MILJÖPROGRAM FÖR SOLNA STAD

Transkript

1 MILJÖPROGRAM FÖR SOLNA STAD INNEHÅLL Varför behöver Solna stad ett miljöprogram?... 2 Utgångspunkter för Solna stads miljöarbete... 2 Nationella och regionala mål som styr Solnas miljöarbete... 2 Nationella miljömål... 2 Nationella folkhälsoområden... 2 Regionala miljömål... 2 Lokala miljömål... 3 Miljötillståndet i Solna idag... 3 Vatten... 3 Luft... 4 Förorenade områden... 4 Buller... 4 Avfall... 4 Naturområden... 5 Solna stads övergripande vision och mål... 5 Stadens fokusområden i Miljöprogrammet för Kretsloppsanpassad avfallshantering... 6 Hållbar energi- och transportanvändning... 7 Hållbart stadsbyggande... 8 Sunda inomhusmiljöer... 9 Ansvar Uppföljning

2 VARFÖR BEHÖVER SOLNA STAD ETT MILJÖPROGRAM? Solna har en stark attraktionskraft. Staden har haft den högsta befolkningstillväxten i landet under den senaste femårsperioden. Det är också en utveckling, som förväntas fortsätta och staden beräknas ha över invånare år 2016, vilket är en ökning med närmare 20 procent jämfört med Det innebär stora möjligheter, men ställer också krav på staden att växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. I Solna stads budget för 2010 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast för staden. Inriktningsmålen tar sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Utvecklingen ska vara sådan att värden och kvaliteter förvaltas och utvecklas till gagn för nuvarande och kommande generationer. Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument, som lägger fast strategier för hur Solna stad ska arbeta med miljöfrågorna för att uppnå stadens inriktningsmål. Det primära syftet med programmet är att styra och samordna stadens verksamheter i en miljö- och hälsoanpassad riktning. Det ska också utgöra en grund för ett angeläget och nödvändigt samarbete med Solnaborna och näringslivet, som är viktiga aktörer i arbetet för ett hållbart Solna. UTGÅNGSPUNKTER FÖR SOLNA STADS MILJÖARBETE NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL SOM STYR SOLNAS MILJÖARBETE NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation kunna lämna över ett hållbart samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har antagit miljökvalitetsmål inom 16 områden. Målen beskriver det tillstånd som är ekologiskt hållbart på lång sikt: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt och djurliv. NATIONELLA FOLKHÄLSOOMRÅDEN I april 2003 antog riksdagen elva målområden som den svenska folkhälsopolitiken ska utgå ifrån. Målområdena fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan; livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ett av målområdena, Sunda och säkra miljöer och produkter, omfattar till stor del samma områden som miljökvalitetsmålen, sett ur ett folkhälsoperspektiv. Målområdet består av fyra delområden; Sund yttre miljö/luftkvalitet, Sunda produkter, Sund inomhus- och närmiljö samt Säkra miljöer och produkter. REGIONALA MILJÖMÅL Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för det regionala miljömålsarbetet och för att utveckla det tvärsektoriella samarbetet i dialog med kommuner, näringsliv och andra aktörer. I detta ansvar 2

3 ligger att anpassa, konkretisera och följa upp de nationella miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen stödjer också kommunernas miljömålsarbete och verkar för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen. De uppgifter som är särskilt viktiga i miljömålsarbetet är tillstånd och tillsyn enligt miljöbalken, efterbehandling av förorenade områden, skydd av värdefulla områden och hotade arter, skötsel av naturområden samt genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten. Länsstyrelsen arbetar också med att genomföra det regionala miljöhandlingsprogrammet och åtgärdsprogrammet för luftkvalitet samt att fastställa kompletterande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10). LOKALA MILJÖMÅL Kommunerna har det övergripande ansvaret för en lokal anpassning av målen. Kommuner har flera betydelsefulla uppgifter i miljöarbetet; dels genom myndighetsarbetet, dels genom ansvaret för samhällsplaneringen. Dessutom finns många områden inom den egna verksamheten där miljödimensionen har betydelse. Några exempel är vattenförsörjning, avfallshantering, drift och underhåll av vägar, anläggningar och fastigheter och skötsel av grönområden och parker. Även inom utbildningsområdet och äldreomsorgen har miljöfrågorna en naturlig plats. Kommuner är också stora upphandlare av varor och tjänster och kan genom ett aktivt miljötänkande stimulera utvecklingen på ett positivt sätt. Som utgångspunkt för fokusområdena i Solna stads miljöprogram fungerar de nationella och regionala miljömålen samt folkhälsoinstitutets målområde Sunda och säkra miljöer och produkter. Särskild vikt har också lagts vid folkhälsomålet Sund inomhus- och närmiljö och sund yttre miljö/luftkvalitet. MILJÖTILLSTÅNDET I SOLNA IDAG De miljöaspekter som är mest relevanta för Solna stad är utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringen och andra luftföroreningar som är ett resultat av energianvändningen och trafikarbetet. Trafiken leder även till bullerproblem och dagvatten från vägarna påverkar våra vattenresurser. Andra viktiga miljöaspekter är förorenade markområden, som följer av tidigare industriell användning liksom bevarandet och utveckling av värdefulla grönområden och avfallshantering. VATTEN Solnas sjöar och havsvikar är näringsrika med höga halter av kväve och fosfor till följd av historiska utsläpp av avloppsvatten och pågående utsläpp av dagvatten från vägar och bebyggelse. Idag uppnås inte så kallad God ekologisk status i Solnas vatten. Bottensedimenten speglar också till stor del tidigare och pågående mänskliga aktiviteter inom tillrinningsområdet (utsläpp från trafik, industrier, hushåll etc.). Dagvatten från bl a trafik renas i anläggningar belägna längs E4, samt vid en del av Råsundavägen, men delar av trafikdagvattnet leds fortfarande orenat ut i recipienterna. 3

4 LUFT Luftföroreningssituationen i Solna är i stort sett densamma som i övriga delar av centrala Stockholmsområdet. Vissa av miljökvalitetsnormerna överskrids både regionalt i länet och lokalt i Solna. Det är partiklar (PM 10) och kvävedioxider som förekommer i för höga halter. Generellt sker överskridanden längs E4 och E18, samt på vissa övriga platser längs de övriga vägarna och gatorna. Trafiken genererar också stora mängder växthusgaser. FÖRORENADE OMRÅDEN Föroreningssituationen i Solna liknar den i Stockholm och övriga storstadsområden. Föroreningarna är bland annat orsakade av direkta utsläpp till marken från industrier, bensinstationer, deponier och liknande verksamheter. Om efterbehandling krävs eller om andra skyddsåtgärder ska vidtas beror på planerad markanvändning, föroreningens typ och omfattning. I Solna sker ofta efterbehandling i samband med exploatering. BULLER Enligt Stockholms läns regionala delmål för det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska alla kommuner ha gjort en kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan senast år Under 2008 slutfördes en kartläggning av Solna som visade att exempelvis Råsundavägen, Frösundaleden, området kring Solna station, Ballongberget och området kring Järva krog är platser som utsätts för höga bullernivåer från väg- och/eller järnvägstrafik. AVFALL Trenden i Solna är en minskning av mängden hushållsavfall per person. Den totala mängden hushållsavfall i staden uppgick 2009 till ton eller 273 kg hushållsavfall per invånare (inklusive hushållsliknande avfall från företag). I avfallet från Solnas hushåll har man, i en nyligen gjord undersökning (SÖRAB), sett att en del farligt avfall fortfarande slängs bland hushållssoporna (0,4 viktsprocent). Undersökningen visade också att cirka en tredjedel av hushållens avfall består av förpackningar och tidningar och en tredjedel är matavfall. Sedan april 2009 erbjuds alla villaägare ett separat kärl för insamling av matavfall. Även en del flerbostadshus har infört en möjlighet för de boende att sortera ut matavfall. Det matavfall som samlas in från restauranger, storkök och livsmedelshandel i Solna av Gröna linjen, körs sedan 2007 till Uppsala för rötning och biogastillverkning. Matavfallet från restauranger och hushåll uppgick till 396 ton år En ökning av mängden insamlat matavfall och antalet anslutna företag har skett de senaste åren. 4

5 FJÄRRVÄRME OCH EL Omkring 95 procent av alla fastigheter i Solna är inkopplade på fjärrvärme. Det kommunägda bolaget Norrenergi AB förser Solna och Sundbybergs kommuner med fjärrvärme och fjärrkyla. Som första fjärrvärmebolag i Sverige miljömärker Norrenergi all sin fjärrvärme, enligt Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Merparten av den producerade fjärrvärmen härrör från återvunnen spillvärme och förnyelsebara biobränslen. Solna stad använder fjärrvärme från Norrenergi AB för uppvärmning av sina fastigheter. Den normalårskorrigerade fjärrvärmeförbrukningen uppgick till MWh år Detta är en minskning från 2008 med 2,4 procent eller 3,5 procent om man jämför anläggningsvis. Under 2009 förbrukade staden MWh elektricitet. Detta är en minskning med 2,1 procent sen 2008 och 3,0 procent om man jämför anläggningsvis. NATUROMRÅDEN Drygt en tredjedel av Solnas yta består av natur, parker och vatten. Sammanhängande grönområden, stränder, stora ekar och andra stora träd är betydelsefulla för såväl rekreation som för att bevara en artrikedom. De större natur-, rekreations- och kulturmiljöområdena finns i Kungliga Nationalstadsparken och Igelbäckens naturreservat, i östra och norra Solna. Därutöver finns många små och halvstora parker och naturområden integrerade som närrekreationsområden i bostadsområdena. SOLNA STADS ÖVERGRIPANDE VISION OCH MÅL Utgångspunkten för styrningen i Solna stad är ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och tar sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Visionen har preciserats i de fyra prioriterade målområdena; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg samt kunskap och livslångt lärande. Utifrån de fyra prioriterade målområdena har Kommunfullmäktige i Solna stad fastställt elva inriktningsmål för staden. Av dessa inriktningsmål ligger följande till grund för det nya Miljöprogrammet, som gäller från och med 2010 till och med 2013: Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning (Ekonomisk tillväxt) Solna ska utvecklas på ett miljövänligt och stadsmässigt sätt, som främjar en god miljö och hälsa (Livsmiljö) Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna (Trygghet och omsorg) Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument, som ska styra och samordna Solna stads verksamheter i en miljö- och hälsoanpassad riktning. Det lägger fast strategier för hur Solna stad ska 5

6 arbeta med miljöfrågorna för att uppnå stadens inriktningsmål. För det konkreta miljöarbetet som bedrivs av stadens samtliga nämnder tas i varje budgetarbete fram mätbara, tidsatta, realistiska och specifika effektmål, som knyter an till dessa inriktningsmål. Genom dessa effektmål för miljöarbetet kan målen följas upp och utvärderas. Miljöprogram bygger vidare på Miljöprogram och Miljöprogram Det är dock, genom kopplingen mot effektmålen i budgeten, tydligare integrerat i Stadens ekonomiska styrsystem. Det har också en tydlig fokusering på områden som ligger inom Solna stads egen rådighet, och områden där stadens verksamheter har hög grad av inflytande över utvecklingen. Samtidigt kan Solna stad påverka de miljöaspekter i kommunen som staden inte är direkt ansvarig för. Detta kan ske genom att ställa krav i samband med exploatering och i samband med upphandling, i samverkansprojekt, genom utbildning och information och genom att kontrollera att miljölagstiftningen följs. Solna stad ska därför arbeta tillsammans med externa aktörer för att säkerställa att miljö och utveckling går hand i hand. Miljöprogrammet utgör således en grund även för det nödvändiga samarbetet med medborgare, näringsliv och andra aktörer, som är viktiga för att kunna uppnå visionen om det hållbart Solna. STADENS FOKUSOMRÅDEN I MILJÖPROGRAMMET FÖR De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar såväl Europa som övriga världen. EU:s medlemsländer integreras allt mer med varandra, och därmed ökar kraven på samarbete och gemensamma lösningar för att möta utmaningarna. Genom nya förordningar implementeras EU-direktiven i svensk lagstiftning. För att kunna uppfylla dessa direktiv, nationella och regionala miljö- och hälsomål, samt stadens vision och mål omfattar Miljöprogrammet för fyra fokusområden. Dessa fokusområden, som utgår från de miljöaspekter som är mest relevanta för Solna stad, är följande: Kretsloppsanpassad avfallshantering Hållbar energi- och transportanvändning Hållbart stadsbyggande Sunda inomhusmiljöer KRETSLOPPSANPASSAD AVFALLSHANTERING Bakgrund I takt med ökad konsumtion ökar mängden avfall. Avfallet behöver tas om hand på ett korrekt sätt för att inte förorsaka skador på människor och natur. Samtidigt är avfall av olika slag också en resurs och en väsentlig del i samhällets materialflöde och en del i omsättningen av energi för uppvärmning och elförsörjning. En effektiv och miljöanpassad avfallshantering utgör således en del av samhällets infrastruktur. Strategi I enlighet med Solna stads avfallsplan är stadens inriktning inom avfallsområdet att arbeta för att 6

7 minimera mängden avfall och öka andelen avfall som nyttiggörs genom återanvändning och återvinning. Solna stad är som kommun ansvarig för att ta emot och behandla hushållens avfall och det hushållsliknande avfallet från företag och verksamheter. Företagen ansvarar för hanteringen av det verksamhetsavfall som uppstår inom respektive verksamhet. Det finns också ett producentansvar för vissa produkter och förpackningar, som innebär att de företag som tillverkat eller importerat varorna ansvarar för insamling och återvinning av avfallet såsom förpackningar av glas, metall, papper och plast samt tidningspapper, elektrisk apparatur och batterier. Solna stad har också ett ansvar för avfall från den egna verksamheten. Inriktningen är att staden vid upphandling av varor och tjänster ska försöka att minimera mängden avfall. Produkter och inventarier ska återanvändas så långt som möjligt inom staden. Staden ska också arbeta med information mot hushållen för att minska den mängd avfall som genereras och öka den mängd avfall som nyttiggörs. Staden har också ansvar för att samla in hushållens farliga avfall, medan företag och verksamheter ansvarar för insamlingen av sitt farliga avfall. Redan idag finns i Solna tre miljöstationer och en miljöbil, som samlar in hushållens farliga avfall. HÅLLBAR ENERGI- OCH TRANSPORTANVÄNDNING Bakgrund Tillgången på energi för uppvärmning, transporter, belysning och produktion av varor och tjänster är en viktig del av samhällets infrastruktur. Både företag och medborgare har behov av energi i olika former till överkomliga priser. Samtidigt påverkar energianvändningen miljön. Den främsta energirelaterade utmaningen hänger samman med den negativa påverkan på klimatet som användningen av fossila bränslen ger upphov till. Strategi Solna stads inriktning är att öka användningen av förnybar energi samtidigt som den totala energianvändningen ska minska. I detta arbete är Norrenergi AB, som producerar, distribuerar och säljer fjärrvärme och fjärrkyla till kunder i Solna och Sundbyberg, ett viktigt verktyg. Av Norrenergis produktion av fjärrvärme uppgår andelen förnybar energi till minst 95 procent av produktionen och Norrenergi försörjer idag 95 procent av bostadsbeståndet i Solna med förnybar energi. För att långsiktigt säkra Norrenergis miljövänliga fjärrvärmeleveranser har Solna stad och Sundbybergs stad fattat beslut om att bygga en biobränslebaserad fjärrvärmeanläggning i norra Kymlinge. Den nya fjärrvärmeanläggningen ökar Norrenergis leveranskapacitet och gör därmed att Solnas ökande behov av hållbar energi kan tillgodoses. Anläggningen ska producera både miljömärkt el och fjärrvärme, vilket gör att Norrenergi kan erbjuda en miljövänlig energilösning, som bidrar till att uppnå de nationella klimatmålen. Solna stad ska också för egen del arbeta för att minska energianvändningen och öka användningen av förnybar energi. I stadens egna fastigheter ska energieffektiviseringar genomföras i samband med renoveringar och ombyggnader. Det kan handla om utbyte av armaturer, förbättring av 7

8 ventilation och isolering. Staden ska också successivt byta ut trafiksignallampor, gatubelysning och annan utomhusbelysning till energisparande alternativ. För uppvärmning av de egna fastigheterna ska staden använda fjärrvärme från Norrenergi AB. Staden ska också upphandla enbart miljömärkt el eller motsvarande. Staden ska också påverka externa aktörer att minska sin energianvändning. I detta syfte erbjuder staden gratis energi- och klimatrådgivning för privatpersoner, organisationer och mindre företag. Även Norrenergi erbjuder olika typer av verktyg (energikompassen, värmekollen och servicebesök), som syftar till att hjälpa kunderna att bland annat minska sin energiförbrukning. För att minska den negativa miljöbelastningen av trafiken ska Solna stad arbeta för att minska behovet av biltransporter. I planeringen ska skapas förutsättningar för en hållbar stadsutveckling, som främjar gång- och cykeltrafik samt kollektivt resande. Planeringen ska också inriktas mot att minska genomfartstrafiken. Staden ska även arbeta för en bättre logistik och information med syfte att minska trafiken och dess miljöpåverkan. Solna stads anställda ska vid resor i tjänsten välja det färdsätt som är mest gynnsamt miljömässigt om det inte finns starka ekonomiska eller verksamhetsmässiga skäl för annat. Solnas redan goda kollektivtrafikläge med tillgång till två pendeltågsstationer, till tre olika tunnelbanelinjer och flera busslinjer, ska förstärkas ytterligare. Staden arbetar exempelvis tillsammans med SL för att förlänga tvärbanan från Alvik till Solna station och med att förstärka kollektivtrafiken till KI/KS-området. Solna stad ska också verka för att andelen miljöfordon ska öka. För att åstadkomma det är det viktigt att det finns en väl fungerande infrastruktur för produktion och distribution av alternativa drivmedel och Solna stad arbetar tillsammans med resten av Stockholmsregionen för att skapa förutsättningar för det. För Solna stads egen del ska fordon som staden äger eller leasar vara miljöbilar. Även stadens upphandlade entreprenörer ska, så långt som möjlig, använda sig av miljöbilar. HÅLLBART STADSBYGGANDE Bakgrund Solna har en stark attraktionskraft. Staden har haft den snabbaste befolkningstillväxten i landet under den senaste femårsperioden. Det är också en utveckling som förväntas fortsätta. Det innebär stora möjligheter, men ställer krav på staden att växa på ett miljövänligt sätt. Det ökande antalet kommuninvånare och företagens tillväxt måste kunna mötas, utan att viktiga miljövärden går förlorade. Närheten till natur och vatten är viktig för stadens attraktionskraft och solnabornas rekreation. Den Kungliga Nationalstadsparken utgör omkring en tredjedel av kommunens yta och är viktig för såväl boende och arbetande i staden som för besökare. Strategi Solna stad ska främja ett hållbart stadsbyggande. Inriktningen för stadens planering är att bygga i goda kollektivtrafiklägen och att i första hand använda redan exploaterad mark och mark som är utsatt för störningar. Genom denna inriktning skapas förutsättningar för att spara värdefulla grönområden. Ambitionen är också att skapa levande och trygga miljöer med en blandning av arbetsplatser och bostäder. Kontorsbyggnader ska kunna fungera som bullerskydd mot angränsande vägar och järnvägar. 8

9 Solna stad ska i samarbete med byggherrar och fastighetsägare stimulera miljövänligt byggande. I detta arbete är de miljö- och gestaltningsprogram, som arbetas fram tillsammans med exploatörerna och kopplas till bindande exploateringsavtal, ett viktigt verktyg för staden. Programmen säkerställer bästa tillgängliga teknik för energiförbrukning, bra materialval, miljöeffektiv avfallshantering och omhändertagande av dagvatten. Solna stad ska också bedriva en ekologiskt inriktad skötsel av sina parker och grönområden. Det arbete som har bedrivits för att utveckla natur- och upplevelsevärdena i Igelbäckens naturreservat ska fortsätta. Dessutom ska Solna stad verka för att utveckla värdena i övriga park- och naturområden. Solna stad ska även verka för att förbättra den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag. Det ska göras t ex genom att dagvatten från trafiklederna renas. Staden ska också arbeta för en ökad tillgänglighet till sjöar och vattendrag för allmänheten. SUNDA INOMHUSMILJÖER Bakgrund Solnaborna tillbringar ungefär 85 procent av livet inomhus, varav 65 procent i hemmet. Inomhusmiljön i bostäder, skolor och arbetslokaler är därför viktig för hälsa och välbefinnande. Trots en ökad standard, god komfort och bekvämlighet i bostäderna, är hälsobesvär till följd av inomhusmiljön fortfarande ett problem i vissa byggnader. Det handlar framför allt om höga ljudnivåer, ventilation, fukt och mögel. Strategi Solna stad har ansvar för att säkerställa en sund inomhusmiljö i sina egna fastigheter och möjlighet att påverka andra externa aktörer att skapa sunda inomhusmiljöer. Stadens egna fastigheter ska ha en god luftkvalitet och goda ljudförhållanden. Stadens förskolor, skolor, fritidshem och äldreboenden ska ha en god ventilation som är anpassad efter den verksamhet som bedrivs. Dessa verksamheter ska också verka för att säkerställa goda ljudförhållanden. Solna stad kan också påverka externa aktörer att skapa sunda inomhusmiljöer vid planering, exploatering och tillsyn av verksamheter. Staden ska i planeringen av nya bostäder skapa förutsättningar för boendemiljöer med goda ljudförhållanden. Inriktningen för planeringen ska vara att man kan sova ostört om natten. Varje lägenhet ska också ha tillgång till en mindre bullrig uteplats. Parallellt ska staden verka för fortsatt arbete med att genomföra bullerbegränsande åtgärder i utsatta lägen, utifrån bullerkartläggningen. Det handlar om skärmar och andra bullerdämpande insatser och om åtgärder som riktar sig mot vägtrafiken, till exempel hastighetsbegränsningar, begränsning av genomfartstrafik och tunnelförläggning av vägar. Solna stad ska även följa försöken med exempelvis annan vägbeläggning, som kan förbättra ljudmiljön i staden. Arbetet kommer att beskrivas mer ingående i en bullersaneringsplan, som kommer att arbetas fram. Solna stad ska också arbeta för att förbättra luftkvaliteten. Staden ska i planeringen skapa förutsättningar för en markanvändning och ett trafiksystem, som främjar kollektivt resande och därigenom minskar behovet av biltransporter. 9

10 ANSVAR Ansvaret för att genomföra miljöprogrammet åligger Solna stads nämnder och styrelser. Samtliga nämnder och styrelser har ett ansvar för att tillämpa miljöprogrammets strategier inom ramen för sina respektive verksamheter för att uppnå stadens övergripande inriktningsmål. I budgetarbetet ska varje nämnd och styrelse ta fram effektmål som medverkar till att inriktningsmålen nås. För att kunna uppnå inriktningsmålen krävs emellertid också ett aktivt samarbete med medborgare, företagare och andra externa aktörer som har stor påverkan på miljötillståndet i Solna. Solna stads nämnder och styrelser ska därför, inom ramen för sina respektive uppdrag, arbeta tillsammans med dessa externa aktörer för att uppnå visionen om det hållbara Solna. UPPFÖLJNING Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument, som ska styra och samordna Solna stads verksamheter i en miljö- och hälsoanpassad riktning. Det lägger fast strategier för hur Solna stad ska arbeta med miljöfrågorna för att uppnå stadens inriktningsmål utifrån fastslagna mätbara, tidsatta, realistiska och specifika effektmål i respektive nämnds och styrelses budgetar. Uppföljningen av effektmålen sker utifrån Solna stads styr- och uppföljningssystem. Kommunfullmäktige ansvarar för att följa upp och utvärdera nämndernas måluppfyllelse utifrån de fastslagna effektmålen. Måluppfyllelsen ska redovisas i delårsrapport och i årsredovisning. Solna stads styr- och uppföljningssystem I samband med årsredovisningen görs också en uppföljning av genomförandet av miljöprogrammet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar i samarbete med kommunstyrelsen för framtagandet av denna uppföljning. 10