Innehåll. Vår ordförande om Årets händelser och verksamhet...4. Våra mötesplatser skapar grogrund för samverkan...8

Transkript

1 Årsberättelse 2008

2 Innehåll Vår ordförande om Årets händelser och verksamhet...4 Våra mötesplatser skapar grogrund för samverkan...8 Exempel på vår intressebevakning...11 Kurs- och konferensverksamheten...13 Våra projekt...14 Särskilt prioriterade verksamheter...19 Övrig verksamhet...22 Resultaträkning...23 Balansräkning...24 Styrelsens och revisorernas underskrifter...28 Revisionsberättelse

3 Vår ordförande om 2008 Kommunförbundet vill stärka kommunernas utvecklingsarbete Under verksamhetsåret 2008 har Kommunförbundet haft ambitionen att genom intressebevakning, strategiskt utvecklingsarbete och samverkan bidra till kommunernas utveckling. Inom ramen för vår intressebevakning ser vi exempelvis överläggningar med Landstinget kring det framtida ansvaret för hemsjukvård samt medverkan vid framtagande av yttrande från länet angående den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Fortsatt stöd för samverkan mellan länets kommuner samt att samverkan på länsnivå med Landstinget och Länsstyrelse fortsätter. Tydliga bevis för detta kan vi se i överenskommelsen om internationell samverkan samt överenskommelsen kring fortsatt utveckling av IVPA (i väntan på ambulans). Kompetens- och metodutveckling Kommunernas kompetensutveckling är ett viktigt samverkansområde för Kommunförbundet. Vår FoU-enhet bidrar till att socialtjänst, psykiatri, vård och omsorg ges möjligheter till metodutveckling med stöd av forskning. God kvalitet inom vård, skola och omsorg är grundläggande för att skapa trygghet hos kommunmedborgarna men bidrar även till att skapa goda livsmiljöer och öka attraktiviteten i våra kommuner. Med utgångspunkten att vi vill synliggöra och stärka sambanden mellan utbildning och arbetsmarknad har vi arbetat aktivt med ett politiskt arbetsutskott för utbildning och tillväxt. Ett bra samarbete med Universitetet och andra lärosäten är avgörande för kommunernas möjligheter till tillväxt och utveckling. Regionfrågan fortsatt viktig Arbetet med regionfrågan har utmynnat i två ansökningar om regionbildning som kan komma att beröra länets kommuner. Ansökningarna har lämnats in i Landstingen i Västernorrland och Jämtland. Kommunförbundets förhållningssätt är att möjliggöra och stödja regionbildning utan att ta ställning till vilken geografisk lösning som bäst gynnar ett framtida regionalt självbestämmande. 3

4 Årets händelser och verksamhet Forum för regional utvecklingspolitik Forum har arbetat för att skapa politisk dialog kring prioriteringar av mål 2 ansökningarna. Vi inledde med en skrivelse till Nutek och påbörjade en dialog om bättre samrådsförfarande med Nuteks regionala beslutsenhet och förbättrade beredningsmetoder i mål 2 ansökningar från länet. Forums fortsatta arbete under 2008 har till stor del avhandlat strategiskt samarbete inom länet men har också ägnat mycken tid för samtal om bildandet av regionkommuner. Överenskommelse om internationell samverkan Forum för regional utvecklingspolitik initierade under 2007 en översyn av samverkan kring internationella frågor i Västernorrland, vilket genomfördes i form av ett Öppet forum i februari. Den gemensamma internationella strategi som funnits sedan 2002 ersätts av denna överenskommelse om ökat informationsutbyte, samverkan och förankring av internationella aktiviteter och EU-frågor i Västernorrland. Undertecknade parter för överenskommelsen är Kommunförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Parternas gemensamma intresse är att ge länet goda utvecklingsförutsättningar, utveckla den offentliga sektorns möjligheter till nya kunskaper samt gynna medborgarna i Västernorrland genom att etablera goda internationella kontakter. Överenskommelse om IVPA Forum har tagit fram en överenskommelse om IVPA samarbete, I Väntan på Ambulans, där kommunerna och Landstinget samarbetar ekonomiskt och funktionellt för att räddningstjänstens personal ska kunna ge de första och kanske livräddande insatser som krävs i väntan på ambulans. MAU - miljöanpassad upphandling Ekonomisk och funktionell samverkan har beslutats i ett samverkansavtal för processtöd till miljöanpassad upphandling i kommun- och landstingsverksamheter. Kommunförbundet och Landstinget har därmed tillskapat sin första samverkanstjänst för ett operativt processtöd inom miljöanpassad upphandling. 4

5 Överläggningar inom vård och omsorg Under året har det förts diskussioner om förutsättningar för ett förändrat huvudmannaskap inom hemsjukvården. Dialogen har förts politiskt i ett socialpolitiskt samverkansforum. Forumet består av Landstingets HSD (Hälsooch sjukvårdsdelegation) och kommunernas socialnämndordföranden. Landstingets styrelse har beslutat att inte förändra nuvarande primärvårdsorganisation genom en överföring av hemsjukvårdsansvar till kommunerna. Man uppmanade i stället ledande tjänstemän i respektive organisation att se över gränsdragningsproblematiken och tydliggöra den nuvarande ansvarsfördelningen. IT-stöd för verksamhetsutveckling En nationell IT-strategi för vård och omsorg har utvecklats. Den ska fungera som stöd för det lokala och regionala arbetet. En samverkansgrupp med representanter från Landstinget och kommunerna har tillsammans med kansliet fördjupat sig i hur denna strategi kan ligga till grund för fortsatt gemensam utveckling av verksamheten med olika former av IT-stöd. Ett gemensamt IT-stöd för samordnad vårdplanering har införts i länets alla kommuner och berörda enheter inom Landstinget. Under införandeprocessen ingick Kommunförbundet i en samordningsgrupp tillsammans med Landstingets IT-stab. Därefter har en länsgemensam förvaltningsorganisation upprättats, där länets socialchefer/motsvarande ingår. Avtal om läkarmedverkan Samverkansavtal mellan kommuner och Landsting i Västernorrlands län angående läkarinsatser inom kommunernas äldre- och handikappomsorg har upprättats. Upphandling av HVB - Hem för vård och boende En länsgemensam upphandling genomfördes under 2007 och avslutades under 2008 med en presentationsdag där alla enheter inom ramavtalet presenterade sina verksamheter för representanter från kommunernas socialtjänstförvaltningar. 5

6 Riktlinjer för missbrukarvården Ett länsgemensamt projekt med Landstinget har förberetts och förankrats under året med syfte att genomföras under Luftvårdssamverkan Det arbete som under ett par år har bedrivits för att utveckla en samverkan kring luftvård och luftkvalitetsmätningar ledde under 2008 till ett formaliserat samarbete. I samarbetet ingår förutom länets kommuner också Vägverket, Landstinget och Länsstyrelsen. Kommunförbundet samordnar bidragen för den gemensamma finansieringen och ansvarar för att vara pådrivande av kommunal luftvårdssamverkan. Mer internationellt miljöarbete Som ett led i att öka intresset för mer internationellt arbete på miljöområdet anordnades en studieresa till Bryssel i maj månad. Initiativet togs vid en miljöpresidiekonferens under våren och samtidigt påbörjades ett arbete med att framställa en informationsbroschyr på engelska om våra mest intressanta projekt för en utländsk läsare. Resan genomfördes i samarbete med Mid Sweden Office och blev en mycket uppskattad studieresa. På resan deltog samtliga kommuners miljöpresidier. Efter resan har förberedelser för en projektansökan inom Östersjöprogrammet påbörjats. Övergripande Kommunal IT-samverkan Den kommunala IT-samverkan utvecklas i ständig dialog inom VITS-gruppen, en tjänstemannagrupp bestående av de kommunala IT-cheferna och Landstingets IT-chef. Gemensam upphandling är utgångspunkt för utveckling av framtida samverkan. Aktuellt är upphandling av telefonifunktioner. En diskussion kring gemensamma personalresurser för IT-säkerhet har också påbörjats under det år som varit. Politiskt utskott för Utbildning & Tillväxt Kommunförbundet har ambitionen att lyfta fram utbildningssektorns betydelse för den lokala och regionala tillväxten. För att samordna arbetet finns det politiska utskottet för Utbildning och Tillväxt, med ledamöter utsedda av länets kommuner. Utskottet är kommunernas regionala plattform för eftergymnasial utbildning och för samspelet mellan näringsliv/arbetsmarknad och utbildningssektorn. Utskottets arbete syftar till att skapa ett regionalt 6

7 tillväxtfrämjande utbildningssystem, som i ökad utsträckning utgår från näringslivets behov. Under året har bl a universitetens samverkansuppdrag och samverkan inom arbetsmarknadspolitiken varit i fokus för Utskottets arbete. En tjänstemannagrupp, den Regionala Vuxenutbildningsgruppen med rektorer och samordanre inom kommunernas vuxenutbildning utvecklar länssamverkan i praktiken. Tjänstemannagruppen utgör även en länk till vuxenutbildningspresidiet, som representerar kommunernas nämndsorganisation. En objektanställd länssamordnare för området Vuxnas lärande har efter gemensam finansiering från länets kommuner tillsatts vid Kommunförbundet. Samordnaren har från 1 oktober arbetat med utskottets uppdrag att öka tillgängligheten till studier för vuxna genom samordnat utbildningsutbud, utvecklat kontaktarbete och teknisk samverkan. Integrationsarbetet i Västernorrland Integrationsarbetet är viktigt för Västernorrland. Under de senaste åren har Kommunförbundet prioriterat regional samverkan när det gäller integration av invandrade. Bland annat har vi medverkat i arbetet med att ta fram en Regional överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och övriga invandrade i Västernorrland (RÖK 08). Arbetet med att förverkliga de mål, som överenskommelsen innehåller, sker genom Partnerskapet för integration i Västernorrland. Partnerskapet består av ett tjugotal regionala och nationella myndigheter och organisationer. Alla länets kommuner ingår i det Regionala Partnerskapet och är därför delaktiga i revideringsarbetet inför RÖK 09. Länsstyrelsen är den myndighet som träffar överenskommelser med kommunerna om mottagning av flyktingar. Regeringen har under 2008 aviserat en ny strategi och ansvarsfördelning för nyanländas introduktion och integration. Under våren 2009 kommer en proposition att presentera förslag om styrning, ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagande samt andra insatser som påskyndar arbetsmarknadsetablering. De aviserade förändringarna kommer att inverka på uppdraget för kommunernas arbetsmarknadsnämnder/motsvarande. Gymnasieutredningen (GY 09) Utredningen Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola, föreslår 19 nationella program som ska leda fram till en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. En lärlingsutbildning föreslås som en alternativ väg till yrkesexamen. Diskussioner om hur GY09 kommer att påverka förutsättningarna för gymnasieverksamheten i kommunerna har under året genomförts i länets skolpresidium och i skolchefsnätverket. 7

8 Våra mötesplatser skapar grogrund för samverkan Kommunernas facknämndspolitiker, chefer och handläggare har behov av erfarenhetsutbyte kring aktualiteter i verksamheten. Genom en bra dialog mellan kommunerna uppstår uppslag och idéer kring gemensamma ansträngningar kring kompetensutveckling och samverkan. Vissa av våra nätverksgrupper på handläggarnivå träffas under endast kortare perioder för samarbete/samråd kring en aktuell fråga medan chefsnätverken träffas mer kontinuerligt ett par gånger varje år. Miljö Under året har vi arrangerat en presidiekonferens för miljö, bygg och plan. Programmet för vårens presidiekonferens hade mycket fokus på miljöfrågor i den fysiska planeringen i kommunerna, med flera exempel från Timrå kommun. Vi hade också ett särskilt inslag om klimatfrågornas hantering i planeringen och hade för detta bjudit upp Jessica Andersson från Sveriges Kommuner och Landsting. Jessica har varit huvudansvarig för SKL:s yttrande till klimatberedningen. Då ordinarie presidiemöte skjutits fram i tid samlade Länsstyrelsen representanter från länets kommuner och Länsstyrelsen för en dialog om tillsyn. Vi hade vid denna träff också ett särskilt seminarium om möjligheterna att skapa moderna och bra vattenskyddsföreskrifter för länets vattenförsörjning. Skola och utbildning Årets skolpresidiekonferenser har bl a behandlat följande teman: strategier för mottagande av invandrade barn och ungdomar, modersmålsundervisning språkinlärning, IT-stöd för skolutveckling, utvecklingsarbete inom området förståelseinriktad skola, förändringar i den nationella myndighetsstrukturen på skolområdet, gymnasieutredningen och gymnasiesamverkan, kvalitetsfrågor i ett internationellt perspektiv samt vägledningsfrågor. Bland de teman som aktualiserats under årets Vuxenutbildningspresidier kan nämnas: förändringar i den nationella utbildningspolitiken, t ex utredningen om yrkeshögskolan, och förändringar inom arbetsmarknadspolitiken, samt omvärldsorientering, i form av information om situationen i andra kommuner/län. Under årets konferenser har vidare konkreta utvecklingsuppdrag lämnats till tjänstemännen i den Regionala vux-gruppen och den nyanställde länssamordnaren. Uppdraget omfattar bl a att skapa en gemensam hemsida för 8

9 vuxenutbildningar i länet, att producera korta gemensamma yrkesutbildningar som efterfrågas av näringslivet och att förbättra samverkan mellan studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen. Arbetsmarknad Under inledningen av mandatperioden har stora förändringar skett inom arbetsmarknadspolitiken. Frågorna om hur den nya politiken påverkar situationen i kommunerna samt hur kommunerna bäst skall möta de nya förutsättningarna har, liksom metodutveckling för utvärdering av kommunernas insatser inom arbetsmarknadsområdet, varit på agendan i de nätverk som arbetar med arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor. Näringsliv Under året beviljades storprojektet e- länet EU-stöd. Projektet, som pågår under åren 2009 och 2010, ska vidareutveckla och effektivisera det entreprenörskapsfrämjande arbetet i kommunerna och totalt sett i länet. Samtliga länets sju kommuner deltar och projektet koordineras av Länsstyrelsen. Projektet syftar till att förbättra näringslivsklimatet i kommunerna, att stärka såväl nya som redan befintliga företag, att stimulera nya former av företagande samt att överföra entreprenörskapets grundidéer till nya sektorer i samhället. Ambitionen är vidare att samarbetet med Mittuniversitetet ska utvecklas. Socialtjänsten I nätverket för socialtjänsternas förvaltningschefer har dialogen med Landstinget utvecklats under året, främst med representanter från primärvården. Man har bl.a. diskuterat innehåll i läkaravtal och hur länet tillsammans kan tydliggöra ansvarsgränser för hemsjukvård. Man har också tecknat gemensamt avtal om driften för IT-verktyget Prator. Inom Individ och familj har tid ägnats åt det dokumentationssystem, BBIC (Barns behov i centrum) som alla kommuner infört under året. Den nya vårdformen Öppenvård med särskilda villkor har inneburit att ledningsföreträdare från kommuner och Landsting har analyserat behov av kompletteringar i befintliga dokument som beskriver ansvarsfördelning och regler och rutiner för samverkan mellan vårdhuvudmännen. 9

10 Kulturforum Kulturforum Västernorrland är ett samrådsforum för valda politiker och tjänstemän i kommunerna och Landstinget, länsturismen och Länsstyrelsen i kulturfrågor. Under 2008 beslutades att Kulturforum ska bereda frågan om de kan ta på sig rollen att bilda en Regional plattform för kvalitets- och kompetensutveckling inom ungdomars fritidsarena. Syftet är att stärka barnoch ungdomskulturen i Västernorrland. Kulturforum har lämnat ett yttrande över förslag till reviderat Tillväxtprogram samt diskuterat formerna för ett EUprojekt kring de kreativa näringarna. Kulturforum har beslutat att slå ihop grupperna med politiker respektive tjänstemän. Detta till följd av att den politiska representationen under året varit låg och att man med detta hoppas göra Kulturforum till ett mer prioriterat kulturpolitiskt nätverk. Ett brev har skickat till kommunerna om vikten av en gemensam plattform för kulturfrågorna. Detta är angeläget inte minst på grund av den pågående kulturutredningens förslag om en decentralisering av ansvaret för kulturpolitiken från staten till regionförbund/motsvarande. Kulturforum i Västernorrland och Kultur Z i Jämtlands län har under två dagar i Gålsjö samtalat om gemensamma kulturfrågor och om möjligheterna att samarbete över länsgränsen. 10

11 Exempel på vår intressebevakning En av Kommunförbundets fyra hörnpelare är att bedriva kommunal intressebevakning. Det kan innebära att vi utformar styrelsens remissyttranden till statliga utredningar eller att vi företräder kommunkollektivet på länsnivå vid konferenser med till exempel Länsstyrelsen, Landstinget, Vägverket, andra län eller organisationer. Vi representerar kommunerna i olika arbetsgrupper på länsnivå för att föra fram det kommunala perspektivet på den fråga som är aktuell. Nedan följer några exempel på områden för intressebevakning utöver det som sker inom ramen för vår intressebevakning i Bryssel och kärnverksamheternas intressebevakning inom skolpresidiet, socialpresidiet och miljöpresidiet. Den långsiktiga infrastrukturplaneringen Kommunförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen har medverkat till ett gemensamt yttrande till regeringen angående de underlag som tagits fram av trafikverken inför den stundande infrastrukturpropositionen mars Länet uppvisar i yttrandet en gemensam hållning i de frågor regeringen särskilt har lyft. De demografiska förändringarna Befolkningsutvecklingen får allt större betydelse för kommunernas verksamheter och planering. Kansliet har anordnat fyra seminariedagar för styrelsen i denna fråga belysande såväl problem som möjligheter vi har framför oss. Högsta intresset fick seminariedagen om sociala bokslut som genomfördes i samarbete med Coompanion samt seminariedagen om integrationsarbete. En regional FoU-strategi Kommunförbundet har under verksamhetsåret inbjudit till revidering av den regionala FoU-strategi som tagit fram tillsammans med Jämtlands län. Inbjudna till revideringen var de remissyttranden som inkommit med synpunkter till programmet, kommuner, näringslivsföreträdare och myndigheter. Syftet med strategin är att skapa en gemensam plattform för regionens EU-ansökningar för forskningsstöd i länens utvecklingsarbete för kunskapstillväxt och konkurrenskraft. 11

12 Strategin har antagits av Forum för regional utvecklingspolitik i Västernorrland samt Rådet för regional utveckling i Jämtlands län. Prioriterade fyra forskningsområden är; - Distansoberoende tjänster, - Skog, energi och miljö, - Turism och upplevelser samt - Hälsa, livskvalitet och idrott. Energikontoret i Sollefteå Kommunförbundet som är representerad i Energikontorets styrgrupp bedömer att energikontorets roll som samordnare och utvecklare av kommunal energirådgivning har varit framgångsrik. efokus blir namnet på företaget som är moderbolag för Energikontoret. efokus kommer att styras från Sollefteå där VD och informatören finns tillsammans med Energikontorets tre anställda och en projektledare. Energikontoret kommer även fortsättningsvis verka i eget namn. 12

13 Kurs- och konferensverksamheten Samarbetet med Gävleborgs kurskansli har fortsatt varit framgångsrikt. Under verksamhetsåret har vi haft 910 kursdeltagare på kansliets egna kurser vilket är en ökning med 427 deltagare från föregående år. Antalet deltagare på de kurser som vi anordnat i samarbete med Gävleborgs kurskansli har varit 378 kursdeltagare. Sammanlagt innebär detta att våra kommuner har deltagit med kursdeltagare under Våra egna kurser och konferenser - Att familjehemsplacera ett barn i släkten - Överförmyndardagar - IT i vården - Räddningstjänstens presidiekonferens - Miljöpresidiekonferens - E-handel - Psykiatrisk rehabilitering - Kompetensstegen i Västernorrland - Socialpresidiekonferens tillsammans med Jämtland - Tillväxt & konkurrenskraft - Framtidens kollektivtrafik - Skolpresidiekonferenser - Vuxenutbildningspresidiekonferenser - FoU-strategi för Mittsverige - Familjehemsdagar - Workshop Samtal om framtiden - Seminarieserie om den demografiska utmaningen Kurser och konferenser i samarbete med Gävleborgs Regionförbund - Arkiv i praktiken, fördjupning - Förvaltningsrätt för dig som arbetar inom tillsynsverksamhet - Offentlighet och sekretess för dig som arbetar i växel och reception - Socialarbetares o andra kommunställdas medverkan i domstolsprocess - Arkiv i praktiken, grundkurs - Avtal och arbetsrätt för chefer och arbetsledare - Sekretess och anmälningsplikt i personlig assistans inom LSS - Gemensamma rättsregler för kommunalekonomer - Kommunal protokollskrivning i praktiken - Presentation av gymnasieutredningen - Nyheter inom Plan- o bygglagområdet - Bevarande och gallring av socialtjänstens handlingar - Aktualitetsdag inom arbetsrättens område - Allmänna bestämmelser AB 05 löneadministrativ inriktning - IFO-stämma - Presentation av höstbudgeten - Introduktionskurs i VA-teknik, rörnät 13

14 Våra projekt 2008 blev ett mycket framgångsrikt år för oss vad gäller antalet beviljade projektansökningar. Samtliga av de ansökningar vi arbetat med för internationella projekt har blivit beviljade. Under året har också tidigare projekt avslutats med verksamhets- och ekonomisk rapportering. MAU-Miljöanpassad upphandling i Västernorrland Projektet har under drivits i samarbete med länets kommuner och Landstinget Västernorrland. Övriga finansiärer är Nutek, Länsstyrelsen och Vägverket. Syftet har varit att främja miljödriven näringslivsutveckling genom miljökrav i den offentliga upphandlingen. En extern utvärderare; Annorlunda konsult, har genomfört en enkätundersökning bland beställare och intervjuundersökningar med upphandlare, leverantörer (fordonsupphandlingen) samt projektets styrgrupp. Projektet har arbetat med ett flertal upphandlingar, till exempel av transporter, leasingfordon, vitvaror och kemisk-tekniska produkter. Arbetet har bland annat innefattat marknadsundersökningar för att ta reda på vilka miljökrav och på vilken nivå dessa ska läggas på i upphandlingen. Vid ett par tillfällen uppstod frågetecken om vilken nivå miljökraven skulle sättas på eftersom det inte fanns tydliga politiska riktlinjer, mål eller policybeslut att referera till. Från flera håll i länet framgick det att det fanns brister i avtalstroheten, vilket innebar en fördyrning av inköpen, diverse extra administrationskostnader med mera. Ur ett miljöperspektiv innebar bristerna också ett problem eftersom miljön i värsta fall inte alls beaktades vid inköpen utanför avtalen. En intensiv informations- och förankringsprocess påbörjades i olika politiska forum till exempel kommunstyrelser, arbetsutskott samt i diverse tjänstemannaforum. Det viktigaste budskapet var att perspektivet måste vidgas från att enbart handla om miljökrav i upphandling till att innefatta alla delarna i Hela kedjan. Avgörande beslut förankringen av Hela kedjan var Kommunförbundet styrelse med samt Forum för Regional Utveckling. Beslutet i forumet och Workshopen om Hela kedjan i april 2008 var avgörande för att arbetet ute i kommunerna och Landstinget kring miljöanpassad upphandling och Hela kedjan skulle nå nästa nivå och en fast resurs på Kommunförbundet kunde tillsättas. 14

15 Ung makt och välfärd Ung makt och välfärd är ett projekt inom ramen för Ungdomsstyrelsens satsning på förebyggande och främjande verksamhet för ungdomar i socialt utsatta områden och/eller unga som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap. Upprinnelsen till projektet är den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd. I proposition framställdes kommunernas öppna ungdomsverksamheter som strategiska för att främja ungdomars sociala utveckling Projektet har syftat till att stärka kunskap om unga i riskmiljöer, ta fram metoder och arbetssätt för att stärka kvaliteten i ungdomsarbetet samt att uppmärksamma betydelsen av mötesplatser. Inom ramen för projektet Förebyggande och främjande har Kommunförbundet Västernorrland tillsammans med länets kommuner beviljats stöd till en kompetenssatsning bland personal som arbetar i öppen fritidsverksamhet samt pilotprojektbidrag för att bygga en regional plattform för kvalitets- och kompetensutveckling för den sektor som verkar på ungdomars fritidsarena. Inom ramen för beviljade medel har ett stort antal föreläsningar och konferenser genomförts till såväl politiker, chefsgrupper och fritidsgårdspersonal. Projektets kompetenshöjande aktiviteter har haft god uppslutning från kommunerna. Enkäter till deltagarna visar på stor uppskattning och man upplever att projektet har tillfört ny kunskap och kompetens. Särskilt uppskattade är de tillfällen till erfarenhetsutbyte för personalen. Arbetet med att bygga en regional plattform för kvalitets- och kompetensutveckling har förankrats i Kulturforum, länets samrådsforum för kommunernas och Landstingets kulturverksamheter. Arbetet inleddes under 2008 och skall fortsätta Sammanfattningsvis kan konstateras att ungdomars fritidsarena är ett viktigt led i kommunernas förebyggande arbete. Men det är framförallt i bred samverkan mellan fritid, skola, socialtjänst och polis som ett verkningsfullt förebyggande ungdomsarbete bedrivs. Skola och socialtjänst har ett lagstadgat ansvar att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga. När det uppstår problem och riskbeteenden bland unga är det viktigt att skola, socialtjänst och polis använder sig av de preventionsprogram som visat sig verkningsfulla och effektiva. 15

16 PIKE Promoting Innovation in the Knowledge Economy Ett Interreg IVC-projekt som i stort går ut på att ta till sig goda exempel på e- service från fyra tidigare projekt som bedrivits inom EU. Det här projektet har av kommissionen blivit utvalt till ett s k fast track project, som innebär att det ska ge snabba resultat i berörda regioner. Projektet beviljades strax före sommaren och hade kick-off i Sundsvall i början av september. Vid denna samlades partners från 7 olika länder för att förbereda genomförandet av projektet. Kommunförbundet har en särskilt angelägen roll i detta projekt med ansvar för hela kommunikations- och informationsarbetet för projektet. E-handelsprojektet DARRA Digital Age for Rural and Remote Areas En ökad e-handel kan effektivisera ekonomiadministrationen, öka säkerheten och ge ekonomiska besparingar för våra kommuner. Under åren kommer Kommunförbundet att vara engagerad i ett EU-finansierat projekt inom Norra periferiprogrammet med ovanstående syfte. Projektet har förutom de Västernorrländska partnerna Kommunförbundet, Mittuniversitetet och Företagarna Västernorrland, även partners i Finland, Norge och Irland. Projektet har tre huvudinriktningar: 1. Skapa en IT-vision för glesbygdsområden. 2. Öka IT-användningen hos småföretag. 3. Ökad E-handel hos länets kommuner. Vinsterna med E-handel är: - Bättre avtalstrohet - Ökad prismedvetenhet - Kortare fakturahanteringstid (inga förseningsavgifter) - Bättre ekonomisk styrning - Bättre uppföljning genom tillförlitlig statistik Projektet sjösattes i mars och vi hade vår första regionala konferens i april månad om användandet av Svefakturor. Denna följdes upp i september med en konferens riktat till beslutsfattare i kommunerna. Denna hade mer fokus på e-handel och den ekonomiska nyttan för kommunerna. Under hösten har också träffar för företagare hållits i fyra kommuner och ytterligare träffar kommer att arrangeras i början av E-handeln i kommunerna har tagit ett tydligt steg framåt sedan projektets start och idag har samtliga kommuner ett uttalat intresse av att införa 16

17 elektroniska fakturor. En särskild årsrapport om denna del av projektet har producerats. Affärsnytta med IT I ett samarbete med Kommunförbundet Jämtland och MNBA, Midnordic Business Arena lämnades en projektansökan in för Mål 2-finansiering av kommunernas och landstingens arbete med införandet av elektronisk handel. Utvecklingen inom området är viktig för såväl offentlig verksamhet som de företag som är leverantörer till kommuner och landsting. Ansökan blev beviljad under sommaren och under hösten har ett arbete förberetts för en projektstart från årsskiftet. En kick-off konferens hölls i Bispgården i början av december med en massiv uppslutning från olika intressenter. I projektet inbjuds kommuner och landsting att ansöka om konsultcheckar för att underlätta införandet av e-handel. Projektet bidrar på så sätt ekonomiskt till den utveckling som eftersträvas i det ovan nämnda DARRA-projektet. Trådlösa mobila tjänster I kommunerna, CMC-projektet Connected Mobile Communities I detta projekt deltar Kommunförbundet Västernorrland tillsammans med Norra Karelen (Finland), Donegal (Irland), Derry (Nordirland), Western Isles (Skottland) samt San Sebastian (Spanien). Projektet som finansieras genom Norra Periferi- programmet startade i september och kommer att pågå till Projektets syfte är att genom trådlöst bredband bistå med service för att främja konkurrenskraften i glesbygdsområden inom det Norra Periferiområdet. Målen är att: - Utveckla trådlöst bredband i glesbygdsområden så att det blir en del av de kommunala/regionala utvecklingsstrategierna. - Utveckla trådlösa tjänster inom olika sektorer (turism, transport, kultur och miljö) - Använda tjänsterna för att stärka den naturliga hållbarheten i glesbygdsområden och förenkla ekonomiska förbindelser till mer centrala områden. Vi har under senhösten inbjudits till flera kommuner för att diskutera möjliga nya tjänster och en handfull idéer för vidareutveckling har påbörjats. 17

18 Projekt ACTION Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older people s Needs Projektet handlar om att ge anhöriga till lätt dementa stöd i vardagen via ett databaserat verktyg för information, utbildning och direktkommunikation med personal inom kommunens vård och omsorg. Projektet startade upp under året med ett 20-tal deltagare från 5 av länets kommuner. Hjälpmedelsinstitutet och Telia medfinansierar projektet, som nominerades till finalen i EU s e-inclusion Award. Miljölänet Västernorrland Projektet avslutades under året och har haft som målsättning att befrämja miljödriven tillväxt i näringslivet kopplat till livsmiljö- och folkhälsofrågor. Kommunförbundet har varit representerat i styrgrupp och referensgrupp tillsammans med företrädare för bland annat Naturvårdsverket, Landstinget, kommuner och stora företag. Resultatet av projektet är att ett nätverk för miljöteknikföretag i Norrland har bildats och att länet har marknadsförts på en av Europas största miljöteknikmässor. 18

19 Särskilt prioriterade verksamheter Mid Sweden Office Målsättningen för MSO projektet är att Mitt Sverigeregionen ska bli en aktiv och framgångsrik region i Europasamarbetet. Prioritering av bevakningsområden utgår från de utvecklingsfrågor som är kärnan i de båda länens regionala utvecklingsprogram/strategier. MSO kontorets arbetssätt präglas av nätverks- och kunskapsbyggande på hemmaplan och i Bryssel. Regionens profilfrågor har lyfts fram i ett nätverk för regioner med glest befolkade områden, NSPD ( Northern Sparsely Populated Areas). Nätverkets uppgift är att bedriva politisk lobbyverksamhet mot EU-kommissionen. Hemmaorganisationen har under året genomfört ett antal kunskapshöjande seminarier i kommunerna, Landstingen och Länsstyrelserna för att belysa sambanden mellan myndighetsbeslut på lokal och regional med EU-nivån. En seminarieserie kallad Why bother? startades under hösten riktad mot regionens kommuner där möjligheter och utmaningar med EU-projekt lyfts. Under våren genomfördes en slututvärdering av MSO femårs projektperiod. Utvärderingen visade att verksamheterna i Bryssel fortfarande inte är tillräckligt väl kända i kommunerna trots att studiebesöksfrekvensen har ökat. Det finns förbättringsutrymme vad gäller interaktionen mellan Bryssel och hemmaregionen men detta är inte en ovanlig bild hos regionerna i Sverige. Ägarrådet för MSO beslutade att rekommendera huvudmännen om förlängning av projektperioden med ytterligare två år vilket också blev beslutet inklusive fortsatt medfinansiering. Framtiden för MSO bestäms utifrån regionfrågans utveckling. Mid Sweden Office har en egen verksamhetsberättelse. Den publiceras efter godkännande av Ägarrådet på hemsidan FoU Västernorrland Det övergripande målet med FoU Västernorrland är att tillsammans med personalen bedriva en praktikrelaterad forskning för att skapa ett kritiskt tänkande och en forskande nyfikenhet i kommunernas socialtjänst. För att nå dit krävs att personalen och verksamheten själva både är aktiva med att formulera sina forskningsbehov och forskningsfrågor och med att söka svaren. Resultatet 19

20 visar att vi är på god väg att nå detta mål. Under 2008 har alltfler personal inom olika delar av verksamheten kontaktat oss för att få handledning och stöd i hur de själva ska ta reda på varför det fungerar på ett visst sätt i den praktiska verksamheten. De senaste året har vi noterat en ökande forskande attityd hos socialtjänsten och det är nästan en självklarhet att personalen är involverade i hela uppföljningsoch utvärderingsprocessen. Vi har även märkt en ökad efterfrågan om hjälp med att dokumentera och strukturera det dagliga sociala arbetet för att kunna tydliggöra och synliggöra det sociala arbetet. Vår målsättning under 2008 var att få tillstånd en ökad dialog mellan FoU och praktiken. Detta har realiserats genom att FoU-inspiratörer har tillskapats i kommunerna. Varje kommun har utsett en till tre FoU-inspiratörer, med uppgift att vara en länk mellan FoU och socialtjänstens praktik. Samarbetet påbörjades under våren med ett internat där vi bl.a. diskuterade uppdrag och förväntningar. Därefter har två gemensamma träffar skett och FoU-inspiratörerna har även träffats på egen hand. I tabellen nedan har våra aktiviteter under året sammanställts. 20