Gråskalebilder. Spara helst dina bilder i TIFF-format.

Transkript

1 Tryckguiden Tryckguiden är till för dig som ska publicera en bok på Publit. Att formge böcker är ett hantverk och den här guiden gör dig inte inte till fullfjädrad formgivare, men hjälper dig att undvika några av de vanligaste felen i layout och originalframställning. De punkter vi räknar upp här är nyttiga att gå igenom även för den som anlitar någon annan att göra bokformgivningen.

2 Gråskalebilder Gråskalebilder är det som i dagligt tal kallas»svartvita«bilder. Fotografier och illustrationer som scannas blir i datorn pixelbaserade. För låg upplösning gör att pixlarna blir synliga i tryck som ett rutmönster, men med tillräckligt hög upplösning uppfattar inte ögat bildens pixlar. Upplösningen mäts i dpi (dots per inch), eller ibland ppi (pixels per inch). Bilder med en upplösning under 150 dpi kommer att få synligt sämre resultat vid tryck. Som en jämförelse är standarden för bilder på internet 72 dpi, således alldeles för lågt för tryck. Gråskalebilder bör ha en upplösning på 300 dpi. Högre upplösning än 300 dpi ger inte ett bättre tryckresultat utan endast större filer och en långsammare tryckprocess. Bilder i gråskala ska inte sparas i CMYK eller RGB-läge utan i gråskala (greyscale om du använder engelskspråkig programvara). Annars kan bilden uppfattas som en färgbild av Publits system. Spara helst dina bilder i TIFF-format.

3 TIFF 300 dpi, gråskala TIFF 300 dpi,»falsk«gråskala i CMYK-blandning.

4 Färgbilder På bildskärmar visas färger som en blandning av rött, gult och blått ljus (RGB). I tryck skapas färger genom att man trycker olika mängder av färgerna cyan, magenta, gult och svart (CMYK) på ett vitt papper. Att omvandla en bild från RGB till CMYK kallas fyrfärgsseparering. Då»översätts«de färgblandingar som visas på skärmen till motsvarande färgblandningar i tryck. Exakt hur färgerna separeras styrs via ICC-profiler en insticksmodul till layout- och bildbehandlingsprogram. För Publits tryckmetod används ICC-profilen»Coated FOGRA39«som finns tillgänglig i bland annat Adobe Photoshop. Annars kan du ladda ner den från Publit.se. Färgbilder bör ha en upplösning på 300 dpi. Högre upplösning än 300 dpi ger inte ett bättre tryckresultat utan endast större filer och långsammare uppladdningsprocess. Färgbilder ska sparas i CMYK-läge och konverteras från RGB-läge med färgprofilen»coated FOGRA39«. Spara helst dina bilder i TIFF-format.

5 TIFF 300 dpi TIFF 200 dpi TIFF 150 dpi. Pixlarna anas. JPG 72 dpi. För låg upplösning!

6 Streckbilder (Line art) Pixlarna i en streckbild är antingen svarta eller vita. Exempel på streckbilder är logotyper i en färg eller grafiska illustrationer. Eftersom streckbilder inte innehåller mjuka övergångar måste man ha en ännu högre upplösning för att inte ögat ska uppfatta pixlarna. Streckbilder bör ha en upplösning på dpi. Spara helst dina bilder i TIFF-format.

7 Streckbild 1200 dpi Streckbild 300 dpi. För låg upplösning!

8 Bokformat På Publit kan du fritt bestämma formatet på din bok, men sidantalet sätter vissa begränsningar.mellan varje minstaoch störstamått kan du dock trycka precis vilket format du vill! Publits böcker limbinds och böckerna får en»rygg«. Tjockleken på ryggen bestäms av sidantalet. När du laddar upp en inlaga på Publit räknas ryggbredden ut automatiskt så att du kan formge omslaget korrekt. Böcker med skyddsomslag kan inte göras lika breda som böcker utan skyddsomslag. När du laddar upp en inlaga på Publit så försvinner valet för skyddsomslag automatiskt om inlagan är för bred för att kunna tryckas med skyddomslag. Några i handeln vanligt förekommande»standardformat«är pocket och storpocket, 111x179 mm respektive 135x210 mm. En normalstor inbunden roman har måtten 145x220 mm.

9 Limbunden sidor sidor Största Största 105 mm Minsta 297 mm 105 mm Minsta 297 mm 148 mm 148 mm 210 mm 200 mm Limbunden, skyddsomslag sidor sidor Största Största 105 mm Minsta 297 mm 105 mm Minsta 297 mm 148 mm 148 mm 147 mm 135 mm

10 Typografi och text Vilket teckensnitt som passar bra till din text beror bland annat på satsbredd och storlek på texten. Skriv ut stilprover, texter med olika teckensnitt i olika storlekar och radav-stånd för att lättare kunna avgöra vad som passar din text. En väl formgiven bok stödjer innehållets trovärdighet och ambition. Ett teckensnitt som passar texten, rätt radavstånd och lagom långa rader är de grundläggande förutsättningarna för bra läslighet. En rad som innehåller mer än 70 tecken upplevs som svårläst. Anpassa därför satsytans bredd och typsnittets grad med detta i åtanke. Generellt sett brukar det sägas att sans-serifer (teckensnitt utan»fötter«, t.ex. Avenir) passar bra till rubriker och serifer (teckensnitt med»fötter«t.ex. Garamond) till löpande text. Serif Sans-serif Löpande text i böcker brukar ligga på 9 11 punkter. Ett vanligt förhållande mellan storlek och radavstånd brukar vara 10pt/13pt, alltså 10 punkters text med 13 punkters radavstånd. Löpande text i större grader, 12 pt och uppåt, är inte alltid mer lättläst utan kan istället bromsa upp läsrytmen. Oftast är det mer effektivt för läsbarheten att öka radavståndet snarare än graden på texten!

11 Du kan välja att sätta din text med rak (justerad) eller ojämn högerkant. Rak högerkant ger ett mer enhetligt intryck men ställer högre krav på formgivaren eftersom ordmellanrum och avstavningar då behöver kontrolleras och justeras. Smala satsytor fungerar sämre med justerad högerkant eftersom det blir färre tecken per rad och därför sämre möjligheter för designprogrammet att»jämna ut«raden. Använd inte kommandon i layoutprogram för kursiv, fet osv utan de rätta varianterna av teckensnittet, annars kan det uppstå fel när boken ska exporteras som PDF. Om du vill använda ljus text på mörk bakgrund kan ett tunt teckensnitt tendera att försvinna. Ett teckensnitt som inte består av alltför tunna linjer syns bättre. När du flyttar text från textprogram till layoutprogram, kontrollera att all text fått plats inuti textblocket. Olika program har olika sätt att varna för att all text inte fått plats. Korrekturläs den satta texten flera gånger för att upptäcka stavfel och se till att texten löper rätt. De avstavningar som layoutprogrammet gör behöver ofta rättas. Experimentell typografi kan sätta en personlig prägel på din text men samtidigt försvåra läsningen. Överväg dina designbeslut.

12 Boksidans form För att skapa en bok som är behaglig att läsa bör det finnas en balans mellan bokens storlek, sidans marginaler och textens utseende. Alla delar påverkar varandra. Undersök hur andra har gjort och vad du tycker fungerar bra, mät och prova hur din text passar i liknande format. Marginalerna ramar in sidans satsyta. Satsbredden bör ligga på mellan tecken. Bredare eller smalare satsbredd blir gärna ansträngande för läsaren. För små marginaler ger ingen plats att sätta fingrarna på utan att skymma texten. Det ger också ett»tungt«intryck åt innehållet. Kapitelrubrik Satsyta INGMARSSÖNERNA Det var en ung karl, som gick och plöjde sitt träde en sommarmorgon. Solen sken ljuvligt, gräset var vått av dagg, och luften var så frisk, så att det kunde inga ord beskriva. Hästarna voro smått yra av morgonluften och drogo fram plogen som på lek. De hade en helt annan lunk än den vanliga, karlen fick nära nog springa för att kunna följa dem. Jorden, som vändes upp av plogen, låg svartbrun och sken av fukt och fetma, och han, som plöjde, tänkte för sig själv: Hur kan det komma sig, att jag stundom gör mig så svåra bekymmer och tycker, att det är tungt att leva? Kan det behövas något mer än solsken och vackert väder för att vara säll som ett Guds barn i himmelen? Det var en lång, ganska bred dal, som var rutad av en massa gula och gulgröna sädesfält och dessutom av slagna klövervallar, av blommande potatisland och av små, blåblommiga linåkrar, som översvävades av en ofantlig mängd vita fjärilar. Och liksom för att göra allt fullkomligt reste sig mitt på dalbottnen en mäktig gammal bondgård med många grå uthus och ett stort, rödmålat boningshus. Den hade två höga, förvuxna päronträd stående vid gaveln, ett 29 Inner, bunt Övre, huvud par ungbjörkar vid porten, stora vedstaplar på den gröna gårdsplanen och några väldiga halmstackar bakom lagårdslängan. Det var likaså vackert att se den resa sig mittibland de jämna åkrarna, som det är att se ett stort fartyg höja sig med master och segel över den breda havsytan.»och en sådan gård, som du har!«tänkte han, som plöjde.»där finns många vältimrade hus och god boskap och raska hästar och tjänare, som är trogna som gull. Du är då åtminstone så rik som någon i häradet, och aldrig behöver du frukta för att bli utfattig.«ja, det är nu inte heller fattigdom jag är rädd för, sade han som svar på sin egen tanke. Jag skulle vara nöjd, om jag bara vore lika bra karl som min far och farfar. Det var dumt, att jag kom in på de här tankarna, fortfor han, för jag var så glad nyss. Men tänk nu bara på den här enda saken! I fars tid rättade sig alla grannarna efter honom i allt han gjorde: samma morgon han började slåttern, började de, och samma dag, som vi tog till med att plöja trädet på Ingmarsgården, satte de plogen i jorden hela dalen uppefter. Men nu har jag plöjt här i ett par timmar redan, utan att någon har börjat vässa en plogbill en gång. Nedre, fot Ytter Sidnumrering, pagina

13 För stora marginaler anses ge ett dåligt utnyttjande av sidutrymmet. Pocketböcker har till exempel ofta små marginaler för att få in mycket text på få sidor. Ett vanligt förhållande mellan sidans marginaler är att de ökar i storlek räknat medurs från ryggmarginalen (bunten) på en högersida: minst innermarginal, något större övre marginal, ännu något större yttermarginal och störst nedre marginal. Om sidan innehåller fler element än satsytan, såsom sidnumrering och kapitelrubrik, kan marginalerna behöva justeras efter dessa. Gör dock inte den inre marginalen alltför smal, eftersom en del av den försvinner in i ryggen vid bindning. Detta gäller särskilt limbundna böcker. Här kan du få en uppfattning om hur mycket av texten som»försvinner«in i ryggen: Den här texten ligger 0 mm från ryggen Den här texten ligger 5 mm från ryggen Den här texten ligger 10 mm från ryggen Den här texten ligger 15 mm från ryggen Den här texten ligger 20 mm från ryggen Den här texten ligger 25 mm från ryggen Den här texten ligger 30 mm från ryggen Den här texten ligger 30 mm från ryggen Den här texten ligger 35 mm från ryggen Den här texten ligger 40 mm från ryggen

14 Utfall Utfall (bleed på engelska) är den skärsmån som behövs för alla bilder, färgfält etc. som ska ligga ända ut i kanten på den färdiga boken. En bild som ligger i kanten på detta sätt kallas»utfallande«. Om man inte lägger till denna skärsmån så kan det bli en vit linje om inlagan inte skärs exakt. Dra ut alla utfallande bilder eller färgblock 5 mm utanför dokumentformatet. Exportera PDF:en med skärmärken (crop marks) och 5 mm utfall (bleed). På Publit.se kan du ladda ner en sk. joboptions-fil som gör detta åt dig om du är osäker. INGMARSSÖNERNA porten, stora vedstaplar på den gröna gårdsplanen och några väldiga halmstackar bakom lagårdslängan. Det var likaså vackert att se den resa sig mittibland de jämna åkrarna, som det är att se ett stort fartyg höja sig med master och segel över den breda havsytan. Det var en lång, ganska bred dal, som var rutad av en massa gula och gulgröna sädesfält och dessutom av slagna klövervallar, av blommande potatisland och av små, blåblommiga linåkrar, som översvävades av en ofantlig mängd vita fjärilar. Och liksom för att göra allt fullkomligt reste sig mitt på dalbottnen en mäktig gammal bondgård med många grå uthus och ett stort, rödmålat boningshus. Den hade två höga, förvuxna päronträd stående vid gaveln, ett par ungbjörkar vid»och en sådan gård, som du har!«tänkte han, som plöjde.»där finns många vältimrade hus och god boskap och raska hästar och tjänare, som är trogna som gull. Du är då åtminstone så rik som någon i häradet, och aldrig behöver du frukta för att bli utfattig.«ja, det är nu inte heller fattigdom jag är rädd för, sade han som svar på sin egen tanke. Jag skulle vara nöjd, om jag bara vore lika bra karl som min far och farfar. Det var dumt, att jag kom in på de här tankarna, fortfor han, för jag var så glad nyss. Men tänk nu bara på den här enda saken! I fars tid rättade sig alla grannarna efter honom i allt han gjorde: samma morgon han började slåttern, började de, och samma Lägg till skärmärken 5 mm utfall på bilder och tonplattor

15 Exportering och uppladdning När boken är färdig ska den exporteras som PDF från layoutprogrammet. Inlaga och omslag exporteras var för sig för att sedan laddas upp på Publits hemsida. Det absolut enklaste om du använder designprogrammet InDesign är att ladda ner och importera en så kallad joboptions-fil från Publit. Se till att alla illustrationer, logotyper och bilder är rätt länkade innan export. Bilder får till exempel inte ha döpts om eller flyttats efter att de monterats i layoutprogrammet. Alla typsnitt kan inte bäddas in som en del av PDF:en. Är du osäker använd helst typsnitt som ingår i datorns systemtypsnitt. PDF-filen måste ha samma format som den färdiga boken plus eventuellt utfall på 5 mm. Kontrollera utfall och skärmarkeringar. När du laddar upp inlagan på Publit kontrollera noga att dimensioner, sidantal, antal färgsidor och ryggbredd överensstämmer med vad du har förväntat dig.