Välkommen. I bästa fall. För entrésidan är ofta den delen som det känns allra svårast att göra något meningsfullt

Transkript

1 Entrén 115

2 Välkommen en liten jordyta framför huset. Av den ska man skapa en entré som känns välkomnande. För gäster, naturligtvis. Men lika mycket för en själv och familjen. Det är vi själva som oftast går till hemmets dörr, och som har glädje av att entrén känns vacker och välkomnande. Även dem som bara har vägarna förbi vill man gärna ge någon slags liten hälsning, en signal om att våren är på väg med en grupp tidiga julrosor, eller en frisk färgupplevelse med limesting med daggkåpor i blom, exempelvis. Trädgårdens entré är som ett förlängt kroppsspråk. Redan innan du har öppnat dörren för besökaren har du talat om något om dig själv. Den som ringer på har kanske redan intrycket av att du är öppen och generös eller tvärtom. Han har fått vårkänslor av dina vårblommor eller blivit glad av någon liten skönhetsupplevelse. Han har kanske stannat och tittat på ett vackert arrangemang med en klar vattenspegel och några stenar. Och de känslor som de väckt har han med sig när han går därifrån. Föregående sida En jugendinspirerad, rödmålad grind gör en halvt igenväxt bakväg nästan oemotståndligt välkomnande. Motstående sida, ovan till vänster Klotrobinia och lavendel grannen har samma växttema, vilket ger en känsla av harmoni och ändå personlig variation. Motstående sida, ovan till höger Lavendeln ramar in gången mot trädgårdens baksida och sprider väldoft över hela entrésidan. Här kan man sitta och vänta på taxin i en liten bokberså, som blir tät om ett par år. Motstående sida, nedan Blommigt med symmetri: entrén har fått sin struktur av ett system med smala gångar, och lavendel Hidcote Blue, Salvia Caradonna och orange röllika Walther Funcke inordnar sig i de symmetriskt anlagda planteringsytorna. Buxbomsklot på tillväxt ger en grön stomme som med tiden kommer att bli mera dominerande och stå för höst- och vinterfägringen. I bästa fall. För entrésidan är ofta den delen som det känns allra svårast att göra något meningsfullt av. Hur ofta ser man inte små omotiverade gräsplättar vid entrén! säger Heidi. Vad har man för 116

3 117

4 glädje av dem? Det har jag aldrig förstått. Man använder dem inte, det är bara besvärligt att dra dit gräsklipparen för den lilla rutan. Mest av allt uttrycker de nog just att man inte vet vad man ska göra av entrésidan. Ofta byggs villor och radhus så att trädgård och uteplats läggs i söder eller väster och entrén hamnar följaktligen på skuggsidan. Det är alls ingen nackdel! Av en liten jordyta i skuggan kan man göra något riktigt fint, försäkrar Heidi. Just de gröna växterna, som ger en lugn och harmonisk stomme åt planteringen, trivs i själva verket bäst på skuggsidan. Här kan man ha olika hostor, som med sin mångfald av Nedan Lugna, gröna former som står sig över året är en bra satsning på trädgårdens framsida. Här växer buxbom, vintergrön liguster på stam och stora idegransbollar som borgar för snygg entré hela året. Klotrobinior på stam ut mot gatan ger höjd och inramning och ormöga och lavendel mellan buxbomskloten bjuder på blå blommor under olika delar av det varma halvåret. Motstående sida Den som kommer hem till bergklematisens översvallande mottagande kan knappast bli annat än överlycklig, även om underbart är kort. 118

5 119

6 Ovan Ett grönt välkomnande med murgröna, buxbom och liguster lika inbjudande året runt. Motstående sida Ljus i mörkret. Tända lampor ger ett varmt mottagande. Det kan man gärna unna sig själv med hjälp av tidsinställd belysning. gröna nyanser och sin formrikedom i bladverken är fina i sig, och som dessutom låter en välvald blomning komma till sin rätt. Ormbunkar ger en frodig och härlig miljö, i synnerhet höga strutbräken. Det finns vintergröna ormbunkar: Dryopteris, eller på svenska träjon. Hortensior kan också bilda stora, kraftfulla buskage på skuggsidan. Med vita hortensior har man ett färgspel att se fram emot: först är blommorna gröna, så vita, så gröna igen, för att på vintern stanna kvar som tunna, silkespapperaktiga minnen av blommor, som med tiden blåser bort i vindarna. Ger man dem rikligt med näring får de mörka, vackra bladverk som har ett värde utöver blomningen. Viktigast av allt på entrésidans lilla yta är att man inte plottrar. Det är viktigt i trädgården över huvud taget, men i synnerhet här. En grön stomme, några växter som berättar om årstiden, någon vacker och överraskande utsmyckning, kanske bara en enkel vattenspegel och några vackra stenar, och man har åstadkommit en fin helhetsupplevelse. En hög, ful husgrund kan man gärna dölja med en häck eller gröna blad. Murgröna eller vildvin kan klättra till önskad höjd, en ligusterhäck, eller för norrläge idegran, kan man också låta växa sig just så hög att den döljer grunden och stannar där rappning eller tegel tar vid. Den grönskan blir en bra fond för entrésidans andra växter. Trappan, som oftast hör entrén till, vinner också ofta på en grön inramning. Det känns ombonat på ett grönt sätt. Hur entrésidan ser ut betyder kanske allra mest under den mörka, kalla årstiden. Är det mörkt när vi kommer hem från arbetet är det i regel bara den här delen av trädgården vi möter. Den mörka, frusna baksidan utövar ingen större lockelse vid den här tiden på året. Då kan vi behöva ett värmande mottagande av trädgårdens framsida. Låt gärna några fint arrangerade krukor med vintergröna växter komplettera växtligheten. Och tänk på vad du kan åstadkomma med belysningen: en eller flera tända lampor signalerar värme och trygghet och kan dessutom lysa upp och ge intresse åt klätterväxternas grenverk som rör sig i de kalla vindarna. Vårblommor, ju tidigare desto bättre, hör absolut entrésidan till! Varje nyupptäckt blomma väcker en förtjusning som man har med sig till jobbet på morgonen eller överraskas av när man kommer hem. Inga blommor kan räkna med större uppmärksamhet än de! 120

7 Varje tid har sin blomning. Den som vill möta besökaren med väldoft väljer lavendel, och har då ett silvergrått buskage som kan klippas till snygga former när blomningen är över. Just här är det viktigare att tänka på att växterna är snygga över lång tid. Den princip alla har glädje av att följa är att många plantor av ett begränsat urval nästan alltid blir bättre än tvärtom. Mest lyckade blir de samplanteringar där man håller sig till en lugn färgskala, och där man låter en blomma vara dominerande och övriga matchande i färg, form eller höjd. Det kan exempelvis vara fint att ha ett skirt överflor av någon gracil, hög växt över en kompakt plantering. En princip som man knappast bryter mot med framgång är den om symmetrin. Är gången mot dörren lagd mitt på tomten, bör man ha i stort sett samma plantering på båda sidor om den. Andra försök brukar kännas skeva och obalanserade. Den regeln finns inte om gången delar in ytan i olika stora ytor. Öppen entré eller sluten? Ja, det beror på vilket kroppsspråk man talar! Någon tycker om att glädja även dem som bara har vägarna förbi med grönska och blommor. En annan vill kanske vara lite mera oåtkomlig, och inte erbjuda hela upplevelsen på en gång. En skymt av ett vackert litet trädgårdslandskap genom en öppning i häcken får knappast den förbipasserande att känna sig avspisad, men säkert nyfiken! 121

8 Entré med valfrihet Gången fram till dörren är rak och kort men den är också infogad i ett system av smalare gångar som gör den här entrén spännande och annorlunda. Här kan man välja vilken väg man vill ta in mot huset. Man kan ta en liten extra sväng in bland kungsängsliljor eller kaukasisk förgätmigej när de står i blom på våren eller ta en närmare titt på de fint tecknade funkiabladen längre framåt sommaren. Smala gångar i planteringarna är till för att du ska komma nära dina växter både för att sköta dem och för att uppleva dem, säger Heidi. Dessutom bildar systemet av gångar ett arkitektoniskt mönster som är snyggt i sig och vars värde 122

9 kanske blir ännu mer framträdande när blommorna vissnat och det bara finns stenläggning och vintergröna former kvar. Höga ligusterhäckar delar in trädgårdens gavelsida i lugna, intima trädgårdsrum. In i dem går man på knastrande singelgrus för att sitta för sig själv en stund med en tidning i det rofyllda sällskapet av viskande bambu och kanske någon fågel som vågar sig fram till fågelbadet. Särskilt nöjd är jag med de förskjutna häckarna som bildar en liten gång mellan rummen. Där går man in under kronan på en rönn det har blivit en passage med en särskild atmosfär, säger Heidi. 123

10 Entré med vattenspel Här ligger husets entré tämligen djupt in i trädgården det fanns alltså möjlighet att göra mycket av trädgårdens framsida. En rak gång fram till dörren hade omöjliggjort alla försök att skapa något spännande, kände Heidi direkt. I stället lade jag entrén snett framför dörren, men i mitten av trädgårdsytan. Därifrån fick man förflytta sig över stenytor som var lite förskjutna åt vänster i förhållande till varandra, och som så småningom ledde in mot dörren. Särskilt stiligt blev det hela tack vare en vacker vattenskulptur, som placerades i centrum av trädgården. Det är kring den man rör sig på väg in i huset, det är den som skapar atmosfär med sitt stillsamma plaskande. Planteringarna runt vattenskulpturen avgränsas av smala gångar, som skapar ett mönster av sten i grönskan. Hybridolvon och robinior höjer sig över funkiornas och hasselörtens dekorativa blad, och kungsängsliljor och vita höstanemoner turas om att lysa upp de gröna mattorna. Längre in i trädgården har en gräsmatta fått dela utrymme med ett rundat trädäck. Detta är lummigt inbäddat i skäggbuskar och en ring av silverpäron, som fått en blommande undervegetation av bolltistel, strandiris, lavendel, ulleternell och oumbärliga salvia Mainacht. 124