DAWIT OCH FÖRTRYCKET - VAD SVERIGE KAN GÖRA FÖR FRIHET I ERITREA DAWIT OCH FÖRTRYCKET. - vad Sverige kan göra för frihet i Eritrea

Transkript

1 DAWIT OCH FÖRTRYCKET - vad Sverige kan göra för frihet i Eritrea Liberala ungdomsförbundet 2005 / 2006

2 DAWIT OCH FÖRTRYCKET - VAD SVERIGE KAN GÖRA FÖR FRIHET I ERITREA Lördagen den 19 november nåddes vi av beskedet att den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak släppts fri från fängelset i Eritrea. Glädjen var stor och många unga liberaler som varit engagerade för Dawits frigivning kände att arbetet gett resultat och hoppades att Dawit snart skulle kunna återvända till Sverige. Men man ska inte ropa hej förrän man har kommit över ån, som det svenska ordspråket lyder. Två dagar senare meddelade nämligen Eritreas informationsminister att Dawit Isaak inte alls har frigivits. På några sekunder förändrades alltihop och glädjen fastnade i magen. Beviset på de totalitära böjelserna hos regimen i Eritrea kan inte bli tydligare. Oavsett om Dawit släppts fri eller inte så är det vårt allas ansvar att ge stöd åt dem som arbetar för demokratiska reformer i Eritrea. Därför presenterar Liberala ungdomsförbundet idag rapporten Dawit och förtrycket Vad Sverige kan göra för frihet i Eritrea. Fredrik Malm Ordförande Liberala ungdomsförbundet malm@liberal.se 2

3 Liberal tradition att kämpa för Eritrea Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet gick medlemmar i Folkpartiets ungdomsförbund (dagens Liberala ungdomsförbundet) ut på gator och torg och samlade in pengar till barn i Eritrea. Det var den traditionsenliga Jul Här Svält Där-kampanjen som unga liberaler har arrangerat varje år sedan lång tid tillbaka. Pengarna gick till en fabrik i Eritrea som tillverkade näringsrik gröt till svältande barn. Detta var åren för befrielsen från Etiopien. Under närmare tre decennier fördes ett blodigt frihetskrig som till slut innebar självständighet för Eritrea i början av 90-talet. Efter självständigheten tog den segrande fronten i befrielsekriget makten i det nya Eritrea och ombildade sig till det styrande partiet PFDJ. Men de missbrukade makten. Med tiden utvecklades Eritrea allt mer till en diktatorisk stat. Ett förödande krig som blossade upp mellan Eritrea och Etiopien 1998 användes som argument för att inte tillämpa den nya, demokratiska konstitutionen, och regimen förföljde sina motståndare allt hårdare. Befolkningen förvägrades sina mänskliga rättigheter och utestängdes från att vara med och bygga det nya landet. Idag är Eritrea en av världens strängaste diktaturer, en enpartistat som skoningslöst förföljer dissidenter och andra misshagliga. Reportar utan gränser ( beskriver Eritrea som pressfrihetens svarta hål, och Amnesty International ( Human Rights Watch ( och flera andra respekterade människorättsorganisationer utfärdar regelbundet extrema larmrapporter om tillståndet i landet. Fallet Dawit Isaak I detta sammanhang måste vi se Dawit Isaaks arbete. Tidningen Setit, där han arbetade som journalist, skrev om den grupp ministrar 15-gruppen kallad som krävt att president Isaias Afeworki skulle genomföra demokratiska reformer, tillämpa konstitutionen och utreda hur det nya kriget mot Etiopien kunde gå så fasansfullt snett. 3

4 Tillsammans med elva av de femton ministrarna och nio journalister, fängslades Dawit hösten I fyra år och två månader har han suttit fängslad utan rättegång. Att notera är att Dawit Isaak fängslades efter terrorattackerna 11 september, då världens strålkastarljus var riktade mot USA och Afghanistan. På så sätt minimerade regimen den internationella uppståndelsen kring övergreppet. Liberala ungdomsförbundets engagemang för de eritreaner som svalt under kriget mot Etiopien visar att dåtidens unga liberaler tog sitt internationella ansvar. Men då måste också dagens unga liberaler ta sitt ansvar. Många medlemmar i Liberala ungdomsförbundet och Liberala studenter har varit engagerade för Dawit Isaaks frigivande. Hemsidan drivs delvis av organiserade unga liberaler. I riksdagen och i Europaparlamentet har folkpartisterna Cecilia Wigström och Cecilia Malmström organiserat tvärpolitiska insatser. På Silc Förlag har boken Dawit och friheten getts ut av journalisten Rickard Sjöberg och statsvetaren Johan Karlsson, före detta förbundsstyrelseledamot i Liberala ungdomsförbundet. Liberala studenter i Linköping blev i våras utsedda till bästa studentklubb vid Linköpings Universitet, för deras omfattande kampanj för att väcka uppmärksamhet och öka kunskaperna kring Dawit Isaak. Kampanjen kan följas på Liberala studenter i Linköping har också hjälpt till att bygga upp webbplattformen för det eritreanska demokratiska partiet EDP. Det svenska engagemanget för Eritrea har handlat om att få Dawit Isaak släppt ur fängelset. Den svenska ambassadören Bengt Sparre i Bryssel har arbetat hårt för detta. Samtidigt ska vi vara medvetna om att det tog nästan tre och ett halvt år innan den socialdemokratiska regeringen på allvar började engagera sig i fallet Dawit Isaak. De första åren kännetecknades regeringens insatser av tre saker: för sent, för lite och på för låg nivå. Eritrea är inte bara Dawit Sverige har ett vidare ansvar för demokratisering och global utveckling än att endast arbeta för våra egna medborgare. Miljoner eritreaner både i hemlandet och i exil vill se en annan utveckling i landet. Men de är rädda för att höja sina röster. 4

5 Sverige måste formulera en politik för demokratiska reformer i Eritrea, för stöd till den eritreanska demokratirörelsen. Vi måste stötta internationella påtryckningar på både Eritrea och Etiopien för att på ett fredligt sätt lösa de konflikter som finns mellan länderna. Sverige måste också se till att eritreaner i vårt land känner sig trygga och inte förföljs av diktaturregimens ambassad i Sverige. Fem krav för en ny svensk politik gentemot Eritrea Gemensam politik för Afrikas horn Sverige och EU måste bedriva en samordnad politik för hela Afrikas horn. Eritrea, Sudan, Etiopien och Somalia är ett konfliktkomplex som hänger samman. Svälthotet, den militära låsningen och det politiska förtrycket beror på hur regimerna i dessa länder ser ut. Det går inte att råda bot på den kroniska svälten så länge regimerna tillåts svälta ut sina befolkningar och slår ned på pressfriheten så att inte journalister kan rapportera om problemen. Vi kommer inte att kunna lösa gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea så länge länderna styrs av ledare som använder krigshotet för att stärka sin egen makt i landet. Bryt maktmonopolet genom bistånd till frivilligorganisationer Eritrea behöver mer kontakt med omvärlden, inte mindre. Samtidigt är fattigdomen skriande och regimen ansvarig för detta. Staten gör allt för att försvåra för utländska biståndsorgan och försöker monopolisera hjälpen till de 2,3 miljoner eritreaner som hotas av svält. EU och Sverige bör erbjuda sig att öka det humanitära biståndet, men också kräva att det kanaliseras via frivilligorganisationer som står oberoende av den eritreanska staten, och att de organisationerna ska få verka fritt. På det sättet kan vi hjälpa till att bygga upp civilsamhället och bryta regeringens maktmonopol. 5

6 Svik inte yttrandefriheten Sverige måste föra en principfast och konsekvent politik gentemot samtliga odemokratiska regimer för att trygga det fria ordet. Pressfriheten är ofta det första en diktatur ger sig på men yttrandefriheten kan aldrig dödas utan lever tvärtom vidare även om det inte är sanktionerat från ledningen. Det finns mängder av journalister, författare och opinionsbildare som måste få arbeta i det fria. Inte i någon officiell kontakt med regimen i Eritrea eller med något av länderna på Afrikas horn ska frågan om yttrandefrihet stå utanför dagordningen. Svenskt stöd till demokratirörelsen Sverige har ingen ambassad i Eritrea idag. Vi får inte heller öppna någon ambassad för regimen. Däremot kan Sverige arbeta genom de EU-ambassader som finns i Eritrea. Sverige kan genom särskilda ekonomiska insatser göra det möjligt för den demokratiska oppositionen att få tillgång till Internet, utländska tidningar, kontakter med utländska journalister, kurser i engelska och mycket annat. Detta är en liten kostnad för Sverige, men långsiktigt kan det betyda oerhört mycket för Eritreas utveckling. Det finns många eritreaner i Sverige som kan bidra i detta arbete. Ge skydd till eritreaner i Sverige Sverige måste ge skydd åt eritreaner i Sverige som hotas av regimen. Tidigare avvisade Sverige värnpliktsvägrare från Eritrea, men detta har upphört idag. Men genom första asyllandsprincipen finns risk att vi indirekt bidrar till sådana avvisningar. Om det är så måste det stoppas. Säpo bör kontrollera eritreanska ambassadens spioner, som är kända för att trakassera exileritreaner i Sverige. Det bör även granskas om närradio- och lokal-tv-stationer som är direkt underställda ambassaden ska omfattas av föreningsbidrag och andra förmåner avsedda för det civila samhället. Eritreaner i Sverige måste ha möjlighet att få skyddade uppgifter av Skatteverket, så att inte ambassaden kan använda deras offentliga inkomstdeklarationer för att kräva in den frivilliga 2-procentskatt som regimen begär. Eritreanska riksförbundet har uppmanat eritreaner i Sverige att sluta betala, och Liberala ungdomsförbundet stödjer detta. Intervju med Semere Kesete Semere Kesete var sexton år gammal när han tog värvning i gerillan för att befria sitt hemland från etiopisk ockupation. Men frihetskampen slutade i nytt förtryck och Semere sattes i fängelse för att ha uttryckt sina åsikter. Efter en dramatisk flykt lyckades han ta sig till Sverige. Idag är han engagerad i Liberala ungdomsförbundet. Semere, som Eritrean boende i Sverige, hur ser du på den nuvarande situationen i Eritrea? Om jag ska vara uppriktig måste jag säga att mitt ordförråd inte räcker för att beskriva situationen i Eritrea. 6

7 Kortfattat kan man säga att Eritrea idag är ett av världens mest repressiva länder. Det är ett land utan lag. Det är ett land som inte implementerar sin grundlag. Om man skulle ge ett exempel på ett land där människor inte har friheten att bestämma över sitt liv, yttrande- och pressfrihet, religionsfrihet, rörelsefrihet, rätten att bli dömda av fria och rättvisa domstolar, då är Eritrea det landet. Det är ett land där vem som helst kan försvinna språlöst.varje individs sinne kontrolleras av några få maktspelare. Det är ett land där det finns fler hemliga fängelser än högstadieskolor, och antalet medborgare i isoleringscell är fler än antalet högskolestuderande. Vilken reform skulle vara viktigast för Eritrea idag för att underlätta demokratisering? Om det finns någon, så skulle det vara överlämnandet av makten till folket. Att ge makten till folket skulle lösa hela frågan. Folket borde inte förnekas rätten att bestämma över sina liv. Om man ser till den svenska regeringen och EU, så finns det två andra saker jag vill ta upp. För det första borde Sveriges regering och EU ge den eritreanska regimen vad varje hänsynslös tyrann egentligen förtjänar. För det andra borde de stödja det eritreanska folkets kamp för demokrati. Sammanfattningsvis menar jag att det krävs internationellt stöd till det eritreanska folket för att vi ska lyckas ta oss ur vår situation. Stödet kan ges direkt till kampen, och den fria världens regeringar måste sätta mer press på den eritranska regimen för att de ska börja bete sig i enlighet med lagar och rättigheter. Kan unga människor i Sverige hjälpa eritreanska ungdomar, och isåfall hur? Ja, absolut. Jag tror att de som har skadats mest av situationen i Eritrea är ungdomarna. De är under konstant och väldigt kraftfullt tryck från de obegränsade militära äventyr regimen ägnar sig åt. Dessa är noggrant designade med syftet att kontrollera ungdommarna och hålla dem borta från eventuella politiska rörelser eller uppror. De unga i Eritrea tvingas kasta bort det som borde vara den bästa tiden i livet på obegränsad militärtjänstgöring, utan att få någon utbildning eller något yrke som de kan använda sig av i framtiden. De förnekas varje rätt att bestämma över sin framtid. Det är därför jag menar att de är den grupp i samhället som skadas mest, därför att de enbart arbetar för regimen. Eritras ungdomar står under strikt kontroll från militären om det inte har chansen att fly landet och söka trygghet på annat håll. Jag menar därför att svenska ungdomar har mycket de kan göra för att hjälpa eritreanska ungdomar för att ta sig ur förtrycket de nu lever under. Bland det viktigaste är att känna till hur det lidande de åsamkas av den nuvarande, förtryckande, regimen, för att på det sättet bli en talesman å deras vägnar, i deras kamp för friheten. Det är något de inte själva har möjlighet att göra i Eritrea. Utöver det kan de stödja den demokratiska kampen i Eritrea på samma sätt som de stödjer ungdomar på andra håll i världen. 7

8 Dawit och friheten av Johan Karlsson & Rikard Sjöberg Boken Dawit och friheten berättar hela bakgrunden till Dawit Isaaks år i fängelse. I helgen släpptes den svenske journalisten Dawit Isaak från fängelset i Asmara, Eritrea. Under de fyra år och två månader han satt fängslad fick han aldrig träffa sin familj eller svenska myn-digheter. Informationen om honom var mycket begränsad och det gick månader eller år mellan livstecknen. I går visade det sig att den eritreanska regeringen kanske har ångrat sig och tänker fängsla honom igen. Hela problematiken utspelar sig just nu i medierna och är mycket drama-tisk. Men slutligen har Dawit i alla fall fått den uppmärksamhet som han förtjänar. Silc förlag publicerade i slutet av 2004 Dawit och friheten - om den svenske samvetsfången och Eritreas inställda demokratisering för att samla den kunskap som fanns om honom och dessutom berätta om situationen för mänskliga rättigheter i landet. Det är ett gripande reportage om det öde som drabbade Dawit och hans familj, en avslöjande granskning av svenska mediers ointresse, och den främsta skildringen på svenska av den tragiska utvecklingen i det självständi-ga Eritrea. Vi säljer just nu 10 ex av boken för 199 kronor (inklusive frakt) för att ytterligare främja uppmärksamheten kring honom. Utdrag ur recensioner: Alltså: Dawit Isaak är svart, han kommer från ett litet land, han är inte lika svensk som Calle Jonsson. Kan de rasistiska mekanismerna i svensk nyhetsförmedling bli så mycket tydli-gare? - Svenska Dagbladet Pocket som väckarklocka - Om vi ska vara riktigt ärliga: Om dagens Eritrea vet vi knappt ett smack och Dawit Isaak har inte intresserat varken oss eller resten av den svenska pres-sen i någon högre grad - Aftonbladet: Liten bok, mycket att tänka på. - GT Det liberala förlaget Silc förtjänar allt beröm för att de vill lyfta fram Isaaks fall -Amnesty Press 8

9 Så beställer du boken: Fax: Telefon: E-post: Levereras fraktfritt vid beställning av minst 10 ex. Titel: Dawit och friheten Författare: Johan Karlsson och Rickard Sjöberg (red) ISBN: Bandtyp: Pocket Förlag: Silc förlag Distribution: StjärnDistri-bution AB F-pris: 25,00 9

10 Box STOCKHOLM