Den framtida personalförsörjningen. Tre scenarier till år 2015

Transkript

1 Den framtida personalförsörjningen Tre scenarier till år 2015 Underlag framlagt vid AMS seminarium: Arbetskraftsförsörjningen klarar svenskt näringsliv den stora generationsväxlingen? Almedalen Ann-Christin Johnreden Christina Wallin

2 2 (28) Sammanfattning Rapporten ska ge en översiktlig bild av det framtida arbetskraftsbehovet till och med år Rapporten belyser den totala situationen samt ett urval av fyra branscher: industrin, byggnäringen, privata samt offentliga tjänster. De kommande årtiondena innebär stora pensionsavgångar på den svenska arbetsmarknaden. Idag är personer sysselsatta av dessa beräknas 36 procent gå i ålderspension till och med 2015, vilket motsvarar drygt personer. Som ett resultat av 90-talets svaga arbetsmarknad befinner sig dessutom ett stort antal personer utanför arbetskraften, personer. En av de viktigaste frågeställningarna är om den framtida arbetskraften räcker till för att möta rekryteringsbehoven under de kommande decennierna. Tre scenarier kring arbetskraftsdeltagandet Tre scenarier har utarbetats kring arbetskraftsdeltagandet (antalet sysselsatta och arbetslösa i relation till befolkningen år) och kopplats till en möjlig framtida efterfrågan på arbetskraft. 1. Ett oförändrat arbetskraftsdeltagande samt en oförändrad sysselsättningsgrad (grundscenarie). 2. Ett minskat arbetskraftsdeltagande och en lägre sysselsättningsgrad (lågscenarie). 3. Ett ökat arbetskraftsdeltagande och en högre sysselsättningsgrad (högscenarie). För att relatera hur stort arbetskraftsdeltagandet måste vara framöver för att möta den väntade efterfrågan på arbetskraft, har vi gjort en bedömning kring sysselsättningen till och med år Antaget att den årliga sysselsättningstillväxten är i snitt 0,5 procent per år, behövs ett nettotillskott på cirka sysselsatta till och med För att få en mer översiktlig bild av det samlade arbetsmarknadsbehovet har förutom den årliga sysselsättningsförändringen, också inkluderats åldersavgångar samt övriga avgångar som sker från arbetsmarknaden. Enligt dessa beräkningar uppgår det samlade arbetsmarknadsbehovet till närmare personer under perioden (ackumulerade årsvärden):

3 3 (28) Efterfrågan vid 0,5 procents sysselsättningstillväxt Sysselsatta Pensionsavgångar Permanenta utflöden ur branschen Summa arbetsmarknadens behov En viktig slutsats är att dagens arbetskraftsdeltagande måste öka för att klara den framtida personalförsörjningen. Grundscenariet innebär att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden förblir oförändrad till och med år Utrymmet för en sysselsättningstillväxt blir därmed mycket begränsat. Högscenariet visar att en ökning av arbetskraftsdeltagandet till cirka 81 procent skulle till stor del kunna möta ett framtida behov på cirka 0,5 procent i årlig sysselsättningsökning. Det innebär att arbetskraften måste öka med minst personer under perioden t.o.m Ett oförändrat arbetskraftsdeltagande skulle dock endast ge ett sammanlagt tillskott på personer i arbetskraften under samma period och för få sysselsatta (förändring per år t.o.m. år 2015, ackumulerade värden): Befolkningens status Grundscenariet (oförändrat deltagande) Lågscenariet (lägre deltagande) Högscenariet (högre deltagande) I arbetskraften sysselsatta arbetslösa Utanför arbetskraften Summa befolkningen år Det är inte troligt att ett ökat arbetskraftsdeltagande är i sikte de kommande åren utan omfattande insatser och strukturella förändringar. Den främsta åtgärden att åstadkomma en förändring är att bryta den ökande trenden mot fler långtidssjukskrivningar. Arbetet med att få tillbaks de som har lämnat arbetskraften pga. av sjukdom är en annan prioriterad insats, men kräver ett mer långsiktigt perspektiv än t.o.m. år Ökad sysselsättningsgrad bland de utlandsfödda är också mycket viktigt. Andelen sysselsatta var 61,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder under 2001, vilket ger utrymme till en

4 4 (28) sysselsättningsökning. Av samtliga utlandsfödda befinner sig personer utanför arbetskraften ställt mot i arbetskraften. Utvecklingen mot att fler studerar, såväl unga som äldre under sitt arbetsliv, är både nödvändig och av godo för både samhället och individen. Kortsiktigt påverkar det naturligtvis arbetskraftens storlek, men är nödvändigt för att klara morgondagens kompetenskrav. Fler unga i studier bidrar till senare inträde på arbetsmarknaden, vilket också ökar trycket på högre arbetskraftsdeltagande i de äldre åldersgrupperna. Ökat arbetskraftsdeltagande och minskad försörjningsbörda Befolkningsutvecklingen som går mot fler utanför arbetsför ålder kommer att orsaka en växande försörjningsbörda, färre ska försörja fler. Försörjningsbördan (befolkningen relaterat till antalet sysselsatta år) år 2001 var 2,1. Utifrån de tre scenarierna väntas försörjningsbördan öka för grund- och lågalternativet fram till år 2015 medan försörjningsbördan till en början minskar för högalternativet men efter 2019 överstiger dagens nivå. En minskad försörjningsbörda kräver att fler personer träder in på arbetsmarknaden. En möjlighet är ökat arbetskraftsdeltagande för äldre år. Med en kvarhållen sysselsättningsnivå blir försörjningsbördan för högscenariet 2,04 år Förbättras anställningsvillkoren eller om pensionsåldern höjs, kommer troligen sysselsättningsgraden också att höjas. Antaget en sysselsättningsgrad på 20 procent år 2015 minskar försörjningsbördan från dagens nivå till 2,02 för högalternativet. Försörjningsgrad per åldersgrupp Grundscenariet Lågscenariet Högscenariet år 2,14 2,23 2, år (vid 11% sysselsättningsgrad för år) år (vid 20% sysselsättningsgrad för år) 2,11 2,20 2,04 2,09 2,17 2,02

5 5 (28) Arbetskraftsdeltagandet till år 2015 Som grund för de olika beräkningarna av arbetskraftens storlek används SCB:s befolkningsprognos. Utifrån detta presenteras tre olika scenarier avseende bl.a. arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad. Som grundscenarie står en oförändrad utveckling från Antaget en oförändrad sysselsättningsgrad (78,7% för år 2001) ger det t.ex. en negativ sysselsättningsutveckling efter år De tre scenarierna ser ut enligt följande tabell: Period Scenarie 1 Scenarie 2 Scenarie 3 Arbetskraftsdeltagande Sysselsättningsgrad år Oförändrat 2001 (78,4%) Oförändrat 2001 (78,7%) Arbetslöshet Oförändrat 2001 (4%) Lägre (75,4% år 2015) Lägre (75,3% år 2015) Oförändrat Högre (81,2% år 2015) Högre (81,2% år 2015) Oförändrat Arbetskraftens storlek är förutsättningen för att kunna möta den framtida efterfrågan på arbetskraft för de olika branscherna. 90-talet har präglats av ett kraftigt fall i arbetskraftsdeltagandet till följd av den svaga arbetsmarknaden. Det finns flera återhållande faktorer som verkar för ett minskat deltagande, t.ex. kan fler antas vara i studier framöver, såväl unga som vuxna. Här har dock inte tagits hänsyn till eventuella konsekvenser av det nya pensionssystemet, som kan innebära ett ökat arbetskraftsdeltagande på sikt.

6 6 (28) Diagram 1: Arbetskraftsdeltagandet (arbetskraften relativt befolkningen) samt framskrivning utifrån tre scenarier år Källa: SCB, AMS bearbetning. 86% 84% 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% Utfall Scenarie 1 (oförändrat 2001) Scenarie 2 (lägre deltagande) Scenarie 3 (högre deltagande) I ovanstående diagram anges tre olika alternativ för det framtida arbetskraftsdeltagandet, dvs. arbetslösa och sysselsatta relativt befolkningen, till år Dessa alternativ kan delas in som ett grundscenarie om ett oförändrat läge från 2001 samt ett något lägre respektive högre tal successivt fram till år 2010 för att därvid bibehålla denna nivå. Utveckling av nettosysselsättning utifrån scenarier Diagram 2: Sysselsatta (årlig förändring) vid olika scenarier om arbetskraftsdeltagandet, ackumulerad serie för år Källa: SCB, AMS bearbetning Alt 1 (oförändrat deltagande från 2001) Alt 2 (lägre deltagande) Alt 3 (högre deltagande) Möjlig efterfrågan på arbetskraft

7 7 (28) Grundscenariet med ett i stort sett oförändrat arbetskraftsdeltagande på cirka 78 procent, ger en uppgång på motsvarande personer. Med utgångspunkt från lågscenariet (ett arbetskraftsdeltagande på 75 procent) innebär detta att tillskottet från en framtida sysselsättningsökning blir mycket lågt, totalt sett endast personer t.o.m. år Enligt ett högre deltagande på cirka 81 procent skulle detta däremot ge en uppgång med personer. Utvecklingen av antalet nettosysselsatta, det vill säga den årliga förändringen i sysselsatta, varierar kraftigt mellan de tre scenarierna. Dessa ställs mot en möjlig efterfrågan av arbetskraft (se diagram), här beräknat som en sysselsättningsuppgång på 0,5 procent per år. Som grund för denna bedömning står bland annat en framskrivning av den historiska sysselsättningsutvecklingen under 90-talet men även bedömningar från Långtidsutredningen och SCB:s Trender och prognoser Slutsatsen är att sysselsättningen endast skulle kunna täckas med hjälp av högscenariet. Det är då förutsatt att arbetskraftsutbudet kommer att öka, med ett ökat deltagande som följd. Vidare är efterfrågan på arbetskraft måttlig, 0,5 procent per år. Efterfrågan till år 2015: En samlad bedömning av arbetsmarknadens behov Det sammanlagda arbetsmarknadsbehovet beräknas utifrån två olika alternativ kring sysselsättningsökningen. I det första antagandet förutsätts att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden förblir oförändrad t.o.m. år Utrymme för en nettosysselsättningstillväxt blir därmed mycket begränsad, totalt endast personer t.o.m. år Resultatet vid en framskrivning är att det samlade arbetsmarknadsbehovet (inkl avgångar) uppgår till cirka per år eller sammanlagt personer t.o.m. år Sammanlagt beräknas cirka personer gå i ålderspension, vilket är 36 procent av dagens sysselsatta.

8 8 (28) Diagram 3: Samtliga branscher: Arbetsmarknadens behov (två antaganden) och äldreavgångar, ackumulerad serie för år Källa: SCB, AMS bearbetning Arbetsmarknadens behov (oförändrad sysselsättningsgrad) Arbetsmarknadens behov (bedömd efterfrågan) Äldreavgångar Det andra alternativet kan ses som en mer rimlig efterfrågeutveckling och skulle vid en enkel framskrivning kunna medföra ett arbetsmarknadsbehov av årligen cirka eller totalt personer för samma period, vilket skulle ge en nettouppgång i antalet sysselsatta med totalt personer. Ställt mot det första alternativet skulle det innebära ett underskott på närmare personer om det fanns en mycket måttlig efterfrågan på arbetskraft enligt det andra alternativet.

9 9 (28) Diagram 4: Potentiellt arbetsmarknadsbehov vid olika scenarier om arbetskraftsdeltagandet, ackumulerad serie för år Källa: SCB, AMS bearbetning Alt 1 (oförändrat deltagande från 2001) Alt 3 (högre deltagande) Alt 2 (lägre deltagande) Möjlig efterfrågan på arbetskraft Diagrammet illustrerar den möjliga efterfrågan på arbetskraft ställt mot de olika scenarierna om det kommande arbetskraftsdeltagandet. Minskar arbetskraftsdeltagandet ytterligare blir bristen på arbetskraft markant samtidigt som pensionsavgångarna ökar. Enligt de tidigare bedömningarna som gjordes i branschanalysen avseende möjlig efterfrågan på arbetskraft skulle det behövas ett nettotillskott på cirka sysselsatta t.o.m. 2015, vilket kan tillgodoses i högalternativet om ett ökat arbetskraftsdeltagande. Dock är det inte troligt att ett ökat arbetskraftsdeltagande är i sikte de kommande åren utan omfattande insatser och strukturella förändringar. Den främsta åtgärden att åstadkomma en förändring är att bryta den ökande trenden mot fler långtidssjukskrivningar. Arbetet med att få tillbaks de som har lämnat arbetskraften pga. av sjukdom är en annan prioriterad insats, men kräver ett mer långsiktigt perspektiv än t.o.m. år Vidare finns arbetet med att öka sysselsättningsgraden bland de utlandsfödda. Andelen sysselsatta var 61,5 procent av befolkningen under 2001, vilket ger utrymme till en sysselsättningsökning. Av samtliga utlandsfödda befinner sig personer utanför arbetskraften ställt mot i arbetskraften.

10 10 (28) Äldreavgångar och nytillträden Utöver antagandena om sysselsättningsutvecklingen måste ersättningsrekryteringar ske avseende t.ex. äldreavgångar. Dessa har räknats fram utifrån AKU-data över sysselsatta per bransch under 2001 samt en framskrivning av de kommande pensionsavgångarna per bransch (genom att räkna sysselsatta på ettårsklasser) enligt dagens mönster (då antaget att det inte förändras i någon större utsträckning framöver). Med övriga utflöden från arbetsmarknaden avses sysselsatta som har lämnat arbetsmarknaden för gott via t.ex. avtalspension, förtidspension eller långtidssjukskrivning. Diagram 5: Antalet äldreavgångar och nytillträden - hela arbetsmarknaden, framskrivning t.o.m. år Källa: SCB, AMS bearbetning Tillträdande Åldersavgångar Diagrammet visar hur utvecklingen för åldersavgångarna resp. nytillträdena ser ut på den totala arbetsmarknaden. Med nytillträden avses unga som träder in i sysselsättning efter studier. Pensionsavgångarna blir fler än de som tillträder efter år 2007, med höga volymer efter t.ex. år Skillnaden ökar dock för varje år, och vid år 2030 blir åldersavgångarna personer fler än de som påbörjar sin yrkesbana. Framskrivningen baseras på SCB:s nya befolkningsprognos 2002, i vilket antalet nytillträden ökar stort jämfört med tidigare bedömning, främst beroende på en stor ökning av antalet invandrade personer. Dock är det oklart om själva inträdet på arbetsmarknaden sker i takt med befolkningsökningen för denna grupp.

11 11 (28) Efterfrågan till år 2015: Arbetsmarknadens behov per bransch Med arbetsmarknadens behov avses ett samlat sysselsättningsbehov inom respektive bransch för perioden. Beräkningarna grundar sig på den bedömda, årliga sysselsättningsförändringen, samt avgångar (både pensionsavgångar och övriga permanenta avgångar 1 ) som skett från branschen. Här har två olika alternativ använts; dels ett grundantagande om en möjlig sysselsättningsutveckling inom vad som ryms vid ett oförändrat arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad enligt år 2001, dels en sysselsättningsutveckling sett till efterfrågan på arbetskraft. Branschdiagrammen visar dock endast det branschvisa arbetsmarknadsbehovet anpassat efter vad som är möjligt vid ett oförändrat arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad. Följande tabell illustrerar två alternativa bakgrundsbedömningar som har använts angående den årliga sysselsättningsförändringen per bransch t.o.m. år 2015: Bransch Alternativ 1 t.o.m. 2015: Sysselsättningsförändring per år vid oförändrat arbetskraftsdeltagande Industri -2% -2% Byggindustri +0,5% +1% Offentliga tjänster +0,5% +0,8% Privata tjänster +1% +1,5% Samtliga branscher +0,2% +0,5% Alternativ 2 t.o.m. 2015: Bedömd sysselsättningsförändring per år I grundbedömningarna för branschanalysen står förutom historiska framskrivningar av branschutvecklingen bl.a. SCB:s Trender och Prognoser 2002 samt Långtidsutredningens bedömningar (LU 1999/2000). Där förutsätts t.ex. att arbetsproduktiviteten i olika näringsgrenar kommer att stiga ungefär i samma takt som under 90-talet. Produktivitetsökningen förutsätts bli starkast i kapital- och kunskapsintensiv industri (t.ex. kemi, massa- och papper samt verkstad). Tjänstesektorerna inom näringslivet beräknas få en lägre produktivitetsutveckling än inom industrin, vilket är i linje med det historiska mönstret. Detta innebär att utvecklingen mot ökad sysselsättning inom de tjänsteproducerande sektorerna fortsätter liksom att den fortsätter minska inom de varuproducerande verksamheterna. 1 Avtalspension, förtidspension och långtidssjukskrivningar

12 12 (28) Diagram 6: Sysselsättningen per bransch, indexserie Källa: SCB. Index (1990=100) Industri Byggindustri Privata tjänster Offentliga tjänster Samtliga näringsgrenar Vikande sysselsättningstillväxt inom industrin Under 90-talet minskade sysselsättningen inom industrinäringen stort, med en femtedel på en tioårsperiod. Idag är cirka personer sysselsatta inom branschen. Produktiviteten har ökat stort under de senaste åren, vilket har synts i ett ökat förädlingsvärde.

13 13 (28) Diagram 7: Industrin: Arbetsmarknadens behov och äldreavgångar, ackumulerad serie för år Källa: SCB, AMS bearbetning Arbetsmarknadens behov Äldreavgångar För industrinäringen bedöms den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen bli negativ. Sysselsättningen antas minska med cirka två procent per år i båda alternativen. Dock bedöms pensionsavgångarna vara närmare personer t.o.m. år 2015, vilket är närmare en tredjedel av dagens sysselsatta. Enligt de två alternativen förväntas det samlade arbetsmarknadsbehovet hamna således mellan enligt de två alternativen under perioden. Slutsatser Ett viktigt antagande är att vi har gjort en bedömning om en fortsatt kraftig minskning av sysselsättningen för den kommande perioden, en årlig nedgång med 2 procent. Man kan av detta naturligtvis dra slutsatsen att rekryteringsbehovet inte blir så stort för perioden. Dock måste understrykas att situationen kommer att bli kärv, trots en till synes låg siffra. Bristen på utbildad industripersonal kommer, oavsett vad som antas för sysselsättningsutvecklingen, att vara ett ökande problem, vilket beror på att det utbildas för få med kunskaper inom teknik/industri. Detta kommer att leda till stora rekryteringssvårigheter särskilt i samband med de framtida pensionsavgångarna. Ökad efterfrågan inom byggindustrin Byggsysselsättningen minskade stort under 90-talet med cirka en tredjedel till dagens personer, men väntas öka pga. ökat bostadsbyggande efter en lång period med mycket låg byggaktivitet.

14 14 (28) Diagram 8: Byggindustrin: Arbetsmarknadens behov och äldreavgångar, ackumulerad serie för år Källa: SCB, AMS bearbetning Arbetsmarknadens behov Äldreavgångar Den framtida bilden för byggnäringen är en viss uppgång, endast med cirka 0,5 procent enligt det första alternativet (se diagram). Det ger ett totalt arbetsmarknadsbehov på personer t.o.m Det andra alternativet skulle däremot innebära ett mer troligt framtida behov av cirka personer eller en genomsnittlig tillväxt på 1 procent per år. Samtidigt bedöms personer komma att lämna branschen pga. åldersskäl, vilket är cirka 38 procent av dagens sysselsatta och följer i stort sett hela arbetsmarknaden. Slutsatser Eftersom det saknas någon bedömning om hur stort tillskottet av byggutbildade blir på sikt, är det svårt att säga hur stort underskottet av arbetskraft kommer att bli inom byggnäringen som helhet. Liknande problem föreligger som för industrin vad gäller den framtida bedömningen. Men klart är att rekryteringsbehovet bedöms bli stort, både utifrån efterfrågan på arbetskraft och utifrån väntade pensionsavgångar. Trots att intresset för gymnasiets byggprogram har ökat under senare åren kommer inte tillskottet av utbildade att täcka de framtida rekryteringsbehoven. Många avgångar inom offentliga tjänster Sysselsättningen inom offentliga tjänster (utbildning, hälso- och sjukvård samt vård och omsorg) bedöms följa utvecklingen av de befolkningsgrupper som kommer att utnyttjas de olika delverksamheternas tjänster. Verksamheterna styrs också av bland annat den kommunala ekonomin samt ambitionsnivån för de

15 15 (28) olika verksamheterna (t.ex. avseende personaltäthet inom lärarkåren, maxtaxa inom barnomsorgen). Antalet sysselsatta har ökat under de senaste åren och utgör idag personer. Diagram 9: Offentliga tjänster: Arbetsmarknadens behov och äldreavgångar, ackumulerad serie för år Källa: SCB, AMS bearbetning Arbetsmarknadens behov Äldreavgångar Antaget en genomsnittlig sysselsättningsuppgång med 0,5 procent per år, ger det ett totalt arbetsmarknadsbehov inom offentliga tjänster av cirka personer t.o.m. år Samtidigt väntas lämnat branschen pga. ålderspension vilket är 40 procent av dagens sysselsatta och en högre andel än för hela arbetsmarknaden, 36 procent. Utöver åldersavgångarna väntas samtidigt cirka personer lämna branschen permanent under perioden, pga. förtidspension eller långtidssjukskrivning. Slutsatser Personalbehovet kommer att bli omfattande under de kommande åren. Dels finns en kommande efterfrågan på både gymnasieutbildad vårdpersonal och högskoleutbildade inom både vård- och utbildningssektorn, dels kommer åldersavgångarna inte att kunna täckas av tillskottet av utbildade. Fokus kommer att ställas alltmer på vuxenutbildningens roll. Rekryteringsbehov inom privata tjänster Tillväxten inom privata tjänster bedöms vara relativt stor, där den fortfarande i viss mån är kopplad till industrin. Den förväntade uppgången inom tjänstesektorn beror till en del på fortsatta avknoppningar inom flertalet

16 16 (28) verksamheter. Idag är personer sysselsatta inom privata tjänster under år Diagram 10: Privata tjänster: Arbetsmarknadens behov och äldreavgångar, ackumulerad serie för år Källa: SCB, AMS bearbetning Arbetsmarknadens behov Äldreavgångar Slutsatser I sin helhet väntas det samlade arbetsmarknadsbehovet vara mellan personer t.o.m. 2015, antaget en sysselsättningsuppgång på 1 resp. 1,5 procent per år enligt de två alternativen personer väntas lämna branschen pga. ålder, vilket är en relativt låg andel, 26 procent, jämfört med hela arbetsmarknaden, 36 procent. De kommande arbetstillfällena bedöms skapas inom privata tjänster. Åldersavgångarna kommer inte att vara lika påfallande relativt sett, men till volym sett kommer branschen att präglas av ett stort personalbehov. Växande försörjningsbörda ställer krav på ökat arbetskraftsdeltagande SCB:s befolkningsprognos tyder på att en allt större andel personer kommer att befinna sig utanför arbetsför ålder och utanför arbetskraften, vilket skapar risk för framtida rekryteringsproblem. En växande andel av personer utanför arbetsmarknaden bidrar också till att försörjningsbördan (totala befolkningen dividerat med antalet sysselsatta) ökar, färre ska försörja fler. Sett till nedanstående diagram ökar befolkningen 65+ kraftigt under kommande

17 17 (28) årtionden. Gruppen år ökar under perioden fram till 2015 därefter viss utplaning med ökning igen kring Diagram 11: Indexserie över åldersgruppers utveckling Sverige Basår 2001 Källa: SCB:s befolkningsprognos år 2001 år 2004 år 2007 år 2010 år 2013 år 2016 år 2019 år 2022 år 2025 år 2028 år 2031 år 2034 år 2037 år 2040 år 2043 år 2046 år År 2001 var försörjningsbördan 2,10. Nedan prognostiseras försörjningsbördans utveckling utifrån de tre scenarierna. Förutom att högscenariet är det scenarie som bäst uppfyller kommande efterfråga på arbetsmarknaden ger den också en lägre försörjningsbörda än i dag fram till år 2018.

18 18 (28) Diagram 12: Försörjningsbördans utveckling enligt tre scenarier, sysselsatta ,30 2,25 2,20 2,15 2,10 2,05 2,00 1,95 1,90 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 Grundscenarie Lågscenarie Högscenarie För att försörjningsbördan ska minska behöver alltså antalet sysselsatta öka i förhållande till befolkningen utanför arbetsför ålder. Fler måste träda in på arbetsmarknaden och in i sysselsättningen. Minskad sjukskrivning och förtidspension, ökad arbetskraftsinvandring och höjd pensionsålder är några förslag som debatteras. Höjs pensionsåldern till 69 år ökar befolkningen i arbetsför ålder år 2001 med 7 procent. Idag förvärvsarbetar 11 procent i åldersgruppen Med bibehållen sysselsättningsgrad och hänsyn till den demografiska utvecklingen skulle gruppen utgöra personer i sysselsättning år 2015 vilket är fler än idag. Med höjd pensionsålder och goda anställningsvillkor finns det möjlighet att öka andelen förvärvsarbetande och därmed ytterligare underlätta framtida rekryteringsproblem och försörjningsbörda. Ökar förvärvsintensiteten ifrån 11 till 20 procent år 2015 kommer gruppen att utgöra personer vilket skulle bidra till en försörjningsbörda på 2,09 enligt grundalternativet, 2,17 i lågalternativet och 2,02 i högalternativet.

19 19 (28) Diagram 13: Försörjningsbördan år 2015 utifrån de tre scenarierna och med alternativen 16-64, % sysselsättning samt % sysselsättning. 2,25 2,23 2,20 2,20 2,17 2,15 2,14 2,11 2,10 2,09 2,07 2,05 2,00 2,04 2,02 1,95 1,90 Grundscenario Lågscenario Högscenario Ålder Ålder % sysselsättning Ålder % sysselsättning Förutom äldre, som inte ingår i arbetskraften idag, finns det visst utrymme att öka arbetskraftsdeltagandet hos den befolkning som finns i arbetsför ålder men som står utanför arbetskraften. Andelen utanför arbetskraften ökade kraftigt under 1990-talet, från det låga 15,5 procent till 23,5 procent år De senaste tre åren har andelen minskat något och var år ,6 procent. Diagram 14: Utanför arbetskraften som andel av befolkningen år. Källa: AKU 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Män Kvinnor

20 20 (28) Studerande utgör den största gruppen utanför arbetskraften, att utöka arbetskraften med denna grupp är dock inte önskvärt med tanke på kommande behov av utbildad personal och kompetenshöjning. Långtidssjuka utgjorde 28 procent vilket motsvarar personer. Här finns dock möjlighet och ett stort behov av att förhindra fortsatt utslagning och öka återinflödet från långtidssjukskrivning till arbetskraften. Tabell: Personer utanför arbetskraften år 2001 uppdelat på orsaker Källa: SCB Antal Andel Studerande % Sjuka % Pension % Övriga % Arbetssökande % Hemarbetande % Lediga % Arbete utomlands % Vistelse utomlands % Värnpliktiga % Totalt % Flöden på arbetsmarknaden Scenarierna bygger på förväntade flöden till och från arbetsmarknaden. För att belysa komplexiteten och ge en tydligare bild av delar av dessa flöden, redovisar vi nedan både nytillträden och avgångar i olika perspektiv. Antalet nytillträden (nya personer som går in i arbete) var år personer vilket motsvarande 16,7 procent av antalet sysselsatta. Det är en minskning med jämfört med året innan då andelen av sysselsatta var 18,4 procent och knappt färre än år 1995 (18%). Med nytillträden avses personer som tidigare inte varit sysselsatta på arbetsmarknaden samt personer som efter ett längre uppehåll återkommit. Andelen unga är relativt hög (50 procent under 24 år, 73 procent under 34 år) och kan tyda på att en stor del av de nytillträdda utgörs av helt nya personer på arbetsmarknaden.

21 21 (28) Diagram 15: Antal nytillträden fördelat på bransch år Källa: SCB:s AKU-undersökning 2001 Uppg sakn. Jordbruk, mm Off verks. Byggnadsindustri Tillverkn., mm Personl. o kult tj. Offentliga tjänster Privata tjänster Det största antalet nytillträden sker inom privata och offentliga tjänster, vilka står för 32 respektive 27 procent. För privata tjänster är det en ökning med 4 procentenheter jämfört med Industrin har under samma period tappat från 18 procent till 12 procent. Som nämnts tidigare kommer en del av de nytillträdda direkt från gymnasieskolan. Totalt avslutade studenter gymnasiet år 2000/2001. Elevernas linjeinriktning ger en viss antydan åt var på arbetsmarknaden gymnasisterna gör sitt inträde.

22 22 (28) Diagram 16: Elever som slutfört gymnasieskolan 2000/2001 fördelat på gymnasielinje eller grupperad i linjer riktade mot specifika branscher. Specialutformade program sammanslagna med nationella. Källa: Skolverket. Offentliga tjänster 7% Bygg 2% Samhällsvetenskap (SP) 31% Industri 10% Privata tjänster 14% Naturvetenskap (NV) 26% Övriga 10% 17 procent går inom tre år vidare till eftergymnasiala studier och försvinner därmed från arbetsmarknaden. Utfallet varierar kraftigt beroende på vilken gymnasieinriktning studenterna valt. Endast en procent av de som läst linje med inriktning mot bygg går vidare liksom 6 procent av de som läst gymnasieprogram riktade mot industrin. Störst andel till eftergymnasiala studier finns hos studenter med samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig inriktning. Gymnasieinriktningarnas branschtillhörighet och därmed inflödet på arbetsmarknaden är relativt oklart med undantag för de yrkestekniska linjerna. Detsamma gäller högskoleutbildningar där branschtillhörigheten för nyutexaminerade är än svårare att klarlägga, undantaget legitimationsyrkena.

23 23 (28) Diagram 17: Inflöde på arbetsmarknaden: Ackumulerat antal högskoleexamina läsåren 1996/ /2001. Källa: Högskoleverket / / / / /2001 Humaniora och teologi Juridik och Samhällsvetenskap Undervisning Teknik och naturvetenskap Lant och skogsbruk Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärliga utbildningar studenter utexaminerades 2000/ 2001 från det svenska högskoleväsendet. Under de senaste fem åren har knappt examina utfärdats från högskola och universitet. De största grupperna har riktats mot samhällsvetenskap och juridik, teknik och naturvetenskap samt undervisning. Samtliga inriktningar har ökat antalet examina men undervisning har under de senaste fem åren minskat sin andel med 3 procentenheter. Att enbart räkna examinerade som inflöde på arbetsmarknaden medför dock brister då det innebär en underskattning av tillflödet. Många studenter lämnar högskolans studier utan att registrera någon examen. Hälften av alla som påbörjar studier vid universitet eller högskola avlägger examen. Utbildningsvolymernas anpassning mot behoven på arbetsmarknaden är en ständigt återkommande fråga. I dagsläget utbildas framförallt fler samhällsvetare och humanister än vad det finns behov av på arbetsmarknaden trots att åldersavgångar även kommer att vara stora inom dessa sektorer. Samtidigt råder brist på högskoleutbildade inom naturvetenskap och teknik, vård och omsorgspersonal och utbildningspersonal. Antalet högskoleplatser har byggts ut kraftigt sedan 1997 och tyngdpunkten på de nya platserna skulle ligga inom naturvetenskap och teknik. Problemet att tillsätta alla högskoleplatser har ökat och detta har varit särskilt påtagligt inom just naturvetenskap och teknik. Regeringen har därför gett lärosätena friheten att omfördela resurser från teknik och naturvetenskap till samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Svårigheterna att tillsätta alla utbildningsplatser sammanhänger bl.a. med att det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan är kraftigt underdimensionerat i relation till antalet utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap på högskolorna.

24 24 (28) Strategiska yrkesområden som är särskilt utsatta vad gäller arbetskraftsförsörjningen på lång sikt enligt AMS Var finns jobben 2002, är teknikyrken, IT-specialister, vård- och omsorgsyrken samt vissa yrken inom pedagogik. Tillskottet av utbildade från det reguljära utbildningssystemet är med dagens dimensionering för litet i förhållande till rådande och kommande behov. Det kommande behovet av arbetskraft ställer krav på att utbildningssystemet bidrar till flexibla lösningar för fortbildning av personal. Det som betecknas som livslångt lärande syns redan idag i statistik från Högskoleverket. 54 procent av kvinnorna och 43 procent av männen som studerade 2001 betecknades som icketraditionella studenter. De hade antingen gjort ett längre uppehåll i studierna alternativt börjat studera vid 25 års ålder eller senare, alternativt läste på deltid. Avgångar från arbetsmarknaden Beräkning av permanenta utflöden från arbetsmarknaden bygger på demografiska förhållanden och tidigare pensionsmönster, vilket ger åldersavgångar. Till dessa permanenta utflöden räknas också personer som förtidspensioneras, blir långtidssjukskrivna och får avtalspension. Uppgifter om detta hämtas från AKU, de data som presenters nedan utgår från att avgångarna även i fortsättningen följer resultaten från år Andelen som gått i ålderspension eller lämnat arbetskraften av andra orsaker fram till 2015 förväntas därmed uppgå till 41 procent av sysselsatta år Diagram 18: Personer som år 2015 lämnat sysselsättningen för ålderspension eller för förtidspension och sjukskrivningar. Andel av sysselsatta Källa: SCB:s AKU-data och befolkningsprognos. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% RIKET INDUSTRI BYGGSEKTORN OFFENTLIGA TJÄNSTER PRIVATA TJÄNSTER Åldersavgångar Förtidspension/sjukskrivning 13 procent av dessa avgångar beror enligt beräkningarna på förtidspension, långtidssjukskrivningar eller avtalspension. Inom offentliga tjänster väntas lämna arbetsmarknaden som förtidspensionerade, långtidssjukskrivna

25 25 (28) eller avtalspensionerade. Motsvarande antal är för industrin , byggsektorn och privata tjänster personer. Regionala skillnader i sysselsättning och åldersavgångar Regionalt finns stora skillnader på arbetsmarknaden både gällande andel förvärvsarbetande liksom framtida åldersavgångar. Den regionala statistiken bygger på SCB:s RAMS-databas, Registrerad arbetsmarknadsstatistik, och inte som tidigare på AKU-siffror, därav viss skillnad i resultat jämfört med tidigare uppgifter. RAMS-data har en viss eftersläpning och senast registrerade data är från år 2000, syftet här är dock att visa regionala skillnader vilka inte förändras nämnvärt mellan åren. Enligt SCB:s RAMS-databas, har andelen förvärvsarbetande på riksnivå ökat med 4 procent mellan 1993 och Störst skillnad i förvärvsintensitet hade Jönköping och Kronobergs län. Diagram 19: Förvärvsarbetande år som andel av befolkningen. Visar andelen 1993 samt ökning i tillväxt tom Källa: SCB:s RAMS-databas 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jönköpings län Kronobergs län Hallands län Stockholms län Kalmar län Gotlands län Uppsala län Västra Götalands län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Västmanlands län Örebro län Dalarnas län Blekinge län Södermanlands län Västerbottens län Östergötlands län Värmlands län Skåne län Norrbottens län Riket år 1993 år 2000 Stora pensionsavgångar är ett rikstäckande mönster men regionalt finns också skillnader. Totalt sker de största åldersavgångarna t.o.m i Norrbottens län med 42 procent av sysselsatta Stockholms län förlorar 33 procent. De regionala skillnaderna kvarstår även fördelat på branschnivå där störst spridning mellan länen finns inom industrin. Stockholm kvarhåller sin position som ett län med relativt låga åldersavgångar, Norrbotten visar stora avgångar främst inom industri och offentliga tjänster. Nedan redovisas åldersavgångar per bransch fördelat på län.

26 26 (28) Diagram 20: Åldersavgångar fram till år 2015 som andel av sysselsatta inom industrin Källa: SCB:s befolkningsprognos, AMS bearbetning F O AB G N AC E C T H M Z I K D X S Y U W BD Länen Riket Diagram 21: Åldersavgångar fram till år 2015 som andel av sysselsatta inom byggsektorn Källa: SCB:s befolkningsprognos, AMS bearbetning AB C F T N S O D E X W BD M U AC H I Y Z K G Länen Riket

27 27 (28) Diagram 22: Åldersavgångar fram till år 2015 som andel av sysselsatta inom privata tjänster Källa: SCB:s befolkningsprognos, AMS bearbetning AB C O E AC F M G N Z T U S BD K X W Y I D H Länen Riket Diagram 23: Åldersavgångar fram till 2015 som andel av sysselsatta inom offentliga tjänster Källa: SCB:s befolkningsprognos, AMS bearbetning Procent AB C O F AC M E N Z K S Y T X H D W U I G BD Länen Riket Situationen jämfört med europeiska länder Andra länder i Europa står också inför ett minskande barnafödande och en åldrande befolkning därmed motsvarande rekryteringsproblem. Åldersstrukturen är likartad mellan EU:s medlemsstater inkl Norge och Island med undantag för Irland som har en förhållandevis ung befolkning. Förhållandena på arbetsmarknaden varierar dock kraftigt mellan länderna.

28 28 (28) Diagram 24: Sysselsättningsstatus år Källa: Eurostat 2000: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Island Norge Danmark Holland Storbritannien Sverige Portugal Finland Österrike Tyskland Irland Luxembourgh Frankrike Belgien Grekland Spanien Italien Sysselsatt Arbetslös Utanför arbetsmarknaden Som synes finns det fortfarande en stor utvecklingspotential i många länder där flera står utanför arbetskraften, och i många fall rör det sig om ett könsbundet mönster där kvinnorna ännu inte i full utsträckning trätt in på arbetsmarknaden. Det är dock viktigt att komma ihåg att av de som står utanför den officiella arbetskraften arbetar många kvinnor med oavlönat arbete i hemmet, framförallt i medelhavsländerna. Åldersmönstren på arbetsmarknaden ser också relativt olika ut mellan länderna. I diskussioner kring ökad sysselsättning bland äldre utmärker sig Island och Portugal och Norge framför allt. Diagram 25: Andel av befolkningen 65+ som är sysselsatta. Källa: Eurostat år Frankrike Luxembourgh Spanien Belgien Finland Danmark Holland Tyskland Eur-11 Österrike Italien EU-15 Sverige Storbritannien Grekland Irland Norge Portugal Island 1,1 1,6 1,6 1,6 2,3 2,5 2,6 2,6 2,8 2,9 3,1 3,3 4,9 5,2 5,3 8 10,5 18,4 35,