Ovansjö socken över 700 år
|
|
- Mona Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ovansjö socken över 700 år Ovansjö socken är faktiskt äldre än 700 år. Det första dokumentet där Ovansjö pekas ut är från Dagens Sandviken grundades på ett område som tidigare ingick i Ovansjö socken. Karta från Denna karta speglar medeltidens sockengränser. Det är rimligt att tro att sockengränserna såg ut på detta sätt ända tillbaks till medeltiden. Denna karta publicerades i en bok av Abraham Hülpers Titta på kartan från 1791 här bredvid. Den speglar medeltidens sockengränser och då ser vi sockengränsen för Ovansjö socken. Vi ser gränsdragningen mellan Ovansjö och grannsocknarna i Gästrikland; Årsunda, Torsåker, Valbo och Ockelbo. Det är rimligt att tro att sockengränserna såg ut på detta sätt ända tillbaks till medeltiden, anger Bosse Hedblom vid Sandvikens kommuns arkiv. Sandviken fanns inte som ort Tittar Du noga så framgår att det som idag är orten Sandviken ingår i det som var Ovansjö socken Dagens Sandviken grundades på ett område som tidigare ingick i Ovansjö socken. I Ovansjö socken bodde 1860 cirka innevånare. Idag bor på samma geografiska område cirka personer. Sandviken och stationssamhället Storvik fanns överhuvudtaget inte som orter Sandviken grundades Kungsgården var huvudorten i Ovansjö, där fanns sockenkyrkan. Högbo och Järbo hade var sitt kapell. Ovansjö socken hade 1860 fyra järnbruk, Hammarby bruk, Uhrfors bruk, Högbo Bruk och Kungsfors bruk. I Ovansjö socken fanns då cirka 50 byar och där bodde huvuddelen av befolkningen. Kyrkan svarade för huvuddelen av den offentliga förvaltningen
2 Kommuner och landsting infördes i Sverige genom 1862 års kommunallagar. Ovansjö socken bryts därmed upp fick Ovansjö, Högbo och Järbo egna kommunala förvaltningar som tog över en stor del av ansvaret efter kyrkan. Högbo kommun fanns Storvik bröt sig ur Ovansjö kommun och bildade 1924 en egen köping. År 1927 bröt sig Sandvikens köping loss från Högbo och ytterligare delar av Ovansjö kommun tillfördes Sandviken. Sandviken ombildades till stad 1943 genom att Sandvikens köping och Högbo kommun lades samman. Genom kommunsammanslagningen 1971 ingår Ovansjö, Storvik, Sandvikens stad, Järbo, Årsunda och Österfärnebo i Sandvikens kommun. Vår förening, Arrangörsföreningen Folkmusikfest, arbetar framför allt med arrangmang inom folkmusikområdet. Det finns en stor skatt med äldre folkmusik, folklig sång och folklig dans bevarat i det som en gång var Ovansjö socken. Därför blir de historiska sammanhangen intressanta. På kommande sidor kan Du läsa om folkmusikskatten i Ovansjö och utvecklingen i Ovansjö socken. Göte Andersson Fantastisk folkmusikskatt i Ovansjö Rosenbergssamlingen. Det finns en fantastisk folkmusikskatt i Ovansjö socken och de äldsta låtarna är från mitten av 1700-talet. Totalt finns cirka 700 dokumenterade låtar och visor från Ovansjö socken och av dessa svarar den nyligen publicerade Joel Rådbergboken för drygt 300 låtar och visor. Dessutom finns ett antal danser dokumenterade några med rötter i 1700-talet och tidigare. Rosenbergssamlingen De äldsta daterade låtarna från Ovansjö socken publicerades av Anders Gustaf Rosenberg år I denna samling finns tio låtar och de är daterade De flesta låtarna är polonäser (16-dels polskor), typiska för mitten av 1700-talet. Rosenberg anger att låtsamlingen är transkriberad för klaviatur, vilket var det vanliga sättet att presentera upptecknad folkmusik under 1800-talet. Låtsamling av Anders Åslund.
3 Låtsamling av Anders Åslund År 1885 upptecknade Anders Åslund drygt 30 låtar efter spelmännen Anders Ersson (Skolmästar-Anders) och Anders Selander (Kvick-Anders). I denna låtsamling finns många äldre låtar varav två stycken från talet, efter Ovansjöspelmannen Wallbom. Hans förnamn är inte känt. Spelmanslåtar från Gästrikland. Svenska Låtar. Visor i Gästrikland. Spelmanslåtar från Gästrikland Låtsamling efter spelmannen Hans Högblom från Högbo. Hans Högblom ( ) var av gammal smed- och spelmanssläkt från Högbo och Ovansjö. Hans Högblom (Hammarbergs-Hans) föddes och växte upp i Högbo. Hans morfar var Johan Ekström, sockenspelman och klockare i Högbo och Ovansjö. Johan Ekström var klockare och organist i Ovansjö församling åren Han efterträddes av Johan Envall perioden Även Envall var spelman. Hammarbergs-Hans efterlämnar en stor låtskatt på drygt 200 låtar, en av Gästriklands största. I låtsamlingen finns en stor del äldre låtar. Denna låtsamling publicerades på 1980-talet. Svenska Låtar Cirka 100 Ovansjölåtar publicerades i samlingsverket Svenska låtar i slutet av 1920-talet. Det gäller främst låtar efter Henrik Lönnberg. David Mellqvist och Gustav Bergström. Dessa låtar upptecknades av Olof Andersson i början av 1900-talet. Gästriklands Spelmansförbund har löpande publicerat låtar sedan 1950-talet och även där finns låtar från Ovansjö som inte publicerats i någon annan låtsamling. Visor i Gästrikland I boken Visor från Gästrikland av Susanne Rosenberg finns 142 nedtecknade visor från Gästrikland och av dessa är 45 från Ovansjö. Boken publicerades Ett antal av dessa visor har sedan arrangerats för kör med flera stämmor. En viktig del i underlaget för denna bok är inspelningar. Bland dessa inspelningar sticker Lisa Boudré från Bro i Ovansjö ut särskilt. Lisa Boudré sjunger på ett åderdomligt sätt som var vanligt före industrialismen, hennes sätt att sjunga har rötter i medeltiden och tidigare. Joel Rådbergboken Under 2012 publicerades Joel Rådbergboken med drygt 300 låtar och visor. Författare till denna bok är Michael Müller. Cirka 100 av dessa är äldre låtar och de allra flesta av dessa har Joel nedtecknat av spelmannen Jan Petter Hodin från Hosjön i Ovansjö socken. Joel har själv komponerat en stor del av låtarna. I samlingen finns också ett 40-tal visor, bland annat visor efter Joels egen mor. Joel var Sandvikens ledande spelman under en stor del av 1900-talet. Joel Rådbergboken.
4 Angläser och kadriljer Ett 20-tal äldre danser är dokumenterade i Ovansjö Dansaren Benno Eriksson och spelmannen Tony Wrethling har dokumenterat sex äldre danser och den musik som passar till dem. Detta dokumentationsarbete har utförts i cirka 30 år i hela Gästrikland. Totalt handlar det om över 40 äldre danser i hela landskapet. Under 2013 planerar Benno Eriksson upprätta dansbeskrivningar så att dokumentationen kan publiceras. Dessa äldre danser har Benno Eriksson lärt ut sedan talet främst till folkdansare i Gästrikland. Bland danserna från Ovansjö finns en så kallad bondpolska som är upptecknad i Storvik. Denna dans passar till polskelåtar från trakten. Polskorna har en historia tillbaks till medeltiden. En annan dans, upptecknad i Kungsgården, kallas polskamazurka. De andra danserna är mazurka, tyskpolska, vilket är en form av schottis, och polkett. Dessa dansformer fick bred spridning i hela Sverige och även hos allmogen i Ovansjö under senare delen av 1800-talet hittade Ingemar Yttermyr en gammal notbok i trossbotten i sin gård, Per-Anders Gården i Yttermyra i Ovansjö. Notboken har troligen tillhört sockenspelmannen Skolmästar-Anders, som bott i gården. Det finns noteringar som talar för att den även kan ha tillhört spelmannen Johan Envall. Den innehåller dansbeskrivningar av 7 angläser och fem kadriljer från 1800-talet samt 56 olika melodier. Boken Angläser och Kadriljer, utgiven 1998, innehåller historien kring den gamla notboken samt tolkningar av de beskrivna danserna. Enligt Benno Eriksson har dessa tolv danser i första hand tillhört herrskapsmiljön i trakten under 1800-talet. Ovansjö har sammantaget en av Sveriges större samlingar med äldre folkmusik och danstraditioner. Men vanlig notdokumentationen är normalt inte tillräcklig för att sjunga eller spela enligt äldre traditioner. När det gäller sångtraditioner finns äldre inspelningar från Ovansjö som dokumenterar ett äldre sångsätt från tiden före industrialismen. Susanne Rosenberg har dokumenterat detta sångsätt och det ingår idag i utbildningen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. När det gäller spelsätt finns inga inspelningar med äldre Ovansjöspelmän. I uppteckningarna finns dock vissa anteckningar men den informationen är inte heltäckande. Spelmännen Bengt Åsbrink (Sandviken), Erik Skoog (Årsunda) och Gustaf Jernberg (Sikvik, Gävle) har dock förmedlat äldre spelsätt som ger underlag för dagens spelmän att spela Ovansjölåtarna enligt äldre tradition. De dansuppteckningar Benno Eriksson gjort syftar till att kunna dokumentera äldre danser så att det blir möjligt för dagens generation att dansa på samma sätt som förr i tiden. Text: Tony Wrethling och Göte Andersson
5 Ovansjö socken dess uppgång och fall Fram till mitten av 1800-talet var Ovansjö en stor socken som sträckte sig från gränsen mot Hofors i väster, till gränsen mot Forsbacka i öster. Elvert Eriksson Till socknen hörde Hammarby i söder och Kungsfors Bruk i norr. Högbo Bruk i öster ingick också i Ovansjö socken. Utöver de tre ovan nämnda bruken fanns även Uhrfors Bruk inom sockengränsen. År 1860 bodde cirka personer i Ovansjö socken. Centralorten var Kungsgården och där låg också den stora sockenkyrkan. Högbo hade visserligen egen kyrka sedan 1600-talet men ingick i Ovansjö församling. Järbo hade också ett eget kapell. De flesta invånarna var bönder, men här fanns också flera gruvor, järnbruk och sågverk. Ett av de större sågverken låg i Kungsgården och dit fraktades en del timmer på släp efter en båt från Jädraåns utlopp i Storsjön. Timret flottades ner till Storsjön på Jädraån. Bönderna kunde indelas i tre olika grupper, inte efter vad de gjorde under sommarhalvåret, för det var detsamma för alla tre grupperna. Då brukade man sin jord och skördade det man hade odlat. Nej, det var sysselsättningen på vintrarna som skiljde dem åt. Längst ner i hierarkin fanns forbönderna. Det var de som fraktade träkol, malm, kalk och dylikt fram till bruken. Före 1870-talet kördes även stora mängder ved till gruvorna. Malmen bröts då med så kallad tillmakning. Det innebar, att man eldade på de delar av berget som skulle brytas, så att berget sprack sönder av värmen. Efter forbönderna kom kolarbönderna i rangskalan. Då vintern nalkades drog de till skogs och satte upp kolmilorna, vaktade dessa och framställde de enorma mängder träkol som behövdes i hyttorna vid bruken. De bodde i sina kolarkojor i flera veckor ibland. Högst upp i rangordningen var bergsmännen. De var rikast och hade utöver sitt jordbruk även andelar i en gruva, en hytta och en smedja. På vintrarna bröt de sin egen malm, smälte den i den hytta de var delägare i och de smidde sedan även ut järnet själva. Bergsmännen i Ovansjö tillhörde inte de rikaste och orsaken var att finna i malmen. Gruvorna i Ovansjö var fattiga, det vill säga, att malmen innehöll inte så mycket järn. Dessutom var den fosforrik vilket gjorde järnet
6 sprött. För att få ett bra järn var man därför tvungen att köpa malm från de mäktiga bergsmännen i Torsåker. Högbo bruk gick ju till och med så långt, att man anlade hyttan i Edsken alltså långt utanför sockengränsen. Sedan inleddes industrialiseringen i mitten av 1800-talet. För Ovansjös del började det med Gefle-Dala Jernväg som drogs rakt genom hela socknen i slutet av 1850-talet. En järnväg tvärs genom socknen var naturligtvis positivt. Det innebar snabbare transporter till och från hamnen i Gävle och att människorna lättare kunde förflytta sig. Men det skulle visa sig, att det i stället för utveckling så var det början till slutet på Ovansjös storhetstid. År 1857 köpte konsul Göran Fredrik Göransson en femtedel av patentet för bessemerprocessen, som var en helt ny metod för massframställning av järn och stål. Då han ett år senare lyckades få den att fungera fullt ut, betydde det ett stort uppsving för Högbo Bruk. Ytterligare fyra år senare var framgångarna så lyckade, att Göransson startade ett nytt stålföretag som fick namnet Högbo Stål- & Jernverks AB. Möjligheten att bygga ut anläggningen i Högbo, fann man inte vara tillräckliga, så ett helt nytt stålverk byggdes upp vid en vik av Storsjön, Kungsfors bruk Öjaren Järbo kapell Överbyn Ytterbyn Högbo bruk Högbo kapell Överbyn Vallbyggeån Hosjön Uhrfors bruk Backberg Ovansjö kyrka Kungsgårds station Östanbyn Västanbyn Jädrans station Seljansö Ovansjö socken 1857 Då fanns varken Sandviken eller Storvik Vår karta är baserad på karta upprättad av Lantmätare Lars Elias Åhrman Storviks station Näsbyggesjön Hammarby bruk Ottnaren Storsjön
7 som redan på 1700-talet hette Sandviken. Området var vid den tiden praktiskt taget obebott, men ett helt nytt samhälle byggdes upp och fick namnet Sandviken. Detta ledde till att Högbo sju år senare bröt sig ut och bildade egen socken. Även vad gällde det kyrkliga bröt man sig ur Ovansjö och bildade egen församling. I Högbo socken ingick då det nya samhället Sandviken som växte upp i rask takt. En viss nytta hade dock Ovansjö också av utvecklingen i Sandviken. De delar som låg söder om järnvägen samt Barrsätra tillhörde nämligen Ovansjö. I det här området byggdes först Olsbacka, sedan Seestaden, Seeland och Örta upp. De här platserna blev efter några år så folkrika, så Ovansjö församling byggde år 1905 Olsbacka skola för barnen som bodde där. År 1875 nådde Statens Järnvägars utbyggnad av Norra Stambanan fram till Storvik. Där den alltså kom att korsa den redan trafikerade järnvägen till Dalarna. Storvik blev då en betydelsefull järnvägsknut med Europas längsta plattform och flera hundra människor som bytte tåg där varje dag. Wilhelmina Skogh kom dit och byggde ett stort järnvägshotell. Storvik växte så mycket, att man 1924 bröt sig ur Ovansjö Socken och bildade en köping. Storvik kom då att ligga som en ö omfluten av Ovansjö socken. Nu var det så, att Högbo socken växte ännu mera, så 1927 blev även Sandviken en egen köping med över invånare. Det var ett större invånarantal än vad många svenska städer hade. Högbo hade ju redan brutit sig ur socknen, så det påverkade inte storleken av Ovansjö kommun så mycket. Efter kommunsammanslagningen 1972 så ingick både Ovansjö kommun och Storviks köping i Sandvikens kommun. Därmed ingick det som en gång var Ovansjö socken i Sandvikens kommun. Elvert Eriksson Kontaktperson: Göte Andersson, Detta dokument har producerats av Arrangörsföreningen Folkmusikfest, Vi har fått information och underlag från flera håll, bland annat Sandvikens kommun. Layout Dietmar Design.
Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt
Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Sandvikens tingsrätt Mellan 1671 och 1920 utgjorde Gästrikland en
Läs merSkriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merMedeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.
Läs merOFFICIELLA RESULTAT POJKAR Triathlon. FLICKOR Triathlon. LAG UNGDOM Triathlon
2016-08-06 POJKAR Triathlon 1 56 DANIELSSON Elias Högbo GIF 28:33 0 M 1-5:44( 2) M 2-17:59( 1) M 3-28:33( 1) 2 1 JOHANSSON Samuel OK Hammaren 34:06 5:33 M 1-5:41( 1) M 2-18:15( 2) M 3-34:06( 2) 3 4 PETERSSON
Läs merIndustriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet
Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,
Läs merSpår i marken. av gruvans drift i Sala tätort
Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig
Läs merSVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Läs merSom förr. Äldre danstraditioner i Gästrikland. Information om Projekt Gästrikedanser och erbjudande om förhandsteckning. Nedtecknade av Benno Eriksson
Som förr Äldre danstraditioner i Gästrikland Nedtecknade av Benno Eriksson Information om Projekt Gästrikedanser och erbjudande om förhandsteckning Projekt Gästrikedanser Projektinformation och bakgrund
Läs merTitta själv och tyck till! Ewa
För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör
Läs merMUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
Läs merBrudmarscher från Sörmland uppförs
framträda vid konserten i UOa Malma Folkmusikgruppen Simmings kommer att kyrka på lördag. Kyrrui pu»v Brudmarscher från Sörmland uppförs Minnesrikt, intressant och säkerligen som arrangerats för orgel
Läs merFINNSAM:s arkivkonferens i Gävle vintern 2001
FINNSAM:s arkivkonferens i Gävle vintern 2001 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Söndagen den 28 januari Eftersom min bror bor i Gävle ville mamma och jag passa på att hälsa på honom innan konferensen började
Läs merJÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr
JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i
Läs merSPF OVANSJÖBYGDEN Medlemsblad 9 september Ansvarig utgivare: Ruth Grundin Årgång 13
SPF OVANSJÖBYGDEN Medlemsblad 9 september - 2010 Ansvarig utgivare: Ruth Grundin Årgång 13 MÅNADENS DIKT BLOMMORNA Blommorna ger inte upp. De känner att sommaren snart är förbi, därför visar de sig ännu
Läs merUtdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
Läs merAllsvenskan i folkmusik Del 1 Skåne, Blekinge och Halland 2011-01-06 till 2011-01-08 på Axelgård i Lund
Allsvenskan i folkmusik Del 1 Skåne, Blekinge och Halland 2011-01-06 till 2011-01-08 på Axelgård i Lund med Karin Wallin Astrid Selling Sjöberg Karin Eriksson Reine Steen Detta häfte tillhör: Allsvenskan
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merGränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merResonans Nr 2 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund
GESTRIKE Resonans Nr 2 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund GSF-inspiration den 7 mars på Västerberg kunde ex. vara Tuva Modéer som övade komp och stämmotillverkning i D-dur. Frågetecknet
Läs merNordiska museets julgransplundring 2006
Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften
Läs merNytt från Blekinge spelmansförbund
Nytt från Blekinge spelmansförbund Juli 2015 Rapport från SSRs årsmöte Skånes spelmansförbund stod som värdar för årets årsmöte inom SSR. Mötet hölls på Sundsgården i Helsingborg. Det enda som var utöver
Läs merORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Läs merKontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde
n 1 / 18 2101 Bostad 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180004 Vallbacken och Villastaden i Gävle tätort 2180005 Gamla Gävle och längs Gavleån i Gälve tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merGAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV
GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för
Läs merLillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.
Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merÅrsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Läs merMichael Sandin (m) Kommunstyrelsens ordförande, Staffanstorps kommun. Tal vid Releaseparty för Staffanstorp 60-årsfirande
Michael Sandin (m) Kommunstyrelsens ordförande, Staffanstorps kommun Tal vid Releaseparty för Staffanstorp 60-årsfirande 60-åringar, Staffanstorpsbor, och alla andra vänner! Faktum är att vi redan är lite
Läs merLIGGMILOR I GÄSTRIKLAND
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2017:02 LIGGMILOR I GÄSTRIKLAND Ett dateringsprojekt Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm LIGGMILOR I GÄSTRIKLAND Ett dateringsprojekt Gästrikland 2014 Rapport 2017:02 Bo Ulfhielm
Läs mer30 augusti Konsert på Lyran i Storvik med Lisa Rydberg, Görgen Antonsson och saxofonisten Daniel Reid. 31 augusti
Folkmusikfesten 2019 Ovansjöfesten i Sandviken 30 augusti Konsert på Lyran i Storvik med Lisa Rydberg, Görgen Antonsson och saxofonisten Daniel Reid. 31 augusti Kl 10.00 Drömfabriken Paneldebatt Svensk
Läs merAnders Herman och Klara Josefina Alm
Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders
Läs merMariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km
Mariedammsleden Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Trehörnings masugn Foto: Peter Lundquist 1. Två fornlämningar Förhistoriska bränngravar från brons- eller järnåldern. Askan ströddes
Läs merHur formas ett land, en stad och dess invånare?
Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik
Läs merDomsagohistorik Gävle tingsrätt
Domsagohistorik Gävle tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Gävle tingsrätt Mellan 1671 och
Läs merSKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! 2015 Järnet och skogen Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 Innehåll Mål... 2 Kopplingar till kursplan... 2 Teknik... 2 Historia... 2 Inför besöket...
Läs merVästra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merNorden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merBocken brinner i Gästrikland
Bocken brinner i Gästrikland Varför var Adam alldeles klarvaken fast det var mitt i natten? Pappa väckte honom för att han skulle titta på fotografiet. Gävle I vilken stad bodde Bosse? Varför berättade
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merVästra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Läs merLåtkurs i Gunnebo 9-10 maj 2015
Låtkurs i Gunnebo 9-10 maj 2015 1 Låtkurs på fiol, nyckelharpa och durspel: "Dufva, Donat och Dahlgren" Datum: 9-10 maj 2015 Tider: Lördag 9.00-15.00 och söndag 9.00-16.00 Plats: Gunnebo skola Kostnad:
Läs merTITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1
TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började
Läs merMiljö- och byggförvaltningen 2010
Miljö- och byggförvaltningen 2010 Till dig som har hus i Stjärnsund Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Stjärnsund. Eftersom Stjärnsund är en unik kulturmiljö tog kommunen 1994 fram områdesbestämmelser,
Läs merSanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:75 ARKEOLOGISK KONTROLL Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala Fornlämning Sala stad 264:1 och Sala stad 265:1, Sala socken och kommun, Västmanlands
Läs merHallsbergs sockenkyrka
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:57 Hallsbergs sockenkyrka Schaktningsövervakning Hallsbergs kyrka Hallsbergs socken Närke Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning...
Läs merPer Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16
Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter
Läs merResonans Nr 1 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund
GESTRIKE Resonans Nr 1 2009 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund Januarispelmansstämmans sångkurs sjunger ut på scen i Musikhuset. Ordförandens ruta Efter att ha skottat ut bilen i ymnigt februarisnöfall
Läs merFJÄRRVÄRME I STUREFORS
RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................
Läs merKarlshöjdbrons Historia
Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag
Läs merÖrnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Läs merVäderleks och årsväxtförhållandena i Malaks
Vy västerut mot Köpingsgränden från klockstapeln i Malax på 1920-talet. Foto Ida Malmberg. Malax museiförenings bildarkiv. Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks 1863 1915 Av en tillfällighet har
Läs merLindblomskurs med Margareta Höglund o Arne Blomberg Brevens Bruk
Uppföljning 2012-08-06 Noter Lindblomskurs med Margareta Höglund o Arne Blomberg Brevens Bruk 2012-08-05 Lindblomshäftet från 1985 med 97 låtar, historik, personuppgifter mm är fortfarande ett måste för
Läs merSchaktning i kv Ärlan
Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS
Läs merYtterhogdals- Överhogdals- och Ängersjö Församling.
Ytterhogdals- Överhogdals- och Ängersjö Församling. Bakgrund/historik GRÄNSTRAKTER Under flera perioder har Jämtland och Härjedalen tillhört Norge/Danmark. Det innebär att Ytterhogdal- Överhogdals- och
Läs merResonans Nr 1 2014 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund
GESTRIKE Resonans Nr 1 2014 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund TRADITITION FÖRNYELSE GEMENSKAP Till sommaren är han i centrum igen, Janne Melbi. Just nu övervintrar han i Portugal så fingrarna
Läs merJ A Lundins morfars släkt
84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp
Läs merPrästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg
Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg I Råne-skolan får man i åttonde klass göra ett arbete om sin hembygd. Denna Historie-redogörelse gjorde Kristoffer Wallenberg då som sitt arbete. Jordbruk Prästholm
Läs merResonans. 26 spelmän på kurs i Torsåker. Vilket gäng! Joel Rådbergs låtar satte spår i tapeten.
GESTRIKE Resonans Nr 1-2012 Medlemsblad för Gästriklands Spelmansförbund 26 spelmän på kurs i Torsåker. Vilket gäng! Joel Rådbergs låtar satte spår i tapeten. Denna utgåva av vår medlemstidning blir i
Läs mer30 augusti Konsert på Lyran i Storvik med Lisa Rydberg, Görgen Antonsson och saxofonisten Daniel Reid. 31 augusti
Folkmusikfesten 2019 Version 2 Ovansjöfesten i Sandviken 30 augusti Konsert på Lyran i Storvik med Lisa Rydberg, Görgen Antonsson och saxofonisten Daniel Reid. 31 augusti Kl 10.00 Drömfabriken Paneldebatt
Läs merBeskärning av lindarna i Ängsö slottspark
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:58 Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark Antikvarisk kontroll Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Maria Löfgren Beskärning av lindarna i Ängsö slottpark
Läs merHenrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog
Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.
Läs mer4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
Läs merP i l a v i s a n Årgång 69 - Medlemstidning för Folkdansringen Skåne - Nr 2-3 - 2012
P i l a v i s a n Årgång 69 - Medlemstidning för Folkdansringen Skåne - Nr 2-3 - 2012 Förberedelser för midsommarfirande i Karlskrona. 1 Pilavisan, medlemstidning för Folkdansringen Skåne http://www.folkdansringen.se/skane
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merKullhult, Håknaböke och Älmås
Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid
Läs merFINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002
FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merGrekiska gudar och myter
Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka
Läs merDe gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand
De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,
Läs merLärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015 INNEHÅLL:
Läs merbyggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats
byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård
Läs merEtt sekel i Hovslätts Missionskyrka
Ett sekel i Hovslätts Missionskyrka Det andliga uppvaknandet som skedde på 1800- talet, det vi brukar kalla väckelsen i slutet av förra seklet, satte spår som varit synliga genom hela 1900- talet. Det
Läs mer8 / FOLKET/FLEN-KATRINEHOLM ^ I. Björkviks Krösapolka har franskt ursprung
8 / FOLKET/FLEN-KATRINEHOLM - - - - ^ I Björkviks Krösapolka har franskt ursprung Torsdag 26 september 1991 13 Björkviksbor lär Sverige dansa krösapolka Mitt på blanka eftermiddagen dansades det polka
Läs merFINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000
FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Foto: Tor Eriksson, Örebro, och Christer Nilsson, Karlstad Fredagen den 14 januari Vinter betyder att vi bekantar oss med något
Läs merHistoria prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.
Historia prov Du ska få ha ett prov i historia kring Medeltiden tisdag 24/9. Provet handlar om begrepp och frågor kring orsaker och konsekvenser. Alla begrepp och alla frågor har vi pratat om och arbetat
Läs merJärnhantering. Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge.
Järnhantering Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge. Norge tillhörde i sin tur Danmark som vid den tiden var en stormakt. För att kunna vara en krigförande stormakt krävdes
Läs merOhs starten på resan
Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det
Läs merExtramaterial till Boken om SO 1-3
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken
Läs merDistriktsinfo nr 3/2015
Folkdansringen i Uppland Distriktsinfo nr 3/2015? I detta nummer: Sidan 2 Höstupptakt Sidan 3 Ledarkurs Sidan 4 Bygdedanskurs Sidan 5 Upplandsschottis Sidan 6 Danshistoria Sidan 7 Lekstuga Sidan 8 Mina
Läs merKÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merByte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun
Läs merFORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FORS MINIPARK Eskilstuna 556:1, del av fastigheten Fristaden 1:6, Eskilstuna stad, Södermanland. Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT
Läs merTRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON
TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar
Läs merRiksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs merFÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1100-1200-tal MEDELTIDEN s.6 1. Hur kan man sammanfatta medeltiden? a) Som en långtråkig tid då inget hände b) Som en mycket händelserik tid c) Som
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merKRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merStormaktstiden- Frihetstiden
Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)
Läs merEUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS
EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge
Läs merKartan i datorn berättar historien
bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner
Läs merPLANOMRÅDET. Placering
DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde
Läs mer