Ovansjö socken över 700 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ovansjö socken över 700 år"

Transkript

1 Ovansjö socken över 700 år Ovansjö socken är faktiskt äldre än 700 år. Det första dokumentet där Ovansjö pekas ut är från Dagens Sandviken grundades på ett område som tidigare ingick i Ovansjö socken. Karta från Denna karta speglar medeltidens sockengränser. Det är rimligt att tro att sockengränserna såg ut på detta sätt ända tillbaks till medeltiden. Denna karta publicerades i en bok av Abraham Hülpers Titta på kartan från 1791 här bredvid. Den speglar medeltidens sockengränser och då ser vi sockengränsen för Ovansjö socken. Vi ser gränsdragningen mellan Ovansjö och grannsocknarna i Gästrikland; Årsunda, Torsåker, Valbo och Ockelbo. Det är rimligt att tro att sockengränserna såg ut på detta sätt ända tillbaks till medeltiden, anger Bosse Hedblom vid Sandvikens kommuns arkiv. Sandviken fanns inte som ort Tittar Du noga så framgår att det som idag är orten Sandviken ingår i det som var Ovansjö socken Dagens Sandviken grundades på ett område som tidigare ingick i Ovansjö socken. I Ovansjö socken bodde 1860 cirka innevånare. Idag bor på samma geografiska område cirka personer. Sandviken och stationssamhället Storvik fanns överhuvudtaget inte som orter Sandviken grundades Kungsgården var huvudorten i Ovansjö, där fanns sockenkyrkan. Högbo och Järbo hade var sitt kapell. Ovansjö socken hade 1860 fyra järnbruk, Hammarby bruk, Uhrfors bruk, Högbo Bruk och Kungsfors bruk. I Ovansjö socken fanns då cirka 50 byar och där bodde huvuddelen av befolkningen. Kyrkan svarade för huvuddelen av den offentliga förvaltningen

2 Kommuner och landsting infördes i Sverige genom 1862 års kommunallagar. Ovansjö socken bryts därmed upp fick Ovansjö, Högbo och Järbo egna kommunala förvaltningar som tog över en stor del av ansvaret efter kyrkan. Högbo kommun fanns Storvik bröt sig ur Ovansjö kommun och bildade 1924 en egen köping. År 1927 bröt sig Sandvikens köping loss från Högbo och ytterligare delar av Ovansjö kommun tillfördes Sandviken. Sandviken ombildades till stad 1943 genom att Sandvikens köping och Högbo kommun lades samman. Genom kommunsammanslagningen 1971 ingår Ovansjö, Storvik, Sandvikens stad, Järbo, Årsunda och Österfärnebo i Sandvikens kommun. Vår förening, Arrangörsföreningen Folkmusikfest, arbetar framför allt med arrangmang inom folkmusikområdet. Det finns en stor skatt med äldre folkmusik, folklig sång och folklig dans bevarat i det som en gång var Ovansjö socken. Därför blir de historiska sammanhangen intressanta. På kommande sidor kan Du läsa om folkmusikskatten i Ovansjö och utvecklingen i Ovansjö socken. Göte Andersson Fantastisk folkmusikskatt i Ovansjö Rosenbergssamlingen. Det finns en fantastisk folkmusikskatt i Ovansjö socken och de äldsta låtarna är från mitten av 1700-talet. Totalt finns cirka 700 dokumenterade låtar och visor från Ovansjö socken och av dessa svarar den nyligen publicerade Joel Rådbergboken för drygt 300 låtar och visor. Dessutom finns ett antal danser dokumenterade några med rötter i 1700-talet och tidigare. Rosenbergssamlingen De äldsta daterade låtarna från Ovansjö socken publicerades av Anders Gustaf Rosenberg år I denna samling finns tio låtar och de är daterade De flesta låtarna är polonäser (16-dels polskor), typiska för mitten av 1700-talet. Rosenberg anger att låtsamlingen är transkriberad för klaviatur, vilket var det vanliga sättet att presentera upptecknad folkmusik under 1800-talet. Låtsamling av Anders Åslund.

3 Låtsamling av Anders Åslund År 1885 upptecknade Anders Åslund drygt 30 låtar efter spelmännen Anders Ersson (Skolmästar-Anders) och Anders Selander (Kvick-Anders). I denna låtsamling finns många äldre låtar varav två stycken från talet, efter Ovansjöspelmannen Wallbom. Hans förnamn är inte känt. Spelmanslåtar från Gästrikland. Svenska Låtar. Visor i Gästrikland. Spelmanslåtar från Gästrikland Låtsamling efter spelmannen Hans Högblom från Högbo. Hans Högblom ( ) var av gammal smed- och spelmanssläkt från Högbo och Ovansjö. Hans Högblom (Hammarbergs-Hans) föddes och växte upp i Högbo. Hans morfar var Johan Ekström, sockenspelman och klockare i Högbo och Ovansjö. Johan Ekström var klockare och organist i Ovansjö församling åren Han efterträddes av Johan Envall perioden Även Envall var spelman. Hammarbergs-Hans efterlämnar en stor låtskatt på drygt 200 låtar, en av Gästriklands största. I låtsamlingen finns en stor del äldre låtar. Denna låtsamling publicerades på 1980-talet. Svenska Låtar Cirka 100 Ovansjölåtar publicerades i samlingsverket Svenska låtar i slutet av 1920-talet. Det gäller främst låtar efter Henrik Lönnberg. David Mellqvist och Gustav Bergström. Dessa låtar upptecknades av Olof Andersson i början av 1900-talet. Gästriklands Spelmansförbund har löpande publicerat låtar sedan 1950-talet och även där finns låtar från Ovansjö som inte publicerats i någon annan låtsamling. Visor i Gästrikland I boken Visor från Gästrikland av Susanne Rosenberg finns 142 nedtecknade visor från Gästrikland och av dessa är 45 från Ovansjö. Boken publicerades Ett antal av dessa visor har sedan arrangerats för kör med flera stämmor. En viktig del i underlaget för denna bok är inspelningar. Bland dessa inspelningar sticker Lisa Boudré från Bro i Ovansjö ut särskilt. Lisa Boudré sjunger på ett åderdomligt sätt som var vanligt före industrialismen, hennes sätt att sjunga har rötter i medeltiden och tidigare. Joel Rådbergboken Under 2012 publicerades Joel Rådbergboken med drygt 300 låtar och visor. Författare till denna bok är Michael Müller. Cirka 100 av dessa är äldre låtar och de allra flesta av dessa har Joel nedtecknat av spelmannen Jan Petter Hodin från Hosjön i Ovansjö socken. Joel har själv komponerat en stor del av låtarna. I samlingen finns också ett 40-tal visor, bland annat visor efter Joels egen mor. Joel var Sandvikens ledande spelman under en stor del av 1900-talet. Joel Rådbergboken.

4 Angläser och kadriljer Ett 20-tal äldre danser är dokumenterade i Ovansjö Dansaren Benno Eriksson och spelmannen Tony Wrethling har dokumenterat sex äldre danser och den musik som passar till dem. Detta dokumentationsarbete har utförts i cirka 30 år i hela Gästrikland. Totalt handlar det om över 40 äldre danser i hela landskapet. Under 2013 planerar Benno Eriksson upprätta dansbeskrivningar så att dokumentationen kan publiceras. Dessa äldre danser har Benno Eriksson lärt ut sedan talet främst till folkdansare i Gästrikland. Bland danserna från Ovansjö finns en så kallad bondpolska som är upptecknad i Storvik. Denna dans passar till polskelåtar från trakten. Polskorna har en historia tillbaks till medeltiden. En annan dans, upptecknad i Kungsgården, kallas polskamazurka. De andra danserna är mazurka, tyskpolska, vilket är en form av schottis, och polkett. Dessa dansformer fick bred spridning i hela Sverige och även hos allmogen i Ovansjö under senare delen av 1800-talet hittade Ingemar Yttermyr en gammal notbok i trossbotten i sin gård, Per-Anders Gården i Yttermyra i Ovansjö. Notboken har troligen tillhört sockenspelmannen Skolmästar-Anders, som bott i gården. Det finns noteringar som talar för att den även kan ha tillhört spelmannen Johan Envall. Den innehåller dansbeskrivningar av 7 angläser och fem kadriljer från 1800-talet samt 56 olika melodier. Boken Angläser och Kadriljer, utgiven 1998, innehåller historien kring den gamla notboken samt tolkningar av de beskrivna danserna. Enligt Benno Eriksson har dessa tolv danser i första hand tillhört herrskapsmiljön i trakten under 1800-talet. Ovansjö har sammantaget en av Sveriges större samlingar med äldre folkmusik och danstraditioner. Men vanlig notdokumentationen är normalt inte tillräcklig för att sjunga eller spela enligt äldre traditioner. När det gäller sångtraditioner finns äldre inspelningar från Ovansjö som dokumenterar ett äldre sångsätt från tiden före industrialismen. Susanne Rosenberg har dokumenterat detta sångsätt och det ingår idag i utbildningen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. När det gäller spelsätt finns inga inspelningar med äldre Ovansjöspelmän. I uppteckningarna finns dock vissa anteckningar men den informationen är inte heltäckande. Spelmännen Bengt Åsbrink (Sandviken), Erik Skoog (Årsunda) och Gustaf Jernberg (Sikvik, Gävle) har dock förmedlat äldre spelsätt som ger underlag för dagens spelmän att spela Ovansjölåtarna enligt äldre tradition. De dansuppteckningar Benno Eriksson gjort syftar till att kunna dokumentera äldre danser så att det blir möjligt för dagens generation att dansa på samma sätt som förr i tiden. Text: Tony Wrethling och Göte Andersson

5 Ovansjö socken dess uppgång och fall Fram till mitten av 1800-talet var Ovansjö en stor socken som sträckte sig från gränsen mot Hofors i väster, till gränsen mot Forsbacka i öster. Elvert Eriksson Till socknen hörde Hammarby i söder och Kungsfors Bruk i norr. Högbo Bruk i öster ingick också i Ovansjö socken. Utöver de tre ovan nämnda bruken fanns även Uhrfors Bruk inom sockengränsen. År 1860 bodde cirka personer i Ovansjö socken. Centralorten var Kungsgården och där låg också den stora sockenkyrkan. Högbo hade visserligen egen kyrka sedan 1600-talet men ingick i Ovansjö församling. Järbo hade också ett eget kapell. De flesta invånarna var bönder, men här fanns också flera gruvor, järnbruk och sågverk. Ett av de större sågverken låg i Kungsgården och dit fraktades en del timmer på släp efter en båt från Jädraåns utlopp i Storsjön. Timret flottades ner till Storsjön på Jädraån. Bönderna kunde indelas i tre olika grupper, inte efter vad de gjorde under sommarhalvåret, för det var detsamma för alla tre grupperna. Då brukade man sin jord och skördade det man hade odlat. Nej, det var sysselsättningen på vintrarna som skiljde dem åt. Längst ner i hierarkin fanns forbönderna. Det var de som fraktade träkol, malm, kalk och dylikt fram till bruken. Före 1870-talet kördes även stora mängder ved till gruvorna. Malmen bröts då med så kallad tillmakning. Det innebar, att man eldade på de delar av berget som skulle brytas, så att berget sprack sönder av värmen. Efter forbönderna kom kolarbönderna i rangskalan. Då vintern nalkades drog de till skogs och satte upp kolmilorna, vaktade dessa och framställde de enorma mängder träkol som behövdes i hyttorna vid bruken. De bodde i sina kolarkojor i flera veckor ibland. Högst upp i rangordningen var bergsmännen. De var rikast och hade utöver sitt jordbruk även andelar i en gruva, en hytta och en smedja. På vintrarna bröt de sin egen malm, smälte den i den hytta de var delägare i och de smidde sedan även ut järnet själva. Bergsmännen i Ovansjö tillhörde inte de rikaste och orsaken var att finna i malmen. Gruvorna i Ovansjö var fattiga, det vill säga, att malmen innehöll inte så mycket järn. Dessutom var den fosforrik vilket gjorde järnet

6 sprött. För att få ett bra järn var man därför tvungen att köpa malm från de mäktiga bergsmännen i Torsåker. Högbo bruk gick ju till och med så långt, att man anlade hyttan i Edsken alltså långt utanför sockengränsen. Sedan inleddes industrialiseringen i mitten av 1800-talet. För Ovansjös del började det med Gefle-Dala Jernväg som drogs rakt genom hela socknen i slutet av 1850-talet. En järnväg tvärs genom socknen var naturligtvis positivt. Det innebar snabbare transporter till och från hamnen i Gävle och att människorna lättare kunde förflytta sig. Men det skulle visa sig, att det i stället för utveckling så var det början till slutet på Ovansjös storhetstid. År 1857 köpte konsul Göran Fredrik Göransson en femtedel av patentet för bessemerprocessen, som var en helt ny metod för massframställning av järn och stål. Då han ett år senare lyckades få den att fungera fullt ut, betydde det ett stort uppsving för Högbo Bruk. Ytterligare fyra år senare var framgångarna så lyckade, att Göransson startade ett nytt stålföretag som fick namnet Högbo Stål- & Jernverks AB. Möjligheten att bygga ut anläggningen i Högbo, fann man inte vara tillräckliga, så ett helt nytt stålverk byggdes upp vid en vik av Storsjön, Kungsfors bruk Öjaren Järbo kapell Överbyn Ytterbyn Högbo bruk Högbo kapell Överbyn Vallbyggeån Hosjön Uhrfors bruk Backberg Ovansjö kyrka Kungsgårds station Östanbyn Västanbyn Jädrans station Seljansö Ovansjö socken 1857 Då fanns varken Sandviken eller Storvik Vår karta är baserad på karta upprättad av Lantmätare Lars Elias Åhrman Storviks station Näsbyggesjön Hammarby bruk Ottnaren Storsjön

7 som redan på 1700-talet hette Sandviken. Området var vid den tiden praktiskt taget obebott, men ett helt nytt samhälle byggdes upp och fick namnet Sandviken. Detta ledde till att Högbo sju år senare bröt sig ut och bildade egen socken. Även vad gällde det kyrkliga bröt man sig ur Ovansjö och bildade egen församling. I Högbo socken ingick då det nya samhället Sandviken som växte upp i rask takt. En viss nytta hade dock Ovansjö också av utvecklingen i Sandviken. De delar som låg söder om järnvägen samt Barrsätra tillhörde nämligen Ovansjö. I det här området byggdes först Olsbacka, sedan Seestaden, Seeland och Örta upp. De här platserna blev efter några år så folkrika, så Ovansjö församling byggde år 1905 Olsbacka skola för barnen som bodde där. År 1875 nådde Statens Järnvägars utbyggnad av Norra Stambanan fram till Storvik. Där den alltså kom att korsa den redan trafikerade järnvägen till Dalarna. Storvik blev då en betydelsefull järnvägsknut med Europas längsta plattform och flera hundra människor som bytte tåg där varje dag. Wilhelmina Skogh kom dit och byggde ett stort järnvägshotell. Storvik växte så mycket, att man 1924 bröt sig ur Ovansjö Socken och bildade en köping. Storvik kom då att ligga som en ö omfluten av Ovansjö socken. Nu var det så, att Högbo socken växte ännu mera, så 1927 blev även Sandviken en egen köping med över invånare. Det var ett större invånarantal än vad många svenska städer hade. Högbo hade ju redan brutit sig ur socknen, så det påverkade inte storleken av Ovansjö kommun så mycket. Efter kommunsammanslagningen 1972 så ingick både Ovansjö kommun och Storviks köping i Sandvikens kommun. Därmed ingick det som en gång var Ovansjö socken i Sandvikens kommun. Elvert Eriksson Kontaktperson: Göte Andersson, Detta dokument har producerats av Arrangörsföreningen Folkmusikfest, Vi har fått information och underlag från flera håll, bland annat Sandvikens kommun. Layout Dietmar Design.

Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt

Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Sandvikens tingsrätt Mellan 1671 och 1920 utgjorde Gästrikland en

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Som förr. Äldre danstraditioner i Gästrikland. Information om Projekt Gästrikedanser och erbjudande om förhandsteckning. Nedtecknade av Benno Eriksson

Som förr. Äldre danstraditioner i Gästrikland. Information om Projekt Gästrikedanser och erbjudande om förhandsteckning. Nedtecknade av Benno Eriksson Som förr Äldre danstraditioner i Gästrikland Nedtecknade av Benno Eriksson Information om Projekt Gästrikedanser och erbjudande om förhandsteckning Projekt Gästrikedanser Projektinformation och bakgrund

Läs mer

FINNSAM:s arkivkonferens i Gävle vintern 2001

FINNSAM:s arkivkonferens i Gävle vintern 2001 FINNSAM:s arkivkonferens i Gävle vintern 2001 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Söndagen den 28 januari Eftersom min bror bor i Gävle ville mamma och jag passa på att hälsa på honom innan konferensen började

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Brudmarscher från Sörmland uppförs

Brudmarscher från Sörmland uppförs framträda vid konserten i UOa Malma Folkmusikgruppen Simmings kommer att kyrka på lördag. Kyrrui pu»v Brudmarscher från Sörmland uppförs Minnesrikt, intressant och säkerligen som arrangerats för orgel

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Resonans Nr 2 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund

Resonans Nr 2 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund GESTRIKE Resonans Nr 2 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund GSF-inspiration den 7 mars på Västerberg kunde ex. vara Tuva Modéer som övade komp och stämmotillverkning i D-dur. Frågetecknet

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Allsvenskan i folkmusik Del 1 Skåne, Blekinge och Halland 2011-01-06 till 2011-01-08 på Axelgård i Lund

Allsvenskan i folkmusik Del 1 Skåne, Blekinge och Halland 2011-01-06 till 2011-01-08 på Axelgård i Lund Allsvenskan i folkmusik Del 1 Skåne, Blekinge och Halland 2011-01-06 till 2011-01-08 på Axelgård i Lund med Karin Wallin Astrid Selling Sjöberg Karin Eriksson Reine Steen Detta häfte tillhör: Allsvenskan

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Distriktsinfo nr 3/2015

Distriktsinfo nr 3/2015 Folkdansringen i Uppland Distriktsinfo nr 3/2015? I detta nummer: Sidan 2 Höstupptakt Sidan 3 Ledarkurs Sidan 4 Bygdedanskurs Sidan 5 Upplandsschottis Sidan 6 Danshistoria Sidan 7 Lekstuga Sidan 8 Mina

Läs mer

Nytt från Blekinge spelmansförbund

Nytt från Blekinge spelmansförbund Nytt från Blekinge spelmansförbund Juli 2015 Rapport från SSRs årsmöte Skånes spelmansförbund stod som värdar för årets årsmöte inom SSR. Mötet hölls på Sundsgården i Helsingborg. Det enda som var utöver

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

Michael Sandin (m) Kommunstyrelsens ordförande, Staffanstorps kommun. Tal vid Releaseparty för Staffanstorp 60-årsfirande

Michael Sandin (m) Kommunstyrelsens ordförande, Staffanstorps kommun. Tal vid Releaseparty för Staffanstorp 60-årsfirande Michael Sandin (m) Kommunstyrelsens ordförande, Staffanstorps kommun Tal vid Releaseparty för Staffanstorp 60-årsfirande 60-åringar, Staffanstorpsbor, och alla andra vänner! Faktum är att vi redan är lite

Läs mer

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor.

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor. Tiondejärnslängd 1651 Gl Norbergs socken Som framgår av längden så var Ödgärdshyttan öde. Livdal hade den största produktionen med en tillverkning av 42 ton. Mest stod Kjällfast Gudmundsson för med en

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Resonans Nr 1 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund

Resonans Nr 1 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund GESTRIKE Resonans Nr 1 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund Januarispelmansstämmans sångkurs sjunger ut på scen i Musikhuset. Ordförandens ruta Efter att ha skottat ut bilen i ymnigt februarisnöfall

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6

SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! 2015 Järnet och skogen Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 Innehåll Mål... 2 Kopplingar till kursplan... 2 Teknik... 2 Historia... 2 Inför besöket...

Läs mer

Resonans Nr 1 2014 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund

Resonans Nr 1 2014 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund GESTRIKE Resonans Nr 1 2014 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund TRADITITION FÖRNYELSE GEMENSKAP Till sommaren är han i centrum igen, Janne Melbi. Just nu övervintrar han i Portugal så fingrarna

Läs mer

Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg

Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg I Råne-skolan får man i åttonde klass göra ett arbete om sin hembygd. Denna Historie-redogörelse gjorde Kristoffer Wallenberg då som sitt arbete. Jordbruk Prästholm

Läs mer

Lindblomskurs med Margareta Höglund o Arne Blomberg Brevens Bruk

Lindblomskurs med Margareta Höglund o Arne Blomberg Brevens Bruk Uppföljning 2012-08-06 Noter Lindblomskurs med Margareta Höglund o Arne Blomberg Brevens Bruk 2012-08-05 Lindblomshäftet från 1985 med 97 låtar, historik, personuppgifter mm är fortfarande ett måste för

Läs mer

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

Mariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km

Mariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Mariedammsleden Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Trehörnings masugn Foto: Peter Lundquist 1. Två fornlämningar Förhistoriska bränngravar från brons- eller järnåldern. Askan ströddes

Läs mer

Domsagohistorik Gävle tingsrätt

Domsagohistorik Gävle tingsrätt Domsagohistorik Gävle tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Gävle tingsrätt Mellan 1671 och

Läs mer

P i l a v i s a n Årgång 69 - Medlemstidning för Folkdansringen Skåne - Nr 2-3 - 2012

P i l a v i s a n Årgång 69 - Medlemstidning för Folkdansringen Skåne - Nr 2-3 - 2012 P i l a v i s a n Årgång 69 - Medlemstidning för Folkdansringen Skåne - Nr 2-3 - 2012 Förberedelser för midsommarfirande i Karlskrona. 1 Pilavisan, medlemstidning för Folkdansringen Skåne http://www.folkdansringen.se/skane

Läs mer

Hallsbergs sockenkyrka

Hallsbergs sockenkyrka Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:57 Hallsbergs sockenkyrka Schaktningsövervakning Hallsbergs kyrka Hallsbergs socken Närke Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning...

Läs mer

Bocken brinner i Gästrikland

Bocken brinner i Gästrikland Bocken brinner i Gästrikland Varför var Adam alldeles klarvaken fast det var mitt i natten? Pappa väckte honom för att han skulle titta på fotografiet. Gävle I vilken stad bodde Bosse? Varför berättade

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Örnanäs. Skånes första kulturreservat Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är

Läs mer

Resonans. Omsvärmade av Gästrikespelmän GESTRIKE. Nr 1-2011. Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund

Resonans. Omsvärmade av Gästrikespelmän GESTRIKE. Nr 1-2011. Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund GESTRIKE Resonans Nr 1-2011 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund Omsvärmade av Gästrikespelmän Många av Gästrikarna hittade till restaurangen utanför Skansen Ordförandens ruta I förra rutan skrev

Läs mer

Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

Hur formas ett land, en stad och dess invånare? Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

J A Lundins morfars släkt

J A Lundins morfars släkt 84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Skogsfinnarnas uppgång och fall

Skogsfinnarnas uppgång och fall Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Resonans. 26 spelmän på kurs i Torsåker. Vilket gäng! Joel Rådbergs låtar satte spår i tapeten.

Resonans. 26 spelmän på kurs i Torsåker. Vilket gäng! Joel Rådbergs låtar satte spår i tapeten. GESTRIKE Resonans Nr 1-2012 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund 26 spelmän på kurs i Torsåker. Vilket gäng! Joel Rådbergs låtar satte spår i tapeten. Denna utgåva av vår medlemstidning blir i

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks

Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks Vy västerut mot Köpingsgränden från klockstapeln i Malax på 1920-talet. Foto Ida Malmberg. Malax museiförenings bildarkiv. Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks 1863 1915 Av en tillfällighet har

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Låtkurs i Gunnebo 9-10 maj 2015

Låtkurs i Gunnebo 9-10 maj 2015 Låtkurs i Gunnebo 9-10 maj 2015 1 Låtkurs på fiol, nyckelharpa och durspel: "Dufva, Donat och Dahlgren" Datum: 9-10 maj 2015 Tider: Lördag 9.00-15.00 och söndag 9.00-16.00 Plats: Gunnebo skola Kostnad:

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland

Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark

Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:58 Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark Antikvarisk kontroll Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Maria Löfgren Beskärning av lindarna i Ängsö slottpark

Läs mer

PLANOMRÅDET. Placering

PLANOMRÅDET. Placering DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde

Läs mer

Inte rätt eller fel, men konsekvenser

Inte rätt eller fel, men konsekvenser Lokal information till skogsägare i Uppland Avs.: Korsnäs AB, Bruksgatan 18, 747 44 Gimo Inte rätt eller fel, men konsekvenser Det finns inget rätt eller fel när man bedriver skogsbruk, utan bara konsekvenser

Läs mer

Han var murare, målare, tapetserare, urmakare, ja, en riktig tusenkonstnär enligt Alfred Andersson i Lövnäs som var en av Lindbloms fiolelever.

Han var murare, målare, tapetserare, urmakare, ja, en riktig tusenkonstnär enligt Alfred Andersson i Lövnäs som var en av Lindbloms fiolelever. SPEL OCH DANS FRÅN FÖRR Ur Andra boken om LOTORP. ABF i Finspång, utan år: "Risinge socken har varit en dansande socken beroende på de stora bruken som fanns på den tiden vid Finspång och Lotorp. Det var

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad 1500-talet För Östra Norrbotten hade Torneå sedan medeltiden utgjort den viktigaste orten för varuutbyte. På 1500-talet fick Kalix en egen marknad

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

RÄTTA SVAREN I FET STIL

RÄTTA SVAREN I FET STIL RÄTTA SVAREN I FET STIL Kontroll 1. Förr i tiden framställde man träkol i så kallade kolmilor. Kolet behövdes som bränsle till masugnar och smedjor. Vad kallas lämningarna efter dessa kolmilor som kan

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Groddakarlarna Ett nedslag i gotländsk folkmusik

Groddakarlarna Ett nedslag i gotländsk folkmusik Groddakarlarna Ett nedslag i gotländsk folkmusik På Gotland, som på många andra ställen, har folkmusiken varit viktig i festligt lag. Gotland har en för fastlänningar ganska okänd folkmusiktradition, en

Läs mer

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Foto: Tor Eriksson, Örebro, och Christer Nilsson, Karlstad Fredagen den 14 januari Vinter betyder att vi bekantar oss med något

Läs mer

Från järnålder till Gustav Vasa

Från järnålder till Gustav Vasa Från järnålder till Gustav Vasa I höstas gjorde Västerbottens museum en arkeologisk undersökning i Västlandsdalen. Redan efter 10 minuter hittades ett spänne i mässing med fågeldekor. Den 7 maj bjöd Sköns

Läs mer

Järnhantering. Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge.

Järnhantering. Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge. Järnhantering Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge. Norge tillhörde i sin tur Danmark som vid den tiden var en stormakt. För att kunna vara en krigförande stormakt krävdes

Läs mer

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Extramaterial till Boken om SO 1-3 EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Resonans Nr 1 2008 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund

Resonans Nr 1 2008 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund GESTRIKE Resonans Nr 1 2008 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund Ett läckert foto från en kryckeståt på Tomtas i Mom, Ovansjö 1926.Två klarinetter och två fioler. Men vilka är det? Vet någon? Ordförandens

Läs mer

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme

Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme Rapport 2017:11 Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Rapport 2017:11 Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme Arkeologisk förundersökning år 2016

Läs mer

Lärarhandledning Bland skog och berg 2011

Lärarhandledning Bland skog och berg 2011 Lärarhandledning Bland skog och berg 2011 Inför besöket Läs gärna på om skog och berg innan ni kommer hit. Använd lärarhandledningen, men även de hemsidor vi hänvisar till, se längst ned. Gruvan är en

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Nominering av Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris

Nominering av Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris Nominering av Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris Härmed vill vi nominera Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris. Gruppen är en arbetsgrupp inom Vikers Hembygdsföreningen

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer