DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel DOM Stockholm Mål nr P ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr P , se bilaga KLAGANDE Partille kommun Partille Ombud: Advokaten Erik Wallberg och jur. kand. David Schreiber Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborg AB Kungstorget Göteborg MOTPARTER 1. Johan Forssander Ekedungen Öjersjö 2. Regina Johansson Ekedungen Öjersjö 3. Rolf Johansson Samma adress som 2 Ombud för 2 och 3: Jur.kand. Clarence Crafoord och jur. kand. Sebastian Scheiman Centrum för rättvisa Box Stockholm 4. Bill Persson Ekedungen Öjersjö SAKEN Detaljplan för bostäder i Hultet södra delen i Partille kommun Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen Kommunfullmäktiges i Partille kommun beslut den 16 oktober 2012, 87, att anta detaljplan för bostäder i Hultet södra delen i Partille kommun.

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Partille kommun (kommunen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa länsstyrelsens beslut. Regina Johansson, Rolf Johansson, Johan Forssander och Bill Persson har motsatt sig kommunens yrkande och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa mark- och miljödomstolens dom. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Kommunen har till stöd för överklagandet anfört i huvudsak följande. Mark- och miljödomstolens antagande att uthuset på fastigheten Hultet 1:6 är ett bostadshus och att marken där den planerade gångstigen ska ligga utgör mark med hemfridszon är felaktigt. Bygglov har lämnats för tvättstuga om 20 m 2 och en sådan byggnad har inte någon hemfridszon. Tvättstugan har dock förändrats både vad gäller utseende och användning. Vad gäller användningen har Bill Persson uppgett att byggnaden används som gäststuga och att hans dotter bor där. Både tillbyggnaderna och det nya användningssättet fordrar bygglov, vilket inte har sökts. Åtgärderna är således otillåtna. Det förhållandet att tvättstugan tagits i anspråk för boende och möjligen vid en sådan tidpunkt att myndighetsingripande mot det olovliga användningssättet inte längre kunnat ske medför inte att byggnaden ska betraktas som bostadshus vid bedömningen av hemfridszon. Byggnaden är inte ett bostadshus och har därmed inte någon hemfridszon att beakta vid bedömningen av ingreppet i äganderätts- och fastighetsförhållanden på fastigheten Hultet 1:6. Om mark- och miljödomstolen gjort en korrekt bedömning beträffande hemfridszonen förefaller det som att det allmänna intresset av en gångstig runt Lilla Hålsjön skulle vägt tyngre än Bill Perssons enskilda intresse av att fastigheten inte belastas av gångstigen. Det aktuella området runt den tilltänkta gångstigen består av vass och flertalet träd. Nedifrån stranden upp till bostadshuset är marken stigande. Vidare skymmer den nedre byggnaden sikten ner till vattnet från vissa delar av tomten. Avståndet mellan bostadshuset och stranden är ca meter. Vid en sammantagen bedömning kan det knappast anses att hemfriden för Bill Persson skulle trädas förnär vid allmänhetens tillträde till gångstigen. Kommunen

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen ser inga hinder mot att förlägga gångstigen på det utpekade området. Vid anläggande av en gångstig i en terräng som i förevarande situation gäller det att identifiera högsta möjliga vattennivå innan byggnation påbörjas för att säkerställa att gångstigen inte kommer stå under vatten. Det är endast under en begränsad tid på året som det utpekade området är översvämmat så långt upp mot befintlig bebyggelse. De senaste tio åren har kommunen planlagt hela sträckan från nordöstra delen av Stora Hålsjön hela vägen till kommungränsen i Lilla Hålsjöns sydvästra hörn. I samtliga detaljplaner har kommunen undantagit en remsa med allmän platsmark närmast sjöarna för att skydda naturvärden mot privatisering och möjliggöra ett fint sammanhängande, sjönära och uppgrusat promenadstråk. En dragning runt Hultet 1:6 in på de asfalterade lokalgatorna skulle därför vara ologiskt och promenadstråket skulle uppfattas som osammanhängande och förlora sitt syfte. Enligt kommunens mätningar är avståndet mellan stranden och den nedre byggnaden meter vid normalt vattenstånd. Utanför byggnaden och ner till gångstigen är det dessutom en höjdskillnad på två-tre meter. Avståndet mellan uteplatsen som även den ligger ett par meter högre än blivande gångstig kan anpassas upp till ca 15 meter. Syftet med att lägga ut mark vid stranden på Hultet 1:6 som allmän plats är att skydda stranden och värna strandskyddets syften. Syftet är inte enbart att möjliggöra en gångstig för allmänheten längs sjön, utan även att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Ianspråktagandet av det nordvästra hörnet av Hultet 1:6 är helt nödvändigt för att kunna skapa en lokalgata med rimliga svängradier i kurvorna. Det servitut som skapades vid bildandet av Hultet 1:39 är inte lokaliserat utan gäller enbart på de vägar som leder fram till fastigheten. Kommunens tolkning av servitutet är att det i nuläget gäller på kommunens fastighet fram till befintlig infart på Hultet 1:39 och inte runt hela fastigheten. Fastigheten och dess styckningslott får sedan tillfart via allmän platsmark och servitutet kan då upphävas i sin helhet genom en lantmäteriförrättning. Kommunen har noggrant utrett frågan om pumpstationens tilltänkta placering och gjort bedömningen att de alternativa placeringar som föreslagits för pumpstationen inte uppfyller de krav som ställs utifrån kapacitet och skydd för naturmiljön. Avståndet

5 5 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen mellan bostadshus och pumphus bör vara minst 50 meter. Pumpstationen i föreslaget läge utförs med ett magasin som kan lagra avloppsvattnet vid eventuellt strömavbrott, vilket innebär att den då kan uppföras utan bräddavlopp för att förebygga skador på växt- och djurliv i och intill Lilla Hålsjön. Det nu planerade läget innebär att vägen till pumpstationen samordnas med vägen ner till dagvattendammen som ska anläggas i samma område. Regina Johansson och Rolf Johansson har stöd för sin talan hänvisat till vad de framfört i underinstanserna och tillagt i huvudsak följande. Samtliga de grunder som de framfört i underinstanserna har lämnats oprövade i mark- och miljödomstolen i det att omständigheterna kring Bill Perssons fastighet var de mest uppenbara att upphäva detaljplanen på. Det finns fortfarande ytterligare, oprövade, grunder varför detaljplanen ska upphävas. Även om de inte är ägare till fastigheten Hultet 1:6, har de ett antal anmärkningar avseende kommunens grunder för överklagandet. Mark- och miljödomstolen har inte grundat sitt avgörande enbart på begreppet hemfridszon. Domstolen har gjort en proportionalitetsbedömning och vid denna kommit fram till att det finns ett allmänt intresse, men att Bill Perssons enskilda intresse väger tyngre än kommunens allmänna intresse. Detta särskilt som det funnits mindre ingripande åtgärder för kommunen att vidta för att tillvarata det allmänna intresset. Marken där gångstigen planeras utgör inte bara tomtmark med hemfridszon för det nedre bostadshuset utan rimligen även tomtmark med hemfridszon för det övre bostadshuset. Vidare har det nedre bostadshuset på Hultet 1:6 egen hemfridszon. Detta i första hand på grund av att det nedre bostadshuset just är ett bostadshus. För det fall det nedre bostadshuset inte skulle bedömas vara ett bostadshus har det ändå hemfridszon i egenskap av den bebyggelse det är. Tvättstugan uppfördes år År 1978 kom det till kommunens kännedom att Bill Persson avsåg ändra användningsområdet från tvättstuga till gäststuga. Detta har kommunen alltså haft kännedom om i över 35 år. Bill Perssons dotter har sedan 1994 stadigvarande bott i huset. Underlåtenheten att söka bygglov medför inte att fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren skulle vara förhindrade att utöva samma rättigheter beträffande huset som skulle ha tillkommit den som ägt eller brukat huset som också fått kommunens tillstånd att bruka huset som bostad. Den argumentation som de har fört fram i underinstanserna avseende äganderätten och rätten till skyddet för privatliv som det skyddas i regeringsformen

6 6 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen och Europakonventionen är applicerbar även på Bill Perssons och Marie Forssanders förhållanden. Om en dragning av promenadstråket runt Hultet 1:6 vore ologisk för att det skulle uppfattas som osammanhängande och förlora sitt syfte, är det än mer ologiskt att promenadstråket inte per nödvändighet går runt hela sjön och att den vidare sträckningen är utom kommunens kontroll. Johan Forssander och Bill Persson har till stöd för sin talan hänvisat till vad de anfört hos underinstanserna och har tillagt bl.a. följande. De ansluter sig till vad Regina Johansson och Rolf Johansson har anfört. Marken där kommunen avser att anlägga gångstigen är sumpmark/sumpskog och står vanligen översvämmad vid högvatten i sjön. Det är olämpligt att anlägga gångstigen dels då det är svårt att anlägga en gångstig i sumpmark, dels då det får stor negativ inverkan på det biologiska området och sjön. Översvämningsområdena i sjön måste så långt möjligt kvarstå. Gångstigen kan anläggas norr om Hultet 1:6. All mark som i övriga planområden har avsatts till allmän platsmark har varit i kommunal ägo före planläggning, dvs. ingen privat mark har lösts in för att bli allmän platsmark närmast sjön. På Hultet 1:6 vill kommunen ta ett hörn om m 2 för att dra fram vägen till sitt eget markområde. Detta är ett oacceptabelt ingrepp i äganderätten då kommunen förfogar över egen mark där vägen kan dras fram. För Hultet 1:39 vill kommunen att den norra byggrätten vid delning ska förses med skafttomt ner till gatan på södra sidan. I dag har fastigheten utfart via servitut i det vägområde som finns i dag på den östra sidan av fastigheten. Fastighetsägaren önskar ha kvar utfartsväg enligt nuvarande lösning. De vill att pumpstationen flyttas till vägområde/grönområde i sydvästra gränsen av Hultet 1:6. Det är oacceptabelt att lägga pumpstationen i det strandskyddade området. För att nå pumpstationen med ledningar fordras dessutom att ett u-område inrättas utan ersättning på Hultet 1:6, vilket innebär att denna areal inte är byggbar. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Viss kompletterande utredning har tillkommit i Mark- och miljööverdomstolen. Kommunen har gett in Länsstyrelsens i Västra Götaland förslag till utvidgning av strandskyddsområden i Partille kommun. Bill Persson har gett in fotografier.

7 7 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn. Av underinstansernas avgöranden framgår att det är äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, som ska tillämpas i målet. Frågan i målet är till att börja med om kommunen vid utformningen av detaljplanen har tagit skälig hänsyn till befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden i den del den innebär att mark inom fastigheten Hultet 1:6 tas i anspråk för allmän plats, natur. Enligt 1 kap. 5 ÄPBL ska både allmänna och enskilda intressen beaktas vid prövningen av frågor enligt ÄPBL. Vid utformningen av en detaljplan ska skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. I de delar som planen medför att mark kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap ÄPBL ska planen dessutom utformas så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda (5 kap. 2 ÄPBL). Kommunen får lösa mark som enligt en detaljplan ska användas för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman (6 kap. 17 ÄPBL). Planområdet byggdes ursprungligen ut som fritidshusområde och har med tiden kommit att övergå till att bestå av permanentboenden. Syftet med detaljplanen är att, samtidigt som kommunalt VA och gator byggs ut, skapa en tätare bebyggelsestruktur. Ett viktigt syfte anges också vara att säkerställa tillgängligheten av Lilla Hålsjöområdet. Den exploateringsgrad som kommunen har valt vid utformningen av detaljplanen innebär att det berörda området vid ett genomförande kommer att ändra karaktär. Detta förhållande har viss betydelse vid den prövning som ska göras. Mark- och miljööverdomstolen anser i likhet med mark- och miljödomstolen att det, med det angivna syftet med planen, utgör ett stort allmänt intresse att få till stånd en sammanhängande gångstig längs stränderna kring Lilla Hålsjön. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar vidare att det utgör ett ingrepp i befintliga äganderättsoch fastighetsförhållanden på fastigheten Hultet 1:6 då en del av fastigheten läggs ut som allmän plats i detaljplanen. Frågan är då om detaljplanen har utformats så att de

8 8 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar Bill Persson. Denna avvägning mellan allmänna och enskilda intressen har inte uttryckligen beskrivits av kommunen, vilket är en brist. I målet har utförligt argumenterats kring frågan hur byggnaden närmast stranden för närvarande ska bedömas, dvs. som bostadsbyggnad eller tvättstuga. Oavsett utfallet av en sådan bedömning är fastighetens huvudbyggnad belägen ca meter från den planerade strandpromenaden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar vidare att den nivåskillnad mellan området närmast stranden och den mark som omgärdar den nedre byggnaden utgör en naturlig avgränsning gentemot det område på fastigheten som i detaljplanen har lagts ut som allmän plats, natur. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning innebär redan denna höjdskillnad att risken är begränsad för att tomtmark inom hemfridszon kommer att beträdas. Förhållandena skiljer sig därmed från dem som gällde i rättsfallen RÅ 2009 not. 78 och HFD 2012 ref. 66, vari enskilda intressen bedömdes åsidosatta eftersom ett genomförande av planen innebar en risk för att tomtmark skulle beträdas. Som mark- och miljödomstolen har påpekat i sina domskäl redovisas genomförandeåtgärder knapphändigt. Det sagda gäller emellertid även med beaktande av att det i detta mål har framhållits att stranden tidvis översvämmas och därmed är svårframkomlig. I detaljplanen finns inom vattenområdet på fastigheten Hultet 1:6 en planbestämmelse som anger WB, brygga för intilliggande fastighet. Eftersom markområdet mellan tomtmarken och bryggan ges bestämmelsen allmän plats innebär detaljplanen ingen begränsning i möjligheterna för Bill Persson att till fots nå den befintliga bryggan på fastigheten. Inte heller den omständigheten att mark- och vattenområdena på Hultet 1:6 kommer att delas av ett område som utgör allmän plats, natur, och som kommunen avser att lösa in, innebär att skälig hänsyn inte har tagits till befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden. Med hänsyn till syftet med planen är det inte heller möjligt att minska olägenheterna genom att vidta mindre ingripande åtgärder, t.ex. genom att leda den planerade strandpromenaden norr om Hultet 1:6. Fördelarna med planen överväger alltså nackdelarna.

9 9 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen Mot bakgrund av det anförda anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns skäl att upphäva detaljplanen på grund av att mark inom fastigheten Hultet 1:6 avses tas i anspråk för allmän plats, natur. När det gäller övriga invändningar mot detaljplanen som Regina Johansson m.fl. har framfört hos mark- och miljödomstolen, och som inte har prövats av domstolen, gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning. Frågor som rör gatukostnader prövas inte inom ramen för en överklagad detaljplan, utan i annan ordning. Frågor som rör fördelning av gatukostnader kan därför inte prövas i detta mål. I detaljplanen läggs del av Regina Johanssons och Rolf Johanssons fastighet Hultet 1:36 ut som allmän plats, natur, och del av Bill Perssons fastighet Hultet 1:6 som allmän plats, lokalgata. Vidare läggs kommunägd mark intill Regina Johanssons och Rolf Johanssons fastighet ut som kvartersmark för bostäder. Av genomförandebeskrivningen framgår att avsikten är att förstnämnda mark ska överföras till kommunägd mark och att sistnämnda mark ska överföras till Regina Johanssons och Rolf Johanssons fastighet. Vad gäller planutformningen i denna del finner Mark-och miljööverdomstolen att skälig hänsyn har tagits till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden samt att de fördelar som kan vinnas med planen överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. Vad Regina Johansson m.fl. anfört i denna del utgör således inte skäl att upphäva planbeslutet. Inte heller vad Johan Forssander och Bill Persson anfört om vald placering av pumpstation eller deras invändningar i övrigt utgör skäl för Mark- och miljööverdomstolen att upphäva antagandebeslutet. Mot bakgrund av det anförda konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att det inte framkommit skäl att upphäva detaljplanen. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och kommunens beslut att anta detaljplanen fastställas.

10 10 SVEA HOVRÄTT DOM P Mark- och miljööverdomstolen Domen får enligt 5 kap. 5 lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Mikael Hagelroth och Vibeke Sylten, referent, samt tekniska rådet Karina Liljeroos. Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

11 Bilaga A 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Vänersborg Mål nr P KLAGANDE 1. Johan Forssander Ekedungen Öjersjö 2. Regina Johansson 3. Rolf Johansson Ekedungen Öjersjö Ombud för 2 och 3: Jur.kand. Clarence Crafoord Centrum för rättvisa Skeppsbron Stockholm Ombud för 2 och 3: Jur.kand. Sebastian Scheiman Centrum för rättvisa Skeppsbron Stockholm 4. Bill Persson Ekedungen Öjersjö MOTPART Partille kommun Partille ÖVERKLAGAT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut i ärende nr , , och , se bilaga 1 SAKEN Detaljplan för bostäder i Hultet södra delen i Partille kommun DOMSLUT Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Kommunfullmäktige i Partille kommuns beslut den 16 oktober 2012 att anta detaljplan för bostäder i Hultet södra delen. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1070 Hamngatan måndag fredag Vänersborg E-post: mmd.vanersborg@dom.se 09:00-16:00

12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 2 BAKGRUND Kommunfullmäktige i Partille kommun (fullmäktige) beslutade den 16 oktober 2012 att anta detaljplan för bostäder i Hultet södra delen. Länsstyrelsen beslutade den 22 februari 2013 att avslå överklaganden av fullmäktiges beslut, se bilaga 1. YRKANDEN M.M. Bill Persson och Johan Forssander har överklagat länsstyrelsens beslut och som det får förstås yrkat att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas. Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande. Detaljplanen har tillkommit i strid med plan- och bygglagstiftningen eftersom hänsyn inte tagits till deras intressen vid planläggningen. Kommunen har inte visat de boende inom området tillräcklig hänsyn. En gemensam skrivelse från samtliga privata fastighetsägare inom planområdet som gavs in efter första utställningen föranledde endast en förändring (av sju punkter) i form av att en väg togs bort och en annan förlängdes. Efter den andra utställningen skickades ytterligare en skrivelse in, vilken inte på någon punkt föranledde kommunen att göra några justeringar av detaljplanen. Många muntliga samtal har också hållits med kommunens politiker, tjänstemän och konsulter vilka alla varit kallsinniga till deras synpunkter under framtagandet av den överklagade detaljplanen. De anser att det därmed torde stå klart att kommunen inte levt upp till den hänsyn till de boende i planområdet som den äldre plan- och bygglagen (1987:10; ÄPBL) kräver. Den antagna detaljplanen utgör dessutom ett otillåtet ingrepp i egendomsskyddet som följer av 2 kap. 15 regeringsformen samt artikel 1 första tilläggsprotokollet i Europakonventionen. De är inte intresserade av några byggrätter, utan vill ha kvar sin tomtmark. Den antagna detaljplanen utgör dessutom ett oacceptabelt ingrepp i strandskyddet vilket ska upphävas för placering av pumpstation.

13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 3 Utöver de synpunkter som framfördes i överklagandet till länsstyrelsen avseende inlösen av mark vill de anföra följande. Partille kommun disponerar via fastslagen detaljplan för Isfabriksområdet samt genom egen mark drygt 90 procent av den strand till Lilla Hålsjön som finns inom kommunen. Genom detta torde det vara ställt utom allt tvivel att allmänhetens intresse av tillgång till stranden av Lilla Hålsjön är väl tillgodosett. Att kommunen har för avsikt att göra en enkel strandpromenad över nuvarande fastigheten Hultet 1:6 för att 70 meter längre bort komma till kommungränsen kan inte anses vara av särskilt allmänt intresse och heller inte motsvara det stora ingrepp i enskilds äganderätt en inlösen skulle medföra. De anser dessutom att det inte kan vara rimligt att kommunen för att kunna exploatera sin egen fastighet kräver inlösen av undertecknads mark för att dra fram förlängningen av vägen enligt ovanstående justering av planen. Vägen skulle ha placerats på kommunens egen fastighet. Huset som ligger meter från sjön är Bill Perssons gäststuga. Stugan har vatten och avlopp och hans dotter bor där. Han har idag vattenrätt och denna saknar kommunen möjlighet att lösa in, så vattenrätten och fastigheten i övrigt kommer att bli skilda från varandra. Rolf Johansson och Regina Johansson har överklagat länsstyrelsens beslut och som det får förstås yrkat att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas. Som stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande. Allmänintresset måste vara tydligt motiverat och här har kommunen inte varit tillräckligt tydlig med den rättsliga grunden för detaljplanens expropriativa delar. Kommunens handlingsutrymme är begränsat, och här har motstående intressen inte vägts mot varandra på det sätt som krävs. De saknar en proportionalitetsbedömning. Även om det finns olika besvärsordningar måste detaljplanen och gatukostnaderna i viss mån prövas tillsammans i en helhetsbedömning. De aktuella vägarna ska inte enbart användas av kostnadsansvariga fastighetsägare utan av hela allmänheten och

14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 4 belastas av kollektivtrafik. Kommunen har inte motiverat varför de överhuvudtaget ska anses ha sådan särskild nytta av vägarna i egenskap av allmänna platser att det är att anse som skäligt och rättvist att de ska tvingas bära stora kostnader för vägarna. För dem framstår det fortfarande inte som objektivt sett rimligt att de, utöver de påtvingade marköverföringarna, ska betala cirka kr i gatukostnader för gator som de inte behöver. De och deras grannar har redan väl fungerande tillfarter till sina fastigheter. De motsätter sig också att de drar nytta av planläggningen på samma vis som den kommersiella aktören Västkuststugan AB. Ersättningsfrågan utgör en viktig del av den helhetsbedömning som ska göras av detaljplanens genomförande i förhållande till egendomsskyddet. Kompensation genom tillskapade tomträtter förutsätter avyttring, vilket inte kan ses som en kompensation. Det är därför en kränkning av äganderätten.. De vill egentligen inte stycka av, utan ville tidigare slå ihop sina båda fastigheter. Planförslaget upplevs inte ge någon rättvisa. De får köpa mark för kr/kvm men måste sälja för 50 kr/kvm, när det i stället borde vara mark mot mark. De vill också belysa gränsdragningen mellan skatt och avgift i statsrättslig mening, eftersom det följer av regeringsformen att endast riksdagen får besluta om skattepålagor. Ett tillåtet avgiftsuttag från kommunens sida förutsätter en tillräckligt preciserad och individuellt bestämd motprestation. Kommunen har enbart presumerat deras nytta av genomförandet av detaljplanen, fastställt kostnaderna genom schematiska beräkningar och hänvisat till en spekulativ värdeökning. Att de särbehandlas i jämförelse med övriga kommuninvånare, som inte heller har en visat särskild nytta av vägarna, kan också anses strida mot den kommunala likställighetsprincipen. Det planeras en matargata, vilken är förberedd för anslutning till Härryda kommun. I planhandlingarna står att det är en lokalgata, men Härryda ser det som en allmän väg med kollektivtrafik för 300 planerade bostäder. Bullerutredningen är därmed felaktig. I Partille kommuns svar på Härrydas översiktsplan framgår inte att man motsätter sig kollektivtrafik här.

15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 5 Någon gångväg behövs inte, och de efterlyser lite sans och balans vad gäller behov som de i slutändan får betala för. Vad gäller strandpromenaden är det sankt runt sjön, så det är mer logiskt att lägga stigen 50 meter upp, där de själva i alla år har gått. Till stöd för sin talan har de talrika hänvisningar till förarbeten, praxis från såväl inhemsk domstol som Europadomstolen samt doktrin. Partille kommun har bestridit yrkandena samt anfört i huvudsak följande. Som framgår av planbeskrivningen jobbar man långsiktigt för att tillgodose allmänna intressen, bl.a. med anledning av befolkningsökning i Öjefors. Kommunen vill anlägga en gångstig runt sjön i en och samma nivå. Det fanns fyra syften med planen, varav att tillgängliggöra sjön var ett. Varför pumphuset lagts där det lagts framgår av bakgrundshandlingarna, men det handlar bl.a. om höjd. Angöring till pumphuset kommer inte att ske via lokalgata hela vägen, utan det kommer att vara en enklare väg. För att få ner gatusträckningen och få så lite hårdgjord yta som möjligt har någon väg utgått. De vill inte ha för knyckiga vägar, vilket handlar om trafiksäkerhet. De vill också att vägarna ska vara så nära fastigheterna som möjligt. Från Partille kommuns sida ses det inte som en möjlighet att lokalgatan ska bli en matarväg för bostäder i Härryda kommun. Vad gäller gatukostnaderna är det ett annat ärende. Prissättningen för mark är inte fastställd utan kommer att avgöras i en lantmäteriförrättning. Gångvägen var från början tänkt som en rundväg, men pga. höjdskillnader kunde det inte göras utan stora ingrepp. Gångvägen är även tänkt för den nytillkommande bebyggelsen. Mark- och miljödomstolen har den 18 oktober 2013 hållit sammanträde och syn i målet. DOMSKÄL Tillämpliga lagrum framgår av länsstyrelsens beslut.

16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 6 Mark- och miljödomstolen anser att det otvivelaktigt utgör ett stort allmänt intresse att få till stånd en sammanhängande gångstig längs med stränderna kring Lilla Hålsjön, men gångstigen utgör samtidigt ett stort ingrepp i befintliga äganderättsoch fastighetsförhållanden på fastigheten Hultet 1:6. Med hänsyn till det korta avståndet mellan det nedre bostadshuset och strandlinjen, ca 20 meter, så bedöms marken där gångstigen ska ligga, eller i varje fall stora delar av den, utgöra tomtmark med hemfridszon. När strandskyddet lades ut kring Lilla Hålsjön tycks man ha gjort en liknande bedömning då strandlinjen runt sjön omfattas av strandskydd med undantag för marken inom just fastigheten Hultet 1:6. Den aktuella markremsan närmast stranden upplevs inte som tillgänglig idag. Ganska omfattande åtgärder skulle krävas för att tillgängliggöra strandzonen i denna del, dels på grund av hemfridzonen kring det nedre bostadshuset men även med hänsyn till naturförhållande som kan beskrivas som sumpskog. Detaljplanen redovisar inte vilken standard som gångstigen är tänkt att ha eller något förslag på åtgärder i förhållande till den angränsande tomtmarken. Plankartan ger inget stöd för mera omfattande anläggningsåtgärder då den aktuella marken är utlagd som NATUR utan särskilda egenskaper. I planbeskrivningen anges att en gångstig ska anläggas. Förutom att gångstigen hamnar inom hemfridzon från det nedre bostadshuset så bryter gångstigen och den allmänna platsmarken också ett funktionellt samband mellan tomten och den brygga som fastigheten har vid stranden och till fastigheten hörande vattenområde. Hur detta samband ska upprätthållas efter planens genomförande finns inte heller redovisat i planhandlingarna. Att ta i anspråk marken mellan det nedre bostadshuset och stranden framstår enligt mark- och miljödomstolen inte som ett rimligt ingrepp i förhållande till befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden. Det saknas vidare helt en redovisning i planen av hur avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen har gjorts i denna del. Mark- och miljödomstolen bedömer därtill att det finns alternativa sätt att tillskapa sammanhängande gångstråk kring Lilla Hålsjön, varför det allmänna

17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 7 intresset av en gångstig på den aktuella platsen inte kan anses väga tyngre än Bill Perssons enskilda intresse av att fastigheten inte belastas av gångstigen. Att fastighetsägaren erhållet två nya byggrätter enligt plan medför ingen annan bedömning. Det anförda leder till att den antagna detaljplanen ska upphävas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 2 december Gunnar Bergelin Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Gunnar Bergelin, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Marina Fagermoen.

18 Bilaga 1 lanssryntr,snn vjiirnl c 6rAr,.c,hrns rin Riiffsenheten Sabine Lagerberg L?insjurist Klagande (ftirenkl.delg. till samtliga) Diarienummer t s Sida 1(1e) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT R7 Rolf och Regina Johansson INKOM: MÅLNR: P Ombud: Jur. kand. Sebastian Scheiman AKTBIL: Jur. kand. Clarence Crafoord Centrum ftir riittvisa Box Stockholm Susanne och Magnus Engstrcim Ekedungen l Ojersjri Bill Persson Ekedungen l Ojersjri Johan Forssander Ekedungen l Ojersjri Motpart Lennart och Junette Arnham BrattisviigenT Landvetter Kommunfullm?iktige i Partille kommun overklagande av beslut om antagande av detaliplan fiir bostdder i Hultet, scidra delen i Partille kommun Liinsstyrelsens beslut Liinsstyrelsen avsl&r <iverklagandena. Redogiirelse fiir iirendet Kommunflrllmiiktiee i Partille kommun beslutade den 16 oktober 2012, $ 87, atl anta detaljplan ftir bostiider i Hultet sridra delen. Av planhandlingama framgir att detaljplanen syftar till att mcijligg<ira 26 tomter ftr friliggande enbostadshus och ca 24 grupphus i viistra ojersjci. omridet som ursprungligen byggts ut som fritidshusomr6de har ett stort bebyggelsetryck och med planen vill man, i samband med att kommunalt VA och gator byggs ut, skapa en tiitare struktur som miijliggdr ett st<irre befolkningsunderlag ftir kollektivtrafik och <ivrig lokal service i Ojersjri. Ett viktigt syfte iir ocksi att slkerst?illa allmiinhetens till giingli ghet till Lilla Hil sj ri omr6det. Ett trafikreservat ger mdjlighet till ftrbindelse sriderut till Hiinyda kommun i framtiden. Postadress: GOTEBoRG Bes6ksadress: Telefon/Fax: Webbadress: S6dra Hamngatan 3 O'lO OO (vxl) o1o (lax) E-post: ratts vastragotaland@lansstyrelsen se r-.+i J0 /,bajl{

19 LJINSSTYRELSEN VASTRA GoTALANDS LAN Diarienummer s s Sida 2(te) Kommunfullmiiktiges beslut har <iverklagats av sakiigare inom planomridet. Rolf och Regina Johansson, agare till fastighetema Hultet l:36 och l:37, yrkar att detaljplanen ska uppheivas och anftir bl.a. ftiljande. Grunden ftir yrkandet iir att detaljplanen tillkommit i strid med plan- och bygglagstiftningen eftersom hiinsyn inte tagits till klagandens intressen vid planliiggningen. Den antagna detaljplanen utgcir dessutom ett otillitet ingrepp i egendomsskyddet som det ftiljer av 2kap.15 $ regeringsformen (RF) samt den Europeiska konventionen om skydd ftr de mflnskliga r2ittigheterna och grundliiggande friheterna (Europakonventionen) i artikel I ftirsta tilkiggsprotokollet (TP l-1). Den 16 oktober 2012 beslutade kommunfullmziktige i Partille kommun att anta ny detaljplan frir bost2ider i Hultet Sddra. Vid mritet beslutade fullmriktige iiven att arfia det ftrslag till ftirdelning av gatukostnader ftir bostiider i Hultet S<idra som baseras pi planltiggningen. Den aktuella planliiggningen syftar till att anlagga24 bostadshus, vilka enligt uppr?ittat marktilldelningsavtal ska uppftiras av det privatiigda ftiretaget ViistkustStugan AB. Av genomftirandebeskrivningen framgir att deras fastigheter Hultet 1:36 och Hultet l:37 ligger i niira anslutning till det omrdde som ska exploateras ftir bostadsbebyggelse. Om den aktuella planliiggningen genomfiirs kommer de tvingas avstil 142 kvadratmeter mark till kommunen ftir planens genomftirande. Den antagna detaljplanens utformning innebiir vidare att268 kvadratmeter mark ska dverft)ras till dem fran kommunen. Mark<iverftiringarna ska enligt genomftirandebeskrivningen till detaljplanen ske genom fastighetsreglering av allmiin platsmark till kommunen. Utciver de tv&ngsmiissiga markciverftiringar som detaljplanen innebiir ftr dem, utgrir planliiggningen iiven grund ftjr de gatukostnader som ftiljer av projektets genomfiirande. Gatukostnaderna kommer att ft)rdelas pi fastighetsiigarna i det bertirda omr6det enligt det f<irslag till ftirdelning av gatukostnader ftir bostiider i Hultet S<idra som antogs av kommunfullmlktige i Partille. Som kompensation ftir gatukostnaderna far de den "ftirmin" att de fir ytterligare byggrtitter pi sin mark. Fcir dem och deras grannar innebiir kommunfullmiiktiges beslut att arfia ftrdelningen av gatukostnader ftir bostiider i Hultet Sridra att de, utdver att behciva avst6 mark ftir projektets genomftirande, iiven tvingas sti ftr en del av de kostnader som uppstir vid anl[ggandet av de 24bostadshusen. Ett projekt som initierats och drivs av kommunen och ett privat ftiretag. Enligt uppgift frin kommunen stir det i dagsliiget inte klart hur mycket var och en av de berdrda fastighets[garna kommer att betala. Enligt en kostnadsberiikning avseende deras fastigheter Hultet 1:36 och 1:37 med tillhtirande bebyg gel se baserad pa det antagna ftirdelningsftirslaget upp gar gatukostnaderna fiir dem dock till ca kronor (Kostnadsberiikning ftir Hultet 1:36 och l:37 baserad pi antaget ftirslag till ftirdelning av gatukostnader ftir Bosttider i Hultet Scidra). Det tir inte bara de som drabbas hirt av den antagna detaljplanen samt gatukostnadsfiirdelningen utan iiven deras grannar. Viil medvetna om att beslut om antagande av detaljplan och beslut om ftirdelning av gatukostnader riverklagas enligt olika besviirsordningar

20 LANSSTYRELSEN visrra Gorlr,exps lfn Diarienummer Sida 3(le) enligt 13 kap. I $ p. 4 plan- och bygglagen ( , APBL) (gatukostnader) samt 13 kap. 8 $ APBL (detaljplan) iir det deras uppfattning att resultatet av och skiiligheten i de konsekvenser som itgiirdema medfiir miste ses tillsammans eftersom besluten fattades samtidigt och hdr samman. Detta eftersom ftirdelningen av gatukostnader 2ir en del av plangenomftirandet enligt 6 kap. Apgf. Vid detaljplanelziggning best?ims bland annat standarden pa gator samt hur den aktuella marken ska exploateras och bebyggas. Ovanstiende piverkar kostnadsunderlagets storlek samt har betydelse ftir hur kostnaderna ska ftirdelas. Genom sitt ansvar ftr planliiggningen enligt 1 kap. 2 $ APBL har en kommun i vissa fall mdjlighet att ltisa in privatiigda fastigheter fiir genomftirandet av en detaljplan. Aven om inkisen av mark kan ske direkt grundat pi bestiimmelserna i ApgI- iir det vanligare att 2iganderiitt <iverfiirs genom detaljplaneliiggning i kombination med fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen (1970:988, FBL). Bestiimmelserna i FBL om fastighetsreglering har utformats ftr att vara ett effektil.t szitt att genomftira innebcirden av en detaljplan. Av genomf<irandebeskrivningen till detaljplanen framgar planens fastighetsriittsliga konsekvenser ftir dem. Enligt genomfiirandebeskrivningen ska allmiin platsmark som iigs av dem (fastigheten Hultet 1:36) 6verftiras genom fastighetsreglering till kommunen. Diirtill ska mark civerfiiras fran kommunen till deras fastighet (Hultet r:36) genomfastighetsreglering. Ang6ende avsaknad av hiinvisning till specifik riittslig grund enligt PBL och FBL. Av legalitetsprincipen i 1 kap. I $ 3 st. RF friljer att en kommun eller myndighet miste kunna g<ira klart ftir siv?il sig sj[lv som ftir utomstiende vilken specifik befogenhet man i det konkreta fallet anviint sig av. Att den offentliga makten ska utdvas under lagamainnebiir alltsi inte enbart att en myndighet i stdrsta allmiinhet har ftrfattningsstdd Itir sina itgarder (SOU 2010:29 s. 146). Trots legalitetsprincipens krav pa transparens ifriga om vilken befogenhet kommunen anviinder sig av, innehiller varken genomftirandebeskrivningen eller nigon av de <ivriga handlingar som tillhcir planllggningen, hiinvisning till vilken specifik befogenhet i ApgI, och FBL som kommunen anser utgrira grund fdr detaljplanel6ggningen och medftljande fastighetsreglering. Partille kommun har inte klargjort ftir dem, eller rivriga berdrda kommunmedborgare, vilken riittslig grund kommunen anser ftireligga ftir den expropriativa planliiggningen. Det enda som star klart iir att ett genomfbrande av den arfiagna detaljplanen kommer att resultera i att de blir av med egendom ftir projektets genomft)rande. De iir dock medvetna om att det av 6 kap. ApgI, framgfu att kommuner kan harattatt lcisa mark som enligt detaljplan ska anvtindas ftir allmiinna platser som kommunen tir huvudman ftir, se 6 kap. 17 $ och 19 $ APBL. Inlcisen av deras egendom kommer enligt planhandlingarnainte att ske direkt grundat pi APBL:s bestdmmelser utan kommer istiillet att framledes vidtas genom fastighetsreglering. Detta ftir att genomftira planltiggningen pi ett iindamfllsenligt s?itt. Enligt 3 kap. 2 $ I st. FBL fff fastighetsindelning inte ske i strid med detaljplan ftir omridet. Enligt 5 kap. 8 a $ FBL flr mark som hade kunnat inl<isas

21 LANSSTYRELSEN VASTRA GoTALANDS LAN Diarienummer s Sida 4(te) av kommunen ftir allmiin plats som kommunen ska vara hulrrdman ftir enligl6 kap. 17 $ st. I APBL, som eventuellt skulle kurura vara tilliimplig, dverft)ras genom fastighetsreglering utan hinder av de liimplighetsbedcimningar som annars ftireskrivs i 5 kap. 7-8 $$ FBL. Sammantaget utgcir alltsi den antagna detaljplanen grund ftir de expropriativa ingrepp som kommer att vidtas framdver. Sedan plan- och bygglagen inftirdes 7987 har dess friimsta tecken varit att den iir en "avvdgningslag". Sflviil ApgI, som giillande plan- och bygglag innebiir att kommunerna i varje enskilt plantirende ska gdra unika awr)gningar mellan motstdende intressen. Sidana awiigningar utgcir sjiilva kiirnan i lagstiftningen (se prop :170 s. 159 D.Att siviil allmiinna som enskilda intressen ska beaktas vid planltiggning framgar bland annat i APBL:s inledande kapitel, I kap. 5 $ APBL. Det b<ir noteras att skrivelsen i 1 kap. 5 $ APBL om att motstiende enskilda intressen ska beaktas "om inte annat cir fdreslcrivet" togs bort vid den senaste reformen av PBL. Detta skedde med hiinvisning till att Europakonventionen blivit en del av svensk riitt och att det enligt den proportionalitetsprincip som genomsyrar konventionen kriivs att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut, som planliiggning, och de konsekvenser som beslutet fir ftir motst6- ende intressen (prop :170 s. 160). Efter inkorporeringen av Europakonventionen har proportionalitetsprincipen f[tt uttryckligt erkiinnande i s6viil svensk praxis (se t.ex. na tqqa ref. 40, na tqqo ref. 44 octr RA tg96 ref. 56) som i lagstiftningen, vilket iindringen av I kap. s $ ApBL utgrtr exempel p6. I 5 kap.2 $ APBL stadgas att vid planliiggning ska skahg hrinsyn tas till befintliga bebyggelse-, iiganderiitts- och fastighetsftirhillanden som kan inverka pa planens genomftirande. Fcir det fall att planen kan medft)ra inlcisen av mark enligt Apgr mdste planen utformas p6 sidant siitt att dess ftirdelar dvervinner de oliigenheter som planen medftr ft)r enskilda. Bestiimmelsen preciserar innehillet i 1 kap. 5 $ APBL och iir att jiimftira vid de intresseavviigningar som ska vidtas vid expropriation. 5 kap. 2 $ APBL inftirdes ursprungligen av riittssiikerhetsskiil (prop. 1985/86:1 s. 559). De vill iiven framhiiva vad som framfrirs i lagmotiven till APBL om att en expropriativ detaljplan ska vtigas mot enskildas motstiende intressen. Enligt lagstiftaren iir awiigningen enligt 5 kap. 2 $ andra stycket Apgr av stor vikt eft erso m beror da fa s t i gh e t s ri g ar e h ar at t sj cilv a b ev aka aw c) gn i n g ar n a som kommunen gdr, vilket utgcir ett mycket viktigt led i hur ber<jrda fastighetsiigare som klaganden ska ftirhslla sig till planen. Att lagstiftningen rent allmiint innehiller best2immelser om samrid, genomftirandebeskrivningar m.m. innebiir inte att grundliiggande krav pi riittssiikerhet vid ingrepp i enskilds egendomsskydd automatiskt uppfullts (fr prop. 1985/86:l s. 560). I praxis har detaljplaneliiggning med expropriativ verkan vid ett flertal tillfiillen upphiivts pi grund av bristande intresseawiigningar avseende 5 kap.2 S APBL. l}d93ll969l9 npphiivde regeringen en detaljplan eftersom kommunen inte hade preciserat behovet av marken pi ett sidant siitt att det visats att enskilds motstiende intresse av uppriitthillen iiganderiitt borde ge

22 LANSSTYREI,SEN vasrra corarexps r,[n Diarienummer Sida s(1e) vika (se iiven t.ex. M F/P). B etriiffande awzigningar mellan motstiende intres sen enli gt milj dbalken (1998:808, MB) har Hcigsta ftirvaltningsdomstolen (HFD) nyligen fastslagit att ett regeringsbeslut som inte inneh<ill erforderliga intressea.r,viigningar tillkommit i strid med lagens best?immelser. HFD konstaterade vidare att felet inte uppenbart saknat betydelse ft)r iirendets utgflng och att det 6verklagade beslutet diirftir skulle upphiivas (HFD 2012 not.27). Avenom detta avg<irande rcir intresseavviigningar enligt MB er det iindi av relevans ftir ftirevarande fall eftersom det rcir sig om beslutsfattares skyldighet att utftira sidana intresseawiigningar som lagen ftireskriver. Proportionalitetsprincipen iir alltid handlingsbegriinsande fijr vad kommuner och andra offentliga organ fir vidta ftir fltgiirder inom ramen ftir sitt fria sk6n under lagama (se t.ex. Helmius, Proportionalitetsprincipen. l: offintligrcittsliga principer [red. Marcusson], 2 uppl. 2012,s. 1 33). I de planhandlingar som utgjorde grund ftir kommunfullmiiktige i partilles beslut den 16 oktober 2012 att anta detaljplanen ftir bost?ider i Hultet, S<idra, saknas genomgiende awiigningar mellan de motstiende intressen som bercirs av planliiggningen. Deras intresse av attha sin egendom i behill har inte vtigts mot nyttan av attplanen genomft)rs enligt fiireslaget satt. Det iir diirmed inte tillriickligt tydligt visat att deras intresse av att ha sin egendom i behill miste ge vika ftir motstiende intresse av att genomftira planliiggningen. Fciregiende strider mot I kap. 5 $ samt 5 kap. 2 $ APBL och det iir inte uppenbart att detta fel saknat betydelse ftir iirendets utging. Frir deras synpunkter pi detaljplanens inneh6ll i sak hiinvisas till det iindringsftirslag som presenterats f<jr Partille kommun under detaljplanens utstlllningstid (Fcirslag till iindringar i detaljplan samt gatukostnadsf<irdelning ftir bosttider i Hultet Sddra). Detaljplanens sammantagna skadeverkningar ftir klaganden och fragan om ersflttning. Fcir det fall att en frivillig dverenskommelse inte kan n6s vid expropriativ planliiggning mellan de bercirda fastighetsiigare som inte har nytta av planen och kommunen, ska enligt Apgr 5 kap. 2 $ 2 st. i ftirsta hand en sidan planutformning efterstrlivas som medftr att minsta mdjliga skada uppkommerfarfastighetscigaren (prop. 1985/86:l s. 559). I ftirevarande fall iir det friimst viistkuststugan AB, d.v.s., inte klaganden, som har nytta av planliiggningen. Det rcir sig dessutom om enbart kommersiell nytta som innebiir att ftiretaget kan bygga och s[lja ett stdrre antal bostadshus. De saknar sidan, eller annan, nytta av planliiggningen. F6r deras del innebiir den antagna expropriativa detaljplanen isttillet att de tvingas avsti mark till kommunen, att de tvingas fa mark riverftird till sig fran kommunen och att de med anledning av detaljplanen ocksfl tvingas betala ca kr ftir gator som de inte har behov av. Genom avsaknaden av intresseawiigningar har kommunen inte heller visat att niimnda oliigenheter, innebiirande stora ekonomiska konsekvensor, som drabbar dem utg6r minsta mdjliga skada i proportion till den eventuella allmiinna nytta som planen medftir (jfr. prop.

23 LANSSTYRELSEN VAStne GOI.ALANDs Lf,N 20t Diarienummer s s Sida 6(le) 1985/86:1 s. 559). Fcir deras del kan den antagna detaljplanen d?irmed beskrivas medftiramesta mdjliga skada i motsats till minsta mdjliga skada som enligt lagstiftaren brir efterstriivas. Trots att det genom detaljplanen avgjorts hur mycket mark de tvingas avsti iir det i dagsliiget inte klargjort vilken erszittning, om nigon, de kan ftirviinta sig med anledning av intringet. Enligt uppgift fr6n kommunen kommer erszittningsfrigan istiillet att hanteras i samband med ftrriittningen av fastighetsregleringen. Aven om markciverftiringen sker i ett senare skede grirs den [ndi pi grundval av detaljplanen enligt vad som redan anfdrts. De och deras grannar bcir diirftr redan i detta skede fb k?innedom om de kan ftirv?inta sig erstittning, storleken pi ers2ittningen samt huruvida denna ersiittning stir i rimlig relation till den skada som intringet innebiir ftr dem. Ersiittningsreglema i 5 kap. FBL iir olika utformade beroende pi om marken hade kunnat inkisas enligt APBL eller om inldsen enbart kan ske med stcid av FBL eller annan lag iin PBL, jfr exempelvis st. 2. och st. 3 i FBL 5 kap. l0 a $. Eftersom kommunen inte har klargjort vilken riittslig grund den expropriativa planl[ggningen vilar pi har de inte heller kunnat fiirutse om de kan ftirviinta sig ers?ittning med anledning av markintringet eller storleken pi en eventuell ersiittning. De vill i sammanhanget pipeka att Partille kommun i ett annat iirende som rdrde fastighetsreglering ft)r genomftirande av planl2iggning fiir bostiider i Hultet Norra att den d6 berdrda fastighetsiigaren skulle avsti mark till kommunen helt utan ersiittning. Efter den bercjrda fastighetsiigarens inviindningar beviljade Partille kommun fastighetsiigaren ersiittning om ca 258 kr per kvadratmeter genom frivillig riverenskommelse. Att kommunen som ansvarig ftir den expropriativa planliiggningen inte informerat dem pi vilka grunder de har riitt till ersiittning fiir markintringet iir besviirande, eftersom ersiittningsfr6gan f6r anses vata av stor vikt ftir hur klaganden samt andra berdrda fastighets[gare i omridet ftjrhflller sig till detaljplanen. Att erszittning ska utgi vid ingrepp i egendomsskyddet iir en del av beddmningen av om ett ingrepp ska anses proportionerligt och diirmed vara legitimt. Betriiffande frflgan om ersiittning vill de framhliva att kommuner har mrijlighet enligt 6 kap. 19 $ Apgr att anscika hos lzinsstyrelsen om att denna ska ftirordna att mark ska avstss till kommunen utan ersiittning. Denna mdjlighet avser mark som behcivs ftr omridets iindamilsenliga anviindning enligt uppriittat detaljplaneftirslag ftir sidana allmiinna platser som kommunen dr huvudman ftir. F<irordnandet far endast meddelas om det iir skiiligt med hiinsyn till den nytta markens iigare kan ttinkas fi av planen och till civriga omstiindigheter. Fcir det fall att kommunen menar att klaganden ska bli av med sin egendom utan att erstittning ska utgi, framgir med tydlighet av ApgI, 6 kap. 19 g att antagandet av detaljplanen ska ansti till dess anscikningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft. Bestiimmelsen i 6 kap.19 $ APBL stipulerar silunda att ersiittningsfrigan ska vara avgjord innan den expropriativa planliiggningen antas. Bestiimmelsen har dubbel betydelse i ftirevarande fall. Fcir det ftirsta kan ett formfel vara ftir handen om kommunen menar att de ska avsti mark utan erstittning eftersom ftirordnande om deffa inte utftirdats. Fcir det andra illustrerar bestiimmelsen, dven fdr det fall att kommunen menar att ers2ittning ska utg6, vikten av att ersiittningsfrhgattir klargjord iruran en ex-

24 LANSSTYRELSEN vasrra cotalands LAN Diarienummer ', s s72-20r Sida 7(te) propriativ planliiggning antas. I de fiirarbeten som ftregick inftrandet av 6 kap. 19 S APBL anftirdes riittssiikerhetsskiil motivera attllfiaft)reslagen detaljplan anste till dess frigan om avst6ende av mark avgjorts (p.op. 1986/86:1 s.217 f). Frir regler om markitkomst i svensk lagstiftning iir egendomsskyddet enligt 2kap.15 $ RF samt Europakonventionen TP 1-1 utgangspunkten. Trots detta uttalade ansvarig mark- och exploateringsingenj<ir ftir den aktuella detaljplanen vid ett informationsm<ite i kommunens lokaler den23 november 2011 kl att kommunen inte vare sig beaktar RF eller Europakonventionen vid arbetet med planf<irslaget. Enligt ansvarig mark- och exploateringsingenjcir iir sidana hiinsyn istiillet "ndgonting som ni jurister fdr ta stdllning till". Pafiille kommun har att lyda under bide RF och Europakonventionen. Alla itgiirder som kan vidtas med st<id med av ApgI, och PBL m6ste civerensstiimma med de hdgre norrner som RF och Europakonventionen utgdr. Det vore en mycket olycklig ordning att kommunens inv6nare inte fir sina grundlagsskyddade riittigheter tillgodosedda om de inte riverklagar kommunens beslut. Enligt 2kap.15 $ RF iir var och ens egendom tryggad genom att ingen kan tvingas avst6 sin egendom till det allmfinna eller till nigon enskild genom expropriation eller nigot annat s6dant ftirfogande eller tila att det allmiinna inskriinker anvtindningen av mark eller byggnad, utom n2ir det kriivs ftir att tillgodose angel2igna allmiinna intressen. Med att tvingas avsti sin egendom avses att en ftirmdgenhetsriitt med ekonomiskt viirde sisom iiganderiitt, nyttjanderiitt eller servitut <iverftirs eller tas i anspr6k utan samtycke (prop :80 s. 163). Skyddet i ftirsta stycket iir inte absolut, utan kan ge vika dl det kriivs ftir angelzigna allmtinna intressen. Dessa allm?inna intressen kan vara s6dant som ftirsvarsintressen, naturoch miljdvirdsintressen, intresset av bostads- och trafikbyggande etc. (prop :117 s. 48). I detta ligger att allmiinna intressen ska viigas mot enskilda intressen enligt proportionalitetsprincipen, i likhet med vad som anfiirts av dem avseende planlziggning i allmiinhet och fcir expropriativ planliiggning i synnerhet (se t.ex. Bull & Sterzel, Regeringsformen - en kommentar, 2010, s. 90). Egendom fhr tvingsciverftiras mellan privata subjekt om det anses utgdra ett led i att tillgodose ett allmiint intresse (se t.ex. prop :117 s. 48 och RA 2009 not.99). Proportionalitetsprcivning kan siigas omfatta tre moment: Frirst bed<ims om den ifrigasattatttgarden alls kan bidra till att ni de allmiinna m6l som den syftar till. Besvaras denna friga nekande iir itgiirden naturligtvis oproportionerlig och ingen ytterligare prcivning kriivs. Besvaras frigan jakande pr<ivas ddrefter om det finns mindre ingripande alternativ som iir lika, eller niistan lika, liimpade ftir iindamilet och som iir realistiska ur kostnads- och effektivitetssynpunkt. Besvaras denna frigajakande iir ingreppet oproportionerligt. Finns inte sidana alternativ grirs till sist en mer allm[n awiigning mellan de bercirda intressena ftir att se om det r6der en rimlig balans dem emellan, nigot som ibland kallas ftir en prcivning av proportionaliteten i strikt mening GA 1996 ref. 44 ochna tqgq ref. 76).Enligt 2 kap. 15 $ RF