Församlingsblad Nr 2 H åskfönstret i Kristdala kyrka komponerat av Bo Besko,.

Transkript

1 Församlingsblad Nr 2 H 2010 åskfönstret i Kristdala kyrka komponerat av Bo Besko,.

2 L E D A R E N Religionsfrihet? Ja, tack! Men också frihet att vara kyrka Smädeteckningar av profeten Mohammed får Oslos taxichaufförer att strejka taxichaufförer i Oslo är som i Stockholm, i de flesta fall invandrare, många från muslimska länder. Alla minns vi hur en skämtteckning som framställde samme profet i en dansk dagstidning sårade muslimer över hela världen med mindre trevliga yttringar som en följd. Men kanske inte så underligt ändå Muslimer är stolta över sin profet, över sin religion och sin tro. I vårt land är nog inte kristnas stolthet över sin tro lika stor. I varje fall får smädelser av Kristus inte samma otrevliga följder och det är vi nog tacksamma för. Men ändå Här upplåts tvärtom kyrkor för utställningar där Kristus framställs på ett helt annat sätt än i evangelierna och här förkunnas ofta en Kristus som är en helt annan än den som människor i årtusenden levt och dött i tro på. Här får en professionell skämtare för sig att driva med både fromma människor och de ibland aningen naiva uttrycken för kristen tro. En frikyrkolo- kal uppläts för den föreställningen dess bättre med kraftiga reaktioner från flera av dess tillhöriga. Annars är det i huvudsak bara en och annan bakåtsträvande? kristen ledare och några gamla kyrktanter och dito gubbar som blir irriterade. Från andra kan man få man höra att det är ett intressant, ja rentav ett nödvändigt, ifrågasättande av vårt sätt att tänka, tro och uttrycka den kristna Det tycks som om det bland oss kristna finns en underlig benägenhet att vilja förakta oss själva, vår tro och vår Frälsare. tron. För all del, aningen provocerande kan det ju vara, men likväl ändå värdefullt Att en och annan gammal kyrktant blir upprörd kan inte hjälpas. Det är smällar man får ta. Ja, så tycktes man resonera efter den beramade fotoutställningen för några år sedan, som framställde Kristus på ett för många troende människor sårande sätt och så tycktes man resonera när skämtaren i en kyrkolokal drev med enkelt folks kristna tro. Att sådant sker i ett pluralistiskt och sekulariserat samhälle är inget att förvåna sig över, det får man finna sig i. Här råder religionsfrihet också rätten till frihet från religion och pressfrihet, därtill frihet att skämta med folks föreställningar, och det har säkert det menar jag sitt värde. Men att detta sker i kyrkor och kyrkliga lokaler och apostroferas av en och annan kyrklig ledare det är något annat. Därtill används kyrkliga medel avsedda för att evangeliet ska göras levande för människor till att bekosta spektaklen. Förmodligen skulle aktörerna annars få ägna sig åt annat, för några andra som betalar finns nog inte. 2 I Döderhults församling vill vi behålla vi respekten för kyrkorummet och för trons uttryck... Och betalt tar dom Det tycks som om det bland oss kristna finns en underlig benägenhet att vilja förakta oss själva, vår tro och vår Frälsare. I somliga fall betalar man till och med för det. Sådant vore otänkbart bland t ex muslimer. Det är kanske inte så underligt att man allt oftare får höra om vanliga svenskar som blir muslimer? I Döderhults församling vill vi behålla respekten för kyrkorummet och för trons uttryck även om de ibland kan vara enkla, kanske rentav alltför enkla. Vi blir inte förvånade över om denna världen driver med oss eller är kritisk det får man ta. Men också de enkla uttrycken för kristen tro bär, och har burit, männi-skor i liv och död i alla tider och sådana uttryck finns bland oss. Därför uppfattar vi det också som vår kallelse i denna sena tid, att med respekt för både det traditionella vi brukar ju skällas för att vara traditionalister och det som relaterar till vår tids allmänna tänkesätt, förvalta kyrkans tro in i den framtid som kan finnas. Leif Norrgård Omslagsfoto: Leif Norrgård

3 Om Kyrkans påsk-tro: De dödas uppståndelse? Kan man tro på sånt..? Påsken lyfter fram den kristna kyrkans tro på de dödas uppståndelse. Det är en tro som satt sin prägel på kyrkan genom två årtusenden men som redan från början, både bland judar och andra, tycktes strida mot rim och reson och som alltjämt sätter myror i huvudet på folk. När man ställs inför frågan är det kanske klokt att först försöka avvisa tankar som leder fel. Föreställningen om att vårt jordeliv skulle fortsätta, är en sådan tanke. Givetvis är det inte vårt jordeliv som fortsätter i all oändlighet, det skulle innebära komplikationer som de flesta inser. Någon gammaltestamentlig bild till trots, kommer det knappast heller att innebära att våra döda kliver upp sina murkna kistor och skakar kyrkogårdsjorden av sig; en bild som visserligen kan finnas på gamla kyrkmålningar, och har viss gammaltestamentlig bakgrund, men som sannolikt inte ens i den tid så de tillkom uppfattades som annat än symboler för något större. Att den döda kroppen återvänder till den jord från vilken den skapats, det sägs ju vid praktiskt taget varje begravningsgudstjänst ( jord blir du åter. ). Dess fysiska beståndsdelar vandrar där för att så småningom bygga upp annat organiskt liv, i sin förlängning också mänskligt liv. Är det då själen eller anden 1) som kroppslöst svävande i någon för oss osynlig sfär lever vidare i all evighet? Ja, det är nog vad en och annan föreställer sig. Men det är inte den kristna uppståndelsetron för kyrkan tror på kroppens uppståndelse. Jesus själv framträdde efter sin uppståndelse i kroppslig gestalt. Men hur stämmer tanken på samband mellan vår uppståndelse och Kristi kroppsliga uppståndelse i påsknatten, som i och för sig var något helt unikt, med vetskapen om att vår fysiska kropp efter döden vandrar märkliga vägar och uppbygger annat levande på jorden? Den bibelkunnige har kanske lagt märke till att varken Maria vid graven (John 20:11-18), lärjungarna på vägen till Emmaus (Luk ff) eller Petrus och de andra som återvänt till sitt fiske (John 21:1-14) i ordets vanliga mening genast kände igen den Uppståndne. Igenkännandet kom liksom över dem som en gradvis aha-upplevelse. Även om det finns andra berättelser, där det verkar som om lärjungarna utan egentligt dröjsmål kände igen den Uppståndne, tycks dessa berättelser antyda att Jesus både var den han varit och samtidigt framstod på ett helt nytt sätt. Och där tror jag nyckeln ligger till förståelse av den kristna uppståndelsetron. Gud ska göra allting nytt (Upp 21:5), det är inte riktigt detsamma som att människans uttjänta kropp ska börja sträva igen. Men det nya ska bära det förgångnas identitet du ska vara du och jag ska vara jag. Jag har ofta, särskilt vid begravningsgudstjänster, haft anledning att påminna om hur vetekornet spelar en roll i Nya testamentets undervisning om de dödas uppståndelse (1 Kor 15:35-42). Och här tror jag förståelsen för vad det handlar om öppnar sig. Det korn vi begraver i jorden är snart förmultnat och vi kan aldrig få det tillbaka. Men det strå med ax som kommer att växa där kornet begravdes bär det för alltid försvunna kornets smak, färg, kvalité och om man så vill dess DNA. Och så måste vi nog tänka när vi försöker närma oss det mest paradoxala i den kristna tron 3 tron på de dödas uppståndelse. De döda i sin fysiska gestalt är borta, men Gud ska skapa något helt nytt som bär våra dödas identitet du ska vara du och jag ska vara jag. Och ändå allting nytt! Men var, rent fysiskt, ska alla finnas då? Att det rör sig om inte enbart en andlig tillvaro eller ett återvändande till den jord som slits ut (Ps 102:27) förstår vi av Bibelns ord om en ny himmel och en ny jord (Upp 21:1). Enligt kyrkans tro ska Gud göra det stora skapelse-undret ännu en gång, när det som en gång var är borta (Upp 21:4). Leif Norrgård 1) Orden själ och ande kan i kristet språkbruk ha varierande betydelse. Här används orden som synonymer och syftar på människan som andligt väsen.

4 Eddy den nya församlingens kyrkorådsordförande I december 2009 valde nyvalda kyrkofullmäktige Eddy Elmersson till ordförande i vår nybildade församlings första kyrkoråd. Att Församlingsbladet ville samtala med honom får väl betraktas som en självklarhet Vårt samtal börjar med frågan om hur man tänker när man kommer fram till ett beslut att acceptera en nominering till ordförande i kyrkorådet. - Jag tänkte nog inte särskilt mycket, säger Eddy, det föll sig naturligt. Jag hade ju redan accepterat att stå som första namn på en av nomineringslistorna; men jag hade knappast tänkt att den listan skulle samla så många röster som den gjorde i fjolårets kyrkoval. Listan gick bäst Var det självklart att Du som första namn på den nomineringslista som gick bäst skulle bli kyrkorådets ordförande? - Jag måste väl säga, att jag aldrig riktigt reflekterade på det sättet. Jag fick frågan och har alltid haft ett personligt intresse av kyrkan jag började redan som liten knatte i kyrkokören så det liksom bara blev som det blev För övrigt är väl uppgiften som kyrkorådsordförande ett av de få kyrkliga förtroendeuppdrag som jag inte tidigare haft i församlingen. Ny församling Och nu är det en ny församling? - Ja, Kristdala gamla församling har ju tillkommit. Men det verkar inte skapa några större bekymmer. De förtroendevalda från Kristdala har på ett utmärkt sätt gått in i vårt gemensamma arbete och hittills har jag inte kunnat märka någon som helst spänning mellan representanter från den ena eller andra av de gamla församlingarna. Jag har också förstått att personalen inte har haft några svårigheter att samverka och jag vet att kristdalaprästen och kristdalakantorn har haft en bra ingång i det uppdrag som nu tillkommer för dem båda i Påskallavik. En särskild eloge till kristdalaborna som ju är i minoritet bland våra beslutsfattare och personal men på ett utmärkt sätt går in i arbetet. Vilka är den nya församlingens utmaningar? - Jag tror att den första utmaningen att skapa känsla av att vi nu är en och samma församling redan är övervunnen. Däremot och nu dröjer Eddy en aning med svaret har vi ett generationsskifte framför oss. Vi har flera medarbetare som varit hos oss väldigt många år och närmast har vi genom pensionsavgång ett förestående skifte på kyrkoherdetjänsten på vår agenda. Och det viktiga rekryteringsarbetet måste göras grundligt och det måste börja nu fram mot vårkanten. Vi kommer inte att nöja oss med att bara ledigkungöra tjänsten och vänta på de 4 sökande vi får, utan vi är inställda på en aktiv headhunting. Headhunting efter ny kyrkoherde Har Du funderat på någon sökprofil? - Sökprofil skulle på det här stadiet vara för mycket sagt Men vi är väl på det klara med att vi behöver en kyrkoherde som både är en bra församlingspräst och kan vara administrativ chef i vår församling. Det är väl de två kvalifikationer vi prioriterar: förmågan att tydligt leda gudstjänst och förmågan att vara chef! Kan Du se fler utmaningar just nu? - Ekonomiskt kan vi ana kärvare tider i hela vårt samhälle, också i kyrkan För oss gäller det att både bibehålla nivå och kvalité på vårt gudstjänstfirande, det vi är kända för, och volymen på vårt barn, - ungdoms- och musikarbete, som vi också är kända för. Vi börjar med nästa års budget kanske redan på vårkanten och förmodligen sätter vi då som sagt också igång vårt tänkande kring kyrkoherdetjänsten Kyrkan i stort Och när du tänker på Svenska kyrkan i stort? - Här vill jag vara ganska tydlig. Vi har upplevt förändringar i kyrklig praxis under senare år som många av oss känner främlingskap inför. Jag är glad över att tillhöra en församling där hittills den historiska kristna tron har präglat gudstjänst och annat arbete. Det kan inte vara meningen att man ska ha en kyrka som bara kopierar det som för dagen är politiskt korrekt. Intervju: LN

5 En annorlunda påsk i Tanga på Afrikas ostkust Många år har gått sedan makarna Anne Sophie och Gunnar Norlén sändes från vår församling för att vara kyrkoarbetare båda i akademiskt arbete i Tanzania. Här kommer deras hälsning till årets påskfirare i Döderhults församling. Vi hade kört hela vägen från Moshi på Långfredagen (ville inte missa Skärtorsdagsmässan i vår församling). Varma och svettiga steg vi ur bilen i Tanga på Tanzanias kust utmed Indiska Oceanen och letade efter en kyrka. De är inte så många här vid kusten eftersom de flesta invånarna är muslimer. Men till sist hittade vi en, knackade på dörren till ett kloster vi fann bredvid kyrkan och frågade den katolske brodern när det var någon gudstjänst. Det skulle bli bibelläsningar klockan fem igen (vi hade missat läsningen klockan tre, när allting rämnade och Jesus gav upp andan). Vi satte oss att vänta i den bleka solen. Folksamling Så samlades folk, mest barn och kvinnor, en del med papiljotter i håret. Det var först lite störande det där med papiljotterna, och jag försökte förstå logiken bakom. Inte bara att man ville göra håret krulligt här försöker man ha stora papiljotter, som rätar ut det värsta småkrullet - och då blir man fin. Nej, jag försökte förstå hur man tänker, när man går till kyrkan på Långfredagens eftermiddag med papiljotter i håret otänkbart för oss, men det finns alltid en förklaring till allting. - Man ser på saker och ting ur ett annat perspektiv än vi gör, mera pragmatiskt. Kanske tänker man så här: - Det kan ju inte ha någon betydelse om man har papiljotter i håret, när Jesus inte är där. Allting är ju mörkt, ljusen är släckta och korset övertäckt med ett svart skynke och Jesus är i graven, så det spelar ju ingen roll egentligen. Huvudsaken är att man blir fin till Påsknattsmässan och Uppståndelsen! Likaså brukar man använda hela Långfredagens morgon till att arbeta på fälten överallt frenetiskt arbetande i jorden med hackorna, och plantering av ny majs i groparna. Det gjorde oss förvånade tills vi fick veta att man menar att det bringar särskild välsignelse över sådden om den planterats på Långfredagen. Men sedan skyndar man hem och tvättar bort jorden under naglarna, och skyndar till kyrkornas bibelläsningar vid sjätte och nionde timmen. Åter till Tanga Vi hann nätt och jämt med den sista turen kl 6 med den rostiga och rangliga bilfärjan över Panganifloden, och fortsatte till ett ställe där vi hade bokat rum. Det var små hus med väggar av vävda bastmattor, och vinden pressade sig mellan varje grässtrå i väggarna. Det blåste ordentligt den kvällen och regnet kom under natten, men Påskdagens morgon klockan fem var allting lugnt och 5 stilla, och mot horisonten iakttog vi en lång rad av fiskebåtar enkla, urholkade trädstammar med satta segel avtecknade sig mot den uppgående solen. Vackrare altartavla får man leta efter. Vi firade Kristi uppståndelse på vår lilla veranda framför denna altartavla. med fötterna i varm sand och välsignat bröd och vin. Anne Sophie Norlén En liten fiskebåt en tidig morgon på Indiska oceanen. Foto: Gunnar Utsänd tillsammans med Gunnar av Döderhults Församling för arbete vid Lutherska Kyrkans Universitet i Tanzania. (Skildringen är från en tidigare påsk)

6 K Y Fastan handlar den om verkligheten? För ganska många år sedan bevistade jag en morgonbön i Uppsala domkyrka. Från min plats kunde jag skåda upp mot ett av alla dessa magnifika kyrkfönster. Det föreställde Jesus fastnaglad vid korset. Jag hade just hört ett bibelord om att det är sanningen som skall befria oss. Det fick mig att se allt i ett annat ljus. Jag förstod att människan en gång har försökt att få kontroll över den absoluta sanningen genom att spika upp den på ett kors. Här, just i denna stund började mitt livs fastevandring. Jag förstod att jag inte längre kan sitta bredvid och beskåda det som skedde då eller det som sker idag. Ett krav är att jag vågar ställa de obehagliga frågorna till mig själv. De tre första söndagarna i fastan handlar om att jag måste bli medveten om min synd. Symbolen för den första söndagen är ormen. Men det har inget med djuret i sig att göra. Det handlar om mina försvar, om hur jag rättfärdigar handlingar. Det handlar om lögnen, i stort och framför allt i smått. Dom brukar smyga sig in i min tankevärld likt Håkan Helleberg med Törnekronan från Jerusalem skänkt av Barbro och Tore Norén. ormen, listigt, falskt och starkt. På något vis ser jag här att det inte är synden i sig jag fruktat utan dess konsekvens. Jag måste komma till roten av problemet: jag är och har varit på väg bort från kärlekens väg. Jag tror att, inom varje människa finns det ett frö till en sund tro som bara vill ut. Men det finns mycket i livet och i våra olika traditioner som ligger i vägen. Det är som om vi har dragit på oss en inverterad skottsäker väst. En sådan som oreflekterat släpper in allt som ligger i tiden, men släpper inte fram den kämpande tron. Kampen mot det onda är och kan vara att prestige och stolthet dominerar mitt liv. Det skapas murar mellan mig och mina medmänniskor och i förlängning mellan mig och Gud. I bergspredikan säger Jesus: att om jag har något otalt med min broder skall jag försona mig med honom innan jag kommer inför altaret. Jesus ger mig här inga förslag utan tydliga direktiv. Jag skall inte lägga kraft på vad jag tycker andra borde göra, det skulle vara att bjuda in ormen igen. Om de tre första söndagarna talar om problemet så kommer midfastosöndagen och jungfru Marie bebådelse att tala om lösningen. Det handlar om att ta emot Jesus och det han har att ge. Då jag får gå den sista biten på korsvägen skall jag inte spekulera, jag har förhoppningsvis kunnat identifiera något av min synd. Jag har också sagt ja till att även vara med till Golgata. Nu handlar det bara om att våga vara öppen, lyssna och se. Håkan Helleberg DÖDERHULTS KYRKA Mars 28 Palmsöndagen 11 Högmässa, N. Katarina,- Ceciclia- och Annakörerna. Kroppkakelunch i församlingshemmet. Arr av kyrkliga syföreningen. 18 Passionsmusik med Kyrkokören och Kören utan namn. Instrumentalister. N. Offerdag för Svenska kyrkans Internationella arbete. 29 Måndag 19 Läsning ur Passionshistorien, D. 30 Tisdag 19 Korsvandring i Metodistkyrkan, HE. 31 Onsdag 19 Läsning ur Passionshistorien, N. April 1 Skärtorsdagen 9 Mässa Högtidlig skärtorsdagsmässa, N, HE. Kören utan namn. 2 Långfredagen 9 Morgonbön. D. 11 Långfredagsgudstjänst. HH. Kyrkokören. 15 Korsandakt. D. 18 Aftonsång vid Jesu begravning. N. Solosång: Solweig Hjalmarsson-Berg. 3 Påskafton Påskvaka med mässa och doplöfteserinran. Församlingens präster och diakoner. Predikan: HH. Korister ur gospelkören. Musikalisk ledning: Solweig Hjalmarsson-Berg & Anna Rosén. 4 Påskdagen 11 Högtidsmässa, N. Kyrkokören. Mariakören. Påsktårta. 5 Annandag Påsk 11 Högmässa, HH. 11 Andra i Påsktiden 11 Högmässa i gospelton. Ärkebiskop Gunnar Weman, församlingens präster och diakoner. Gospelkören med kompgrupp. Efteråt kyrklunch. Gunnar Weman: Kan en gudstjänst gå till hur som helst? 18 Värt att veta i Allianskyrkan. 13 Tisdag Sopplunch på Ekersro, Jeanette Hedlund: Från skillingtryck till läsarsånger. 18 Tredje i Påsktiden 11 Högmässa, N, HE. Kören utan namn. 25 Fjärde i Påsktiden 11 Högmässa, HH. Kören Corales. 27 Tisdag 14 (obs tiden) I kommunens äldrevecka på Ekersro: Berit Kreutner kåserar om gamla Oskarshamn. Utställning av annorlunda bakverk. Kaffeservering. 30 Valborgsmässoafton 20 Valborgsmässofirande. Inledning i kyrkan. Fackeltåg till brasplatsen. Vårtal: Håkan Helleberg. Sång av kyrkokören m fl. 6

7 R K O K A L E N D E R Maj 2 Femte i Påsktiden 11 Musikalmässa för hela familjen, N. Solweig Hjalmarsson-Berg. Barn- och ungdomskörerna. Den stora glassfesten på planen framför församlingshemmet. 4 Tisdag Ekumenisk bönesamling i Missionskyrkan Oskarshamn. 9 Bönsöndagen 11 Högmässa i gospelton med konfirmation, N. Thomas Holmérs konfirmander. Gospelkören. 18 Vårmusikcafé i församlingshemmet. Kyrkokören och Corales. 18 Värt att veta i Oskarshamns församling. 13 Kristi Himmelsfärds dag 9 Högmässa under bar himmel på planen framför församlingshemmet. N. Kyrkokören. Kyrkkaffe i församlingshemmet. 16 Söndag före Pingst 11 Högmässa, N. Körgrupp. 18 Tisdag Sopplunch på Ekersro. Våren är här... Sollan sjunger för och med oss. 22 Lördag (10 Konfirmation med Oskarshamns församling.) 14 Högmässa i gospelton med konfirmation. Håkan Hellebergs konfirmader. Gospelkören. 23 Pingstdagen 11 Högmässa, N, HE. Kyrkokören. (15 Konfirmation med Oskarshamns församling.) KRISTDALA KYRKA Mars 28 Palmsöndagen 11 Högmässa, HH. Kyrkokören och Octava. Påsklunch i församlingshemmet. Anmälan: Kriband Kjörilingsånger underhåller. Offer till Svenska kyrkans Internationella arbete. 29 Måndag 19 Passionsandakt 30 Tisdag 19 Passionsandakt. Isabelle Hedlund och Ebba Poopuu (violin och flöjt). 31 Onsdag 19 Passionsandakt. Sång: Gudrun Johansson. April 1 Skärtorsdagen 19 Skärtorsdagsmässa, HH. Sång: Jeanette Hedlund. 2 Långfredagen 11 Långfredagsgudstjänst, N. Enkel soppa med bröd. Filmen Pastorn och Imamen. 4 Påskdagen 11 Högmässa, HH. Kyrkokören, Octava, Intervallen och Kristallen. Trumpet: Kurt Snygg. Påskbakelse, kaffe och påskägg i vapenhuset. 5 Annandag Påsk 11 Gudstjänst i Fridhems kapell, N. Påskbakelse och kaffe. Sång: Josefin Johansson. 11 Andra i Påsktiden. 11 Högmässa med ärkebiskop Gunnar Weman och gospelkören sammanlyst till Döderhult. 18 Tredje i Påsktiden 16 Högmässa, HE. Duettsång: Annica & Siv Svensson. 25 Fjärde i Påsktiden 18 I vårens tecken. Musikgudstjänst. HH. Kyrkokörerna från Kristdala och Påskallavik. Vena & Kristdala Manskör. Octava och Intervallen. Cider och kex. 26 Måndag Äldreveckan inleds i kyrkan. Sopplunch i församlingshemmet. Maj 2 Femte i Påsktiden 16 Högmässa, D. Kristallen. 9 Bönsöndagen 11 Högmässa, HH. Ocatava och Intervallen. 13 Kristi Himmelsfärds dag 9 Friluftsgudstjänst i Hembygdsparken, HH. Tag med fikakorg. 16 Söndag före Pingst 11 Gudstjänst för alla åldrar. Terminsavslutning. HH. Efter gudstjänsten till Tuppebacken. Korvgrillning m m. 23 Pingstdagen 14 Högmässa med konfirmation, HH. Kyrkokören. BOCKARA KYRKA Mars 28 Palmsöndagen 10 Högmässa, D. Kyrkokören. Offerdag för Svenska kyrkans Internationella arbete. April 1 Skärtorsdagen Skärtorsdagsmässa, HE. 2 Långfredagen 10 Långfredagsgudstjänst, D. Kyrkokören. Violin: Ronja Elvingsson. 3 Påskdagen 10 Ekumenisk högtidsmässa, HE. Kyrkokören. Predikan: Torbjörn Helmner. Kyrkkaffe med påsktårta på stående fot. 11 Andra i Påsktiden 11 Högmässa med ärkebiskop Gunnar Weman och gospelkören sammanlyst till Döderhult. 18 Tredje i Påsktiden 18 Högmässa, HH. Capella Gracia, cittra och mandolin. 25 Fjärde i Påsktiden 10 Högmässa, D Maj 2 Femte i Påsktiden 10 Gudstjänst, BGN. 7 9 Bönsöndagen 10 Högmässa med konfirmation. HE. Kyrkokören. 13 Kristi Himmelsfärds dag Sammanlyst till Döderhult. 16 Söndag före Pingst 18 Högmässa, N. 23 Pingstdagen 18 Vårmusikcafé i församlingshemmet. Kyrkokören m fl. Andakt: HE. PÅSKALLAVIKS KYRKA Mars 28 Palmsöndagen 16 Högmässa, HH, D. Kyrkokören. Pajbuffé i Kyrkans Hus. Grupp ur Taube-sällskapet underhåller. Offerdag för Svenska kyrkans Internationella arbete. April 1 Skärtorsdagen 19 Ekumenisk skärtorsdagsmässa, D. 2 Långfredagen 16 Långfredagsgudstjänst, N. Jeanette Hedlund; flöjt och sång. 4 Påskdagen 16 Högmässa, HH. Kyrkokören och Barnkören. Trumpet: Hans Ersson. Påsktårta och kaffe i kyrkan. Påskägg. 5 Annandag Påsk Sammanlyst till Döderhult. 11 Andra i Påsktiden 11 Högmässa med ärkebiskop Gunnar Weman och gospelkören sammanlyst till Döderhult. 18 Tredje i Påsktiden 11 Högmässa, HH. Violin: Cecilia Borgemo. Gitarr: David Borgemo. 25 Fjärde i Påsktiden 11 Gudstjänst, BGN. Sång: Madeleine Gustafsson. Orgel: Elin Sejnehed. Bakelse och kaffe i kyrkan. Maj 2 Femte i Påsktiden 11 Gudstjänst, HH. Barnkören. 9 Bönsöndagen 18 Vårmusikcafé i Strandagården. HH. Servering. Kyrkokören och instrumentalister. 13 Kristi Himmelsfärds dag Sammanlyst till Döderhult. 16 Söndag före Pingst 16 Gudstjänst med barnkör. HH. Efteråt går vi över till Blå Jungfruparken. Korvgrillning m m. 23 Pingstdagen 11 Högmässa, HH. N = Kontraktsprost Leif Norrgård HH = Komminister (kh) Håkan Helleberg D = Komminister Anders Duvlund HE = Komminister Håkan Englund BGN=Diakon Bengt-Göran Nilsson

8 Döpta Trettondagstid och fasta 2010 DÖDERHULT Januari 16 Ewa Maria Olivia Kumm 31 Findus Alexander Sidén Februari 6 Danesh Aravi 6 Erika Maragareta Hemmingsson 6 Melwin Rune Michael Frisk 6 Emma Elisabeth Leeana Kroner 6 Isak Axel Osmo Johansson 13 Anton Christian Bolt Nord Holm 20 Lucas Anders Gustafsson 27 Bror Edgar John Wictorsson 27 David Olof Håkansson 28 Alice Eva Kristina Dahlborg Ärkebiskopsbesök i Döderhult Ärkebiskop Gunnar Weman tidigare Svea Rikes Ärkebiskop kommer på besök till Döderhult söndagen den 11 april. Han leder vår högmässa den dagen, som firas med gospelkören och kompgrupp. Efteråt blir det kyrklunch för alla. Ärkebiskopen kommer där att tala till oss under rubriken Kan en gudstjänst gå till hur som helst?. Det är givetvis en stor förmån för oss att få ta emot ärkebiskopen senast skedde det för ett par år KRISTDALA Februari 6 Eva Agnes Inger Tingström PÅSKALLAVIK Februari 20 Noel Nils Valfrid Isberg Liebgott 28 Kersti Anna Sofia Linjesand sedan i den högmässa som vi firade i samverkan med Oskarshamns församling i Folkets Park. Gunnar Weman är denna gång gäst i Växjö domkyrkoförsamling på lördagen och deltar i ett prästkonvent i de två kontrakt i vilken prosten Leif är kontraktsprost i början av den följande veckan. Ärkebiskop Gunnar Weman vid nattvardsgudstjänst i Döderhult - Oskarshamn Gruppförsändelse till hushåll DÖDERHULTS FÖRSAMLING FÖRSAMLINGENS EXPEDITION Kyrkebyvägen 2, Oskarshamn Tisd 10-12, tfn.tid vardag: 9-11, tel , fax Kyrkoherden, tel Prästmottagning i Kristdala torsd 10-12, tel PRÄSTER Kontraktsprost Leif Norrgård, tel bost Komminister Anders Duvlund, , tel bost Mobil Komminister Håkan Englund tel , bost Komminister (kyrkoherde) Håkan Helleberg, tel KAMERAL AVDELNING Kamrer Marita Svensson, Förvaltningsassistent Eva-Lotte Skoog, tel BARN- OCH UNGDOMSVERK- SAMHET OCH DIAKONI Döderhults församlingshem, tel , Förs.ass. Kerstin Jutterdal, tel , Musiker Solweig Hjalmarsson-Berg, tel Diakonissa Gertrud Lindholm, tel Fritidsledare Gun Hultgren, tel KYRKOMUSIKER Döderhult Kantor Thomas Holmér, tel Körexpedition, tel Bockara Kantor Magdalena Jonasson, tel Kristdala och Påskallavik Kantor Jeanette Hedlund, tel VAKTMÄSTERI Döderhult Exp i församlingshemmet tisd-fred , Påskallavik Exp. tisd-fred , tel , Bockara Carla Nilsson, tel Kristdala Arbetsledare Bertil Josefsson, tel Ulf Ivarsson, tel FÖRSAMLINGSLOKALER Döderhult Anna-Lena Klackenberg, tel , Ekersro Diakonigård Kerstin Jutterdal, tel , Bockara Carla Nilsson, tel Påskallavik (Kyrkans Hus) Hans Börjesson, tel , HEMSIDA ANSVARIG UTGIVARE Eddy Elmersson Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2010