Staffanstorps montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Staffanstorps montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: Ansvariga för planen Ansvarig för att planen upprättas och utvärderas årligen är förskolechef.

2 Innehållsförteckning Grunduppgifter Vår vision Barnens delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planen Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur planen ska utvärderas Ansvarig för att årets plan utvärderas Främjande insatser Kön Ålder Kränkningar Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat och Analys Förebyggande åtgärder - Kränkande behandling Ålder Användning av fula ord Du får inte vara med! Barn i behov av särskilt stöd funktionsnedsättning Rutiner för akut situation 16 Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när ett barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Bilagor 1. Begrepp Diskrimineringsgrunder 21 2

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Vår vision På Staffanstorps montessori skall diskriminering och kränkande behandling med kraft bekämpas! Noll- tolerans gäller både mellan barn och mellan vuxen och barn. Utdrag ur Staffanstorps montessoriförenings vision - Staffanstorps montessoriförskola skall vara en lugn och trygg arbetsplats som barn och vuxna går till med glädje. - Etik, moral och ett vårdat språk skall genomsyra verksamheten. - Staffanstorps montessoriförskolas pedagoger skall se till att varje individ, barn, förälder och medarbetare möts med respekt och ges möjlighet att påverka sin egen utveckling. - I alla situationer skall pedagogen se individen och arbeta utifrån att stärka barnets självkänsla. Inget barn eller vuxen skall behöva utsättas för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Barnen har varit delaktiga genom att pedagogerna fört samtal med barnen om hur de trivs på förskolan och var de känner sig otrygga på förskolan. Pedagogerna har varit lyhörda på barnens funderingar och idéer. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har varit delaktiga genom en enkätundersökning och genom utvecklingssamtalen där frågan om barnens trivsel på förskolan tagits upp. Vid behov från vårdnadshavarna så har det även skett direkta samtal som rör deras barn. Personalens delaktighet Pedagogerna har varit delaktig i framtagandet och utvärderingen av planen genom diskussioner på arbetsplatsträffar. Pedagogerna har genomfört en kartläggning av förskolans inom- och utomhusmiljö. Pedagogerna har kontinuerligt under året fört incidentrapporter som sker i förskolan. Förankring av planen Kontinuerliga diskussioner om förhållningssätt och fortbildning är viktigt för att alla vuxna i förskolan skall medvetandegöras och arbeta för att bekämpa all former av diskriminering och kränkande behandling. Planen förankras genom att: Barnen informeras om planen under de första arbetsveckorna på höstterminen. Trivselregler utarbetas tillsammans med barnen och de får möjlighet att diskutera och komma med synpunkter (Pedagogerna ansvarar) 3

4 Arbetet med frågor som rör normer och värderingar är av stor betydelse i vardagen. All personal måste uppmärksamma och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vi måste lyssna på barnen signaler om hur de upplever sin dag på förskolan och ta dessa upplevelser på allvar. I arbetet med förskolebarn lyfter vi dessa frågor i den dagliga verksamheten. Föräldrarna informeras under inskolningstiden (Inskolningsansvarig ansvarar) och vid utvecklingssamtal (samtalsansvarig) Vid nyanställning informeras medarbetaren om Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling (rektor ansvarar) 4

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultatet av genomförda åtgärder har diskuterats på APT och vid höstens planeringsdag. Föräldrarnas synpunkter har fångats upp via utvecklingssamtal, där frågan om barnens trivsel tagits upp och genom enkätundersökningen NKI. Det har även utförts intervjuer med de äldre barnen angående deras trivsel på förskolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Delaktiga i utvärderingen har förskolechef och pedagoger varit. I utvecklingssamtalen har även föräldrarna varit delaktiga. Förskolechef och pedagoger har utvärderat föregående plan Snäckan genomförde en undersökning/intervju där de frågade de äldre förskolebarnen om var de trivdes och var de kände sig otrygga. På utvecklingssamtalen har föräldrarna fått frågor om barnets trivsel på förskolan samt en enkätundersökning NKI Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Småpärlan: Eftersom vi har kränkande behandling av kön som en stående punkt som vi hela tiden vill utveckla och utvärdera har vi noterat att flickornas intresse för bilar, tågbanan, legot och bondgården har minskat. Allt annat material som finns på avdelningen används lika mycket av pojkar och flickor. Pedagogerna har tagit del av ny forskning när det gäller genusarbetet. Materialet kommer från olika examensarbeten från högskolor/universitet. Pedagogerna lyfter sin kunskap när det gäller vad ämnet genus är, vilken betydelse det har rent historiskt och pedagogerna får en förståelse för hur man kan arbeta med det. På så vis får pedagogerna även inblick i hur andra förskolor arbetar med genus. När det gäller kränkningar vid klätterställningen har vi även börjat notera och blivit mer uppmärksammade på att det även händer vid andra klätterställningar/klätterhus. Vi är hela tiden utspridda ute på gården och någon pedagog befinner sig alltid vid klätterställningarna. Vi har några nya aktiviteter ute på gården som också gör att det inte blir så trångt i klätterställningarna som i sin tur gör att sparkar och knuffar lättare uteblir. Pga gruppens ändring av barn har de kränkande behandlingarna under klätterställningen minskat. Barn i behov av särskilt stöd har blivit bemötta på sådant sätt att de fått pedagogisk hjälp och stöd för att kunna arbeta/leka med alla barn och material som förskolan erbjuder. På så sätt har de inte blivit utestängda från några aktiviteter. Barnen har diskuterats vid olika möten regelbundet, vi har dokumenterat, diskuterat, genomfört, utvärderat, sett resultat och kommit fram till nya åtgärder. Snäckan: Genom att dokumentera alla incidenter direkt när de skedde kunde vi på PPK utvärdera dessa och se samband. De upprepande incidenter eller platser som dessa sker på diskuterades sedan åtgärder mot. Personalen befann sig på de utsatta platserna och därmed kunde vi se en minskning av antal incidenter. Pedagogerna har märkt en tydlig skillnad i hur barnen pratar till varandra och hur de själva anstränger sig för att lösa konflikter. 5

6 Snäckan: Vi jobbar ständig med kränkande behandling av olika slag. Vi lyfter frågan så fort det uppstår en konflikt eller hört något av kränkande karaktär. I år upplever vi att inga barn av blivit utstötta pga av kön. Sista halvåret har vi pedagoger upplevt att barnen leker mer könsintegrerat än tidigare år. Detta vet vi inte vad det kan bero på, pedagogernas förebyggande insatser, gruppens sammansättning eller yttre faktorer. De barn med funktionsnedsättning har vi pedagoger sätt att de blivit väll mottagna men även omhändertagna av barnen. Vi upplever att barnen leker mer åldersintegrerat men även bland så säger barnen till varandra att du får inte vara med för att du är för liten. Rim av olika slag på barnen namn har helt eliminerats. Vi pedagoger har försökt att avdramatisera rimmen och efter det så avstannade det helt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Observationer av barnens arbetsmiljö både inom- och utomhus. Pedagogisk dokumentation vad det gäller de olika könens talutrymme och med vad de väljer att leka med. Snäckan: Incidentrapporter skrivs och utvärderas, samtal på PPK, observering av samtal mellan barnen, föräldrarna görs delaktiga via utvecklingssamtal och enkätundersökning. Barnen involveras genom samtal/intervjuer, enskilt eller i grupp samt att vi pedagoger ska tänka på att vara ännu mer lyhörda för vad barnen försöker förmedla till oss vuxna. Vi uppmanar vårdnadshavarna att ta kontakt med pedagogerna om det är något de vill förmedla. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef 6

7 Främjande insatser Namn kön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Pedagogerna vill bli medvetna om hur de behandlar de olika könen vad det gäller rättigheter och möjligheter. Detta vill vi ha som en stående punkt för att ständigt bli bättre på detta ämne och för att fortsätta tänka på hur vi arbetar med barnen år efter år och i olika barngrupper. Vårt mål är att uppmuntra mer könsintegrerad lek. Målet är även att inte höra någon säga du får inte vara med pga av kön. Insats Miljön är inredd så att alla barn ska få lov att använda sig av vilket material de vill. Materialet är förberett utifrån barnens utveckling och mognad och inte utifrån vilket kön de tillhör. Alla barn får möjligheten att använda dockskåpet, bilarna och garaget, baka osv. Snäckan: På samlingarna kommer vi att använda oss utav handdockor, sagor som böcker, flano där det lyfts fram olika problem gällande könsdiskriminering. Vi uppmuntra även integrerad lek och att det inte finns några skrivna regler om hur en familj är sammansatt (det får finnas tex tre pappor eller två mammor i leken). Materiellt i vår miljö anser vi pedagoger redan är könsneutralt. Vi uppmuntrar barnen att leka utefter deras intresse och inte utefter könstillhörighet. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart vt 2016 Namn Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Inga barn ska bli utestängda från aktiviteter pga av deras ålder så länge inte åldersregler sätter gränser. Inga barn ska bli kränkta pga sin ålder, dvs få höra att de inte kan för att de är för små. 7

8 Inga barn ska hindras från övningar pga deras ålder, övningen ska istället anpassas så att det yngre barnets förmågor också ses som en styrka. Alla barn skall uppmuntras att vara delaktiga i det dagliga arbetet i förskolans verksamheten, samt uppmuntras att leka åldersblandat och därmed lära av varann. I dagsläget äter de yngre barnen för sig och de äldre barnen för sig. Ute leken på eftermiddagarna har vi pedagoger även delat upp barnen på två olika gårdar de yngre och de äldre för sig. Här känner vi att vi har missat en del i åldersblandningen. Insats Pedagogerna måste gå igenom dagliga moment tillsammans med dokumentation för att undersöka var och varför kränkningar sker. Pedagogerna måste även förklara för barnen när regler för åldersgräns måste följas, då det vid dessa tillfällen inte handlar om utestängning och kränkning utan att vissa regler måste alla följa. Pedagoger måste förklara för barnen att alla utvecklas i olika skeden. Vilket kan göra att någon lär sig gå tidigt någon senare, tex. man behöver inte vara bebis för att man inte kan gå. Snäckan: Genom att vara nära barnen och observera vad som sker samt lyssna av deras samtal kan man också veta var man ska ingripa och med vilka insatser samt att hjälpa barnen hur man kan säga istället. De yngre barnen lär av de äldre genom att pedagogerna uppmuntrar åldersöverskridande samarbete. Vi kommer att planera verksamheten inför nästa år så att barnen äter samt leker åldersblandat. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Löpande arbete Namn Kränkningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Inga barn ska behöva känna sig kränkta eller utöva makt mot någon annan. På klätterställningen förekommer sparkar och knuffar mot dem som är på väg att klättra upp. Under klätterställningen händer många olika former av kränkningar. Snäckan: Målet för oss är att varje barn ska få uttrycka sina känslor utan att kränka någon annan.vi arbetar med nolltolerans mot kränkningar. Många barn säger fula ord som tex bajskrov, du är dum mm. Målet för detta år är att barnen ska säga trevliga ord till varandra men även ges utrymme att visa sina känslor. Insats Vi ser till att vi är vid klätterställningen när barn leker där. Vi vägleder barn som kränker/blir kränkta. Snäckan: Pedagogerna håller sig närvarande för att motverka kränkningar och upptäcka dessa i tid. 8

9 Vi pratar om hur det känns när man är arg, ledsen, hur man ser ut när man är glad eller rädd samt att vi tränar samarbetsövning och tillitsövningar för att förstärka känslan av att varje individ behövs. Vi samtalar med barnen hur det känns när någon säger något som känns kränkande och att ord som bajskorv hör hemma på toaletten. Vi kommer också att försöka avdramatisera orden så det inte blir roligt för det är ett laddat ord. Ansvarig Alla Datum när det ska vara klart Fortlöpande 9

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Småpärlan: Vi använder oss av en dokumentationsmall när det gäller talutrymme vid samling och vid måltider. Vi observerar vad barnen arbetar /leker med. Barn i behov av särskilt stöd ska få stöd i situationer där det krävs. Vi använder husmodellen för att se var kränkningar förekommer. Gemensamt: Vi uppmuntrar alla föräldrar att komma till oss pedagoger vid minsta tecken på att deras barn utsatts för något eller är ledsen över något så vi kan ta itu med problemen direkt och tillsammans. Vi ställer frågor på utvecklingssamtalen om hur barnen trivs på förskolan. Enkät till föräldrarna om hur de upplever att barnen trivs på förskolan. Snäckan: Dokumentation av incidenter samt kartläggning av dessa. Barnen intervjuas i grupp eller enskilt om huruvida dom känner sig otrygga någonstans ivår miljö, ute eller inne. Vi pedagoger ska arbeta med att vara mer lyhörda för hur barnen mår, alla barn kanske inte har förmågan eller lust att berätta. Vi kommer att använda oss utav husmodellen för att se talutrymmet i samlingar. Vi kommer även använda oss utav digitala verktyg där vi sedan reflekterar och diskuterar kring i arbetslaget. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Ålder och from 1 januari 2015, Tillgänglighet. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Gemensamt: I den vardagliga samtalskontakten med föräldrarna samt samtal med de äldre barnen på Småpärlan och barnen på Snäckan. Frågor vid höstens utvecklingssamtal. Pedagogerna läser av barnens kroppsspråk och dokumenterar det skriftligt. På så vis är även de yngsta barnen delaktiga. Snäckan: Föräldrarna uppmanas att kontakta och berätta för pedagogerna om de hör något av kränkande karaktär hemma som barnet upplevt på förskolan så detta kan åtgärdas eller förebygga att det inte upprepas. Vi uppmuntrar barnen att berätta för pedagogerna om de upplevt något som känns kränkande. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom spårets egna planeringsmöten och Apt samt dokumentationer och observationer. Resultat och analys Småpärlan: Barn med beteende (knuffar, bitning) kan bli stoppade/uteslutna ur leken pga av rädsla från tidigare erfarenhet, medan barn som man kan lita på får vara med. Barn som blivit utsatta behöver testa sina gränser, tränar sina sociala förmågor mot varandra. Äldre barn kan stoppa de yngre barnen från att få komma in i lekhuset, detta pga av att barnen tränar sin makt. 10

11 Snäckan: Genom kartläggningen ser vi vilka barn som hade tendens att utsatta andra barn för kränkningar, både fysiska och verbala. Åtgärder vi har gjort för detta är att ge dessa barn mer stöd i deras samspel med andra barn. Vi såg även platserna som var mer utsatta, bland annat utomhus på stora gården förekom kränkningar på olika ställen och där är pedagogerna rörliga och observerar samt deltar i barnens lekar vid behov. Pedagogerna försöker vara på de utsatta platserna innan något händer och hjälpa till att medla innan någon händelse sker. Att ligga steget före. 11

12 Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling - ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Inga barn ska bli stoppade att delta i en aktivitet pga deras ålder, om de inte är mogna för aktiviteten ska de ändå få vara med på sina villkor. Inga barn ska få höra negativa saker kring sin ålder, tex du är för liten för detta, du är en bebis, du får inte vara här för du... du får inte följa med för du... Åtgärd Vi avvaktar med att ingripa i en situation för att undersöka vad det är barnet/barnen tänker. Vi uppmuntrar yngre barn att delta i lekar med de äldre så att de äldre ser vad de små kan bidra med. Vi uppmuntrar de äldre att hjälpa de yngre barnen för att en respekt ska uppstå mellan dem Vi uppmuntrar barnen att endast snälla saker ska sägas till någon annan. Vi behöver i personalgruppen diskutera: När är separeringen kränkande och när är den en säkerhetsfråga eller bekvämlighet för pedagoger? Vilken gård man får vistas på/ klätterställning. Vi uppmuntrar yngre och äldre barn att göra något tillsammans. Motivera åtgärd Vi tycker att vårt arbetssätt i och med den åldersintegrerade undervisningen 1-3 och 3-6 har en bra syn på åldersseparation. Vi tycker dock att genom diskussioner når vi ännu mer medvetenhet. Vi känner oss inte så åldersfixerade. Men genom diskussioner kommer man oftast djupare in på varje område. Genom att barnen gör något åldersblandat får de en möjlighet att lära av varandra samt att öka förståelsen för varann. Vi tycker att barn ibland säger till något annat barn att de inte får vara med för att de är för små så vi pedagoger behöver rannsaka vårt eget beteende samt agera då vi hör barn säga något liknande. Mognad är starkt relaterat till åldern i förskolan. Vi tror att den är det i mycket större utsträckning i förskolan och då främst på Småpärlan än i skolan. Så kanske snarare det är mognaden som skapar kränkningen än själva åldern och något som vi ska jobba med. Hur förklarar vi detta på ett icke kränkande sätt till barnen. Du är inte mogen/redo för denna aktivitet/övning? Ansvarig Alla pedagoger behöver vara ansvariga för att alla kränkningar dokumenteras och att dessa sedan utvärderar på PPK. Datum när det ska vara klart Arbetet ska fortgå hela läsåret. 12

13 Namn användning av fula ord Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Inga barn ska behöva känna sig kränkte på grund av att någon säger fula ord. Alla ord som man säger ska vara av snäll, respektfull och trevlig karaktär. Vi ska sträva efter att alla barn ska erhålla så mycket kunskap och förståelse att de inte ska känna sig kränkta när någon säger något fult ord. Vi ska sträva efter att alla barn har bra redskap att veta hur de ska agera och säga till om någon kallar dem för något öknamn samt att bygga upp barnens självkänsla, så att alla barn får mod att säga ifrån. Men även att be om hjälp av pedagog om det behövs i en situation. Åtgärd Vi vill att alla barn ska vara stärkta i sitt självförtroende och självkänsla så att skulle någon säga något så har de redskapen att hantera detta. Vi vill förebygga genom samtal både i grupp och enskilt om olika situationer. "Tänk om..." Vad ska ni göra? Hur hade ni känt? Om det ändå inträffar: Samtal i gruppen. Hur kände du dig? Var det trevligt? Hur skulle du kunna göra en annan gång? Händer det regelbundet ska föräldrarna kontaktas. På snäckans samling spelar vi upp scenarios teater där olika problem uppstår och barnen får en chans att lösa problemen. Vi lyfter frågan och pratar om huruvida det är okej att säga fula ord eller inte. Vi uppmanar att säga bajs/bajskorv på toaletten. Vi påpekar att ingen är dum men att vi alla gör dumma saker ibland. Vi använder oss av en tavla där en sida är röd respektive grön. På den röda sidan skriver vi gemensamt ned sådant som vi inte tycker är okej att säga eller göra mot en kompis. På den gröna sidan skrivs bara saker som är positiva. Motivera åtgärd Genom samtal har vi förhoppningen att barnen ska få redskap att använda sig av i svåra situationer när de känner sig kränkta. Vi försöker helt enkelt lyfta problem på samlingen som uppstått under dagen. Vi tittar på röd/gröna tavlan och fyller på och diskuterar kring fula ord och dylikt. Genom att spela upp olika teatersekvenser där barnen löser problemet, lyfter vi problemen och ser det från olika håll och kan på det sättet motverka kränkande behandling av olika slag. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Arbetet ska fortgå under hela läsåret. 13

14 Namn Du får inte vara med! Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Inga barn ska behöva känna sig kränkt av att de inte får vara med i leken, inte komma på någons kalas, eller bli utanför på annat sätt. Vi ska sträva efter att alla barn ska känna sig trygga och känna delaktighet i gruppen. Åtgärd Vi samtalar med barnen om gemenskap och vänskap, vad man kan göra om någon är utanför eller ser någon som inte får vara med. Vi fortsätter arbeta med vänskap som ett fortlöpande tema. Motivera åtgärd Vi har upptäckt tendenser av att barn känner sig utanför i vissa situationer. Vi behöver arbeta med att olikheter kan vara en tillgång i gruppen. Vi vill öka barnens förståelse att alla människor är olika och att alla behövs lika mycket. Vi försöker vara närvarande och guida barnen genom deras svårigheter. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Barn i behov av särskilt stöd Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Inget barn ska bli utestängd från aktiviteter/övningar på grund av särskilda behov. Inget barn ska bli kränkt på grund att de har ett särskilt behov. Åtgärd Pedagogerna måste gå igenom dagliga moment för att undersöka hur en diskriminering/kränkning kan uppstå. Barn i behov av särskilt stöd ska få hjälp att kommunicera i situationer där det behövs. Vi tillämpar vid behov TAKK. Pedagogerna har fortlöpande kontakt med specialpedagoger samt habilitering för att få handledning för barnet. 14

15 Motivera åtgärd Barn i behov av särskilt stöd ska få stöd i situationer som kräver detta. Vi ser till att minst en pedagog finns närvarande för barnet i behov av särskilt stöd för att guida och vägleda i rätt riktning. Ansvarig Alla Datum när det ska vara klart Fortgående 15

16 Rutiner för akuta situationer Policy På Staffanstorps montessoriförskola råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lustfyllt lärande i en trygg miljö skall gälla. Klimatet på förskolan skall vara så bra att alla barn kan gå till förskolan och känna trygghet och glädje. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Trots förebyggande arbete inträffar ibland situationer där ett barn blir diskriminerat eller kränkt av ett annat barn eller vuxen. När en sådan situation uppstår skall du som vuxen ingripa omedelbart. Vi vuxna måste sätta tydliga gränser och reagera på konflikter och kränkningar. Pedagoger och föräldrar måste vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Några exempel på kännetecken om att ett barn blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling: * barnet verkar ledsen och olycklig, håglös, passiv * saknar kompisar och har svårt att hävda sig i kamratgruppen * vill inte gå till förskolan * sover dåligt, har mardrömmar * kommer hem med trasiga, förstörda, "borttappde" kläder/saker utan förklaring * kommer hem med blåmärken/sår utan att förklara varför? Lyssna på ditt barn och ta deras berättelser på allvar! Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus och ger barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Förskolan undersöker regelbundet om det finns barn som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Om du som förälder misstänker att ditt eller något annat barn på förskolan utsätts eller utsätter andra för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, eller trakasserier, kränkande behandling eller mobbning, prata alltid med någon pedagog. Du kan även vända dig till förskolechefen/rektor. Barnen informeras om att de alltid skall gå till en vuxen om någon är dum emot dem själva eller någon kompis. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Skyldighet att utreda gäller så fort det kommer till förskolans kännedom att det kan förekomma kränkningar. Barns förmåga att kunna förutse och bedöma konsekvenserna av sitt eget handlande är av naturliga skäl begränsade. Därför är det särskilt viktigt att vuxna i förskolan är observanta och beredda att ingripa i konkreta situationer. steg 1. Den pedagog som sett händelsen eller någon som barnet har stort förtroende för, har ett samtal med den som blivit kränkt. ta reda på vad som hänt. Tala om för den utsatta att åtgärder kommer att vidtas och att detta inte accepteras på förskolan. Be barnet att ta kontakt med någon vuxen om det händer igen. steg 2. Den pedagog som sett händelsen eller någon som barnet har stort förtroende för samtalar med den/de som kränker. Ta reda på hans/hennes upplevelse av händelsen. Tala om för den/de som kränker att detta inte accepteras på vår förskola. Berätta för barnet att ni kommer att hålla koll så att den/de som kränker inte skall göra om det igen. 16

17 Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och skall omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det/de barn som kan ha kränkt. Det behövs föras samtal med samtliga inblandade barn. i vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mera komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mera långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade. Utredningen bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra. Även det barn som har kränk kan vara i behov av stödinsatser. Vid allvarliga kränkningar kan även andra stödpersoner kontaktas från Resurscentrum. Förskolan måste också i mycket allvarliga fall överväga att göra en anmälan till Socialtjänsten. steg 3. Några dagar senare är det dax för uppföljningssamtal. Samma pedagog genomför uppföljningssamtalen och de pågår tills alla inblandade anser att inga kränkningar längre pågår. steg 4. Dagliga observationer av alla inblandade. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Viktigt att tänka på! * Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. * Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. * Informera alltid förskolechefen i fall av allvarliga eller återkommande kränkningar. Det är förskolechefen som ansvarar att dessa utreds. Steg 1. Rektor informeras Steg 2. Rektor ansvarar för utredningen som skall ske skyndsamt. Steg 3. Rektor tillsammans med någon som barnet känner förtroende för samtalar med barnet om det som inträffat. ta reda på vad, hur, när och av vem kränkningarna har skett. Tala om att den vuxne har gjort fel och att detta inte accepteras på vår förskola. Be barnet gå till någon vuxen om det inträffar igen. Steg 4. Rektor tillsammans med arbetsplatsombud pratar med den vuxne. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Det bör alltid övervägas om åtgärderna skall vidtas i syfte att förändra förhållandena på grupp- verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar avgör rektor om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller om händelsen skall anmälas till annan myndighet. Rektor informerar den anställde om rätten till fackligt ombud. Rektor för regelbundna samtal med den anställde som kränkt barnet/barnen. 17

18 I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda henne eller honom stödsamtal. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal hålls med alla inblandade. Samtalspunkterna relateras till den nuvarande situationen. Samtalen skall leda till lösningar och samtalen skall fortgå tills problemet är löst. Samtalen behandlar: * hur upplever de inblandade situationen nu? * har diskrimineringen, kränkningarna upphört? * vad kan bli bättre? Hur går vi vidare? Föräldrarna till alla inblandade delges information om samtalen, vilka åtgärder som är insatta och hur arbetet för att stoppa kränkningarna fortskrider. Alla inblandade, barn/vuxna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Om diskrimineringarna/kränkningarna inte upphör kallas föräldrarna till det barn som kränker till samtal på förskolan. Vid allvarliga kränkningar kontaktas föräldrarna omgående. Rutiner för dokumentation Alla samtal skall noggrant dokumenteras av den som fört samtalen och sparas. Använd förskolans blankett "Utredning av diskriminering och kränkande behandling" och "Uppföljning av diskriminering och kränkande behandling", som finns Gemensamma- Blanketter- elever. Av dokumentationen skall tydligt framgå vad samtalet handlade om, vad man kommit överens om, vilka åtgärder som skall vidtas, vem som ansvarar för vad och datum för uppföljningssamtal Alla samtal dokumenteras! Ansvarsförhållande Alla som arbetar på Staffanstorps montessori har skyldighet enligt skollagen (SFS 2010:800) att anmäla alla diskrimineringar och kränkande behandling till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen, i vårt fall styrelsen. Utredning och dokumentation av diskriminering eller kränkande behandling mellan barn ansvarar förskolläraren eller den pedagog som barnet känner förtroende för. Utredning och dokumentation av diskriminering och kränkande behandling mellan barn och vuxen ansvarar förskolechefen tillsammans med någon person som barnen har förtroende för. 18

19 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. 19

20 Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 20

21 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] 21

22 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands- Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika 22

23 sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. 23