Likabehandlingsplan 2012/13. Rektor Olof Lindblad Likabehandlingsgrupp Christian Jonsson Anna Sörqvist Peter Almgren Charlotte Matsson

Transkript

1 Rektor Olof Lindblad Likabehandlingsgrupp Christian Jonsson Anna Sörqvist Peter Almgren Charlotte Matsson Ekhamraskolan Carlbecksvägen 4 a Info@ekhamraskolan.se Likabehandlingsplan 2012/13 Reglerar och beskriver Ekhamraskolans förebyggande arbete och vidtagna åtgärder gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2 Grunduppgifter... 4 Vår vision... 4 Giltighetstid... 4 Elevernas delaktighet... 4 Program för läsåret Ht Vt Vårdnadshavarnas delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Förankring av planen... 5 Utvärdering av likabehandlingsplanen... 5 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 5 Utvärdering av årets plan... 5 Insatser för att främja likabehandlingsarbetet på Ekhamraskolan Ekhamraskolans personal... 6 Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen... 6 Mål och uppföljning... 6 Insatser... 6 Ansvariga... 7 Datum för utvärdering Mentorskap... 7 Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen... 7 Mål och uppföljning... 7 Insatser... 7 Ansvariga... 7 Datum för utvärdering Profiltid... 8 Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen... 8 Mål och uppföljning... 8 Insatser... 8 Ansvarig... 8 Datum för utvärdering Arbete i lärarlag... 8 Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen... 8 Mål och uppföljning... 9 Insatser... 9 Ansvarig... 9 Datum för utvärdering Inga låsta dörrar... 9 Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen... 9 Mål och uppföljning... 9 Insatser... 9 Ansvarig Datum för utvärdering Kartläggning av riskområden för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten

3 Kartläggningsmetoder Diskrimineringsgrunder som berörs i kartläggningen Hur har eleverna involverats i kartläggningen? Hur har personalen involverats i kartläggningen? Resultat av kartläggningen från läsår 2011/ Vidtagna åtgärder utifrån kartläggning Motverka trakasserier och kränkande behandling Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärder Motivering av vidtagna åtgärder Ansvariga Datum för utvärdering Trygghet i omklädningsrummet Område som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärd Motivering av åtgärd Ansvarig Datum för utvärdering Positiv gruppdynamik Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärder Motivering av åtgärder Ansvariga Datum för utvärdering Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsgruppen Rektor Övriga Metod Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Bilaga 1 Begrepp Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier Kränkande behandling

4 Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder Kön Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Könsidentitet eller könsuttryck Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Etnisk tillhörighet Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Religion eller annan trosuppfattning Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Funktionsnedsättning Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sexuell läggning Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Ålder Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

5 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ansvarig för planen: Grundskola Rektor Olof Lindblad Vår vision Ekhamraskolans verksamhet genomsyras av glädje, delaktig, framtid och kreativitet. Kunskap och eleven står alltid i centrum för elevens bästa. Giltighetstid Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Elevrådet är delaktigt i upprättandet av likabehandlingsplanen med särskilt fokus på kartläggning och förebyggande arbete. Skolan anordnar en likabehandlingsdag per termin med fokus på både det förebyggande och det främjande arbetet. Under dessa dagar förankras även likabehandlingsplanen hos alla elever. Skolans elever engageras årligen i utvärderingen av arbetet med den aktuella likabehandlingsplanen. Program för läsåret Ht-12 Vt-13 Elevrådet tillsammans med ansvarig lärare går igenom likabehandlingsplanen vars syfte är att få elevernas åsikter om skolans arbetssätt kring likabehandling. Under utvecklingssamtalsdagarna 4-5 september arbetar elever och vårdnadshavare med skolans likabehandlingsplan. Syftet är att alla ska få möjlighet att påverka planen med sina egna åsikter samt förankra planens syfte samt arbetsmetoder hos alla berörda. Tisdag den 18 september har skolan likabehandlingsdag. Syftet med dagen är att alla elever ska förstå hur skolan arbetar förebyggande mot kränkande behandling och mobbning. Trivselenkät, elever och vårdnadshavare. Profilresor Under utvecklingssamtalsdagarna den januari arbetar elever och vårdnadshavare med skolans likabehandlingsplan. Fördjupningsuppgifter syftar till att alla som verkar inom skolan ska få möjlighet att påverka likabehandlingsplanen samt ta del av hur skolan arbetar förebyggande samt främjande mot kränkningar och mobbning. Onsdagen den 6 mars har skolan likabehandlingsdag. Syftet med dagen är att öka elevernas förståelse inom de olika diskrimineringsgrunderna. Trivselenkät, elever och vårdnadshavare Profilresor 4

6 Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna informeras om skolans likabehandlingsplan på föräldramöte under läsåret. Då diskuteras även hur vårdnadshavarna kan delta i arbetet med likabehandlingsplanen. Föräldraföreningen ombeds att också arbeta med likabehandlingsplanen och komma med förslag om hur den kan arbetas med för ökad förankring hos elevernas föräldrar. Under utvecklingssamtalsdagarna 4-5 september arbetar elever och vårdnadshavare med skolans likabehandlingsplan. Syftet är att alla ska få möjlighet att påverka planen med sina egna åsikter samt förankra planens syfte samt arbetsmetoder hos alla berörda.. Personalens delaktighet Likabehandlingsgruppen har upprättat likabehandlingsplanen tillsammansmed rektor. En likabehandlingsdag för personalen är inplanerad för att fördjupa personalens delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen. Förankring av planen Genom likabehandlingsdagar både för personal och elever vill vi göra planen känd och förankrad. Likabehandlingsplanen kommer att göras känd och förankras hos vårdnadshavare genom frågor som de tillsammans med sitt barn kommer att arbeta med under utvecklingssamtalsdagarna. Information om likabehandlingsplanen på föräldramöten samt förankring hos föräldraföreningen. Tillgänglig via skolans hemsida och lärplattform. Hänger på skolans anslagstavla vid entrén. Utvärdering av likabehandlingsplanen Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, personal och elever. Skolan upprättar vid läsårets slut en årsberättelse där en utvärdering av skolans arbete kring likabehandlingsplane kommer att redovisas. Utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast Ledning, personal, elever och föräldrar skall utvärdera åtgärd för åtgärd: Blev detta gjort? Om ja, är vi nöjda med resultatet eller finns det något som vi skulle önskat hade gjorts annorlunda? Om nej, varför inte? Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor Olof Lindblad 5

7 Insatser för att främja likabehandlingsarbetet på Ekhamraskolan Ekhamraskolans organisation är skapad för att ge goda förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande mot kränkande behandling och mobbning. Skolans grund vilar på värde som; Vuxna ska alltid finnas tillgängliga Lärarna arbetar i lärarteam en hel förmiddag eller eftermiddag i en årskurs Mentorstid varje morgon Individuella mentorssamtal var tredje vecka Nedan redogörs andra punkter, förutom de som redovisats ovan, som påverkar förutsättningarna för att arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbning. 1. Ekhamraskolans personal All personal ska arbeta enligt lagarnas intentioner och ha ett gemensamt förhållningssätt när det gäller att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Dessutom berörs området Kränkande behandling. I bilagorna 1 och 2 finns fördjupad information om dessa grunder och områden. Mål och uppföljning Alla föräldrar ska med förtroende kunna skicka sina barn till Ekhamraskolan, förvissade om att skolan arbetar aktivt för att varken elever eller vuxna på Ekhamraskolan utsättas för någon form av kränkning, diskriminering eller trakasserier. Alla vuxna ska vara observanta på uppträdande, beteende, miner och ord som kan vara anstötliga. All personal ska vara aktiv och medveten om de olika diskrimineringsgrunderna och arbeta med dem som utgångspunkt i sin planering. Lärarna ska utnyttja likabehandlingsplanen pedagogiskt och regelbundet arbeta med värdegrundsfrågorna tillsammans med eleverna. Alla vuxna har ett gemensamt ansvar för eleverna. Värdegrunden skall ständigt vara levande och inget anstötligt lämnas utan bemötande i dialog och samtal. Insatser En personalgemensam likabehandlingsdag. Riktad utbildning vid behov. 6

8 Ansvariga Likabehandlingsgruppen och rektor. Datum för utvärdering Mentorskap Syftet med mentorskap är att stärka relationen mellan lärare och elev samt skapa goda förutsättningar för inlärning. Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Dessutom berörs området Kränkande behandling. I bilagorna 1 och 2 finns fördjupad information om dessa grunder och områden. Mål och uppföljning Målet är att skapa relation mellan vuxen och elev för att skapa goda förutsättningar för att nå kunskapsmålen samt trivsel på skolan. Följs upp till viss del under mentorstiden varje morgon i elevens mentorsgrupp. Elevens mentor följer upp detta var tredje vecka vid mentorsamtalen. Insatser Varje mentorsgrupp är åldersintegrerad. Mentorsgruppsamlingar varje morgon. Mentorsgruppsaktiviteter för främjande av samhörighet. Individuella mentorssamtal var tredje vecka. I början av varje termin har elev, föräldrar och mentorn ett utvecklingssamtal. Ansvariga Lärarlag, mentor och rektor. Datum för utvärdering

9 3. Profiltid Profiltid är planering och arbete inom den valda profilen. Syftet är att skapa ett inslag i skolan som eleven upplever som lite roligare samt fördjupa elevens kunskaper inom profilämnena. Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Dessutom berörs området Kränkande behandling. I bilagorna 1 och 2 finns fördjupad information om dessa grunder och områden. Mål och uppföljning Planerade gruppupplevelser inom respektive profilgrupp som utvärderans. Eleverna ska ges stort inflytande i utformandet och genomförandet av profilaktiviteter och får därmed i praktiken övas i att fatta beslut som inte bryter mot någon av diskrimineringsgrunderna. Profiltiden utvärderas efter de olika genomförda områdena samt vid läsårets slut. Insatser Ett schemalagt profilpass varje vecka där aktiviteter, resor m.m. planeras gemensamt. Utvärdering av profilaktiviteterna. Ansvarig Profilansvarig Datum för utvärdering Arbete i lärarlag Lärarna på skolan arbetar tillsammans om två och två eller tre och tre i en årskurs en hel förmiddag eller eftermiddag. Syftet är att skapa trygghet och relation. Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 8

10 Dessutom berörs området Kränkande behandling. I bilagorna 1 och 2 finns fördjupad information om dessa grunder och områden. Mål och uppföljning Alltid tillgängliga lärare i elevgrupperna. Minska tid där eleverna påverkar med vem och vart de arbetar. Insatser Planeringsmöten varje onsdag. Ansvarig Lärare Datum för utvärdering Inga låsta dörrar Skolan är till för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Detta betyder att skolan måste vara tillgänglig för eleverna. Därför är alla ytor, rum och områden tillgängliga för eleven eftersom vi anser detta utvecklar ansvarförmåga, självförtroende och tillit. Diskrimineringsgrunder som berörs av insatsen Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Dessutom berörs området Kränkande behandling. I bilagorna 1 och 2 finns fördjupad information om dessa grunder och områden. Mål och uppföljning Skapa förutsättningar för eleven att reflektera kring inlärning. Ha en arbetsmiljö som bygger på omsesidigt förtroende. Utvärderas genom trivselenkäten varje termin. Insatser Öppna dörrar till kontor, kopiering och personliga värdesaker. Arbete med värdegrunden samt rättigheter och skyldigheter. 9

11 Ansvarig Elever, skolpersonal, lärare och ledning Datum för utvärdering Kartläggning av riskområden för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten Kartläggningsmetoder Planerade mentorssamtal. Planerade hälsosamtal med skolsköterskan. Trivselenkät. Hälsoenkät. Incidentrapporter. Genomgång av rutiner och regler. Likabehandlingsdag. Punkt på dagordningen vid måndagskonferensen som behandlar trivsel på skolan. Diskrimineringsgrunder som berörs i kartläggningen Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Dessutom berörs området Kränkande behandling. I bilagorna 1 och 2 finns fördjupad information om dessa grunder och områden. Hur har eleverna involverats i kartläggningen? En del av kartläggningen består av regelbundna planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevhälsoteam och andra vuxna i skolan. Syftet ska vara att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Samtalen ska vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt ska de utgå från en manual. Ekhamraskolan genomför enkäter där de kartlägger elevernas trivsel i skolan. Det ska vara tydligt för eleverna att de kan besvara enkäten anonymt. Elevernas vårdnadshavare ombeds att delta i skolans kartläggningsarbete. o Föräldramöten o Via FAQ på hemsidan o Via mailkontakt/telefon o Trivselenkät Analys av åtgärder och utfall utifrån inkomna incidentrapporter. 10

12 Kritisk granskning av de rutiner och bestämmelser som redan finns. Kontinuerlig genomgång av alla rutiner och bestämmelser på skolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag? Kan skolan göra sig skyldig till indirekt diskriminering? Likabehandlingsdagar där kartläggning ingår. Elever träffar sin mentor varje morgon. Positiva varvet regelbundet i mentorsgrupp. Hur har personalen involverats i kartläggningen? Likabehandlingsgruppen träffas regelbundet. Inför dessa möten inhämtas information och uppgifter från all personal. Nyinkomna incidentrapporter behandlas på dessa möten. All pedagogisk personal ansvarar för utformning och genomförande av likabehandlingsdagar. Rektor sammanställer enkätsvar från trivselenkät och informerar övrig personal. Varje vecka redogör lärarna sina åsikter och upplevelser angående trivsel på skolan vid den pedagogiska konferensen på måndagar. Resultat av kartläggningen från läsår 2011/2012 Det finns elever som känner sig utsatta i omklädningsrummet. Det har utkristalliserats styrande grupperingar och subgrupperingar som påverkar vissa klasser negativt. Det har framkommit att det finns elever som känner sig utsatta i skolmiljön. Vidtagna åtgärder utifrån kartläggning 1. Motverka trakasserier och kränkande behandling Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden Könsidentitet eller könsuttryck Sexuell läggning Dessutom berörs området Kränkande behandling. I bilagorna 1 och 2 finns fördjupad information om dessa grunder och områden. Mål och uppföljning Nedvärderande språkbruk och jargong skall ej förekomma på Ekhamraskolan. Utvärdering sker genom mentorstiden varje morgon, mentorssamtal var tredje vecka samt genom trivselenkäten som genomförs med elever och vårdnadshavare varje termin. Åtgärder Ekhamraskolan skall ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong. Föräldrar informeras om detta på föräldramöten. Möjligheten till trakasserier via mobiltelefon begränsas under skoltid. Temadagar genomförs mot trakasserier. Temadagarna följs upp med återkommande samtal i mentorsgrupperna och i elevrådet. Ett samtalsunderlag med lämpliga övningar utvecklas för detta ändamål. Lärarna arbetar i arbetslag med ett gemensamt ansvar att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. 11

13 Motivering av vidtagna åtgärder Enligt kartläggningen har det framkommit att det finns styrande gruppering och att elever känner sig utsatta. Ansvariga Rektor, likabehandlingsgrupp, pedagoger, elevrådsansvarig pedagog, övrig personal och arbetslagsledare. Datum för utvärdering Trygghet i omklädningsrummet Område som berörs av åtgärden Kränkande behandling I bilaga 1 finns fördjupad information om detta område. Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga i omklädningsrummet. Uppföljning sker via mentorssamtal och trivselenkät. Åtgärd Vid behov närvarar personal av lämpligt kön i omklädningsrum vid ombyte och duschning. Diskussionsområde vid likabehandlingsdagar Motivering av åtgärd Enligt kartläggningen har det framkommit att det finns elever som känner sig utsatta i samband med ombyte till gymnastiken i omklädningsrummet. Ansvarig Rektor, lärare Datum för utvärdering Positiv gruppdynamik Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden Könsidentitet eller könsuttryck Dessutom berörs området Kränkande behandling. I bilagorna 1 och 2 finns fördjupad information om dessa grunder och områden. 12

14 Mål och uppföljning Skapa vi-känsla i klasserna och att alla känner tillhörighet i klassen. Eleverna visar omsorg om varandra. Uppföljning sker vid mentorstid på morgonen, vid mentorssamtal och via trivselenkät. Åtgärder Enskilda elevsamtal/mentorssamtal. Gruppsamtal. Schemalagd avslutning varje dag. Vuxna finns bland eleverna hela skoldagen. Lärare väljer lag eller grupper i samband med grupparbeten eller idrottsövningar. Eleverna ges möjlighet att under vuxnas inseende få träning i att skapa grupper i arbete och lek. Lärarna arbetar i arbetslag med ett gemensamt ansvar att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. Två veckors planerade övningar för att lära känna varandra i början av läsåret. Motivering av åtgärder Enligt kartläggningen har det utkristalliserat styrande grupperingar och subgrupperingar som påverkar vissa klasser negativt. Ansvariga Rektor, Likabehandlingsgrupp, pedagoger Datum för utvärdering Rutiner vid trakasserier och kränkningar Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal och föräldrar ska vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Personalen ska ha en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Personal ska ha god uppsikt över eleverna under hela skoldagen. Skolan ska regelbundet undersöka om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. Alla elever ska ha någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 13

15 Skolan ska engagera sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsgruppen Christian Jonsson, kurator@ekhamraskolan.se, tel: Charlotte Matsson, charlotte.matsson@ekhamraskolan.se, tel: Anna Sörqvist, anna.sorqvist@ekhamraskolan.se, tel: Peter Almgren, peter.almgren@ekhamraskolan.se, tel: Rektor Olof Lindblad, olof.lindblad@ekhamraskolan.se, tel: Övriga Dessutom har man möjlighet att vända sig till en anställd som man har förtroende för, även om den personen inte ingår i ovan nämnda grupp. 14

16 Metod Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Ingrip på lämpligt sätt för att avbryta den pågående kränkningen. 2. Likabehandlingsgruppen meddelas snarast. 3. Skriv incidentrapport och sätt den i pärmen "Incidentrapporter". 4. Likabehandlingsgruppen samlar försiktigt in information om händelserna samtidigt som man är noga med att skydda enskilda elever. Om utredningen visar att kränkande behandling förekommit arbetar Likabehandlingsgruppen vidare enligt nedan. 5. Av Likabehandlingsgruppen utvalda elever får individuella samtal. Syftet med dessa samtal är att få elevernas version av händelsen, att uppmärksamma eleven på att det som händer är fel och att personalen har uppmärksammat situationen. Samtalet dokumenteras. 6. Eleven uppmuntras att berätta själv för sina vårdnadshavare om vad som hänt. 7. Någon ur Likabehandlingsgruppen kontaktar vårdnadshavare under samma dag för att informera om situationen och boka tid för möte. Dokumentera. 8. Möte med elev och vårdnadshavare. Handlingsplan upprättas över hur vi på bästa sätt kan stödja eleven. 9. Möte på skolan med rektor, berörd personal och berörda elever och vårdnadshavare sker. Rektor är sammankallande. Konferensen skall besluta om fortsatta åtgärder. Utredning och åtgärder skall dokumenteras och handlingarna arkiveras av rektor. 10. Uppföljning fortsätter på mentorsnivå utifrån upprättade åtgärder och handlingsplaner. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Ingrip på lämpligt sätt för att avbryta den pågående kränkningen. 2. Rektor meddelas snarast. 3. Skriv incidentrapport och sätt den i pärmen "Incidentrapporter". 4. Rektor arbetar vidare med ärendet. Rutiner för uppföljning Enligt de rutiner för uppföljning som anges i respektive handlingsplan (se ovan). Rutiner för dokumentation Uppmärksammad kränkning dokumenteras i incidentrapport. Likabehandlingsgruppens möten protokollförs. Individuella samtal dokumenteras av för mötet ansvarig personal. Den upprättade handlingsplanen utgör dokumentation för mötet där vårdnadshavare deltar. Möte på skolan med rektor, berörd personal och berörda elever och vårdnadshavare dokumenteras enligt ovan. Ansvarsförhållande All personal skall omedelbart reagera och agera då de får kännedom om att kränkning förekommer. Samtlig skolpersonal har ansvar för att arbeta för en trygg skolmiljö. Skolans likabehandlingsgrupp ansvarar för eventuella utredningar gällande misstankar om eller konstaterad kränkning. 15

17 Bilaga 1 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. 16

18 Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 17

19 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sin skola för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] 18

20 Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Diskriminerings Ombudsmannen (DO) använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] 19

21 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 20