DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 6 Rotel DOM Stockholm Mål nr B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Falu tingsrätts dom den 14 februari 2014 i mål nr B , se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Kammaråklagare X Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Stockholm Klagande Aarsleff Rörteknik AB, Box Sollentuna SAKEN Företagsbot HOVRÄTTENS DOMSLUT 1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. 2. Hovrätten avslår Aarsleff Rörteknik AB:s yrkande om ersättning för rättegångskostnad i hovrätten. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM B Avdelning 6 YRKANDEN I HOVRÄTTEN Åklagaren har justerat gärningsbeskrivningen på så sätt att orden ohärdad styren bytts ut till ohärdad polyester innehållande styren. Aarsleff Rörteknik AB (bolaget) har yrkat att hovrätten ska ogilla talan om företagsbot eller i vart fall att företagsboten ska bestämmas till ett lägre belopp än vad tingsrätten gjort. Bolaget har yrkat ersättning för rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten. Åklagaren har motsatt sig att tingsrättens dom ändras. UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN Parterna har lagt fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten. Ny bevisning i form av vittnesförhör med X har åberopats av båda parter. X har berättat bl.a. följande. Hon har arbetat på bolaget sedan år 2008 och är kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvarig, vilket innebär ansvar för bl.a. upp-rättande av rutiner. För arbete med relining följer bolaget generella rutiner från moder-bolaget. Det upprättas en kvalitets- och arbetsmiljöplan för varje projekt och en sådan följdes i det aktuella fallet. Vid den typ av installation som var aktuell i detta fall an-vänder bolaget alltid presenning i syfte att fånga upp spill men hon är osäker på om det har funnits någon skriftlig rutin kring detta. De som var på plats har uppgett att presenning användes. Efter händelsen hade hon ett möte med dem som arbetade i produktionen. Det upprättades även ett nytt dokument som innehöll de redan gällande rutinerna att städa upp och använda presenning samt en ny rutin om att läns ska användas nedströms som ytterligare skydd för spill. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Hovrätten finner på samma skäl som tingsrätten att det är klarlagt att anställda hos bolaget vid renovering av vägtrumman av oaktsamhet orsakat att ohärdad polyester innehållande styren bl.a. släppts ut i vattendraget samt att det utsläppta ämnet är sådant att

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM B Avdelning 6 det typiskt sett medför en förorening som är skadlig för vattenlevande organismer i en omfattning som inte varit av ringa betydelse. Även med beaktande av vad X uppgett instämmer hovrätten i tings-rättens bedömning att bolaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att före-bygga brottsligheten. Förutsättningar för utdömande av företagsbot föreligger således. När det gäller företagsbotens storlek gör hovrätten följande bedömning. Enligt 36 kap. 8 brottsbalken ska företagsbot fastställas till lägst fem tusen kronor och högst tio miljoner kronor. När storleken av företagsboten bestäms ska, enligt 9, straffskalan för det brott som har begåtts beaktas. Vidare ska särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten har inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Högsta domstolen har i NJA 2014 s. 139 (I) gjort vissa vägledande uttalanden när det gäller bestämmandet av företagbotens storlek. I domen (punkterna 18 19) betonas att brottslighetens omfattning i princip ska bedömas oberoende av företagets storlek och att hänsyn ska tas till i vad mån näringsidkaren kan klandras för den aktuella brottsligheten. Av miljöbalkens hänsynsregler i 2 kap. följer att den som bedriver en verksamhet är skyldig att ha de kunskaper som behövs för att förhindra skador på miljön. Denne är också skyldig att utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att hindra att verksamheten medför skador eller olägenheter för hälsa och miljö. Bolaget hade vid den aktuella tidpunkten vissa rutiner. Med beaktande av vad som visats i fråga om de utsläpp som skett kan konstateras att rutinerna inte har varit tillräckliga. Detta bekräftas även av att rutinerna nu delvis ändrats. Inom en verksamhet där hantering av farliga kemikalier förekommer måste det ställas särskilda krav på uppsikt och kontroll. Förutom tydliga och effektiva rutiner för hanteringen behövs också ett fungerande inslag av uppföljning och kontroll som säkerställer att kraven uppfylls och som medför att eventuella regelöverträdelser upptäcks (se RH 2013:48).

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM B Avdelning 6 Det aktuella utsläppet upptäcktes av personal från det kommunala miljökontoret efter det att bolaget lämnat platsen och avslutat sitt arbete där. Det visar att befintliga rutiner inte har följts, men även att de inte varit tillräckliga. Mot denna bakgrund och med beaktande bl.a. av att det arbete som föranlett utsläppet utgör en del av bolagets sedan lång tid bedrivna huvudsakliga verksamhet och att arbetet inneburit att det farliga ämnet styren använts i direkt anslutning till recipient anser hovrätten, i likhet med tingsrätten, att företagsbotens storlek ska bestämmas till kronor. Tingsrättens dom ska alltså fastställas. Vid denna utgång ska bolagets yrkande i fråga om rättegångskostnad i hovrätten avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande, med hänsyn till mellankommande helg, senast I avgörandet har deltagit hovrättsråden Ulla Bergendal, Åsa Marklund Andersson och tf. hovrättsassessorn Christoffer Sheats, referent, samt nämndemännen Bo Gustafsson Grip och Peter Michanek. Föredragande har varit Sanna Ordenius.

5 Bilaga A DOM Mål nr B meddelad i Falun 1 PARTER (Antal motparter: 1) Åklagare Kammaråklagare X Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Stockholm Motpart Aarsleff Rörteknik AB, Box Sollentuna DOMSLUT Betalningsskyldighet till staten Aarleff Rörteknik AB åläggs företagsbot med kr. Ersättning Aarleff Rörteknik AB ska svara för sina rättegångskostnader. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 102 Kullen måndag - fredag Falun E-post: falu.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

6 2 YRKANDEN Åklagarens yrkanden, se bilaga 1 UTREDNINGEN I MÅLET Bolagets inställning Aarleff Rörteknik AB (bsolaget) har bestritt ansvar i första hand på grund av att det påstådda utsläppet inte skett av oaktsamhet. Om tingsrätten skulle komma fram till att det påstådda utsläppet skett av oaktsamhet har bolaget i andra hand gjort gällande att utsläppet omfattning är av ringa betydelse. Under alla förhållanden har bolaget bestritt åklagarens påstående att bolaget inte gjort vad som skäligen kan krävas för att förebygga brottsligheten. Sakframställningar Åklagaren Den 23 september 2009 inkom klagomål till Säters kommun om stark lukt vid en bäck i Solvarbo. Miljöinspektören X åkte till platsen samma dag. Han upptäckte lukt och tog vattenprover som skickades för analys. Dagen därpå åkte han tillbaka till platsen, denna gång tillsammans med miljöinspektören X. De upptäckte en flytande massa i bäcken. Utredningen visade att bolaget ansvarade för renovering av en vägtrumma under riksväg 70. Arbetet innefattade s.k. relining, vilket innebär att en ny vägtrumma infogades inuti en befintlig vägtrumma.

7 3 Ämnet styren fanns i produkten som man åtgärdade det befintliga röret med. Analysprov visade höga halter av styren i vattnet, trots att provet togs en vecka efter att arbetet hade utförts. Den uppmätta halten låg inom intervall som kan tänkas ha stor betydelse för vattenorganismer. Polyesterimpregnerat foder hade använts. I polyesterimpregneringen ingår styren. Ohärdat foder innehåller och kan avge styren som är giftigt för växter och mikroorganismer. Styren är också hälsovådligt för människor. Personlig skyddsutrustning är en förskrift vid användandet av styren. Sammanfattningsvis är det fråga om ett ordentligt miljöfarligt ämne som släppts ut, varefter har uppmätts att höga halter av styren fanns i vattendrag även en vecka efter att det ämnet hade släppts ut. Företaget har vidtagit åtgärder efter utsläppet. Presenning samt en läns ska numera användas samt ytterligare information ska ges för att förhindra att en liknande händelse inträffar i fortsättningen. Man ska se till att styren härdas och inte kommer ut i vattendrag. Bolaget Bolaget registrerades Den aktuella verksamheten inleddes för 30 år sedan. Sedan 90-talet har det inte inträffat någon händelse som den nu aktuella eller förekommit brister i information vid dessa arbeten. Bolaget arbetar och verkar för att begränsa utsläpp i miljön. Bolaget är marknadsledande i sitt slag och har en väl fungerande struktur för att fånga upp avvikelser vid entreprenadarbeten. Bolaget har lagbasar vid arbeten som är mycket erfarna och det förekommer återkommande möten med lagbasar angående avvikelser. Det finns en skriftlig instruktion för att förhindra incidenter. Det stämmer inte att det inte fanns

8 4 rutiner vid tidpunkten, det fanns både skriftliga och muntliga rutiner som personalen var väl införstådd med. I detta fall har man fodrat insidan av en vägtrumma av korrugerad plåt med en strumpa i glasfiber som har impregnerats med polyestermassa. När man fått in strumpan i röret härdas den med hjälp av värme. På platsen tillförs alltså inget nytt material, styren eller annat lösningsmedel. Styren ingår i polyestermassan men med en koncentration som är mindre än 10 procent. Styren finns i naturen och även i t.ex. apelsiner och kiwi. Styren är ett biologiskt lätt nedbrytbart ämne men upplevs till sin lukt som besvärande även vid låga halter. Styren förångas relativt snabbt. Nedbrytningstiden har en halveringstid på 3-4 timmar och omvandlas då till koldioxid och vatten Styren har en låg vattenblandningsförmåga och skiktar sig i vatten. En eventuell påverkan av kvarvarande styren sprids inte särskilt mycket och har en liten påverkan på omgivningen. En stickig lukt är inte giftig. Vattenprov som togs säger bara något om ytvattnet men säger inget om påverkan längre ned i vattenområdet eller på andra ställen i miljön. Enligt Laboratorerapport (fup sid 22) anges under rubriken kommentar att det med endast 70 procents säkerhet framgick att styren förekom vid analysen. Det rör sig om högst två liter polyestermassa som kommit ut i vattendraget med mindre än 10 procent styren, dvs. högst två deciliter styren

9 5 Förhörspersoner Förhör har hållits med X, Y och Z. De har uppgett i huvudsak följande. X Han är VD i bolaget. Orsaken till att styren kom ut i bäcken vet han inte. Vid utförandet fanns en ansvarig platschef och en ansvarig lagbas. De har berättat att de var olyckliga över det som hänt. Personer hade känt lukt och man hade varit på plats efter entreprenaden. Han fick höra talas om att bolaget fått en påringning från beställaren Skanska om att det fanns rester kvar på arbetsplatsen. En representant besökte platsen under en fredag. Man hade upptäckt att det fanns rester på platsen av bl.a. ohärdat polyesterharts. Det är korrekt att styren är ett hälsofarligt ämne vilket bolagets anställda är medvetna om. Besök skedde på platsen efter upptäckten och de rester som fanns sögs upp. Vid det aktuella arbetet med relining använde man presenningar, installerade och härdade fodret. I slutfasen synades inte arbetsplatsen av ordentligt. Han vet inte om det fanns vatten på presenningen. Om i så fall ånga inte träffat väggen på fodret, t.ex. på grund av att det fanns kondensvatten inne i fodret, härdar det inte varför det kan bli en ohärdad fläck där. Om fodret gnuggat mot vatten, som alltså kan ha funnits utanför fodret, på presenningen kan ohärdat material ha lösgjorts eftersom det inte härdat på insidan. Vatten kan således ha funnits på presenningen som ohärdat foder kommit i kontakt med. Han kan inte svara på om fodret kommit i kontakt med bäckvattnet eller i vilken omfattning det skedde i så fall.

10 6 Det kan även finnas andra orsaker till att resterna av fodermassan blev kvar på platsen. Vid denna typ av arbete använde man redan vid den aktuella tidpunkten presenning och plast. Man drog strumpan genom röret. Dessförinnan placerade man presenningar under reliningen. Företaget har tryckt extra på detta. Det kan hända att kondensvatten föranleder att fodret inte härdar. Man vidtar därför åtgärder för detta, men i detta fall kan ändå en vattenspegel ha funnits inne i strumpan, vid dess lägsta punkt. Bolaget skärpte till sig ytterligare efteråt och betonade vikten av att presenning användes korrekt. Händelsen föranledde att nya rutiner vidtogs. Det som inträffade kan dock hända igen oavsett nya rutiner. Detta är första och enda gången en sådan här sak inträffat. Arbetslaget bestod av tre personer med vardera 20 års erfarenhet av denna typ av installation. Han är inte helt säker på om en läns användes tidigare. Det är ovanligt att man jobbar i direkt vatten. Y Han arbetade på Miljökontoret i Säter när han fick ett telefonsamtal från en kvinna som hade känt stark lukt från en bäck i närheten av sin bostad såväl under den närmaste tidigare veckan som under den innevarande veckan. Han åkte till platsen och kände en tydlig lukt som normalt inte ska finnas vid bäckvatten. Vattenprover skickades för analys. Dagen därpå åkte han ut till platsen tillsammans med X. Han hade fått reda på att man hade arbetat med relining i en vägtrumma. De tog sig till platsen

11 7 och såg där tydliga rester av ett gummiliknande ämne, både i vattnet och vid sidan av bäcken. De fick senare kontakt med bolaget som gav besked om att det förmodligen var fråga om styren. Vid besök tillsammans med personal från bolaget konstaterades att det inte hade städats ordentligt vid platsen och att sådana rester som fanns där inte skulle vara kvar efter att arbetena avslutats. Som han minns det var det en underentreprenör som hade gjort arbetet. Han minns inte att han fick någon förklaring till det inträffade utan fick besked om att det helt enkelt var en försummelse. Enligt vattenanalysen fanns tydligt påvisad styren i provet och enligt de uppmätta värdena har det aktuella utsläppet haft betydelse för livet i vattnet. Det var dock en liten bäck och han tror inte att det t.ex. fanns fisk i bäcken. Mellan bäcken och Säters tätort finns Säters huvudvattentäkt. Avståndet mellan den aktuella skyddstrumman och det yttre skyddsområdet för vattentäkten är meter. Det fanns dock sannolikt ingen risk för förorening av vattentäkten på grund av utsläppet Efter att utsläppet upptäckts vidtogs saneringsåtgärder. Vid ett besök den 28 september 2009 konstaterade att det var sanerat och rensat på platsen. Han kände dock fortfarande lukten av styren. Det framstår som rimligt att tro att det var 1-2 liter massa som låg utspridd runt arbetsplatsen. Spridningen var på ett avstånd av cirka 2-3 meter från arbetsplatsen. Z

12 8 Han och Y märkte att det luktade epoxylikt vid platsen för vägtrum-man. De tog foton på bl.a. ohärdat material som påträffades vid platsen. De vatten-prov som tagits visade stora mängder styren och de drog slutsatsen att det var detta som föranlett lukten som fanns samt det ohärdade material som påträffades vid arbetsplatsen. Han konstaterade att det skett ett utsläpp av ett kemiskt ämne på ett sådant sätt att det fanns påtaglig risk för skadlig påverkan på biologiska organismer samt att man inte, om än oavsiktligt, vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga ett sådant utsläpp. I detta fall blev skadan på platsen liten eftersom det var fråga om en liten mängd skadligt ämne och då sanering skedde så snabbt. DOMSKÄL För att företagsbot ska åläggas förutsätts att brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhet, att det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och att näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten (se 36 kap. 7 brottsbalken första stycket 1.). Företagsbot ska fastställas till lägst kr och högst kr (8 ). Åklagaren har gjort gällande att miljöbrott förekommit, dvs. att det av oaktsamhet släppts ut ett ämne i vatten som medfört eller kunnat medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse (se 29 kap 1 första stycket 1a miljöbalken). Det är klarlagt att s.k. relining förekommit vid den plats som åklagaren påstått, att arbetet skett i bolagets regi och att ämnet styren förkommit i det material som användes.

13 9 Enligt åberopad laboratorierapport innehöll det medel, som otvetydigt läkte ut i intilliggande vattendrag, med 70 % säkerhet styren. Med hänsyn till detta samt till att styren verkligen ingick i det polyesterimpregnerade foder som användes, finner tingsrätten med säkerhet styrkt att styren verkligen läkte ut i vattendraget. X har beskrivit hur händelsen med stor sannolikhet gick till. Det har också framgått att bolaget efter den aktuella incidenten skärpte rutinerna för att minska risken för liknande händelser i framtiden. Enligt tingsrättens mening är det inte fråga om en så oväntad händelse att den inte kunnat förutses. Likaså torde händelsen ha kunnat förhindras, eller risken för den i vart fall ha kunnat reduceras, om företaget redan i förväg haft bättre eller annorlunda rutiner. Vid denna bedömning anser tingsrätten att ohärdad styren spillts ut av oaktsamhet såsom åklagaren påstått, att bolaget inte haft tillräckligt klara riktlinjer för att förebygga utsläpp av denna typ samt att bolaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Det har framgått att styren är ett hälsofarligt ämne och att det påträffats intill arbetsplatsen i sådan omfattning som kan tänkas ha stor betydelse för vattenorganismer. Enligt tingsrättens mening är det inte fråga om omfattning av ringa betydelse. Det förhållandet att vissa delar på de åberopade fotografierna kan vara vattenskum i stället för rester av den aktuella impregneringsmassan, föranleder inte någon annan bedömning. Sammanfattningsvis har det av oaktsamhet förekommit utsläpp av styren i en icke ringa omfattning. Det föreligger således ett miljöbrott. Bolaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förhindra brottsligheten. Därmed föreligger förutsättningar för företagsbot. Bolaget är ett stort bolag som är ledande i sin bransch. Tingsrätten anser att den yrkade företagsbotens storlek kr är ett skäligt belopp.

14 10 Åklagaren har alltså styrkt sin talan och bolaget ska åläggas företagsbot enligt åklagarens yrkande. Vid denna utgång ska bolaget svara för sina rättegångskostander. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 400) Överklagande (ställt till Svea hovrätt) senast den 7 mars 2014 Lars Vestergren