Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2007

Transkript

1 Rapport 2008:10 Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2007

2 Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2007 Rapport 2008:10 Konsumentverket

3 Sammanfattning Konsumentverket har via dataprogrammet HEPSYSTEM samlat in ärendestatistik från kommunala budget- och skuldrådgivningsverksamheter i 137 kommuner i olika delar av landet. Statistiken avser budget- och skuldrådgivningsärenden under Antalet ärenden uppgår till stycken varav är nytillkomna under året. Ärendenas innehåll varierar från ren budgetrådgivning till stöd vid ansökan av skuldsanering och hjälp till frivilliga överenskommelser med borgenärer mm. Statistiken visar: Ärendetyper: Hjälp inför skuldsanering. 29 procent av dem som sökte sig till budget- och skuldrådgivare fick hjälp inför skuldsanering. Exempel på sådan hjälp kan vara ansökan eller komplettering av ansökan. 6 procent fick hjälp efter beslut om skuldsanering - exempelvis hjälp vid överklagan och omprövning. Budget- och skuldrådgivning. Drygt hälften fick budgetrådgivning och 69 procent fick skuldrådgivning. (De sökande kan ha genomgått fler än en åtgärd vilket innebär att summan av procentandelarna blir större än 100 procent.) Frivillig betalningsuppgörelse. 17 procent av ärendena avslutades efter att ha fått hjälp med någon form av frivillig betalningsuppgörelse. Vem söker hjälp? Den genomsnittlige sökande var kvinna eller man år, många var ensamstående utan hemmavarande barn och bodde övervägande i hyresrätt. Han/hon arbetade och hade en lön på brutto kronor i månaden. Antal skulder för den genomsnittlige sökande i åldern år var i genomsnitt 15 och median 10. Skuldstorlek var i medel kronor och median kronor. Könsfördelningen bland dem som sökte hjälp hos kommunal budget- och 3

4 skuldrådgivare var mycket jämn: 50 procent var kvinnor och 50 procent var män. Relativt få unga söker hjälp. Andelen under 30 år var 7 procent. Var tredje som besökte budget- och skuldrådgivare var i åldern år. Boendeform. Drygt 80 procent av dem som sökte hjälp bodde i hyresrätt. 72 procent var ensamstående. Andelen ensamstående kvinnor med hemmavarande barn var 17 procent. Andelen ensamstående män med hemmavarande barn var 4 procent. Underhållsskyldighet. 20 procent av männen hade underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn. Motsvarande siffra för kvinnor var 6 procent. Totalt hade 17 procent av alla sökande underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn. Inkomst Medelinkomsten per månad var kronor brutto. 5 procent saknade inkomst. Endast knappt 3 procent hade en bruttoinkomst som översteg kronor. Drygt 40 procent av dem som hade inkomst hade lön som huvudsaklig inkomsttyp. Nästan var tredje hade någon form av ersättning pga. sjukdom som huvudsaklig inkomsttyp. 16,5 procent hade pension och 4,5 procent hade arbetslöshetsersättning. Skulder Det genomsnittliga totala skuldbeloppet var kronor. Drygt var femte hade ett totalt skuldbelopp på mindre än kronor, medan var tionde hade skulder på över kronor. 4

5 67,5 procent hade skuld som härrör till någon form av kontokredit/finansbolag och nästan 65 procent hade skulder pga. banklån (ej bostad). Var fjärde hade sjukvårdsskulder och var tionde hade skulder pga. tandvård och medicin. Drygt var tionde hade underhållsskulder och nästan var femte hade hyresskulder. 19,4 procent hade skatteskulder och nästan 40 procent hade övriga statliga skulder. 14 procent hade skuld efter näringsverksamhet. Drygt var tionde hade någon medlåntagare som var solidariskt betalningsansvarig för en eller flera skulder. Betalningsutrymme. 29,5 procent av de som besökte budget- och skuldrådgivare saknade betalningsutrymme, dvs. hade 0 kronor att betala till sina fordringsägare. Drygt var fjärde hade ett betalningsutrymme på mer än kronor per månad. En jämförelse mellan åren 2006 och 2007 visar att antalet skulder har ökat något. Sjukvårds-, medicin- och tandvårdsskulder har ökat medan skulder pga. banklån har minskat. Däremot har skulder utifrån kontokrediter ökat något. Arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomsttyp har minskat medan inkomst pga. sjukdom har ökat. Antalet nyinkomna ärenden har ökat från år 2006 till år Även ärendehandläggningstiden har ökat. Konsumentverket vill uttrycka sin tacksamhet till de kommuner som har bidragit med statistik. Förhoppningen är att alla kommuner ska bidra med statistik för Statistiken är viktig eftersom den ger en bild av vilka som söker hjälp hos budgetoch skuldrådgivare samt vilken typ av skuldsättning de har. Genom att kommunala budget- och skuldgivare år efter år bidrar med statistik kan även tendenser på utveckling i samhället visas. 5

6 Innehållsförteckning Inledning... 7 Bakgrund... 7 Resultat... 8 Kön och ålder... 8 Boendeform... 9 Familjetyp... 9 Månadsinkomst Huvudsaklig inkomsttyp Övriga uppgifter Totalt skuldbelopp Antal skulder Typ av skulder Typ av hjälp Avslutningsorsaker Kontaktsätt Betalningsutrymme för skulder Handläggningstider Den genomsnittlige sökande Jämförelse mellan åren 2006 och Översikt bilagor Bilaga 1: Lista över kommuner som skickat in statistik Bilaga 2: Rapport 1 Ärendedata Bilaga 3: Rapport 2 Persondata Bilaga 4: Rapport 3 Inkomst Bilaga 5: Rapport 4 Skulder Bilaga 6: Rapport 5 Övriga uppgifter Bilaga 7: HEPSYSTEM

7 Inledning Konsumentverket har sedan år 2000 kvantitativt följt upp den kommunala budgetoch skuldrådgivningen genom att samla in ärendestatistik från kommunerna. Insamlingen har skett via datorprogrammet HEPSYSTEM som är det ärendehandläggningsverktyg som de kommunala budget- och skuldrådgivarna använder i sitt dagliga arbete. HEPSYSTEM har utarbetats av Konsumentverket (se bilaga 7). I denna rapport redovisas statistik från budget- och skuldrådgivningsverksamheten i 137 kommuner. Avsikten är att få ett underlag till hur skuldsättningen ser ut och beskriva situationen för dem som söker sig till rådgivningen samt ge en bild av verksamheten i stort. Det stora antalet ärenden och den geografiska spridningen torde borga för att slutsatserna med stor sannolikhet ger en rättvisande bild av dem som söker rådgivning hos budget- och skuldrådgivningen. Underlaget ger inte en helhetsbild av överskuldsättningsproblematiken i dagens Sverige utan visar vad som karaktäriserar de hjälpsökande och vilka ekonomiska problem dessa har. Statistiken bidrar dock till helhetsbilden och visar vissa utvecklingstendenser. Bakgrund Enligt skuldsaneringslagen ska kommunernas budget- och skuldrådgivare lämna råd och hjälp till skuldsatta personer. Denna hjälp innefattar bl.a. budgetråd, hjälp till olika former av uppgörelser med fordringsägare och stöd inför och under ett skuldsaneringsförfarande. I lagen slås också fast att Konsumentverket ska stödja budget- och skuldrådgivningen i kommunerna. Rådgivningen är individanpassad utifrån den sökandes problembild. Den sökande kan få råd om hur hushållsbudgeten behöver förändras för att den ska gå ihop, ofta går rådgivaren igenom skuldsättningen och ger information om olika handlingsalternativ. Om det finns en skuldsättning, som den sökande inte klarar av men inte uppfyller kriterierna för att få skuldsanering enligt skuldsaneringslagen, kan 7

8 rådgivaren försöka att hitta långsiktigt fungerande uppgörelser mellan den skuldsatte och dennes fordringsägare på frivillig väg. En annan central uppgift är att ge bistånd till dem som ansöker om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Vidare ska rådgivaren ge stöd och råd under hela skuldsaneringsperioden till den som beviljats skuldsanering om han/hon önskar det. Resultat Totalt har 137 kommuner skickat in sin statistik ur HEPSYSTEM2007 till Konsumentverket. Vilka kommuner som har skickat in sin statistik framgår i bilaga 6. Konsumentverket har utifrån kommunernas statistik gjort en sammanställning på riksbasis. De personer som beskrivs i rapporten är de som under perioden 1 januari till 31 december 2007 fick hjälp av budget- och skuldrådgivare i ovan nämnda kommuner. Telefonrådgivningsärenden ingår dock inte i statistiken. Antalet ärenden som ingår i statistiken uppgår till om inte annat anges i respektive tabell. Av dessa ärenden är nyinkomna under året. Se bilagor. Kön och ålder Könsfördelningen bland dem som fick hjälp av kommunala budget- och skuldrådgivare var mycket jämn: 50 procent var män och 50 procent var kvinnor. Det finns däremot skillnader mellan könen när det gäller deras livssituation (se vidare under rubriken Familjetyp). Till den kommunala rådgivningen kommer personer i alla åldrar. Det är emellertid relativt få unga som söker hjälp. Andelen under 30 år var 7 procent. Var tredje var i åldern år. Drygt var fjärde var år och 12 procent var år. Se bilaga 2. 8

9 Figur 1 Åldersfördelning för de sökande Boendeform Drygt 80 procent av de sökande bodde i hyresrätt. 4,6 procent bodde i bostadsrätt medan 6 procent bodde i villa eller annan ägd bostad såsom radhus. Figur 2 Boendeform för de sökande Familjetyp 72 procent (39 procent kvinnor och 33 procent män) var ensamstående och resterande 28 procent var sammanboende (sambo eller gifta). Totala andelen ensamstående kvinnor med hemmavarande barn (17 procent) var fler än andelen ensamstående män med hemmavarande barn (4 procent). 23 procent av de ensamstående kvinnorna och 28 procent av de ensamstående männen hade inga 9

10 hemmavarande barn. Totalt 37 procent av de sökande som fick hjälp av budget- och skuldrådgivare hade hemmavarande barn. Figur 3 Familjetyp 20 procent av männen hade underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn. Motsvarande siffra för kvinnor var 6 procent. Figur 4 Sökande med underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn Könsfördelningen bland dem som fick hjälp av kommunala budget- och skuldrådgivare var som vi tidigare nämnt mycket jämn. Däremot finns det alltså skillnader mellan könen när det gäller deras livssituation Se bilaga 2. Månadsinkomst Medelinkomsten per månad för de som sökte hjälp hos kommunal budget- och skuldrådgivare var kronor brutto. 5 procent saknade inkomst och drygt 55 procent hade en bruttoinkomst mellan och kronor. Endast 2,9 procent hade en bruttoinkomst som översteg kronor. Se bilaga 3. Figur 5 Månadsinkomst (brutto) för de sökande 10

11 Huvudsaklig inkomsttyp 42,2 procent av de som hade inkomst hade lön som huvudsaklig inkomsttyp och 31,9 procent hade någon form av ersättning pga. sjukdom som huvudsaklig inkomsttyp. 16,5 procent hade pension. 5 procent av samtliga sökande uppbär försörjningsstöd helt eller delvis. Se bilaga 3. Figur 6 Huvudsaklig inkomsttyp för de sökande Övriga uppgifter Bland alla ärenden som avslutades 2007 var 1 procent näringsidkare medan 14 procent hade skuld efter näringsverksamhet. 9 procent hade skuld efter avyttrad bostad. 3 procent var borgensman för någon annans skuld medan 2 procent hade borgensman. Drygt var tionde hade någon medlåntagare som var solidariskt betalningsansvarig. Se bilaga 5. Figur 7 Övriga uppgifter 11

12 Totalt skuldbelopp Drygt var femte hade ett totalt skuldbelopp på mindre än kronor. Var tionde hade skulder på över 1 miljon kronor. Var femte hade skulder mellan och kronor. Sammantaget hade 75 procent ett totalt skuldbelopp under kronor. Sökande i åldersgruppen år hade ett genomsnittligt skuldbelopp på kronor, för åldersgruppen år var motsvarande siffra kronor. Figur 8 Skuldbelopp Den genomsnittliga medelskulden var och medianskulden kronor. Se bilaga 4. Figur 9 Skulder Antal skulder Medelantalet skulder var 13,2 och medianantalet 9. Flest antal skulder hade åldersgruppen år (15 stycken) och minst antal skulder hade åldersgruppen 65- (8 stycken), men det var ganska jämnt fördelat över åldersgrupperna. Se bil. 4. Figur 10 Skulder 12

13 Typ av skulder 67,5 procent hade skuld som härrör till någon form av kontokredit/finansbolag och nästan 65 procent hade skulder pga. banklån (som inte gäller bostad). Var fjärde hade sjukvårdsskulder och var tionde hade skulder pga. tandvård och mediciner. Nästan var femte hade skatteskulder och knappt 40 procent hade övriga statliga skulder. Drygt var tionde hade underhållsskulder och nästan var femte hade hyresskulder. De sökande kan ha flera olika typer av skulder vilket innebär att summan av procentandelarna blir större än 100 procent. Se bilaga 4. Figur 11 Typ av skulder som de sökande har (som är förfallna till betalning) Typ av hjälp 29 procent av dem som sökte sig till budget- och skuldrådgivare fick hjälp inför skuldsanering. Exempel på sådan hjälp kan vara hjälp vid ansökan eller komplettering av ansökan. 6 procent fick hjälp efter beslut om skuldsanering, exempelvis hjälp vid överklagan, omprövning och inbetalningar enligt betalplanen. Drygt hälften fick budgetrådgivning och 69 procent fick skuldrådgivning. De sökande kan ha genomgått fler än en åtgärd vilket innebär att summan av procentandelarna blir större än 100 procent. Nästan var tionde fick hjälp med att genom en frivillig uppgörelse att lösa hela sin skuldsituation medan 8 procent fick hjälp med någon form av dellösning. Se bilaga 5. 13

14 Figur 12 Typ av åtgärd/hjälp för de sökande (avseende avslutade skuldärenden) Avslutningsorsaker Anledningarna till att ärenden avslutas hos budget- och skuldrådgivarna är olika. Alla som söker hjälp har inte stora skuldproblem. 11 procent av alla ärenden avslutades genom budgetrådgivning och 21 procent avslutades med skuldrådgivning. 15 procent avslutades pga. att den rådsökande själv har avbrutit rådgivningen. 25 procent av ärendena avslutades med hjälp inför skuldsanering. Se bilaga 5. Figur 13 Anledningar till att ett ärende avslutas 14

15 Kontaktsätt 40 procent kom till budget- och skuldrådgivaren på eget initiativ medan var femte kom via socialtjänst eller annan vårdgivare. 12 procent kom via Kronofogden och 1 procent via fordringsägare. Se bilaga 5. Figur 14 Hur den sökande fick kontakt med budget- och skuldrådgivaren Betalningsutrymme för skulder En stor del av de sökande, 29,5% saknade betalningsutrymme, dvs. hade 0 kr att betala till sina fordringsägare. Drygt var tionde hade ett betalningsutrymme på kronor. Mer än var fjärde hade ett betalningsutrymme på mer än kronor. Se bilaga 4. Figur 15 De sökandes betalningsutrymme 15

16 Handläggningstider Den genomsnittliga tiden från att ärendet kommit in till att budget- och skuldrådgivaren börjat arbeta med ärendet var knappt 2 månader och den genomsnittliga tiden från att ärendet inkommit till att ärendet avslutats var cirka 7 månader. Genomsnittlig tid från att ärendet påbörjats till att ärendet avslutats var cirka 5 månader. Den vanligaste avslutningsorsaken för ett ärende var hjälp inför skuldsanering och ärendehandläggningstiden för detta är i genomsnitt cirka 5 månader, dvs. från det att ärendet påbörjades till det att det avslutades. Se bilaga 1. Figur 16 Ärendedata Den genomsnittlige sökande Den typiske sökande var kvinna eller man år, många var ensamstående utan hemmavarande barn och bodde övervägande i hyresrätt. Han/hon arbetade och hade en lön på brutto kronor i månaden. Antal skulder för den typiske sökande i åldern år var i genomsnitt 15 och median 10. Skuldstorlek var i medel kronor och median kronor. 16

17 Jämförelse mellan åren 2006 och 2007 Om man jämför Konsumentverkets HEP-statistik 2007 med HEP-statistiken ifrån 2006 så ser man följande skillnader och trender: Antal nyinkomna ärenden ökade från stycken (2006) till stycken (2007) trots att det är något färre antal kommuner som bidrar med statistik för Ärendehandläggningstiden har ökat generellt. Det har skett en utjämning mellan könen då andelen kvinnor har ökat från 48 procent (2006) till 50 procent (2007), medan andelen män har minskat från 52 procent (2006) till 50 procent (2007). Andelen boende i hyresrätt har ökat från 80,7 procent (2006) till 82,4 procent (2007). Andelen kvinnor utan hemmavarande barn har ökat från 21 procent (2006) till 23 procent (2007), medan män utan hemmavarande barn har minskat från 30 procent (2006) till 28 procent (2007). Underhållskyldighet för ej hemmavarande barn har minskat, främst för män som minskade från 23 procent (2006) till 20 procent (2007). Vad det gäller huvudsaklig inkomsttyp kan vi se att arbetslöshetsersättning har minskat från 6,4 procent till 4,5 procent (2007) och att inkomst i form av sjukförsäkring har ökat från 27,2 procent (2006) till 31,9 procent (2007). Vad det gäller pension som huvudsaklig inkomsttyp så har den minskat från 19,3 procent (2006) till 16,5 procent (2007). Andelen som saknade betalningsutrymme ökade något från 28,1 procent (2006) till 29,5 procent (2007). Även de som hade betalningsutrymme över ökade från 25,5 procent (2006) till 27,2 procent (2007). 17

18 Den genomsnittliga skuldstorleken har ökat för åldersgrupperna: -19, 20-29, 40-49, medan den har minskat något för åldersgrupperna 30-39, och -65. Antalet skulder har ökat något. Sjukvårdsskulder har ökat från 21,5 procent (2006) till 24,2 procent (2007). Även medicin- och tandvårdsskulder har ökat. Skulder såsom kontokredit/finansbolag har ökat från 65,3 procent (2006) till 67,5 procent (2007). Banklån (ej bostad) har minskat från 67,4 procent (2006) till 64,7 procent (2007). Andelen sökande som har skuld efter näringsverksamhet har minskat från 17 procent (2006) till 14 procent (2007). Skuld efter avyttrad bostad har minskat från 12 procent (2006) till 9 procent (2007). Andelen sökande som hade någon solidariskt betalningsansvarig har minskat från 13 procent (2006) till 11 procent (2007). 18

19 Översikt bilagor Bilaga 1: Lista över kommuner som skickat in statistik Bilaga 2: Rapport 1 Ärendedata Bilaga 3: Rapport 2 Persondata Bilaga 4: Rapport 3 Inkomst Bilaga 5: Rapport 4 Skulder Bilaga 6: Rapport 5 Övriga uppgifter Bilaga 7: HEPSYSTEM 19

20 Kommuner som har skickat in statistik för 2007 ur HEPSYSTEM Bilaga 1 Kommun Alingsås kommun Arvika kommun Bengtsfors kommun Bodens kommun Bollebygds kommun Bollnäs kommun Borlänge kommun Borås stad Botkyrka kommun Boxholms kommun Bromölla kommun Burlövs kommun Danderyds kommun Eda kommun Eksjö kommun Enköpings kommun Eskilstuna kommun Essunga kommun Falköpings kommun Falun kommun Filipstads kommun Forshaga kommun Gislaveds kommun Gnosjö kommun Gotlands kommun Grums kommun Gällivare kommun Gävle kommun Göteborgs Stad* Götene kommun Habo kommun Hagfors kommun Hallstahammars kommun Hammarö kommun Haninge kommun Haparanda stad Heby kommun Hedemora kommun Helsingborgs stad Kommentar Se lista stadsdelar för vilka stadsdelar som ingår

21 Bilaga 1 Kommun Huddinge kommun Hudiksvalls kommun Hultsfreds kommun Härjedalens kommun Härryda kommun Höganäs kommun Jönköpings kommun Kalix kommun Karlskoga kommun Karlskrona kommun Karlstads kommun Katrineholms kommun Kils kommun Kiruna kommun Kramfors kommun Kristianstads kommun Kristinehamns kommun Krokoms kommun Kumla kommun Kungälvs kommun Köpings kommun Landskrona kommun Lekebergs kommun Lerums kommun Lidingö stad Lidköpings kommun Linköpings kommun Ljungby kommun Ljusdals kommun Ludvika kommun Luleå kommun Lunds kommun Lycksele kommun Lysekils kommun Malmö stad Malungs kommun Marks kommun Mjölby kommun Motala kommun Munkfors kommun Mönsterås kommun Kommentar

22 Bilaga 1 Kommun Mörbylånga kommun Nacka kommun Nordanstigs kommun Nordmalings kommun Norrköpings kommun Norrtälje kommun Nyköpings kommun Oskarshamns kommun Pajala kommun Partille kommun Robertsfors kommun Sala kommun Sigtuna kommun Skara kommun Skellefteå kommun Skurups kommun Smedjebackens kommun Sollentuna kommun Sotenäs kommun Stockholms stad* Sundsvalls kommun Sunne kommun Surahammars kommun Söderköpings kommun Södertälje kommun Sölvesborgs kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tierps kommun Timrå kommun Tomelilla kommun Torsby kommun Tranemo kommun Uddevalla kommun Umeå kommun Uppsala kommun Uppvidinge kommun Vara kommun Varbergs kommun Vilhelmina kommun Kommentar Se lista stadsdelar för vilka stadsdelar som ingår

23 Bilaga 1 Kommun Vänersborgs kommun Värmdö kommun Västerviks kommun Västerås stad Växjö kommun Ystads kommun Ånge kommun Älvdalens kommun Älvsbyns kommun Örebro kommun Örnsköldsviks kommun Östersunds kommun Österåkers kommun Östhammars kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun Kommentar Följande har skickat in manuell statistik i annat format som ej ingår i statistiksammanställningen: Avesta kommun Karlsborgs kommun Laholms kommun Mölndals stad Stenungsunds kommun Vaggeryds kommun Årjängs kommun

24 Bilaga 1 Stadsdelar Göteborg Backa Biskopsgården Centrum Gunnared Härlanda Kortedala Linnéstaden Lundby Tuve-Säve Örgryte Stockholm Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Kungsholmen Norrmalm Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Södermalm Älvsjö Östermalm

25 Bilaga 2

26 Bilaga 3

27 Bilaga 4

28 Bilaga 5

29 Bilaga 5

30 Bilaga 6

31 Bilaga 7 Vad är HEPSYSTEM? HEPSYSTEM är ett ramverk för två dataprogram, HEP och HEPSTAT. Programmen är framtagna för att hantera budget- och skuldrådgivningsfrågor med fokus på överskuldsatta hushåll. HEP HEP står för hushållsekonomiskt program. Med HEP tar man fram en budget efter ett hushålls specifika sammansättning. HEP räknar fram hushållets slutskatt och de bidrag som hushållet är berättigat till. Vid sidan om den faktiska budgeten presenteras Konsumentverkets schablonbelopp för skäliga levnadskostnader i HEP. Dessa beräkningar används som referens eller diskussionsunderlag i budgetrådgivningen. Utifrån budget- och skuldsituation beräknar HEP hushållets betalningsutrymme, efter Kronofogdens riktlinjer för utmätning av lön. I en sammanställning visar HEP hushållets möjlighet att bli kvitt sin skuldsättning. Ofta krävs någon form av ekonomisk uppgörelse för att reda ut skuldsituationen, antingen via en frivillig uppgörelse med fordringsägarna eller via skuldsanering enligt lag. HEP är ett stöd för dessa beräkningar vilka kan vara: ackordsuppgörelser, saneringslån, justeringar av befintliga skulder eller för nedskrivningar med betalningsplaner enligt regelverket för skuldsanering. För att underlätta kommunikationen med berörda parter vid ekonomiska uppgörelser finns ett antal standardbrev, funktioner för kopplad utskrift, blanketter för ansökan om skuldsanering och omprövning, sammanställningar över gäldenärens skuldsituation m.m. HEP har även funktioner för att beräkna kostnader för olika typer av krediter HEPSTAT HEPSTAT är ett statistikprogram knutet till HEP. Den statistik som genereras i HEP sammanställs i fem rapporter i HEPSTAT. Rapporterna kan användas av rådgivaren för att visa resultat av den budget- och skuldrådgivning som bedrivs eller hur de sökandes ekonomiska situation ser ut, vem som söker sig till rådgivning m.m. Rapporterna visar: 1. Ärendedata Kötider, antal påbörjade och avslutade ärenden, antal besök och tidsåtgång. 2. Persondata Kön, boendeform, ålder, familjetyp (ensamstående, barnfamilj m.m.). 3. Inkomst Bruttoinkomst och huvudsaklig inkomstkälla

32 Bilaga 7 4. Skulder Avslutade ärenden. Skuldsättningsgrad, betalningsutrymme, skuldtyper. (Ej budgetrådgivning.) 5. Övriga uppgifter Avslutade ärenden. Vad rådgivaren hjälpt den sökande med, olika karakteristika hos den sökande (skuld efter avyttrad bostad eller näringsverksamhet, om den sökande är eller har borgensman/solidariskt betalningsskyldig m.m.) Bakgrund Konsumentverket har varit den myndighet som efter skuldsaneringslagens ikraftträdande, 1994, tagit på sig uppgiften att utveckla och stödja kommunernas verksamheter med budget- och skuldrådgivning. En viktig del i Konsumentverkets stöd till rådgivarna har varit HEPSYSTEM, ett datastöd för att effektivisera och förenkla ekonomisk rådgivning med inriktning mot skuldsatta hushåll. Idag är HEPSYSTEM väl inarbetat och används av i stort sett av samtliga rådgivare.

33 Konsumentverket Box Karlstad Telefon: Webbplats: E-post: