Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :2430 Älvdalens kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Älvdalsskolan f-9 belägen i Älvdalens kommun

2 2 (19) Tillsyn i Älvdalsskolan f -9 har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun under våren Älvdalsskolan f-9 besöktes av mellan den 19 och 21 maj Måluppfyllelse och resultat Årskurs 3 Skolverkets statistik (SIRIS) för de nationella ämnesproven år 2014 i ämnet matematik visar att andelen elever som nådde kravnivån i de olika delproven var som högst 100 procent och som lägst 72 procent. I ämnet svenska nådde samtliga elever kravnivån på alla delprov. Enligt skolans egna sammanställningar nådde nästintill samtliga elever kunskapskraven i svenska, matematik, naturorienterande ämnen samt i de samhällsorienterande ämnena läsåret 2013/2014. Årskurs 6 Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2013/2014 nådde samtliga elever i Älvdalsskolan minst betyget E i alla ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen läsåret 2013/2014 var högst i ämnet hemoch konsumentkunskap (16,3) och lägst i ämnet teknik (11,3). Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik nådde 79 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i samtliga ämnen läsåret 2013/2014. Motsvarande resultat för riket uppgick till 77 procent. Elevernas genomsnittliga meritvärde samma år var 216 poäng. Motsvarande resultat för riket var 215 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet för flickorna i Älvdalsskolan uppgick samma läsår till 247 poäng, medan pojkarna nådde 183 poäng. Läsåret 2013/2014 var 85 procent av eleverna behöriga till yrkesprogram (riket 87 procent) och 81 procent av eleverna var behöriga till högskoleförberedande program (riket 86 procent).

3 3(19) Översikt över konstaterade brister i verksamheten s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande I Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning och betygssättning ingen brist konstat 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet 6. Styrning och utveckling av verksamheten Ingen brist konstaterad ii I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att det finns brister i Älvdalsskolans systematiska kvalitetsarbete. Rektorn och lärarna behöver i större utsträckning genomföra analyser på grupp-, klass- och skolnivå för att finna vad som orsakar och påverkar måluppfyllelsen. Sådana exempel kan vara hur utformningen av särskilt stöd eller hur lärares undervisning påverkar elevernas resultat. Rektorn behöver även se till att de extra anpassningar som elever bedöms vara i behov av genomförs.

4 4 (19) De nyanlända eleverna i de lägre årskurserna behöver i större utsträckning få undervisning som är anpassade efter deras behov. Tillsynen visar vidare att elevhälsan samtliga kompetenser behöver användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete för att stödja elevernas utveckling mot målen. Skolan behöver också ge samtliga elever möjlighet att använda skolbiblioteket så att det stödjer elevernas lärande. Skolan behöver slutligen stärka arbetet med studie- och yrkesvägledning för samtliga elever för att skapa goda förutsättningar inför elevernas kommande studie- och yrkesval. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Älvdalens kommun att senast den 30 oktober 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Undervisning och!ärende Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper, intressen och lärstilar och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individanpassa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen.

5 5(19) Bedömning av brist konstaterar att Älvdalens kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (1 kap. 4 och 3 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Lärarna ska vid planering och genomförande av undervisningen ta hänsyn till och anpassa undervisningen efter varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov. Vidare framgår att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I läroplanen framgår att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vidare föreskrivs att undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Av Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (SKOLFS 2009:15) framgår att skolan bör kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Vidare är det viktigt att skolan organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar, att skolan utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor samt tar till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare.

6 6(19) Älvdalsskolan tar emot nyanlända elever. En ansvarig lärare genomför en kartläggning av elevernas kunskaper och eleverna placeras därefter omgående ut i sina reguljära klasser. I intervju med lärare i de lägre årskurserna framkommer att de nyanlända eleverna får sin undervisning av läraren i svenska som andraspråk under vissa lektioner, men att eleverna annars är i klassen och inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att tillgogogöra sig undervisningen. Vissa lärare uppger att de känner osäkerhet hur de ska anpassa undervisningen för de nyanlända eleverna och att de inte får tillräckligt stöd i detta arbete. Lärarna uppger exempelvis att de inte får tillräcklig återkoppling angående den kartläggning av elevernas kunskaper som genomförs. Rektorn uppger att alla lärare får information om den kartläggning som görs av de nyanlända eleverna. Rektorn är medveten att vissa lärare upplever att det är svårt att anpassa undervisningen och beskriver att skolan inte har tillräckligt med lärare i svenska som andraspråk. När planeringen leder till att eleven går i en reguljär klass är det viktigt att hon eller han får tillgång till individuellt anpassat stöd vilket ställer stora krav på läraranas kompetens, flexibilitet och samarbetsförmåga. s bedömer utifrån vad som har framkommit i intervjuerna att samtliga lärare på skolan inte har tillräckliga förutsättningar för att kunna anpassa undervisningen efter de nyanlända elevernas behov. Även om det finns ett arbete med kartläggning av elevernas kunskaper och att de nyanlända eleverna får undervisning i svenska som andraspråk uppger lärare i de lägre årskurserna att de har begränsade möjligheter att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar. Även rektorn uppger i intervju att lärare har kommit olika långt i arbetet med att anpassa undervisningen utifrån nyanlända elevers förutsättningar och behov. Eleverna ges därmed inte det stöd som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Älvdalsskolan inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Älvdalens kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister.

7 7(19) Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer måste anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en grupp elever förbättras. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma till exempel i undervisningen, genom resultat på nationella prov eller genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, specialpedagogiska insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål eller regelbundna specialpedagogiska insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning av brist konstaterar att Älvdalens kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap. 5a skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Ge eleverna stöd i form av extra anpassningar som bestäms för elever som befaras att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

8 8(19) Motivering till bedömning av brist Om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven, enligt skollagen, skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. I intervju med rektorn, elevhälsan och lärarna framkommer att det finns tillgång till elevhälsa på skolan och att den är delaktig i att kartlägga elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd. De extra anpassningar som beslutas dokumenteras enligt lärare i en gemensam mall som används på skolan. Det framkommer dock i intervjuer med lärare, elevhälsan och rektor att det förekommer att de extra anpassningar som beslutas, inte alltid genomförs för elever i årskurserna 7-9. Elevhälsan anger som förklaring till detta att det bland annat finns brister i överlämning av information till nyanställda lärare och vikarier samt bristande kommunikation mellan lärare i verksamheten. I intervju med lärarna framkommer att det finns brister i strukturen när det gäller att informera nya lärare. Elevhälsan uppger att detta inneburit att det finns elever i årskurs 9, som inte tillräckligt snabbt fått det stöd som behövs för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn uppger i intervju med att det under innevarande läsår genomförts ett omfattande arbete för att förbättra strukturen med extra anpassningar, men att detta arbete inte är helt genomfört. bedömer att det finns brister i hur rektorn säkerställer att de extra anpassningar som beslutas också genomförs. Utredningen visar att trots att det finns tydliga rutiner för arbetet med anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd, förekommer det att de extra anpassningar som beslutats inte genomförs. Detta innebär att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås inte får det stöd i form av extra anpassningar som de bedömts ha behov av. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten i Älvdalsskolan inte uppfyller de krav som ställs i förfatliiingarna, föreligger skäl att förelägga Älvdalens kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterad brist.

9 9 (19) Förutsättningar för!ärende och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist konstaterar att Älvdalens kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) 8 Den studie- och yrkesorienterande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. (2 kap. 29 skollagen) Skolbiblioteket används för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling. (2 kap. 36 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Använd elevhälsan så att den främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. - Den studie- och yrkesorienterande verksamheten ska tillgodose elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Ge eleverna möjlighet att använda skolbiblioteket på ett sådant sätt att det stödjer elevernas lärande och kunskapsutveckling i samtliga årskurser.

10 10(19) Motivering till bedömning av brist Elevhälsa Skollagen anger att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska, och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s.276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bland annat elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Vid intervjuerna med elevhälsan, rektorn och lärare framkommer att skolan har tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan. Av intervjuerna framgår dock att skolsköterskan och kuratorn endast i begränsad omfattning deltar i det förebyggande arbetet. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i flera årskurser, men i övrigt är skolsköterskans och kuratornas arbete mer av åtgärdande karaktär. Specialpedagogen ansvarar för handledning av skolans elevassistenter och arbetar också med att förbättra bland annat rutiner för att stödja lärarna i arbetet med att ge eleverna anpassningar i undervisningen. Rektorn uppger dock i intervju med att det vore önskvärt att specialpedagogen skulle arbeta mer med handledning av lärarna och menar att elevhälsans arbete är för mycket inriktat på att åtgärda akuta problem. Det framkommer vidare i intervjuer med elevhälsan och rektorn att psykologen anlitas enbart för kognitiva utredningar och inte deltar i skolans förebyggande och hälso-främjande arbete. Lärarna och elevhälsan uppger i intervjuerna att det finns ett behov av ett utökat hälsofrämjande och förebyggande arbete på Älvdalsskolan. Rektorn uppger i intervju med att det i viss utsträckning sker ett hälsofrämjande och förebyggande arbete, men att det inte genomförs i den omfattning som det finns behov av. s utredning visar sammanfattningsvis att även om eleverna på Älvdalsskolan ges tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan så används de inte som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete för att stödja elevernas utveckling mot målen. Av samtliga intervjuer framkommer att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet främst är begränsat till vissa specialpedagogiska insatser. Kuratorn, skolsköterskan och

11 11(19) psykologen arbetar i huvudsak med elever på individnivå, exempelvis genomför hälsosamtal och olika utredningar och är i övrigt inte delaktiga i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete, trots att det enligt rektorn finns behov av det. Studie- och yrkesvägledning Av skollagen framgår att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. I Skolverkets allmänna råd om arbetet med studie- och yrkesvägledning (SKOLFS 2013:180) anges att rektorn bör tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem. Vidare bör rektorn se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Eleverna på Älvdalsskolan har tillgång till en studie- och yrkesvägledare. Rektorn uppger dock i intervju att studie- och yrkesvägledaren genomför insatser främst för elever i årskurs 8 och 9 och för eleverna inför språkvalet i årskurs 6. I övrigt är studie- och yrkesvägledaren inte involverad i arbetet med de yngre årskurserna. Rektorn och lärarna uppger vidare att eleverna i årskurs 5 har PRAO. Det framgår vidare av den dokumentation som tagit del av i samband med tillsynen och i intervju med rektorn att det genomförs studiebesök på olika arbetsplatser för de yngre eleverna. Rektorn uppger att det genomförs studie- och yrkesvägledande insatser, men s utredning visar dock att det inte finns någon plan för hur arbetet med studie- och yrkesvägledning ska bedrivas i de yngre åldrarna. Även av intervjuer med lärare framgår att det inte finns någon strategi för hur arbetet med studie- och yrkesvägledning ska genomföras, framförallt vad gäller de yngre eleverna. Det finns inte heller någon som har i uppdrag att hålla ihop arbetet med studie- och yrkesvägledning för- årskurserna 1 6. Eleven ställs inför valsituationer redan tidigt under sin skolgång och behöver kunskaper och erfarenheter som underlag för sina val. vill därför framhålla att det är viktigt eleverna kontinuerligt ges stöd i den utvecklingen. s utredning visar att studie- och yrkesvägledaren i Älvdalsskolan främst genomför insatser för årskurs 8 och 9. Även om all personal på olika sätt kan bidra i arbetet med studie och yrkesvägledning så finns det inte någon planering eller strategi på skolan för hur elevernas behov i

12 12(19) de lägre årskurserna av vägledning inom framtida val av utbildnings- och yrkesvägledning ska tillgodoses. Det innebär, enligt, en risk att eleverna inte får förutsättningar att utveckla kunskaper och erfarenheter inför framtida utbildnings- och yrkesval. Skolbibliotek Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan ha tillgång till ett skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. Enligt läroplanen ska skolbiblioteket användas som en resurs för att stödja elevernas lärande och kunskapsinhämtning. Älvdalens folkbibliotek ligger nära Älvdalsskolan och där finns en ansvarig skolbibliotekarie. I Älvdalsskolan finns det också ett rum med ett mindre utbud av fakta- och skönlitteratur. I intervju med lärare och elever framkommer att det också finns viss tillgång till faktalitteratur i klassrummen och i korridorer. Vid intervju med elever, lärare och rektorn framkommer även att eleverna ibland besöker det närbelägna kommunbiblioteket. Det är dock främst elever från de lägre årskurserna som besöker kommunbiblioteket och då främst för att låna skönlitteraur. Elever i de yngre årskurserna berättar att det finns en skolbibliotekarie på folkbiblioteket som berättar om böcker. De äldre eleverna uppger att de sällan eller inte alls besöker kommunbiblioteket och beskriver att besök inte sker organiserat utan att de själva kan gå dit och låna böcker om de har ett lånekort. Lärare beskriver att det har varit svårt att använda det kommungemensanu-na biblioteket mot bakgrund av begränsade öppettider. Rektorn uttrycker att hon tror att det främst är de yngre årskurserna som använder biblioteket och vissa lärare bokar in boksamtal medan de äldre eleverna inte använder det i så stor utsträckning. s utredning visar att det inte finns ett skolbibliotek som är en gemensam och ordnad resurs av medier och information i Älvdalsskolan. Utredningen visar även att det närbelägna kommunbiblioteket inte används av samtliga årskurser som en del i skolans pedagogiska verksamhet. Även om vissa årskurser använder biblioteket och till exempel deltar i boksamtal så används biblioteket inte på ett sådant sätt för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling i samtliga årskurser, vilket bekräftas av såväl elever som lärare och rektor.

13 13 (19) Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Älvdalsskolan inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Älvdalens kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens. utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Bedömning av brist konstaterar att Älvdalens kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Analysera vad i skolenhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. Med utgångspunkt i den genomförda analysen identifiera utvecklingsområden och besluta om vilka insatser som ska genomföras. - Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen är det rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i

14 14(19) Dnr :2430 planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Vidare bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och fointer för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. s utredning visar att det i skolan bedrivs ett kvalitetsarbete där såväl lärandemiljön och kunskapsresultaten i viss mån följs upp. Enligt rektorn gör lärarna i slutet av läsåret en utvärdering av året där bland annat resultaten på de nationella proven analyseras. Specialpedagogen och rektorn återkopplar också resultat från olika kartläggningar och tester till lärarna. Rektor uppger vidare att det skiljer sig åt mellan de olika arbetslagen i vilken utsträckning det genomförs analyser av verksamheten och att detta arbete behöver utvecklas bland annat genom en ökad delaktighet av lärarna. Dock framkommer i intervjuer med rektorn och lärarna samt av den dokumentation som tagit del av, att det endast görs begränsade analyser på grupp-, klass- eller skolnivå. Ingen djupare analys har till exempel genomförts av skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor. Det saknas också en analys av huruvida insatta åtgärder för att förbättra verksamheten och elevernas måluppfyllelse gett önskvärda resultat. har vidare tagit del av Älvdalsskolans dokumenterade kvalitetsarbete som består av de olika arbetslagens utvärderingar av föregående läsår samt en delårsrapport som redovisas till huvudmannen. I sammanfattningarna av de olika arbetslagens arbete redovisas bland annat resultat av lässcreeningar som genomförs och sammanställningar över hur många elever som har behov av särskilt stöd. I delårsrapporten till huvudmannen redovisas betygsresultaten i årskurs 9 samt resultat på de nationella proven i årskurserna 3, 6 och 9. Det förekommer endast i begränsad omfattning exempel på analyser av de resultat som redovisas. I dokumentationen finns vidare förslag på åtgärder som arbetslagen anser nödvändiga det kommande

15 eslut 15(19) läsåret, som exempelvis behov av att utbilda lärare i undervisning i svenska som andraspråk och specialpedagogik. Det framgår dock inte vilka av dessa åtgärder som rektorn har beslutat att vidta under läsåret 2014/2015 för att förbättra verksamheten. De intervjuade lärarna uppger att de inte känner till om det finns någon sammanställning av utvärderingarna eller någon dokumentation över vilka åtgärder som ska prioriteras för att utveckla verksamheten. De uppger vidare att skolan tidigare genomfört gemensamma diskussioner angående skolans vision. Detta har dock inte genomförts innevarande läsår. Rektorn uppger att skolan saknar en dokumentation av tidigare kvalitetsarbete, men att ett arbete pågår för att förbättra både analyser och dokumentation. bedömer sammanfattningsvis att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Utredningen visar att rektorn gör sammanställningar av olika kunskapsresultat som exempelvis betyg och resultat på nationella prov och resultat på tester av elevernas läsförmåga. Det saknas även en djupare analys av bakomliggande orsaker till elevernas kunskapsresultat. Som en konsekvens av dessa brister riskerar rektorn och lärarna att sakna kunskap om huruvida det kan finnas mönster i resultaten som kan förklaras av andra faktorer än elevers behov av stöd eller bristande motivation. Sådana faktorer kan exempelvis vara undervisningens genom-förande, lärares förhållningssätt, resursfördelning eller utformning och tillgång till särskilt stöd. Detta medför också att rektorn saknar adekvata underlag för att besluta om nödvändiga åtgärder för att i förlängningen höja elevernas kunskapsresultat.

16 16 (19) Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Älydalsskolan inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Älvdalens kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. Övriga arbetsområden Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven, och ger eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmiissiga och sociala utveckling. Eleven ska, när omdömen ges eller betyg sätts i olika ämnen, enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. Lärarens analyser av elevernas kunskaper ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper. I detta ingår att läraren bl.a. ska använda sig av nationella ämnesprov tillsammans med övriga muntliga och skriftliga elevprestationer. Vidare ska skolan göra eleven och dess vårdnadshavare delaktiga i elevens utveckling genom att, löpande under studietiden och genom utvecklingssamtal, informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur denna bäst kan stödjas. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

17 17(19) Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom dessa arbetsområden. På s vägnar /If Kristine Brosjö Beslutsfattare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Älvdalsskolan f-9 Lars Wallinder Föredragande

18 18 (19) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.

19 19(19) Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om Älvsdalsskolan f-9 Älvdalsskolan ligger i tätorten Älvdalen i Älvdalens kommun. Skolan omfattar förskoleklass och grundskolan årskurserna 1-9 samt fritidshem. Skolan har 389 elever, varav 30 i förskoleklassen. Verksamheten i Älvdalsskolan är organiserad i fyra arbetslag. Arbetslaget Höjden har elever i förskoleklass och årskurs 1. Eleverna i årskurs 2-6 är uppdelade i två arbetslag, Montessori respektive Gläntan. Det fjärde arbetslaget består av årskurserna 7-9. Skolan leds av en rektor som till sin hjälp har en biträdande rektor.