Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 13.

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats tisdagen den 1 december 2015 kl i A-salen Bo Frank Ordförande Fredrik Pettersson Sekreterare Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Jon Malmqvist (KD) Nils Fransson (L) Carin Högstedt (V) Tomas Thornell (S) Tjänstemän Kommunchefen Sekreteraren 1 (2)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 1 december Justering av protokoll 2. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 3. Yttrande över samrådshandling för detaljplan för Ingelstad 19:29 4. Länsstyrelsen i Kalmar läns remiss tillståndsgivning enligt miljöbalken- Vindkraftverk Furuby 8:15 m.fl., Furukraft AB KS samma dag. Omedelbar justering på KSAU 5. Kommunstyrelsens ekonomiska månadsrapport efter november 2015 KS samma dag. Omedelbar justering på KSAU 6. Medborgarförslag om industritomter i Lammhult 7. Länsstyrelsen i Kronobergs läns remiss av Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län KS samma dag. Omedelbar justering på KSAU 8. Remiss av revidering av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län Beslut av KSAU- Anmälan av beslut till KS 9. Medborgarförslag om att Bergendahlska gården blir ett tillfälligt boende för flyktingar 10. Medborgarförslag om en cityhall i Växjö 11. Förvärv av fastigheten Växjö Bergkvara 6:2 KS samma dag. Omedelbar justering på KSAU 12. Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 13. Övrigt 2 (2)

3 ÄRENDE Dnr KS Mario Jonjic utredare Tel Kommunstyrelsen Detaljplan för Ingelstad 19:29 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lämna nedanstående synpunkter på samrådsförslaget beträffande förslag till detaljplan för Ingelstad 19:29 m.fl. Bakgrund Kommunstyrelsen gav, den 11 augusti, Byggnadsnämnden i uppdrag( 270) att ändra detaljplan för Luktärten m.m. för att säkerställa rekreationsområdet Glasberget och möjliggöra fler småhustomter i Ingelstad. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett samrådsförslag för att ändra gällande detaljplan för kvarteret Luktärten m.m. rörande markanvändning för Glasberget från bostadsändamål till natur samt att justera befintlig byggrätt för att möjliggöra småhustomter. Ärendet Kommunstyrelsen har i sitt Plan-PM(Dnr KS ) redogjort för förutsättningarna för en ändring av detaljplan för Luktärten m.m. till bland annat småhustomter. Häri förordas även att del av fastigheten Ingelstad 19:28 också bör ingå i planändringen för att skapa bra småhustomter till både yta och utformning. Kommunstyrelsen anser sålunda att tomtstorlekarna i planförslaget är något små och därför bör justeras så att även fastigheten Ingelstad 19:28 ingår. Med anledning av höjdskillnaderna möjliggör större tomter också en bättre möjlighet till att planera tomterna. Beslutet skickas till För åtgärd Byggnadsnämnden Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post mario.jonjic@vaxjo.se 1 (1)

4 Fredriksen Anette Från: Ivansson Kerstin Skickat: den 12 november :38 Till: Fransson Nils; Fransson Nils; Lundstedt Tony; Hulenvik Markus; Ullfors Martina; Kommunstyrelsen; LST-allmän; Värends Räddningstjänst; Tekniska nämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Kultur- och fritidsnämnden; Utbildningsnämnden; Arbete Välfärd Förvaltningen; VEAB el-fjv-opto; Skanova; Post Vöfab; Växjö kommuns kontaktcenter; KLM Kopia: Jonjic Mario Ämne: Detaljplanen för Ingelstad 19:29 SAMRÅD Bifogade filer: Plankarta A2. Detaljaplan för Ingelstad Samråd.pdf; PLANBESKRVNING.Detaljplan för Ingelstad m.fl. i Ingelstad, Växjö kommun.pdf; Samrådsblankett.pdf Hej! Detaljplanen för Ingelstad 19:29 är på SAMRÅD till och med den 28 januari Bifogat finns tillhörande planhandlingar. Planens syfte: Uppdatera en befintlig plan med markanvändning för NATUR och Bostadsändamål. Handläggning: Standardförfarande planförfarande med förhoppning om att kunna byta till begränsat. Kerstin Ivansson Planarkitekt STADSBYGGNADSKONTORET Planavdelningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel kerstin.ivansson@vaxjo.se 1

5 Detaljplan för Ingelstad 19:29 m.fl i Ingelstad, Växjö kommun Samrådshandling Dnr:2015BN0995 Stadsbyggnadskontoret SAMRÅD till och med 28 januari 2016

6 Handläggare Kerstin Ivansson PLANBESKRIVNING Dnr 2015BN0995 Dpl 214 Detaljplan för Ingelstad 19:29 m.fl. i Ingelstad, Växjö kommun PLANENS SYFTE Handlingar Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Planbeskrivning med redovisning av planens genomförande Syfte Att ändra gällande markanvändning för Glasberget från bostadsändamål till natur samt att justera befintlig byggrätt för bostäder för att möjliggöra småhustomter. Plandata Läge och areal Planområdena är beläget i södra delen av Ingelstad, 2 mil söder om Växjö och omfattar en areal på cirka m 2. Markägoförhållanden Marken är i kommunal ägo. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Detaljplaner Gällande detaljplan medger byggrätt för bostadsändamål i två våningar utan källare med begränsad bruttoarea inom byggrätten. Detaljplanen vann laga kraft och genomförande tiden har gått ut. Fördjupad översiktsplan för Ingelstad Planområdet är markerat som område för förtätning av bostäder och naturområde i samrådsförslaget till fördjupad översiktsplan för Ingelstad, framtagen av planeringskontoret i november Riksintressen Planområdet berör inte av något riksintresse.

7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och natur Mark och vegetation Marken består utav blandad vegetation med inslag av större block och mindre blockighet i vissa partier av området. Geotekniska förhållanden Undersökning har utförts år 1982 av dåvarande fastighetskontor för ett större område där planområdet ingick med följande resultat: Undersökningsområdet är relativt kuperat. De stora dragen i topografin bestäms av berggrundens ytformer. Överlagrande isälvsmaterial med små åsryggar och kullar ger markytan en småbruten karaktär. De lägre delarna av området har sannolikt stått under vatten i samband med den senaste landisens avsmältning. Detta förklarar förekomsten av en del svallsediment samt vissa omlagringar i markytan. Jordtäcket är ganska tunt. Jordarterna utgörs delvis av grus och sand (isälvsmaterial och svallsediment) delvis av morän. Övergångsformer mellan dessa jordarter förekommer rikligt. Området utgörs i allt väsentligt av skogsmark. I det sydöstra hörnet har först grustäkt, sedan tippverksamhet bedrivits. Ostligaste delen av området dräneras mot Kyrksjön i öster. Området i övrigt dräneras via ett litet dalstråk ned mot sydväst. I själva dalstråket ligger grundvattenytan nära markytan. En del vatten avrinner här i form av ytvatten. Inom de mera höglänta delarna sker all avrinning i form av grundvatten. Frånsett tippområdet får grundläggningsförutsättningarna betraktas som goda inom hela området. Vissa partier med berg i dagen kan dock ge förhöjda grundläggningskostnader vid konstruktioner som medför djupa schakter. Då området till stor del täcks av jordarter med god vattengenomtränglighet är förutsättningarna för infiltration av dagvatten ovanligt goda. Om detta förhållande utnyttjas på rätt sätt kan exploateringskostnaderna reduceras kraftigt, samtidigt som grundvattenbildningen hålls kvar på "naturlig" nivå. I dalstråket i områdets västra del föreslås grundvattenytan sänkas av med hjälp av en särskild områdesdränering. På så vis minskas omfattningen av den bankfyllnad som annars blir nödvändig. Även detta påverkar exploateringskostnaderna gynnsamt. De vattengenomträngliga jordarterna kräver emellertid att speciell uppmärksamhet ägnas åt höjdsättning kontra grundvattenförhållanden vid såväl planarbetet som genomförandet. Förorenad mark Inga registrerade föroreningar finns inom planområdet enligt Länsstyrelsen MIFOinventering (Metodik för inventering av förorenad områden). Radon Planområdet ligger inte inom högriskområde för radon. Fornlämningar Inom planområdet finns inga registrerade fornminnen. Bebyggelse Angränsande bebyggelse består utav såväl nyproducerade villor som flerbostadshus ifrån olika tidsepoker. Någon tydlig arkitektonisk karaktär för området finns inte. Offentlig och kommersiell service Området ligger väl i anslutet till den offentliga- och kommersiella servicen på orten 2

8 som erbjuder en enklare service där de dagliga behoven täcks. Tillgänglighet Råd och riktlinjer - bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet framtagna av stadsbyggnadskontoret 2006 tillämpas för att uppnå godtagbar tillgänglighet för alla med nedsatt rörelseförmåga. Gator och trafik Båda planområdena angörs via Kavallerivägen som är en befintlig bostadsgata med anslutning till Helenetorpsvägen. Goda kopplingar till angränsande områden finns för gång- och cykel. Parkering All parkering löses inom den egna fastigheten. Friytor Lek och rekreation Genom östra delen av Ingelstad går ett grönstråk som gör det möjligt att röra sig i naturmiljö från centrum till kulturlandskapet kring Bosagården. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Vatten och avlopp ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Dagvatten i första hand om på den egna tomten därefter ledas till angränsande dike och sedan tas upp i det befintliga ledningssystemet. Värme Angränsande kvarter är på kopplat på det kommunala fjärrvärmenätet, vilket möjliggör för en framtida anslutning. EL Området ska anslutas till det befintliga elnätet. Avfall Avfallshantering ska ske med hänsyn till återvinning och återanvändning. Utrymmen för sortering av avfall etc. ska följa Renhållningens råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar (Tekniska förvaltningen ) Posthantering Vid bygglovsprövning granskas hantering av post. En samling av brevlådor vid husentréer efterfrågas av posten. Planförslag Planförslaget medger bebyggelse för bostadsändamål i två våningar med en exploateringsgrad på 25% av fastighetsarean, markerat på plankartan med B. Planförslaget reglerar även en yta för naturändamål markerat med NATUR på plankartan. Detta är ett steg i att genomföra intentionerna i samrådsförslaget till fördjupad översiktsplan för Ingelstad. I förslaget finns även en mindre remsa NATUR som ligger i direkt anslutning till föreslagen bostadsbebyggelse och skall användas till ett 3 meter dike för att kunna samla upp dagvatten från kommande tomter då de ligger högre än angränsande fastighet. 3

9 I östra delen av planen har befintlig gång och cykelväg samt vändplats tagits med och reglerats på plankartan med GATA respektive CYKEL. Detta för att kunna släcka ut del av befintlig plan, nuvarande användning av ytorna kvarstår. INVERKAN PÅ MILJÖN Störningar Luft Förordning om miljökvalitetsnormer för luft reglerar förekomst av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly. för partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. Flertalet ämnen regleras via gränsvärdesnormer. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna. Växjö kommun kontrollerar luftkvaliteten kontinuerligt och har även gjort en större beräkning av luftkvaliteten 2006 som följdes upp Resultaten ifrån uppföljningen redovisas i rapporten Luftkvalitet i Växjö, Miljö-och hälsokontoret juli 2014 Utifrån dessa mätningar drar Växjö kommun slutsatsen att planförslaget klarar riktvärdena för miljökvalitetsnormerna för luft. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster Miljökvalitetsnormerna för vatten anger vilken vattenstatus som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Statusklassningen är i vattenförvaltningen ett sätt att beskriva vattnets kvalitet. Målet i vattenförvaltningen är att vattnet ska uppnå god status samt att inte försämra vattnets status, utgångspunkten är god status till år Angränsande vattendrag har god status idag och ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för vatten inte försämras. Se tabell nedan: Lindhemssjön Torsjön Status idag Miljökvalitetsnormer (nuvarande) Miljökvalitetsnormer (föreslagna) Ekologisk God God 2015 God 2027 Kemisk God God 2015 God 2027 Buller I gällande detaljplan för område finns en befintlig byggrätt för bostadsändamål. Gällande riktvärden för inomhusbuller bedöms klaras vid ett genomförande av detaljplanen, då det inte finns några större angränsande vägar eller verksamheter. Översvämning Planområdet ligger inte inom risk för översvämning. Räddningstjänstens tillgänglighet Tillgängligheten för räddningstjänsten ska beaktas och behandlas vidare i bygglov. Konsekvenser av planens genomförande Nationella miljömål Planförslaget bedöms inte motverka de nationella miljömålen. Växjö kommuns miljömål I Växjö kommuns miljöprogram (antaget av kommunfullmäktige 2014) anges en 4

10 miljöpolicy och mål inom tre profilområden; Leva livet (konsumtion och avfall), Vår natur (natur, biologisk mångfald, sjöar) och Fossilbränslefritt Växjö (energi och transporter). Leva livet Matavfall i kommunen samlas in för att tillverka biogas vilket leder till minskad miljöpåverkan. Vår natur Planområdet har nära till flera större grönområden, bl. a. gränsar till Glasberget. Fossilbränslefritt Växjö Området ligger nära offentlig och kommersiell service och det är lätt att ta sig till affärer, skolor och service av olika slag med cykel. Hållplats för kollektivtrafiken finns nära. Fjärrvärme finns utbyggt och det är möjligt för planområdet att ansluta till nätet. Planförslag Planförslaget bedöms ha förutsättningar för att uppnå kommunens miljömål. ORGANISATORISKA FRÅGOR Handläggning och tidsplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande och beräknas antas sommaren Genomförande tid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Efter genomförandetiden fortsätter planen att gälla men den kan upphävas eller ändras utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark. 5

11 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Detaljplanen innefattar fastigheterna Ingelstad 19:29, 19:28 i sin helhet och del av Ingelstad 19:9 och 4:119. Vid ett genomförande av planen skall del av fastigheten Ingelstad 19:9 och fastigheten 19:29 avstyckas genom fastighetsreglering till bostadstomter. Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser på fastighetsnivå. Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Inom planomr. Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ingelstad 19:9 Ja, kostnad för fastighetsreglering. Ja, liten del kommer att styckas av till bostadsändamål. Ja, skötsel av naturmark. Ingelstad 19:29 Ingelstad 19:28 Ja, kostnad för fastighetsreglering. Avstyckning av tomter och område till gata. Ja, kostnad för utbyggnad av gata, dike och ev. markberedning av tomter. Nej Nej Nej Utanför planomr. 6

12 Ingelstad 19:4 Nej Nej Nej EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kommunen kommer att ha utgifter i samband med detaljplanen. Kostnader för att ta fram detaljplan, genomförande av plan med fastighetsregleringar m.m. TEKNISKA FRÅGOR Området ansluts till befintligt kommunalt VA-nät. dagvatten skall i första hand tas om hand inom kvartersmark. Det är viktigt att kvartersmarkens dagvattensystem utformas för maximal fördröjning och infiltration och på ett sådant sätt att risken för dagvattenföroreningar direkt till systemet minimeras. Tekniska utredningar: Markundersökning av geologi framtagen av fastighetskontoret år1982 Grov massberäkning och projektering av väg inom föreslaget området för bostadsändamål, framtagen av Tekniska förvaltningen hösten år STADSBYGGNADSKONTORET Kerstin Ivansson Planarkitekt Lars Wennerstål Stadsbyggnadschef 7

13 Bedömning av miljöpåverkan Plan: Detaljplan för Ingelstad 1929 m.fl. Dnr Påverkan. Ingen Berörs Stor Måttlig Liten påv. ej Kommentarer Miljö Miljökvalitetsnormer x Miljömål X Hållbar utveckling X Planen är en förtätning Riksintressen Naturvård X Rörligt friluftsliv X Kulturmiljö X Annat Kulturmiljö o landskapsbild Stads- landskapsbild X Fornminnen X Kulturmiljöprogram X Kulturhistorisk miljö X Annat Naturvårdsintressen Naturreservat X Natura 2000 X Växt och djurliv X Biotopskydd X Annat X Påverkan på vatten Strandskydd X Dagvatten X Grundvatten X Annat X Markförhållanden/föroreningar Förorenad mark X Grundläggning X Annat X Hushållning med resurser Befintlig infrastruktur X Vatten X Mark x Alstrande av avfall Under byggskedet X Byggnation kan generera avfall och skall tas hand om. Miljöpåverkan bedöms som liten. Avfallssortering X Hälsa Buller X Planområdet medger idag byggrätt för bostäder Luftkvalitet X Lukt X Radon X Strålning X Risker och Säkerhet Trafik X Kommande bebyggelse angörs via en ny infart från befintlig bostadsgata. Då det rör sig om få tomter bedöms påverka som liten. Explosion X Översvämning X Ras o skred X Farligt gods X Annat Social bedömning Integration X Planen medger byggnation för villor eller småhus. I angränsde område finns varierande boende och upplåtelse former som bidrar till mång fald. Funktionsblandning X

14 Offentliga platser X Hälsa Tillgänglighet Trygghet X X Planen tillskapar ett naturområde vid Glasberget som idag är planlagt med byggrätt för bostäder. Området är väl anslutet till det lokala GC-nätet och nära koppling finns till såväl offentlig som kommersiell service Barnperspektiv Flexibilitet Demokrati Transportstrategimål Bilresor Cykeltransporter Gångtrafik Kollektivtrafik Planens influensområde ÖP Gällande planer Pågående planläggning Mellankommunala intressen X X X X X X X X X X I anslutning till planområdet finns förskola och naturområden. Skolor ligger inom kortare cykelavstånd. Lekplats finns på förskolan. I planprocessen ges medboragare och andra berörda möjlighet att påverka planen. Planen tillskapar villa/småhus tomter som i sig kommer att generera trafik till dem. Påverkan bedöms som liten då planen medger under tio tomter. Fler cyklar kommer att röra sig i området Möjlighet att ta sig till offentlig och kommersiell service finns inom gång avstånd. Är i enligthet med samrådsförslaget till Fördjupad översiktsplan för Ingelstad Delar av gällande detaljplan ersätts med den nya planförslaget planläggning i samband med genomförandet av FÖP:en Kommunens bedömning Genomförandet ger mycket liten miljöpåverkan Genomförandet ger viss men ej betydande miljöpåverkan Genomförandet ger betydande miljöpåverkan X Handläggare: Kerstin Ivansson Datum: Andra lokaliseringsalternativ bör utredas MKB behövs inte X MKB behövs Övrigt: Förslaget bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap PBL och Miljöbalken 6 kap bedöms därför inte vara nödvändig.

15

16 Samrådsblankett DETALJPLAN Dnr 2015-BN0995 Handlingar daterade: Ärende: Detaljplan för Ingelstad 19:29 m.fl. Ingelstad. Växjö kommun Svar skall senast 28 Januari 2016 ha inkommit till byggnadsnämnden för att kunna beaktas. Upplysningar lämnas av Kerstin Ivansson, telefon Undertecknad har tagit del av ärendet Godkänner förslaget Godkänner förslaget med synpunkt enligt nedan Godkänner inte förslaget med synpunkter enligt nedan Ort/datum Förvaltning/myndighet/fastighetsägare Underskrift Namnförtydligande Synpunkter: STADSBYGGNADSKONTORET Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg Hemsida E-post

17 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag tll beslut - Länsstyrelsen i Kalmar läns remiss tillståndsgivning enligt miljöbalken- Vindkraftverk Furuby 8:15 m.fl., Furukraft AB Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige föreslås enligt 16 kap 4 Miljöbalken tillstyrka den tillståndspliktiga etableringen för uppförande och drivande av en vindkraftspark med 10 vindkraftverk inom fastigheterna Furuby 8:15 m fl, Växjö kommun. 2. Växjö kommun vill dock påtala att den gällande vindbruksplanen antogs med utgångspunkten att befintliga verk var betydligt lägre än de verk som idag presenteras. Vi utgår från att länsstyrelsen i Kalmar län tar det med i de miljökonsekvensbeskrivningar som görs inför slutgiltigt beslut. 3. Vi vill också understryka den miljöpåverkan som de fundament som tillhör kraftverken kan utgöra. Den miljökonsekvensanalys som görs bör också innefatta dessa. Bakgrund Furukraft AB har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en vindkraftspark med 10 vindkraftsverk med en högsta totalhöjd på 220 m på fastigheterna Furuby 8:15/1, 8:15/5, 1:13, 6:1 samt 2:71 i Växjö kommun. Furukraft AB har sedan tidigare ett lagakraftvunnet miljötillstånd om att uppföra och driva 11 vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 150 m på fastigheterna Furuby 8:15/1, 1:13, 6:1 samt 2:71. På grund av teknikutvecklingen och elprisutvecklingen sedan tillståndsansökan lämnades in 2010 bedöms dock inte en vindkraftspark i Furuby inom befintligt miljötillstånd vara tillräckligt effektiv. Bolaget söker därmed ett nytt tillstånd som avser vindkraftverk med en ändrad utformning och placering som anses möjliggöra en betydligt mer effektiv vindbrukspark. Den nya tillståndsansökan har ännu inte kungjorts och allt underlagsmaterial har inte framtagits för den prövning Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län ska göra om anläggningens tillåtlighet enligt Miljöbalken. På bolagets begäran har Länsstyrelsen sänt tillståndsansökan till Växjö kommun för yttrande om ett tidigt ställningstagande om Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (3)

18 ÄRENDE Dnr KS tillstyrkande enligt 16 kap 4 Miljöbalken, vanligen kallat ett kommunalt veto. Beslut om tillstyrkande görs av kommunfullmäktige och krävs för att Miljöprövningsdelegationen ska pröva ärendet. I tillstyrkandet av en vindkraftsetablering ska kommunen bedöma om den aktuella etableringen kan anses utgöra en lämplig mark- och vattenanvändning i ett långsiktigt perspektiv. Ställningstagandet ska grundas på en översiktsplan, i det här fallet kommunens vindbruksplan (tematiskt tillägg till översiktsplanen). Efter kungörande kommer miljö- och hälsoskyddsnämnden yttra sig över tillståndsansökan i egenskap av kommunal miljömyndighet och ta ställning till parkens slutliga utformning, krav på skyddsåtgärder, eventuella villkor, begränsningar mm, som ska beaktas i Miljöprövningsdelegationens eventuella tillståndsbeslut. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har också fått möjlighet att yttra sig över det kommunala tillstyrkandet av vindkraftsparken. I sitt yttrande skriver de att den nya tillståndsansökan inte bör föranleda en annan bedömning än tidigare i förhållande till vindbruksplanen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 17 november 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att ansökan omfattar en anläggning med 10 vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 220 m. Parkens produktionspotential bedöms till 105 GWh/år vilket motsvarar hushållsel till ca hushåll. Projektområdet är beläget ca 15 km öster om Växjö. De närmaste större samhällena är Furuby i Växjö kommun ca 3 km västerut och Hovmantorp i Lessebo kommun ca 5,5 km söderut. Riksväg 25 sträcker sig i nordväst-sydostlig riktning ca 2 km sydost om projektområdet. Projektområdet används idag för skogsbruk och ligger på ett höjdområde på ca m ö h, där vindförhållandena anses goda. Vindkraftsparken vid Furuby ligger inom området Asby-Lysteryd som i vindbruksplanen pekats ut som lämpligt för vindkraftsetableringar eftersom intressekonflikterna anses små och vindförutsättningarna är goda. Vindbruksplanen anger att vindkraftsintressen i området därmed kan prioriteras före andra intressen. Kommunfullmäktige har tidigare tillstyrkt den etablering som det finns tillstånd för idag. Förändring i utformning av parken innebär bland annat en förändring av både visuell påverkan och av störningsbilden eftersom verken är högre och har en annan placering. Enligt det underlag som bolaget hittills tagit fram med ljud- och skuggberäkningar, naturvärdes-, fågel- och fladdermusinventeringar, arkeologiska utredningar och landskapsanalyser bör dock inte ett annat ställningstagande angående tillstyrkande vara 2 (3)

19 ÄRENDE Dnr KS motiverat. Detta på grund av att inga större intressen bedöms påtagligt komma i konflikt med den planerade vindkraftsparken. Vindkraftsetableringen är i linje med kommunens mål och strategier från miljöprogrammet och energiplanen om öka andelen elproduktion från förnyelsebara källor och att satsa på vindkraftsetableringar som steg på väg mot målet att bli en fossilbränslefri kommun senast år Den nya tillståndsansökan bedöms möjliggöra en vindkraftsetablering med effektivare produktion av förnyelsebar el i jämförelse med befintligt tillstånd. 3 (3)

20

21

22 ÄRENDE Dnr KS Sofie von Elern landskapsarkitekt Tel Kommunstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns remiss tillståndsgivning enligt miljöbalken- Vindkraftverk Furuby 8:15 m.fl., Furukraft AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås enligt 16 kap 4 Miljöbalken tillstyrka den tillståndspliktiga etableringen för uppförande och drivande av en vindkraftspark med 10 vindkraftverk inom fastigheterna Furuby 8:15 m fl, Växjö kommun. Bakgrund Furukraft AB har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en vindkraftspark med 10 vindkraftsverk med en högsta totalhöjd på 220 m på fastigheterna Furuby 8:15/1, 8:15/5, 1:13, 6:1 samt 2:71 i Växjö kommun. Furukraft AB har sedan tidigare ett lagakraftvunnet miljötillstånd om att uppföra och driva 11 vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 150 m på fastigheterna Furuby 8:15/1, 1:13, 6:1 samt 2:71. På grund av teknikutvecklingen och elprisutvecklingen sedan tillståndsansökan lämnades in 2010 bedöms dock inte en vindkraftspark i Furuby inom befintligt miljötillstånd vara tillräckligt effektiv. Bolaget söker därmed ett nytt tillstånd som avser vindkraftverk med en ändrad utformning och placering som anses möjliggöra en betydligt mer effektiv vindbrukspark. Den nya tillståndsansökan har ännu inte kungjorts och allt underlagsmaterial har inte framtagits för den prövning Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län ska göra om anläggningens tillåtlighet enligt Miljöbalken. På bolagets begäran har Länsstyrelsen sänt tillståndsansökan till Växjö kommun för yttrande om ett tidigt ställningstagande om tillstyrkande enligt 16 kap 4 Miljöbalken, vanligen kallat ett kommunalt veto. Beslut om tillstyrkande görs av kommunfullmäktige och krävs för att Miljöprövningsdelegationen ska pröva ärendet. I tillstyrkandet av en vindkraftsetablering ska kommunen bedöma om den aktuella etableringen kan anses utgöra en lämplig mark- och vattenanvändning i ett långsiktigt perspektiv. Ställningstagandet ska grundas på en översiktsplan, i det här fallet kommunens vindbruksplan (tematiskt tillägg till översiktsplanen). Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post sofie.vonelern@vaxjo.se 1 (3)

23 ÄRENDE Dnr KS Efter kungörande kommer miljö- och hälsoskyddsnämnden yttra sig över tillståndsansökan i egenskap av kommunal miljömyndighet och ta ställning till parkens slutliga utformning, krav på skyddsåtgärder, eventuella villkor, begränsningar mm, som ska beaktas i Miljöprövningsdelegationens eventuella tillståndsbeslut. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har också fått möjlighet att yttra sig över det kommunala tillstyrkandet av vindkraftsparken. I sitt yttrande skriver de att den nya tillståndsansökan inte bör föranleda en annan bedömning än tidigare i förhållande till vindbruksplanen. Vindkraftsprojektet Ansökan omfattar en anläggning med 10 vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 220 m. Parkens produktionspotential bedöms till 105 GWh/år vilket motsvarar hushållsel till ca hushåll. Projektområdet är beläget ca 15 km öster om Växjö. De närmaste större samhällena är Furuby i Växjö kommun ca 3 km västerut och Hovmantorp i Lessebo kommun ca 5,5 km söderut. Riksväg 25 sträcker sig i nordväst-sydostlig riktning ca 2 km sydost om projektområdet. Projektområdet används idag för skogsbruk och ligger på ett höjdområde på ca m ö h, där vindförhållandena anses goda. Synpunkter Vindkraftsparken vid Furuby ligger inom området Asby-Lysteryd som i vindbruksplanen pekats ut som lämpligt för vindkraftsetableringar eftersom intressekonflikterna anses små och vindförutsättningarna är goda. Vindbruksplanen anger att vindkraftsintressen i området därmed kan prioriteras före andra intressen. Kommunfullmäktige har tidigare tillstyrkt den etablering som det finns tillstånd för idag. Förändring i utformning av parken innebär bland annat en förändring av både visuell påverkan och av störningsbilden eftersom verken är högre och har en annan placering. Enligt det underlag som bolaget hittills tagit fram med ljud- och skuggberäkningar, naturvärdes-, fågel- och fladdermusinventeringar, arkeologiska utredningar och landskapsanalyser bör dock inte ett annat ställningstagande angående tillstyrkande vara motiverat. Detta på grund av att inga större intressen bedöms påtagligt komma i konflikt med den planerade vindkraftsparken. Vindkraftsetableringen är i linje med kommunens mål och strategier från miljöprogrammet och energiplanen om öka andelen elproduktion från förnyelsebara källor och att satsa på vindkraftsetableringar som steg på väg mot målet att bli en fossilbränslefri kommun senast år Den nya tillståndsansökan bedöms möjliggöra en vindkraftsetablering med effektivare produktion av förnyelsebar el i jämförelse med befintligt tillstånd. 2 (3)

24 ÄRENDE Dnr KS Lokalisering av de föreslagna vindkraftverken (i rött) samt vindkraftverk inom befintligt tillstånd (i svart). Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef 3 (3)

25 Från: Runnqvist Miamaria Skickat: den 8 oktober :23 Till: Kommunstyrelsen Ämne: SV: Remiss enligt 16 kap. 4 MB Hej! Enligt telefonsamtal önskar kommunen förlängd svarstid för 16:4 remiss. Det går bra att inkomma med yttrande senast den 16 december Mvh, Miamaria Runnqvist Miljöskyddshandläggare, Miljöenheten miamaria.runnqvist@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Kalmar län, Kalmar Besöksadress: Malmbrogatan 6 Telefon: , Fax: Från: Kommunstyrelsen [mailto:kommunstyrelsen@vaxjo.se] Skickat: den 7 oktober :14 Till: Runnqvist Miamaria Ämne: SV: Remiss enligt 16 kap. 4 MB Hej, Växjö kommun undrar om vi kan få anstånd den 1 december 2015? Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator Kommunkansliet Växjö kommun Från: Runnqvist Miamaria [mailto:miamaria.runnqvist@lansstyrelsen.se] Skickat: den 5 oktober :31 Till: Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen@vaxjo.se> Ämne: Remiss enligt 16 kap. 4 MB Hej! Bifogat finns remiss i vindkraftsärende. Mvh, Miamaria Runnqvist Miljöskyddshandläggare, Miljöenheten

26 Länsstyrelsen Kalmar län, Kalmar Besöksadress: Malmbrogatan 6 Telefon: , Fax:

27 REMISS 1 (1) Dnr Miljö- och Naturavdelningen Miamaria Runnqvist E-post: miamaria.runnqvist@lansstyrelsen.se Kommunkansliet Växjö kommun kommunstyrelsen@vaxjo.se Tillståndsärende enligt miljöbalken Sökande/Verksamhetsutövare: Furukraft AB Fastighetsbeteckning: Anläggningsnummer: Furuby 8:15 m.fl Ärende: Handlingar i ärendet har översänts till Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kompletterande handlingar i ärendet bifogas Länsstyrelsen anhåller om ert besked enligt Miljöbalken 16:4 huruvida kommunen tillstyrker att tillstånd meddelas aktuell verksamhet eller ej. Information: Miljöprövningsdelegationen får enligt Miljöbalken 16 kap. 4 ej bevilja tillstånd om inte aktuell kommun tillstyrker detta. Senaste datum för yttrande Miamaria Runnqvist Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

28 ÄRENDE Dnr KS Petra Grankvist förvaltningsekonom Tel Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens månadsrapport efter november 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna månadsrapport efter november Bakgrund Prognos Ett av fullmäktiges verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning är att nämnders och styrelsers verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Målet är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för nämnden/styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Prognosen efter november 2015 bedöms till +0,2 mkr vilket är en försämring jämfört med prognosen efter oktober. Anledningen är främst förändrad prognos för måltidsenheten. I månadsrapporterna redovisas uppföljning och prognos av kommunstyrelsens verksamhet i huvudsak uppdelat på tre verksamhetsgrupper. Nedanstående tabell visar helårsprognosen i mkr för respektive verksamhetsgrupp. Verksamhetsgrupp Mars April Maj Juli Aug Sept Okt Nov Politisk verksamhet -0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,4-0,4 Externa utgifter & bidrag +1,9 +1,9 +1,9 +1,9 +1,9 +1,9 +2,6 +2,8 Kommunledningsförvaltning (exkl måltid) +0,7 +0,7-1,3-1,3 +1,4 +1,4 +1,2 +0,8 Måltidsenheten -1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-3,0 TOTALT +1,3 +1,3-0,7-0,7 +2,0 +2,0 +2,4 +0,2 För politisk verksamhet beräknas ett underskott för helårsprognosen beroende på bland annat hyreskostnader samt inköpskostnader via serviceportalen. Inom externa utgifter och bidrag beräknas ett överskott på +2,8 mkr. Detta beror på överskott för anslaget inom Växjö Teater med 1,9 mkr. Inom särskild kollektivtrafik beräknas också överskott i helårsprognosen. Utifrån dagsläget kända kostnader har en uppskattning av årskostnaderna gjorts. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post petra.grankvist@vaxjo.se 1 (3)

29 ÄRENDE Dnr KS Kostnader för framförallt de rörliga administrationskostnaderna minskar. Även kostnader för tillståndsgivning tenderar att minska under året. Kostnad per tillstånd har blivit lägre. Anledningen till detta är bland annat sjukskrivningar och att personalen gått ner i arbetstid mm. Lägre personalkostnader under 2015 leder till att kostnaden för tillståndsgivningen minskar. För kommunledningsförvaltningen, exklusive måltidsenheten, beräknas ett överskott. Det finns beslut om utökat bidrag på 2 mkr till Östers IF som ska finansieras ur kommunstyrelsens egna kapital. Inom anslaget för klimatåtgärder beräknas ett överskott i år för investeringar där kapitalkostnaderna aktiverats succesivt. Inom anslaget för e-arkiv förväntas ett överskott på cirka 1 mkr. Kommunalförbundet Sydarkivera bildades i år och en osäkerhet har funnits kring bland annat organisationernas andel av kostnaderna. Kommande år ökar medlemsavgiften och anslaget förväntas förbrukas. Inom IT-enheten förväntas ett överskott. Detta beror på bla på volymökningar, förbättrad styrning och ansvarsfördelning mellan förvaltningar/bolag och IT, senarelagda investeringar samt mindre utnyttjande av konsulter jämfört mot budget. Helårsprognosen för måltidsenheten är osäker pga. brist på transparens och uppföljning av tidigare års kostnader för framför allt transporter. I dagsläget beräknas ett underskott eftersom det bedöms svårt att nå helårseffekt på besparingskravet. Av de fem miljonerna hoppas måltidsenheten klara två mkr. Ett underskott på tre mkr i budget beräknas i dagsläget. Förutom diskrepans kring faktiska transportkostnader från tidigare år påverkas även ökat elevantal. Ett vidare arbete att få till transparens i kostnadsbilden, då framför allt kring transportkostnad och dialog med utbildningsförvaltningen har nu intensifierats. Några engångsbelopp eller nettokostnader för extraordinära händelser har inte bokförts inom kommunstyrelsens ansvarsområde hittills i år. Kommunstyrelsen har ett positivt eget kapital om 22,7 mkr att balansera eventuella avvikelser med. Förutsättningen för prognosen är att förändringen av semesterlöneskulden stannar runt noll vid årets slut, att kostnaderna i övrigt hålls så låga som möjligt även resten av året och att förvaltningens intäkter kommer in som planerat. 2 (3)

30 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För kännedom förvaltningsekonom Monica Skagne kommunchef Petra Grankvist förvaltningsekonom 3 (3)

31 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Medborgarförslag om industritomter i Lammhult Förslag till beslut Kommunstyrelsen besvarar medborgarförslaget med hänvisning till kommunchefens skrivelse där det framgår att Växjö kommun redan arbetar aktivt med mark- och näringslivsfrågor i Lammhult. Bakgrund Robert Karlsson har inkommit med ett förslag på att kommunen ska erbjuda industritomter i Lammhult mer expansivt. Enligt förslagsställaren är Lammhult beroende av ett näringsliv som håller orten uppe. I förslaget skrivs också att man i många mindre småsamhällen ser mycket nyetableringar som kommunen har hjälpt till med. Förslagsställaren tycker att det vore kul och intressant om kommunen marknadsförde mark och hjälp till nya företag till orten. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 11 november 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunledningsförvaltningen arbetar aktivt med mark- och näringslivsfrågor i Lammhult. Nedan beskrivs ett antal av de åtgärder Växjö kommun gör: Växjö kommun arbetar löpande med att hjälpa både befintliga företag som vill expandera och företag som vill etablera sig i kommunen, och ett nära samarbete finns med Lammhults Näringsliv i detta syfte. Lammhult har ett starkt och aktivt näringsliv och de senaste åren har flera Lammhultsföretag expanderat och därtill har ett antal företag etablerat sig på orten. Detta har bland annat inneburit att det gamla KFlagret med ca m2 nu är återfyllt med verksamhet. Växjö kommun har i dagsläget m2 industrimark till salu i Lammhult. Därtill finns privatägda ytor med möjlighet att expandera. Växjö kommun marknadsför både lediga lokaler och ledig mark i hela kommunen genom vårt mark- och lokalregister på Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (2)

32 ÄRENDE Dnr KS Ett arbete med en fördjupad översiktsplan för Lammhult har påbörjats under hösten. Verksamhetsmark är en av de punkter man kommer att arbeta med i denna plan. 2 (2)

33 ÄRENDE Dnr KS Paul Herbertsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Medborgarförslag om industritomter i Lammhult Bakgrund Robert Karlsson har inkommit med ett förslag på att kommunen ska erbjuda industritomter i Lammhult mer expansivt. Enligt förslagsställaren är Lammhult beroende av ett näringsliv som håller orten uppe. I förslaget skrivs också att man i många mindre småsamhällen ser mycket nyetableringar som kommunen har hjälpt till med. Förslagsställaren tycker att det vore kul och intressant om kommunen marknadsförde mark och hjälp till nya företag till orten. Ärendet Kommunledningsförvaltningen arbetar aktivt med mark- och näringslivsfrågor i Lammhult. Nedan beskrivs ett antal av de åtgärder Växjö kommun gör: Växjö kommun arbetar löpande med att hjälpa både befintliga företag som vill expandera och företag som vill etablera sig i kommunen, och ett nära samarbete finns med Lammhults Näringsliv i detta syfte. Lammhult har ett starkt och aktivt näringsliv och de senaste åren har flera Lammhultsföretag expanderat och därtill har ett antal företag etablerat sig på orten. Detta har bland annat inneburit att det gamla KFlagret med ca m2 nu är återfyllt med verksamhet. Växjö kommun har i dagsläget m2 industrimark till salu i Lammhult. Därtill finns privatägda ytor med möjlighet att expandera. Växjö kommun marknadsför både lediga lokaler och ledig mark i hela kommunen genom vårt mark- och lokalregister på Ett arbete med en fördjupad översiktsplan för Lammhult har påbörjats unnder hösten. Verksamhetsmark är en av de punkter man kommer att arbeta med i denna plan. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post paul.herbertsson@vaxjo.se 1 (2)

34 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För åtgärd kommunstyrelsen För kännedom Näringslivskontoret Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef 2 (2)

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag 2015 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärenden väckta genom medborgarförslag: 1. Medborgarförslag om av-/påfart till Norrleden till/från väg 25 mot centrum överlämnas till tekniska nämnden. 2. Medborgarförslag om att anlägga en parkeringsficka vid Lammhults station överlämnas till tekniska nämnden. 3. Medborgarförslag om att ändra namnet på Speakers corner till Nils Dacke plats överlämnas till kommunstyrelsen. 4. Medborgarförslag om markering i gathörn där 10 metersgränsen går till närliggande korsning överlämnas till tekniska nämnden. 5. Medborgarförslag om ett cykelställ vid busshållplats Sandvägen överlämnas till tekniska nämnden. 6. Medborgarförslag om att sätta upp elstolpar/camping vid Hälsoarenan i Lammhult överlämnas till tekniska nämnden 7. Medborgarförslag om industritomter i Lammhult överlämnas till kommunstyrelsen Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas. Enligt ny rutin ska förslagställaren tillfrågas om förslaget ska hanteras av kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd. Kommunstyrelsens beredning lämnar sedan förslag på delegering. Beslutet skickas till För åtgärd 13 (80)

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Tekniska nämnden Kommunstyrelsen 14 (80)

37 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Industritomter Lammhult. Hej! Jag vill lämna ett förslag på att kommunen ska erbjuda industritomter i Lammhult mer expansivt. Lammhult är beroende av ett näringsliv som håller orten uppe. När man åker förbi många mindre småsamhällen ser man mycket nyetableringar som kommunen har hjälpt till med. Det vore kul och intressant om ni marknadsförde mark och hjälp till nya företag till orten. Oftast är det ju billigare utanför en stor stad än i för nybyggnationen. Mvh Robert Karlsson, Lammhult. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Robert John Åke Efternamn Karlsson C/O Adress Pilgatan 6 Postnummer Postort LAMMHULT Telefon Mobiltelefon E-postadress robert@lammhultsdekor.se Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat :54:16 Blankettid: Sida 1 av 1 Datum: :54:16

38 ÄRENDE Dnr KS Rasmus Leo Planeringsarkitekt Tel Kommunstyrelsen Yttrande över Länsstyrelsen i Kronobergs läns remiss av Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Förslag till beslut Kommunstyrelsen är positiv till Länsstyrelsens arbete med framtagandet av Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län och lämnar följande synpunkter. Bakgrund Kulturmiljöstrategin anger inriktningen för länets kulturmiljöarbete. Sedan Historia framöver, Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län togs fram har regeringen beslutat om nya nationella mål för kulturmiljöarbetet. De nya målen är styrande för det statliga kulturmiljöarbetet och ska även vara stödjande för andra aktörer. Länsstyrelsen har översänt remissupplagan av länets reviderade kulturmiljöstrategi för Växjö kommun att yttra sig över. Länsstyrelsen vill ha in synpunkter på remissupplagans innehåll och inriktning samt vilka insatser vår organisation planerar att genomföra för att nå målbilderna i strategin. Kommunstyrelsen har sänt ärendet för yttrande till byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden är båda samstämmiga i sina yttranden och har lämnat synpunkter om att kulturmiljöstrategin följer de nationella kulturmiljömålen samt att tiden varit för knapp för att kunna presentera vår organisations åtaganden. Yttrandena stämmer väl överens med Kommunstyrelsens uppfattning av ärendet. Byggnadsnämnden lämnar även en kort beskrivning över hur deras förvaltning arbetar idag och hur de i framtiden planerar att arbeta med frågorna. Detta kommer att beaktas när kommunen gemensamt arbetar vidare med kulturmiljöfrågorna. Synpunkter Länsstyrelsens Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län utgår från de nationella kulturmiljömålen vilka antogs av riksdagen år 2014 och stämmer väl överens mot dessa. Länsstyrelsen skapar genom sin kulturmiljöstrategi en anpassning mot våra specifika förutsättningar och ger på ett informativt och sammanfattande vis en god förståelse för kulturmiljöarbetets funktion. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post rasmus.leo@vaxjo.se 1 (2)

39 ÄRENDE Dnr KS En viktig del i att göra vårt kulturarv och våra kulturmiljöer synliga är att integrera dessa i samhällets fortsatta utveckling utan att isolera dessa från förändringarna som sker. Kulturmiljöfrågorna bör därför ses som en integrerad del i samhällsplaneringen. Tiden har varit allt för knapp för att kommunen med någon trovärdighet skulle kunna samordna någon form av planering kring hur vi ska arbeta med kulturmiljöfrågorna efter kulturmiljöstrategins föreslagna målbilder. Det är också så att Länsstyrelsen inte i dagsläget färdigställt eller antagit sin nya kulturmiljöstrategi, vilket gör det vanskligt för kommunen att arbeta efter denna då förändringar fortfarande kan ske som skapar andra förutsättningar. Växjö kommun föreslår därför att Länsstyrelsen återkommer i ärendet när kulturmiljöstrategin är färdigställd och att kommunen i detta läge kan börja arbeta fram en mer gedigen strategi över hur vi ska hantera kulturmiljöfrågorna och anpassa arbetet efter målbilderna i Länsstyrelsens Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Beslutet skickas till För åtgärd Länsstyrelsen i Kronobergs län Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 2 (2)

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Dnr Remiss angående förnyad kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden lämnar följande yttrande till kommunstyrelsen angående förnyad kulturmiljöstrategi för Kronobergs län : Länsstyrelsen begär in synpunkter på dels innehåll och inriktning, dels vad vår organisation planerar att genomföra för att nå föreslagna målbilder. Vad gäller innehåll och inriktning stämmer förslagets målbilder väl mot de nationella kulturmiljömålen vilka antogs av riksdagen år Hållbarhet, delaktighet, inkludering och helhetssyn ska genomsyra kulturmiljöarbetet. Det är alltför kort tid att presentera vad vår organisation planerar att genomföra för att nå målbilderna. Då dokumentet ännu inte fastställts kan förändringar ske som skulle kunna påverka planeringen av genomförandet. Vi föreslår att Länsstyrelsen återkommer i denna fråga då strategin beslutats. Bakgrund Länsstyrelsens kulturmiljöstrategi anger inriktningen för länets kulturmiljöarbete. Historia framöver. Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län ska nu revideras översände Länsstyrelsen ett förslag på en förnyad kulturmiljöstrategi. Växjö kommun erbjuds möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Kommunstyrelsen har sänt ärendet för yttrande till byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Remiss angående förnyat kulturmiljöarbete kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen 1(0)

41

42

43 Från: Ameziane Jenny Skickat: den 16 oktober :32 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Re: SV: Remiss - Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Hej! Ja, det går bra. Hälsningar Jenny Ameziane Skickat från min iphone 16 okt 2015 kl. 13:37 skrev Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen@vaxjo.se>: Hej, Växjö kommun vill begära anstånd med svar tills den 4 december, då nuvarande remisstid inte är anpassad efter vår byggnadsnämnds och kommunstyrelses sammanträdestider. Med vänlig hälsning Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Kommunkansliet Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: fredrik.pettersson@vaxjo.se Från: Ameziane Jenny [mailto:jenny.ameziane@lansstyrelsen.se] Skickat: den 13 oktober :54 Till: klk@alvesta.se; Info Lessebo kommun; info@ljungby.se; ks@markaryd.se; TK mail Kommun; ledningskontoret@uppvidinge.se; Växjö kommuns kontaktcenter; info@almhult.se; info@kulturparkensmaland.se; region@kronoberg.se; info@lnu.se; skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se; trafikverket@trafikverket.se; registrator@raa.se; sfv@sfv.se; info@destinationsmaland.se; Kjell Gustavsson Hembygdsförbundet; vaxjostift@svenskakyrkan.se; G-DL-Plan; Musial-Lilja Kasia; Persson Thomas; Carlsson Stefan; Karlsson Carin; G-DL-Kultur; jan.karlsson@handikappkunskap.se; Skiöld Anna- Karin; Riddersporre Mats; Romberg Thomas; Eriksson Jan; Sörensen Mattias; Eriksson Birgitta; Vassi Heidi Kopia: patrik.karlsson@alvesta.se; simon.herlitz@alvesta.se; Caroline Ahrgren;

44 Palmér Eva; Andersson Anette; Görtz Kenneth; Månsson Erica; Johansson Eva; Wibroe Lena; Åkerberg Helena; Wibroe Henrik; Hasse Bengtsson Skogsstyrelsen; Göran Svantesson Travikverket; Lena Stävmo AB Destination Småland; Henriksson Gunnel; Björnberg Eleonore; Grimsbo Lennart; Månsson Martin; Stråkendal Petra; Ämne: Remiss - Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Hej! Remiss angående Förnyat kulturmiljöarbete Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Länsstyrelsen översänder remissupplagan av länets kulturmiljöstrategi. Strategin innehåller målbilder och prioriteringar för länets kulturmiljöarbete. I strategin redovisar Länsstyrelsen även ett antal insatser som Länsstyrelsen kommer att genomföra för att nå målbilderna. Insatserna ska även kunna inspirera andra aktörer i länet. Ni får möjlighet att lämna in synpunkter på strategin. Vi ber er inlämna synpunkter på: remissupplagans innehåll och inriktning vilka insatser din organisation planerar att genomföra för att nå målbilderna i strategin Synpunkterna ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast den 9 november Med vänlig hälsning Jenny Ameziane Projektledare Telefon: Mobil: Länsstyrelsen i Kronobergs län / County Administrative Board of Kronoberg SE VÄXJÖ / Telefon: Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö

45 Fö rnyat kulturmiljö arbete Kulturmiljö strategi fö r Krönöbergs la n Varför behövs en strategi? Denna strategi tar sin utgångspunkt i de nya nationella kulturmiljömålen, som ställer helt nya krav på kulturmiljöarbetets inriktning. I den nya kulturpolitiken lyfts kulturmiljön fram som en viktig resurs för en hållbar samhällsutveckling. En utmaning är att kulturmiljöarbetet tangerar många olika verksamheter. En förutsättning för framgång är därför samverkan, både mellan olika samhällsintressen och över geografiska områden. En strategi är ett verktyg, närmast en kompass, som med utgångspunkt i nuläget tar ut färdriktningen för framtiden. Den lägger grunden för hur länets kulturmiljöarbete långsiktigt ska utvecklas och förnyas. Strategin är styrande för det statliga kulturmiljöarbetet, men ska också vara stödjande både för kommuner och andra aktörer. En strategi ger bättre möjligheter att samordna resurser och ge stöd i det praktiska kulturmiljöarbetet. Definitioner av kulturarv och kulturmiljö Kulturarv och kulturmiljö är begrepp som spänner över ett stort tidsdjup och är i ständig omvandling. De sätter människan i ett historiskt sammanhang. Kulturarvet kan sägas utgöras av de traditioner och värden som vi medvetet eller omedvetet övertar från tidigare generationer. Det är både materiellt och immateriellt. Dess innehåll är öppet och dynamiskt och påverkas ständigt av tidsmässigt och socialt skiftande värderingar. Det inbegriper sådant som enskilda kulturminnen, kulturmiljöer, konstnärliga verk, myter och bruk - faktorer som vittnar om människans villkor i olika tider och civilisationer. Kulturmiljön kan beskrivas som det samlade uttrycket för människans materiella och immateriella påverkan på den omgivande miljön. Kulturmiljöer är områden där det finns historiskt och geografiskt samband betingat av den mänskliga påverkan och prägling som utformat eller bidragit till att utforma platsen eller på annat sätt ge den en mening. Kulturmiljöarbete eller kulturmiljöverksamhet är den verksamhet som bedrivs för att främja kulturmiljöns värden. Det innefattar således såväl vård och levandegörande som nyttjande, dvs. sådana aktiviteter som syftar till att kulturmiljövärdena tas till vara och integreras i samhällsutvecklingen. Ur Kulturmiljöarbete i en ny tid (SOU 2012:37) 1

46 Vad styr kulturmiljöarbetet? Den kulturpolitiska inriktningen beslutas av riksdag och regering. Myndigheter med kulturmiljöansvar får uppdrag och instruktioner. Kulturdepartementet ansvarar för de kulturpolitiska frågorna. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för kulturmiljön i ett nationellt perspektiv. Länsstyrelsen och Region Kronoberg är de aktörer som har det regionala ansvaret för kulturpolitikens utveckling och förvaltning, men med olika roller och ansvarsområden. Kommunerna har det lokala perspektivet på kulturmiljöfrågorna. Dessutom finns en rad andra privata, offentliga och ideella aktörer som arbetar med olika aspekter av kulturmiljö- och kulturarvsfrågor. Kulturmiljöarbetet förhåller sig till ett flertal olika ramar, regler och riktlinjer. Kulturpolitiska mål Riksdagen antog redan 2009 nya kulturpolitiska mål, med syftet att förändra kulturpolitikens inriktning och arbetsformer. Några av de stora förändringarna var delaktighet, medborgarperspektiv och vikten av samspel mellan olika politikerområden för att integrera kulturfrågorna i ett bredare perspektiv. De kulturpolitiska målen ska: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Nationella kulturmiljömål De nationella kulturmiljömålen antogs av riksdagen år 2014, och ger en helhetsbild av hur kulturmiljöarbetet ska bedrivas. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att arbeta i enlighet med målen, och ska bland annat utgå från dem i planering och uppföljning av verksamheten. De nationella kulturmiljömålen ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Regelverk Kulturmiljölagen är en speciallagstiftning, som bland annat innehåller bestämmelser om fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Lagen reglerar även olika ansvarsområden för kulturmiljön. Enligt kulturmiljöförordningen ska Länsstyrelsen särskilt samverka med länsmuseerna. Kulturparken Småland AB är därför en viktig part i det regionala kulturmiljöarbetet. 2

47 Tillvaratagande av kulturhistoriska värden regleras även av andra lagar som miljöbalken, plan- och bygglagen och skogsvårdslagen och konventioner som landskapskonventionen. Regional utvecklingsstrategi och kulturplan Gröna Kronoberg 2025 är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kronobergs län. Den innehåller visioner, målområden och prioriteringar för länets utveckling Kulturmiljöstrategin omfattar framför allt målområdet Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer med de två prioriteringarna: Utveckla platser, orter, städer och regioner genom att komplettera och dra nytta av varandra. Utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga. Region Kronoberg ansvarar för att samordna arbetet med RUS, där Länsstyrelsen är en viktig samarbetspartner. Den regionala utvecklingsstrategin är långsiktig och övergripande. Därför finns även understrategier med kortare perspektiv, och mer konkreta och detaljerade delmål. Kultursamverkansmodellen med regionala kulturplaner infördes 2011 för att öka regionala prioriteringar och variationer till kulturell verksamhet. Efter samråd, med bland annat Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna, beslutar Kulturrådet om nivån på bidraget till de regionala kulturplanerna. Region Kronoberg ansvarar för länets kulturplan. Kulturplanen är tillsammans med kulturmiljöstrategin exempel på understrategier i RUS där Länsstyrelsen och Region Kronoberg samverkar. Referenser Europeiska landskapskonventionen Gröna Kronoberg Regional utvecklingsstrategi Kronobergs län Kulturmiljöarbete i en ny tid (SOU 2012:37) Regional kulturplan för Kronobergs län Regelverk Kulturmiljöförordningen (SFS 1988:1188) Kulturmiljölagen (SFS 1988:950) Miljöbalken (SFS 1998:808) Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Skogsvårdslagen (SFS 1979:429) 3

48 Strategiska vägval Kulturarv och kulturmiljöer bidrar med kunskap och nya perspektiv och är betydelsefulla för förståelsen av vårt historiska arv, vår samtid och de samhällsutmaningar vi står inför. Var har vi varit? Var är vi idag? Vart är vi på väg? De nya nationella kulturmiljömålen har ställt oss inför nya vägval både när det gäller kulturmiljöarbetets arbetsmetoder och innehåll. Hållbarhet, delaktighet, inkludering och helhetssyn ska genomsyra kulturmiljöarbetet. Kulturmiljöstrategin utgår från de nya målen och har tagits fram i bred samverkan med länets aktörer. Tidigt i strategiarbetet bjöd Länsstyrelsen och Region Kronoberg in representanter för offentliga, ideella och privata organisationer till ett strategiskt samtal. Syftet var att ta fram gemensamma målbilder och prioriteringar för det fortsatta kulturmiljöarbetet. Strategin har mynnat ut i tre målbilder för perioden och innehåller både nulägesanalys och de utmaningar vi står inför: 1. Breddad syn på småländskt kulturarv 2. Kulturmiljöer utvecklas hållbart 3. Levande dialog mellan aktörer Om kulturmiljöarbetet ska ge mätbara resultat och långsiktiga effekter behöver länets aktörer vara samspelta. Med utgångspunkt från de målbilder och prioriteringar som lyfts fram i strategin kan varje aktör ta fram egna insatsområden. 4

49 Målbild 1: Breddad syn på småländskt kulturarv Många har en bild av kulturarv landskap, platser, natur, historia, traditioner, mat, byggnader, berättelser, språk, konst och litteratur som något som tillhör vissa grupper eller vissa bygder. Bondhustrun, tyngd av fattigdom och hårt arbete, som packat sin amerikakoffert och lämnat hemlandet för ett nytt liv på andra sidan Atlanten, är en bild av det småländska. En annan är idyllen, som kanske är sinnebilden av Småland; en slingrande grusväg och ett rött litet torp med vita knutar, omgivet av skog och stenrösen. Men bilden av det småländska är långt mer mångfacetterat än så. Astrid Lindgrens och Vilhelm Mobergs bildspråk speglar bara några berättelser av många. Kulturmiljöer är inte heller samma sak för alla människor. Det finns inte en sann eller en rätt kulturmiljö eller berättelse, utan det handlar snarare om förmågan att se och uppmärksamma olika platser och berättelser. Världen är idag global och föränderlig. Människor rör sig inom och mellan länder. Den digitala utvecklingen ger dessutom möjlighet till nya upplevelser, ny kunskap och vidgade perspektiv. Olika kulturyttringar möts både i fysiska och digitala miljöer. Dagens kulturmiljöarbete har sina rötter i sent 1800-tal. Med industrialiseringen kom reaktioner på att bondesamhället höll på att försvinna. Kulturmiljöarbetet har sedan dess präglats av att bevara och vårda platser och berättelser med koppling till det gamla bondesamhället. Men urvalet avspeglar sällan 1900-talets miljöer och vår samtid. Kulturarv är inte statiskt utan förändras över tid. Därför finns ett behov av förnyelse, att uppdatera urvalet och synliggöra fler berättelser. Prioritering för att nå målbilden: synliggöra fler i kulturmiljöarbetet En breddad syn på kulturarv kräver ett kritiskt förhållningssätt och medvetenhet om hur urvalet påverkar de prioriteringar och val vi gör för att bevara, använda och utveckla kulturmiljöer. Genom att synliggöra samhällets bredd, komplexitet och mångfald ska delaktighet och ett inkluderande perspektiv utmärka det fortsatta kulturmiljöarbetet. Ökad delaktighet ökar också engagemanget och viljan att ta ansvar för kulturmiljöer. Länsstyrelsens insats för breddad syn på kulturarvet: Ta fram en handlingsplan för att synliggöra fler berättelser och platser i kulturmiljöarbetet. 5

50 Målbild 2: Kulturmiljöer utvecklas hållbart Kulturarv och kulturmiljöer spelar en viktig roll för förståelsen av sammanhangen i vårt samhälle. I mötet mellan människor kan kulturarv och kulturmiljöer användas som gemensam grund för att ta tillvara olika erfarenheter oberoende av livsvillkor och förutsättningar. Historisk kunskap ger perspektiv på samtidens värderingar och problem. Det bidrar till en hållbar samhällsutveckling, där både sociala, ekologiska och ekonomiska värden tillvaratas. Bra berättelser och fängslande människoöden intresserar och engagerar. När de är knutna till historiska platser och händelser blir fornlämningar, byggnader och landskap mer begripliga och intressanta. Levande historieberättande med lokal förankring kan skapa förutsättningar för en utvecklad kulturturism. Genom medvetna satsningar kan kulturarvet användas som en drivkraft för bygdens tillväxt, sysselsättning och marknadsföring. Besöksnäringen kan på detta sätt bidra till att kulturmiljöer hålls levande och utvecklas. Kultur- och naturmiljöer har fått ökad betydelse i vardagens landskap. De berikar, ger variation och innehåll till den plats man bor på. Ett rikt kulturutbud, tillsammans med en variation av vackra och intressanta miljöer, ger attraktivitet. Detta har betydelse både när människor väljer bostadsort och för näringslivets utveckling. Idag flyttar allt fler till tätorter. Det ger ett högt exploateringstryck i vissa områden, samtidigt som landsbygden avfolkas. Med en hållbar samhällsutveckling kan kulturmiljöer tillvaratas. Kunskapsunderlag som lyfter fram kulturhistoriska värden tidigt i planeringsprocessen ger förutsättningar för att skapa hållbara lösningar. Prioriteringar för att nå målbilden: fortsatt kunskapsuppbyggnad Kunskapsuppbyggnaden ska utgå från en analys av kunskapsbehoven. Anpassade kunskapsunderlag för olika målgrupper behövs för olika samhällsfunktioner, till exempel inom samhällsplanering, miljö- och naturvård, landsbygdsutveckling, skolverksamhet, integration och inom besöksmålsutvecklingen. Med rätt kunskap om kulturmiljöns möjligheter kan olika aktörer bedriva varaktiga och hållbara verksamheter, som långsiktigt kan bidra till att utveckla länet. tillgängliggöra kulturmiljöer för alla Det är nödvändigt att med olika åtgärder tillgängliggöra och anpassa kulturmiljöer för alla. Det kan handla om att avhjälpa fysiska hinder, uppföra ramper eller underhålla och bredda stigar och leder. Men tillgänglighet innebär även att använda en form och ett språk som mottagaren kan förstå, till exempel att ta fram information på lättläst svenska och minoritetsspråk. Att utveckla digital information och levandegöra kulturmiljöer genom muntliga berättelser och upplevelser är andra sätt. Länsstyrelsens insatser för hållbar utveckling av kulturmiljöer: Ta fram en handlingsplan för framtagande av kunskapsunderlag. Ta fram tillgänglighetsplaner för statligt skyddade anläggningar i samråd med Länsstyrelsens tillgänglighetsforum. 6

51 Ta fram anpassad information till olika målgrupper. 7

52 Målbild 3: Levande dialog mellan aktörer Utvecklingen av samhället sker på många plan, med många olika parter inblandade. De offentliga aktörerna stöttar och uppmuntrar lokala initiativ, medan föreningar och enskilda utövar det faktiska kulturmiljöarbetet i vardagen. Många olika projekt och insatser genomförs av föreningslivet, privatpersoner, företag och kommuner. Lokalt engagemang och drivkraft är nödvändigt. Utan det lokala engagemanget kan kulturmiljöer varken utvecklas eller bevaras. För att Länsstyrelsen ska kunna möta det lokala engagemanget och arbeta för de nationella målen behövs en helhetssyn på samhällsutvecklingen och landskapets värden. Om alla insatser ska få full effekt behöver dialogen mellan både enskilda aktörer och olika sektorer i samhället utvecklas. Genom kommunikation och delaktighet kan vi lära oss av varandra och dra nytta av varandras erfarenheter. Prioriteringar för att nå målbilden: använda gemensamma arenor Möten över gränser är en förutsättning för att skapa samsyn, förståelse och en plattform för vidare diskussion. Länets aktörer möts redan i många olika sammanhang. Genom att använda och utveckla etablerade mötesarenor kan aktörer föra dialog effektivt. Med dialog och tvärsektoriella möten kan aktörer också dra nytta av varandras kompetens och få bättre förutsättningar att samspela med de resurser som finns tillgängliga. samhandla Ansvaret för att utveckla kulturmiljöer hållbart förutsätter ett samspel mellan privata, offentliga och ideella aktörer. Samhandling är ett medel för att nå målen, och förutsätter gemensamma målbilder och en ömsesidig nytta. För att gå från ord till handling och faktiskt nå resultat behöver alla parter ha ett helhetsperspektiv, samtidigt som varje aktör tar ansvar för att genomföra sina åtaganden. Länsstyrelsens insatser för levande dialog mellan aktörer: Kartlägga befintliga regionala arenor för dialog och samverkan. Använda strategiska samtal som verktyg för dialog och samverkan. Bjuda in till samtal i otraditionella möten över gränser, där olika målgrupper möts. 8

53 Uppföljning Länets aktörer måste ta ett gemensamt ansvar för arbetet mot målbilderna. Först när privata, ideella och offentliga aktörer långsiktigt strävar åt samma håll kommer de verkliga effekterna av kulturmiljöarbetet att bli synliga. Kulturmiljöstrategin ska styra inriktningen på länets kulturmiljöarbete under den kommande femårsperioden. De verksamma inom länet har ett ansvar att se hur strategin kan användas inom respektive organisation. Det är viktigt att kulturmiljöarbetets resultat och effekter går att följa upp. Därför behöver varje organisation fastställa de insatser som de åtar sig att genomföra i egna styrande dokument och planer. Varje verksamhet behöver årligen följa upp sina insatser. Ett av Länsstyrelsens uppdrag är att se till att de nationella kulturmiljömålen genomsyrar länets kulturmiljöarbete. En viktig del i den årlig avstämning av kulturmiljöarbetet sker till regeringen, som i sin tur återkopplar på resultatet. I slutet av femårsperioden bjuder Länsstyrelsen in till en gemensam uppföljning. Resultaten från uppföljningen kommer bli centrala inspel till framtida revidering av kulturmiljöstrategin. 9

54 Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 16 oktober :59 Till: Kommunstyrelsen Ämne: VB: Remiss - Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Bifogade filer: Följebrev Kulturmiljöstrategi docx; Bilaga 1 remissupplaga Kulturmiljöstrategi docx Hej. Nedanstående fråga har inkommit till info@vaxjo.se. Återkoppla gärna avsändaren snarast möjligt. Tack på förhand! Med vänlig hälsning, Marcus Åberg Kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: info@vaxjo.se Från: Ameziane Jenny [mailto:jenny.ameziane@lansstyrelsen.se] Skickat: den 13 oktober :54 Till: klk@alvesta.se; Info Lessebo kommun; info@ljungby.se; ks@markaryd.se; TK mail Kommun; ledningskontoret@uppvidinge.se; Växjö kommuns kontaktcenter; info@almhult.se; info@kulturparkensmaland.se; region@kronoberg.se; info@lnu.se; skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se; trafikverket@trafikverket.se; registrator@raa.se; sfv@sfv.se; info@destinationsmaland.se; Kjell Gustavsson Hembygdsförbundet; vaxjostift@svenskakyrkan.se; G-DL-Plan; Musial-Lilja Kasia; Persson Thomas; Carlsson Stefan; Karlsson Carin; G-DL-Kultur; jan.karlsson@handikappkunskap.se; Skiöld Anna- Karin; Riddersporre Mats; Romberg Thomas; Eriksson Jan; Sörensen Mattias; Eriksson Birgitta; Vassi Heidi Kopia: patrik.karlsson@alvesta.se; simon.herlitz@alvesta.se; Caroline Ahrgren; david.fritzon@ljungby.se; lennart.dahlberg@ljungby.se; johan.hakansson@ljungby.se; maria.s.lundin@markaryd.se; Palmér Eva; Andersson Anette; Görtz Kenneth; annika.persson@uppvidinge.se; Månsson Erica; Johansson Eva; Wibroe Lena; Åkerberg Helena; Wibroe Henrik; helen.karlsson@almhult.se; lennart.johansson@kulturparkensmaland.se; jessica.linde@kronoberg.se; cornelius.holtorf@lnu.se; Hasse Bengtsson Skogsstyrelsen; Göran Svantesson Travikverket; knut.weibull@raa.se; marlene.bergstrom@sfv.se; Lena Stävmo AB Destination Småland; karl@kjkrantz.se; maria.brynielsson@svenskakyrkan.se; Henriksson Gunnel; Björnberg Eleonore; Grimsbo Lennart; Månsson Martin; Stråkendal Petra; johan.bergkvist@trafikverket.se; per-anders.johansson@sfv.se Ämne: Remiss - Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Hej!

55 Remiss angående Förnyat kulturmiljöarbete Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Länsstyrelsen översänder remissupplagan av länets kulturmiljöstrategi. Strategin innehåller målbilder och prioriteringar för länets kulturmiljöarbete. I strategin redovisar Länsstyrelsen även ett antal insatser som Länsstyrelsen kommer att genomföra för att nå målbilderna. Insatserna ska även kunna inspirera andra aktörer i länet. Ni får möjlighet att lämna in synpunkter på strategin. Vi ber er inlämna synpunkter på: remissupplagans innehåll och inriktning vilka insatser din organisation planerar att genomföra för att nå målbilderna i strategin Synpunkterna ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast den 9 november Med vänlig hälsning Jenny Ameziane Projektledare Telefon: Mobil: Länsstyrelsen i Kronobergs län / County Administrative Board of Kronoberg SE VÄXJÖ / Telefon: Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö

56 REMISS 1 (2) Datum Ärendenummer REMISS ANGÅENDE FÖRNYAT KULTURMILJÖARBETE KULTURMILJÖSTRATEGI FÖR KRONOBERGS LÄN Länsstyrelsen översänder remissupplagan av länets reviderade kulturmiljöstrategi. Strategin innehåller målbilder och prioriteringar för länets kulturmiljöarbete. I strategin redovisar Länsstyrelsen även ett antal insatser som Länsstyrelsen kommer att genomföra för att nå målbilderna. Insatserna ska även kunna inspirera andra aktörer i länet. Ni får möjlighet att lämna in synpunkter på strategin. Vi ber er lämna synpunkter på: remissupplagans innehåll och inriktning vilka insatser din organisation planerar att genomföra för att nå målbilderna i strategin Synpunkterna ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast den 9 november BAKGRUND Kulturmiljöstrategin anger inriktningen för länets kulturmiljöarbete. Sedan Historia framöver, Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län togs fram har regeringen beslutat om nya nationella mål för kulturmiljöarbetet. De nya målen är styrande för det statliga kulturmiljöarbetet och ska även vara stödjande för andra aktörer. Länsstyrelsen har i 2015 års regleringsbrev fått i uppdrag att redovisa hur Länsstyrelsen arbetar och planerar att arbeta för att uppfylla de nya nationella målen. Revideringen av strategin är ett resultat av regeringsuppdraget. Tidigt i strategiarbetet bjöd Länsstyrelsen och Region Kronoberg in representanter för offentliga, ideella och privata organisationer till ett strategiskt samtal. Syftet var att ta fram gemensamma målbilder och prioriteringar för det fortsatta kulturmiljöarbetet. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webbplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Heidi Vassi

57 REMISS Datum Ärendenummer (2) Strategitexten har utarbetats efter analys av de synpunkter som framkom vid det strategiska samtalet. Länsstyrelsen kommer att bearbeta synpunkter som lämnas in på denna remissupplaga. Därefter är Länsstyrelsens ambition att fastställa den reviderade kulturmiljöstrategin senast den 31 december Jenny Ameziane Projektledare Bilaga Förnyat kulturmiljöarbete. Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län Sändlista Alvesta kommun Destination Småland Statens fastighetsverk Kronobergs läns hembygdsförbund Kulturparken Småland AB Lessebo kommun Linnéuniversitetet Ljungby kommun Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län, Hållbar samhällsplanering Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kulturmiljö Länsstyrelsen i Kronobergs län, Landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Kronobergs län, Miljövårdsenheten Länsstyrelsen i Kronobergs län, Samhällsutvecklingsenheten Länsstyrelsen i Kronobergs län, Social hållbarhet Länsstyrelsen i Kronobergs län, Tillgänglighetsforum Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Östergötlands län Markaryds kommun Region Kronoberg Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Tingsryds kommun Trafikverket Uppvidinge kommun Växjö kommun Växjö stift Älmhults kommun

58 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Remiss över revidering av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet föreslås besluta lämna yttrande över Region Jönköpings läns regionala trafikförsörjningsprogram i enlighet med ärendebeskrivningen. 2. Beslutet anmäls till kommunstyrelsen. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Region Jönköpings län har till Växjö kommun översänt rubricerat trafikförsörjningsprogram för remiss och önskar svar senast den 23 december Ärendet Kommunchefen har i en skrivelse den 18 november 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till yttrande över remissen enligt nedan. Yttrande Växjö kommun ser positivt på föreliggande trafikförsörjningsprogram. Vi menar att det är mycket bra att förstärka kollektivtrafiken för att utöka och förstärka arbetsmarknadsregionerna, vilket ger näringslivet ökade möjligheter till rekrytering av kompetent arbetskraft. Invånarna kan därmed ges ökade möjligheter att arbeta inom ett större geografiskt område. I detta sammanhang delar vi helt och fullt uppfattningen om att prissystemet måste vara utformat för att förenkla resandet över länsgräns. Vi ser även positivt på satsningarna och ambitionerna för att planera trafiken kommun och regionöverskridande. Med skrivningar som region- och/eller högskolecentra i angränsande regioner skall ha samma dignitet som motsvarande trafik inom regionen ser vi direkta kopplingar för utökat samarbete våra två regioner och Högskolor/Universitet emellan. När det gäller avsnittet Infrastruktur stödjer vi till fullo satsningarna och ambitionerna om att rusta upp järnvägen mellan Jönköping-Värnamo. Detta skulle leda till de ovan beskrivna målen om att koppla ihop arbetsmarknadsregioner och Högskola/Universitet mellan våra två regioner. Vi delar även uppfattningen att detta skyndsamt borde genomföras. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (2)

59 ÄRENDE Dnr KS Avslutningsvis konstaterar vi att dokumentet förhåller sig till de framtida höghastighetsbanorna, vilket är bra. Det är oerhört viktigt att redan idag förhålla sig till de framtida höghastighetsbanorna genom att planera för de anslutande och matande järnvägsbanorna. Även vi ser positivt på de framtida höghastighetsbanorna och en snabbare koppling mellan Växjö och Jönköping i syfte att utveckla och utöka våra två regioner. 2 (2)

60 ÄRENDE Dnr KS Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef Tel Kommunstyrelsen Remiss över revidering av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta lämna yttrande över Region Jönköpings läns regionala trafikförsörjningsprogram i enlighet med ärendebeskrivningen. Bakgrund Region Jönköpings län har till Växjö kommun översänt rubricerat trafikförsörjningsprogram för remiss och önskar svar senast den 23 december Ärendet Växjö kommun ser positivt på föreliggande trafikförsörjningsprogram. Vi menar att det är mycket bra att förstärka kollektivtrafiken för att utöka och förstärka arbetsmarknadsregionerna, vilket ger näringslivet ökade möjligheter till rekrytering av kompetent arbetskraft. Invånarna kan därmed ges ökade möjligheter att arbeta inom ett större geografiskt område. I detta sammanhang delar vi helt och fullt uppfattningen om att prissystemet måste vara utformat för att förenkla resandet över länsgräns. Vi ser även positivt på satsningarna och ambitionerna för att planera trafiken kommun och regionöverskridande. Med skrivningar som region- och/eller högskolecentra i angränsande regioner skall ha samma dignitet som motsvarande trafik inom regionen ser vi direkta kopplingar för utökat samarbete våra två regioner och Högskolor/Universitet emellan. När det gäller avsnittet Infrastruktur stödjer vi till fullo satsningarna och ambitionerna om att rusta upp järnvägen mellan Jönköping-Värnamo. Detta skulle leda till de ovan beskrivna målen om att koppla ihop arbetsmarknadsregioner och Högskola/Universitet mellan våra två regioner. Vi delar även uppfattningen att detta skyndsamt borde genomföras. Avslutningsvis konstaterar vi att dokumentet förhåller sig till de framtida höghastighetsbanorna, vilket är bra. Det är oerhört viktigt att redan idag förhålla sig till de framtida höghastighetsbanorna genom att planera för de anslutande och matande järnvägsbanorna. Även vi ser positivt på de framtida höghastighetsbanorna och en snabbare koppling mellan Växjö och Jönköping i syfte att utveckla och utöka våra två regioner. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post per-olof.lofberg@vaxjo.se 1 (2)

61 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För åtgärd Jönköpings Länstrafik, RTP-svar, Box 372, Jönköping Monika Skagne Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef 2 (2)

62 Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 2 november :40 Till: Kommunstyrelsen Ämne: VB: RTP-remiss 2015 Bifogade filer: Missiv RTP pdf; RTP-remiss 2015 utskick pdf Från: Henriksson Karin [mailto:karin.henriksson@jlt.se] Skickat: den 30 oktober :54 Till: folkhalsaochsjukvard@rjl.se; mattias.ingeson@rjl.se; eva.eliasson@gislaved.se; eva.b.nilsson@rjl.se; Bohman Hjelmstedt Lena (lena.bohman.hjelmstedt@rjl.se); lena.sandqvist@rjl.se; ulrika.geeraedts@rjl.se; peter.feurst@nydala.com; Gof Stina; Granberg Stina; Gustafsson Peter; Haag Sjöberg Karolina; Hellqvist Maria; Hesse Emil; Hultberg Paul; Larsson Per; Larsson Stefan; Lundgren Joel; Lundgren Peter; Nilsdotter- Isaksson Kristin; Nyqvist Fredrik; Rosén Anders; Stenberg Christina; Wahlund Frida; Willhammar Arne TTA; Wirestam Michael; Zetterholm Henrik; Åkerblad Torbjörn; Öster Lars; kommunen@varnamo.se; info@jonkoping.se; kommun@vetlanda.se; kommun@gnosjo.se; kommunen@gislaved.se; kommunstyrelsen@vaggeryd.se; tranaskommun@tranas.se; kommun@mullsjo.se; medborgarkontoret@nassjo.se; info@aneby.se; kommun@eksjo.se; info@habokommun.se; kommun@savsjo.se; info@hso.jonkopingslan.se; kommun@tranemo.se; kommunen@hylte.se; info@ljungby.se; ledningskontoret@uppvidinge.se; kommunen@hultsfred.se; ydre.kommun@ydre.se; kommun@boxholm.se; kommun@odeshog.se; boras.stad@boras.se; kommun@ulricehamn.se; klk@alvesta.se; Växjö kommuns kontaktcenter; vasttrafik@vasttrafik.se; kollektivtrafik@vgregion.se; webben@hlt.se; regionen@regionhalland.se; region@skane.se; region@kronoberg.se; tim.lux@lanstrafikenkron.se; per.alind@ltkalmar.se; info@ostgotatrafiken.se; info@blekingetrafiken.se; info@hso.jonkopingslan.se; Aneby Buss Anders Gustafsson; Arriva Östgötapendeln AB; Bottnaryds Trafik Ewa Kruse; info@bussivast.se; Carlsteins Fredrik Björling; Hjalmarssons Buss Morgan; Hjälmåkra Buss; Ivar Svensson Trafik AB; 'peter.sandberg@karlssonbuss.se'; Keolis Sverige AB; Kimmehed; Kjellgrens Buss Håkan Rudberg; Lingmerths Buss Nässjö; Lysekils Buss Johan Robertsson; Nettbuss Gränna Peter Sandqvist; Nilsbuss Vimmerby; Ombergsbuss Jörgen Nordal; Omnibuslinjen Habo-Hjo; Samuelssons Buss; Sj Götalandståg AB Ewa Törnwall; info@carlssonstrafik.se; Söne Trafik Sten Svensson; Söne Trafik Roger Johansson; anders.ekman@transdev.se; Aneby Buss Anders Gustafsson; Bodafors Buss; Kimmehed; Taxi Nässjö; info@rydaholmsbuss.se; sandhemsbusstrafik@telia.com; Taxi-Boo Motorcentralen; tomas.andersson@got.taxikurir.se; soren.lyck@telia.com; kundsupport@swebus.se; info@svenskabuss.se; kansli@spf-f.se; info@jonkopings-lan.pro.se; jonkoping@lansstyrelsen.se; registrator@arbetsformedlingen.se Kopia: Andersson Erik; Sjöberg Carl-Johan; Mårtensson Anne; Andersson Ruth; Malm Anna- Karin; Leppänen Christine; Rune Backlund Ämne: RTP-remiss 2015 Bifogat översändes en remissversion av ett reviderat Regionalt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län. Vi önskar era synpunkter senast den 23 december För mer information, ta kontakt med Erik Andersson, tfn eller erik.andersson@jlt.se.

63 Med vänlig hälsning Karin Henriksson Chefssekreterare Tel E-post: Jönköpings Länstrafik Box 372, Jönköping Tel (vxl) Jönköpings Länstrafik - en del av Region Jönköpings län

64

65

66 DNR LJ 2012/1077 Jönköpings Länstrafik Carl-Johan Sjöberg Erik Andersson. Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län Sammanfattning Enligt riksdagens beslut i juni 2010 om lag (2010:1065) om kollektivtrafik som började gälla den 1 januari 2012 ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län som ansvarar för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet (ofta förkortat RTP) ska beskriva mål och inriktning för all regional kollektivtrafik, det vill säga kollektivtrafik inom länet samt den kollektivtrafik över länsgräns som till störst del består av vardagsresande. Detta eftersom dagens regioner inte alltid slutar vid länsgränsen utan kan bestå av större arbetsmarknadsregioner där människor dagligen pendlar över länsgränser. RTP för Jönköpings län består sammanfattningsvis av följande avsnitt: 1. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län De strukturella förändringarna efter dåvarande Jönköpings läns landstings övertagande av finansieringen av kollektivtrafiken beskrivs. Avsnittet redovisar även vilket innehåll programmet förväntas ha enligt lagens utformning. Kollektivtrafikmyndighetens uppgifter redovisas liksom arbetet med förankringen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Avsnittet pekar på programmets långsiktiga karaktär med mål uppsatta till år Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping

67 Vision och värdegrund Region Jönköpings läns vision För ett bra liv i en attraktiv region redovisas liksom verksamhetsidén för länets kollektivtrafik Det naturliga resvalet. Även Jönköpings Länstrafiks kärnvärde Omtanke samt inriktningen att ge länets invånare prisvärda enkla samt säkra resor behandlas i avsnittet. De delar som behandlar kollektivtrafik i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) redovisas. 3. Kollektivtrafikens uppdrag I detta avsnitt presenteras syftet med kollektivtrafiken och hur ett funktionellt trafikutbud och resande kan se ut. Vikten av gränslös regionöverskridande trafik framhålls liksom strävan att tillgodose resbehov i så kallade funktionella områden. Förstorade arbetsmarknadsregioner ger regional tillväxt vilket understryker vikten av utbyggd kollektivtrafik samt strävan efter restidförkortningar i systemen. En belysning av kollektivtrafikmyndighetens arbete med allmän trafikplikt ger en översiktlig beskrivning av processen kring begreppet allmän trafikplikt. Den kommersiellt drivna kollektivtrafikens förutsättningar beskrivs samt de förväntningar som finns på densamma. Kollektivtrafikens påverkan på miljön och ett långsiktigt hållbart samhälle behandlas. Även jämställdhet och FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt barnkonventionen behandlas. 4. Mål 2025 Fem centrala målsättningar som ska vara uppnådda till 2025 slås fast: Resandemål, att 60 procent fler resor utförs med kollektivtrafiken, totalt 25 miljoner resor Kundnöjdhet, att 65 procent (av alla tillfrågade länsinvånare) ska vara nöjda eller mycket nöjda med den allmänna kollektivtrafiken. Av resenärer i den allmänna kollektivtrafiken ska motsvarande siffra vara 80 procent medan den av Serviceresor utförda trafiken ska nå upp i 85 procent nöjda eller mycket nöjda resenärer. Tillgänglighet/användbarhet, att fler med olika funktionsnedsättningar ska kunna resa med den allmänna kollektivtrafiken. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 2

68 Miljö/hållbart samhälle, att all trafik inom den allmänna kollektivtrafiken körs med förnyelsebara drivmedel samt att energiförbrukningen per körd personkilometer minskat med minst 25 procent. Skattesubventionsgrad, att den allmänna kollektivtrafiken ska över tid ha en skattesubventionsgrad på ca 50 procent. 5. Strategier För att nå de mål som beskrivs i programmet krävs en rad strategier: Regional tillväxt, kollektivtrafiken utgör ett viktigt instrument för utökade arbetsmarknadsregioner samt är ett viktigt verktyg för att transportsystemens miljömässiga hållbarhet utvecklas. Samhällsplanering, Jönköpings län har trots en hög andel landsbygdsbefolkning en förhållandevis samlad struktur vilket möjliggör frekvent kollektivtrafik i ett antal stråk som innebär bra utbud av resmöjligheter för flertalet invånare. En samlad och medveten bebyggelseplanering med rimliga avstånd till dessa stråk är en förutsättning för en attraktiv kollektivtrafik. Infrastruktur och roller, flera aktörer är inblandade i kollektivtrafikens infrastruktur. Länets kommuner, Region Jönköpings län samt Trafikverket har olika roller och i programmet beskrivs de förväntningar som finns på de olika aktörernas agerande. Principer för trafikeringsupplägg samt nivåindelning, målsättningen att utveckla de trafikstarka stråken ligger fast med inriktningen att göra trafikutbudet bäst för flest. Sambandet mellan restid och pendlingsbenägenhet är klarlagt vilket i sin tur ger en strävan att snabba upp trafiken där så är möjligt. Programmet beskriver fyra olika nivåer på trafikutbud där en målsättning på turutbud beskrivs för varje nivå. Från högsta nivå 1 som betecknas storregionala stråk via nivå 2 regionala stråk och nivå 3 stadstrafik till nivå 4 närtrafik. Även verksamheten Serviceresor som utöver närtrafiken omfattar sjukresor och färdtjänst beskrivs i detta avsnitt. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 3

69 Framgångsfaktorer Trafikerbjudandet, hög turtäthet samt attraktiva restider kombinerat med ett trafikutbud utformat med omtanke om resenärernas olika behov kan sägas vara grundläggande för en framgång till ökat resande. Enkelhet och trygghet i resan kombinerat med pålitlighet och prisvärdhet är ytterligare framgångsfaktorer i sammanhanget. Tillgänglighet både i form av bra utbud samt ett trafiksystem utformat för resenärsgrupper med speciella behov är också en strategi för ökat resande i den allmänna kollektivtrafiken. Infrastruktur, investeringar som elektrifiering av järnväg, utbyggnad av bytespunkter och pendlingsparkeringar är exempel på åtgärder som tas upp i programmet. Miljö, ambitiösa mål vad gäller förnyelsebara drivmedel samt energibesparande teknik ger kollektivtrafiken förutsättningar att vara ett attraktivt alternativ för framtidens resenärer. Ny teknik med fokus på resenärens behov, det gränslösa resandet ska vara i fokus när det gäller kommande utveckling av tekniska lösningar. Enkelhet i biljetthantering och trafikinformation ska vara en ledstjärna i arbetet. 7. Ansvarsfördelning I avsnittet redovisas önskad ansvarsfördelning mellan olika parter för att förverkliga de målsättningar programmet fastställt. Utöver Region Jönköpings län berörs framförallt länets kommuner samt Trafikverket. 8. Ekonomi En grov uppskattning av den redovisade trafikutvecklingens ekonomiska konsekvenser skattas till en årlig driftskostnadsökning på 600 mkr år Utöver detta tillkommer inflationsuppräkning och kostnader för de investeringar av bland annat infrastruktur och i vissa fall fordon som ska möjliggöra den utökade trafiken. Med en långsiktig målsättning om en subventioneringsgrad på ca 50 procent innebär detta ett ökat finansieringsbehov om ca 300 mkr i årliga driftsbudgetmedel vilket motsvarar en genomsnittlig utökning med ca 25 mkr per år. Fyra alternativa finansieringsvägar redovisas. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 4

70 Uppföljning och utvärdering Avsnittet redovisar arbetet med handlingsplaner och uppföljningsarbete med kortare tidsperspektiv inom programperioden Genomgripande utvärdering och förnyelse av det regionala trafikförsörjningsprogrammet föreslås ske 2020 och Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län Den 1 januari 2012 trädde lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) i kraft. Enligt denna lag ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Från den 1 januari 2012 blev Landstinget i Jönköpings län ansvarig för verksamheten kring kollektivtrafiken och blev därmed länets regionala kollektivtrafikmyndighet, nedan förkortat till RKM. I samband med regionbildningen 1 januari 2015, är Region Jönköpings län regional kollektivtrafikmyndighet. RKM har under 2013 och 2014 tagit över ansvaret för färdtjänst och sjukresor i linje med de kompletteringar i lagen som gjorts bland annat vad gäller kommunernas möjligheter att överlåta färdtjänstverksamhet till RKM (SFS 2010:1068) samt överlåtande till RKM av verksamhet rörande ersättning vid sjukresor (SFS 2012:937). RKM ska bland annat fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet ska vid behov revideras, sannolikt en gång per mandatperiod. Enligt lagen ska det regionala trafikförsörjningsprogrammet innehålla en redovisning av: Behovet av kollektivtrafik i regionen samt mål för kollektivtrafikförsörjningen, alla former av regional kollektivtrafik i regionen, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som RKM avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt, åtgärder för att skydda miljön, tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning, Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 5

71 de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer, samt omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM. Lagen definierar regional kollektivtrafik som trafik vilken utförs inom ett län eller region, eller om den sträcker sig över flera län eller regioner huvudsakligen tillgodoser resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande. RKM ansvarar för den av samhället upphandlade och finansierade regionala kollektivtrafik för vilken allmän trafikplikt ska beslutas. Samtidigt öppnar lagen möjligheter för kommersiellt driven kollektivtrafik. En väl fungerande kollektivtrafik ska tillgodose invånarnas behov av transporter. Trafiken kan vara regional eller interregional. Den regionala trafiken omfattar relativt korta resor som till och från arbete, skola, offentlig och privat service, kultur och fritidsändamål. Merparten av dessa resor görs inom orter eller mellan närliggande orter. Den interregionala kollektivtrafiken utgörs av längre resor t.ex. resor som görs i tjänsten och på fritiden och ska främst genomföras på kommersiella grunder. Programmet omfattar Jönköpings län liksom kommuncentra och högskoleorter i angränsande län eller regioner. Arbetet med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet har under 2015 bedrivits i samråd med angränsande regioner samt regionens kommuner. Informationsinsatser och i vissa fall samråd har genomförts riktade till branschföreträdare, statliga myndigheter liksom till företrädare för länets handikapporganisationer. Information med inbjudan att delta i öppna möten har skickats till trafikföretag i länet, näringslivs- och fackliga organisationer m.fl. Allmänhet, resenärer och föreningsliv har inbjudits att delta via Länstrafikens hemsida samt öppna möten. Under hösten 2015 genomfördes också en remissbehandling av underlagsmaterialet till ett reviderat trafikförsörjningsprogram. I samband med detta genomfördes bland annat informations- och samrådsmöten på tre platser i regionen med hänsyn taget till geografisk lämplighet. Sammanlagt medverkade detta till XX inkomna remissvar vilka påverkat revideringen av programmet. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 6

72 Det regionala trafikförsörjningsprogrammet tar sikte på att redovisa mål för regionens kollektivtrafik fram till år Programmet har en tydligt strategisk inriktning med fokus på ett antal övergripande mål. Inför varje år arbetas en handlingsplan fram och de uppsatta målen följs löpande upp i anslutning till regionens budget- och bokslutsarbete. Genomgripande revideringar av trafikförsörjningsprogrammet föreslås ske 2020 och 2025, vilket motsvarar en gång per mandatperiod. I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) vägledning till utformande av regionala trafikförsörjningsprogram (publicerad i maj 2015) beskrivs ett antal viktiga frågor som är lämpliga att behandla i ett trafikförsörjningsprogram. En strävan i arbetet med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet har varit att Region Jönköpings län ska kunna presentera en diskussion kring så många av dessa frågor som möjligt i det reviderade programmet. En nulägesbeskrivning av länets nyckeldata rörande kollektivtrafiken återfinns i bilaga 1 och 2. Dessa bilagor kommer att finnas i uppdaterade versioner i det fastställda programmet. Tillsvidare hänvisas till bilagorna i nu gällande program som finns att hämta på JLT:s hemsida: /regionalttrafikforsorjningsprogram2012webb.pdf Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 7

73 Vision och värdegrund Kollektivtrafiken i Jönköpings län styrs och påverkas av de visioner som fastställs av Regionen och andra samhällsorgan. Regionen bedriver sin verksamhet utifrån visionen: För ett bra liv i en attraktiv region Ett bra liv förutsätter bl.a. goda möjligheter att resa i det dagliga livet. Det innebär att arbetsplatser, skolor, köpcentra, offentlig service som t ex sjukvård och kulturinrättningar ska nås. En attraktiv region fordrar bl.a. en hög tillgänglighet till dessa funktioner. En väl fungerande kollektivtrafik har en avgörande betydelse för att möjliggöra en sådan situation för såväl enskilda människor som näringsliv. Det ska vara lätt att resa till och från olika resmål inom och utanför regionens gränser. Med utgångspunkt från sitt uppdrag har en verksamhetsidé formulerats för regionens kollektivtrafik enligt följande: Kollektivtrafiken ska ses som Det naturliga resvalet och bedrivas med omtanke om kunderna samt erbjuda prisvärda, enkla och säkra resor Med det naturliga resvalet menas att det ska vara naturligt att resa med tåg och buss. Inför varje beslut att resa ska den kollektiva resan alltid vara ett klart och tydligt alternativ till andra reseformer. Naturligt också i den skepnaden att kollektivresan sparar på vår miljö. Beslutet om hur man ska resa kommer inte alltid att resultatera i att man väljer buss eller tåg, men det kollektiva resandet ska alltid ha en stark attraktionskraft för den enskilda människan. Omtanke handlar om människan. Omtanke genom att bedriva kollektivtrafik med god kvalitet som tillgodoser människors resebehov. Omtanke om levnadsförutsättningarna nu och i framtiden. Hänsyn till miljön och framtidens levnadsvillkor, om solidariteten med framtida generationer. Priset har betydelse för vilken resform man väljer. Kollektivtrafikresan är som regel alltid ekonomiskt fördelaktig men priset är inte alltid avgörande för att välja en kollektivresa framför en bilresa. Andra faktorer har också stor betydelse. Det ska vara enkelt att resa kollektivt, enkelt att förstå avgifts-, betal- och informationssystem, enkelt att stiga på och av på rätt plats, enkelt att byta mm. Det ska även vara enkelt att planera och genomföra en resa bl.a. genom att kunna välja mellan många turer. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 8

74 På samma sätt är det viktigt att resa tryggt och säkert. Säkerhet från hot, våld och övergrepp eller andra oroselement men också säkerhet i att resan avgår och ankommer vid angivna tider. Resan ska vara trygg och säker genom att fordonet är säkert och framförs på ett säkert sätt. Att resan upplevs trygg är en individuell upplevelse som ställer krav på dess utformning i sin helhet. Kollektivtrafik är ett strategiskt verktyg för att utveckla regionen enligt de visioner och ambitioner som fastlagts. Dåvarande Regionförbundet Jönköpings län fastställde år 2013 den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Jönköpings län. Sju framgångsfaktorer beskrivs för att nå de långsiktiga målen i RUS och där är kommunikationer en av dessa. Citat ur RUS: Väl fungerande och ekologiskt hållbara kommunikationer inom regionen och med angränsande län när en förutsättning för att vidga de lokala arbetsmarknaderna och därmed öka tillgången till attraktiva arbetsplatser för människor och kompetens för företag. Att regionens företag har tillgång till effektiva och miljöanpassade transporter och väl fungerande transport-kedjor är en grundläggande förutsättning för att näringslivet ska kunna växa och utvecklas. Goda kommunikationer med hög tillgänglighet och kontinuerlig kollektivtrafik är också en förutsättning för att skapa en regional arena för olika arrangemang och kulturaktiviteter. Den största framtidsfrågan för länet inom tågtrafiken är förverkligandet av det svenska höghastighetskonceptet med Götalandsbanan och Europabanan. I den statliga utredningen Höghastighetsbanor- ett samhällsbygge för stärkt utvecklingsoch konkurrenskraft (SOU 2009:74) föreslås en utbyggnad av dessa banor med Jönköping som knutpunkt. Förverkligandet av höghastighetsbanor har stor betydelse för hela länets framtida utveckling, både när det gäller restider och olika former av transporter. Goda förbindelser med omvärlden, nationellt och internationellt, är på samma sätt en förutsättning inte minst för utvecklingen av nya dynamiska kunskaps-intensiva näringar. Utmaningen är att göra Region Jönköping mer tillgänglig och snabbare med hållbara transporter och med nätinfrastruktur utan flaskhalsar. Ett nytt system för höghastighetståg med i första hand Götalandsbanan skulle innebära ett radikalt språng i regionens utveckling och tillväxt. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 9

75 De för framtiden planerade höghastighetsbanorna (Europabanan samt Götalandsbanan) kommer i allra högsta grad att påverka den regionala infrastrukturen i Jönköpings län. Trots att full trafikering för dessa system grovt beräknas till ca år 2035 är det viktigt att beslut kring inköp av tåg samt investeringar i banor som idag trafikeras av de regionala tågsystemen noga överväger framtida behov av matning av resenärer till höghastighetsbanorna. Ett scenario med regionala höghastighetståg som trafikerar de kommande höghastighetbanorna ger förutom radikalt förstorade arbetsmarknadsregioner sannolikt en starkt förändrad kostnadsbild för tågtrafiken i regionen. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 10

76 Kollektivtrafikens uppdrag 3.1 Syfte Kollektivtrafiken i Jönköpings län ska erbjuda länets invånare goda kommunikationer till och från orter inom regionen men också till angränsande regioner. Trafikutbudet ska vara långsiktigt stabilt, förutsägbart, tryggt och pålitligt med korta restider och hög turtäthet. En bra kollektivtrafik ska medverka till att: underlätta resande till arbete, studier, offentlig och privat service samt fritid invånarna kan arbeta inom ett större geografisk område med hjälp av bra pendlingsmöjligheter ge näringslivet ett större område för sin rekrytering av arbetskraft, genom att arbetsmarknadsregionerna förstärks och förstoras skapa ett klimatsmart och hållbart samhälle ge människor med funktionsnedsättning god tillgänglighet i samhället med prisvärda reseerbjudanden ge alla i samhället möjlighet att resa I kollektivtrafiklagen definieras begreppet Regional kollektivtrafik som all kollektivtrafik inom regionen och trafik över länsgränserna som huvudsakligen tillgodoser resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande. Regionens kollektivtrafik ska utformas för att motsvara det som riksdagens angivit som funktionellt trafikutbud och funktionellt resande. Med detta menas följande: Funktionellt trafikutbud turutbud; ett utbud av turer som är tillräckligt stort för att attrahera daglig pendling, stoppfrekvens; uppehåll för av- och påstigande sker i kommunhuvudorter eller med ännu tätare intervall, taxe- och bokningsvillkor; normalt krävs inte förhandsbokning, olika typer av periodkort är vanligt förekommande, och fordonstyp; utformningen av fordon liksom service- och ombordkoncept är anpassade för vardagsresande. Funktionellt resande ärende med resan; en majoritet av resorna avser regelbundna resor till arbete, skola, omsorg, inköp, service eller fritidsaktiviteter, reslängden; reslängden överstiger inte 100 km för merparten av resenärerna, Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 11

77 restiden; överstiger inte en timme för merparten av resenärerna, och skillnader mellan hög- och lågtrafik; resandet kännetecknas av tydliga dygnsvariationer och av variationer mellan vardag och helg som speglar ett dagligt vardagsresande, däribland utpräglade skillnader i resandevolym mellan hög- och lågtrafik. 3.2 Gränslös regionöverskridande trafik Regionens kollektivtrafik ska binda samman de befolkningstäta delarna med viktiga målpunkter. Det handlar om att skapa en bra kollektiv pendlingstrafik mellan regionens kommuncentra och övriga städer och större tätorter där pendling till arbete och utbildning är prioriterat. Invånarna i regionen ska ha en bra kollektivtrafik till och från Jönköping som genom att vara regionens centra har en väl differentierad arbetsmarknad och högskola. Landsbygd och mindre orter utanför det linjelagda utbudet ska samtidigt garanteras ett lägsta trafikutbud som möjliggör resor till samhällsservice och i viss utsträckning social verksamhet. På samma sätt som kollektivtrafiken ska sammanbinda kommuncentra och regioncentra inom regionen ska trafiken organiseras så att motsvarande trafikutbud skapas till grannkommuner i angränsande regioner och dess regionoch högskolecentra. Detta förutsätter samverkan och avtal med angränsande regioners kollektivtrafikmyndigheter. Viktiga parametrar i denna samverkan är exempelvis trafikutbudet och samordning av biljett- och betalsystem Funktionella områden I funktionella områden har människor sin tillhörighet, arbete, sociala liv och sin övriga tillhörighet över en geografisk yta som inte stämmer med administrativa regioner. Dessa områden finns i många gränsbygder och styrs av kulturella och praktiska förhållanden. Områdena har olika behov av kollektivtrafik utifrån den lokala strukturen. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 12

78 I dessa områden som kan beröras av flera kollektivtrafikmyndigheters beslut är det extra viktigt att kunna erbjuda tidtabellsinformation som ger en samlad bild av utbudet. Internetbaserade sökmotorer som omfattar flera regioners trafik är ett bra hjälpmedel för att få överblick över trafikutbudet i dessa områden. Även närtrafiken (som behandlas längre fram) är anpassad så att möjlighet finns att åka över regiongräns Arbetsmarknadsregioner och regional tillväxt Hög turtäthet och korta restider ger goda pendlingsmöjligheter och medverkar till att förstora arbetsmarknaden. Den enskilda individen ges bättre förutsättningar att söka arbete inom ett större geografiskt område med en rimlig pendlingstid. Näringslivets möjligheter att rekrytera kompetent personal underlättas. Sammantaget medverkar detta till ökad tillväxt i samhället. En bra utbyggd kollektivtrafik är ett redskap för att bygga det långsiktigt hållbara samhället. Vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping har ett antal studier genomförts för att klarlägga konsekvenserna av förbättrad tillgänglighet inom och mellan kommuner och regioner. Ett modernt transportsystem med kortare restid ger ökad tillväxt i berörda regionala ekonomier men även för landet som helhet. Studier har också visat att frekventa resor som arbetspendling och möten mellan företag har en särskilt stor tidskänslighet vid kontaktavstånd inom intervallet minuter. Förkortas avståndet inom detta intervall ökar antalet resor mycket kraftigare än vid förkortningar bortom gränsen minuter. Dessa tidsavstånd avser själva resan och inkluderar inte anslutnings- och avslutningsresor vid tågresande. (Fritt översatt från JIBS Working Paper Series No Europakorridoren - av Börje Johansson m.fl.). Detta understryker såväl vikten av en utbyggd kollektivtrafik som behovet av att åstadkomma tydliga restidsförkortningar med strävan att angränsande kommuncentra kan nås med mindre än 45 minuters restid. 3.3 Allmän trafikplikt All kollektivtrafik som upphandlas av RKM och delfinansieras med skattemedel ska föregås av beslut om Allmän trafikplikt. Detsamma kan också gälla större förändringar som inte ryms inom gällande avtal. Beslut om Allmän trafikplikt ska kunna härledas ur det Regionala trafikförsörjningsprogrammet med motiveringar om t ex omfattningen av trafiken, miljö- och/eller tillgänglighetskrav eller andra fordonskrav och kan överklagas till förvaltningsdomstol. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 13

79 Beslut om Allmän trafikplikt ska fattas i god tid före upphandling men behöver inte fastställa val av trafikslag, det vill säga buss, bil och/eller spårbunden trafik. Ett sådant beslut bör inte ligga vilande utan trafiken ska komma till stånd snarast möjligt. Om tänkt trafik inte kommer att förverkligas bör beslutet upphävas genom nytt beslut. Annonsering angående avsikt att ingå trafikavtal ska göras ett år före det att förfrågnings-underlag sänds ut. Mellan förhandsannonseringen och den slutliga upphandlingen ska Samråd inför upphandling (SIU) genomföras. SIU ska bl.a. ge svar på frågan om trafikföretagen har intresse av att driva trafiken kommersiellt. Efter SIU rekommenderas att beslut om Allmän trafikplikt fattas, dock senast före tilldelningsbeslut meddelas. Det anses tillräckligt med SIU för information till trafikföretagen och att särskilt möte/info som efterfrågar intresse att driva kommersiell trafik ej fordras. Vid länsgränsöverskridande trafik kan en kollektivtrafikmyndighet besluta om Allmän trafikplikt dock efter att en dokumenterad överenskommelse fattats mellan berörda myndigheter genom protokoll, avtal eller dylikt. Beslut om Allmän trafikplikt ska delges av RKM enligt 16 första stycket och 17 första stycket delgivningslagen (1970:428). RKM:s beslut om allmän trafikplikt får överklagas av den som på kommersiell grund tillhandahåller eller avser att tillhandahålla kollektivtrafiktjänster som berörs av trafikplikten. RKM-beslut i enskilt fall enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid eventuell överklagan till kammarrätt krävs prövningstillstånd. Huvuddelen av de upphandlade trafikavtalen har följande löptider och omfattas av allmän trafikplikt: - Stadstrafiken Jönköping Regionbussar 1) Krösatåg Serviceresor Östgötapendeln Västtåg ) inkluderar stadstrafiken i Nässjö och Värnamo samt Tranås och Vetlanda. Utöver redovisade avtalslängder finns i vissa fall så kallad optionsrätt i avtalen som möjliggör en förlängning av gällande avtal. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 14

80 Kommersiell trafik De allmänna kraven på regionens kollektivtrafik som beskrivs ovan kan garanteras enbart genom den av samhället upphandlade trafiken. Den kommersiellt drivna kollektivtrafiken har att bestämma över sin egen inriktning, omfattning och utformning av trafiken. Intressenter som avser att bedriva kollektivtrafik på kommersiell grund ska anmäla detta till RKM och till Samtrafiken i Sverige AB senast 21 dagar före trafikstart i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2012:2. Samma tidsrymd gäller för anmälan om trafiks upphörande. Det är dock RKM:s önskan att även kommersiellt driven trafik strävar efter motsvarande uthållighet och stabilitet i trafiken, hög anpassning till människors olika behov, miljöanpassning av fordon och val av drivmedel. Vid överläggningar med branschföreträdare och enskilda trafikföretag har det inte framkommit något intresse att starta och köra kollektivtrafik på kommersiella grunder i regionen i större utsträckning än när detta skrivs år Det får RKM att i ett kortare perspektiv, 3 5 år, utgå ifrån att nuvarande omfattning av denna trafik förblir i stort oförändrad. RKM är emellertid positiv till kommersiella initiativ. Det finns exempel på visst biljettsamarbete med den kommersiella trafiken för att förenkla för daglig pendling. En god dialog mellan RKM och branschen är angelägen. RKM avser medverka till att det sker kontinuerligt. RKM ska tillse att initiativ för utbyggd kommersiell kollektivtrafik erhåller tillgänglighet till de kollektivtrafikanläggningar (angörningspunkter) som önskas samt att tekniska informationssystem i möjligaste mån inkluderar denna typ av trafik. 3.5 Miljö/hållbart samhälle Transportsektorn är en viktig aktör i arbetet med att skapa det hållbara samhället. Sektorn svarar för en betydande andel av utsläpp som koldioxid och orsakar också miljöproblem som exempelvis buller och partikelutsläpp. Transportsystemen är också utrymmeskrävande vilket är en utmaning i de växande städerna. Antalet dödade och skadade i trafiken kan också reduceras genom ett ökat resande i kollektivtrafiken som generellt är mycket säker oavsett trafikslag. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 15

81 En väl utbyggd och tillgänglig kollektivtrafik bidrar aktivt till en samhällsutveckling i linje med det globala samhällets ansträngningar för att komma till rätta med ovan nämnda problem. Krav ställs på kollektivtrafikens utformning att genom ett attraktivt turutbud som är energisnålt och samtidigt drivs till stor del med förnybara drivmedel öka andelen resenärer som väljer kollektivtrafiken framför bilen. Valet av fordon ska i så stor utsträckning som möjligt baseras på antalet resande för god energieffektivitet och därmed minskad negativ miljöpåverkan Myndighetens interna miljöarbete Sedan slutet av 2015 är Jönköpings Länstrafik en del i Region Jönköpings läns certifikat i ledningssystem för miljö enligt ISO Syftet med ett miljöledningssystem är att styra mot och dokumentera minskad miljöpåverkan från organisationen. Oavsett vilket miljöledningssystem som används är det ett verktyg för att effektivisera och rationalisera företags och organisationers miljöarbete. ISO bygger på en process som bland annat innehåller planering, genomförande, uppföljning samt åtgärder för kontinuerlig förbättring av en organisations miljöarbete. 3.6 Jämställdhet Människors resande varierar mycket beroende på kön, bostadsort och yrkesval. Särskilt markant är att kvinnor oftare reser kortare sträckor och mer kollektivt än män. Detta riskerar att begränsa arbetsmarknaden för kvinnorna och även deras karriärmöjligheter genom att arbetsmarknaden krymper geografiskt. Att kunna resa bekvämt, ofta och med en låg tidsinsats medverkar till mer jämställda levnadsförhållanden mellan män och kvinnor. Enskilda människors val av yrke och boendeort utökas genom en tillförlitlig kollektivtrafik och medverkar därmed till att utjämna de regionala utvecklingsmöjligheterna. Barn, ungdomar och låginkomsttagare är andra grupper för vilka en bra kollektivtrafik är särskilt viktig. För dessa är prisvärdhet och tillgänglig information speciellt angelägna. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 16

82 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de konventioner som redan finns. Den fokuserar på ickediskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Kollektivtrafiken ska medverka till att utjämna förutsättningarna för människor. För grupper med olika slags funktionsnedsättning är en väl fungerande kollektivtrafik med ett kostnadseffektivt reseerbjudande ofta en förutsättning för att kunna resa till/från arbete och studier liksom för besök hos vänner, samhällsinstitutioner, privat och offentlig service. För det goda samhällets utveckling är en väl fungerande kollektivtrafik av stor betydelse. 3.8 FN:s barnkonvention I FN:s Barnkonvention stadgas barns rättigheter. Av denna framgår bl.a. att - ett barn är varje människa under 18 år, - alla barn har samma rättigheter och värde, ingen får diskrimineras, - varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad, - varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, samt - barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. Regionen har åtagit sig att efterleva Barnkonventionen. Barn och ungdomar är en stor resenärsgrupp som ställer särskilda krav på trafikens tekniska utformning och bemötande. I kollektivtrafiken är det särskilt angeläget att barnet som resenär får särskild uppmärksamhet och att deras intressen tillvaratas. En bra tillgänglighet för barn i kollektivtrafiken kommer även andra resenärer till nytta. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 17

83 Mål 2025 Kollektivtrafiken tillgodoser människors behov av resande men är också ett strategiskt redskap för att åstadkomma och tillvarata andra samhällsnyttor. En väl utbyggd kollektivtrafik medverkar till ökad samhällsnytta som: Större arbetsmarknadsregioner och ökad regional tillväxt Bättre folkhälsa och färre trafikolyckor Bättre miljö bl.a. genom mindre luftföroreningar och buller Mindre slitage av gator och vägar Tryggare tillvaro och resor Effektivare tidsutnyttjande för den enskilda individen Bättre framkomlighet främst i Jönköpings stad Priset ska stimulera till ett ökat kollektivt resande För utveckling av kollektivtrafiken i Jönköpings län sätts följande mål upp till år Resande Mål till 2025: 60 procents resandeökning, exkl. skolkortsresor jämfört med 2011 till sammanlagt 25 miljoner resor. Antalet resor är ett strategiskt mål för kollektivtrafiken. Det avgörs av den attraktivitet och kvalitet som trafiken erbjuder, den tilltro och pålitlighet som resenärerna och allmänheten upplever att verksamheten lever upp till samt trafikens förmåga att medverka till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Kollektivtrafikens centrala branschorganisationer inklusive Sveriges kommuner och landsting, SKL, har enats om målsättningen att fördubbla kollektivtrafikens andel av resandet. Detta jämfört med förhållandena Kollektivtrafikens marknadsandel i Jönköpings län uppgick 2014 till 14,1 procent. Resandet i upphandlad trafik uppgick vid samma tid till ca 18 miljoner resor, varav 2 miljoner utgjorde skolkortsresor. Av dessa var ca 12 miljoner resor med stadstrafiken i Jönköping, ca 4 miljoner resor med regionbussarna och övrig stadstrafik samt ca 2 miljoner tågresor. Inom Serviceresor (färdtjänst, sjukresor, närtrafik m m) genomfördes samtidigt ca resor. Till detta kommer ett okänt antal resor med kommersiell trafik. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 18

84 För att åstadkomma angiven resandeökning kommer en lång rad åtgärder att behöva vidtas. Huvuddelen av ökningen förväntas ske genom följande åtgärder: - Jönköpings kommuns fastställda Handlingsprogram för kollektivtrafiken, främst avseende stadstrafiken förverkligas. I detta anges målsättningen att antalet kollektivtrafikresor/invånare (exkl. resor till och från skolan) ska fördubblas med 2007 som basår. Då gjordes 85 resor/invånare. - Ökad turtäthet, korta restider samt nya direkt-/snabblinjer med Regionbussarna ökar resandet med ca 1,2 1,3 miljoner resor eller ca 25 procent fram till Tågtrafikens antal resor fördubblas till En sådan resandeökning förutsätter investeringar i järnvägsinfrastrukturen främst för högre hastighet mellan (Falköping) Jönköping Nässjö och mellan Jönköping Värnamo. - Effektivisering och omprioritering av befintlig trafik. Strävan efter högre beläggningsgrad i befintlig trafik och omprioritering exempelvis genom att resurser från trafik med lågt resande flyttas till områden med bättre resandeunderlag och större utvecklingspotential. - Inom serviceresor beräknas en ökning av närtrafiken på grund av omstrukturering av den linjelagda trafiken. Volymen av sjukresor kan påverkas av beslut utanför kollektivtrafikens område. Ett viktigt arbete är att försöka styra över resenärer från sjukresor och färdtjänst till den linjelagda trafiken. Tack vare ökad livslängd och aktivare resvanor hos framtidens färdtjänstresenärer beräknas efterfrågan på färdtjänst att öka. Angiven inriktning skulle vid 100 procents måluppfyllelse medföra en större resandeökning, men en sammanvägd bedömning leder till att målet fastställs till 60 procents ökning av de kommersiella biljetterna. Skolkortsresorna beräknas som konstanta under perioden. Detta kommer att ställa stora krav på utveckling av kollektivtrafiken och dess förmåga att attrahera till ett kraftigt ökat resande. Det förutsätter också en omfattande samverkan med berörda parter kommuner, Trafikverk och operatörer samt ett betydande ekonomiskt tillskott. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 19

85 Kundnöjdhet Mål till 2025: (avser nöjda eller mycket nöjda) Alla länsbor (allmän trafik) Resenärer (allmän trafik) Färdtjänst- och sjukresenärer 65 procent 80 procent 85 procent Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Ett konsultföretag svarar för undersökningens genomförande. De tillfrågade svarar på frågor utifrån en femgradig betygsskala där 1 är sämst och 5 är bäst. Nöjdkundindex, NKI, är en summering av betygen 4 och 5, d.v.s. den tillfrågades generella uppfattning om verksamheten års resultat för Jönköpings län respektive riket blev följande: Tillfrågad grupp Jönköpings län Riket - Allmänhet 54 procent 51 procent - Resenärer 71 procent 62 procent - Färdtjänst- och sjukresenär 81 procent 80 procent En växande kundnöjdhet är av central betydelse för att öka resandet. Det handlar om att vårda resenärerna/kunderna och är avgörande för framtida resandeutveckling. Resenärernas och allmänhetens uppfattning om punktlighet, pålitlighet, trygghet, kvalitet och attraktivitet måste öka för att kunna realisera angivet resandemål. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 20

86 Tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättningar Mål till 2025: Fler ska kunna resa med allmän kollektivtrafik genom tillgänglighetshöjande åtgärder Kollektivtrafikens tillgänglighet ska vara god för resenärer med olika funktionsnedsättningar. Tillgängligheten ökar även för övriga genom att upprätthålla en hög nivå. Med tillgänglighet avses här användbarhet. Ambitionen är att fler invånare än idag ska kunna använda regionens kollektivtrafik för sina resor. Det ställer ökade krav på utformningen av fordon, bytespunkter, hållplatser och terminaler, annan infrastruktur och information. Tillgänglighetsaspekterna planeras utifrån ett hela-resan-perspektiv. Ett framgångsrikt arbete med att åstadkomma en god tillgänglighet förutsätter en god samverkan med alla berörda aktörer. Målsättningen att färdtjänst- och sjukresenärer i växande utsträckning ska kunna resa med den allmänna kollektivtrafiken i takt med att tillgängligheten förbättras minskar beroendet av färdtjänst- och sjukresor. Detta kan ske med hjälp av olika tjänster t.ex. ledsagning på stationer. Samordning mellan linjelagd kollektivtrafik och serviceresor förutsätts för att nå god kostnadseffektivitet. En längre resa kan innehålla kombinationer av trafikslag. Om serviceresor kan få kortare resor att samordna kan detta innebära effektivitetsvinster i samordningen och därmed besparingar. Detta förutsätter dock att kommunikationen mellan trafikslagen fungerar klanderfritt och att fungerande bytespunkter upprättas. Minst en väl utvecklad bytespunkt finns i dagsläget i varje kommun, vanligtvis i anslutning till tågstationer i kommunhuvudorter. En utbyggnad av ytterligare anpassade bytespunkter planeras. I de större kommunerna är behovet sannolikt större än så och får prövas från kommun till kommun. Särskild omsorg måste också läggas på de bytespunkter där olika trafikslag möts och där byten mellan trafikslagen sker. Ansvaret för genomförande och finansiering vilar på kommunerna samt Trafikverket. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 21

87 En väl utvecklad bytespunkt kan definieras enligt följande: En fullt tillgänglig linje eller bytespunkt innebär att följande moment är möjliga att genomföra för alla resenärer: Planera resan Det ska vara möjligt för resenärer med funktionsnedsättning att planera kollektivtrafikresan innan den genomförs. Ambitionen är utveckla tekniska hjälpmedel för att förenkla planeringen utöver manuell betjäning. Köpa och använda biljett Grundläggande krav är att alla resenärer ska komma åt, kunna se, klara av och kunna förstå hur biljetten ska köpas. Försäljnings- och informationsplatser ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. Ta sig till terminal, station eller hållplats Gångvägar och anslutningar till och från högfrekventerade hållplatser ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. Vistas, orientera sig och ta till sig information på terminal, station eller hållplats Möblering och belysning ska anpassas så att vistelsen och orienteringen på en terminal, station eller högfrekventerad hållplats underlättas för resenärer med funktionsnedsättning. Trafikinformationen ska i möjligaste mån anpassas så att det går att ta del av informationen oavsett funktionsnedsättning. Ta sig ombord, hitta sittplats och ta sig av fordonet Det ska vara möjligt för alla resenärer med funktionsnedsättning att ta sig ombord, hitta en sittplats och ta sig av fordonet på ett tryggt och säkert sätt. I dagens fordonsflotta är alla fordon i ordinarie linjetrafik anpassade så att rullstolsburna kan komma ombord och resa under trygga förhållanden. Fortsatt utveckling pågår avseende andra hjälpmedel såsom hållplatsutrop och inre skyltning i alla fordon inom den allmänna kollektivtrafiken. Detta görs för resenärer i allmänhet och resenärer med funktionsnedsättningar i synnerhet. För att se till att tillgängligheten förbättras fordras också en utveckling av informations- och taxesystem mm för att lätt kunna tolkas och förstås. Här eftersträvas också nationellt gemensamma lösningar. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 22

88 Miljö/hållbart samhälle Mål till 2025: All allmän kollektivtrafik drivs med förnyelsebara drivmedel. Trafikens totala energiförbrukning/personkilometer minskar med minst 25 procent. En effektiv kollektivtrafik med hög beläggning har många positiva effekter utifrån miljökrav som luftföroreningar, buller, arealutnyttjande. Det offentliga samhället har ett ansvar att föregå med gott exempel och driva utvecklingen i en miljövänlig och hållbar riktning. Ett av de allra viktigaste bidragen till en god miljö och ett hållbart samhälle är ett kraftigt ökat resande med kollektivtrafiken. Målet att öka resandet med länets kollektivtrafik med 60 procent fram till år 2025 jämfört med 2011 har en sådan inriktning. På så sätt bidrar kollektivtrafiken till att minska transportsektorns totala miljöpåverkan. Särskilt valet av drivmedel till fordonen har påverkan på miljön. Region Jönköpings län följer den forskning och utveckling som sker både vad gäller drivmedel och utvecklad teknik kördes regionens allmänna kollektivtrafik med 64 procent förnyelsebara drivmedel. Denna andel kommer att öka till 100 procent fram till år En viss reservation görs för möjligheten att klara driften av befintliga dieseltåg med förnyelsebart drivmedel. Utvecklingen av förnyelsebara drivmedel kan dock påskynda utfasningen av fossilbaserat bränsle i tågtrafiken. En elektrifiering av banor kommer att påskynda utfasningen av dieseldrift i tågen vilket gynnar målsättningen med förnyelsebart drivmedel. Inom serviceresors område är omställning till helt förnyelsebart drivmedel en stor utmaning då den typ av fordon som används (mindre bussar) inte följt samma omställning till förnyelsebara drivmedel som de större busstyperna. I dagsläget använder serviceresor 27 procent förnyelsebart drivmedel. All energiförbrukning medför någon form av belastning på miljön. Lägre total energianvändning i trafiken är därför angelägen. Fordonsutvecklingen med olika hybridtekniker framförallt på stadsbussar kommer sannolikt att ge möjlighet till avsevärd energibesparing per körd personkilometer. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 23

89 Även regionbussar och mindre fordon inom serviceresor uppvisar en sjunkande drivmedelsförbrukning tack vare utvecklingen inom motortekniken. Sammantaget borde detta göra det möjligt att nå målet med minskad energiförbrukning. 4.5 Skattesubventionsgrad Mål till 2025: Den allmänna kollektivtrafiken trafiken ska över tid ha en skattesubventionsgrad på ca 50 procent. Den upphandlade allmänna kollektivtrafiken planeras så att de totala verksamhetsintäkterna uppgår till ca 50 procent av de totala kostnaderna. Målet ska uppnås sedan åtgärderna för ett ökat resande etablerats och utvecklats vilket vanligtvis tar 3 4 år. Initialt kommer kostnaderna (skattesubventionsgraden) att kunna vara högre då de nya satsningarna görs. Trafiken ska ha en utvecklingskraft som åstadkommer tillräckliga intäkter för att nå det långsiktigt uthålliga målet. Viktigt är att påpeka att i trafiksystemet kommer det även framledes att finnas trafik som har en högre skattesubventionsgrad än målsättningen på grund av att de uppfattas som systemviktiga. Med systemviktig trafik menas trafik som binder ihop viktiga punkter inom och mellan kommuner och regioner. Serviceresors ekonomiska utfall ingår inte i detta mål. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 24

90 Strategier 5.1 Regional tillväxt Att utveckla bättre tillgång till kollektivtrafiken har stor betydelse för ökad tillväxt och ökad välfärd. Kollektivtrafiken utgör ett viktigt instrument för att vidga arbetsmarknadsregionerna och få en ökad diversitet på arbetsmarknaden. Region Jönköpings län har en viktig roll i att beakta transportsystemets hållbarhet i samklang med den regionala utvecklingen. Regionens pendlingsmönster nu och i framtiden är centralt för utvecklingen av framtidens kollektivtrafikstråk, men även en långsiktigt hållbar ortstruktur med utgångspunkt i offentlig och kommersiell service. 5.2 Samhällsplanering Det finns ett starkt samband mellan kollektivtrafikens konkurrenskraft och hur samhällets fysiska planering utformas. Det är av största betydelse hur kommunernas översiktsplaner, regionens utvecklingsstrategi och den statliga planeringen främst av infrastruktur formas för kollektivtrafikens möjligheter att lyckas. Ett hållbart transportsystem fordrar en förändrad syn på kollektivtrafiken som utgår ifrån ett tydligare systemperspektiv där kollektivtrafiksystemet blir strukturbildande för samhällsutvecklingen. Med detta menas att trafiken och den tillhörande infrastrukturen är mer styrande för människors dagliga livsval; på vilket sätt man reser till arbete och studieort, var man väljer att bosätta sig m m. Kollektivtrafiken är starkt beroende av att alla delar av en resa fungerar för att upplevas som ett tryggt och attraktivt alternativ. En samlad och medveten bebyggelseplanering med rimliga avstånd till kollektivtrafikstråk är en förutsättning för att få ett effektivare resursutnyttjande och möjliggöra en mer attraktiv kollektivtrafik. Ur trafikförsörjningssynpunkt har Jönköpings län, trots en hög andel landsbygdsbefolkning, en förhållandevis samlad struktur. Detta möjliggör en trafikering av ett antal kollektivtrafikstråk som innebär en god kollektivtrafik för flertalet medborgare. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 25

91 Regional och kommunal planering En tydlig regional grundstruktur för kollektivtrafiken måste stödjas av den kommunala bostads- och trafikplaneringen och bebyggelseutvecklingen liksom ge möjlighet till förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Verksamheter av stort publikt intresse såsom köpcentra och idrottsanläggningar bör planeras i områden som kan trafikförsörjas på ett för kollektivtrafiken gynnsamt sätt. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som behandlar mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen är ett strategiskt utvecklingsdokument som tydligt ska behandla infrastrukturens förutsättningar och utveckling. För en god regional struktur och en tydligare integration mellan regional och kommunal planering krävs en gemensam samsyn kring ett systemperspektiv. En integration av kollektivtrafik och markanvändning förutsätter en stor regional hänsyn också inom kommunal markanvändning. Även regionens interna planering vad gäller utformning och placering av verksamheter måste ta stor hänsyn till de behov resenärerna med kollektivtrafiken har vad gäller attraktiva angörningspunkter till verksamheterna. Jönköpings län har en stor landsbygd med en tydlig urbanisering till städerna. De mindre tätorterna kring kommunhuvudorterna har ofta en negativ befolkningsutveckling vilket gör att orter som inte ligger i ett trafikstråk kan ha dåliga förutsättningar för att kunna erhålla en högfrekvent kollektivtrafik. Linjer i dessa områden har i regel en hög skattesubventionsgrad. Bilen kommer till följd av ovan beskrivna förutsättningar att även i framtiden ha en roll som en del av ett effektivt resande vilket i sin tur gör att fler anläggningar som pendlingsparkeringar i anslutning till starka kollektivtrafikstråk kommer att behöva etableras och byggas ut. 5.4 Infrastruktur och roller Infrastrukturen avgör i hög grad möjligheterna till effektiva transporter, inte minst för kollektivtrafik med buss och tåg. Den regionala infrastrukturen formas av Region Jönköpings län och Trafikverket. Prioriteringar görs av Region Jönköpings län i den regionala transportplanen i samspel med Trafikverket och den nationella transportplanen. Tydliga kollektivtrafikstråk ger en tydlig prioritetsordning mellan de satsningar som föreslås. Det är av stor vikt att regionala målpunkter identifieras och Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 26

92 analyseras utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, framkomlighets- och tillgänglighetskrav samt möjlighet till utveckling. Viktiga målpunkter är bl.a. resecentra, kommuncentra, stora arbetsplatsområden, högskolor/universitet och gymnasieskolor, kulturutbud, sjukhusen i Jönköping, Eksjö och Värnamo samt stora köp- och evenemangcentra. I dessa regionalt viktiga målpunkter förutsätts att den fysiska planeringen prioriterar en effektiv omstigning mellan gång-, cykel- och kollektivtrafik. Då transporter är en grundläggande förutsättning för samhällsutveckling bör Region Jönköpings län i ökad omfattning beakta och bevaka kollektivtrafikens behov i samband med upprättande av den Regionala utvecklingsstrategin och Regionala transportplanen. Region Jönköpings län bör prioritera fysiska åtgärder för att underlätta för resenärer med kollektivtrafiken att komma till regionens verksamheter på ett snabbt och bekvämt sätt. Trafikverket föreslås verka för att kollektivtrafiken prioriteras i den statliga infrastrukturplaneringen med hänsyn till Regional utvecklingsstrategi, Regionalt Trafikförsörjningsprogram samt Regional transportplan. Trafikverket och kommunerna föreslås öka sina insatser för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet på gator, vägar och järnväg. Kommunerna föreslås uppmärksamma, prioritera och planera för kollektivtrafikens behov i den fysiska planeringen. Kommunerna föreslås ta ett aktivt och ekonomiskt ansvar för att utveckla och underhålla goda bytespunkter, hållplatser och terminaler samt att prioritera attraktiva lokaliseringar av dessa i samverkan med Länstrafiken och Trafikverket i enlighet med trafikförsörjningsprogrammet. Kommunerna föreslås utforma trafik- och parkeringsplaner som stöder utvecklingen av den lokala och regionala kollektivtrafiken. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 27

93 Principer för trafikeringsupplägg Kollektivtrafiken utgör ett system med ett antal nivåer och trafikeringsprinciper. De olika nivåerna ska fungera som en del av en resa med strävan mot ett sammanlänkat trafiksystem med ett hela resan-perspektiv. För att dra nytta av kollektivtrafikens fördelar koncentreras satsningarna främst till ett antal stråk med hög standard vad avser trafikutbud och tillgänglighet. Genom att styra resurser till de starka stråken, ges flertalet av regionens invånare en god kollektivtrafikförsörjning med hög beläggning vilket i sin tur medverkar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Bäst för flest är ett bra sätt att formulera målsättningen. En buss- och tågstrategi utarbetas för att åskådliggöra var tåg respektive bussar ger effektivast resursutnyttjande avseende resandevolym och ekonomi. Klargörande görs om samverkan mellan tåg och buss på samma sträcka i vissa fall kan vara försvarbart. Det råder stor enighet mellan kommunerna och Region Jönköpings län om att i de starka stråken prioritera hög turtäthet, korta restider samt resor över länsgräns. Sambandet mellan restid och pendlingsbenägenhet är klarlagt och kan sägas vara en väsentlig faktor för att dels erhålla förstorade arbetsmarknadsregioner och ökad benägenhet att välja kollektivtrafik framför den egna bilen. Då snabbhet i trafiken kräver färre stopp samt så gena resvägar det är möjligt kommer detta i vissa fall att drabba vissa mindre orter som befinner sig utanför stråken med mycket stark trafik. För vissa resenärer boende utmed linjer som får ett reducerat antal hållplatser kan närtrafik vara en lösning. Arbets- och skolpendling avses dock inte att klaras med närtrafikens utbud. De regionala busslinjer som ingår i stomlinjenätet bör inspireras av principerna för tågtrafiken, d.v.s. snabba linjer med frekventa, regelbundna avgångar och ett antal högklassiga hållplatser på strategiska platser. Förutom effektiva transporter på det statliga vägnätet förutsätter den regionala stomlinjetrafiken en tydlig prioritering i stadsmiljön och väl utformade omstigningspunkter. Anslutande lokaltrafik samt i viss mån anropsstyrd trafik (oftast närtrafik), vilken är lämplig som yttäckande komplement i svårförsörjda områdena, fungerar som uppsamling mot de starkt trafikerade stråken. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 28

94 Nivåindelning Regionens kollektivtrafik ska erbjuda ett långsiktigt stabilt, pålitligt och förutsägbart reseutbud med korta restider och hög turtäthet. Kollektivtrafiken ska medverka till ett långsiktigt hållbart samhälle, förstorade arbetsmarknadsregioner samt ge flertalet invånare, inklusive personer med funktionsnedsättning, god tillgång till kollektivtrafik. Regionens kollektivtrafik utgörs av allmän kollektivtrafik såsom tågtrafik, regionbussar och stadstrafik. Serviceresor består av färdtjänst, sjukresor och närtrafik där närtrafiken utgör ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Prissystemen mellan de olika trafikslagen skiljer sig åt. För den allmänna kollektivtrafiken finns ett gemensamt prissystem för hela verksamheten. Buss och tåg har olika för- respektive nackdelar. Tågets främsta fördel är hög passagerarkapacitet, snabba resor samt att tågresan upplevs bekvämare av den resande. 60 procent av regionens invånare bor inom 2 km-radie till en järnvägsstation/hållplats. Tåget har en högre kilometerkostnad vilket medför behov av en högre beläggning. Bussen är i motsats till tåget flexiblare, billigare och kan komma närmare resmålet. Bussen har normalt sett en lägre medelhastighet och passagerarkapacitet samt konkurrerar om utrymmet med övrig vägtrafik Nivå 1 storregionala stråk Denna nivå är resandestark och passerar regiongräns. Strävan är att åstadkomma likartat utbud till motsvarande målpunkter/orter i angränsande region som inom den egna regionen. Tågtrafiken dominerar dessa stråk och kompletteras eller ersätts i vissa fall med busstrafik. Stråken utgör ryggraden i kollektivtrafiksystemet med trafik till angränsande regioner. Trafikeringen ska tillgodose en god eller mycket god kvalitet av utbud och turer. Genom de storregionala stråken ges regionens invånare kontakt med södra och västra stambanorna samt de regionala tåg- och bussystemen i angränsande regioner Nivå 2 regionala stråk Stomnät med regionbussar och regionaltåg som binder samman regionens större tätorter och städer med fokus på förstorade arbetsmarknadsregioner. Regionbussar kompletterar eller ersätter i vissa fall tågtrafiken där möjlighet till sådan saknas eller för att nå önskad turtäthet. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 29

95 I detta system prioriteras effektivitet och korta restider vilket får till följd att regiontågen stannar vid ett begränsat antal stationer samt att regionbussarna företrädelsevis stannar utmed huvudstråket. Detta förutsätter goda bytesmöjligheter och pendlingsparkeringar för bil och cykel i direkt anslutning till bytespunkterna. Grundprincipen för trafikeringen är att flertalet invånare tillförsäkras en kollektivtrafik med mycket god kvalitet och stort utbud Nivå 3 stadstrafik Stadstrafiken i Jönköping binder samman det befolkningstäta Jönköpingsområdet med hög turtäthet och tillgänglighet. En fortsatt stark utveckling av denna är avgörande för att kommunen ska kunna hantera den planerade befolkningstillväxten. Turtäthet, korta restider och komfort är avgörande för trafikeringen särskilt när det gäller arbets- och studiependling. Utvecklingen av trafiken förutsätter ett mycket nära samarbete med Jönköpings kommun särskilt när det gäller infrastrukturella åtgärder som kommunen har det ekonomiska ansvaret för. Ett antal av regionens kommuner efterfrågar gemensamma utvecklingsinsatser för lokal stads-/tätortstrafik också utanför Jönköping. En stads storlek och utformning med exempelvis barriäreffekter som järnvägar, vattendrag samt nivåskillnader kan ha stor betydelse för efterfrågan på kollektivtrafik. Även verksamheter som stora arbetsplatser är viktiga parametrar för att ha underlag för en stadstrafik. Stadstrafiken utformas för att underlätta omstigning till de regionala och storregionala systemen genom att sammanstråla vid centrala noder och stråk. RKM stödjer de kommuner som vill utreda och utveckla sådan trafik. Stadstrafik körs när detta skrivs i Nässjö och Värnamo samt även i Tranås och Vetlanda om än i begränsad form Nivå 4 närtrafik Trafiken i denna nivå ska tillgodose människors behov av en grundläggande service av kollektivtrafik i regionens glesare befolkade delar, mindre orter och landsbygd. Huvuduppgiften är att erbjuda resor till kommuncentra alternativt närmaste större ort för serviceändamål. En funktion som matartrafik till det ordinarie utbudet av tåg- och busstrafik är också till viss del en uppgift för närtrafiken. Närtrafik avser inte att lösa resor till och från arbete och skola vilket innebär att möjligheten att åka är begränsad till ett visst antal resor per vecka samt att det finns definierade tidsfönster där det är möjligt att beställa en resa. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 30

96 Närtrafiken är samordnad med färdtjänst och sjukresor och är anropsstyrd. Trafikeringen utförs i princip alltid som anropsstyrd trafik. Närtrafikens utveckling följs kontinuerligt upp för att se om verksamheten kan utvecklas vidare med bibehållen kostnadskontroll. Exempelvis kan närtrafiken i framtiden komma att spela en roll för att komplettera kollektivtrafikutbudet i de områden som i dag saknar kvälls- och helgtrafik. Med attraktiva bytespunkter, pendlingsparkeringar och samåkningsplatser får ur kollektivtrafiksynpunkt svårförsörjda och bilberoende delar av regionen tillgång till kollektivtrafiken Serviceresor Serviceresor erbjuder resor som färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor samt ovan beskrivna närtrafik. Sedan 1 januari 2014 är finansieringen av Serviceresor överförd på Region Jönköpings län. Genom satsning på ökad tillgänglighet och anpassning för funktionsnedsatta kunder kan den allmänna kollektivtrafiken idag erbjudas kunder som tidigare var hänvisade till färdtjänst. Denna utveckling ska fortgå med målet att långsiktigt minska behovet av färdtjänst och riksfärdtjänst. Färdtjänstberättigad har rätt till obegränsat antal resor inom färdtjänstområdet på de tider som anges inom regelverket under veckans alla dagar. Länstrafiken har tagit över ansvaret för färdtjänsten inklusive myndighetsutövningen för länets samtliga kommuner. Färdtjänstresa kan ske inom den egna kommunen men även mellan länets alla kommuner samt till områden, med begränsat avstånd, även in i angränsande län. För resor utanför länet därutöver gäller riksfärdtjänst. Vid oförändrat antal resor per färdtjänstberättigad kan antalet resor förväntas öka med procent från 2015 till Till år 2030 beräknas antalet resor öka med ca 30 procent. Mycket tyder på att framtidens färdtjänstkunder kommer att göra fler resor per person än dagens kunder, till stor del beroende på att allt fler lever relativt längre och är relativt friskare, men också på grund av att framtidens äldre befolkning kan förväntas ta med sig större resvanor in i ålderdomen och därmed kan den förväntade ökningen bli ännu större. Med anledning av detta är det av ännu större vikt att åtgärder och uppfyllande av funktionskrav sker så att tillgänglighet och användbarheten ökar i den allmänna kollektivtrafiken. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 31

97 Samordning med kommunalt upphandlad trafik Frågan om Region Jönköpings läns eventuella engagemang i kommunala skolskjutsar har utretts under 2014 och resultatet blev en rekommendation att kommunerna ska konsultera Länstrafiken i vilka resurser som redan existerar i linjenätet och som kan utnyttjas för skolskjutsresor. Så sker redan i stor utsträckning vad gäller gymnasieelevernas resor medan högstadieungdomarna ofta skjutsas i trafik upphandlad av kommunerna själva. Denna typ av samordning kan bidra till att linjetrafik kan upprätthållas i områden som annars riskerar att förlora den fasta linjetrafiken samtidigt som suboptimering av samhällsresurser kan undvikas genom att reducera parallellgående trafik. 5.7 Utbud Turutbudet i den allmänna kollektivtrafiken varierar med hänvisning till ortens storlek, målpunkter etc. med utgångspunkt från resandeunderlag (faktisk pendling, inte enbart med kollektivtrafiken) och förväntat resande. Nedan angivna antal dubbelturer är att betrakta som riktvärden för trafiken Hänsyn tas till restid då detta i hög grad påverkar pendlingsbenägenheten. Då pendlings-benägenheten dramatiskt sjunker om restiden överstiger minuter beroende på sträckans längd måste hänsyn tas till resandeunderlag för de fall reserelationen ligger mellan två angränsande kommunhuvudorter. I dessa fall är målsättningen dubbelturer. Relation Turutbud/vardag Kommunhuvudort-angränsande kommunhuvudort med längst 60 min kollektivtrafikpendling: 24 dubbelturer Kommunhuvudort-regionhuvudort alternativt angränsande högskoleort eller regionhuvudort: dubbelturer Kommunhuvudort-angränsande ort med mer än 2500 invånare alternativt funktionellt område: 24 dubbelturer Kommunhuvudort-angränsande ort med invånare: dubbelturer Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 32

98 För stadstrafiken i Jönköping gäller ett varierat men högt turutbud vilket utvecklas enligt Jönköpings kommuns handlingsprogram för kollektivtrafiken antaget januari För övrig stadstrafik fastställs turtätheten i särskild ordning. En koncentration av turutbud sker i tidslägen som överensstämmer med de mest frekventa tiderna för arbete och studier. Det ska finnas en strävan att kunna erbjuda ett visst utbud av kvälls- och helgtrafik i regiontrafiken för att länets invånare ska kunna ta del av nöjes- och kulturutbud i närliggande större städer. Beskrivning av linjenätet nivå 1 och 2, utbyggt enligt programmet till år 2025 Regionalt stråk Österbymo-Eksjö samt Vetlanda- Växjö tillkommer, även sträckning mot Halmstad. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 33

99 Restider Trafiken ska planeras utifrån följande riktvärden: Regioncentra (Jönköping). Här eftersträvas en restid om max 60 minuter. För att åstadkomma detta kan snabb- eller direkttrafik utan stopp och byten komma att prövas. Att beakta är att i enstaka relationer i regionen möjliggör inte dagens infrastruktur och lagstiftning (t ex hastighetsbegränsningar) att invånarna kan nå Jönköping på max 60 minuter. Angränsande kommuncentra under 45 minuter. Restidskvoter, dvs. restid med kollektivtrafik jämfört med bil ges följande referenspunkter för 2025: Tåg 0,8, Regionbuss 1,3 samt direkt- /expressbuss 1,2. För att ytterligare förstärka ett för resenären effektivt tidsutnyttjande vidtas åtgärder som underlättar utnyttjandet av restiden för arbete, läsning, avkoppling m m. För att möjliggöra korta restider kan linjedragningar behöva justeras. För att åstadkomma rakare och snabbare linjer kommer anläggning av pendlarparkeringar för såväl bil som cykel att fordras. De större bytespunkterna, hållplatser och terminaler, på stomlinjerna i nivå 1 och 2 bör vara tillgängliga för människor med funktionsnedsättning senast I dagsläget bär kommunerna och Trafikverket ansvaret för detta. 5.9 Bytespunkter, hållplatser, terminaler Idag är det kommunerna och Trafikverket som ansvarar för och finansierar byggande och underhåll av bytespunkterna i kollektivtrafiken. Stationer, terminaler och bytespunkter ska vara utformade för att underlätta enkla och snabba byten mellan transportslagen. De ska vara attraktiva, säkra, tillgänglighetsanpassade och väl underhållna samt förutsägbara. En handlingsplan kring utformning av dem tas fram. Bytespunkter i kollektivtrafiken ska kunna angöras och vara tillgängliga för all kollektivtrafik, kommersiell som upphandlad, på lika villkor. Eventuella avgiftssystem och principer för tilldelning av plats vid kapacitetsbrist bör utformas enligt i förväg fastställda och transparanta kriterier. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 34

100 Information om stationernas och hållplatsernas tillgänglighet ska finnas bl.a. på Länstrafikens hemsida, genom text och bilder. Informationssystem utvecklas så att anpassad information om störningar och förseningar finns tillgänglig för enskild resenär/kund. Arbete med inventering och klassificering av samtliga hållplatser och hållplatsanläggningar kommer ske i samarbete med kommunerna. Målsättningen är att en gemensam avsiktsförklaring utarbetas som ska ligga till grund för framtida standard och gestaltning av hållplatser och anläggningar knutna till kollektivtrafiken. Detta är av stor vikt för marknadsföringen av kollektivtrafiken till regionens invånare. Hållplatserna och tillhörande anläggningar kan sägas vara skyltfönster för kollektivtrafiken och måste därför ge igenkännande samtidigt som det ska upplevas attraktivt och i god ordning. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 35

101 Framgångsfaktorer 6.1 Resande, beteende, individanpassad service Trafikerbjudandet till regionens invånare ska utvecklas med hög turtäthet och kort restid. För att bryta vanemönster och locka nya resanden behöver beteendepåverkande aktiviteter riktas till både enskilda och arbetsgivare. Sådana insatser torde vara en förutsättning för att nå målet för resandeökningen fram till Barn och ungdomar är en stor och viktig resenärsgrupp. I enlighet med Region Jönköpings läns ambitioner att följa FNs barnkonvention utvecklas dialog och bemötandet med barn och ungdomar. Barnperspektivet behöver stärkas i planeringen och genomförandet av kollektivtrafiken. Trygghet är ett nyckelord för resenären före, under och efter resan. Särskilt utsatta för otrygghetskänslor är kvinnor, unga vuxna, storstadsbor och barn enligt en rapport som framtagits av Tryggare Sverige. Otrygghet kan leda till att man väljer bort kollektivtrafikresandet. Otrygghet kan även gälla de miljöer som resenären vistas i som t.ex. vägen till och vid hållplatser, stationer och olika typer av fordon. Säkerhet och trygghet avser även förarnas kunnande i trafiken och förståelse för resenärerna. Även personalens uppträdande har betydelse för att resenären ska känna sig säker och trygg. Därför behövs trygghetsskapande åtgärder inom verksamheten. Med utgångspunkt från tidigare redovisad verksamhetsidé att regionens kollektivtrafik ska bedrivas med omtanke om resenärerna samt erbjuda prisvärda, enkla och säkra resor gäller följande strategiska framgångsfaktorer i relationen till medborgare/kund: omtanke enkelt pålitligt säkert prisvärt samhällsnyttigt Starkt fokus ska riktas mot dessa faktorer i utvecklingsarbetet. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 36

102 Viktiga framgångsfaktorer är frekvent och regelbunden dialog med länets kommuner och angränsande län. Det är dessutom angeläget att framhålla följande: Hög kundnöjdhet säkras genom kontinuerliga kundundersökningar. Trafikfrågorna integreras i samhällsplaneringen detta avser både kommunalt som regionalt. Kollektivtrafiken ges en framskjuten roll i såväl kommunala översiktsplaner som i den regionala utvecklingsstrategin. Bra tillgänglighet ska prägla verksamheten genom anpassning av fordon, hållplatser, bytespunkter, anläggning av pendlarparkeringar och utveckling av informationssystem för att underlätta kollektivt resande. Snabbt och bekvämt trafiken byggs i starka stråk mellan befolkningstäta orter inom regionen respektive till angränsande regioner. Uppgiften är att skapa linjer med korta restider och hög turtäthet som sammanbinder kommun- och regioncentra med varandra. Restiden bör aldrig överstiga1,5 gånger bilens. Lägre kvot eftersträvas vid längre resor. Gränslöst att trafiken planeras kommun- och regiongränsöverskridande. Kommuncentra liksom region- och/eller högskolecentra i angränsande regioner har samma dignitet som motsvarande trafik inom regionen. Regionen har en positiv inställning till önskemål om ökad gränsöverskridande trafik från andra RKM om kriterierna ovan gäller. Ovan listade framgångfaktorer resulterar i att länet knyts samman i förstorade arbetsmarknadsregioner. Nedan redovisas exempel på åtgärder som RKM avser att utveckla i kommande fleråriga handlingsplaner för att genomföras successivt under programperioden. Översyn av linjesträckning med syfte att korta restiderna och öka turutbudet i huvudstråken. Studera lämplig lokalisering och anläggning av pendlarparkeringar för bil och cykel. Uppsökande verksamhet hos större arbetsgivare i syfte att stimulera dem att ge personalerbjudande om subventionerade periodkort. Utveckla former och metoder för beteendepåverkande aktiviteter riktat mot allmänheten. Utveckla dialogen om trafikens kvalitet och utveckling med resenärerna, t.ex. via sociala medier. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 37

103 Initiera och medverka till att trygghetsskapande åtgärder förstärks inom kollektivtrafikmiljön utifrån ett hela resan-perspektiv. Detta sker i nära samverkan med regionens kommuner. Utveckla formerna för dialog med barn och ungdomar samt genomföra återkommande barnkonsekvensbedömningar av kollektivtrafiken. Detta sker i samverkan med operatörerna och regionens kommuner. Ge all personal inom RKM kunskap om FNs barnkonvention och stimulera operatörerna till motsvarande insatser syftande till att skapa ett bra bemötande av barn och ungdomar i trafiken. 6.2 Infrastruktur För att klara den angivna målsättningen på fördubbling av resandet med regionaltågen till 2025 är det helt nödvändighet med investeringar i regionens järnvägsnät. Grundläggande förutsättningar för att åstadkomma förbättringar i järnvägsnätet är att tillsammans med Trafikverket genomföra åtgärdsvalsstudier eller funktionsutredningar. Det som fordras på medelkort tid, max 5 10 år är: Bygga samtida infarter och höja hastigheten för tågen mellan (Falköping) Jönköping Nässjö. Åtgärder på banan mellan Jönköping Värnamo som medför betydligt kortare restider. Elektrifiering av samma sträcka behöver skyndsamt genomföras. Om ovanstående investeringsåtgärder inte genomförs inom angiven tid kommer det att vara omöjligt att öka antalet tågresor i önskad utsträckning. Detsamma gäller ambitionen att trafikera dessa sträckor med minst 24 dt/vardag. Regionen får då överväga att komplettera eller ersätta tågtrafiken med ökad busstrafik helt eller delvis. För att få dessa statliga investeringar till stånd torde regionen behöva avsätta ekonomiska medel i Regionala transportplanen eller på annat sätt medverka till finansieringen. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 38

104 Åtgärdsvalsstudier har genomförts på Jönköpingsbanan och av det s.k. Y:et Jönköping/Nässjö Värnamo. En elektrifiering av Y:et kan öppna helt nya trafikeringsmöjligheter mellan regionens tre största kommuner såväl för personsom godstrafik. Program för utveckling och byggnation av ett system med pendlarparkering i anslutning till regionens huvudvägnät och i anslutning till större hållplatser, bytespunkter och terminaler. Parkeringarna avser såväl bil som cykel. En åtgärdsplan utarbetas för att anlägga säkra hållplatser längs regionens huvudvägnät. Skapa genvägar för busstrafiken i samarbete med kommunerna och Trafikverket. 6.3 Tillgänglighet, hållplatser och bytespunkter Vid terminaler och större mötespunkter ska ledsagning finnas. Bytespunkters, hållplatsers och terminalers tillgänglighetsnivå ska framgå bl.a. av tidtabeller och elektronisk trafikservice. För detta eftersträvas nationellt gemensamma kriterier. Överenskommelse träffas om tydlig ansvarsfördelning beträffande anläggning och underhåll av kollektivtrafikens bytespunkter mellan RKM, kommunerna och Trafikverket. Kommunerna och Trafikverket har för närvarande ansvaret för utveckling, drift och underhåll av bytespunkter, hållplatser och terminaler i kollektivtrafiken samt för drift och underhåll av angöringen till dessa. De medverkar till utveckling av stadstrafik. Detsamma gäller för att inkludera kollektivtrafiken från start i all fysisk planering Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 39

105 Miljö För att kollektivtrafiken i regionen ska uppnå angivna miljömål där regionens buss- och tågtrafik enbart drivs med förnyelsebara drivmedel senast 2025 krävs att: Vid kommande upphandlingar av den allmänna kollektivtrafiken ställs tydliga krav på att i princip 100 procent av de fordon som upphandlas ska drivas med förnyelsebara drivmedel. Elektrifiering av järnväg möjliggör att de dieseldrivna tågen på sträckorna kan ersättas med fordon som drivs med så kallad grön el. Under programperioden eftersträvas byte av fossilbaserat drivmedel till förnyelsebart drivmedel. För att möjliggöra en lägre total energiförbrukning fordras: Samverkan i branschen om lägre drivmedelsförbrukning med operatörer, kommuner, Trafikverket och fordonsindustrin. Fortgående förarutbildning i ekologisk körteknik. Krav på teknik i upphandlingar som bidrar till sänkt energiförbrukning. Ett sätt att mäta det verkliga trafikarbetets energieffektivitet är att räkna ut producerat antal personkilometer d.v.s. hur många kilometer som resenärerna har färdats i fordonen. Detta ger parat med energiförbrukningssiffror en mer rättvis bild av en resas miljövinster. Det är en avsevärd skillnad på trafikarbete mellan en tågresa, en regionbussresa eller en stadsbussresa. Reslängden varierar vilket ger stor skillnad i producerat antal personkilometer. Att välja rätt fordonstyp i förhållande till efterfrågan på sittplatser är en annan väsentlig del för att nå ökad energieffektivitet. Kommunernas planering bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle och det har stor betydelse för kollektivtrafikens tillgänglighet och framkomlighet. Dialogen fortsätter med kommuner och Trafikverket angående bussfiler, signalprioritering för en ökad framkomlighet, bra hållplatsstandard med mera samt policys angående city- och pendelparkeringar för bilar och cyklar. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 40

106 Årlig uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen sker där samtidigt frågan om korrigering och utveckling av åtgärdskatalogen fordras. Denna process måste innehålla en dialog med de operatörer RKM tecknat avtal med för att tillvarata den kompetens som finns för att gemensamt utveckla åtgärdskatalogen. 6.5 Ny teknik med fokus på resenärens behov Det gränslösa resandet ska vara i fokus när det gäller utveckling av kommande tekniska lösningar. Enkelhet i biljetthantering och trafikinformation både för resenärer och förare bidrar till en ökad benägenhet att utnyttja kollektivtrafiken. Arbetet med att tillvarata den nya teknikens möjligheter sker i samråd med övriga kollektivtrafikbranschen för att utveckla nya användningsområden för data och telefoni till resenärernas fördel. Detta avser köp och förnyelse av biljetter och periodkort liksom utvecklade former för störningsinformation med mera. Sammantaget medför detta ökad tillgänglighet för allmänhet och resenärer till Länstrafikens tjänster utan att antalet försäljningsställen ökar. Nyttan av fasta försäljningsställen kan som ett led i teknikutvecklingen komma att ifrågasättas. För färdtjänst och sjukresor utvecklas nya betalningslösningar där integration med den allmänna kollektivtrafikens system eftersträvas. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 41

107 Ansvarsfördelning Strikt formellt är det Region Jönköpings län som äger frågorna. Självfallet sker ett intensivt samspel bl.a. med kommunerna dels i kommunalt forum på politisk nivå och dels i TTA-gruppen* på tjänstemannanivå. Samverkan sker dels om trafikfrågor men även om infrastruktur där kommunerna och Trafikverket för närvarande har finansieringsansvaret som t ex bytespunkter. Ett brett samarbete måste också finnas inom flera verksamhetsområden inom Region Jönköpings län. Bland annat ansvaras för Regionala transportplanen och andra infrastrukturfrågor. Det är frågor som direkt påverkar kollektivtrafikens förutsättningar. I alla frågor som berör infrastruktur och trafik bör ett mycket nära samarbete råda på både förtroendemanna- och tjänstemannasidan. Det fordras en dialog med Trafikverket bl.a. om planer för underhåll och nyinvesteringar av infrastruktur men också om möjliga finansieringslösningar för att påskynda sådana investeringar. En bred dialog ska också eftersträvas med avtalsbundna operatörer, kommersiella aktörer liksom trafikbranschen i bred mening. Dialog ska också kontinuerligt föras med grannregioner, arbetsmarknadens parter, företrädare för intressegrupper, resenärer och allmänhet. *Trafiktekniska arbetsgruppen, representanter från regionens kommuner samt Trafikverket som sammankallas av Jönköpings Länstrafik. För att Trafikförsörjningsprogrammet ska kunna genomföras och få genomslagskraft så fodras en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Utöver det som ovan angivits angående samverkan mellan olika parter krävs: En tydlig och gemensam inriktning mellan den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Ansvarig: Region Jönköpings län En tydlig prioritering av kollektivtrafiken i Regionala transportplanen. Ansvarig: Region Jönköpings län. Ett gemensamt ansvar för uppbyggnad av ett regionalt stomnät. Ansvariga: Jönköpings Länstrafik, samtliga kommuner och Trafikverket. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 42

108 En tydlig koppling mellan regional planering och kommunal översiktsplanering. Ansvariga: Region Jönköpings län och samtliga kommuner. Satsning för att öka kunskapen om sambandet mellan kollektivtrafik och fysisk planering. Ansvariga: Region Jönköpings län och samtliga kommuner. Avsiktsförklaring arbetas fram om samarbete och ansvar avseende finansiering av bytespunkter, hållplatser och terminaler. Ansvariga: Jönköpings Länstrafik och kommunerna. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 43

109 Ekonomi Kollektivtrafiken är ett strategiskt verktyg för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Den ska tillföra samhället mer eller samma nytta än dess kostnader. Modeller för att beräkna samhällsnyttan kan vara till hjälp för att visa på storleksordningar av olika åtgärder samt vara ett stöd vid prioriteringar och avvägningar. Genom att i givna modeller ändra förutsättningar såsom turtäthet, restid och biljettpris kan den samhällsekonomiska nyttan beräknas. Denna nytta beräknas utifrån delkomponenter exempelvis i form av sysselsättning, tillväxt, utsläpp, olyckor, vägslitage samt moms- och skatteeffekter. I det fortsatta arbetet med åtgärder och genomförande av trafikförsörjningsprogrammet eftersträvas modeller som beräknar den samhällsekonomiska nyttan för att vara en del av beslutsunderlaget vid förändringar. Jönköping International Business School har tagit fram dokument* som pekar på samhällsekonomiska vinster i satsningar på utbyggd kollektivtrafik. En grov uppskattning av den redovisade trafikutvecklingens ekonomiska konsekvenser skattas till en årlig driftskostnadsökning på 600 mkr** år Utöver detta tillkommer inflationsuppräkning och kostnader för de investeringar av bland annat infrastruktur och i vissa fall fordon som ska möjliggöra den utökade trafiken. Med en långsiktig målsättning om en subventioneringsgrad på ca 50 procent innebär detta ett ökat finansieringsbehov om ca 300 mkr i årliga driftsbudgetmedel vilket motsvarar en genomsnittlig utökning med ca 25 mkr per år. Omvärldsfaktorer som politiska beslut både på riks- och regionnivå, ändrade statsbidrag och kostnadsutveckling i branschen påverkar ovan nämnda kostnadsuppskattning och skattesubventionsgrad. Som exempel kan nämnas införandet av ett ungdomskort i Region Jönköping vilket som enskild åtgärd höjde subventionsgraden ytterligare. *Kollektivtrafik och samhällsutveckling: En analys av Jönköpings län **Kollektivtrafikutbyggnad i Region Jönköping , en vision. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 44

110 Finansiering Från den första januari 2012 är det landstinget (från år 2015, Region Jönköpings län) som ansvarar för finansieringen av den upphandlade trafiken. Verksamhetens skattesubventionsgrad har under 2000-talets början uppgått till ca 50 procent men sedan ökat under senare år. I skatteväxlingen år 2012 mellan kommunerna och dåvarande landstinget togs inte ekonomisk höjd för den ambitiösa utvecklingen av kollektivtrafiken som beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet. För att finansiera föreslagen utbyggnad av kollektivtrafik finns huvudsakligen följande alternativ: Finansiellt utrymme skapas inom befintlig verksamhet via effektiviseringar, t ex högre nyttjande, och/eller omprioriteringar, t ex flytta trafik till områden med större resandeunderlag eller genom att ersätta kostnadskrävande trafikslag med mindre kostnadskrävande. Biljettpriserna höjs mer än kostnadsutvecklingen för branschen. Regionen skapar nytt finansiellt utrymme. Andra finansiärer, t ex kommunerna, bidrar till den utökade kollektivtrafiken eftersom dessa intressenter kommer att få nytta av de satsningar som görs. En kombination av ovanstående alternativ är troligtvis att föredra. Det är dock viktigt att konstatera att utan utökad finansiering kommer inte angivna målsättningar kunna uppnås. Frågan om finansiering av trafiken och dess utbyggnad blir föremål för återkommande prövning av regionfullmäktige i anslutning till ordinarie års- och flerårsbudgetbeslut. Som ett komplement till ovanstående kan följande insatser genomföras: Möjligheter till samfinansiering prövas. Eventuella möjligheter till bidrag och projektmedel för investeringar och försöksverksamhet bör kartläggas. Om kommunal finansiering ska finnas som ett alternativ ska en allmän princip för ett sådant upplägg diskuteras och fastställas tillsammans med regionens kommuner. Möjligheter till utökade eller nya samverkansformer med privata intressenter i form av trafikföretag, arbetsplatser/arbetsgivare m fl prövas. RKM inbjuder till överläggningar i syfte att åstadkomma ett gemensamt utvecklingsarbete. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 45

111 Priser och zoner I dagsläget finansieras ca procent av trafiken med externa intäkter, huvudsakligen biljettintäkter. För att uppnå målet att den upphandlade trafiken ska ha en subventioneringsgrad om ca 50 procent fordras ett effektivt fungerande pris- och betalsystem. Nuvarande prissystem har utformats med utgångspunkt att medverka till ett för kunden enkelt system med god överblickbarhet vad gäller prissättning, produkter och zonsystem. Under 2015 reducerades antalet zoner i regionen från drygt 80 zoner till 8 zoner som ett led i att förenkla för kunden. Prissystemet bör också vara utformat för att förenkla resandet över länsgräns och strävan finns att hitta betallösningar som gör att resenären inte upplever de i förekommande fall olika biljettsystemen som ett hinder. Kunden erbjuds genom användning av olika korttyper en kostnadseffektiv resa såväl för enskilda resor som vid pendling. Strävan mot en minskad användning av kontanter gör att betalning med hjälp av mobiltelefon är möjligt samt att betalning med bankkort ombord kommer att bli möjligt under En styrning av resandet mot de tider då ledig kapacitet i fordonen är som störst görs genom ett förmånligare biljettpris för de resenärer som reser med reskassa. Ovan nämnda inriktning avses fortsätta som riktlinje för regionens upphandlade trafik och utgör en del av dess finansiering. Närmare bestämmelser om priser, zoner och dylika frågor behandlas i särskild ordning vid sidan om trafikförsörjningsprogrammet. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 46

112 Uppföljning och utvärdering I anslutning till Region Jönköpings läns ordinarie budget- och bokslutsarbete utarbetas årliga verksamhetsplaner liksom uppföljning av det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Ett starkt fokus riktas på utveckling, förädling och komplettering av redovisade åtgärder men också att utarbeta ytterligare och effektivare åtgärder för att angivna mål ska kunna förverkligas. Åtgärder som berör trafikens kvalitet och standard samt dess infrastruktur kompletteras med åtgärder för att påverka enskilda individer liksom arbetsgivares beteende och handlande. De årliga uppföljnings- och utvärderingsgenomgångarna tillsammans med de periodiska uppdateringarna av program och åtgärder har avgörande betydelse för att nå målen. RKM utarbetar nedbrutna handlingsplaner med syfte att förverkliga målsättningarna. Detta sker i treåriga planer. RKM utarbetar 2015 plan och redovisar delmål för perioden med utblick mot 2020 och Starkt samspel krävs mellan berörda offentliga organ men även mellan RKM, enskilda företag och sammanslutningar inom branschen, samtidigt med tydliga blickar riktade mot branschen i andra regioner och länder samt övriga tjänste- och servicebranscher. Minst en gång/år hålls överläggningar med Trafikverket samt branschföreträdare om kollektivtrafikens utveckling i regionen. Detta sker vid sidan av de kontinuerliga överläggningarna med företrädare för regionens kommuner. Årliga överläggningar hålls med företrädare för respektive grannregion om utfall och resultat av den gemensamma trafiken samt om dess fortsatta utveckling. Enligt lagen ska de regionala trafikförsörjningsprogrammen uppdateras vid behov. Regering och riksdag har uttryckt att detta bör ske en gång per mandatperiod, d.v.s. vart fjärde år. Denna andra version av trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län utgör den första reviderade versionen. De återkommande revideringarna är nödvändiga då erfarenheter i landet kan ge ny kunskap, justeringar av lagstiftningen kan ske liksom att utvecklingen av den kommersiella kollektivtrafiken kan komma att påverka behovet av en större utvärdering och omprövning. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 47

113 Genomgripande utvärdering och förnyelse av det regionala trafikförsörjningsprogrammet föreslås ske 2020 och Årliga uppföljningar och utvärderingar förutsätts som ett basarbete i utarbetande av årliga verksamhetsplaner. Den årliga rapporten angående beslut om allmän trafikplikt och därmed sammanhängande trafik redovisas i anslutning till bokslutet för RKM och publiceras på dess hemsida. Jönköpings Länstrafik Telefon Plusgiro: - Västra storgatan 18 A E-post lanstrafiken@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida Orgnr: Jönköping 48

114 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Medborgarförslag om att Bergendahlska gården blir ett tillfälligt boende för flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget med motiveringen att det redan pågår verksamhet på Bergendahlska gården. Bakgrund Klas Bergenstråhle har i ett medborgarförslag den 4 november 2015 föreslagit att Bergendahlska gården ska göras om till ett tillfälligt boende för flyktingar. Kommunkansliet har inte kunnat komma i kontakt med förslagsställaren angående önskad beslutsinstans, varför förslaget behandlas av kommunfullmäktige. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

115

116 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Medborgarförslag om en cityhall i Växjö Förslag till beslut Kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med att man ser positivt på förslaget om en saluhall men att kommunen inte äger frågan om en eventuell etablering. Bakgrund Willis Lindvall har i ett medborgarförslag den 19 november 2015 föreslagit att Växjö kommun ska tillskapa en cityhall (saluhall) i Växjö. Enligt Lindvall kan cityhallen ligga vid stationsområdet ha fokus på närproducerade livsmedel. Lindvall har angett kommunfullmäktige som beslutsinstans. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

117

118

119 ÄRENDE Dnr KS Madeleine Jeppsson Krell mark- och exploateringsingenjör Tel Kommunstyrelsen Förvärv av Växjö Bergkvara 6:2 Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner förvärv av Växjö Bergkvara 6:2. Köpeskillingen är enmiljon ( ) kronor jämte övriga villkor, bilaga 1. Bakgrund P.A.R. Fastigheter AB äger fastigheten Växjö Bergkvara 6:2 väster om Växjö. Fastigheten är belägen inom stadsutvecklingsprojektet Bredviks norra del och är kvadratmeter stor. Växjö kommun är en attraktiv plats för näringslivet och för att möta näringslivets framtida behov behövs mer verksamhetsmark i och kring Växjö. Fastigheten har ett gynnsamt läge och genom att förvärva den ges bättre förutsättningar att utveckla verksamhetsområdet i norra Bredvik på ett ändamålsenligt sätt. Växjö kommun har efter förhandling blivit erbjuden att köpa fastigheten mot en köpeskilling om enmiljon ( ) kronor. Till grund för förhandlingen har varit en oberoende värdering genomförd i november Värderingen visade på ett värde på kronor för fastigheten, vilket avvisades av fastighetsägaren. Fastighetsägaren begärde istället kronor för fastigheten. Efter förhandling enades det om ett belopp om kronor. Växjö kommuns förvärv villkoras av att kommunfullmäktige godkänner avtalet genom beslut som vinner laga kraft senast på tillträdesdagen, vilken är satt till Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post madeleine.jeppssonkrell@vaxjo.se 1 (1)

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134 ÄRENDE Dnr KS Fredrik Pettersson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll Förslag till beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Kommunkansliet lämnar en redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

135 Skrivelselista KSAU 1 december 2015 Kommunstyrelsen Dnr Utskriftsdatum: Beskrivning: Protokoll VEAB Elnät Namn: Beskrivning: Protokoll VEAB Namn: Beskrivning: Inbjudan Region Kronobergs Regiondag 2016 Namn: Beskrivning: Information om platsbehov för mottagande av nyanlända 2016 Namn: Beskrivning: MSB Nationell lägesbild och information från SKL Namn: Beskrivning: Resursbehovsutredning Namn: Tekniska nämnden Beskrivning: Cirkulär 15:31 från Sveriges Kommuner och Landsting Namn: Sveriges Kommuner och Landsting Beskrivning: Lägesrapport från länsstyrelsen om flyktingssituationen Namn: Länsstyrelsen i Kronobergs län Nr: 3410 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: PROT Nr: 3400 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: PROT Nr: 3390 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 3380 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 3370 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 3360 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: RAPP Nr: 3350 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 3340 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Fredrik Pettersson Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV

136 Beskrivning: Nationell lägesbild av flyktingmottagande Namn: MSB Beskrivning: Information från Boverket gällande Bostadsmarknadsenkäten Namn: Boverket Nr: 3330 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Fredrik Pettersson Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 3320 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Fredrik Pettersson Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147 Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 20 november :19 Till: Kommunstyrelsen; *Alla Förvaltningschefer; *Alla Nämnder; Skagne Monica Ämne: VB: Inbjudan Region Kronobergs Regiondag 2016 Hej, Nedanstående inbjudan har inkommit till Är det inte du som hanterar denna fråga återkoppla till oss på kontaktcenter. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Per-Oskar Nilsson kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel Från: Skickat: den 20 november :49 Ämne: Inbjudan Region Kronobergs Regiondag 2016 Inbjudan till Region Kronobergs Regiondag 2016 Tacksam för vidarebefordran till; Kommunstyrelse Kommunchef Samtliga nämnder Förvaltningschefer

148 21/1 REGIONDAG 22/1 KOMMUNALT FORUM KOSTA BODA ART HOTEL REGIONDAG 2016 Årets regiondag har ett särskilt fokus på den utmaning som länet står inför när det gäller kompetensförsörjning utifrån olika perspektiv. Den regionala utvecklingsstrategin, som beslutades av regionfullmäktige i juni 2015 handlar om hur vi ska växa i Kronoberg och vad vi ska växa av. Det är nu dags att gå från ord till handling! Regiondagen är ett tillfälle till lärande och dialog, med utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin. Hur ligger vi till när det gäller att nå målen? Vilka insatser görs och vilka nya satsningar behöver vi samhandla kring? 22 januari anordnas Kommunalt forum med tema regional arbetsmarknad för kommunstyrelsernas och regionstyrelsens presidier samt kommunchefer i Kronobergs län. Välkomna! Anna Fransson Styrelseordförande, Region Kronoberg Länk till program och anmälan Tid och plats 21 januari 2016, Regiondag 22 januari 2016, Kommunalt forum, Kosta Boda Art Hotel, Kosta.

149 Avgift Deltagande i Regiondagen och Kommunalt forum är kostnadsfritt. Kostnad för logi tillkommer, kr per person/natt i enkelrum. Vid utebliven närvaro utan avanmälan debiteras 550 kr per dag för konferensen samt ev. logikostnad. Anmälan och bekräftelse Anmälan om deltagande samt bokning av logi och middag görs på anmälningslänkarna nedan eller på kurs@kronoberg.se Anmälan ska vara oss tillhanda senast Efteranmälan i mån av plats. Först till kvarn gäller men Region Kronoberg förbehåller sig rätten att vid en sned fördelning mellan kommunerna justera deltagandet för att alla kommuner ska bli representerade. Information För information kring RUS se För information kring anmälan kontakta Region Kronobergs kurskansli, e-post kurs@kronoberg.se eller tfn Välkommen! Region Kronoberg, Växjö kurs@kronoberg.se

150 INFORMATION 1 (1) Datum Ärendenummer Till Kommunstyrelsen Kommunchef Förvaltningschef med ansvar för ensamkommande barn Integrations-/flyktingsamordnare i kommunerna i Kronobergs län BEHOV AV PLATSER FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ÅR 2016 I slutet av förra veckan informerade vi om fördelningstalen för ensamkommande barn för Arbetsförmedlingen har nu fastställt en länsvis fördelning av det totala mottagningsbehovet av nyanlända under nästa år. Denna fördelning, kallad länstal, visar att nyanlända personerna under år 2016 beräknas vara i behov av en bostad i en kommun i Sverige. Av dessa behöver personer, hjälp med att anvisas sådan bostad. Övriga bosätter sig på egen hand, ofta hos släkt eller vänner. I Kronobergs län är behovet för år 2016 totalt 249 anvisningsbara platser. I de överenskommelser som tecknats mellan varje kommun och länsstyrelsen finns för nästa år totalt 275 anvisningsbara platser i länet. Därmed är behovet av anvisningsbara platser täckt för Kronobergs län år Att behovet av platser via anvisning täcks av överenskommelserna för år 2016 beror på att mottagandet av nyanlända i länet redan är högt, sett i ett nationellt perspektiv. Detta på grund av att många nyanlända bosätter sig på egen hand i länets kommuner. Totalt beräknar Arbetsförmedlingen att personer kommer att ordna sitt boende på egen hand i länets kommuner under nästa år. Ett myndighetsgemensamt informations- och prognosbrev, vilket ger ytterligare förklaringar och förtydligande vad gäller platsbehovet för mottagande av nyanlända, mejlas ut till landets alla kommuner i nästa vecka. Med vänliga hälsningar Gisela Andersson Integrationsdirektör Susanne Hallström Utvecklare av integration och social hållbarhet Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se

151 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Information om lägesbilden MSB verkar, utifrån ett nationellt perspektiv, för att stärka, samordna och vid behov inrikta den samlade hanteringen. Den nationella lägesbilden riktar sig främst till operativa aktörer på central och regional nivå i den samlade hanteringen av flyktingsituationen. Lägesbilden är även en del av MSB:s rapportering till regeringen. Veckans lägesbild är tvådelad och beskriver: läget utifrån berörda aktörers rapportering och MSB bedömning av vilka områden som är prioriterade för åtgärder. Lägesbilden syftar till att belysa områden där MSB bedömer att det finns gemensamma utmaningar för de operativa aktörerna. Respektive aktör förväntas omsätta lägesbilden i åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde samt följa upp effekterna och återrapportera detta till MSB. Bakgrund Regeringen förtydligade i budgetpropositionen för 2015 målen med krisberedskapsarbetet utifrån ett förebyggande respektive hanterande perspektiv. Med dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen: Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar (Prop. 2015/16:1). Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen till MSB att, utan att det påverkar ansvarsprincipen, på nationell nivå samordna ansvarigaaktörers hantering av den situation som har uppstått till följd av att ett stort antal flyktingar och andra skyddsbehövande anländer tillsverige. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna ska innehålla information om områden där behov av åtgärder har identifierats av de ansvariga aktörerna, men där tillräckliga åtgärder inte har vidtagits (Ju2015/07321/SSK).

152 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Händelseutveckling Under föregående vecka ansökte totalt män, kvinnor och barn om asyl i Sverige. Drygt av dessa är barn utan vårdnadshavare. Migrationsverket ser inga tecken på att antalet asylsökande avtar och prognosen är sökande per vecka. 12 november beslutade regeringen att inför gränskontroller och uppmanande samtidigt rederier att kräva ID-handlingar av sina passagerare. Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av dessa åtgärder. Figur: Antal asylsökande (Migrationsverket). Samlad bedömning MSB bedömer att det, likt föregående vecka, även med aktörernas nu vidtagna åtgärder föreligger stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. MSB:sbedömning är att det redan ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras eftersom det antal asylsökande som nu anlänt till Sverige innebär att samhällsviktiga verksamheter behöver skala upp sin kapacitet på liknande sätt som för närvarande görs avseende boenden. Ett fortsatt stort antal asylsökande kommer att ställa ytterligare krav på ökad kapacitet inom såväl boenden som samhällsviktig verksamhet. Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är starkt utmanad och principen om barnets bästa i beslut som rör barnet kan inte uppfyllas. Situationen avseende boende, socialtjänst samt skola utgör akuta utmaningar i den samlade hanteringen. Det finns fortsatt behov av samordnade åtgärder. Ytterligare ansträngningar och ökad samverkan krävs av ansvariga aktörer för att lösa ut aktuella problemområden. Ansvariga myndigheter i de hårdast belastade länen, Skåne, Västra Götaland och Stockholm, bedöms fortsatt vara i behov av förstärkning inom ett flertal områden främst avseende kvalificerad personal. Utan personella förstärkningar riskerar aktörer att inte mäkta med sina åligganden från och med december.

153 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Lägesbeskrivning (1) Boendesituationen för asylsökande Boendesituationen är fortfarande mycket kritisk och Migrationsverket bedömer att de inom kort inte kommer att ha möjlighet att ge alla asylsökande tak över huvudet. Särskilt ansträngda är ankomstkommunerna, exempelvis Malmö. Barnfamiljer prioriteras. I vissa fall används nu så kallade väntrumstält utan sängar, i väntan på att evakueringsboenden ska bli tillgängliga. Migrationsverket ser fortfarande ett behov av att utöka antalet platser på evakueringsboenden till Hittills är ca platser aktiverade. För att tillgodose det totala behovet av boendeplatser behövs cirka nya platser per dag, enligt Migrationsverket. Problemet kan inte att lösas fullt ut även om Försvarsmakten ställer fler boenden till förfogande eller om MSB skulle anordna fler tältboenden. Migrationsverket har meddelat att kommuner kan återsöka de kostnader för höjda försäkringspremier man hittills haft, förutsatt att det gäller platser som har aktiverats av Migrationsverket. Migrationsverket kommer att skicka ut blanketter till kommunerna för att de ska kunna söka bevakningstjänst från Migrationsverket. Det finns önskemål om att Migrationsverket ska tillhandahålla statistik om belagda platser i varje kommun så att det ska bli möjligt att regionalt och nationellt skaffa sig en överblick av detta. Detta önskemål inbegriper även situationen med ensamkommande barn. Länsstyrelsen i Norrbotten har initierat en regional samverkan för att få en gemensam inriktning för jämnare fördelning av evakueringsboenden mellan kommuner i länet. Migrationsverket gick den 12 november ut med upphandling 13, där även andra mindre konventionella former av anläggningar kan bli aktuella som ankomstboenden. Upphandlingen är med anledning av läget löpande och har inget bestämt slutdatum. Näringsdepartementet har i en promemoria föreslagit ändringar i plan- och byggförordningen för tillfälliga anläggningsboenden, där remisstiden gick ut den 16 november. Ändringarna gäller i huvudsak krav på de tekniska egenskaperna, och kommer inte beröra avsteg som medför en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet. Efter beslut från regeringen förväntas ändringarna träda i kraft i mitten av december. (Källor: Promemoria Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden Näringsdepartementet 28/ , Länsstyrelsernas rapportering genom MSB:s enkät vecka 45, Nationell samverkanskonferens angående boendefrågan 13/ samt Nationell samverkanskonferens angående flyktingsituationen 16/ )

154 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Lägesbeskrivning (2) Ensamkommande barn Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Situationen är som tidigare mycket ansträngd i Skåne, för närvarande framförallt i Malmö. Trelleborg meddelar att antalet ankommande ensamkommande barn kraftigt har minskat sedan fredag förra veckan, vilket antas bero på att gränskontrollerna och identitetskontrollerna på färjor från Tyskland har inneburit ändrade färdvägar. Den 13 november genomförde SKL i samverkan med MSB ett dialogmöte med fem kommuner (Norrköping, Örebro, Umeå, Skellefteå och Gävle), Migrationsverket, Socialstyrelsen och IVO. Mötet följdes upp den 17 november. Ett antal oklarheter har därmed klarats ut däribland: MSB har kommunicerat de slutsatser som har dragits angående vistelsebegreppet av Socialstyrelsen i samverkan med Migrationsverket och MSB. Socialstyrelsen har klargjort ansvarsfördelning mellan ankomst-och anvisningskommunerna avseende utredningar av ensamkommande barn. (Källor: Migrationsverket, Socialstyrelsen, IVO, SKL/MSB dialogmöte 13/ och 17/ , MSB Samverkanskonferens 16/ ) Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet Det ansträngda läget för samhällsviktiga verksamheter kvarstår sedan föregående vecka. Särskilt kan nämnas begynnande utträngningseffekter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I skolan är det fortsatt stor brist på personal och lokaler. En länsstyrelse rapporterar om mycket stora problem med kommunernas uthållighet. Trots regionala och lokala åtgärder bedöms uthålligheten inom vissa verksamheter snart vara slut. Läget är mycket ansträngt/kritiskt i länet. Det råder stor personalbrist. Nationell samordning av personal och övriga resurser efterfrågas. MSB:sbedömning är att det nu ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras allt eftersom det antal personer som anländer till landet ställer krav på att samhällsviktiga verksamheter kan skala upp i samma takt. (Källor: Lägesrapportering från länsstyrelser, nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 16/ )

155 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Lägesbeskrivning (3) Konsekvenser för ordning och säkerhet Den 12 November beslutade regeringen att införa inre gränskontroller i 10 dagar efter en framställan från Migrationsverket. Migrationsverket ser att detta kan leda till ett mer strukturerat asylmottande där man kan få en bättre möjlighet att prioritera de mest utsatta grupperna. Regeringen uppmanade samtidigt de rederier som trafikerar svenska hamnar att komplettera passagerarlistor med ID-kontroll. Polisen koncentrerar i nuläget gränskontroller till region Syd och Väst. Gränskontrollerna är inte heltäckande utan man genomför stickprov. Polisen resursförstärker i region Syd för att klara av att genomföra gränskontrollerna och i nuläget bedömer 4 av 7 polisregioner läget som ansträngt. Migrationsverket och Polisen poängterar att det ännu är för tidigt att uttala sig om konsekvenserna av inre gränskontroll och ID-kontroller på färjor, men man kan konstatera att ett färre antal asylsökande kommer med färjor från Tyskland och man ser ett minskat transitflöde till Finland och Norge. Ordningsstörningar på asylboenden, såsom bråk, misshandel och olaga hot fortsätter att vara ett problem. Både asylsökande ochpersonalen på boendena drabbas. (Källor: Lägesrapportering från NOA/ALMA, Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 16/ )

156 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Lägesbeskrivning (4) Terrorattentatet i Paris påverkan på flyktingsituationen Terrorattentaten som skedde i Paris under kvällen och natten fredagen 13 november 2015 har viss påverkan på flyktingsituationen i Sverige och Europa. Medieuppgifter gör gällande att ett syriskt pass hittats invid en av de individer som sprängt sig med självmordsväst. Enligt tv-bolaget CBS News har en amerikansk underrättelsetjänsteman sagt att passet är falskt då det inte har korrekt antal siffor i passnumret för ett legitimt syriskt pass och att bilden inte överensstämde med namnet. Under söndagen bekräftade även franska myndigheter att passet är falskt. Det har tidigare under året förekommit mycket information om handel med syriska pass där dessa har köpts av t.ex. migranter för att på så sätt tydligare kunna hänvisa till flyktingskäl när de valt att söka asyl. Enligt chefen för Frontex, Fabrice Leggeri, förkommer det omfattande handel med falska syriska pass just av den anledningen. Enligt Jan Westmar vid Migrationsverket pågår nu diskussioner om syriska pass över huvudtaget ska godkännas. Enligt SVT säger migrationsmyndigheterna i Europa att de misstänker att ISIL ligger bakom en stor del av produktionen av de förfalskade syriska pass då de har kommit över såväl passunderlag som passtillverkningsmaskiner. Gränskontroller Efter attentaten införde Frankrike undantagstillstånd och stoppade trafiken i delar av Paris, dessutom stoppades flyg och tågtrafik under en kortare period. Frankrike valde även att införa tillfälliga gränskontroller. EU Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lät inför G20 mötet meddela att Schengensamarbetet är i gungning då den yttre gränskontrollen inte fungerar samt att fler ansträngningar behövs för att upprätthålla den yttre gränsen. EU Under måndagen träffades EU:s utrikesministrar, inga konkreta beslut fattades under detta möte men ministrarna var eniga om att kontrollen av EU:s yttre gränser ska skärpas. EU:s inrikes- och justitieministrar har ett extrainsatt möte fredagen den 20 november där man ska behandla ett antal förslag som handlar om säkerhet, skärpta gränskontroller, terrorbekämpning och fördjupat polissamarbete. Frankrikes presidentfrancois Hollande aviserade under måndagen att Frankrike kommer att åberopa EU:s solidaritetsklausul.

157 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (1) Boendesituationen fortfarande mycket kritisk Migrationsverket bedömer att de inom kort inte kommer att ha möjlighet att ge alla asylsökande tak över huvudet. De kan därmed inte fördela belastningen mellan landets kommuner utan alla platser som möter kraven accepteras. Det finns fortsatt ett behov från övriga aktörer av en övergripande bild av aktiverade boenden samt spridningen nationellt. Vidtagna åtgärder Migrationsverket har bett länsstyrelser och kommuner att identifiera ytterligare evakueringsplatser. Migrationsverket har gått ut med upphandling 13 utan slutdatum. Socialstyrelsen lånar ut sängar från beredskapslagret till ankomstboenden. De tar emot förfrågningar via epost. FM, MSB och frivilligorganisationer kommer fortsätta att förstärka Migrationsverket genom b.la. logistik, stabs-och ledningsstöd samt kommunikatörer för att underlätta kommunikation mellan berörda aktörer. MSB kommer fortsätta att verka för tydlig och samordnad kommunikation. MSB har lagt ut länsstyrelsernas enkätsvar i WIS för att tydliggöra regional belastning. MSB avser fortsatt verka för effektiv samverkan mellan berörda aktörer, särskilt vad gäller utökad spridning av asylsökande över landet samt för att barnens bästa kommer i första hand. Planerade åtgärder Näringsdepartementet har i en promemoria förslagit ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF) för tillfälliga asylboenden. Efter beslut från regeringen förväntas ändringarna träda i kraft i mitten av december. MSB avser utvärdera hur man kan stödja Migrationsverket bäst avseende att synliggöra regional belastning.

158 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (2) Försäkring av boenden (höjda krav och höjda premier) Växande försäkringsproblematik kan komma att bli starkt begränsande för möjligheterna att öppna ett tillräckligt antal boenden framöver. Det finns ett behov av en samlad bild av försäkringsproblematiken och dess konsekvenser. Vidtagna åtgärder Migrationsverket har meddelat att kommuner kan återsökade kostnader för höjda försäkringspremier man hittills haft, förutsatt att det gäller platser som har aktiverats av Migrationsverket. Migrationsverket kommer att skicka ut blanketter till kommunerna för att de ska kunna söka bevakningstjänst från Migrationsverket. MSB har synliggjort informationen angående bevakningskostnader som Migrationsverket gått ut med. Planerade åtgärder MSB avser följa upp den pågående samverkan mellan Länsstyrelsen och Polisen Norrbotten angående säkerhetsbedömningarför att kunna sprida det goda exemplet vid behov. MSB avser fortsätta arbeta för att få till stånd en samlad bild av försäkringsfrågan. Oklarheter kring brandskydd, bygglov och planoch bygglagen Trots att vissa frågor besvarats råder det fortsatt oklarheter då informationen inte nått samtliga aktörer. Vidtagna åtgärder MSB har spridit information kring juridiska frågor, brandskydd, boendebegrepp och ersättningar som redan är klargjord, detta genom länksamlingar samt frågor och svar. Planerade åtgärder Boverket kommer hålla ytterligare ett webbseminarium i december. Arbetar med frågor kring sekretess och bygglovsförfarandet av nya asylboenden. Brandskyddsföreningen kommer inom kort med vägledning och utbildning kring exempelvis vilka krav som finns på lokaler för boende.

159 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (3) Ansträngt mottagande av ensamkommande barn Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Principen om barnets bästa i beslut som rör barnen kan inte alltid uppfyllas. Ansvaret som ankomstkommuner behöver fördelas på fler kommuner i landet. Anvisningskommuner behöver ta sitt ansvar att hämta anvisade barn. Anvisningskommuners kapacitet att göra det är fortsatt en trång sektor. Följeslagare för ensamkommande barn är en bristande resurs. Vidtagna åtgärder SKL, MSB, Migrationsverket, Socialstyrelsen och IVO har gemensamt klarat ut de hinder som tidigare fanns för att öka antalet ankomstkommuner, vistelsebegreppet har kommunicerats och ansvarsfördelningen mellan ankomst-och anvisningskommunerna avseende utredningar av ensamkommande barn har förtydligats. Pågående åtgärder SKL i samverkan med Migrationsverket ansvarar för att klargöra ankomstkommunernas behov av avlastning och kommunernas (Norrköping, Örebro, Umeå, Skellefteå och Gävle) kapacitet att avlasta som ankomstkommuner. SKL kommer utifrån underlag från kommunerna sammanställa vilka nya kostnader som uppkommer, förmedlar detta till Migrationsverket som sedan återkopplar om möjligheter till ersättning. SKL tar tillsammans med kommunerna fram ett förslag på hur transporter till ankomstkommuner kan lösas. Migrationsverket stödjer med erfarenheter kring busstransporter men ansvarar inte för transporter till ankomstkommuner. MSB arbetar vidare med möjligheter till finansiering för transport av ensamkommande barn till nya ankomstkommuner. Rädda Barnen kommer nästa vecka att öppna en stödtelefon för ensamkommande barn. MSB ser över möjligheten att säkerställa följeslagare till ensamkommande barn.

160 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (4) Samhällsviktiga verksamheter ansträngda i delar av landet Förmågan att hantera situationen med ett stort antal asylsökande utan att åsidosätta ordinarie samhällsviktig verksamhet är fortsatt utmanad. Delar av den samhällsviktiga verksamheten i landet är hårt belastad. Uthålligheten hos vissa kommuner och länsstyrelser är starkt begränsad. Belastningen på samhällsviktiga verksamheter bedöms framöver öka och pågå under lång tid. Vidtagna åtgärder SKL har initierat kontakt med arbetsgivarorganisationen och kommer även att initiera dialog med de fackliga föreningarna för att diskutera arbetsmiljöfrågan för kommunernas personal. Planerade åtgärder MSB ser över möjligheter att nationellt mäkla personalresurser för att förbättra uthålligheten inom länen. MSB avser att utifrån nationella framåtblickande analyser underlätta för länsstyrelsernas regionala analyser. Ansträngd situation inom ordning och säkerhet Säkerheten på och vid boenden fortsätter att vara ett problem. Behov av regional struktur för analys, hantering och kommunikation av säkerhetsfrågor. Det finns indikationer på att det upplevda säkerhetsläget när det gäller boenden kan vara gränssättande för i vilken utsträckning privata aktörer vill öppna nya boenden. Vidtagna åtgärder Regeringen beslutade 12 November om gränskontroll vid inre gräns och uppmanade samtidigt samtliga rederiers om trafikerar svensk hamn att komplettera passagerarlistor med ID-kontroll. Polisregion Väst och polisregion Syd genomför sedan 12 November gränskontroller vid inre gräns. Polisen har informerat polisregionerna om att det kan komma frågor från länsstyrelser/kommuner om stöd i hotbedömningar vid boenden. Polisen i Norrbotten har tagit fram en struktur för hur de skall stödja kommunerna med hotbildsbedömningar.

161

162 RESURSBEHOVSUTREDNING Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016 Resursbehovsutredning 0 (10)

163 Innehåll Innehåll Inledning Sammanfattning Förändringar i resursbehov i förhållande till bedömt resursbehov Livsmedel Hälsoskyddstillsyn inkl. strålskydd, tobak och receptfria läkemedel Strategiskt miljö- och hälsoskyddsarbete Administration och ledning Uppdragsverksamhet... 8 Bilaga Resursbehovsutredning 1 (10)

164 1. Inledning Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska som operativ tillsynsmyndighet enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) upprätta en treårig resursbehovsbedömning för nämndens ansvarsområden enligt miljöbalken. Utredningen ska uppdateras varje år. Nämnden har valt att göra en treårig planering av resursbehovet även för nämndens övriga verksamhetsområden för att få en samlad bild av hela resursbehovet. 2. Sammanfattning I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet i antal uppskattade årsarbetskrafter: Resursbehov 2016 Resursbehov 2017 Resursbehov 2018 Preliminära resurser 2016 Livsmedel 4,0 4,0 4,0 4,0 Miljöfarligverksamhet 10,9 10,9 10,9 10,6 Hälsoskydd och strålskydd 4,4 5,8 2,1 3,6 Tobak och receptfria läkemedel 0,3 0,3 0,3 0,3 Strategiskt miljöarbete 1,2 1,2 1,2 1,0 Administration och ledning 5,8 5,9 5,9 4,7 Uppdragsverksamhet 0,35 0,35 0,35 0,3 Summa 26,9 28,5 24,7 24,5 3. Förändringar i resursbehov i förhållande till bedömt resursbehov 2015 Sammantaget redovisar nämnden ett resursbehov i nivå med uppskattat resursbehov Resursbehovet för miljöfarlig verksamhet har totalt minskat något jämfört med 2015, detta beror främst på det tidigare uppskattade resursbehovet för lantbrukstillsyn som tidigare bedömts vara högre. Det finns dock delar inom ansvarsområdet där resursbehovet bedöms ha ökat, detta är bl.a. förorenade områden där allt fler ärenden behöver hanteras. För hälsoskyddstillsynen är det beräknade resursbehovet något lägre än det från Detta beror främst på ökad kännedom kring antal verksamheter, justering av tillsynsintervall samt att resursbehovet är enklare att uppskatta när kontinuerlig tillsyn bedrivs på branscher. Resursbehovet för administration och ledning har ökat främst p.g.a. av att det fr.o.m införs en ny ledningsfunktion som funktionsledare för miljöskydd- respektive livsmedel/hälsoskyddsgrupperna. Det finns också behov av ytterligare administrativt stöd till handläggarna i form av bl.a. arkivering, expediering och annan administration. Tyvärr finns det dock inte resurser till detta i dagsläget. För övriga områden är det beräknade resursbehovet i nivå med det beräknade resursbehovet för Resursbehovsutredning 2 (10)

165 3.1 LIVSMEDEL Resursbehovet för detta tillsynsområde är uppskattat till 4,0 årsarbetskrafter (ÅA) per år. I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet i antal uppskattade årsarbetskrafter för detta område, samt de preliminära resurser som för närvarande planeras för Resursbehov 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) Preliminära resurser ,0 ÅA 4,0 ÅA 4,0 ÅA 4,0 ÅA I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet för de verksamhetstyper där det finns behov av kontinuerlig livsmedelskontroll. För livsmedelskontrollen har inte det detaljerade resursbehovet beräknats per bransch för 2017 och Bransch Antal (st) Resursbehov 2016 (h) Ambulerande Transport Bageri/konditori/café Butik Gatukök/kiosk Kök skola Kök landsting 6 39 Kök omsorg/ äldreomsorg Lagerlokal Matmäklare 7 18 Pizzeria Restaurang Tillverkning 14 58,5 Dricksvattenanläggning (h) 2018 (h) Summa Resursbehovsutredning 3 (10)

166 3.2 HÄLSOSKYDDSTILLSYN INKL. STRÅLSKYDD, TOBAK OCH RECEPTFRIA LÄKEMEDEL Resursbehovet för detta tillsynsområde är i snitt 4,7 årsarbetskrafter (ÅA). Resursbehovet respektive år varierar dock eftersom de planerade tillsynintervallerna är mellan vart annat år till vart femte år. Skillnaderna mellan åren planeras att jämnas ut genom att tillfälligt delvis justera tillsynsintervallen kommande år. I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet i antal uppskattade årsarbetskrafter för detta tillsynsområde samt de preliminära resurser som för närvarande planeras för 2016: Resursbehov Preliminära resurser 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) Resursbehov medel (snitt/5 år) ,4 ÅA 5,8 ÅA 2,1 ÅA 4,7 ÅA 3,9 ÅA I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet för de verksamhetstyper där det finns behov av en kontinuerlig tillsyn: Verksamheter med behov av kontinuerlig Antal (st) Resursbehov tillsyn 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) Skolor Förskolor Bostäder (fastighetsägare) Vård- och omsorgsboende Bassängbad Strandbad Fotvård Tatuering, piercing, akupunktur Skönhetsvård, hudvård, manikyr, pedikyr Solarium Frisersalong Kiropraktor, naprapat, sjukgymnastik mm Idrottsanläggning Tillfälliga boenden Tobak Receptfria läkemedel Övriga objekt * med ej kontinuerlig tillsyn Summa *Samlingslokaler, folkhögskola utan boende, förvaring av djur, familjedaghem mm. Resursbehovsutredning 4 (10)

167 I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet för övriga tillsynsområden inom detta tillsynsområde: Övrig tillsyn Resursbehov 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) Djurhållning inom detaljplanerat område Radon Elektromagnetiskstrålning Höga ljud o inomhusbuller Summa MILJÖFARLIG VERKSAMHET Resursbehovet för detta tillsynsområde är uppskattat till 10,9 årsarbetskrafter (ÅA) per år. I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet i antal uppskattade årsarbetskrafter för detta tillsynsområde samt de preliminära resurser som för närvarande planeras för 2016: Resursbehov Preliminära resurser 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) ,9 ÅA 10,9 ÅA 10,9 ÅA 10,6 ÅA Resursbehovsutredning 5 (10)

168 I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet för de verksamhetstyper där det finns behov av en kontinuerlig tillsyn i kommunen: Verksamheter med behov av kontinuerlig tillsyn Antal (st) Resursbehov 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) Lantbruk Fiskodling Utvinning - berg, grus torv, jord Livsmedel och foder Trävaror Fotografisk o grafisk produktion Kemiska produkter Gummi- och plastvaror Icke-metalliska mineraliska produkter Stål och metall Metall- o plastytbehandling, avfettning mm Metallbearbetning Förbrukning av organiska lösningsmedel Gasformiga bränslen mm, el, värme, kyla Fordonsservice och drivmedelshantering Hamnar o flygplatser Laboratorier Hälso- och sjukvård Rening av avloppsvatten Avfall Skjutfält, skjutbanor och sportanläggningar Textiltvätterier Begravningsverksamhet Summa Resursbehovsutredning 6 (10)

169 I tabellen nedan redovisas en sammanfattning av resursbehovet för övriga tillsynsområden inom detta tillsynsområde: Övrig tillsyn Antal (st) Resursbehov 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) Enskilda avlopp Värmepumpar Köldmediekontroll PCB-saneringsobjekt Cisternkontroll Dagvatten Trafikbuller och omgivningsbuller Vattenskyddsområden Naturreservat, kommunala Förorenade områden Vindkraft Miljöövervakning Vatten Miljöövervakning Luft Bakgrundsstrålning Summa Strategiskt miljö- och hälsoskyddsarbete Medverkande i kommunens samhällsplanering Resursbehov Preliminära 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) resurser Resursbehovsutredning 7 (10)

170 3.5 Administration och ledning De redovisade timmarna omfattar det administrativa arbete inom kontoret som inte är knutet till någon av de andra uppräknade punkterna eller tillsynsobjekten. Resursbehov 2016 (h) 2017 (h) 2018 (h) Preliminära resurser 2016 Ärenderegistrering Nämndsarbete Ekonomi och fakturering Personal Funktionsledning Övergripande planering av verksamheten Uppföljning av verksamheten Expediering av beslut Expediering inspektionsrapporter IT telefoni PUL Systemförvaltning Miljöreda Kvalitetssäkring Information Miljödiplomering - egen Övrigt: Reception, bokningar, inköp, arkiv, delgivning, miljösanktionsavgifter, överklagade ärenden mm Summa Uppdragsverksamhet Resursbehov Preliminära resurser (h) 2017 (h) 2018 (h) Luftvårdsförbundet Bullerberäkning Summa Uppdraget i Kronobergs luftvårdsförbund finansieras delvis via bidrag från Länsstyrelsen och luftvårdsförbundet på 60 tkr, övrig tid skattefinansierad. Resursbehovsutredning 8 (10)

171 Bilaga 1 Förklaringar - Hur har resursbehovet beräknats : Resursbehovsbedömningen för utgår från SKL:s mall för tillsyn och kontroll, där en årsarbetskraft har c:a 2000 timmar till förfogande, varav 500 timmar är personlig tid (semester, sjukdom, utbildning etc.) och 500 timmar är gemensam tid (möten, planering, information, registervård och andra interna arbetsuppgifter som inte kopplas till tillsyn/kontroll eller ren administration). Tid för tillsyn och kontroll samt tillsyns- och kontrollrelaterat arbete är alltså i snitt 1000 timmar per heltidsanställd person. Övrig oplanerad tillsynstid har beräknas enligt modell som används i flera andra kommuner. Denna modell innebär att inom tillsynsområdena livsmedelskontroll och miljöfarligverksamhet har en årsarbetskraft i snitt 600 h planerad tillsynstid och 400 oplanerad tillsynstid. För hälsoskyddstillsyn beräknas en årsarbetskraft ha 500 h planerad tillsynstid och 500 h oplanerad tillsynstid. Resursbehovet är uppskattat av ansvariga handläggare inom respektive ansvarsområde, som underlag har använts SKL:s rekommendationer för tillsynsbehov hos olika typer av miljöskydds- och hälsoskyddsverksamheter. För livsmedelsanläggningarna baserar sig resursbehovet på riskklassningen enligt Livsmedelsverkets och SKL:s rekommendationer. I resursbehovsbedömningen ingår också det förväntade framtida resursbehovet inkl. förväntade framtida tillsynsobjekt. Resursbehovsutredning 9 (10)

172 Resursbehovsutredning 10 (10)

173

174

175

176

177

178

179

180 Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb och gäller fr.o.m Parter i överenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt Svenska Kommunalarbetareförbundet. Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och bilagor. Bilaga 1 innehåller Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb. Överenskommelsen innebär tillägg och justeringar av Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13, i lydelse , för de som anställs för traineejobb och beskrivs närmare nedan. Bilaga 2 innehåller reglering kring tvisters handläggning och beskrivs närmare nedan. Bilaga 3 och 3 b innehåller Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för traineejobb. Bakgrund Regeringen har fattat beslut om så kallade traineejobb. Reglering av traineejobb finns angivet i förordningen om särskilt anställningsstöd. (Förordningen bifogas cirkuläret). Det har uppmärksammats att många arbetslösa har en gymnasial utbildning men ändå inte får ett arbete. Den som har en gymnasieutbildning som inte är adekvat för vår sektor och har varit heltidsarbetslös minst 3 respektive 6 månader inom en ramtid av 6 respektive 9 månader har möjlighet att erbjudas traineejobb. Traineejobb anvisas via Arbetsförmedlingen som så kallat särskilt anställningsstöd. Anställning med särskilt anställningsstöd är undantagen lagen om anställningsskydd (LAS) enligt 1 4 p LAS. Det innebär att bestämmelserna i LAS inte gäller för traineejobb. Traineejobben är en anställning som kombineras med en yrkesutbildning. Traineejobb ska vara möjliga inom välfärdssektorn men även för hela arbetsmarknaden inom sektorer där det finns bristyrken. 1

181 Syftet är att genom traineejobben motverka ungdomsarbetslösheten samtidigt som traineejobben är avsedda att bidra till kompetensförsörjning inom sektorer där allt fler går i pension. Den del som avser utbildning ska vara kompletterande gymnasieutbildning eller motsvarande inriktat till de områden som anges i förordningen. Avsikten är att studierna ska kunna leda till en avslutad utbildning och en varaktig anställning inom traineejobbets yrkesområde. Den del som avser arbete ska utgöras av arbete i ordinarie verksamhet. Förhandlingsprotokoll 3 Tvisters handläggning Parterna har överenskommit om en särskild ordning vad gäller tvisters handläggning, vilket beskrivs utförligare nedan. Ordningen är densamma som tidigare överenskommits vad gäller tvister om BAL Rekommendation om LOK m.m. Parterna är överens om att lokal överenskommelse om Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb ska anses ha kommit till stånd genom att kommun, landsting, region eller kommunalförbund beslutar att anta bestämmelserna. För företag som är medlemmar i Pacta träffas genom den centrala överenskommelsen lokalt kollektivavtal om Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb. Observera dock att en lokal överenskommelse fordras för att anställning för traineejobb ska kunna ingås i andra verksamhetsområden än inom vård- och omsorgsverksamhet, vilket beskrivs mer utförligt nedan. Observera också att det fortfarande krävs tecknande av lokalt kollektivavtal för att möjliggöra arbetslivsintroduktionsanställningar enligt BAL Giltighet och uppsägning Den centrala överenskommelsen gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Bilaga 1 till Bestämmelser för traineejobb Bilaga 1 innehåller de anpassningar av BAL 13 som parterna har kommit överens ska gälla för de som anställs för traineejobb. I de fall inte annat anges i denna överenskommelse ska anställningsvillkor enligt BAL 13 tillämpas för arbetstagare som anställs för traineejobb. 2

182 Nedan följer redogörelse för tillägg och justeringar av anställningsvillkoren i BAL 13. De områden som det är möjligt att, efter antagande av överenskommelsen av arbetsgivaren, anställa för traineejobb inom välfärdssektorn är inom vård- och omsorgsverksamhet. Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Mom. 1 Överenskommelsen syftar till att möjliggöra anställningar för traineejobb enligt förordningen om särskilt anställningsstöd. Regeringsbeslutet avseende traineejobb är uppdelad i två områden, välfärdssektorn och bristyrkesområden. Inom välfärdssektorn Välfärdssektorn tar sikte på kommun och landsting/region. Förutsättningen för att erbjudas ett traineejobb inom välfärdssektorn är att en person under en ramtid om 9 månader räknat från den dagen före anvisningen varit arbetslöshet på heltid under minst 6 månader. Efter att arbetsgivaren antagit den centrala överenskommelsen är det möjligt att anställa för traineejobb inom vård- och omsorgsverksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting/Pacta och Svenska Kommunalarbetareförbundet är överens om att begreppet vård- och omsorg innefattar, hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen, äldreomsorg enligt socialtjänstlagen, eller funktionshinderomsorg enligt socialtjänstlagen. Särskilt anställningsstöd får lämnas för motsvarande 50 procent av en anställning på heltid och, enligt vad som aviserats enligt budgetpropositionen, under högst 24 månader. Det finns även ekominsikt stöd avseende kostnader för handledning. 3

183 Inom bristyrkesområden Traineejobb inom bristyrkesområden kan enligt förordningen erbjudas över hela arbetsmarknaden. Förutsättningen för att erbjudas traineejobb inom bristyrkesområden är att en person under en ramtid om 6 månader räknat från den dagen före anvisningen varit arbetslöshet på heltid under minst 3 månader. Arbetsförmedlingen på lokal nivå bedömer och anvisar arbetsgivaren med utgångspunkt från vad som är att betrakta som bristyrkesområden. Särskilt anställningsstöd får lämnas för motsvarande 50 procent av en anställning på heltid under högst 12 månader. Övrigt Anställningen ska kombineras med studier på gymnasial nivå eller motsvarande som ska kunna leda till en avslutad utbildning och en varaktig anställning inom traineejobbets yrkesområde. Detta gäller både för de som anställs för ett traineejobb inom välfärdssektorn och inom ett bristyrkesområde. Arbete och schemaläggning för arbetstagaren behöver anpassas utifrån arbetstagarens möjligheter att studera. Det förutsätter dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. En anställning enligt detta avtal kan ske även om det hos arbetsgivaren finns arbetstagare med företrädesrätt till återanställning. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa lokalt kollektivavtal om att erbjuda traineejobb även inom annan verksamhet än vård- och omsorgsverksamhet. Det handlar om anställningar i verksamhet som rör skollagen när det gäller välfärdssektorn men kan även gälla andra verksamheter där arbetsförmedlingen anvisar arbetsgivaren arbetstagare till bristyrken på lokal nivå. Svenska Kommunalarbetareförbundet på central nivå har tydligt förmedlat en positiv hållning till att bejaka andra verksamheter för traineejobb och att verka för en smidig och skyndsam hantering för att sådana lokala kollektivavtal ska tecknas. 2 Befintliga lokala avtal, utgår Bestämmelsen om befintliga lokala avtal utgår då avtal inom avtalets tillämpningsområde inte ska ha funnits tidigare. 4

184 3 Lokal överläggning, utgår Den särskilda regleringen i BAL 13 3 om lokal överläggning är borttagen för traineejobb men samverkan/mbl gäller på sedvanligt sätt. 4 Tillämpningsområde m.m., ersätts med Överenskommelsen är tillämplig för de arbetstagare som omfattas av anställning för traineejobb i enlighet med förordningen om särskilt anställningsstöd. Förordningen avseende traineejobb är uppdelad i två områden, välfärdssektorn och bristyrkesområden, se ovan. Handledning/stöd Även om reglering och krav på handledare enligt BAL 13 inte finns för traineeanställningar så kan det vara bra att utse en särskild handledare även för dessa anställningar. Det är av vikt att den anställde ges goda förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig utbildning i kombination med arbete. Behovet av stöd och omfattningen av detta som den anställde kommer att behöva kan variera. Se ovan om ekonomiskt stöd för handledning inom välfärdssektorn. Kap. 2 Anställning 6 Anställningsform, upphörande m.m. Mom. 1 första stycket En anställning enligt detta avtal är en tidsbegränsad anställning. Notera att det är viktigt att det framgår av det enskilda anställningsavtalet att detta rör sig om en tidsbegränsad anställning med särskilda villkor som alltså vare sig är ett vikariat eller en allmän visstidsanställning. Anställningen anges i anställningsavtalet med aktuell befattningsbenämning, samtidigt ska det framgå att anställningsvillkoren är enligt Bestämmelser för traineejobb. Omfattning av arbete i förhållande till studier är någonting som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om och sysselsättningsgraden som bestäms ska anges i det enskilda anställningsavtalet. Mom. 2 Motsvarar skrivningen i BAL 13 för traineejobb. Mom. 3 Motsvarar skrivning i BAL 13 med den justeringen att tjänstgöringsintyget inte behöver innehålla uppgift om genomförda utbildningsinsatser. 5

185 Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 15 Löneform Mom. 2 Månadslönen utges i proportion till den sysselsättningsgrad i anställningen som arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om. Det innebär att den anställda får betalt för arbetet som denne utför medan arbetstagaren kan ansöka om studiemedel från CSN för studiedelen. För att arbetstagaren ska vara berättigad till studiemedel från CSN krävs dock att studierna motsvarar minst 50 %. Kap. 7 Avslut av anställning 29 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Bestämmelserna i BAL 13, gäller med tillägg av ett andra stycke till mom. 2. Det nya stycket innebär att om en arbetstagare tidigare haft en AB-anställning hos arbetsgivaren som tillgodoräknats tid för företrädesrätt eller konvertering genom vikariat eller allmän visstidsanställning, och därefter kommit att bli arbetslös och sedan blivit anställd för ett traineejobb, hos samma arbetsgivare, ska den faktiska tiden för traineejobbet räknas bort om anställningen övergår i en AB-anställning. Tvisters handläggning, Bilaga 2 Regleringen motsvarar den som finns avseende tvister kring BAL 13 och Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning BUI 12. Vid tvister om avtalets bestämmelser tillämpas skiljenämndsförfarande. Oorganiserad arbetstagare har ingen möjlighet att få sin fråga prövad i skiljenämnd. Förordning och Arbetsförmedlingen Det är förordningen om särskilt anställningsstöd som reglerar traineejobb. Förordningen bifogas cirkuläret. Regeringen har överlåtit till Arbetsförmedlingen att hantera utbetalning av särskilt anställningsstöd och ekonomiskt stöd för handledning. Det kan vara värt att notera att ansökan om anställning- och ekonomiskt stöd endast utbetalas om ansökan inkommit till arbetsförmedlingen innan anställning sker. 6

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200 Från: Sveriges Kommuner och Landsting Skickat: den 13 november :37 Ämne: Cirkulär 15:31 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Bifogade filer: Cirkulär pdf; Cirkulär Bilaga 1.pdf; Cirkulär Bilaga 2.pdf; Cirkulär Bilaga 3.pdf Fvb till mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Arbetsgivarpolitik Arbetsmarknadsansvariga Cirkulärets rubrik och sammanfattning: Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor. Bifogas: Cirkulär 15:31 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Förhandlingsprotokoll - Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb Förordning om särskilt anställningsstöd Cirkulären finns också att läsa och ladda ner från cirkulärdatabasen på Sveriges kommuner och Landstings hemsida För frågor kring distributionen, kontakta: info@skl.se

201 18 november 2015 KRONOBERG TILLSAMMANS Idag är 60 miljoner människor på flykt i världen. En situation som är och kommer att bli mer och mer påtaglig för oss alla. I Kronobergs län vill vi stå för ett värdigt mottagande och samtidigt arbeta för en hållbar integration där vi tar tillvara människors kunskap och erfarenhet. Det är två spår som å ena sidan är beroende av varandra, och å andra sidan sker utifrån ett kortsiktigt respektive långsiktigt perspektiv. Krissamverkan Kronoberg är grunden I Kronoberg har vi en väl fungerande krisberedskap genom Krissamverkan Kronoberg. Här finns upparbetade rutiner och samordning mellan länets kommuner, Räddningstjänst, Polisen, Region Kronoberg och Försvarsmakten under ledning av Länsstyrelsen. Detta är grunden i länets samlade flyktingmottagande. Sedan en tid tillbaka samlas aktörerna i s.k. regionala samverkanskonferenser varje vecka. Länsstyrelsens ansvar på kort sikt Eftersom länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar i alla extraordinära händelser, så har vi valt att intensifiera arbetet med flyktingsituationen. Varje morgon (måndag-fredag) samlas involverade medarbetare för att bland annat gå igenom aktuell lägesbild. och lång sikt Länsstyrelsen har också ett ansvar för länets mer långsiktiga integrationsarbete. För att hålla ihop dessa parallella spår och kraftsamla internt har länsstyrelsen valt att bilda en femte enhet. Här ingår medarbetare från den ordinarie verksamheten och arbetet leds av länsledningen tillsammans med en stabschef. I den rådande situationen är det också viktigt att lyfta blicken och se hur vi på ett långsiktigt sätt kan ta tillvara de möjligheter som flyktingsituationen kan ge. Länsstyrelsen har därför valt att tillsätta en regional styrgrupp. Tanken är att samla och förstärka de idéer och aktiviteter som finns kopplat till jobb, boende, utbildning och hälsa/trygghet. Här kan lokala initiativ som kommer upp inom Krissamverkan Kronoberg lyftas upp för att lösas regionalt. Det är också ett forum som kan vara viktig för förankring av arbetet som sker i Krissamverkan Kronoberg. Frivilligsamordning alla behövs! I detta långsiktiga perspektiv vill vi skapa en vardag där människor känner sig behövda och delaktiga. Här behövs allas engagemang, inte minst från frivillig- och idéburna organisationer. Det finns goda exempel att sprida, idéer och aktiviteter att samordna. Av den anledningen har länsstyrelsen valt att tillsätta en frivilligsamordnare med uppdrag att samordna just dessa aktiviteter och idéer som finns runt om i länet. Frivilligsamordnaren nås via frivilligsamordning.kronoberg@lansstyrelsen.se.

202 18 november 2015 De olika grupperna bidrar med olika perspektiv, erfarenheter och kunskap. Arbetet utgår från vår inriktning om att vi ska påverka nationellt, agera regionalt och stävja den oro som finns omkring oss. Det gemensamma målet är ett värdigt mottagande och en hållbar integration under parollen Kronoberg tillsammans. Organisationsskiss I skissen nedan ser du organisationen ur ett mer visuellt perspektiv. De fyra stora garnnystanen representerar Krissamverkan Kronoberg, Länsstyrelsens förstärkta organisation (den femte enheten), frivilligsamordningen samt den regionala styrgruppen. De mindre nystanen är tänkbara arbetsgrupper som kan komma att bildas för att ytterligare fokusera det långsiktiga arbetet med t ex bostäder, hälsa, jobb och utbildning. Trådarna från varje nystan vävs samman till en halsduk där alla behövs för att kunna erbjuda värme och trygghet.

203 Från: Frank Bo Skickat: den 18 november :49 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Fwd: Lägesrapport flyktingssituationen Bifogade filer: ATT00001.htm; image006.png; ATT00002.htm; Kronoberg tillsammans.pdf; ATT00003.htm Skickat från min iphone Vidarebefordrat brev: Från: G-RB-Landshövding Kristina Alsér Datum: 18 november :53:38 CET Till: Claesson Gunilla Ämne: Lägesrapport flyktingssituationen Hej, I måndags var jag och Carin Karlsson (chef för samhällsutvecklingsenheten) hos Migrationsverket i Malmö. Att möta de människor som varit på flykt i veckor med förhoppningen att nå den svenska gränsen, ger en annan dimension än det som dagligen rullas ut i tv, radio och tidningar. Mötet i Malmö gör oss än mer säkra på att vi har slagit in på rätt väg när det gäller flyktingmottagandet i vårt län. Vi vill stå för ett värdigt mottagande och samtidigt arbeta för en hållbar integration där vi tar tillvara människors kompetenser och erfarenheter. Samtidigt visar Migrationsverkets prognos att nyanlända behöver hjälp med att hitta en bostad i Sverige nästa år. Därtill behövs totalt platser för asylsökande ensamkommande barn. I dagarna har länsstyrelsen fått information om hur dessa kvinnor och män samt ensamkommande barn ska fördelas mellan landets län. En fördelning som utgår från varje läns förutsättningar med tanke på arbetsmarknad, befolkningsstruktur och det sammantagna mottagandet. Länets kommuner har i sin tur fått information om hur många ensamkommande barn de förväntas ta emot, vilket kan bli åtta gånger fler än i år. Det är givetvis en stor utmaning att bibehålla ett gott mottagande när antalet barn ökar så markant. Vi får tillsammans försöka hitta lösningar så att vi kan ge dessa barn ljusa framtidsutsikter. Läs gärna mer om fördelningen i länsstyrelsens pressmeddelande. De senaste veckorna har vi alla arbetat intensivt med flyktingmottagandet. På länsstyrelsen har vi valt att förstärka och kraftsamla arbetet internt för att ytterligare kunna stötta Krissamverkan Kronoberg, frivilligorganisationer och stärka vårt ordinarie integrationsarbete. Vi har också valt att tillsätta en regional styrgrupp för att tillsammans lyfta blicken och se hur vi på ett långsiktigt sätt kan ta tillvara de möjligheter som situationen kan ge. Genom den bifogade filen vill vi ge dig en bild av hur arbetet ser ut och hur det hänger ihop.

204 Vänligen Kristina Alsér Landshövding Länsstyrelsen i Kronobergs län / County Administrative Board of Kronoberg SE VÄXJÖ / Tfn: Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö

205 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Information om lägesbilden MSB verkar, utifrån ett nationellt perspektiv, för att stärka, samordna och vid behov inrikta den samlade hanteringen. Den nationella lägesbilden riktar sig främst till operativa aktörer på central och regional nivå i den samlade hanteringen av flyktingsituationen. Lägesbilden är även en del av MSB:s rapportering till regeringen. Veckans lägesbild är tvådelad och beskriver: läget utifrån berörda aktörers rapportering och MSB bedömning av vilka områden som är prioriterade för åtgärder. Lägesbilden syftar till att belysa områden där MSB bedömer att det finns gemensamma utmaningar för de operativa aktörerna. Respektive aktör förväntas omsätta lägesbilden i åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde samt följa upp effekterna och återrapportera detta till MSB. Bakgrund Regeringen förtydligade i budgetpropositionen för 2015 målen med krisberedskapsarbetet utifrån ett förebyggande respektive hanterande perspektiv. Med dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen: Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar (Prop. 2015/16:1). Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen till MSB att, utan att det påverkar ansvarsprincipen, på nationell nivå samordna ansvarigaaktörers hantering av den situation som har uppstått till följd av att ett stort antal flyktingar och andra skyddsbehövande anländer tillsverige. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna ska innehålla information om områden där behov av åtgärder har identifierats av de ansvariga aktörerna, men där tillräckliga åtgärder inte har vidtagits (Ju2015/07321/SSK).

206 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Händelseutveckling Under föregående vecka ansökte totalt män, kvinnor och barn om asyl i Sverige. Drygt av dessa är barn utan vårdnadshavare. Migrationsverket ser inga tecken på att antalet asylsökande avtar och prognosen är sökande per vecka. 12 november beslutade regeringen att inför gränskontroller och uppmanande samtidigt rederier att kräva ID-handlingar av sina passagerare. Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av dessa åtgärder. Figur: Antal asylsökande (Migrationsverket). Samlad bedömning MSB bedömer att det, likt föregående vecka, även med aktörernas nu vidtagna åtgärder föreligger stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. MSB:sbedömning är att det redan ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras eftersom det antal asylsökande som nu anlänt till Sverige innebär att samhällsviktiga verksamheter behöver skala upp sin kapacitet på liknande sätt som för närvarande görs avseende boenden. Ett fortsatt stort antal asylsökande kommer att ställa ytterligare krav på ökad kapacitet inom såväl boenden som samhällsviktig verksamhet. Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är starkt utmanad och principen om barnets bästa i beslut som rör barnet kan inte uppfyllas. Situationen avseende boende, socialtjänst samt skola utgör akuta utmaningar i den samlade hanteringen. Det finns fortsatt behov av samordnade åtgärder. Ytterligare ansträngningar och ökad samverkan krävs av ansvariga aktörer för att lösa ut aktuella problemområden. Ansvariga myndigheter i de hårdast belastade länen, Skåne, Västra Götaland och Stockholm, bedöms fortsatt vara i behov av förstärkning inom ett flertal områden främst avseende kvalificerad personal. Utan personella förstärkningar riskerar aktörer att inte mäkta med sina åligganden från och med december.

207 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Lägesbeskrivning (1) Boendesituationen för asylsökande Boendesituationen är fortfarande mycket kritisk och Migrationsverket bedömer att de inom kort inte kommer att ha möjlighet att ge alla asylsökande tak över huvudet. Särskilt ansträngda är ankomstkommunerna, exempelvis Malmö. Barnfamiljer prioriteras. I vissa fall används nu så kallade väntrumstält utan sängar, i väntan på att evakueringsboenden ska bli tillgängliga. Migrationsverket ser fortfarande ett behov av att utöka antalet platser på evakueringsboenden till Hittills är ca platser aktiverade. För att tillgodose det totala behovet av boendeplatser behövs cirka nya platser per dag, enligt Migrationsverket. Problemet kan inte att lösas fullt ut även om Försvarsmakten ställer fler boenden till förfogande eller om MSB skulle anordna fler tältboenden. Migrationsverket har meddelat att kommuner kan återsöka de kostnader för höjda försäkringspremier man hittills haft, förutsatt att det gäller platser som har aktiverats av Migrationsverket. Migrationsverket kommer att skicka ut blanketter till kommunerna för att de ska kunna söka bevakningstjänst från Migrationsverket. Det finns önskemål om att Migrationsverket ska tillhandahålla statistik om belagda platser i varje kommun så att det ska bli möjligt att regionalt och nationellt skaffa sig en överblick av detta. Detta önskemål inbegriper även situationen med ensamkommande barn. Länsstyrelsen i Norrbotten har initierat en regional samverkan för att få en gemensam inriktning för jämnare fördelning av evakueringsboenden mellan kommuner i länet. Migrationsverket gick den 12 november ut med upphandling 13, där även andra mindre konventionella former av anläggningar kan bli aktuella som ankomstboenden. Upphandlingen är med anledning av läget löpande och har inget bestämt slutdatum. Näringsdepartementet har i en promemoria föreslagit ändringar i plan- och byggförordningen för tillfälliga anläggningsboenden, där remisstiden gick ut den 16 november. Ändringarna gäller i huvudsak krav på de tekniska egenskaperna, och kommer inte beröra avsteg som medför en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet. Efter beslut från regeringen förväntas ändringarna träda i kraft i mitten av december. (Källor: Promemoria Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden Näringsdepartementet 28/ , Länsstyrelsernas rapportering genom MSB:s enkät vecka 45, Nationell samverkanskonferens angående boendefrågan 13/ samt Nationell samverkanskonferens angående flyktingsituationen 16/ )

208 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Lägesbeskrivning (2) Ensamkommande barn Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Situationen är som tidigare mycket ansträngd i Skåne, för närvarande framförallt i Malmö. Trelleborg meddelar att antalet ankommande ensamkommande barn kraftigt har minskat sedan fredag förra veckan, vilket antas bero på att gränskontrollerna och identitetskontrollerna på färjor från Tyskland har inneburit ändrade färdvägar. Den 13 november genomförde SKL i samverkan med MSB ett dialogmöte med fem kommuner (Norrköping, Örebro, Umeå, Skellefteå och Gävle), Migrationsverket, Socialstyrelsen och IVO. Mötet följdes upp den 17 november. Ett antal oklarheter har därmed klarats ut däribland: MSB har kommunicerat de slutsatser som har dragits angående vistelsebegreppet av Socialstyrelsen i samverkan med Migrationsverket och MSB. Socialstyrelsen har klargjort ansvarsfördelning mellan ankomst-och anvisningskommunerna avseende utredningar av ensamkommande barn. (Källor: Migrationsverket, Socialstyrelsen, IVO, SKL/MSB dialogmöte 13/ och 17/ , MSB Samverkanskonferens 16/ ) Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet Det ansträngda läget för samhällsviktiga verksamheter kvarstår sedan föregående vecka. Särskilt kan nämnas begynnande utträngningseffekter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I skolan är det fortsatt stor brist på personal och lokaler. En länsstyrelse rapporterar om mycket stora problem med kommunernas uthållighet. Trots regionala och lokala åtgärder bedöms uthålligheten inom vissa verksamheter snart vara slut. Läget är mycket ansträngt/kritiskt i länet. Det råder stor personalbrist. Nationell samordning av personal och övriga resurser efterfrågas. MSB:sbedömning är att det nu ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras allt eftersom det antal personer som anländer till landet ställer krav på att samhällsviktiga verksamheter kan skala upp i samma takt. (Källor: Lägesrapportering från länsstyrelser, nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 16/ )

209 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Lägesbeskrivning (3) Konsekvenser för ordning och säkerhet Den 12 November beslutade regeringen att införa inre gränskontroller i 10 dagar efter en framställan från Migrationsverket. Migrationsverket ser att detta kan leda till ett mer strukturerat asylmottande där man kan få en bättre möjlighet att prioritera de mest utsatta grupperna. Regeringen uppmanade samtidigt de rederier som trafikerar svenska hamnar att komplettera passagerarlistor med ID-kontroll. Polisen koncentrerar i nuläget gränskontroller till region Syd och Väst. Gränskontrollerna är inte heltäckande utan man genomför stickprov. Polisen resursförstärker i region Syd för att klara av att genomföra gränskontrollerna och i nuläget bedömer 4 av 7 polisregioner läget som ansträngt. Migrationsverket och Polisen poängterar att det ännu är för tidigt att uttala sig om konsekvenserna av inre gränskontroll och ID-kontroller på färjor, men man kan konstatera att ett färre antal asylsökande kommer med färjor från Tyskland och man ser ett minskat transitflöde till Finland och Norge. Ordningsstörningar på asylboenden, såsom bråk, misshandel och olaga hot fortsätter att vara ett problem. Både asylsökande ochpersonalen på boendena drabbas. (Källor: Lägesrapportering från NOA/ALMA, Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 16/ )

210 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: Lägesbeskrivning (4) Terrorattentatet i Paris påverkan på flyktingsituationen Terrorattentaten som skedde i Paris under kvällen och natten fredagen 13 november 2015 har viss påverkan på flyktingsituationen i Sverige och Europa. Medieuppgifter gör gällande att ett syriskt pass hittats invid en av de individer som sprängt sig med självmordsväst. Enligt tv-bolaget CBS News har en amerikansk underrättelsetjänsteman sagt att passet är falskt då det inte har korrekt antal siffor i passnumret för ett legitimt syriskt pass och att bilden inte överensstämde med namnet. Under söndagen bekräftade även franska myndigheter att passet är falskt. Det har tidigare under året förekommit mycket information om handel med syriska pass där dessa har köpts av t.ex. migranter för att på så sätt tydligare kunna hänvisa till flyktingskäl när de valt att söka asyl. Enligt chefen för Frontex, Fabrice Leggeri, förkommer det omfattande handel med falska syriska pass just av den anledningen. Enligt Jan Westmar vid Migrationsverket pågår nu diskussioner om syriska pass över huvudtaget ska godkännas. Enligt SVT säger migrationsmyndigheterna i Europa att de misstänker att ISIL ligger bakom en stor del av produktionen av de förfalskade syriska pass då de har kommit över såväl passunderlag som passtillverkningsmaskiner. Gränskontroller Efter attentaten införde Frankrike undantagstillstånd och stoppade trafiken i delar av Paris, dessutom stoppades flyg och tågtrafik under en kortare period. Frankrike valde även att införa tillfälliga gränskontroller. EU Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lät inför G20 mötet meddela att Schengensamarbetet är i gungning då den yttre gränskontrollen inte fungerar samt att fler ansträngningar behövs för att upprätthålla den yttre gränsen. EU Under måndagen träffades EU:s utrikesministrar, inga konkreta beslut fattades under detta möte men ministrarna var eniga om att kontrollen av EU:s yttre gränser ska skärpas. EU:s inrikes- och justitieministrar har ett extrainsatt möte fredagen den 20 november där man ska behandla ett antal förslag som handlar om säkerhet, skärpta gränskontroller, terrorbekämpning och fördjupat polissamarbete. Frankrikes presidentfrancois Hollande aviserade under måndagen att Frankrike kommer att åberopa EU:s solidaritetsklausul.

211 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (1) Boendesituationen fortfarande mycket kritisk Migrationsverket bedömer att de inom kort inte kommer att ha möjlighet att ge alla asylsökande tak över huvudet. De kan därmed inte fördela belastningen mellan landets kommuner utan alla platser som möter kraven accepteras. Det finns fortsatt ett behov från övriga aktörer av en övergripande bild av aktiverade boenden samt spridningen nationellt. Vidtagna åtgärder Migrationsverket har bett länsstyrelser och kommuner att identifiera ytterligare evakueringsplatser. Migrationsverket har gått ut med upphandling 13 utan slutdatum. Socialstyrelsen lånar ut sängar från beredskapslagret till ankomstboenden. De tar emot förfrågningar via epost. FM, MSB och frivilligorganisationer kommer fortsätta att förstärka Migrationsverket genom b.la. logistik, stabs-och ledningsstöd samt kommunikatörer för att underlätta kommunikation mellan berörda aktörer. MSB kommer fortsätta att verka för tydlig och samordnad kommunikation. MSB har lagt ut länsstyrelsernas enkätsvar i WIS för att tydliggöra regional belastning. MSB avser fortsatt verka för effektiv samverkan mellan berörda aktörer, särskilt vad gäller utökad spridning av asylsökande över landet samt för att barnens bästa kommer i första hand. Planerade åtgärder Näringsdepartementet har i en promemoria förslagit ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF) för tillfälliga asylboenden. Efter beslut från regeringen förväntas ändringarna träda i kraft i mitten av december. MSB avser utvärdera hur man kan stödja Migrationsverket bäst avseende att synliggöra regional belastning.

212 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (2) Försäkring av boenden (höjda krav och höjda premier) Växande försäkringsproblematik kan komma att bli starkt begränsande för möjligheterna att öppna ett tillräckligt antal boenden framöver. Det finns ett behov av en samlad bild av försäkringsproblematiken och dess konsekvenser. Vidtagna åtgärder Migrationsverket har meddelat att kommuner kan återsökade kostnader för höjda försäkringspremier man hittills haft, förutsatt att det gäller platser som har aktiverats av Migrationsverket. Migrationsverket kommer att skicka ut blanketter till kommunerna för att de ska kunna söka bevakningstjänst från Migrationsverket. MSB har synliggjort informationen angående bevakningskostnader som Migrationsverket gått ut med. Planerade åtgärder MSB avser följa upp den pågående samverkan mellan Länsstyrelsen och Polisen Norrbotten angående säkerhetsbedömningarför att kunna sprida det goda exemplet vid behov. MSB avser fortsätta arbeta för att få till stånd en samlad bild av försäkringsfrågan. Oklarheter kring brandskydd, bygglov och planoch bygglagen Trots att vissa frågor besvarats råder det fortsatt oklarheter då informationen inte nått samtliga aktörer. Vidtagna åtgärder MSB har spridit information kring juridiska frågor, brandskydd, boendebegrepp och ersättningar som redan är klargjord, detta genom länksamlingar samt frågor och svar. Planerade åtgärder Boverket kommer hålla ytterligare ett webbseminarium i december. Arbetar med frågor kring sekretess och bygglovsförfarandet av nya asylboenden. Brandskyddsföreningen kommer inom kort med vägledning och utbildning kring exempelvis vilka krav som finns på lokaler för boende.

213 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (3) Ansträngt mottagande av ensamkommande barn Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Principen om barnets bästa i beslut som rör barnen kan inte alltid uppfyllas. Ansvaret som ankomstkommuner behöver fördelas på fler kommuner i landet. Anvisningskommuner behöver ta sitt ansvar att hämta anvisade barn. Anvisningskommuners kapacitet att göra det är fortsatt en trång sektor. Följeslagare för ensamkommande barn är en bristande resurs. Vidtagna åtgärder SKL, MSB, Migrationsverket, Socialstyrelsen och IVO har gemensamt klarat ut de hinder som tidigare fanns för att öka antalet ankomstkommuner, vistelsebegreppet har kommunicerats och ansvarsfördelningen mellan ankomst-och anvisningskommunerna avseende utredningar av ensamkommande barn har förtydligats. Pågående åtgärder SKL i samverkan med Migrationsverket ansvarar för att klargöra ankomstkommunernas behov av avlastning och kommunernas (Norrköping, Örebro, Umeå, Skellefteå och Gävle) kapacitet att avlasta som ankomstkommuner. SKL kommer utifrån underlag från kommunerna sammanställa vilka nya kostnader som uppkommer, förmedlar detta till Migrationsverket som sedan återkopplar om möjligheter till ersättning. SKL tar tillsammans med kommunerna fram ett förslag på hur transporter till ankomstkommuner kan lösas. Migrationsverket stödjer med erfarenheter kring busstransporter men ansvarar inte för transporter till ankomstkommuner. MSB arbetar vidare med möjligheter till finansiering för transport av ensamkommande barn till nya ankomstkommuner. Rädda Barnen kommer nästa vecka att öppna en stödtelefon för ensamkommande barn. MSB ser över möjligheten att säkerställa följeslagare till ensamkommande barn.

214 Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Diarienr: Kontaktperson: MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (4) Samhällsviktiga verksamheter ansträngda i delar av landet Förmågan att hantera situationen med ett stort antal asylsökande utan att åsidosätta ordinarie samhällsviktig verksamhet är fortsatt utmanad. Delar av den samhällsviktiga verksamheten i landet är hårt belastad. Uthålligheten hos vissa kommuner och länsstyrelser är starkt begränsad. Belastningen på samhällsviktiga verksamheter bedöms framöver öka och pågå under lång tid. Vidtagna åtgärder SKL har initierat kontakt med arbetsgivarorganisationen och kommer även att initiera dialog med de fackliga föreningarna för att diskutera arbetsmiljöfrågan för kommunernas personal. Planerade åtgärder MSB ser över möjligheter att nationellt mäkla personalresurser för att förbättra uthålligheten inom länen. MSB avser att utifrån nationella framåtblickande analyser underlätta för länsstyrelsernas regionala analyser. Ansträngd situation inom ordning och säkerhet Säkerheten på och vid boenden fortsätter att vara ett problem. Behov av regional struktur för analys, hantering och kommunikation av säkerhetsfrågor. Det finns indikationer på att det upplevda säkerhetsläget när det gäller boenden kan vara gränssättande för i vilken utsträckning privata aktörer vill öppna nya boenden. Vidtagna åtgärder Regeringen beslutade 12 November om gränskontroll vid inre gräns och uppmanade samtidigt samtliga rederiers om trafikerar svensk hamn att komplettera passagerarlistor med ID-kontroll. Polisregion Väst och polisregion Syd genomför sedan 12 November gränskontroller vid inre gräns. Polisen har informerat polisregionerna om att det kan komma frågor från länsstyrelser/kommuner om stöd i hotbedömningar vid boenden. Polisen i Norrbotten har tagit fram en struktur för hur de skall stödja kommunerna med hotbildsbedömningar.