Tryserums friskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Tryserums friskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem a för planen Camilla Andersson, rektor Vår vision Tryserums friskola AB:s förskola, fritidshem och skola ska vara en plats där alla känner sig trygga. Det ska vara en plats där alla, både barn/elever och vuxna, känner sig respekterade, hjälper varandra, får vara den de är och har vi-känsla. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Skola och fritidshem arbetar fortlöpande med värdegrundsfrågor i klasserna i det vi kallar Livskunskap. På klassråd och elevråd tas olika former av värdegrundsfrågor också upp. Exempel på frågor kan vara Hur är vi mot varandra? eller Hur är en bra kompis?. Kartläggning av det sociala klimatet på skolan och fritidshemmet görs varje vår genom trivselenkäter. Enkäten innehåller bl.a. frågor om kamrater och om elevernas relation till vuxna på skolan och fritidshemmet. Utifrån dessa enkäter planerar personalen, eleverna och rektor vilka områden man ska lägga störst vikt vid under året. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna görs delaktiga i arbetet med "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" genom att vi informerar om vårt arbete på föräldramöten. På föräldramötena diskuteras också värdegrundsfrågor tillsammans med föräldrarna. Personalens delaktighet På höstterminens första studiedagar revideras varje år planen motdiskriminering och kränkande behandling. Vid personalmöten på fritidshemmet och på arbetslagskonferenserna på skolan diskuteras under läsåret kontinuerligt det sociala klimatet på skolan. Förankring av planen Under höstterminen varje läsår läggs en reviderad upplaga ut på Infomentor och på skolans hemsida. En upplaga hängs upp i skolans entré. Vid önskemål skriver vi ut planen och skickar hem till de som så vill. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av planen gjordes av personalen terminens första enhetsträff. Eleverna svarade under våren på en trivselenkät. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning i form av rektor och personalen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Efter att ha arbetat med att göra en "elevvänlig version av Plan mot kränkande behandling upplever vi att eleverna är mer medvetna om vad som står i planen och vet hur de ska vara mot varandra för att ingen ska bli kränkt. Att sedan omsätta detta i praktiken är dock svårare.

2 Eleverna upplever själva att det ibland förekommer dåligt språk på skolan och att det finns tillfällen då elever känner sig utanför. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Föräldrar/vårdnadshavare utvärderar planen genom gruppdiskussioner på vårterminens föräldramöte. Eleverna utvärderar planen genom diskussioner i klassen. Personalen gör utvärdering av planen utifrån husmodellen. för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Främja likabehandling oavsett trosuppfattning eller funktionsförmåga Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever ska kunna delta i skolan och fritidshemmets aktiviteter oavsett trosuppfattning eller funktionsförmåga. Insats Vi ska planera våra aktiviteter så att att alla elever känner sig välkomna. Lärarna Datum när det ska vara klart Pågår under hela läsåret. Främja elevernas trygghet på skolan och fritidshemmet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla ska känna sig trygga. Skolan ska vara en plats där alla, både barn elever och vuxna, känner sig respekterade, hjälper varandra och får var den de är. Alla ska känna att de tillhör och har en plats i gruppen/klassen. Alla ska vara snälla mot varandra och behandla varandra som man själv vill bli behandlad! Insats Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Eleverna arbetar med de mänskliga rättigheterna, att förstå allas lika värde och att respektera andra. Personal Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Kartläggning Kartläggningsmetoder Klassråd, Elevråd, Enkätundersökningar, Husmodellen Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Ålder

3 Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna fotar områden på skolan, fritidshemmet och skolgården som de känner är otrygga. I våra sk. Trivselenkäter får eleverna svar på frågor om hur de upplever sin situation på skolan/fritidshemmet. På klassråd och elevråd tar vi upp hur vi är mot varandra och hur vi kan förebygga att någon känner sig utanför eller känner sig kränkt. Hur personalen har involverats i kartläggningen Under läsåret 2013/2014 arbetar vi på våra enhetsträffar i studiecirkelform med de olika diskrimineringsgrunderna och lär oss hur vi kan arbeta med förebyggande åtgärder med hjälp av Husmodellen. På alla arbetslagskonferenser finns elevärenden/elevvård som en stående punkt på dagordningen. När vi planerar undervisningen i skolan tar vi hänsyn till vilka olika behov och förutsättningar eleverna har för att kunna delta och utvecklas. Resultat och analys Elevenkäterna visar att en del elever känner sig otrygga när de ska gå på toaletten. De flesta anger att det är för att de måste gå ut först för att komma till toaletten och att toaletterna är mörka och läskiga. En elev uppger att den inte känner sig trygg när hen ska klä på sig, den blir då "påhoppad". På rasterna finns det en elev som känner sig utanför ibland när ingen frågar om hen vill vara med. Flera elever upplever att det förekommer mycket svordomar på fotbollsplan. Förebyggande åtgärder Åtgärder mot kränkande behandling och trakasserier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Skolan ska vara en trygg plats där alla, både barn elever och vuxna, känner sig respekterade, hjälper varandra och får var den de är. Alla ska känna att de tillhör och har en plats i gruppen/klassen. Alla ska vara snälla mot varandra och behandla varandra som man själv vill bli behandlad! Åtgärd Skolan och fritidshem arbetar fortlöpande med värdegrundsfrågor i barngrupperna/klasserna på sk. Livskunskaps samlingar samt på klass- och elevråd. Exempel på frågor kan vara Hur är vi mot varandra? eller Hur är en bra kompis?. Här ska också finnas utrymme för diskussioner kring kön,könsidentitet och sexuell läggning. På rasterna finns två rastvakter ute. Syftet med rastvakter är att eleverna ska känna sig trygga på skolgården, att det ska finnas en vuxen till hands om något händer, rastvakterna kollar också utrymmen där eleverna upplever att de känner sig otrygga, t.e.x toaletterna. De vuxna i skolan är förebilder för barnen och ska genom sitt sätt att vara, lära barnen och eleverna att respektera andra människor. Vi har kontinuerliga samtal med elever och föräldrar, sk. utvecklingssamtal. På varje personalmöte på fritidshemmet och på varje arbetslagskonferens på skolan diskuteras klimatet mellan barnen/eleverna. Motivera åtgärd I elevenkäten på skolan anger två elever att de inte känner sig trygga i skolan. Flera elever tycker att det läskigt att gå på toaletterna, för att det är mörkt och "låter konstigt". Rektor, lärare, elever

4 Datum när det ska vara klart Arbetet fortgår hela läsåret. Känna trygghet i skolan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga när de klär om före eller efter idrotten. Eleverna ska kunna känna sig trygga när de går på toaletten. Åtgärd För de yngre årskurserna (F-3) finns en vuxen närvarande i anslutning till omklädningsrummen. Belysningen på toaletterna byts ut så att det blir ljusare. Motivera åtgärd En elev upplever sig bli påhoppad när hen ska klä på sig. Elever uppger att de tycker att det är mörkt och läskigt på toaletterna. Idrottsläraren, rektor Datum när det ska vara klart Uppsikten vid omklädningsrummen pågår under hela terminen. Belysningen på toaletterna ska vara bytt innan vårterminens slut. Traditioner Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla elever ska känna att de kan delta i alla skolans aktiviteter. Uppföljning sker genom enkät till elever och vårdnadshavare, samt att diskuterar utformning av olika traditioner på elevrådsmöten och samrådsmöten. Åtgärd Utforma skolavslutningar och andra högtider så att alla elever kan delta oavsett trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Motivera åtgärd Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att de inte kommer att bli ensidigt påverkade av den ena eller andra åskådningen. Rektor, lärarna Datum när det ska vara klart Pågår under hela terminen. Sexuell läggning, Kön och Könsidentitet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

5 Mål och uppföljning På Tryserums friskola är det accepterat att vara tillsammans med någon av samma kön. Vi visar i ord och bemötande att det är accepterat att en pojke kan vara feminin och en flicka maskulin. Åtgärd Vi för diskussioner om familjekonstellationer och normer för parbildning.finns det nåt rätt eller fel? Normalt och onormalt? Vid nästa Nobelfest frångår vi indelningen att bordsparen måste ha indelningen pojke+flicka. Vi ska bli mer kritiska när vi väljer läromedel och undervisningsmaterial. Motivera åtgärd Vid kartläggning av riskområden såg vi att det fanns flera områden att arbeta med. Vi förstärker heteronormen genom flick- och pojkuppdelning, tex. vid Nobelfest. Vi ger tillsägning på olika sätt beroende på om det är pojkar eller flickor. I undervisningen kan plötsliga händelser upplevas kränkande, en del undervisningsmaterial kan uppfattas kränkande. Omklädningsrummen, när elever öppnar dörrar till pojkars- respektive flickors omklädningsrum. Reklam och media, hur könen framställs skapar en norm för hur man ska vara som det ena eller andra könet. Personalen Datum när det ska vara klart Pågår under hela terminen. Rutiner för akuta situationer Policy Enligt diskrimineringslagen ska skolan bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Enligt skollagen ska skolan också se till att det inom ramen för verksamheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier, kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Tryserums friskola och fritidshem arbetar fortlöpande med värdegrundsfrågor i barngrupperna/klasserna på vad vi kallar Livskunskaps samlingar. På samlingar tas olika former av värdegrundsfrågor upp. Exempel på frågor kan vara Hur är vi mot varandra?, Hur är en bra kompis?, "Kan man ha två mammor?" På Tryserums friskola AB:s förskola, fritidshem och skola tar all personal aktivt ta avstånd från alla former av trakasserier och kränkningar. All personal tar också aktivt avstånd från repressalier i alla former. Personalen är förebilder och visar barnen hur vi ska vara mot varandra. Vi har stor vuxennärvaro i barngrupperna och klasserna både på lektioner/aktiviteter och vid utevistelse. De vuxna i skola och på fritidshemmet ska sätta tydliga gränser, reagera och ingripa omedelbart vid alla former av trakasserier och kränkande behandling. Skolan/fritidshemmet skall vid kännedom om kränkande behandling direkt utreda omständigheterna och vidtaga åtgärder för att stoppa fortsatt kränkning. Allt skall dokumenteras. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är nära eleverna, vid alla raster finns personal ute på skolgården. På fritidshemmet finns det alltid vuxna där barnen är oavsett om de är ute eller inne. På varje personalmöte på fritidshemmet och på varje arbetslagskonferens på skolan diskuteras klimatet mellan barnen/eleverna. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till elevens klassföreståndare, rektor eller någon annan på skolan eller fritidshemmet som de

6 har förtroende för. Kontaktuppgifter till all skol- och fritidshemspersonal finns på skolans hemsida Skulle man inte vilja vända sig till någon personal på skolan eller fritidshemmet kan man kontakta styrelsens ordförande Hans Andersson, även hans kontaktuppgifter finns på skolans hemsida. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Steg 1 Vad gäller kränkningar på skoltid har den lärare som fått kännedom om kränkningen ett inledande samtal med den utsatte, på fritidshemmet har den pesonal som får vetskap om kränkningen samtalet. Frågor som ställs till eleven är: Vad har hänt, hur går kränkningen till? Vem kränker, en eller flera, vem är ledaren? Var sker kränkningen? När sker kränkningen? Hur länge har det pågått? Samma person som ovan har också ett samtal med den som kränker. Vid samtalet med den som kränkt är budskapet: Jag accepterar inte detta och vill därför veta vad som hänt. Lägg ansvaret på den som kränker genom att t.ex. fråga: -Vad tänker Du göra för att få slut på det här? Jag kräver en omedelbar förändring. -När tänker du börja? Vad kommer du att säga till Dina kompisar, när du träffar dem? -Vad gör du om du ser någon som kränker? Avsluta alltid samtalet med att betona att Tryserums friskola aldrig kommer att acceptera kränkningar och att den som kränker och ev. medhjälpare kommer att övervakas, så att de verkligen upphör med kränkningarna. Personal som haft samtalet dokumenterar samtalet på blanketten "Dokumentation om ärende gällande kränkande behandling", samt informerar rektor om det inträffade. Rektor ser till att nödvändiga åtgärder vidtas, t.ex. utökad övervakning av vissa personer/platser på raster. Rektor underrättar huvudmannen. Steg 2. Efter ca 1-2 veckor hålls ett uppföljande samtal med den som varit kränkt. Frågor som skall besvaras: -Har kränkningarna upphört? -Hur upplever Du din situation nu? Uppföljning skall även ske med den som kränkt. Uppföljningssamtalet dokumenteras på samma blankett som det första samtalet. Berörd personal informerar förskolechef/rektor om läget. Steg 3 Om kränkningarna trots detta inte upphört kallar rektor till en möte där den kränkta eleven, de/den som kränkt samt deras föräldrar, rektor samt den personal som haft de tidigare samtalen med eleverna deltar. Vid detta tillfälle följs dokumentationen över händelser och åtgärder upp. Därefter upprättas en plan för fortsatta åtgärder i ett åtgärdsprogram. Förskolechef/Rektor informerar vid lärarbyte om att kränkningen av eleven skett tidigare. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Steg 1 Den som upptäcker eller får reda på att en personal på Tryserums friskola på något vis kränker eller särbehandlar ett barn eller en elev skall meddela rektor eller kontakta styrelsen. Steg 2 Rektor eller någon ur styrelsen har ett samtal om det som skett med den/de utsatta samt tar kontakt med berörda målsmän och förklarar hur Tryserums friskola hanterar och utreder det inträffade. Steg 3 Rektor eller någon ur styrelsen kontaktar den anställde och samtalar om skolans värdegrund och förklarar att kränkande särbehandling inte accepteras på Tryserums friskola. Steg 4

7 Rektor och styrelsen utreder orsaker till problemet och beslutar om åtgärd för de inblandade samt följer upp att vidtagen åtgärd får önskad effekt. Allt dokumenteras skriftligen på blankett "Dokumentation i ärende gällande kränkande behandling". Rutiner för uppföljning Vid varje enskilt ärende följs åtgärder upp genom samtal med den kränkte inom två veckor. Rutiner för dokumentation Den personal som haft samtalen med eleverna dokumenterar händelsen genom att fylla i Dokumentation i ärende gällande kränkande behandling och/eller diskriminering samt kontaktar berörda målsmän. När det gäller ärenden där personal kränkt elever är det rektor eller den i styrelsen som haft samtalet som fyller i blanketten. Ansvarsförhållande Rektor har ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla barn och elever samt för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. Alla anställda har en skyldighet och ett kollektivt ansvar för att likabehandlingsplanen följs och förankras hos barn, elever och föräldrar. Rektor ansvarar för: Att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll Att utvärdering och revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling genomförs på årets första enhetsträff. Att styrelsen för Tryserums friskola, tillsammans med rektor utvärderar och reviderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling varje år. Personalen ansvarar för: Att utvärdera den aktuella delen för sin egen verksamhet. Att Plan mot diskriminering och kränkande behandling aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten varje hösttermin. Att alla barn och elever har kännedom om mål och innehåll i Plan mot diskriminering och kränkande behandling,samt verkar för att planen efterlevs. Att engagera sig och agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara uppmärksamma på alla olika former av kränkande behandling. Elevers ansvar: Att engagera sig och agera för att leva upp till de mål som finns i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Deltar i utvärderingen. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora,

8 eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala.

9 Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier]

10 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]