkningen. Ett enkelt exempel på situation b) kan vara då kommunen säljer en börsnoterad aktie. Efter försäljningen har risken för att aktien ska sjunka i värde och alla övriga risker överförts till köparen. Aktien ska då tas bort från balansräkningen. I vissa fall kan det dock vara betydligt svårare att avgöra om något av villkoren för borttagande från balansräkningen som beskrivs ovan är uppfyllt. I sådana situationer ställs större krav på bedömningar av om kommunen antingen inte längre har någon avtalsenlig rätt till kassaflöden från tillgången eller om alla väsentliga risker och förmåner har överförts till annan part. En finansiell skuld ska inte längre redovisas i balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts, annullerats eller på annat sätt upphört. Om ett skuldinstrument ersatts av ett annat med villkor som i allt väsentligt är annorlunda än tidigare ska en ny finansiell 10

11 skuld redovisas och den tidigare skulden tas bort. På motsvarande sätt ska en väsentlig ändring av villkoren för en skuld leda till att den befintliga skulden tas bort från balansräkningen och att det istället redovisas en ny skuld. Skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld som tagits bort från balansräkningen och den ersättning som erlagts ska redovisas omedelbart i resultaträkningen utan periodisering. I ersättningen ska även överförda tillgångar som inte är kontanter och påtagna skulder räknas in. Upplysningar Kommunen ska lämna upplysningar om finansiella tillgångar och finansiella skulder i den utsträckning som är nödvändigt för att användaren av årsredovisningen ska kunna bedöma: a) betydelsen av finansiella tillgångar och finansiella skulder för kommunens resultat och finansiella ställning, b) karaktären och omfattningen av risker härrörande från finansiella tillgångar och finansiella skulder som kommunen är exponerad för, samt c) hur kommunen hanterar de risker som beskrivits i enlighet med punkten b) ovan. Följande upplysningar ska dock minst lämnas: a) En sammanfattande beskrivning av policy för hantering av för kommunen väsentliga risker förknippade med finansiella tillgångar och finansiella skulder, såsom exempelvis ränterisk, valutarisk, kreditrisk, etc. b) Genomsnittlig upplåningsränta. c) Genomsnittlig räntebindningstid. d) En analys över upplåningens förfallostruktur. e) Marknadsvärde för samtliga finansiella tillgångar som handlas på en aktiv marknad. Upplysningarna ska även omfatta finansiella placeringar som innehas inom ramen för pensionsmedelsförvaltning. För sådana placeringar ska dock ytterligare upplysningar lämnas i enlighet med RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. f) Om en uppskrivning gjorts av en finansiell anläggningstillgång ska det enligt 6 kap. 6 lagen (1997:614) om kommunal redovisning i not lämnas upplysning om det uppskrivna beloppet. g) I de fall kommunen innehar sammansatta instrument ska det bland redovisningsprinciperna lämnas upplysning om hur kommunen valt att redovisa dessa. h) Om det gjorts en periodisering av emissionskostnader och andra transaktionskostnader i samband med upptagande av lån ska det bland redovisningsprinciperna lämnas upplysning om vilken princip som valts för periodisering. Ikraftträdande Rekommendation gäller från och med räkenskapsåret Tidigare tillämpning uppmuntras. Denna rekommendation ersätter rekommendation 9 Klassificering av finansiella tillgångar, december

12 Bakgrund och överväganden Denna rekommendation ersätter rekommendation 9 Klassificering av finansiella tillgångar, december Denna nya rekommendation innebär en principförändring i så mån att möjligheten att, under vissa förutsättningar, klassificera placeringsmedel som anläggningstillgång försvinner. Detta är en anpassning till den praxis som är mest utbredd. Genom att ta bort denna möjlighet att välja klassificering, förbättras förutsättningarna för kommunvisa jämförelser. Vidare reglerar den nya rekommendationen även finansiella skulder. Förutom klassificeringsfrågan behandlar den nya rekommendationen även frågor om värdering och rapportering. Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder är ett komplext och mångfacetterat område. RKR har vid utvecklingen av denna rekommendation strävat efter att skapa en rekommendation med principer som kan användas av såväl kommuner med en omfattande finansiell verksamhet som de med ett mera begränsat innehav av finansiella tillgångar och finansiella skulder. För att underlätta tillämpningen av rekommendationen i de kommuner som endast har ett begränsat innehav av finansiella tillgångar och/eller finansiella skulder ges därför vissa möjligheter till lättnader. Detta gäller exempelvis periodisering av kapitalrabatter och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån där det ges möjlighet att välja en linjär periodisering istället för periodisering med effektivräntemetod, att det inte är krav på beräkning av ränta med effektivräntemetoden för fordringsrätter som är omsättningstillgångar samt för kortfristiga skulder, etc. En annan viktig utgångspunkt vid utvecklingen av rekommendationen har varit att så långt som möjligt undvika skillnader mellan RKR:s normgivning på området och Bokföringsnämndens (BFN) nya standardregelverk för icke-noterade privata bolag, benämnt K3. Många kommunala bolag kommer sannolikt att tillämpa K3 i framtiden och det har därför ansetts angeläget att inte försvåra upprättandet av sammanställd redovisning på grund av skillnader vad gäller redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder i kommunen respektive i de kommunala bolagen. Vad gäller värdering finns det enligt internationella normer såsom International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) möjlighet att värdera vissa kategorier av finansiella tillgångar till verkligt värde, se IPSAS 29 Financial Instruments: Recognition and Measurement. Finansiella skulder ska däremot normalt värderas till upplupet anskaffningsvärde även enligt IPSAS 29, i den mån de inte utgör derivat. IPSAS 29 är dock inte förenlig med lagen (1997:614) om kommunal redovisning som inte tillåter att finansiella tillgångar (eller finansiella skulder) löpande värderas till verkligt värde annat än vid en nedskrivning till verkligt värde. Denna rekommendation föreskriver därför en anskaffningsvärdesbaserad redovisning utifrån vad som anges i lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Rekommendationen kräver tillämpning av effektivräntemetoden för långfristiga fordringar och långfristiga placeringar i räntebärande värdepapper som är finansiella anläggningstillgångar samt för långfristiga finansiella skulder. Däremot är det som tidigare nämnts valfritt att tillämpa effektivräntemetoden för finansiella omsättningstillgångar och för kortfristiga finansiella skulder. RKR uppmanar dock till tillämpning av effektivräntemetoden även för dessa tillgångar och skulder eftersom det enligt RKR:s uppfattning ger en mera rättvisande redovisning av den faktiska räntekostnaden/ränteintäkten. RKR är medveten om den ökade komplexiteten som tillämpning av effektivräntemetoden kan innebära, men anser ändå att nyttan med metoden överstiger kostnaderna. I många situationer där det inte förekommer 12

13 exempelvis kapitalrabatter leder dessutom effektivräntemetoden inte till några skillnader jämfört med en redovisning utan tillämpning av denna metod och på så sätt inte heller till en mera komplex redovisning i dessa situationer (se Bilaga). Även Bokföringsnämnden ställer i K3 krav på tillämpning av effektivräntemetoden. Motsvarande krav finns också i såväl IPSAS 29 som i de redovisningsregler som ska tillämpas av de noterade företagen (International Financial Reporting Standards, IFRS). 13

14 Bilaga Beräkning av effektivränta vid köp av obligation till överkurs Den 2 januari 20X0 köper kommunen en obligation med nominellt belopp SEK som löper till siste december 20X4 (lösendag). Obligationen löper med 3,10 % kupongränta som betalas ut årligen den siste december. För obligationen betalar kommunen kr (likvidbeloppet). Likvidbeloppet utgörs av nominellt belopp på kr samt överkurs uppgående till kr, totalt kr. Förvärvet av obligationen är ett led i kommunens förvaltning av pensionsmedel och klassificeras som en omsättningstillgång. Kommunen har valt att tillämpa effektivräntemetoden för värdering av finansiella omsättningstillgångar. Detta innebär obligationen värderas till upplupet anskaffningsvärde och att överkursen periodiseras med hjälp av effektivräntemetoden. Som framgår av rekommendationen är effektivräntan den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna för en finansiell tillgång till tillgångens redovisade värde vid anskaffningstillfället. De framtida betalningarna från obligationen som beskrivits ovan är: 31 december 20X kr (ränta 3,1% x ) 31 december 20X kr (ränta) 31 december 20X kr (ränta) 31 december 20X kr (ränta) 31 december 20X kr kr (ränta plus kapitalbelopp) Den ränta som diskonterar ovanstående kassaflöden till obligationens redovisade värde vid anskaffningstillfället den effektiva räntan är (med tre decimaler) 2,766 %. Den effektiva ränta kan beräknas med hjälp av interränteberäkningsfunktioner i kalkylprogram ( IR ). En modell för beräkning av den effektiva räntan på obligationer finns tillgänglig på RKR:s hemsida, I detta exempel är den effektiva räntan lägre än den nominella räntan på 3,10 % på grund av att obligationen köptes till överkurs. Om obligationen hade köpts till nominellt belopp hade den effektiva räntan varit densamma som den nominella räntan. Effektivräntan utgör grunden för beräkning av ränteintäkten på obligationen samt obligationens upplupna anskaffningsvärde, se sammanställningen nedan: År Upplupet anskaffningsvärde vid årets början (a) Ränteintäkt enligt effektivräntan (b) Kupongränta samt återbetalning av kapitalbelopp år 20X4 (c) Upplupet anskaffningsvärde vid årets slut (a + b c) 20X kr kr kr kr 20X kr kr kr kr 20X kr kr kr kr 20X kr kr kr kr 20X kr kr kr - kr Som framgår av sammanställningen ovan kommer det upplupna anskaffningsvärdet vid årets slut utgöras av det upplupna anskaffningsvärdet vid årets början minus skillnaden 14

15 mellan ränteintäkten enligt effektivräntan (b) och kupongräntan (c). Detta belopp är också den årliga periodiseringen av överkursen på kr. Beräkning av effektivränta vid upplåning till fast ränta med transaktionsutgifter Den 2 januari 20X0 lånar kommunen upp 20 MSEK. Lånet löper med en fast ränta uppgående till 2,93 % och förfaller den siste december 20X4. I samband med upptagandet av lånet ådrar sig kommunen transaktionsutgifter på SEK som är direkt hänförliga till lånet. Liksom i exemplet med obligationen ovan ska även transaktionsutgifterna periodiseras med effektivräntemetoden. På grund av transaktionskostnaderna på kr är den effektiva räntan på lånet högre än den nominella räntan. Vi har de facto lånat ett lägre nettobelopp ( = ), men betalar ränta på det högre nominella beloppet ( ). Den effektiva räntan på lånet uppgår till 3,26 %, vilket kan jämföras med den nominella räntan på 2,93 %. De årliga räntebetalningarna uppgår till kr ( x 2,93%). På motsvarande sätt som för obligationen kan det upplupna anskaffningsvärdet för lånet under den tid lånte är utestående beräknas enligt nedan: År Upplupet anskaffningsvärde vid årets början (a) Räntekostnad enligt effektivräntan (b) Kupongränta samt återbetalning av kapitalbelopp år 20X4 (c) Upplupet anskaffningsvärde vid årets slut (a + b c) 20X kr kr kr kr 20X kr kr kr kr 20X kr kr kr kr 20X kr kr kr kr 20X kr kr kr - kr En modell för beräkning av den effektiva räntan på lån finns tillgänglig på RKR:s, 15

16 Rådet för Kommunal Redovisning är normgivande organ för redovisningen på det kommunala området, dvs. för kommuner, landsting och kommunalförbund. Bokföring och redovisning skall fullgöras enligt god redovisningssed. Till god sed hör att följa rekommendationer som ges av normgivande organ. Om man avviker från dessa skall upplysning om detta och skälen för avvikelsen anges i årsredovisningen. Rådet för Kommunal Redovisning publicerar normerande text under rubriken Rekommendationer. Vad som i övrigt publiceras av Rådet för kommunal redovisning, såsom informationer, vägledningar och idéskrifter är inte normerande, men kan vara till hjälp vid behov av tolkning av vad som är god redovisningssed Stockholm

REKOMMENDATION R7. Finansiella tillgångar och finansiella skulder

REKOMMENDATION R7. Finansiella tillgångar och finansiella skulder REKOMMENDATION R7 Finansiella tillgångar och finansiella skulder November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Rekommendationen

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet

Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet Tillämpningsområde 11.1. Detta kapitel ska tillämpas vid redovisning av finansiella instrument av företag som inte har valt att värdera

Läs mer

Redovisning av derivat och säkringsredovisning

Redovisning av derivat och säkringsredovisning Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Upprättande av årsredovisning (K3) Komplettering av utkast Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet... 3 Tillämpningsområde... 3 Definitioner...

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

L-Bas 19 Finansiella tillgångar

L-Bas 19 Finansiella tillgångar 2018-12-18 L-Bas 19 Finansiella tillgångar Nyheter Enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning ska finansiella instrument som innehas för att ge avkastning eller värdestegring värderas

Läs mer

REKOMMENDATION R6. Nedskrivningar. November 2018

REKOMMENDATION R6. Nedskrivningar. November 2018 REKOMMENDATION R6 Nedskrivningar November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång som används i sådan kommunal

Läs mer

Kapitel 9 Koncernredovisning och andelar i dotterföretag. Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet

Kapitel 9 Koncernredovisning och andelar i dotterföretag. Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 7849, 103 99 STOCKHOLM Allmänt råd om ändring i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning

Läs mer

REKOMMENDATION 3.1. Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål

REKOMMENDATION 3.1. Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål REKOMMENDATION 3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål Augusti 2006 Innehåll Denna rekommendation anger när en post skall klassificeras och redovisas som extraordinär,

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

REKOMMENDATION R8. Derivat och säkringsredovisning

REKOMMENDATION R8. Derivat och säkringsredovisning REKOMMENDATION R8 Derivat och säkringsredovisning November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga

Läs mer

REKOMMENDATION R13. Kassaflödesanalys. November 2018

REKOMMENDATION R13. Kassaflödesanalys. November 2018 REKOMMENDATION R13 Kassaflödesanalys November 2018 1 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Denna rekommendation ska tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys. Rekommenda tionen gäller för redovisningsskyldiga

Läs mer

Redovisning av kassaflöden

Redovisning av kassaflöden R E K O M M E N D AT I O N 1 6. 2 Redovisning av kassaflöden September 2010 Innehåll Denna rekommendation anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Rekommendationens bindande verkan Text markerad

Läs mer

Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen

Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen Tillämpningsområde Lagtext 4 kap. 14 a första och tredje styckena ÅRL Derivatinstrument och andra finansiella instrument

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Styrelsen avger följande finansiella rapport

Styrelsen avger följande finansiella rapport 1 Zengun Group AB (publ) Org nr 559177-5282 FINANSIELL RAPPORT FÖR PERIODEN 30 OKTOBER 2018 TILL 31 MAJ 2019 Styrelsen avger följande finansiella rapport Innehåll Resultaträkning...2 Balansräkning...2

Läs mer

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011 Rekommendation 11.2 Materiella anläggningstillgångar September 2011 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2016

Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 0 Ale Energi AB Årsredovisning 2016 1 Ale Energi AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF SKEPPSBYGGAREN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF RINGSTED I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Järfälla Hockey Club

Järfälla Hockey Club Årsredovisning 2016 Järfälla Hockey Club Resultaträkning Not 2015/2016 2014/2015 Föreningens Intäkter 1 Nettoomsättning 2 1,925,108 1,667,211 Offentligrättsliga bidrag 3 561,630 384,305 Gåvor/stipendier/övriga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ 1 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2015 31/8 2016 HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö

ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 HSB Brf Lessö i Malmö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF ÖRESUNDSDAMMARNA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF DALSLUND I BURLÖV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2016 31/8 2017 HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ Org Nr 746000-5171 HSB Brf Järven Verksamhetsplan 1 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2003:772 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003.

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Verksamhetens resultat 50,881 kr 608,533 kr 531,934 kr. Ränteintäkter 0 kr 45 kr 6,979 kr Räntekostnader -3,759 kr -4,020 kr -4,647 kr

Verksamhetens resultat 50,881 kr 608,533 kr 531,934 kr. Ränteintäkter 0 kr 45 kr 6,979 kr Räntekostnader -3,759 kr -4,020 kr -4,647 kr SVENSKA BÅGSKYTTE FÖRBUNDET Organisationsnr: 802000-5065 Årsbokslut för 2016 Not Period Period Period Resultaträkning 1 2016-01-01..12-31 2015-01-01..12-31 2014-01-01..12-31 Förbundets Intäkter Nettoomsättning

Läs mer

Skinnskattebergs Vägförening

Skinnskattebergs Vägförening Årsredovisning för Skinnskattebergs Vägförening Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

INFORMATION. Mars Bakgrund

INFORMATION. Mars Bakgrund INFORMATION Fastställande av ingångsbalansräkning och andra jämförelsetal 2019 i samband med över gång till rapportering enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning vägledning och exempel

Läs mer

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Bokföringsnämnden Stockholm 2012-10-22 Box 7849 103 99 STOCKHOLM Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF,

Läs mer

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel REKOMMENDATION 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel December 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper,

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2019

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2019 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2019 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 MOTION NR 1 Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till förslaget gällande elektronisk

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

REKOMMENDATION R3. Immateriella anläggningstillgångar

REKOMMENDATION R3. Immateriella anläggningstillgångar REKOMMENDATION R3 Immateriella anläggningstillgångar November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid redovisning av immateriella anläggningstillgångar. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga

Läs mer

Verksamhetens resultat 28,977 kr 61,804 kr 608,533 kr. Ränteintäkter 0 kr 51 kr 45 kr Räntekostnader -2,223 kr -5,241 kr -4,020 kr

Verksamhetens resultat 28,977 kr 61,804 kr 608,533 kr. Ränteintäkter 0 kr 51 kr 45 kr Räntekostnader -2,223 kr -5,241 kr -4,020 kr SVENSKA BÅGSKYTTE FÖRBUNDET Organisationsnr: 802000-5065 Årsbokslut för 2016 Not Period Period Period Resultaträkning 1 2017-01-01..12-31 2016-01-01..12-31 2015-01-01..12-31 Förbundets Intäkter Nettoomsättning

Läs mer

Styrelsen för. ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 2016

Styrelsen för. ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 2016 1(10) Styrelsen för ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6 Om inte

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB Brf Berguven i Malmö 2007-05-01 2008-04-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2003:774 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för HSB Certifiering

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

REKOMMENDATION R17. Delårsrapport. November 2018

REKOMMENDATION R17. Delårsrapport. November 2018 REKOMMENDATION R17 Delårsrapport November 2018 1 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Denna rekommendation ska tillämpas vid upprättande av delårsrapport. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga

Läs mer

Kapitel 1 Tillämpning

Kapitel 1 Tillämpning Kapitel 1 Tillämpning Allmänt råd 1.6 Om reglerna i kapitel 2 16 eller 18 i detta allmänna råd innebär begränsningar för företaget vid tillämpningen av bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554)

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar:

ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar: ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 -- 2007-12-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 6 Sid 2 (9) ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUNDET

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

RESULTATRÄKNING NOT

RESULTATRÄKNING NOT RESULTATRÄKNING NOT 2015 2016 1 Intäkter Verksamhetsintäkter 2 2 400 721 2 180 956 Offentligrättsliga bidrag 3 78 707 39 243 Gåvor/stipendier/övriga bidrag 4 535 950 580 747 Medlemsavgifter Övriga föreningsintäkter

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

WEIFA ASA TREDJE KVARTALET 2017 RESULTAT. Den 10 november 2017

WEIFA ASA TREDJE KVARTALET 2017 RESULTAT. Den 10 november 2017 WEIFA ASA TREDJE KVARTALET 2017 RESULTAT Den 10 november 2017 Detta dokument utgör en översättning av Weifa ASA:s delårsrapport för perioden januari september 2017. Denna översättning är upprättad med

Läs mer

Bilaga till bokslutskommuniké för tiden 1 januari 31 december samt delårsrapport för tiden 1 oktober 31 december 2005

Bilaga till bokslutskommuniké för tiden 1 januari 31 december samt delårsrapport för tiden 1 oktober 31 december 2005 Biotage AB (publ) 556539-3138 Bilaga till bokslutskommuniké för tiden 1 januari 31 december samt delårsrapport för tiden 1 oktober 31 december 2005 Övergång till IFRS. Biotage AB tillämpar från och med

Läs mer

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga

Läs mer

Nyheter från Rådet för kommunal redovisning

Nyheter från Rådet för kommunal redovisning Nyheter från Rådet för kommunal redovisning Torbjörn Tagesson RKR:s arbete 20 rekommendationer blir 17 Flera av informationerna inarbetas i rekommendationer 15 rekommendationer klara 2018 2 rekommendationer

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

REKOMMENDATION R12. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION R12. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel REKOMMENDATION R12 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid byte av redovisningsprinciper,

Läs mer

Verksamhetens resultat -18, kr -99,622 kr 61,804 kr

Verksamhetens resultat -18, kr -99,622 kr 61,804 kr SVENSKA BÅGSKYTTE FÖRBUNDET Organisationsnr: 802000-5065 Årsbokslut för 2018 Not Period Period Period Resultaträkning 1 2018-01-01..12-31 2017-01-01..12-31 2016-01-01..12-31 Förbundets Intäkter Nettoomsättning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2012 31/12 2012 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

RESULTATRÄKNING Not

RESULTATRÄKNING Not Årsbokslut 2017-10-01--2018-09-30 08fri. RESULTATRÄKNING Not 2017-10-01 2016-10-01 1 2018-09-30 2017-09-30 Intäkter Nettoomsättning 2 3 361 503 3 584 622 Offentligrättsliga bidrag 3 547 377 570 621 Gåvor/stipendier/övriga

Läs mer

REKOMMENDATION R2. Intäkter. November 2018

REKOMMENDATION R2. Intäkter. November 2018 REKOMMENDATION R2 Intäkter November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid redovisning av intäkter från avgifter, ersättningar, försäljningar, skatter och bidrag. Rekommendationen gäller

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ. TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Ökat ägande i Wihlborgs HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.SE Fonder HQ.SE Aktiespar har förvärvat Avanza Utvecklingen

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2018

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2018 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2018 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Beslutsunderlag: Uppgradering av fastighetsnät punkt 20 Vårt fastighetsnät för distribution av kabel-tv uppfyller inte de senaste tekniska kraven.

Läs mer

BILAGA. Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln

BILAGA. Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln SV BILAGA Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln 2010 2012 1 1 Mångfaldigande tillåts inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålls utanför EES, med undantag

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2017

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2017 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2017 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Ekonomi Nytt Nummer 18/13 2013-12-20 Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys

Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Avsnitt IV Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Tillämpning Lagtext 2 kap. 1 ÅRL En årsredovisning ska bestå av 1. en balansräkning. 2. en resultaträkning,

Läs mer

Malmbergs Elektriska AB (publ)

Malmbergs Elektriska AB (publ) Malmbergs Elektriska AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2005 Q2 Delårsrapport i sammandrag Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 216 485 (191 954) kkr Resultatet efter finansiella poster ökade

Läs mer