Befolkningsprognos

Transkript

1 Statisticon AB Mats Forsberg Charlotta Danielsson Frida Westling

2 2 (56)

3 Sammanfattning FOLKMÄNGDEN I NACKA KOMMUN ÖKADE UNDER 2008 Folkmängden i Nacka kommun ökade under år 2008 med personer, från till invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 720 personer och ett födelseöverskott på 649 personer. Under året flyttade personer till Nacka, vilket var 636 färre än år Antalet personer som flyttade från kommunen under år 2008 minskade med 68 personer jämfört med år 2007, från till Flyttnettot under året (antalet inflyttade minus utflyttade) var således 720 personer barn föddes under Jämfört med 2007 var detta 51 fler. Antalet personer som avled under år 2008 var 607 vilket var 1 fler än året innan. Sammantaget ger detta att födelseöverskottet (antalet födda minus döda) under år 2008 var 649 personer. Många födslar och utrikes inflyttning förklarar huvuddelen av befolkningstillväxten i Nacka kommun I Nacka kommun bor många unga människor i s.k. fruktsam ålder. I kombination med att många av dessa människor väljer att bilda familj med barn, blir konsekvensen att det föds många barn i kommunen. Vidare är inflyttningen till kommunen stark i synnerhet utrikes inflyttning som i nettotermer är större än inrikes inflyttning. Kommunen är en vinnare i länets flyttkarusell Tillsammans med Lidingö, Solna och Sundbyberg har Nacka kommun - som de enda kommuner i länet - genomgående positiva flyttnetton gentemot det egna länet, övriga Sverige och utlandet. FOLKMÄNGDEN FÖRVÄNTAS FORTSÄTTA ÖKA UNDER PERIODEN Under prognosperioden ökar folkmängden i Nacka kommun med invånare, från till personer. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 1459 personer per år och födelseöverskottet 769 personer per år. Antalet inflyttade beräknas vara i genomsnitt personer per år medan antalet utflyttade skattas till att vara personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 1459 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 621 personer. Detta medför en naturlig befolkningsökning med 769 personer per år. I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2009 och framåt är prognostiserade värden. 3 (56)

4 Folkmängd och förändringskomponenter i Nacka kommun Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Alternativ realisering av byggplaner Eftersom befolkningsprognosen i starkt grad är beroende av byggplanernas realisering, är det viktigt att förstå konsekvenserna av såväl under- som överskriden planering. Med hänsyn till rådande finansiella turbulens och förestående konjunkturläge finns all anledning att ställa sig frågande till realisering av byggplaner. Med ett antagande om en generell minskning av byggplanerna, motsvarande -10% av de planerade bostäderna, blir folkmängden personer år 2018 istället. Med ett antagande om en ökning av bostadsbeståndet med +10%, blir folkmängden år 2018 istället STRATEGISKA UTMANINGAR FÖR NACKA KOMMUN? I det följande redogörs för ett antal frågeställningar som vi utifrån iakttagelser i rapporten bedömer som relevanta för kommunens planeringsarbete. Medger infrastrukturen i kommunen den förväntade befolkningstillväxten? Nacka kommun har varit en tillväxtkommun under många år. Således torde tillväxt som fenomen inte vara främmande för kommunen, även om befolkningstillväxten i föreliggande prognos är mer kraftfull än den befolkningstillväxt som ägde rum under och 1990-talen. Samtidigt tyder utvecklingen i Nackas omvärld på att det finns anledning att förvänta sig ett fortsatt befolkningstryck på den region som Nacka utgör en del av. Sammantaget torde alltså realiserbarheten i kommunens planer på tillväxt vara beroende av realiserbarheten i byggplanerna samt kommunens infrastruktur som t.ex. behöver anpassas för väsentligen större pendlingsströmmar och invånares krav på korta restider och bekvämlighet. Är kommunens barnomsorg och skola redo för stora barnkullar? Under prognosperioden ser vi en kraftig och konstant ökning av antalet barn i åldrarna 0-12 år, motsvarande drygt fler barn (33% ökning). Vi ser även en förhållandevis kraftig ökning i åldersgruppen år, där antalet barn minskar fram till och med 2011 för att sedan öka kraftigt. I gruppen år finner vi inte samma kraftiga ökning under perioden, men däremot en viss fluktuation. Planerar äldreomsorgen för den stora kullen 80+ som är en realitet om 10 år? Under prognosperioden kommer åldersgruppen 80+ inte att öka kontinuerligt, om än inte särskilt mycket relativt sett. Dock från år 2018 kommer vi att se en mycket kraftig ökning av antalet äldre i gruppen 80+. Är möjligheter till boendekarriär i kommunen för begränsade? Vi kan konstatera att det råder ett s.k. negativt flyttnetto bland människor i åldrarna år. En trolig förklaring till detta är att en förhållandevis stor del av denna befolkning vars barn flyttat hemifrån väljer att sälja sina hus och flytta in till 4 (56)

5 mer centrala delar i Stockholm. Därmed går också kommunen miste om en konsumtionsstark grupp. I termer av skatteunderlag är kanske problemet inte så stort, med tanke på utjämningssystem mellan kommuner, men för kommunens näringsliv torde det innebära en förlust. Vidare kan denna åldersgrupp utgöra en viktig källa som arbetskraft inom skola och omsorg. Det kan således vara relevant att ställa sig frågan om denna situation bör påverkas. En faktor som kan vara avgörande, är möjligheten för denna befolkningsgrupp att fortsätta sin boendekarriär inom kommunen. Är kommunens bostadsbestånd utformat för att tillgodoses invånarnas behov av boende under en livscykel? Statisticon Mats Forsberg April (56)

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Utfall befolkningsprognos Prognos på kommunnivå Jämförelse med tidigare prognoser Barn och ungdomar Äldre Försörjare Delområdesprognoser Sicklaön Boo Fisksätra/Saltsjöbaden Älta Restområde Bilagor Antaganden Befolkningsstruktur Fertilitet Flyttare Byggnadsplaner Alternativa scenarier Metodbeskrivning Tabeller - prognos Tabeller - Utvärdering av tidigare prognoser (56)

7 1 Inledning Världens befolkning fortsätter att öka kraftigt i antal. Den samlade folkmängden i världen beräknas av Förenta Nationerna (FN) öka från 6,8 miljarder (2009) till 7 miljarder (2012). År 2050 beräknas folkmängden uppgå till drygt 9 miljarder. Bilden av världens befolkningsutveckling är dock mångfacetterad där huvuddelen av befolkningsökningen förväntas äga rum i utvecklingsländer. Endast en kontinent spås en minskad folkmängd Europa. Orsaken därtill är enligt prognosen ett fortsatt lågt antal födda barn per kvinna samt minskad inflyttning från övriga världen. 1 Även om Europa som helhet spås en minskad befolkning, är bilden inom Europa lika variationsrik som den i övriga världen. Enligt statistik från den Europeiska statistikmyndigheten Eurostat förväntas hälften av de 27 medlemsländerna en ökad folkmängd fram till år Den andra hälften förväntas en minskad folkmängd. 2 Sverige tillhör ett av de länder i Europa som tillsammans med flertalet övriga västeuropeiska länder spås en ökad folkmängd. Prognoser från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att Sveriges befolkning förväntas öka från 9,2 miljoner till närmare 10, 4 miljoner år Bakom den prognosen antas en fortsatt stor invandring, ökat barnafödande och ökad medellivslängd. Även den s.k. försörjningsbördan 3 förväntas öka i takt med antalet äldre ökar snabbare än antalet personer i förvärvsaktiv ålder. SCB spår också att trycket på kommunernas samhällsplanering kommer att bestå med såväl kraftigt varierande födelsekullar som en ökning av antalet äldre. Gruppen äldre-äldre, dvs. personer fyllda 80 år eller mer, förväntas dock först öka från år 2020 och framåt. 4 Även inom Sverige råder stora olikheter bland regioner och kommuner. Vi ser en fortsatt urbanisering med en tillväxt koncentrerad till storstadsregioner. Övriga delar av landet kan förvänta sig en fortsatt minskning i folkmängd. Stockholms län är historiskt sett Sveriges starkast växande region och förväntas enligt prognoser från Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting att fortsätta vara en central tillväxtregion. 5 I prognosen från RTK antas att folkmängden i länet ökar från drygt 1, 9 miljoner år 2007 till knappt 2,2 miljoner år Ökningen förklaras främst med ett positivt födelsenetto, dvs. antalet personer som föds är större än antalet personer som dör, men även av ett positivt flyttningsnetto som innebär att antalet personer som flyttar till Stockholm är större än antalet personer som flyttar från Stockholm. Dock förväntar sig RTK att det inrikes flyttnettot kommer att bli negativt år Utrikes flyttnetto förväntas minska kraftigt, från knappt år 2007 till drygt år World Population Prospects The 2008 Revision, United Nations Med försörjningsbörda avses antalet personer i förvärvsaktiv ålder (20-64 år) i relation till antalet personer i ej förvärvsaktiv ålder. 4 Sveriges framtida befolkning , Statistiska meddelanden BE 18 SM Befolkningsprognos för Stockholms län , Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting 7 (56)

8 Inom Stockholm län råder en förhållandevis homogen situation i termer av befolkningsutveckling. Samtliga kommuner förväntas i prognosen från RTK att öka sin folkmängd fram till De fem kommuner som spås den största befolkningsökningen relativt sin egen folkmängd är Sundyberg, Värmdö, Vaxholm, Nykvarn och Nacka. Dessa fem kommuner förväntas en folkökning motsvarande procent. Alltså - i ett omvärldsperspektiv - torde det finns goda förutsättningar för fortsatt befolkningstillväxt i Nacka kommun. Världen växer på de flesta regionala nivåer som berör eller kan komma att beröra kommunen. HUR BÖR PROGNOSEN TOLKAS? Föreliggande befolkningsprognos bör inte betraktas som ett försök att förutsäga en obeveklig framtid för Nacka kommun. Den beskriver snarare en tänkbar befolkningsutveckling under förutsättning att den omfattande nybyggnationen i kommunen fortsätter som planerat och att människor väljer att flytta in i dessa bostäder. Vidare bör befolkningsprognosen betraktas som en utmaning för kommunen och den beskrivna utvecklingen någonting som på olika sätt kan bemötas. En fråga som bör ställas är huruvida utvecklingen kan anses önskvärd eller om det finns anledning att vidta åtgärder för att påverka utvecklingen. Det viktigaste inslaget i en befolkningsprognos är de befolkningsstrukturer som beskrivs, snarare än exakta nivåer. Vi har i Sverige en förhållandevis unik situation med födelsekullar av mycket varierande storlek, vilket i sin tur orsakar en kurvig befolkningspyramid. Konsekvenserna är stora krav på en flexibel organisation kring bl.a. barn- och äldreomsorg. Dessa befolkningsstrukturella förändringar är mycket viktiga att förstå och kan ganska enkelt förutses om än med osäkerhet vad gäller exakta nivåer. Befolkningsutvecklingen i Nacka kommun liksom föreliggande befolkningsprognos är starkt beroende av i vilken utsträckning byggplanerna i kommunerna realiseras. Vald metod för befolkningsprognosen innebär att folkmängden varje år under prognosperioden bestäms av hur många bostäder som planeras. Med antaganden om hur många personer som i genomsnitt flyttar in i olika typer av bostäder räknas en folkmängd fram. Sammansättningen i denna folkmängd anpassas därefter till befintlig befolkningsstruktur i kommunen med hänsyn till SCB:s prognosantaganden om mortalitet och fertilitet i riket. Byggplanerna kan också sägas utgöra en implicit faktor för olika ekonomiska faktorer, t.ex. konjunkturlägen och arbetslöshet, som påverkar människors benägenhet att flytta mellan kommuner och län. I en tid av recession finns det t.ex. anledning att ifrågasätta i vilken utsträckning byggplaner realiseras som tänkt. 8 (56)

9 2 Utfall befolkningsprognos I följande avsnitt redovisas prognosresultaten, dels översiktligt på totalnivå, dels uppdelat på ålder. Även ett avsnitt med utvärdering av tidigare prognoser presenteras. Sist i avsnittet finns prognosresultat på delområdesnivå. 2.1 Prognos på kommunnivå Under prognosperioden beräknas folkmängden öka med totalt personer, från invånare år 2008 till invånare år Detta motsvarar en tillväxt på 26 procent under de närmaste tio åren. I diagrammet nedan illustreras den absoluta befolkningsutvecklingen, historiskt för perioden samt prognostiserat för perioden ANTAL INVÅNARE I NACKA KOMMUN Total folkmängd Total folkmängd Den absolut största ökningen under prognosperioden beräknas under år 2012 då kommunen prognostiseras växa med motsvarande invånare. Detta är närmare 700 mer än den tidigare toppnoteringen från 2006 då kommunen växte med cirka invånare. Den minsta ökningen under perioden beräknas år 2010 då invånarna skattas vara fler än året innan. Dock är detta fortfarande klart över den genomsnittliga tillväxt om cirka invånare per år som kommunen haft mellan 1980 och Den genomsnittliga tillväxten under prognosperioden ligger på cirka 2,3 procent per år. Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper (0-19 år, år och 65+) för att enkelt kunna beskriva folkmängdens sammansättning avseende hur många som "kostar" respektive "bidrar" till samhällsekonomin vid en viss tidpunkt. Uppdelningen är grov men ger en överblicksbild vars utveckling man kan följa över tiden. Uppdelningen ligger även till grund för att beräkna försörjningsbördan i kommunen. I diagrammet nedan visas utvecklingen av dessa åldersgrupper över tiden. 9 (56)

10 ANTAL INVÅNARE I NACKA KOMMUN Total folkmängd 0-19 år år 65 år eller äldre Ökningstakten under den prognostiserade perioden är i genomsnitt 2,3 procent per år, vilket är högre än under den senaste 10-årsperioden då ökningen var i genomsnitt 1,6 procent per år. I diagrammet nedan kan man jämföra kommunens procentuella tillväxt i folkmängden med tillväxten i riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Ett negativt tal skulle innebära att folkmängden minskar under året. Förändringen under till exempel år 2009 beräknas som Folkmängd(2009) dividerat med Folkmängd(2008) minus 1. 3,5% PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I NACKA KOMMUN ,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Nacka kommun Riket 10 (56)

11 Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0-19 år) och den från äldre (65+). Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64). På riksnivå är försörjningsbördan cirka 0,7 extra personer, och framöver förväntas denna öka. I Nacka kommun har försörjningsbördan länge legat under nivån i riket, men efter år 2000 började den konvergera och år 2008 låg den på i princip samma nivå som för Sverige i sin helhet. Under prognosperioden beräknas den stiga ytterligare och vissa år även ligga strax över nivån i riket. 0,90 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I NACKA KOMMUN ,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Nacka kommun Riket Försörjningsbörda i Nacka från barn och ungdomar (0-19 år) Försörjningsbörda i Nacka från äldre (65 år eller äldre) Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av förändringskomponenterna. I diagrammet nedan visas en samlad bild av hur nettoinflyttningen och den naturliga befolkningsökningen påverkar folkmängdens utveckling vid olika tidpunkter. Födelseöverskottet har sedan 1998 varierat mellan 333 och 649 personer. År 2008 var överskottet 649 personer och under prognosperioden förväntas överskottet bli i genomsnitt 769 personer per år. Flyttnettot har sedan 1998 varierat mellan 344 och År 2008 var flyttnettot 720 personer och under prognosperioden förväntas flyttnettot bli i genomsnitt 1459 personer per år. Förändringskomponenternas utveckling har medfört att folkmängden har ökat med personer sedan Från 2008 fram till prognosperiodens slut 2018 förväntas folkmängden att öka med personer. 11 (56)

12 3 500 FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT I NACKA KOMMUN Förändring i folkmängden under året Förändring i folkmängden beroende på nettoinflyttning Förändring beroende på födelseöverskott Flyttnettot beräknas som inflyttade minus utflyttade. Antalet inflyttade har sedan 1998 varierat mellan och År 2008 flyttade personer till kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt personer flytta in per år. Antalet utflyttade har sedan 1998 varierat mellan och År 2008 flyttade personer från kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt personer flytta ut per år ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I NACKA KOMMUN Nettoinflyttning - antal inflyttade minus antal utflyttade Antal inflyttade Antal utflyttade 12 (56)

13 Antalet födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolknings ökning. Antalet födda har sedan 1998 varierat mellan 875 och År 2008 föddes barn och mellan förväntas i genomsnitt barn att födas per år. Antalet avlidna har sedan 1998 varierat mellan 516 och 607. År 2008 avled 607 personer och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 621 personer att avlida per år ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I NACKA KOMMUN Födelseöverskott - antal födda minus antal döda Antal födda Antal döda I diagrammet nedan visas hur befolkningen är fördelad efter ålder i kommunen år 2008 och år Åldrandet medför t.ex. att de som var 60 år 2008 är 70 år Att antalet 60-åringar år 2008 skiljer sig från antalet 70-åringar år 2018 beror på att personer har flyttat till eller från kommunen samt att vissa avlidit ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN ÅR 2008 OCH År 2008 År (56)

14 I diagrammet nedan visas hur antalet personer i olika åldrar förändras under prognosperioden. Ett positivt värde för en viss ålder innebär att antalet invånare i den åldern ökar under prognosperioden, ett negativt det motsatta. I Nacka kommun är befolkningsutvecklingen negativ i endast i åldrarna mellan 62 och FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 2008 OCH 2018 I NACKA KOMMUN Skillnad i folkmängd mellan åren 2008 och 2018 Under perioden 2008 till 2018 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41 år till 41,9 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar. Detta leder till att människor lever längre. Även i kommunen förväntas genomsnittsåldern att öka, från 38 år till 38,2 år, under prognosperioden. Jämfört med riket så är genomsnittsåldern i kommunen 3 år lägre än i riket år Vid prognosperiodens slut är snittåldern 3,7 år lägre än i riket. 43 GENOMSNITTSÅLDER I NACKA KOMMUN Nacka kommun Riket 14 (56)

15 2.2 Jämförelse med tidigare prognoser En prognos är en förutsägelse om hur framtiden kan komma att bli. Grunden i en prognos är kunskap om vilka faktorer som har betydelse för det man försöker att förutsäga samt hur dessa inverkar. Genom att utvärdera resultaten av tidigare års prognoser gentemot utfallet ges möjligheten att dels se var prognosen avviker från utfallet och dels ges en uppfattning om något i förutsättningarna för prognosen kan förbättras. Att prognosen avviker från det faktiska utfallet behöver inte betyda att prognosen var dålig eller att metoden som används är felaktig. Avvikelser från utfallet är oundvikliga eftersom alla faktorer som påverkar omöjligen kan beaktas. Här följer en utvärdering av tidigare års prognoser genomförda av Inregia AB/WSP. I diagrammet nedan redovisas den procentuella avvikelsen mellan tidigare års prognoser för år 2008 och det faktiska utfallet Prognoserna från år 2004, 2006 och 2007 överskattar 2008 års utfall medan 2008 års prognoser, från april respektive maj, båda underskattar befolkningen. Procentuell skillnad mellan tidigare års prognoser avseende år ,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% -0,1% -0,2% -0,3% 2004 års prognos 2006 års prognos 2007 års prognos 2008 års prognos maj 2008 års prognos sep 2004 års prognos överskattar befolkningen med 0,14 procent, vilket betyder att denna prognos är den som ligger närmast 2008 års utfall. I absoluta tal är denna avvikelse 117 personer. Den största avvikelsen uppvisar 2006 års prognos, där befolkningen överskattades med 514 personer eller 0,60 procent års prognoser underskattar utfallet med 206 respektive 145 personer eller i procent mätt -0,24 procent respektive -0,18 procent. Den procentuella skillnaden mellan prognos och utfall för olika ålderskategorier redovisas i diagrammet nedan. Åldersgruppen år har den största avvikelsen. Denna ålderskategori är mycket flyttbenägna, vilket medför svårigheter att prognostisera denna grupp. Den näst största avvikelsen förekom för åldersgruppen 0-6 år för 2004 års prognos och underskattade med 6,41 procent. Denna avvikelse kan till stor del förklaras i avvikelser i antalet födda, vilket också är en komponent 15 (56)

16 som är svår att skatta. Likaså underskattades antalet åringar samt invånare i åldrarna 65 år och äldre. Totalt sett är 2004 års prognos, med en överskattning på endast 117 personer, närmast 2008 års utfall. Sker redovisningen dock efter ålderskategorier är träffsäkerheten inte lika god. Procentuell skillnad mellan tidigare års prognoser avseende år 2008 och utfall 2008 efter ålder 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% w 2004 års prognos 2006 års prognos 2007 års prognos 2008 års prognos maj 2008 års prognos september 16 (56)

17 2.3 Barn och ungdomar Utvecklingen av antalet barn i åldern 0-5 år beror främst på hur många barn som föds framöver. Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan, så har även in- och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barngrupperna, 6-9 år och år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora ANTAL BARN I NACKA KOMMUN år 6-9 år år De stora barnkullar som föddes kring 1990 lämnar under de närmaste åren gymnasietiden bakom sig och går vidare till högre studier och förvärvsarbete. Effekten av detta är att gruppen år minskar framöver i de flesta av landets kommuner, så även i Nacka. Samtidigt bör man i många av kommunerna räkna med att antalet utflyttningar ligger på en generellt sett högre nivå då denna generation söker sig till studier och arbete på annan ort. 17 (56)

18 ANTAL UNGDOMAR I NACKA KOMMUN år år 18 (56)

19 2.4 Äldre Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den stora 40-talist generationen uppnår pensionsålder, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen år. Med tiden kommer även de äldre åldersgrupperna, 80 år eller äldre, att öka starkt. Runt år 2018 kommer denna grupp att öka kraftigt i storlek i Nacka kommun ANTAL ÄLDRE I NACKA KOMMUN år 80 år eller äldre 19 (56)

20 2.5 Försörjare Generellt i riket så kommer åldersgruppen år att kortsiktigt öka i antal under de närmaste åren då generationen född kring 1990 når upp i dessa åldrar. Så förväntas ske även i Nacka. På längre sikt bör antalet personer i åldersgruppen falla tillbaka då de kommande generationskullarna inte är lika stora. Åldersgruppen år kan förväntas minska de närmaste åren då den stora 60-talist generationen blir allt äldre och går över i åldersgruppen år. I Nacka kommun finns inte denna utveckling då inflyttningen i åldersgruppen år är kraftig. Även denna åldersgrupp förväntas växa i kommunen. Utfallet illustreras i diagrammet nedan ANTAL VUXNA I NACKA KOMMUN år år år 20 (56)

21 2.6 Delområdesprognoser I följande avsnitt redovisas prognoser för de fyra kommundelarna i Nacka kommun samt ett restområde. Befolkningen i det sistnämnda utgörs av invånare som är skrivna på en församling i kommunen (dvs. inte på ett NYKO-område) samt befolkning i fastigheter som inte kunnat kodas till ett specifikt geografiskt läge. Folkmängd per delområde och år Delområde / År Sicklaön Boo Fisksätra/Saltsjöbaden Älta Restförda Totalt (56)

22 Befolkning per åldersklass - Sicklaön w Totalt Antal 0-20-åringar per ettårsklass - Sicklaön TOTALT (56)

23 Befolkning per åldersklass - Boo w Totalt Antal 0-20-åringar per ettårsklass - Boo TOTALT (56)

24 Befolkning per åldersklass - Fisksätra/Saltsjöbaden w Totalt Antal 0-20-åringar per ettårsklass - Fisksätra/Saltsjöbaden TOTALT (56)

25 3 Bilagor 30 (56)

26 3.1 Antaganden De följande sidorna innehåller uppgifter som beskriver situationen i Nacka kommun under år 2008 och några av de antaganden som ligger till grund för prognosen. I vissa fall görs jämförelser med riket. Tanken är att ge en demografisk ögonblicksbild som komplement till redovisningen av prognosresultaten. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Värt att notera är att de kommande 10 åren medför att två större demografiska förändringar fullbordas. För det första uppnår den stora 40-talist generationen en ålder över 65 år. Detta innebär inte att alla 40- talister går i pension men en betydande andel lämnar helt arbetskraften de närmaste åren. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv ålder. De slutar gymnasieskolan och börjar i många fall studera eller arbeta på annan ort. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. 3.2 Befolkningsstruktur 20 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I NACKA KOMMUN ÅR Nacka kommun Riket 31 (56)

27 I diagrammet ovan visas befolkningsstrukturen i kommunen och i riket. Befolkningsstrukturen anger hur stor andel varje åldersgrupp utgör av hela folkmängden. Andelen uttrycks i promille. Som exempel kan nämnas att åldern 43 år är den enskilt största åldersgruppen i kommunen och utgör 17,8 promille av hela folkmängden år I de delar som kommunens åldersstruktur avviker från rikets så innebär detta att kommunen har relativt fler eller färre invånare i den åldern än vad som finns i riket. Genom att jämföra befolkningsstrukturerna kan man bättre förstå vilka demografiska utmaningar och möjligheter kommunen har relativt riket. 900 ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN ÅR Män Kvinnor Antalet män och kvinnor i samma ålder har ofta ett starkt samband förutom för åldrarna 70 år eller äldre där kvinnorna oftast är fler. Orsaken till detta är att kvinnor i större utsträckning än män övergick till ett mer hälsosamt liv på 40- och 50-talet medan männen först på senare tid har anammat den sundare livsstilen. Det finns kommuner som har andra skevheter i könsfördelningen. I Uppsala kommun är antalet kvinnor i åldrarna år betydligt fler än antalet män. Och i Pajala kommun finns det fler män än kvinnor i nästan samtliga åldrar. 32 (56)

28 3.3 Fertilitet 0,20 FRUKTSAMHET EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Nacka Riket Antalet barn som föds beror dels på antalet kvinnor i fertil ålder, dels på kvinnornas benägenhet att bli föräldrar. Benägenheten att föda barn i en viss ålder mäts av fruktsamheten och beräknas som antal födda barn efter moderns ålder dividerat med antalet kvinnor i samma ålder. För att få en total bild av fruktsamheten kan man beräkna summerad fruktsamhet vilket är summan av fruktsamheten i olika åldrar (dvs. summan av värdena på staplarna i diagrammet ovan). Måttet summerad fruktsamhet visar på hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor idag gör. På riksnivå förväntas kvinnor år 2008 föda drygt 1,91 barn under sin livstid medan motsvarande siffra för Nacka kommun är 2,25. I diagrammet ovan framgår att fruktsamheten är som högst hos 31-åriga kvinnor i Nacka kommun. Under åren fick de i snitt 0,18 barn per kvinna. Med hjälp av fruktsamheten per ålder och antalet kvinnor i fertil ålder kan vi beräkna hur många barn som förväntas födas framöver. 33 (56)

29 SUMMERAD FRUKTSAMHET I NACKA KOMMUN ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Nacka Riket 3.4 Flyttare Hur många som flyttar till respektive från kommunen i olika åldrar visas i diagrammet nedan. Även om lika många flyttar in som ut ur kommunen i en viss åldersgrupp så betyder detta inte att kommunens förutsättningar är oförändrade. Det kan finnas en stor skillnad på in- och utflyttarna avseende socioekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst eller arbetsmarknadsstatus. Det är därför viktigt att göra kompletterande analyser av flyttströmmarna för att få en så heltäckande bild som möjligt. 300 ANTAL FLYTTARE EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN Inflyttare Utflyttare 34 (56)

30 Nedan visas effekten av in- och utflyttningen på åldersstrukturen i kommunen. Staplarna visar flyttnettot - eller vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar på grund av flyttningar. Nettot har beräknats som skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade i diagrammet ovan. Ett negativt värde för en viss ålder betyder att fler flyttar från kommunen än till kommunen i den åldern. För att få en mer representativ bild av flyttningarna har ett genomsnitt för de tre senaste åren beräknats. 100 FLYTTNETTO EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN Flyttnetto efter ålder Flyttbenägenheten visar på sannolikheten, under ett år, att en person i en viss ålder flyttar från kommunen. Detta redovisas i nedanstående diagram. I kommunen har 22-åringarna den högsta flyttbenägenheten med 0,29. Detta innebär att 29 procent av alla 22-åringar under ett givet år flyttar från kommunen. På riksnivå anger flyttbenägenheten sannolikheten att en person flyttar över en kommungräns. Viktigt att förstå är att många flyttningar sker inom kommunen. Flyttbenägenheten som den är definierad här inkluderar inte flyttningar inom kommunen. 35 (56)

31 BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NACKA KOMMUN 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Nacka kommun För att prognostisera antalet utflyttare framöver beräknas så kallade utflyttarrisker. Riskerna baseras på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat historiskt. Genom att multiplicera riskerna med antalet invånare fås hur många som förväntas flytta ut per ålder och kön. Det totala antalet inflyttare bestäms genom ett direkt antagande om hur många som kan tänkas flytta in, baserat på de byggplaner som finns i kommunen. För att fördela inflyttarna efter ålder och kön så används inflyttarintensiteter vilka baseras på historiska inflyttningsmönster. Intensiteterna anger hur stor andel av inflyttarna som är i en viss ålder och av ett visst kön. Det observerade antalet flyttningar i kommunen innehåller endast en begränsad mängd information. Vill man närmare analysera effekterna av flyttningar måste man även studera vilka som flyttar till respektive från kommunen. Flyttarnas socioekonomiska situation och ålder har en stor betydelse för utvecklingen av kommunens ekonomi, näringsliv och befolkningssammansättning. Flyttningar är den demografiska komponent som har störst och snabbast påverkan på demografins utveckling över tiden. Det ligger utanför ramen för denna befolkningsprognos att närmare studera flyttmönster och effekterna av flyttningarna. Men genom att studera flyttnettot efter ålder kan man direkt se hur ålderssammansättningen i kommunen ändras på grund av flyttningarna och det går enkelt att få svar på frågor såsom vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar och med hur mycket på grund av in- och utflyttningar. Vill man kunna påverka kommunens demografiska och socioekonomiska sammansättning på kort sikt så måste man göra förändringar som påverkar in- och utflyttningsmönstren. I många av landets kommuner flyttar de yngre åldersgrupperna år från kommunen till arbeten och studier på annan ort. I vissa fall kommer de tillbaka och bosätter sig på födelseorten för att bilda familj och påbörja ett aktivt yrkesliv. Räknat på riksnivå så är de yngre åldersgrupperna mycket flyttbenägna och var femte 21-åring flyttar över en kommungräns varje år. Yngre kvinnor är mer flyttbenägna än yngre män. Riket 36 (56)

32 KVINNORS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NACKA KOMMUN 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Kvinnor i Nacka kommun Kvinnor i riket De söker sig tidigare än männen till orter som erbjuder studie- och arbetsmöjligheter. Vid 30-års ålder blir de dock mindre flyttbenägna än männen. I vissa kommuner flyttar mer än hälften av de unga kvinnorna i vissa åldrar. Effekten blir att nästan inga unga kvinnor blir kvar på orten. I Nacka kommun har de 24- åriga kvinnorna den största flyttbenägenheten med 0,33. MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NACKA KOMMUN 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, År 2008 År 2018 På riksnivå har både män och kvinnor en mycket hög flyttbenägenhet mellan 20 och 30 år. Men till skillnad mot kvinnorna, som har en mycket stark topp mellan 20 och 22 år, så är männens flyttbenägenhet mer jämn. Män äldre än 30 år har även en något högre flyttbenägenhet än kvinnor i samma ålder. Bland männen i Nacka kommun är 25-åringarna mest flyttbenägna med 0, (56)

33 3.5 Byggnadsplaner Prognosen baseras på ett antagande om antalet färdigställda bostäder under prognosperioden. Detta antagande har gjorts av Nacka kommun. Totalt antas bostäder färdigställas under perioden. I de småhus som byggs i kommunen antas motsvarande 3,3 personer flytta in, i de lägenheter som färdigställs 2,1 personer samt i särskilda bostäder (t.ex. äldreboenden) 1,2 personer. I byggantagandet ingår en justering för färdigställda bostäder i idag okända projekt. Totalt uppskattas bostäder av denna typ tillkomma. Dessa har fördelats per delområde (kommundel) och NYKO i enlighet med de invånarfördelningar som finns idag. Bostadsbyggnadsprognos för Nacka kommun Alternativa scenarier Det är viktigt att påpeka att i en byggbaserad prognos styrs utvecklingen helt av byggandet. För att illustrera vad en förändring av byggantagande kan leda till i termer av befolkningsförändringar har följande avsnitt sammanställts. Här redovisas översiktligt resultatet av tre alternativa prognoser som gjorts för Nacka kommun och jämförs med huvudalternativet. I tabellen nedan redovisas antalet invånare i kommunen per år och scenario. Den första kolumnen redovisar antalet invånare per år i kommunen enligt föreliggande prognos. Sedan följer befolkningen per år enligt en demografisk framskrivning, en prognos som baseras på att allt kommer att fortsätta som de tre senaste åren (dvs. implicit att byggandet under prognosperioden blir på samma sätt som de tre senaste åren). Skillnaden mellan dessa två, närmare invånare år 2018, illustrerar det faktum att byggandet antas öka kraftigt framöver. Prognoser som visar utvecklingen om byggandet skulle öka respektive minska med 10 procent per år har också gjorts, dessa redovisas i de två sista kolumnerna i tabellen. Här kan utläsas att en tioprocentig ökning/minskning av byggandet ger en ökning/minskning i invånarantal år 2018 med cirka personer. Befolkning per år och scenario År Byggbaserad prognos Demografisk framskrivning +10% byggande -10% byggande (56)

34 Nedan redovisas samma siffror i diagramform. Detta illustrerar tydligt skillnaden i resultat mellan de olika prognoserna. Värt att notera är den relativt stora skillnaden i befolkning år 2018 för den byggbaserade prognosen (huvudalternativet) och den demografiska framskrivningen, närmare personer. En demografisk framskrivning bygger på att allt (fertilitet, mortalitet och flyttningar) fortsätter på samma sätt som det har gjort, i det här fallet de senaste tre åren. Byggandet tas inte med som en exogen variabel, men då den utveckling som funnits de senaste åren bygger på hur man byggt i kommunen under samma period tas ett byggantagande att det skall byggas på samma sätt som under de tre senaste åren med implicit. Skillnaden i resultat mellan de båda prognoserna tyder på att kommunen planerar ett byggande under prognosperioden som är väsentligt större än det som funnits de tre senaste åren ( ). Befolkning per år och scenario, Byggbaserad prognos Demografisk framskrivning +10% byggande -10% byggande 39 (56)

35 3.7 Metodbeskrivning Befolkningen i prognosen skrivs fram ett år i taget med befolkningen år 2008 som utgångspunkt. Antalet födda och döda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar beräknas som kvoten mellan antalet födda barn till mödrar i en viss ålder och medelfolkmängden kvinnor i samma ålder. För att osäkerheten ska bli mindre används befolkningsuppgifter från de 3 senaste åren. Dessutom görs en utjämning över åldrarna. Det läggs även en viss vikt vid fruktsamhetstalen i riket. Under prognosperioden antas fruktsamheten förändras i enlighet med SCB:s prognostiserade ökning för fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder och per kön skattas på riksdata som kvoten mellan antalet döda i en viss ålder och medelbefolkningen i samma ålder. Därefter sker en justering av mortaliteten så att den sammanfaller med kommunens totala nivå. Data från de 3 senaste åren används, och dödsriskerna antas minska i proportion till SCB:s prognos för riket. Det totala antalet inflyttare bestäms exogent, baserat på de byggplaner som finns i kommunen. För att fördela inflyttarna efter ålder och kön så används inflyttarintensiteter vilka baseras på historiska inflyttningsmönster. Intensiteterna anger hur stor andel av inflyttarna som är i en viss ålder och av ett visst kön. Osäkerheten i prognosen ökar i proportion med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för de åldersgrupper som inte är födda när prognosen görs. Betydande osäkerhet finns även för åldersgrupperna år där flyttbenägenheten är stor. Osäkerheten i en befolkningsprognos är förhållandevis mindre för den medelålders och äldre befolkningen vilka brukar vara mindre flyttbenägna. 40 (56)

36 3.8 Tabeller - prognos 41 (56)

37 Tabell 1A: Folkmängd i Nacka kommun efter åldersklass Totalt Tabell 1B: Förändring i folkmängden i Nacka kommun efter åldersklass Totalt Tabell 1C: Procentuell förändring i folkmängden i Nacka kommun efter åldersklass 0-5 1,6 2,6 1,7 2,4 3,7 2,3 2,8 3,2 2,8 1,6 1, ,7 5,4 4,7 5,2 2,3 2,9 3,0 2,8 3,1 2,3 2, ,8 1,1 1,8 2,7 7,3 5,3 5,7 2,7 2,5 2,5 2, ,7-3,8-1,9-2,1 1,7 2,1 2,8 6,7 5,2 4,9 2, ,0 0,7-1,3-0,6-2,4-1,2-1,1 1,8 2,3 2,0 5, ,9 5,9 3,5 4,7 4,9 1,1 2,2 1,0 0,4-1,4-1, ,1 1,1 0,4 2,3 3,7 2,4 3,4 3,7 2,8 1,1 0, ,9 1,5 1,1 1,5 2,2 1,6 1,8 2,2 2,5 2,1 2, ,7 6,7 6,1 5,4 4,6 4,3 4,2 3,1 3,0 2,4 2, ,5 0,6 1,2 1,5 2,3 0,6 1,1 2,2 2,3 2,7 3,0 Totalt 1,6 2,2 1,7 2,5 3,2 2,2 2,8 2,9 2,6 1,7 1,6 42 (56)

38 Tabell 2A: Antal kvinnor i Nacka kommun efter åldersklass Totalt Tabell 2B: Förändring i antalet kvinnor i Nacka kommun efter åldersklass Totalt Tabell 2C: Procentuell förändring i antalet kvinnor i Nacka kommun efter åldersklass 0-5 2,1 2,5 1,4 2,5 3,7 2,2 2,6 3,2 2,8 1,6 1, ,8 5,4 4,8 4,5 3,2 3,0 3,0 2,9 3,1 2,2 1, ,0 0,7 2,3 5,5 5,6 5,1 5,5 3,7 2,3 2,4 2, ,7-5,0-3,0-4,9 1,4 2,6 5,3 5,2 4,9 4,7 2, ,4 2,4 1,3 1,4-3,4-2,1-3,5 1,7 2,8 4,0 3, ,6 6,0 2,1 4,1 6,3 1,5 2,7 1,3 0,6-2,2-1, ,4 0,8 0,3 2,0 3,6 2,0 3,4 3,5 2,7 1,2 0, ,9 1,5 1,3 1,4 2,2 1,8 1,6 2,5 2,2 2,0 2, ,3 6,8 5,7 6,2 4,6 4,4 4,6 2,6 3,3 2,6 1, ,0 0,3 0,8 0,1 1,2 0,3 0,3 2,3 1,4 1,6 2,5 Totalt 1,5 2,1 1,6 2,4 3,1 2,2 2,7 2,9 2,6 1,7 1,6 43 (56)