Byggsektorns Miljöp. Ijuni i år antog Kretsloppsrådet de

Transkript

1 Byggsektorns Miljöp Byggsektorns Miljöprogram 2003 (BMP 2003) har låtit vänta på sig. Den interna förankringen har tagit litet mera tid än beräknat. Efter en extra, intern, remissrunda i början av det här året antog Byggsektorns Kretsloppsråd programmet i sin helhet i början av oktober, men redan i juni antog Kretsloppsrådet de AV PER LILLIEHORN, BYGGSEKTORNS KRETSLOPPSRÅD Ijuni i år antog Kretsloppsrådet de övergripande och detaljerade målen för sektorns miljöarbete fram till år Mål har formulerats inom fyra områden: Energihushållning Materialhushållning Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av en god innemiljö Det övergripande målet för energihushållning innebär att användningen av köpt energi (per kvadratmeter) i bostäder och lokaler 2010 skall ha minskat med tio procent jämfört med 2000, medan användningen av fossila bränslen för uppvärmning 2010 skall ha minskat med 20 procent jämfört med För anläggningssidan inne-

2 KRETSLOPP rogram 2003 färdigt övergripande målen och delmålen. Nu är det dags att gå från ord till handling. Ett antal arbetsgrupper arbetar nu med att dra igång de olika delprojekten i miljöprogrammets åtgärdsplan. Miljöprogrammet finns tillgängligt på webbplatsen under Miljöprogram bär energimålet att användningen av fossila bränslen för transporter, arbetsmaskiner och fasta anläggningar 2010 skall ha minskat med tio procent jämfört med Delmål Under energihushållning finns det fyra delmål. Det första innebär att det fr o m 2006 skall finnas en relevant nationell energistatistik för byggnader vilket innebär att Kretsloppsrådet avser att begära en komplettering av den årliga energistatistiken med hushållsel, fastighets-el och verksamhets-el samt areabegreppet BRA hos Energimyndigheten och SCB. Det andra delmålet innebär att det fr o m 2006 i Sverige skall finnas minst 20 demonstrationsprojekt avseende energieffektiv drift. Syftet med demonstrationsprojekten är att skapa goda förebilder för fastighetsföretag när det gäller energeffektiv teknisk drift och att det skall skapas ett antal nätverk för erfarenhetsutbyte när det gäller drifteffektivisering.

3 kretsloppsanpassad avfallshantering vid nybyggnad, rivning och ombyggnad samt drift och underhåll. Syftet är att få till stånd en hög och jämn nivå på sorteringen, så att ökad återvinning och energiutvinning möjliggörs. Fokusering skall i första hand ske på källsortering av farligt avfall, elavfall, papper, trä och plast för materialåtervinning eller energiutvinning, metall och gips. Riktlinjerna skall kunna fungera som en standard, och t ex refereras till i avtalsskrivningar. Det tredje delmålet innebär att anläggningssektorn senast 2006 skall ha tagit fram tekniska och miljömässiga riktlinjer för återvinning av betong, tegel och andra mineraliska material till anläggningsändamål. Syftet är att skapa förutsättningar för en ökad återvinning av t ex betong, tegel och mineraliska blandmassor. Sådana material bör inte läggas på deponi. Pilotprojekt har visat att återvunnen betong bl a kan användas för anläggningsändamål och som vägbyggnadsmaterial och därmed minska användningen av naturresurser. Regler för asfaltåtervinning finns redan framtagna. Det tredje delmålet innebär att minst 50 procent av alla flerbostadshus och lokaler skall vara energideklarerade vid utgången av Lönsamma energihushållningsåtgärder som då blivit identifierade skall vara genomförda senast Syftet är att göra det möjligt för fastighetsägarna och brukarna att direkt kunna avläsa byggnadens energistatus i förhållande till andra liknande byggnader. Energideklarationen skall också vara en utgångspunkt för fastighetsägarna att sätta egna energimål för sina byggnader. Det fjärde delmålet innebär att den köpta energin i bostadshus färdigställda 2010 och därefter i genomsnitt skall vara lägre än 100 kwh/m 2 BRA, år. Detta innebär att sektorn skall ta fram avtalsformer för beräknad energianvändning enligt en normerad metod. Avtalen skall finnas tillgängliga fr o m Byggavfallet halveras Det övergripande målet för materialhushållning innebär att mängden byggavfall som deponeras skall ha minskat till hälften 2010 jämfört med Inom målet materialhushållning finns det tre delmål. Det första innebär att sektorn senast 2005 skall ha gjort en kartläggning av deponiavfallet för Syftet är att möjliggöra uppföljning av det övergripande målet. Först fr o m 2008 kommer nya lagregler att möjliggöra en fullgod uppföljning genom statistik från deponierna, varför en kartläggning för 2004 måste utföras genom byggsektorns försorg. Det andra delmålet innebär att byggsektorn senast 2005 har tagit fram gemensamma riktlinjer för Farliga ämnen utfasas Det finns två övergripande mål inom avsnittet Utfasning av farliga ämnen. Det första innebär att användningen av ämnen som från miljö- och hälsosynpunkt betraktas som oönskade i byggsektorn till 2010 skall ha reducerats till ett minimum. Ett minimum skall tolkas som att man successivt minskar mängderna och halterna av farliga ämnen till den nivå som vid varje tidpunkt är tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Det finns fyra delmål inom avsnittet om minimering av användningen av oönskade ämnen inom byggsektorn. Det första är att byggsektorn senast vid utgången av 2004 har enats om kriterier för vilka ämnesegenskaper som från miljö- och hälsosynpunkt är oönskade. Kriterierna för oönskade ämnen skall utgå från Kemikalieinspektionens gällande föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter. Forts sid HUSBYGGAREN, nr 5, oktober 2003

4 Forts från sid 24 Det andra delmålet är att byggsektorn senast vid utgången av 2005 skall ha tagit fram ett gemensamt system för tillämpning av de framtagna kriterierna för att redovisa och bedöma byggprodukters innehåll av oönskade ämnen. Avsikten är att byggsektorn utvecklar ett system att redovisa och bedöma byggprodukters innehåll av oönskade ämnen. Systemet kan t ex innebära ett godkännandeförfarande utifrån de halter av oönskade ämnen som kan accepteras för olika användningsområden. Vid vissa tillämpningar kan det av kvalitetsskäl vara försvarbart att använda oönskade ämnen i produkter om det sker på ett sådant sätt att risken från miljö- och hälsosynpunkt är ringa. Det kan därför vara lämpligt med olika nivåer för godkännande beroende på avsedd användning. Det tredje delmålet innebär att byggsektorn senast vid utgången av 2006 skall ha gjort en första kartläggning av de mest använda oönskade ämnena i byggprodukter. Avsikten är att kontinuerligt öka kunskapen om vilka och i vilka mängder olika oönskade ämnen förekommer i byggprodukter. Det fjärde delmålet innebär att byggprodukter i byggnader och anläggningar, som innehåller oönskade ämnen i sådana koncentrationer att de inte kan accepteras av hälso- eller miljöskäl senast 2010 skall vara lokaliserade. För vissa ämnen, t ex PCB, kan gälla särskilda bestämmelser som kommer att kräva en tidigare hantering. Jehander presenterar ett nytt system att leverera sand, grus, singel samt kross och jordprodukter. Olika sorter i samma leverans Lätt att hantera Tar liten plats, inget spill Kan beställas dygnet runt på Vid förfrågning ring Byggvarudeklarationer Det andra övergripande målet när det gäller utfasning av farliga ämnen innebär att huvuddelen, cirka tre fjärdedelar, av de relevanta byggvaror som marknadsförs i Sverige skall vara försedda med byggvarudeklarationer som kan underlätta valet av byggvaror, byggkonstruktioner och installationer. Detta skall vara uppnått senast Med relevanta byggvaror avses sådana varor som enligt framtagna kriterier innehåller oönskade ämnen, används i stora mängder eller har hög användningsfrekvens. Här finns två delmål varav det första innebär att sektorn skall skapa en portal d v s en webbplats som gör det lätt att finna miljöinformation om byggvaror, framförallt då byggvarudeklarationer, medan det andra innebär att man successivt skall förbättra sättet att utarbeta byggvarudeklarationer. Hälsoproblem i innemiljön skall förebyggas Det övergripande målet för Säkerställande av en god innemiljö är att nya byggnader skall utformas och uppföras så att de inte orsakar hälsoproblem och att befintliga byggnader som orsakar hälsoproblem skall identifieras och åtgärdas senast till Det första delmålet inom detta område innebär att byggsektorn senast 2005 har tagit fram en mall för innemiljödeklarationer och angivit hur den skall användas. Syftet med innemiljödeklaration är dels att fastighetsföretagen skall få ökad kunskap om sina fastigheter, dels att brukarna skall kunna få besked om fastighetens innemiljöegenskaper. Miljöproblem som uppdagas skall utredas och åtgärdas. Innemiljödeklarationer kan upprättas både av det befintliga byggnadsbeståndet och vid nybyggnad. En innemiljödeklaration skall bestå av minst två delar: en deklaration av byggnadens prestanda och en brukarenkät. Vid behov tillkommer en beskrivning av åtgärder för att minska de hälsoproblem och hälsorisker som framkommit i undersökningen. Byggnadens prestanda redovisas genom resultat från vissa speciella mätningar, t ex buller och radonhalt. Det andra delmålet är att senast 2006 skall innemiljöegenskaper deklareras för nybyggda flerbostadshus 26 HUSBYGGAREN, nr 5, oktober 2003

5 Ursprungl nivå "as built" 1 Dagens nivå samt vid större ombyggnader. I befintliga lokaler och flerbostadshus skall alltid en innemiljödeklaration med enkät upprättas om brukarna begär det och om det finns skäl att misstänka byggnadsrelaterad ohälsa. Delmål tre innebär att byggsektorn senast 2005 skall ha tagit fram en mall för en fuktskyddsbeskrivning och angivit hur den skall upprättas och användas under ett projekts genomförande. Fuktskyddsbeskrivningen skall omfatta hela byggprocessen från projektering till överlämnande för förvaltning. Den skall för varje skede redovisa de kritiska punkterna i projektet avseende fukt och redovisa hur de skall hanteras. Dokumentet bör upprättas tidigt i byggprocessen och skall kunna redovisas vid byggsamrådet. Avsikten är att byggherren skall utse en fuktskyddssakkunnig för upprättande av en fuktskyddsbeskrivning. Under produktionsfasen skall det finnas en fuktskyddsansvarig, som har det övergripande ansvaret för att fuktskyddsbeskrivningen följs och för att ett underlag för fuktskyddsdokumentation tas fram. I de flesta rapporterade fall av sjuka hus i Sverige har oönskad fukt i konstruktionerna funnits med som en viktig komponent. Fukten kan orsaka påväxt av mögel eller andra mikroorganismer, Energianvändning kwh/m 2 2 "Den goda driften" 3 Ny energiteknik Framtida teknik eller kemisk reaktion mellan olika byggmaterial som ger oönskade emissioner till inomhusluften. 4 Forts sid 28 Värdecheck kr! * Passa på och köp en ny Mazda B2500 nu! Begränsat antal. Vi drar av hela kr inkl moms på priset eller om du vill får du extrautrustning för motsvarande värde. Välj mellan 6 olika modeller. 2- eller 4- hjulsdrift. Urstark TurboDiesel på 84 eller 109 hk. ABS med EBD. Dragkrok ingår. 2 Krockkuddar och sidokrockskydd. AC i flera modeller. Släpvagnsvikt upp till kg. Pris från ca kr exkl moms och värdecheck. Leasingerbjudande B2500 2X4 från: 1.438:- /mån B2500 4X4 från: 1.686:- /mån * Leasingkalkylerna baseras på följande: Löptid 36 månader. Värdecheck avräknad på grundpriset. 1:a förhöjd hyra 30%. Restvärde 40% Aviavgift och uppläggningsavgift tillkommer på ovanstående månadskostnad. Samtliga priser i leasingkalkylerna exkl. moms. * Kan ej kombineras med andra erbjudanden. För närmaste återförsäljare ring eller besök

6 Forts från sid 26 Nu färdigställs miljöprogrammets åtgärdsplan Under sommaren satte arbetet med åtgärdsplanen igång. I anslutning till vart och ett av delmålen skapas ett projekt med syftet att utveckla verktyg för sektorns miljöarbete. För varje projekt tillsätts en arbetsgrupp. Arbetsgrupperna administreras genom respektive intressentgruppering byggherrar och fastighetsägare, byggindustri, byggmaterialindustri samt arkitekter och ingenjörer som står bakom Kretsloppsrådet. Som exempel kan nämnas att Svensk Teknik & Design drar igång arbetet med att ta fram en mall för fuktskyddsbeskrivning, ett standardprogram för energisnåla hus samt en metod för beräkning av energianvändning vid ny- och ombyggnad. Arbetsgruppernas första uppgift är att ta fram program med en tidplan och en finansiering av projekten. Dessa projekt sammanställs till en åtgärdsplan som läggs in i miljöprogrammet. Kretsloppsrådet räknar med att det vid årsskiftet skall finnas ett tiotal arbetsgrupper som driver olika projekt. Arbetet i de olika arbetsgrupperna kommer att kunna följas via Kretsloppsrådets webbplats. När åtgärdsplanen är färdig, arbetas den in i miljöprogrammet. Miljöprogrammet skall också förankras i de olika intressentgrupperingarna och kan sedan antas av Kretsloppsrådet, vilket beräknas kunna ske under oktober. Byggsektorns Kretsloppsråd ett unikt samarbete Byggsektorns Kretsloppsråd är uppbyggt av fyra olika intressentgrupper byggherrar och fastighetsägare, arkitektföretag och tekniska konsultföretag, byggindustri och byggmaterialindustri. Syftet med Kretsloppsrådets arbete är att byggsektorn, genom ett frivilligt åtagande, skall uppnå ett trovärdigt, effektivt, systematiskt och samordnat miljöarbete som leder till ständiga miljöförbättringar. Åtagandet bygger på samverkan med myndigheterna, har lagstiftningen som bas och fungerar enligt marknadsekonomiska principer. Kretsloppsrådets roll är, enkelt uttryckt, att genom Byggsektorns Miljöprogram 2003 initiera, stödja och följa upp utvecklingen av en hållbar byggd miljö för att därigenom fullfölja byggsektorns åtagande. En viktig uppgift för Kretsloppsrådet är att fungera som ett kontaktorgan gentemot Miljödepartementet och myndigheterna t ex Boverket och Naturvårdsverket. Kretsloppsrådet startade 1994 i en nära samverkan med den s k Kretsloppsdelegationen. Hösten 1995 lade Kretsloppsrådet fram en handlingsplan, Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande. Handlingsplanen byggde på ett frivilligt åtagande och innehåller nio olika åtaganden där den centrala delen är att halvera andelen byggavfall som går till deponi mellan 1995 och Det frivilliga åtagandet avsåg att vara ett alternativ till det producentansvar för byggvaror som diskuterats vid ett flertal tillfällen. Fasad? gör dina fönster 9 C varmare och sänk kostnaderna med % Läs mer på Tfn Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB Lysekil Tel Fax