Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(9) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 20 oktober 2014 kl. 13:00 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand till kommunledningskontoret (tfn ) Skriftliga reservationer och protokollsanteckningar från kommunstyrelsens sammanträde den 7 oktober 2014 redovias i bilaga. Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista 1. Val av protokollsjusterare 2. Val av presidium i kommunfullmäktige (ordförande, förste och andre vice ordförande) 3. Val av 13 ledamöter och 7 ersättare i valberedningen 4. Val av ordförande och vice ordförande i valberedningen 5. Frågor och interpellationer 6. Kommunens organisation Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att fr.o.m. den 20 oktober 2014 ska följande gälla:

2 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (9) 1. Kommunen ska ha fyra kommunalråd och två oppositionsråd med följande tjänstgöringsgrader: - 4 kommunalråd med tjänstgöringsgrad på 100 %. - 1 oppositionsråd med tjänstgöringsgrad på 100 %. - 1 oppositionsråd med tjänstgöringsgrad på 60 %. Kommunal- och oppositionsråden ingår i kommunstyrelsens arbetsutskott, som tillika är kommunalrådsberedning, samt i Kalmar Kommunbolag AB. Vidare ska ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsens personaldelegation utses bland kommunal- och oppositionsråden. Till följd av detta ska 19 i kommunstyrelsens reglemente ändras och ha följande lydelse: Arbetsutskottet består av sex ledamöter. Som ledamöter ingår kommunal- och oppositionsråden. Ordförande och vice ordförande i arbetsutskottet väljs av kommunstyrelsen. 2. Kommunstyrelsen, kommunalråden och oppositionsråden ska tillsättas för perioden fr.o.m. 20 oktober 2014 fram till det sammanträde då val av kommunstyrelse förrättas av kommunfullmäktige nästa gång i oktober Det ska i kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och i omsorgsnämnden finnas en 2:e vice ordföranden med årsarvode. Till följd av detta ska reglementena för övriga nämnder ändras så att skrivningar om 2:e vice ordförande tas bort. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Kalmar Kommunbolag AB överföra verksamheten i Kalmar Familjebad AB till kultur- och fritidsnämnden. 5. Kalmar Kommunbolag AB ska ha sex (6) ledamöter utan ersättare. Antalet ledamöter i övriga helägda kommunala bolag ska vara sju (7) stycken utan ersättare. I de bolag som har externa styrelseledamöter ska antalet ledamöter vara nio (9) stycken utan ersättare. Kalmar Kommunbolag AB och kommunstyrelsen får i uppdrag att göra erforderliga ändringar i bolagsordningarna utifrån det ändrade antalet ledamöter. 6. Det ska inte utses någon observatör eller observatörsersättare som närvarar vid bolagsstämmor med kommunens bolag. 7. Då en försäljningsprocess av Industriparken i Kalmar AB pågår ska ingen ny styrelse tillsättas efter bolagsstämman 2015.

3 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (9) 8. Det ska inte tillsättas någon beredning för arbetsmarknadsfrågor efter Arvodesregler för Kalmar kommuns förtroendevalda 7, ska ändras i följande delar: Uppdrag Kommunalråd 3 (ordförande AU samt Kalmar Kommunbolag AB) Kommunalråd 4 (ledamot AU, 2:e vice ordf. Kommunstyrelsen, Kalmar Kommun Bolag AB samt ordf. i personaldelegationen) Sysselsättningsgrad Årsarvode (2014) 100 % % Kommunstyrelsens planutskott Ordförande Vice ordförande (Årsarvode för planutskottet utgår ej till kommunal- eller oppositionsråd) Socialnämnden Ordförande Vice ordförande Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Vice ordförande Destination Kalmar AB Ordförande Vice ordförande Arbetsmarknadsberedning Ordförande Vice ordförande 30 % 20 % 60 % 35 % 50 % 30 % 20 % 12 % 10 % 6 % kr kr kr kr Kalmar Kommunbolag AB 10 % kr

4 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (9) Ordförande Vice ordförande 6 % kr Ledamöterna från M, Inger Hilmansson (FP) samt Christopher Dywik (KD) reserverade sig mot kommunstyrelsens förslag att avslå tilläggsförslag om att partier som inte är representerade i kommunstyrelsens arbetsutskott men i kommunstyrelsen bereds en så kallad insynsplats i arbetsutskottet. Ledamöterna från M, Inger Hilmansson (FP) och Christopher Dywik (KD) reserverade sig mot kommunstyrelsen förslag att avslå tilläggsförslag om att externa styrelseledamöter ska representera företag, organisation eller nätverk. Deras uppdrag begränsas till maximalt två år. Inger Hilmansson (FP) samt Christopher Dywik (KD) reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut att avslå ändringsförslag om att nuvarande styrelse i Industriparken i Kalmar AB ska bilda personunion med KIFAB:s styrelse vid bolagsstämman Anna Thore (MP) reserverade sig skriftligt mot beslutet, se bilaga. 7. Val av fyra kommunalråd (1,0), ett oppositionsråd (1,0) och ett oppositionsråd (0,60) 8. Val av 15 ledamöter och 9 ersättare i kommunstyrelsen 9. Val av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen 10. Samverkansavtal om fiberutveckling i Kalmar Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner samverkansavtal mellan Kalmar kommun och Teliasonera AB om fiberutbyggnad i Kalmar. Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson får i uppdrag att underteckna avtalet. Anna Thore (MP) redovisade en protokollsanteckning, se bilaga. 11. Yttrande över KSRR:s förslag till avfallsplan Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige är positiva till den föreslagna ändringen revideringen av avfallsplanen

5 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (9) 12. Skattesats 2015 Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2015 till 21:81 per skattekrona. Inger Hilmansson (FP) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag att kommunfullmäktige ska fastställa skattesatsen till 21:71 per skattekrona. 13. Delårsbokslut januari-augusti 2014 med prognos för 2014 Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunstyrelsen överlämnar delårsbokslutet januari - augusti 2014 med prognos för 2014 till kommunfullmäktige. Ledamöterna från M, Inger Hilmansson (FP) samt Christopher Dywik (KD) reserverade sig mot beslutet att avslå eget förslag om att en särskild åtgärdsplan upprättas i syfte att nå de egna finansiella målen. Åtgärdsplanen ska presenteras för Kalmars kommunfullmäktige senast juni Uppföljning per augusti med prognos för bokslutet 2014 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige lägger uppföljning per augusti med prognos för bokslutet 2014 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB till handlingarna. 15. Omställnings- och pensionsavtal för förtroendevalda i Kalmar kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar lokala bestämmelserna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Dessa ska gälla de nya politiker som tillträder i och med valet Kommunledningskontorets personalenhet får i uppdrag att ta fram ett förslag på aktiva insatser inom ramen för omställningsstödet. Dessa lokala tillämpningar infogas i Kalmar kommuns pensionspolicy efter valet 2014.

6 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (9) 16. Ändring i regler för kommunalt partistöd Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändringar i regler för kommunalt partistöd. 17. Ändring i förbundsordningen för Samordningsförbundet i Kalmar län Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner de föreslagna ändringarna i förbundsordningen för Samordningsförbundet i Kalmar län. Kommunfullmäktige beslutar med ändring av tidigare beslut den 20 december 2010, 230 att förlänga mandatperioden för kommunens ledamot och ersättare till och med den 31 mars Godkännande av Kalmarhem AB:s investering i nya bostäder Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner att Kalmarhem AB får genomföra nybyggnation enligt detaljplan i kvarteren del av Konvaljen 1, del av Tegelviken 2:4, del av Bryggaren 23 och del av Kungsljuset 3 (Skärgårdsstaden) inom kostnadsramen 420 miljoner kronor. Anna Thore (MP) redovisade en protokollsanteckning, se bilaga. 19. Ändring av markpriser vid försäljning i Östra Vimpeltorpet Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar med upphävande av kommunfullmäktiges beslut den 18 juni 2007, 117 och den 1 november 2010, 139 att kommunstyrelsen får sälja mark för bostäder i Östra Vimpeltorpet enligt följande: - Flerbostadshus för 800 kronor per kvadratmeter bruttoarea. - Radhus, kedjehus och parhus för kronor per bostad. - Friliggande villor för kronor per bostad. Priserna är exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp. 20. Motion från Inger Hilmansson (FP) om att införa en så kallad utmaningsrätt

7 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (9) Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige avslår motionen från Inger Hilmansson (FP) om att införa en så kallad utmaningsrätt. Inger Hilmansson (FP), Christopher Dywik (KD) och Kajsa Hedin (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag att tillstyrka motionen. 21. Motion från Anna Thore (MP) om ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar servicenämndens yttrande som svar på motionen om ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat. 22. Motion från Jonas Lövgren (M) arbetskläder till förskolans personal Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets yttrande som svar på Jonas Lövgrens (M) motion om arbetskläder till förskolan personal. Motionen ska härmed anses vara besvarad. 23. Motion från Patricia Vildanfors (MP): Bättre förutsättningar för cykel på landsbygden Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets yttrande som svar på Miljöpartiets motion om bättre förutsättningar för cykel på landsbygden. Motionen ska härmed anses vara besvarad. 24. Motion från Patricia Vildanfors (MP): Fler knutpunkter behövs för fler hållbara transporter Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets yttrande som svar på Miljöpartiets motion om fler knutpunkter för fler hållbara transporter.

8 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (9) Motionen ska härmed anses vara besvarad. 25. Motion från Patricia Vildanfors (MP) om att förbättra barnens cykelvardag Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige avslår motionen från Patricia Vildanfors (MP) om att förbättra barnens cykelvardag. 26. Avsägelse från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige Förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner avsägelsen från Désirée Liljevall (S). Kommunfullmäktige anhåller att länsstyrelsen kallar in en efterträdare efter Désirée Liljevall (S) och utser en ny ledamot i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. 27. Anmälningsärenden - Kommunstyrelsens protokoll den 7 oktober 2014 (kommer att delas ut på sammanträdet) - Avsägelse från uppdrag som vice ordförande i Kalmarhem AB - Avsägelse från uppdrag som ledamot i styrelsen för Kalmar Energi Holding AB - Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan samt barn- och ungdomsnämndens svar - Medborgarförslag om nytt hamnområde öster om Kvarnholmen - Granskning av planering och genomförande av fastighetsunderhåll

9 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 9 (9) Bilaga Skriftlig reservation från Anna Thore (MP) i ärende 6 Kommunens organisation Miljöpartiet uppskattar majoritetens hållning att oppositionen ska ha goda möjligheter till insyn i den dagliga verksamheten i Kalmar kommun. Dock anser vi det motsägningsfullt att samtidigt bara ge 5 av 8 partier som är representerade i fullmäktige insyn i kommunstyrelsens arbetsutskott. Därför ställer vi oss bakom ett tilläggsyrkande att ge samtliga partier som är representerade i fullmäktige minst en insynspost/ersättarfunktion i kommunstyrelsens arbetsutskott. Protokollsanteckning från Anna Thore (MP) i ärende 7 Samverkansavtal om fiberutveckling i Kalmar Att fibersätta landsbygden är absolut nödvändigt för en positiv och hållbar utveckling i landsbygd. Att sätta sig in i IT frågor och få en hel bygd att ställa sig bakom en tung investering för att få god tillgång till internet är inte alltid ett lätt projekt. Kommunen och Teliasonera bör göra sitt yttersta för att underlätta denna process genom vägledning och informations dokument till intressenter så som vägföreningen och byalag. Miljöpartiet anser att detta ansvar bör pekas ut tydligare för båda parter i samverkansavtalet. Kommunen bör även ha ett utpekat tydligare ansvar för att ta ett helhetsansvar att samordna övriga grävningsarbeten med fiberkanaliseringen. Kommunen bör även tydligare ta ansvar för att utrymmet i telestationerna fördelas rättvist. Idag har detta vid ett flertal tillfällen brustit där vissa områden har fibersätts utan att tillfråga om intilliggande områden vill ansluta sig. Protokollsanteckning från Anna Thore (MP) i ärende 18 Godkännande av Kalmarhem AB:s investering i nya bostäder Miljöpartiet anser det lämpligt att i denna skrivelse även peka ut vilken ambition man har med byggnationerna hållbarhetsmässigt. Vi anser att Kalmarhem bör ha som vision att bygga minst på lågenergihus nivå men i vissa fall spetsa sig ytterligare på passivhus nivå och komplettera sina byggnader med energiproducerande ytskikt och bygga enligt Sunda Hus principen.

10 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2014/ Rev Rev Kommunfullmäktige Kommunens organisation Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fr.o.m. den 20 oktober 2014 ska följande gälla: 1. Kommunen ska ha fyra kommunalråd och två oppositionsråd med följande tjänstgöringsgrader: - 4 kommunalråd med tjänstgöringsgrad på 100 %. - 1 oppositionsråd med tjänstgöringsgrad på 100 %. - 1 oppositionsråd med tjänstgöringsgrad på 60 %. Kommunal- och oppositionsråden ingår i kommunstyrelsens arbetsutskott, som tillika är kommunalrådsberedning, samt i Kalmar Kommunbolag AB. Vidare ska ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsens personaldelegation utses bland kommunal- och oppositionsråden. Till följd av detta ska 19 i kommunstyrelsens reglemente ändras och ha följande lydelse: Arbetsutskottet består av sex ledamöter. Som ledamöter ingår kommunal- och oppositionsråden. Ordförande och vice ordförande i arbetsutskottet väljs av kommunstyrelsen. 2. Kommunstyrelsen, kommunalråden och oppositionsråden ska tillsättas för perioden fr.o.m. 20 oktober 2014 fram till det sammanträde då val av kommunstyrelse förrättas av kommunfullmäktige nästa gång i oktober Det ska i kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och i omsorgsnämnden finnas en 2:e vice ordföranden med årsarvode. Till följd av detta ska reglementena för övriga nämnder ändras så att skrivningar om 2:e vice ordförande tas bort. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

11 KS 2014/ (3) 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Kalmar Kommunbolag AB överföra verksamheten i Kalmar Familjebad AB till kultur- och fritidsnämnden. 5. Kalmar Kommunbolag AB ska ha sex (6) ledamöter utan ersättare. Antalet ledamöter i övriga helägda kommunala bolag ska vara sju (7) stycken utan ersättare. I de bolag som har externa styrelseledamöter ska antalet ledamöter vara nio (9) stycken utan ersättare. Kalmar Kommunbolag AB och kommunstyrelsen får i uppdrag att göra erforderliga ändringar i bolagsordningarna utifrån det ändrade antalet ledamöter. 6. Det ska inte utses någon observatör eller observatörsersättare som närvarar vid bolagsstämmor med kommunens bolag. 7. Då en försäljningsprocess av Industriparken i Kalmar AB pågår ska ingen ny styrelse tillsättas efter bolagsstämman Det ska inte tillsättas någon beredning för arbetsmarknadsfrågor efter Arvodesregler för Kalmar kommuns förtroendevalda 7, ska ändras i följande delar: Uppdrag Sysselsättningsgrad Årsarvode (2014) Kommunalråd 3 (ordförande AU samt Kalmar Kommunbolag AB) Kommunalråd 4 (ledamot AU, 2:e vice ordf. Kommunstyrelsen, Kalmar Kommun Bolag AB samt ordf. i personaldelegationen) 100 % % Kommunstyrelsens planutskott Ordförande Vice ordförande (Årsarvode för planutskottet utgår ej till kommunal- eller oppositionsråd) Socialnämnden Ordförande Vice ordförande Servicenämnden Ordförande Vice ordförande 30 % 20 % 60 % 35 % 50 % 30 %

12 KS 2014/ (3) Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Vice ordförande Destination Kalmar AB Ordförande Vice ordförande Arbetsmarknadsberedning Ordförande Vice ordförande Kalmar Kommunbolag AB Ordförande Vice ordförande 50 % 30 % 20 % 12 % 10 % 6 % 10 % 6 % kr kr kr kr kr kr Bakgrund Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har träffat en överenskommelse om samverkan under mandatperioden. Enligt samverkansöverenskommelsen ska det finnas fyra kommunalråd på 100 %. Kommunalråd 2 kommer under perioden att vara ordförande i Kalmarsunds Gymnasieförbund på 50 %. Vidare ska det finnas ett oppositionsråd på 100 % samt ett oppositionsråd på 60 %. Kommunal- och oppositionsråden utgör kommunstyrelsens arbetsutskott och är tillika kommunalrådsberedning. I uppdragen ingår även presidium för personaldelegationen samt ordförande och vice ordförande i Kalmar Kommunbolag AB. Det innebär att arbetsutskottet får sex ledamöter (utan ersättare). Vidare arvoderas ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsens planutskott med 30% respektive 20 %. De erhöll tidigare sammanträdesarvode för utskottets sammanträden. Överenskommelsen innebär även förändring i vissa nämnder då posten som 2:e vice ordförande försvinner i servicenämnden och i socialnämnden. Beredningen för arbetsmarknadsfrågor tas bort och Kalmar Familjebad och Kalmar Sportcentrum blir en enhet inom kultur-och fritidsnämnden. Industriparken i Kalmar AB bedöms kunna säljas och en ny styrelse tillsätts inte. Antalet ledamöter i de kommunala bolagen minskas till sju stycken i de helägda bolagen och till nio stycken i de bolag som har externa ledamöter. Inga suppleanter tillsätts i bolagen. Observatörsplatserna med ersättare försvinner och istället utser majoriteten ett ombud och oppositionen en ersättare. Majoritetspartierna har även för avsikt att bjuda in gruppledarna till överläggningar under oktober månad för att söka möjlighet att finna en gemensam överenskommelse gällande systemet med politiska sekreterare under mandatperioden. Ambitionen med dessa samtal är lägre kostnad. Sammantaget innebär förslaget en årlig besparing på ca kr. Jonas Sverkén stadssekreterare Ann-Mari Nilsson enhetschef

13 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Garp KS 2014/ Kommunfullmäktige Fiberutveckling i Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner samverkansavtal mellan Kalmar kommun och Teliasonera AB om fiberutbyggnad i Kalmar. Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson får i uppdrag att underteckna avtalet. Bakgrund Bra digital infrastruktur får en allt större betydelse för privatpersoner, näringsliv och myndigheter. Nya tjänster utvecklas kontinuerligt och möjligheten att använda dessa är direkt beroende av bra bredband. Tillgång och utbyggnad av den digitala infrastrukturen har blivit en mycket viktig samhällsutvecklingsfråga. För att klara det nationella målet om att 90 % av invånarna ska ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s år 2020 krävs omfattande insatser av flera parter. Det är en stor utmaning att få ekonomi i projekten och stora belopp måste investeras. Dessutom ofta med långa avskrivningstider. Via ett samverkansavtal, med en kommersiell part, finns möjligheter för Kalmar kommun att vara delaktiga i planering och påverkan vad gäller fiberutbyggnad i kommunen. I diskussioner med Teliasonera har ett förslag på samverkansavtal arbetats fram som ger fördelar för båda parter och framförallt för våra invånare, företag, besökare m.fl. Det är viktigt att ett samverkansavtal inte gör skillnad på landsbygd eller tätort i fråga om utbyggnadstakt. Projekten är resurskrävande och bygger på olika affärsmodeller där vi tillsammans ska verka för fiber till så många som möjligt, d.v.s. tydliga strukturer och inte endast efterfrågestyrt. Kommunen kommer att äga sin andel av stadsnätet under avtalsperioden. Avtalet skrivs som ett samverkansavtal. Serviceförvaltningen It Avdelningen Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Magnus.Garp@kalmar.se

14 KS 2014/ (2) Kenneth Condrup Kommundirektör Ola Johansson VD Kalmar Kommunbolag Bilagor Samverkansavtal fiberutbyggnad

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 Samråd om ny avfallsplan KSRR Arbete pågår för att Oskarshamns kommun ska bli en del av Kalmarsundsregionens Renhållare under KSRR påbörjar även matavfallsinsamling under hösten Detta gör att KSRR:s nuvarande avfallsplan och renhållningsföreskrift behöver revideras. Den nya avfallsplanen kommer gälla gemensamt för samtliga medlemskommuner. Avfallsplanen ligger till grund för KSRR:s verksamhet och därmed för avfallshanteringen hos fastighetsägare, företag och invånare i medlemskommunerna. Planen omfattar hushållsavfall och avfall som uppkommer inom offentliga och privata verksamheter. Vi vill gärna ha dina synpunkter och tankar på vårt reviderade förslag till mål och åtgärder samt renhållningsföreskrift, se bifogade bilagor. Skicka dina synpunkter via e-post till Anja Larsson via brev eller e-post: anja.larsson@ksrr.se. Vi behöver ditt svar senast 30 september Med vänlig hälsning KSRR - Kalmarsundsregionens renhållare KSRR, Box 868, Kalmar info@ksrr.se ksrr.se

28 Föreskrifter om avfallshantering för Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) omfattande Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås kommuner Dessa föreskrifter utgör tillsammans med Avfallsplan renhållningsordning för Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) Antagen av KSRR:s förbundsfullmäktige den XX XXXXXXX 2014, XX samt hos respektive medlemskommuners kommunfullmäktige: Kalmar kommun XXXX-XX-XX, XX Mörbylånga kommun XXXX-XX-XX, XX Nybro kommun XXXX-XX-XX, XX Oskarshamn kommun XXXX-XX-XX, XX Torsås kommun XXXX-XX-XX, XX Förslag Avfallsplan gäller fr.o.m t.o.m antagen av KSRR:s förbundsfullmäktige den XXXXXXXXX2014 XX samt hos respektive medlemskommuners kommunfullmäktige: Kalmar kommun XXXX-XX-XX, XX Mörbylånga kommun XXXX-XX-XX, XX Nybro kommun XXXX-XX-XX, XX Oskarshamn kommun XXXX-XX-XX, XX Torsås kommun XXXX-XX-XX, XX 1

29 Förslag 2

30 Förslag 3

31 Innehållsförteckning samt bilagor: Inledande bestämmelser... 6 Definitioner... 6 Ansvar... 7 Avgiftsskyldighet... 7 Informationsskyldighet... 7 Skyldighet att lämna avfall... 8 Sortering... 8 Hämtningsområden... 8 Hämtningsintervall... 8 Emballering av avfall... 8 Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m Fyllnadsgrad och vikt... 9 Ansvar för och anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme... 9 Uppgiftsskyldighet... 9 Undantag från föreskrifterna... 9 Ikraftträdande Bilaga 1.1 Anvisning för hushållssopor - matavfall och restavfall Bilaga 1.2 Anvisning för latrin m.m Bilaga 1.3 Anvisning för slam Bilaga 1.4 Anvisning för fett från restauranger, storkök och liknande Förslag Bilaga 1.5 Anvisning för grovavfall Bilaga 1.6 Anvisning för trädgårdsavfall Bilaga 1.7 Anvisning för farligt avfall Bilaga Anvisningar för batterier som lämnas till KSRR:s insamlingssystem 25 Bilaga Anvisning för elektriska och elektroniska produkter som lämnas till KSRR:s insamlingssystem Bilaga 1.8 Anvisning för läkemedel inklusive cytostatika/cytotoxiska läkemedel med producentansvar samt kasserade kanyler och sprutor Bilaga 1.9 Anvisning för förpackningar av färgat och ofärgat glas, plast, metall eller papper samt tidningar och tidskrifter (Producentansvar) som lämnas till KSRR:s insamlingssystem Bilaga 1.10 Döda sällskapsdjur och avfall från husbehovsjakt Bilaga 1.11 Anvisning för övrigt hushållsavfall Bilaga 2 Regler för avfallsutrymmen och transportvägar m.m

32 Bilaga 3 Anvisning för förberedelse för återanvändning/återbruk som lämnas till KSRR:s insamlingssystem Förslag 5

33 Avfallsföreskrifter för Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) omfattande Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås kommun Inledande bestämmelser 1 För avfallshantering inom KSRR:s hämtningsområden gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927) Föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och Andra författningar Vid sidan av de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering. Definitioner 2 Med KSRR avses kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare. Med medlemskommunerna avses Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås kommun. Med fastighetsägare avses den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Med hyresgäst avses en person, företag eller verksamhet som hyr en bostad eller lokal och har rätt att bruka eller nyttja en fastighet/bostad/lokal. Med helårsbostad avses den bostad där någon boende är folkbokförd på adressen. Med fritidsbostad avses den bostad där alla boende är folkbokförd på en annan fastighet. Med avfall menas varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Förslag Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Med hushållsavfall jämförligt avfall avses avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål och verksamhet, uppehåller sig i en lokal eller anläggning. Avfall från butiker som utgör en blandning av förpackningar och livsmedelsrester eller kasserade livsmedel räknas också hit. Exempel är toalettavfall, avfall från personalmatsalar, restauranger, storkök, gatukök, affärsrörelser, livsmedelsbutiker, skolor, byggarbetsplatser, samlingslokaler, fritidsanläggningar, campingplatser, järnvägs- och flygstationer, sjukhus och andra vårdinrättningar etc. Med grovavfall avses hushållsavfall som är tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl eller säck. Med hushållssopor avses det avfall som återstår av hushållsavfallet sedan grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall, fett, textilier, föremål till återbruk, latrin, slam från enskilda avloppsanläggningar och producentansvar sorterats ut. Hushållssopor är det som normalt läggs i soppåsen i ett hushåll. Hushållssopor 6

34 delas upp i två delar matavfall och restavfall och läggs i separata påsar i behållaren för hushållssopor. Med matavfall avses avfall som är biologiskt lättnedbrytbart genom kompostering eller biologiskbehandling. Avfallet uppkommer hos hushåll eller hos verksamheter som restauranger, storkök, butiker eller livsmedelsindustrin. Matavfall är rester av det man äter som blivit över, som man rensat bort eller som är utgånget eller som av andra orsaker inte gått till konsumtion. Med restavfall avses det avfall som återstår av hushållssopor efter utsortering av matavfall. Med återvinningscentral (ÅVC) avses bemannad anläggning för mottagning av sorterade grovsopor och farligt avfall från hushåll. Med återvinningsstation (ÅVS) avses obemannad anläggning för mottagning av tidningspapper, förpackningar och batterier från hushåll. Med återbruk avses återanvändning av föremål, vilket syftar till att föremålet används igen för att fylla samma funktion som det ursprungligen var avsett för, utan annan förberedande bearbetning än rengöring och/eller reparation Med behållare avses säck, kärl, container, molok eller någon annan anordning för uppsamling av avfall. Ansvar 3 KSRR ansvarar för de uppgifter som gäller insamling, transport, återvinning, bortskaffande, information och planering av avfall som åläggs kommuner i miljöbalkens 15 kapitel med tillhörande lagstiftning. Avfallsinsamlingen inom KSRR:s hämtningsområden utförs av den eller de som KSRR bestämmer. KSRR:s förbundsdirektion får utfärda bestämmelser och anvisningar som kompletterar avfallsföreskrifterna och bilagorna till dessa föreskrifter. Förslag 4 Tillsynen över efterlevnaden av miljöbalken och föreskrifter meddelade med stöd av balken utförs av den kommunala tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen eller KSRR. Avgiftsskyldighet 5 Medlemskommunernas fullmäktige får med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken meddela föreskrifter om att avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning, bortskaffande, information och planering av avfall, som enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs genom KSRR:s försorg. 6 Fastighetsägare eller den som istället för fastighetsägaren är skattskyldig för fastigheten/bostaden ska erlägga angivna avgifter. Fakturamottagande kan efter skriftlig ansökan till KSRR överföras på hyresgästen. Hyresgästen får då rätt att ändra abonnemangsform och beställa extra tömningar mm. Avgiftsskyldigheten kvarstår dock hos fastighetsägaren. Informationsskyldighet 7 Fastighetsinnehavaren och hyresgästen är skyldig att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshantering. 7

35 8 Ändring av ägandeförhållanden för fastigheten/bostaden eller annan ändring som berör avfallshanteringen ska snarast anmälas till KSRR. Skyldighet att lämna avfall 9 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska lämnas till KSRR om inte annat sägs i dessa föreskrifter. Sortering 10 Varje fastighetsägare eller hyresgäst ska sortera ut de avfallsslag som anges i bilagorna till denna föreskrift och hålla det skilt från annat avfall. Utsorterade avfallsslag hämtas av KSRR i särskild ordning vid fastigheten/bostaden eller lämnas av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren på plats som anvisas i bilagorna till denna föreskrift. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten/bostaden så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Om kärlet har felaktigt innehåll töms det inte och fastighetsägaren eller hyresgästen meddelas. Felet skall åtgärdas av fastighetsägaren till nästa tömningstillfälle. Hämtningsområden 11 KSRR består av ett hämtningsområde som utgörs av medlemskommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn och Torsås. Hämtningsintervall 12 Hämtning av hushållsavfall samt därmed jämförligt avfall utförs enligt bilagorna till denna föreskrift. KSRR fastställer hämtningsintervall. Emballering av avfall 13 Regler för emballering av avfall anges i bilagorna till denna föreskrift. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. 14 Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilagorna till denna föreskrift. Därutöver gäller följande: Förslag Fastighetsägaren eller hyresgästen ska sätta ut behållare/kärl/avfall etc. vid anvisad hämtplats senast kl på hämtningsdagen. Alla behållare ska vara så placerade att olägenhet inte uppstår för omgivningen. KSRR ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet skall utföras. Nycklar och portkoder skall vid begäran om hämtning lämnas till KSRR. Ändringar skall utan begäran meddelas till KSRR. Vid verksamhet som hanterar större mängder livsmedel, t.ex. restauranger, skolor, butiker och vårdverksamheter ska avfallsutrymmet vara kylt alternativt att hämtningsintervall anpassas så att olägenhet inte uppkommer. Efter ansökan till KSRR kan hämtning ske vid miljöhuset/avfallsrummet eller liknande inom områden med gemensam 8

36 förvaltning för ett flertal fastigheter/bostäder, inom samfällighetsförening eller inom grupp av småhus eller liknande. Områden med gemensam förvaltning för ett flertal fastigheter/bostäder, inom samfällighetsförening eller inom grupp av småhus eller liknande kan dela kärl efter samråd, behovsanalys och beslut av KSRR. 15 KSRR fastställer typ och antal av behållare och säckar samt hämtningsplats för varje fastighet/bostad. KSRR får besluta om annan storlek, hämtningsintervall på, eller annat antal behållare än den av fastighetsägaren eller hyresgästen beställda, om den normala avfallsmängden kräver detta. KSRR har rätt att efter information till fastighetsägaren/hyresgästen verkställa ändringen på fastigheten/bostaden. 16 Vid nybyggnad eller ändring som påverkar avfallshämtningen ska kontakt tas med KSRR. Fyllnadsgrad och vikt 17 För fyllnadsgrad, maximal vikt och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och bilagorna till denna föreskrift. Ansvar för och anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme 18 Ansvar för avfallsutrymme, kärl och övrig utrustning samt ansvar för att anskaffa kärl och övrig utrustning regleras i bilagorna till denna föreskrift. Uppgiftsskyldighet 19 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska efter förfrågan från KSRR lämna de uppgifter om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för KSRR:s avfallsplanering. 20 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in, hanterar eller säljer förpackningar eller en vara som är innesluten i en förpackning, ska på förfrågan från KSRR lämna de uppgifter om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för KSRR:s avfallsplanering. 21 Fastighetsägare eller hyresgäst ska efter förfrågan från KSRR lämna uppgifter om det avfall som uppstår på fastigheten/bostaden vad beträffar avfallets art, sammansättning, mängd och hantering. Undantag från föreskrifterna 22 Prövning om undantag från föreskrifterna regleras enligt bilagorna till denna föreskrift samt enligt följande: Förslag Prövning av undantag från dessa föreskrifter görs av KSRR. Ansökan eller anmälan ska lämnas till KSRR senast 1 månad innan undantaget avses träda i kraft. Beslut meddelas skriftligt. Ansökan kan bara göras av fastighetsägaren. Ansökan eller anmälan ska innehålla tillräckliga uppgifter för prövning, bl.a. uppgifter om vilket/vilka avfallsslag som avses, motiv för 9

37 undantaget och hur ett eventuellt eget omhändertagande avses utföras. Beviljade undantag gäller endast fastighetsägare och kan upphävas med omedelbar verkan om föreskrifterna och/eller beslutet inte följs, om förutsättningarna för undantaget förändrats eller om olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. Beviljade gemensamma behållare för hushållsavfall, beviljade förlängda hämtningsintervall för slam från enskilda avloppsbrunnar samt beviljat eget omhändertagande av latrin gäller tillsvidare. KSRR har rätt att ompröva beslutet dels om de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats eller dels vid förändring i renhållningsföreskrifterna. Beslut om omprövning på grund av ändrade förhållanden sker när sådana ändrade förhållanden kommer till KSRR:s kännedom. Vid omprövning av ansökan med beslut om avslag fastställer KSRR typ av abonnemang för fastigheten/bostaden samt öppnar upp abonnemanget. Beviljade uppehåll gäller i max fyra år. Vid utgången av den beviljade perioden fastställer KSRR typ av abonnemang för fastigheten/bostaden samt öppnar upp abonnemanget, såvida ny ansökan om undantag inte inkommit. 23 KSRR:s förbundsdirektion kan besluta om avvikande avfallshantering inom områden där KSRR bedriver försöksverksamhet. 24 Om det finns särskilda skäl kan även andra undantag än de som nämns i denna föreskrift prövas. 25 Överklagan av beslut som fattats av KSRR skall göras inom 3 veckor från den dag den berörda tagit del av beslutet. Överklagan skickas till KSRR som skickar vidare ärendet till överprövande myndighet. Ikraftträdande 26 Dessa föreskrifter om avfallshantering samt bilagor gäller från och med på renhållningstjänster utförda efter För renhållningstjänster utförda före gäller äldre föreskrifter Förslag 10

38 Bilaga 1.1 Anvisning för hushållssopor - matavfall och restavfall Definition Hushållssopor är det som återstår av hushållsavfallet sedan grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall, fett, textiler, föremål till återbruk, latrin, slam från enskilda avloppsanläggningar och producentansvar t.ex. förpackningar och tidningar, batterier, elektronikavfall samt läkemedel sorterats ut och hålls skilda från varandra. Hushållssopor är sådant avfall som normalt läggs i soppåsen i ett hushåll. Hushållssopor delas upp i två delar matavfall och restavfall och dessa läggs sedan skilt från varandra i sopbehållaren på fastigheten. Matavfall är avfall som är biologiskt lättnedbrytbart genom kompostering eller biologiskbehandling. Avfallet uppkommer hos hushåll eller hos verksamheter som restauranger, storkök, butiker eller livsmedelsindustrin. Matavfall är rester av det man äter som blivit över, som man rensat bort eller som är utgånget eller som av andra orsaker inte gått till konsumtion. Exempel på matavfall är: Matrester tillagade och råa Frukt och grönsaker Fisk, kött, ägg, ben och skal Kaffe och te, filter och sump Mjöl, gryn, socker och kryddor Pasta och ris Med restavfall menas det avfall som återstår av hushålssopor efter att matavfall sorterats ut. Exempel på restavfall är: Sortering kladdiga förpackningar sanitetsprodukter som blöjor, bindor ochtopps porslin städsopor som dammsugarpåsar och hushållspapper diskborstar och disktrasor Snus och fimpar aska kattsand och hundbajspåsar Vid utsortering av matavfall till central behandling skall detta utföras enligt KSRR:s anvisningar. Emballering av avfall Förslag I behållare och utrymmen för avfall skall endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfallet skall vara väl emballerat så att 11

39 skada, arbetsmiljöproblem, lukt eller annan olägenhet inte uppstår. Det är fastighetsägaren som är ansvarig för emballeringen. Fastighetsägare som erbjudits central behandling av matavfall skall se till att matavfallet är väl emballerat i en tillsluten särskild grön påse som KSRR tillhandahåller så att avfallet inte kan läcka ut och förorsaka sanitära problem, problem med sortering, eller arbetsmiljöproblem. Om emballering ej uppfyller kravet på väl inneslutet kan KSRR kräva omemballering, insatssäck eller liknande. Matavfall från verksamheter kan sorteras ut separat i system som KSRR godkänner. Restavfall ska vara väl emballerat i en tillsluten påse eller paket av lämpligt material och storlek för att inte förorsaka problem med sortering eller arbetsmiljöproblem. Färgen på påsen får inte vara grön. Föremål som kan ge upphov till skär- och stickskador, till exempel krossat glas, spikar eller liknande skall läggas i styvt skyddshölje innan det paketeras. Varm aska och slagg skall släckas och ämnen som kan förorsaka antändning skall neutraliseras innan de emballeras och läggs i sopkärlet. Matavfall och restavfall som är felsorterat, dåligt emballerat, innehåller föremål som är skärande, stickande eller dammande, hämtas inte och skall emballeras om till nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extratömning kan ske efter beställning av fastighetsägaren/hyresgästen. Hämtningsintervall Hämtning av hushållssopor från helårsbostäder, butiker, restauranger och andra verksamheter utförs enligt nedan angivna bestämmelser: hämtning var fjortonde dag eller hämtning var fjärde vecka året runt. Hämtning av hushållssopor från fritidsbostäder utförs enligt nedan angivna bestämmelser: hämtning var fjärde vecka april t.o.m. maj, var fjortonde dag juni t.o.m. augusti samt var fjärde vecka september t.o.m. oktober, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 11 fastlagda hämtningar per år hämtning var fjärde vecka fr.o.m. mitten av maj t.o.m. september, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 5 fastlagda hämtningar per år hämtning var fjortonde dag eller hämtning var fjärde vecka året runt. Efter beställning kan extratömning av avfallskärl ske på helgfria vardagar. Tömningen utförs senast 3 arbetsdagar efter att beställningen är mottagen. Vid tillfälliga arrangemang, exempelvis festivaler, scoutläger, marknader och liknande, sker hämtning efter överenskommelse med KSRR, dock minst 1 gång varannan vecka. Behållare Kärl finns i storlekarna 140, 190, 240, 370 och 660 liter. Säckar finns i storlek 160 liter. Containrar/lastväxlarflak finns i storlekar 3 35 m 3. Molok finns i storlekarna 3 5 m 3. Förslag 12

40 Fyllnadsgrad och vikt Behållare får inte fyllas mer än att det/den lätt kan tillslutas. Kärl eller säck får inte heller vara så tunga att det blir uppenbara svårigheter att flytta eller tömma dem. För maxvikter och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och tabell för totalvikter i föreskriftens bilaga 2. Om kärl eller säck är för tungt eller överfullt töms det ej och mängden avfall skall reduceras eller delas upp på fler behållare till nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extratömning kan ske efter beställning av fastighetsägaren/hyresgästen. Volymen per bostad/fastighet ska vara tillräcklig stor för dess behov. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Ansvar för behållare, anskaffandet av behållare och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme Utrymme för avfallshantering, till exempel miljöhus/avfallsrum, bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller hyresgästen. Behållare utom molok och komprimatorer ägs och underhålls, rengörs dock ej, av KSRR eller dess entreprenör om inte annat överenskommits. Behållare för hushållsavfall skall ha sådan utformning att den kan godkännas av KSRR. För hushållssopor skall kärl nyttjas som standard istället för säck om inte särskilda skäl föranleder annat. Eventuellt säckställ bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller hyresgästen. Sopsäckar tillhandahålls av KSRR om inte annat överenskommits. Behållare för biologisk behandling av matavfall eller annat biologiskt hushållsavfall bekostas av, ägs och underhålls av fastighetsägaren i de fall behandling sker på den egna fastigheten. Vid insamling av matavfall till central behandlingsanläggning nyttjas KSRR:s kärl. Kärl får inte förflyttas av fastighetsägaren mellan två hämtställen. Rengöring Fastighetsägaren eller hyresgästen ansvarar för rengöring av avfallsutrymmen och behållare så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Vid uppmaning av KSRR skall fastighetsägaren eller hyresgästen rengöra behållaren innan nästa ordinarie tömning. Om inte detta är gjort kan KSRR genomföra rengöring och fakturera fastighetsägaren för detta. Undantag från föreskrifterna Uppehåll i hämtning Förslag Uppehåll i hämtning av hushållssopor, kan efter ansökan beviljas om fastigheten/bostaden är obebodd. Med obebodd fastighet/bostad avses fastighet/bostad som endast besöks för tillfällig tillsyn ett fåtal gånger per år eller där fastigheten/bostaden renoveras och där ingen övernattning förekommer. Med tillsyn avses nödvändigt underhåll av bostadshus och trädgård, t.ex. gräsklippning, underhåll av fasta installationer m.m. Uppehåll i hämtning av hushållssopor kan efter ansökan beviljas i maximalt 4 år enligt följande: 13

41 Helårsbostäder, butiker, restauranger och andra verksamheter: Sammanhängande uppehåll minst 6 månader. Fritidsbostad: Sammanhängande uppehåll hela sommarperioden, d.v.s. under huvudperioden, fr.o.m. april t.o.m. oktober, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Eget omhändertagande av matavfall Eget omhändertagande av matavfall, skall anmälas till KSRR. Avfallet skall komposteras på den egna fastigheten där även det uppkomna kompostmaterialet skall användas. Kompostering skall utföras i skadedjurssäkra vattenbeständig behållare utan att risk för människors hälsa eller miljön uppkommer. Fastighetsägaren skall i anmälan redogöra för hur omhändertagandet skall utföras. Gemensamt behållare Gemensamt behållarel kan efter ansökan beviljas för 2 st. närliggande fastigheter/bostäder med samma typ av abonnemang. KSRR kan efter särskild prövning bevilja fler än två fastigheter/bostäder undantag för gemensamt kärl om det finns särskilda skäl. Ansökan skall göras gemensamt av båda fastighetsägarna. Förslag 14

42 Bilaga 1.2 Anvisning för latrin m.m. Definition Avfall från toalett som inte är kopplad till enskild eller kommunal avloppsanläggning t.ex. utedass, mulltoalett, förbränningstoalett eller frystoalett. För installation av toalett som inte är kopplad till enskild eller kommunal avloppsanläggning kan ansökan/anmälan till kommunens miljökontor eller motsvarande krävas. Sortering Latrinkärl får inte innehålla ovidkommande material såsom plastpåsar/-säckar, bindor, tamponger, blöjor, våtservetter och annat som inte kan hänföras till begreppet latrin eftersom dessa stör behandlingsprocessen. Dessa material skall sorteras efter sitt avfallsslag, t.ex. hushållssopor, och slängas i därför avsett kärl. Emballering av avfall Latrinkärl skall vara av engångstyp och tillhandahålls av KSRR. Behållaren skall förslutas av fastighetsägaren eller hyresgästen. Innersäckar eller påsar av plast får inte förekomma i latrinkärlet eftersom dessa stör efterbehandlingsprocessen av latrin. Hämtningsintervall Hämtning av latrin från helårsbostäder, butiker, restauranger och andra verksamheter utförs enligt nedan angivna bestämmelser: hämtning var fjärde vecka året runt. Hämtning av latrin från fritidsbostäder utförs enligt nedan angivna bestämmelser. hämtning var fjärde vecka april t.o.m. maj, var fjortonde dag juni t.o.m. augusti samt var fjärde vecka september t.o.m. oktober, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 11 fastlagda hämtningar per år hämtning var fjärde vecka fr.o.m. mitten av maj t.o.m. september, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 5 fastlagda hämtningar per år Vid varje hämtningstillfälle får max ett kärl per abonnemang placeras på anvisad plats. Vid behov av att tillfälligt lämna fler kärl i samband med ordinarie hämtning görs en beställning hos kundservice. Vid tillfälliga evenemang, som omfattar maximalt 14 dagar, exempelvis festivaler, scoutläger och liknande, kan ett antal abonnemang som innefattar 1 kärl beställas. Avlämning och hämtning sker efter överenskommelse med KSRR och främst i samband med ordinarie hämtning i området. Tjänsten kan inte utnyttjas som ett alternativ till helårs- eller fritidsabonnemang. Behållare Förslag Kärl av engångstyp finns i storlekar på cirka 20 liter. KSRR fastställer abonnemang för fastigheten/bostaden. 15

43 Fyllnadsgrad och vikt Kärl får inte fyllas mer än att det lätt kan tillslutas. Kärl får inte heller vara så tunga att det blir uppenbara svårigheter att flytta eller tömma dem. Maxvikt 15 kg Om kärlet är för tungt töms det ej och mängden latrin skall reduceras till nästa hämtningstillfälle, t.ex. genom att dela upp latrinet på fler behållare till nästa hämtningstillfälle. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Ansvar för kärl, anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme Utrymme för avfallshantering bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller hyresgästen. Kärl för latrin tillhandahålls av KSRR. Rengöring Rengöring av avfallsutrymmen och kärlets utsida utförs vid behov av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Undantag från föreskrifterna Uppehåll i hämtning Uppehåll i hämtning av latrin kan efter ansökan beviljas om fastigheten/bostaden är obebodd. Med obebodd fastighet/bostad avses fastighet/bostad som endast besöks för tillfällig tillsyn ett fåtal gånger per år eller där fastigheten/bostaden renoveras och där ingen övernattning förekommer. Med tillsyn avses nödvändigt underhåll av bostadshus och trädgård, t.ex. gräsklippning, underhåll av fasta installationer m.m. Uppehåll i latrinhämtning kan efter ansökan beviljas enligt följande: Helårsbostäder, butiker, restauranger och andra verksamheter: Sammanhängande uppehåll minst 6 månader Fritidsbostäder och säsongsuppställd torrtoalett: Sammanhängande uppehåll hela sommarperioden, d.v.s. under huvudperioden april till oktober, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Eget omhändertagande Förslag Eget omhändertagande kan efter ansökan beviljas för toalett som inte är kopplad till enskild eller kommunal avloppsanläggning t.ex. mulltoalett, förbränningstoalett eller frystoalett. Avfallet skall omhändertas på den egna fastigheten. Omhändertagandet skall utföras i behållare som är avsedd för avfallet utan att risk för människors hälsa eller miljön uppkommer. Fastighetsägaren skall i ansökan redogöra för hur omhändertagandet utförs på ett säkert sätt. 16

44 Bilaga 1.3 Anvisning för slam Definition Slam från enskilda avloppsanläggningar och slutna tankar. Sortering Slambrunnar eller slutna tankar får inte innehålla ovidkommande material, såsom bindor, tamponger, våtservetter, tops, plast, tyg m.m. eftersom dessa stör efterbehandlingsprocessen. Dessa material skall sorteras efter sitt avfallsslag i enlighet med dessa föreskrifter. Om brunnen eller tanken innehåller ovidkommande material töms den inte, utan fastighetsägaren skall åtgärda felet. Alternativt åtgärdar KSRR felet på fastighetsägarens bekostnad. Hämtningsintervall Slam från enskilda avloppsanläggningar och slutna tankar förutom BDTbrunnar töms minst 1 gång/år. BDT-brunnar töms minst vartannat år. Det är fastighetsägarens ansvar att vid behov beställa tätare tömning. Krav på tätare tömningsintervaller kan förekomma efter beslut från KSRR i samråd med anläggningens tillsynsmyndighet. Tillfälligt uppställda slutna tankar, t.ex. bajamajor och byggtoaletter, töms vid behov. Tömning av filtermaterial i fosforfällor skall för en anläggning med 500 kg filtermaterial ske vartannat år och en anläggning med 1000 kg ske vart fjärde år om den används av ett hushåll. Extratömning kan efter beställning genomföras inom 5 arbetsdagar eller 10 arbetsdagar alternativt jourtömning inom 8 timmar. Ansvar för brunnar och tankar och för underhåll m.m. Brunnar, tankar, minireningsverk och liknande bekostas och underhålls av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Förslag Om minireningsverk eller liknande skall tömmas i enlighet med särskilda instruktioner eller om kemiska ämnen tillsatts anläggningen ska fastighetsägaren eller hyresgästen i god tid informera KSRR om detta. Filtermaterial i fosforfällor ska vara förpackat och tillgängligt på ett sådant sätt att tömning med kranbil kan ske. Fastighetsägaren ansvarar för anläggningens funktionalitet genom skötsel och underhåll t.ex. ska filtermaterial tillföras fosforfällan efter varje tömning. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för enskilda avloppsanläggningar är kommunens miljökontor eller liknande. Transportvägar, angöringsplatser, utformning av brunnar m.m. Bestämmelser om transportvägar, angöringsplatser, utformning av brunnar m.m. finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. 17

45 Undantag från föreskrifterna Förlängt slamtömningsintervall Förlängt slamtömningsintervall för enskilda avloppsanläggningar kan efter ansökan beviljas till 1 gång vartannat år. Förutsättningar för detta är att anläggningen har en tillräcklig kapacitet/låg nyttjandegrad och att anläggningens funktion inte försämras samt att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Samt att tömning inte försvåras genom hoptorkade slamkakor. Anläggningen skall dessutom vara godkänd enligt idag gällande regelverk och inte ligga inom särskilt känsliga områden. Uppehåll i slamtömning Uppehåll i slamtömning kan efter ansökan beviljas om fastigheten/bostaden inte bebos under en sammanhängande period på minst 12 månader. Med obebodd fastighet/bostad avses fastighet/bostad som endast besöks för tillfällig tillsyn ett fåtal gånger per år eller där fastigheten renoveras och där ingen övernattning förekommer. Med tillsyn avses nödvändigt underhåll av bostadshus och trädgård, t.ex. gräsklippning, underhåll av fasta installationer m.m. KSRR beslutar om uppehållet kräver att en sluttömning av slam skall göras. Eget omhändertagande Eget omhändertagande av slam från enskilda avloppsanläggningar och slutna tankar är inte tillåtet. Förslag 18

46 Bilaga 1.4 Anvisning för fett från restauranger, storkök och liknande Definition fett från fettavskiljare fett från avskrap av stekbord och liknade använt flottyrfett Fett från livsmedelsindustri är inte klassat som hushållsavfall. Hämtningsintervall Tömning av fettavskiljare utförs minst 2 ggr/år. Det är fastighetsägarens ansvar att vid behov beställa tätare tömning. Krav på tätare tömningsintervaller kan förekomma efter beslut från KSRR i samråd med anläggningens tillsynsmyndighet och/eller VA-huvudman. Fett från avskrap lämnas välförpackade i behållaren för hushållssopor. Flottyrfett kan lämnas i väl förslutna plastflaskor i behållaren för hushållssopor eller i behållaren för brännbart på återvinningscentralen. Extratömning kan efter beställning genomföras inom 5 arbetsdagar eller 10 arbetsdagar alternativt jourtömning inom 8 timmar. Tillstånd för fettavskiljare Tillsynsmyndigheten/VA-huvudmannen fastställer och ger tillstånd till avskiljare. Fyllnadsgrad och vikt Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Om behållaren har felaktigt innehåll töms den ej. Avfallsutrymmen, transportvägar, angöringsplatser Förslag Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar m.m. finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Ansvar för avfallsutrymmen och för anskaffandet av fettavskiljare och övrig utrustning Utrymme för avfallshantering, till exempel fettavskiljare, miljöhus/avfallsrum, bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Undantag från föreskrifterna Förlängt tömningsintervall av fett Förlängt tömningsintervall av fett från fettavskiljare kan efter ansökan till KSRR beviljas till 1 gång per år. Förutsättningar för detta är att anläggningen har en tillräcklig kapacitet/låg nyttjandegrad och att anläggningens funktion inte försämras samt att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Samt att tömning inte försvåras genom hoptorkade fettkakor. Förlängt tömningsintervall av fett beslutas av KSRR efter samråd med anläggningens tillsynsmyndighet och/eller VA-huvudman. 19

47 Bilaga 1.5 Anvisning för grovavfall Definition Med grovavfall avses hushållsavfall som är tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Exempel på grovavfall är: möbler cyklar sanitetsporslin golvmattor bildelar barnvagnar skidor mindre mängder byggavfall Till grovavfall räknas inte rivningsmaterial från ett helt hus eller ombyggnad som genererar större mängder byggavfall från huset. Detta räknas som verksamhetsavfall. Sortering Grovavfall skall sorteras enligt anvisning på ÅVC. När KSRR hämtar grovavfall skall avfallet sorteras och märkas ut enligt anvisningar från KSRR. Emballering av avfall Grovavfall skall emballeras på sådant sätt att avfallsslaget kan fastställas t.ex. är svarta sopsäckar inte tillåtet. När KSRR hämtar grovavfall skall det rullas ihop (ex mattor), buntas eller på annat sätt förberedas så att hämtning underlättas. Hämtningsintervall Hushåll kan genom egen försorg transportera bort grovavfall som uppkommit i det egna hushållet till ÅVC. Grovavfall kan hämtas vid fastighetsgräns eller i miljörum för grovavfall efter särskild beställning mot avgift enligt taxa. Container för tillfällig hämtning av grovavfall eller hämtning enligt schema kan beställas hos KSRR. Behållare Containrar/lastväxlarflak finns i storlekar 3 35 m 3. Efter samråd med fastighetsägaren eller hyresgästen fastställer KSRR typ och storlek av behållare. Fyllnadsgrad och vikt Förslag För maxvikter gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och bilaga 2. 20

48 Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Ansvar för och anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme Utrymme för avfallshantering, till exempel miljöhus/avfallsrum, bekostas, ägs och underhålls av fastighetsägaren eller hyresgästen. Eventuellt behövs tillstånd från polisen för uppställning av container på allmän plats (t.ex. gata). Den som hyr eller ställer upp en container eller lastväxlare är skyldig att söka erforderliga tillstånd för detta. Mer information finns i bilaga 2. När KSRR hämtar grovavfall är fastighetsägaren/hyresgästen ansvarig för avfallet till dess att det hämtats av KSRR. Rengöring av behållare Rengöring av avfallsutrymmen och behållare utförs vid behov av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Rengöring av behållare kan i vissa fall även utföras av KSRR efter särskild beställning. Vid uppmaning av KSRR skall fastighetsägaren eller hyresgästen rengöra behållaren innan nästa ordinarie tömning. Om inte detta är gjort kan KSRR genomföra rengöring och fakturera fastighetsägaren för detta. Förslag 21

49 Bilaga 1.6 Anvisning för trädgårdsavfall Definition Trädgårdsavfall är lätt nedbrytbart avfall från skötsel och underhåll av trädgård (d.v.s. det som växer) t.ex. följande: löv Sortering kvistar och grenar enstaka stubbar, buskar och träd gräs Kärl eller större behållare avsedda för trädgårdsavfall får inte innehålla ovidkommande material, t.ex. köksavfall, plast, sten eller schaktmassor. Dessa material skall sorteras efter sitt avfallsslag, t.ex. hushållssopor, och slängas i där för avsett kärl eller lämnas på ÅVC. Om kärlet har felaktigt innehåll töms det inte och skall åtgärdas till nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extratömning kan ske efter beställning av fastighetsägaren/hyresgästen. Emballering av avfall Trädgårdsavfall skall läggas direkt i trädgårdskärlet eller större behållare och får inte emballeras i t.ex. plastsäckar eller påsar. Hämtningsintervall Fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren kan genom egen försorg transportera bort trädgårdsavfall, som uppkommer på den egna fastigheten, till ÅVC. Det är även tillåtet att transportera ris och grenar till t.ex. valborgsmässoeldar i de fall kommunen eller någon förening tillåter allmänheten att lämna detta och där brandmyndigheten tillåter det. Trädgårdsavfall kan även hämtas i kärl eller container enligt nedan angivna bestämmelser: Förslag Hämtning i kärl var fjortonde dag under trädgårdssäsongen, fr.o.m. april t.o.m. november, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 17 hämtningar. Hämtning i vippcontainer (8 m 3 ) var fjärde vecka under trädgårdssäsongen, fr.o.m. april t.o.m. november, med justering beroende på veckorna kring månadsskiftet och eventuella långhelger. Hämtningen omfattar 8 hämtningar. Container för tillfällig hämtning av trädgårdsavfall eller hämtning enligt schema året runt kan beställas hos KSRR. Efter beställning kan extratömning av trädgårdsavfallskärl ske under ordinarie säsong för trädgårdsavfall och då på helgfria vardagar. Tömningen utförs senast 3 arbetsdagar efter att beställningen är mottagen. Behållare Kärl finns i storleken 370 liter. Vippcontainer i storleken 8 m 3. Två närliggande fastigheter kan dela kärl efter avtal med KSRR. 22

50 Containrar/lastväxlarflak finns i storlekar 3 35 m 3. Efter samråd med fastighetsägaren eller hyresgästen fastställer KSRR typ och storlek av behållare. Fyllnadsgrad, vikt och fastfruset avfall Kärl får inte fyllas mer än att det lätt kan tillslutas. Kärl får inte heller vara så tunga att det blir uppenbara svårigheter att flytta eller tömma dem. För maxvikter och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter samt bilaga 2. Om kärlet är för tungt eller överfullt töms det ej och mängden avfall skall reduceras eller delas upp på fler behållare till nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extratömning kan ske efter beställning av fastighetsägaren/hyresgästen. Fastighetsägaren ansvarar för att förhindra fastfrysning av avfallet i kärlet på tömningsdagen vintertid pga. väderlek. Vid fastfruset avfall töms det inte. Avfallsutrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar m.m. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling samt i bilaga 2. Kolonistugor kan erbjudas hämtning av trädgårdsavfall i kärl först när KSRR efter överenskommelse och beslut tillsammans med trädgårdsföreningen godkänt gemensamma samlingsplatser för hämtning. Ansvar för kärl, anskaffandet av kärl och övrig utrustning samt ansvar för avfallsutrymme Kärl eller större behållare ägs och underhålls, rengörs dock ej, av KSRR eller dess entreprenör om inte annat överenskommits. Behållare för kompostering av trädgårdsavfall bekostas av, ägs och underhålls av fastighetsägaren/hyresgästen i de fall behandling sker på den egna fastigheten. Rengöring Fastighetsägaren eller hyresgästen ansvarar för rengöring av avfallsutrymmen och behållare så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Vid uppmaning av KSRR skall fastighetsägaren eller hyresgästen rengöra behållaren innan nästa ordinarie tömning. Om inte detta är gjort kan KSRR genomföra rengöring och fakturera fastighetsägaren för detta. Eget omhändertagande Förslag Trädgårdsavfall får tas omhand på den egna fastigheten genom kompostering, såvida inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppstår. Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, till skydd för människors hälsa och för miljön utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. Torrt trädgårdsavfall kan få förbrännas enligt medlemskommunernas lokala hälsoskyddsföreskrifter, under tid då eldningsförbud inte råder, såvida inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppstår. 23

51 Bilaga 1.7 Anvisning för farligt avfall Definition Hushållsavfall som utgörs av farligt avfall. Följande produkter eller ämnen utgör exempel på vad som skall hanteras som farligt avfall: färg-, lackavfall samt hartser limavfall (exempel kontaktlim, epoxilim, spackel) lösningsmedel spillolja fotokemikalier (exempel fix och framkallare) bekämpningsmedel sprayburkar annat starkt surt eller alkaliskt avfall (exempel frätande ämnen som kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel) avfall som innehåller kvicksilver (exempel termometrar, barometrar, reläer) batterier se lysrör och glödlampor (exempel lågenergilampor, solarierör, halogenlampor, vanliga lysrör) se elektriska och elektroniska produkter se Sortering Farligt avfall får inte blandas med annat avfall. Olika slag av farligt avfall får ej heller blandas. Emballering av avfall I behållare och utrymme för farligt avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfallet skall vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppstår. Farligt avfall skall vara tydligt uppmärkt och helst i originalförpackning. Hämtningsintervall Hushåll får genom egen försorg transportera bort farligt avfall som uppkommit i det egna hushållet till ÅVC. Farligt avfall kan efter särskild beställning även hämtas på fastigheten/bostaden enligt överenskommelse med KSRR. Vikter Förslag För maxvikter gäller arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter och bilaga 2. 24

52 Bilaga Anvisningar för batterier som lämnas till KSRR:s insamlingssystem Definition Batterier omfattas av producentansvar enligt batteriförordning, SFS 2008:834 från 1 januari år Batterier ingår i kategorin farligt avfall. Det är exempel: Småbatterier upp till 3 kg (knappcells-, laddningsbara, brunstensbatterier m.m.). Bilbatterier och andra blybatterier som väger över 3 kg. Varor med inbyggda miljöfarliga batterier (t.ex. leksaker). Sortering och hämtningsintervall Batterier lämnas till KSRR:s insamlingssystem eller annan plats som anvisas av batteriproducenten t.ex. ÅVS. Hushåll kan genom egen försorg transportera bort batterier som uppkommit i det egna hushållet, KSRR:s insamlingssystem innebär att: Villor och fritidsbostäder kan lämna småbatterier på locket av kärlet för hushållsavfall i en genomskinlig plastpåse eller plastburk i samband med hämtning. Småbatterier kan också lämnas i batteriholk, till butiker som tar emot småbatterier där KSRR hämtar, ÅVC eller till annan plats som KSRR bestämt och anvisat. Bilbatterier och andra blybatterier som väger över 3 kg skall lämnas till en ÅVC eller på annan plats som KSRR bestämt.. Produkter med inbyggda miljöfarliga batterier (elektriska och elektroniska produkter) lämnas till en ÅVC eller på annan plats som KSRR bestämt. Småbatterier, bilbatterier och produkter med inbyggda batterier kan efter särskild beställning hämtas på fastigheten/bostaden enligt överenskommelse med KSRR. Behållare Förslag I hyresfastigheter, butiker, inköpscenter och liknande där ett större antal hushåll uppehåller sig kan KSRR efter beslut tillhandahålla behållare för insamling av småbatterier. Hämtning utförs av KSRR och intervaller fastställs av KSRR. 25

53 Bilaga Anvisning för elektriska och elektroniska produkter som lämnas till KSRR:s insamlingssystem Definition Till avfall av elektriska och elektroniska produkter (elavfall) som omfattas av producentansvar räknas alla varor enligt 6 avfallsförordningen (2001:1063) samt förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter som i sin utformning och för en korrekt funktion är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält. Det är till exempel: hushållsapparater datorer radioapparater klockor glödlampor, lysrör, lågenergilampor leksaker som drivs med el eller batteri spisar, tvättmaskiner, diskmaskiner och kylmöbler. Elektriska och elektroniska produkter som inte omfattas av producentansvar skall hållas skilt från annat avfall. Det gäller till exempel: elradiatorer varmvattenberedare luftkonditioneringar, värmeväxlare värmepannor elledningar och proppskåp Elektriska och elektroniska produkter ingår i kategorin farligt avfall. Sortering Elektriska och elektroniska produkter som omfattas av producentansvar skall hållas skilt från annat avfall och lämnas till KSRR:s återvinningscentraler eller annan plats som anvisas av producenterna för elektriska och elektroniska produkter. Kyl- och frysmöbler som lämnas till ÅVC får inte innehålla matrester när de lämnas. Emballering av avfall I behållare och utrymme för elektriska och elektroniska produkter får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Hämtningsintervall Förslag Hushåll får genom egen försorg transportera bort elektriska och elektroniska produkter som uppkommit i det egna hushållet och lämna det till KSRR:s återvinningscentraler eller annan plats som KSRR bestämt och anvisat samt annan plats som anvisas av producenterna för elektriska och elektroniska produkter. 26

54 Elektriska och elektroniska produkter kan efter särskild beställning hämtas på fastigheten/bostaden enligt överenskommelse med KSRR. Se bilaga 1.5 Grovavfall. Förslag 27

55 Bilaga 1.8 Anvisning för läkemedel inklusive cytostatika/cytotoxiska läkemedel med producentansvar samt kasserade kanyler och sprutor Definition Förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel Läkemedelsrester, oanvända läkemedel, cytostatika/cytotoxiska läkemedel m.m. samt kasserade kanyler och sprutor från enskilda hushåll är hushållsavfall. Sortering Läkemedelsrester skall hållas skilt från annat avfall och lämnas till producenten, d.v.s. den som bedriver detaljhandel med läkemedel och har tillstånd för detta. Avfallet får inte slängas bland hushållssopor. Cytostatiska/cytotoxiska läkemedel klassas som farligt avfall men kan lämnas på apoteken eller till ÅVC. Kasserade kanyler och sprutor skall hållas skilt från annat avfall och lämnas till apoteken. Avfallet får inte slängas bland hushållssopor. Emballering Förbrukade kanyler och sprutor ska lämnas i för ändamålet avsedd behållare, till apotek som hanterar receptbelagda läkemedel. Behållare tillhandahålls av apoteket. Hämtningsintervall Läkemedelsrester som uppkommit i det egna hushållet skall genom egen försorg transporteras bort och lämnas i producenternas insamlingssystem. Cytostatika/cytotoxiska läkemedel skall genom egen försorg transporteras till apoteken eller till ÅVC. Kasserade kanyler och sprutor som uppkommit i det egna hushållet skall genom egen försorg transporteras bort och lämnas till apotek. Förslag 28

56 Bilaga 1.9 Anvisning för förpackningar av färgat och ofärgat glas, plast, metall eller papper samt tidningar och tidskrifter (Producentansvar) som lämnas till KSRR:s insamlingssystem Definition Förpackningar av färgat glas, ofärgat glas, plast, metall eller papper samt tidningar och tidskrifter. Sortering Varje fastighetsägare och nyttjanderättshavare skall sortera ut hushållets förpackningar av färgat glas, ofärgat glas, plast, metall eller papper samt tidningar och tidskrifter. Hämtningsintervall Hushåll får genom egen försorg transportera bort förpackningar och tidningar som uppkommit i det egna hushållet och lämna det i producenternas insamlingssystem t.ex. återvinningsstationer. De kan också lämnas till KSRR:s återvinningscentraler. Förpackningar och tidningar kan efter särskild beställning även hämtas på fastigheten/bostaden enligt överenskommelse med KSRR. Förslag 29

57 Bilaga 1.10 Döda sällskapsdjur och avfall från husbehovsjakt Definition Döda sällskapsdjur t.ex. kanin, katt, orm, hamster och hund mm. samt avfall från styckning efter jakt till det egna hushållet. Omhändertagande Slaktbiprodukter som uppstår vid jakt för eget eller jaktlagets bruk kan lämnas kvar i skogen. Kontakta kommunens miljökontor för närmare bestämmelser. Mindre mängd sorteras som matavfall och läggs i behållaren för hushållssopor. Det är tillåtet att transportera döda sällskapsdjur till veterinär som ser till att djuret omhändertas genom kremering. Döda sällskapsdjur kan grävas ner på den egna fastigheten. Kontakta kommunens miljökontor för närmare bestämmelser. Graven skall vara så djup att djur hindras från att gräva upp kroppen. Döda sällskapsdjur och avfall från husbehovsjakt kan väl emballerat lämnas in till Moskogens eller Storskogens avfallsanläggning. Döda mindre sällskapsdjur t.ex. marsvin, råtta, fiskar mm. kan lämnas i restavfallet i kärlet för hushållsavfall. Förslag 30

58 Bilaga 1.11 Anvisning för övrigt hushållsavfall Definition Övrigt hushållsavfall som inte omnämns i övriga bilagor. Omhändertagande Kontakta KSRR för att hantera avfallet på rätt sätt. Förslag 31

59 Bilaga 2 Regler för avfallsutrymmen och transportvägar m.m. Allmänt Dessa regler gäller för samtliga platser där KSRR utför hämtning. Reglerna har tillkommit för att skapa god framkomlighet för hämtningsfordon, en bra arbetsmiljö för hämtningspersonalen men även för att skapa en väl fungerande avfallshantering för abonnenten och att trafiksäkerhet främjas. Utformning av avfallsutrymmen samt placering av behållare skall vara så att olägenhet inte uppstår. Övergripande tekniska krav på avfallsutrymmen finns i Boverkets Byggregler, BBR. Om kraven på avfallsutrymmen, transportvägar, uppställningsplats m.m. inte uppfylls, äger KSRR rätt att anvisa en annan hämtplats. Dimensionering Avfallsutrymmen skall dimensioneras i samråd med KSRR. Omdimensionering på grund av förändrad avfallshantering eller förändrad mängd avfall från avfallslämnarna skall vara möjlig. Totalvikter för fyllda kärl och säckar Behållartyp 2-hjuliga kärl 4-hjuliga kärl Säck Behållarstorlek (liter) Maxvikter (kg) Källa: RVF Utveckling rapport 02:12 Hushållsavfall, Råd och anvisningar för Dimensionering, Förvaring, Transport. Generella krav på avfallsutrymmen Förslag Avfallsutrymme skall vara tillgängligt för renhållningspersonalen alla dagar kl året om. I avfallsutrymmet får inte förvaras föremål som hindrar hämtning av behållare. Där säck används skall det finnas tillräckligt med plats för att utan hinder lyfta säcken ur säckhållaren. Avfallsutrymme skall vara försett med ändamålsenlig utrustning. Säckställ och hållare avsedda för utomhusbruk får inte användas om tömningen därigenom försvåras. Utrustningen får inte heller vara i sådant skick eller av sådant material att renhållningens personal riskerar att skadas. Dörren skall vara lätt att öppna och får inte blockeras av t.ex. snö, stenar eller vegetation. Tröskel eller höjdskillnad förses med slänt, lutning eller kil med en lutning på max 1:5 (med en maximal höjdskillnad på 0,1 m). Om ramp eller kil används skall denna vara fastsatt. Dörr till avfallsutrymme skall gå att öppna från insidan och vara försedd med ett dörrstopps beslag eller liknande så att den kan stå öppen vid hämtning. Nyckeln som KSRR tillhandahållits till avfallsutrymmet får inte passa andra lås i fastigheten. Avfallsutrymmet skall vara försett med belysning där ljusstyrkan ej understiger 100 lux. Strömbrytare med orienteringsljus för belysning placeras i anslutning till avfallsutrymmets dörr. Avfallsutrymmet bör vara ventilerat. Utomhus skall behållare (container, säckställ och kärl) placeras så att risk för spridning av brand till närliggande byggnad undviks. Placering, val av behållare m.m. skall utföras i 32

60 enlighet med lokala föreskrifter samt Räddningstjänstens rekommendationer. Kontakta Räddningstjänsten, Samhällsbyggnadskontoret eller KSRR för mer information. Ansvaret för placering av container/sopkärl, eventuella risker m.m. ligger på fastighetsägaren. Avfallsutrymme/hämtplats för enfamiljshus Vid hämtning av avfall vid enfamiljshus skall behållaren vara utställd till tomtgräns, på fastigheten och i anslutning till transportvägen för renhållningsfordonet. Behållaren skall placeras väl synligt från transportvägen där renhållningsfordonet kör. Avstånd från hämtplats för kärl vid 1-2 familjshus till fastighetsgräns skall ej överstiga 3 m. Behållare placeras på hårdgjord fri yta. Hinder i form av låst grind, staket, mur eller häck, uppställda fordon och liknande får inte förekomma. Annan hämtplats skall godkännas av KSRR. Avfallsutrymmen i flerbostadshus, miljöhus Minimimått för avfallsutrymmen i flerfamiljshus anges nedan. För att kärlens lock helt ska kunna öppnas krävs ett fritt utrymme upp till 190 cm över golv. Minimått för avfallsutrymmen i flerfamiljshus Rumshöjd 2,1 m Dörr, fri bredd (karmdagbredd = öppningen) 1,1 m Dörr, fri höjd (karmdaghöjd = öppningen) 2,0 m Minsta mått som krävs för plastkärl Behållarstorlek (liter) Bredd (m) 0,5 0,5 0,6 0,75 1,3 Djup (m) 0,6 0,75 0,75 0,9 0,9 Höjd (m) 1,0 1,1 1,1 1,1 1,3 Transportvägar för behållare Förslag Installationer, cykelställ, papperskorgar och liknande får inte placeras så att de inkräktar på nedan angivna mått. Transportväg får inte ingå som en del av en biluppställningsplats där uppställda fordon kan hindra framkomligheten. Vid sidan av parkeringsytor skall nedan angivna ytor finnas. Utomhus skall transportväg för behållare vara hårdgjord så att kärl eller annat transportredskap som kärra eller liknande kan användas utan hinder. Trappa eller trappsteg, ojämn kalksten och kullersten får inte förekomma i en transportväg. Transportvägen skall vara upplyst så att risken för personskador m.m. elimineras. Snövallar, vegetation eller dylikt får inte inkräkta på nedan angivna mått. Vintertid skall transportvägen vara snöröjd och hållas halkfri. Om fastighetsägaren inte uppfyller nedan angivna mått äger KSRR rätt att anvisa annan hämtplats. Avstånd och mått för transportväg för behållare 33

61 1. Avstånd från soprum eller miljöhus till uppställningsplats för hämtningsfordon vid flerfamiljshus och verksamheter skall ej överstiga 15 m 2. Avstånd från hämtplats för kärl vid 1-2 familjshus till fastighetsgräns skall ej överstiga 3,00 m 3. Ramp, dragväg eller någon del därav får ha max lutning 1:12 4. Fritt utrymme mellan ramp och dörr samt framför dörr 1,50 m 5. Fri bredd vid rak passage 1,20 m 6. Bredd vid riktningsändring större än 30 grader 1,35 m 7. Fri höjd 2,10 m 8. Dörr, fri bredd (karmdagbredd = öppningen) 1,10 m 9. Dörr, fri höjd (karmdaghöjd = öppningen) 2,00 m Förslag Transportvägar för renhållningsfordon Transportvägen skall minst uppfylla nedan angivna mått. Avfallsutrymme får inte placeras så att backning på gång- och cykelväg eller inom ett bilfritt bostadsområde måste ske vid hämtning. Återvändsgata eller gata som används vid hämtning skall ha av KSRR godkänd vändplats för renhållningsfordon. Transportväg skall ha hårdgjord körbana av grus, asfalt eller liknande och måste tåla trafik med tunga fordon. Framkomligheten får inte hindras av större stenar, gräs eller annan vegetation. Snövallar, vegetation eller dylikt skall inte inkräkta på nedan angivna mått. Vintertid skall transportväg vara snöröjd och halkfri. Eftersom renhållningsfordon med totalvikt upp till 36 ton kan komma att användas skall transportväg lägst hålla de krav som ställs i anläggnings AMA kategori B eller motsvarande krav. 34

62 I områden där trafik med renhållningsfordon inte är tillåten eller inte kan ske på grund av utrymmesbrist eller där vägen inte uppfyller nedan angivna krav, placeras behållaren vid av KSRR anvisad hämtplats. Avstånd och mått för transportväg för fordon Vägbredd 1. Minsta vägbredd: 2,8 m 2. Efter bedömning av KSRR kan i särskilda fall vägbredd ner till 2,6 m accepteras. Detta gäller endast för kortare vägavsnitt på raksträcka. 3. Fri yta bredvid väg: 1,7 m från vägens mitt Förslag 35

63 Mått för kurva 1. Minsta kurvradie (inre kurvradie): 6,0 meter 2. Vägbredd i kurva: 4,0 meter 3. Fritt utrymme utanför vägbredd i utkant på kurva: Kurva mindre än 45 grader = 0 meter Kurva större än 45 grader = 1 meter Kravet på vägbredd och fritt utrymme utanför vägbredd avser kurvor med inre kurvradie som närmar sig 6,0 meter = tighta kurvor. För kurvor med stor kurvradie så kan smalare vägbredd och avsteg från fritt utrymme utanför vägbredd göras. Förslag Utrymmen för storbehållare, t.ex. containrar, lastväxlarflak Containrar eller lastväxelflak skall placeras på markplan. Placering på upphöjd yta eller lastbrygga accepteras ej. Uppställningsytan för storbehållaren skall vara hårdgjord, exempelvis med asfalt, betong eller likvärdigt material och tåla hanteringen av behållaren. Vid tillfälliga uppställningsplatser kan annan bedömning göras av KSRR. Om uppställning sker utanför den egna fastigheten skall berörd fastighetsägare kontaktas. Det kan dessutom krävas tillstånd av polisen samt eventuell kontakt till väghållare, detta söks av kunden. Luckor på containern/lastväxlarflaket skall vara stängda vid tömning/hämtning. 36

64 Minimått på uppställningsplats vid tömning med baklastande containerbil eller lastväxlarfordon Behållaryta till baklastande containerbil beroende på containerstorlek 3-4,5 x 2,0 m Behållaryta till lastväxlarfordon beroende på containerstorlek 4-6 x 2,5 m Fri yta framför behållare 15 x 4 m Minsta avstånd mellan/runt containrar till baklastande containerbil 1,0 m Minsta avstånd mellan/runt containrar till lastväxlare 1,0 m Fri höjd 5,5 m Förslag Slamtömning och tömning av fettavskiljare Transportväg för slamtömningsfordon skall uppfylla samma krav som transportväg för övriga renhållningsfordon, se ovan under Transportvägar för renhållningsfordon. Slamtömningsfordonet skall kunna komma intill brunnen. Avståndet mellan anslutningspunkten för tömning och en transportväg som uppfyller ovan angivna krav får inte vara längre än 20 m. För hämtning av filtermaterial i säck ska körbar väg för kranfordon finnas fram till fosforfällan samt nödvändigt utrymme för hantering på plats där avståndet mellan kranfordonets 37

65 angöringsplats och fosforfällan får vara högst 10 meter om säcken väger upp till 500 kg och högst 5 meter om säcken väger 1000 kg. Fri höjd ska vara minst 7 meter över kranfordon och samma mellan kranfordonets angöringsplats och fosforfällan Den angöringsplats som anvisas för ett slamtömningsfordon får inte äventyra trafiksäkerheten. Gångvägen mellan tömningsfordonets angöringsplats och brunnen skall vara fri från hinder t.ex. staket, murar, planteringar m.m. Inför tömning skall gångvägen vara lättframkomlig. Locket till slambrunnen skall vara av lätt material, skall väga max 25 kg och skall ha en innerdiameter på minst 400 mm. Vid tömning skall brunnslock vara lättåtkomligt, framgrävt, röjt från snö och markerat t ex med en pinne eller en flagga. Tömningsrör till slutna tankar skall ha en innerdiameter på minst 150 mm. Brunnen skall vara så utformad att den är lätt att tömma. Brunnens in- och utlopp samt alla kamrar skall vara synliga. Detta för att kvalitetssäkra tömningen samt att visuell kontroll av brunnen skall kunna utföras. Vid inomhusmontage av fettavskiljare skall ett 75 mm tömningsrör finnas max 20 m från fordonets uppställningsplats. Tömningsröret skall ha en 75 mm klokoppling typ hona. Totala avståndet från fordonets uppställningsplats till fettavskiljaren får max vara 60 m. För rengöring av fettavskiljare inomhus skall varmt och kallt vatten finnas tillgängligt vid fettavskiljaren. Detta för att undvika att dra slangar från fordonet genom kök eller liknande. Fettkakan som bildas i fettavskiljaren får inte vara tjockare vid tömning än vad tillverkaren rekommenderar, dock max 150 mm. Förslag Maximalt avstånd mellan brunnen och den plats där fordonet kan stå uppställd. 38

66 Bilaga 3 Anvisning för förberedelse för återanvändning/återbruk som lämnas till KSRR:s insamlingssystem Definition Återbruk definieras som återanvändning av föremål, vilket syftar till att föremålet används igen för att fylla samma funktion som det ursprungligen var avsett för, utan annan förberedande bearbetning än rengöring och/eller reparation. Sortering Föremål avsedda för återbruk skall sorteras enligt anvisning på ÅVC. När KSRR, efter beställning av kund, hämtar föremål avsedda för återbruk skall de sorteras och märkas ut enligt anvisningar från KSRR. Hämtningsintervall Föremål avsedda till återbruk kan lämnas på ÅVC i avsedda behållare. Förslag 39

67 2. Mål och åtgärder 2.1 Bakgrund till mål och åtgärder I följande avsnitt beskrivs bakgrunden till de mål, strategier och åtgärder som ska vara styrande för utvecklingen av avfallshanteringen inom KSRR under perioden 2015 till Beskrivningen baseras på diskussioner som förts under arbetet med avfallsplanen samt de bakgrundsfakta som presenteras i bilagor till avfallsplanen. De mål som presenteras i avfallsplanen har av KSRR identifierats som högst prioriterade och ansluter till: Tidigare avfallsplan för KSRR och Oskarshamns kommun EU:s avfallshierarki - Avfallstrappan Identifierade behov och utvecklingsområden Den nationella avfallsplanen och miljökvalitetsmålen Den nationella avfallsutredningen Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering Tidigare avfallsplan för KSRR Uppföljning av tidigare avfallsplaner för KSRR och Oskarshamns kommun finns redovisade i bilaga 5. Uppföljningen av avfallsplan för KSRR visade på att merparten av åtgärderna var genomförda. Det var några åtgärder som helt eller delvis överförs till denna avfallsplan på grund av att de sträcker sig över tiden. Det är bland annat åtgärden om separat insamling av matavfall där upphandling skett. Byggnation av anläggning har skett under Införande av matavfallsinsamling i praktiken i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Kalmar kommun med planering för insamlingen och information till fastighetsägare med mera har skett i slutet av 2014 för privathushåll. För fritidshus, verksamheter och företag kommer matavfallsinsamling att införas under planperioden. Det är även infört ett kvalitetsledningssystem av tömningsservice där merparten av bilarna har förberetts med utrustning. Taggning av kärl är planerad för Oskarshamns kommun. Taggningen har åtgärdats under 2013 för medlemskommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro samt Torsås och en utvärdering ska ske av implementering av kvalitetssystem, till exempel vilka förbättringar har man uppnått under denna planperiod med detta system som verktyg. En komplettering med ett insamlingssystem för mindre elavfall och lyskällor i butik eller liknande utöver ÅVC kommer att införas under planperioden. Förslag 2. Mål och åtgärder Uppföljningen av avfallsplan för Oskarshamns kommun visade på att en tredjedel var helt genomförd, den andra tredjedelen var delvis utförd och den sista tredjedelen var inte genomförd. En del av dessa överförs helt eller delvis till den denna avfallsplanen. Det är bland annat åtgärden att bygga en ny återvinningscentral på Storskogen som överförts till denna planperiod. I samband 13

68 142. Mål och åtgärder med byggnationen kommer standarden förbättras för logistik, personalutrymmen, skyltning och inlämning av samtliga avfallsslag inklusive farligt avfall mm. Även öppettider kommer att ses över för samtliga ÅVC:er. Åtgärden att styra bort från latrin mot eget omhändertagande av latrin, enskild avloppsanläggning för slam eller anslutning till kommunalt-va kommer att tas över till denna planperiod. Matavfallsinsamling samt ett kvalitetsledningssystem av digital tömningsservice där fordonen förses med utrustning och kärlen taggas överförs till denna planperiod och införs i början av perioden. En regelbunden översyn av samtliga rutter i syfte att rationalisera hämtningen överförs till denna planperiod och genomförs kontinuerligt. Åtgärden att införa återvinning av gips och betong överförs till denna planperiod EU:s avfallshierarki - avfallstrappan EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa, som även styr hur avfallet tas omhand i Sverige: Minimera. Förebygga att avfall uppstår och därmed minimera mängden avfall. Köp och tillverka mer hållbara produkter reparera istället för att slänga. Konsumera i högre utsträckning tjänster och upplevelser istället för varor. Återanvända. Det du inte behöver längre kan någon annan ha nytta av. Sälj eller ge bort, så slipper fullt brukbara saker bli avfall. Materialåtervinna. Mycket material går att återvinna för att göra nya produkter av. Ett minskat behov av att utvinna nytt råmaterial sparar energi och vår natur. Energi utvinna. En stor del av det som inte går till återbruk eller kan materialåtervinnas går till förbränning. Ur det som förbränns utvinns energi och värme. Deponera. Om inget av alternativen ovan är möjliga är sista vägen att deponera. Av det avfall som sorteras är det bara en mycket liten mängd som deponeras Behov och utvecklingsområden Ett antal behov och utvecklingsområden har identifierats utifrån bland annat nulägesanalys, samråd och diskussioner i bland annat KSRR:s och Oskarshamns kommun styr- och arbetsgrupp, plockanalys, enkätundersökning via telefon med boende i medlemskommunerna samt regionala och nationella mål och strategier. Utvecklingsområdena berörs på olika sätt i framtagna mål och åtgärder. Behov och utvecklingsområden som identifierats under arbetet med avfallsplanen för KSRR är: Minskat matsvinn Förslag Detta är en prioriterad fråga i medlemskommunerna och KSRR kommer tillsammans med olika delar i kommunerna att arbeta med åtgärder för att inspirera och påverka hushåll och verksamheter för att minska matsvinn genom bland annat medveten konsumtion. Minskat matsvinn vid både produktion av mat och servering påverkar både miljö och ekonomi positivt

69 och ger mindre matavfall. Förebyggande åtgärder för att minska matsvinn ansluter till de nationella miljömålen och Naturvårdsverkets program för förebyggande av avfall. Matavfallsinsamling Det matavfall som ändå uppstår ska tas tillvara genom insamling av matavfall. De nationella miljömålen och en strävan att regionalt kunna omhänderta en större del av hushållsavfallet från KSRR:s medlemskommuner är bakgrunden till att KSRR har infört matavfallsinsamling i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås för privathushåll. KSRR kommer även att införa matavfallsinsamling för privathushåll i Oskarshamn och för fritidshus, verksamheter och företag i samtliga medlemskommuner. Utsorteringen av matavfall ger förutsättning att regionalt kunna omhänderta matavfallet i regionens biogasanläggningar. Samtidigt bidrar matavfallsinsamlingen till ökad produktion av biogas och ett minskat beroende av fossila bränslen i regionen och att nyttiggöra innehållet av näringsämnen i matavfallet genom användning av biogödseln inom lantbruket. Bränsleförädling Matavfallsinsamlingen skapar även förutsättningar för att vidareförädla restavfallet till ett avfallsbränsle. Genom att producera ett avfallsbränsle skapar KSRR även förutsättningar för regional avsättning av det brännbara avfallet - till cementindustrin på Öland. Effekten blir positiv för regionen KSRR hjälper industrin att ersätta fossila bränslen, samtidigt som kortare transportavstånd för avfallet minskar miljöpåverkan. Information och kommunikation Detta är en viktig strategisk fråga som anknyter till flera av avfallsplanens mål och åtgärder. KSRR arbetar aktivt med information och behov av särskilda åtgärder finns för att lyfta olika slags frågor. Information om exempelvis sortering och den praktiska hanteringen och resultatet av återvinningen kommer att vara en förutsättning för att målen i avfallsplanen ska kunna nås. Att kommunicera avfallsplanens mål och att även fånga upp olika gruppers behov av service är en annan viktig del av arbetet. Genomförd kundundersökning påvisar behovet av både information och service. Smått elavfall Förslag Med detta avses ökad utsortering av smått elavfall och att underlätta för hushållen att göra rätt och bidra till en miljö- och resurshushållningsmässigt riktig hantering. Insamling av elavfall och särskilt smått elavfall är en mycket aktuell fråga där El-Kretsen i samverkan med kommunerna arbetar aktivt för att kommunicera och utveckla insamlingssystem. Plockanalyser visar att vissa typer av smått elavfall förekommer i det brännbara hushållsavfallet och genomförd kundundersökning visar att det finns osäkerhet om vad elavfall är och var det ska lämnas. 2. Mål och åtgärder Återbruk Uppmuntra till ökat återbruk av till exempel textilier, möbler, husgeråd med mera. Inlämning till återanvändning vid KSRR:s återvinningscentraler eller att skänka, sälja och ge bort användbara produkter som annars skulle bli avfall bidrar till de nationella miljömålen kan nås. 15

70 162. Mål och åtgärder Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Det ska vara lätt att sortera rätt. Förbättrad service kan bidra till ökad utsortering och miljöriktig återvinning av förpackningar och tidningar. KSRR kommer att utreda möjligheten till en mer fastighetsnära insamling för villor och fritidsbostäder. Idag erbjuder KSRR denna typ av tjänst för hyresfastigheter. KSRR kommer även att samråda med Förpacknings- och tidningsinsamlingen för att se över nuvarande system så att en ökad materialåtervinning kan ske genom ökad sortering. Nedskräpning Nedskräpningen ska minska i medlemskommunerna. Minskad nedskräpning har även uppmärksammats i exempelvis den nationella avfallsplanen och har kopplingar till nationella miljömål. De identifierade utvecklingsområdena ligger på olika sätt till grund för framtagna mål och åtgärder Strategier för avfallshanteringen i regionen I avfallsplanen anger KSRR:s mål och åtgärder för att bland annat minska avfallets mängd och farlighet och för att omhänderta och behandla uppkommet avfall på ett långsiktigt hållbart sätt. KSRR:s strategi för att nå uppställda mål är att, utifrån de prioriteringar som anges i EU:s avfallshierarki och som lyfts fram i den nationella avfallsplanen, genomföra åtgärder i samverkan med olika organisationer och med lokala föreskrifter, kommunikation, miljöstyrande taxor och tillsyn som verktyg. Genom att underlätta för hushåll och verksamheter att sortera och lämna sitt avfall på ett miljöriktigt sätt och att föregå med gott exempel avseende avfallshanteringen i egna och medlemskommunernas verksamheter kan KSRR förbättra förutsättningarna för att målen ska kunna nås Den nationella avfallsplanen och miljökvalitetsmålen Sveriges avfallsplan 2012 till 2017 innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållens avfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Förslag Illegal export av avfall till andra länder Målen i denna avfallsplan för KSRR har koppling till flera av målen i den nationella avfallsplanen,

71 bland annat målen om att: Minska avfallets farlighet Minska avfallets mängd Ta tillvara avfall som en resurs De nationella miljökvalitetsmål som har tydligast koppling till avfallshanteringen är: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö. God bebyggd miljö De tillhörande etappmålen är till stor del integrerade i den nationella avfallsplanen och har beaktats i framtagna mål och åtgärder för KSRR:s avfallsplan och den ligger även i linje med de regionala miljömålen för Kalmar län. Naturvårdsverket presenterade 2013 ett program för förebyggande av avfall. Programmet ska bidra till att de nationella miljömålen uppfylls och kompletterar etappmålen. Programmet innehåller mål om att minska mängden avfall och innehållet av farliga ämnen i material och produkter med fokus på mat, textil, elektronik samt byggande och rivning. Mål och åtgärder i KSRR:s avfallsplan ansluter väl till inriktningen på det avfallsförebyggande programmet Den nationella avfallsutredningen Avfallsplanens mål och åtgärder ansluter på olika sätt till förslagen i den nationella avfallsutredningen, Mot det hållbara samhället. Resurseffektiv avfallshantering, SOU2012:56. Om de förändringar som utredningen föreslår realiseras måste KSRR ta ställning i ett flertal frågor. Detta gäller bland annat frågor om organisation, insamlingssystem samt avfallshanteringens ekonomi och finansiering. Förslag Den nationella avfallsutredningen har som utgångspunkt en målbild för avfallshanteringen innefattande: Miljön. Miljömässig och resurseffektiv avfallshantering 2. Mål och åtgärder Medborgaren. Enkel och lättillgänglig avfallshantering Marknaden. En avfallshantering som är effektiv för samhället och ekonomiskt försvarbar 17

72 182. Mål och åtgärder Några särskilt viktiga punkter i den nationella avfallsutredningen är: Avfallshierarkin tydliggörs i Miljöbalken. Införs i miljöbalken med syfte att förebygga avfall och tydliggöra avfallshierarkin. Kommuner ska enligt utredningens förslag informera medborgarna i kommunen hur de kan förebygga uppkomsten av avfall. Förhandsgodkända insamlingssystem (FGI) införs för förpackningar och tidningar. Innebär i korthet att producenterna ska svara för att deras produkter ingår i ett system för återanvändning eller materialåtervinning och att endast aktörer som godkänts av en nationell myndighet för bedriva insamling av förpackningar och tidningar. Kommunen tar över insamlingsansvaret från producenterna. Kommunen övertar producenternas ansvar för insamling av förpackningar och tidningar från hushåll. Den kommunala tillsynen kompletteras med en nationell tillsyn av hanteringen av avfall som omfattas av producentansvar. Utredningen föreslår även att länsstyrelserna får ansvaret för tillsyn av avfallstransportörer, yrkesmässig insamling av avfall, avfallsmäklare/- handlare och verksamheters egen transport av farligt avfall. Verksamhetsutövare får ansvar för allt sitt avfall. Kommunens ansvar omfattar endast avfall från bostäder. Krav på att verksamheter ska sortera ut matavfall införs. Kommunen ska möjliggöra för hushållen att sortera ut sitt matavfall. Krav införs på att kommuner ska tillhandahålla insamlingssystem för matavfall. KSRR har beslutat att införa ett insamlingssystem för matavfall. Bemyndigande att föreskriva om avfallsutrymmen. Utredningen föreslår att kommunen får meddela föreskrifter om att fastighetsinnehavare ska avsätta och utrusta utrymmen för avfallshantering. Godkända företag får samla in och ta omhand grovavfall. Kommunens övergripande ansvar för detta avfall kvarstår men godkända aktörer kan samla in och omhänderta visst grovavfall. Kommunen ges möjlighet att förbereda avfall för återanvändning. Kommunen ges även möjlighet att taxefinansiera en del av verksamheten. Regeringen har fortsatt arbetet genom att en arbetsgrupp under ledning av miljöministern har tagit fram ett nytt förslag till hur kretsloppsfrågan ska hanteras i framtiden. Förslagets huvuddrag innebär att ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar ligger kvar hos producenterna, att återvinningsmålen höjs och att producenterna ska ingå i ett nytt tillståndspliktigt insamlingssystem. Krav ska också ställas på insamlingssystemet som förenklar för hushåll och andra att sortera ut förpackningar och tidningar. Det föreslås även att tillsyn och uppföljning av insamlingssystemet ska ligga på Naturvårdsverket. Arbete med framtagande av lagtexter utifrån förslaget pågår. Förslaget, så som det presenterats, innebär att det är fortsatt möjligt för kommunerna att skapa egna insamlingssystem.förslag

73 2.2 Vision för avfallshanteringen KSRR har ett antal styrdokument, som till exempel förbundsordning och instruktioner. Avfallsplanen är tillsammans med KSRR:s värdeord och vision för verksamheten viktiga styrdokument som ger verksamheten långsiktig ledning och styrning. Visionen är grunden i avfallsplanen. Den bygger på ett antal värdeord som antogs av KSRR:s dåvarande förbundsstyrelse vid en inriktningskonferens inför denna avfallsplan i augusti 2012 för att bära KSRR:s arbetskultur. KSRR:s värdeord är; Enkelt Hållbart Effektivt Tillgängligt Trovärdigt Kostnadseffektivt Kompetent Innovativt KSRR ska långsiktigt ha förmågan att tillhandahålla miljöriktiga och kostnadseffektiva tjänster. Abonnenterna ska känna trygghet i att KSRR har förmågan att anpassa verksamheten för framtidens krav. KSRR ska utveckla verksamheten på ett sådant sätt att de tjänster som tillhandahålls i sin utformning uppfattas som enkla, både att förstå och att använda för abonnenterna. KSRR ska hålla en hög tillgänglighet i tjänster och kommunikation för att göra det enkelt till rätt miljöval. Visionen anger tillsammans med nationella miljömål avfallsplanens inriktning. Förslag KSRR:s vision; KSRR sätter alltid miljön och medborgaren i fokus, genom trovärdig enkelhet når vi en långsiktig hållbarhet. Med en effektiv hantering kan vi fortsatt hålla hög tillgänglighet för våra abonnenter. Med hög kompetens blir vi kostnadseffektiva. 2.3 Målområden och åtgärdsprogram Avfallsplanen bygger på en vision som visar en övergripande bild över hur KSRR vill att avfallshanteringen ska fungera (se kapitel 2.2). I detta avsnitt presenteras mål och åtgärder för avfallshanteringen inom KSRR under perioden 2015 till Mål och åtgärder Avfallsplanen innehåller fem målområden me d ett långsiktigt inriktningsmål för varje område. Under inriktningsmålet finns flera mätbara mål och för varje målområde finns olika åtgärder som visar hur KSRR ska se till att de mätbara målen nås, när de nås, vem som ansvarar och förväntat resursbehov. 19

74 202. Mål och åtgärder Vissa åtgärder påverkar flera målområden, men anges då under det målområde som bedöms vara det huvudsakliga syftet med åtgärden. Uppföljning av avfallsplanens mål kommer att ske enligt kapitel 5. Vision Ett tillstånd som KSRR vill uppnå i framtiden med avfallshanteringen om allt fungerade idealt. Inriktningsmål Är ett övergripande och styrande mål som visar vilka ambitioner KSRR har på vad som ska göras på lång sikt. Mätbart mål Visar vart KSRR vill komma under planperioden. Åtgärd Beskriver vad som praktiskt ska göras för att nå de uppsatta mätbara målen Resursbehov Visar en bedömning enligt en tregradig skala vilka resurser som förväntas åtgå. Med lågt resursbehov avses kostnader som i huvudsak bedöms rymmas inom ordinarie budget hos KSRR eller aktuell förvaltning hos medlemskommunerna under en avgränsad period eller genom att inarbetas i befintlig verksamhet. Med måttligt eller högt resursbehov avses kostnader till följd av investeringar, personalförstärkningar eller andra verksamhetsförändringar som innebär att ansvarig organisation måste få resursförstärkning genom exempelvis omprioriteringar, effektiviseringar eller taxehöjningar när åtgärden genomförs eller permanent om åtgärden ger bestående inverkan på verksamheten. Förslag

75 2.3.1 Människan i fokus För att avfallshanteringen ska kunna vara långsiktigt hållbar måste sortering och insamling av avfall vara lätt för invånarna att förstå och tillämpa. Insamlingssystemet präglas av hög service, kostnadseffektivitet, nytta för invånaren och omtanke om människan. God tillgänglighet, säkerhet och arbetsmiljö är viktiga förutsättningar för att uppnå samhällets mål på avfallsområdet. Det ska vara lätt att göra rätt. Mätbara mål: 1. Andelen invånare som är nöjda med sin avfallshantering ska öka Andelen invånare som tycker det är enkelt att lämna sitt avfall ska vara minst 90 procent under hela planperioden Avfallshanteringen i regionen ska utföras med hög kvalitet och service i förhållande till kostnad Samverka för att avfallshanteringen ska vara en del i kommunens planarbete och utgå från gemensamma riktlinjer med KSRR vid ny- och ombyggnation. 5. Andelen ÅVC-kunder som är nöjda med bemötandet av vår personal ska vara minst 90 procent under hela planperioden Andelen personal som är nöjda med sin arbetssituation ska vara minst 80 procent under hela planperioden Nedskräpningen utomhus på platser som allmänheten har tillträde till ska minska. 6 1 Detta mål följs upp via en enkätundersökning. Utgångsvärde år 2014 är 67%. (Fråga Q5) 2 Detta mål följs upp via ett index i en enkätundersökning. Utgångsvärde år 2013 är 89%. (Fråga Q8, medelvärde av tio påståenden) 3 Detta mål följs upp via ett index genom att jämföra KSRR:s utbud och pris med andra jämförbara kommuner. 4 Detta mål följs upp via en enkätundersökning. Utgångsvärde år 2014 är 86%. (Fråga Q11) 5 Detta mål följs upp via ett index i en medarbetarundersökning. Utgångsvärde år 2012 för Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun är 83% för hållbart medarbetarengagemang, 90% för arbetsmotivation, 83% för arbetsbelastning där alla av dessa faktorer ska vara minst 80% under planperioden. (Frågorna 1A-C, och 47-50) 6 Detta mål följs upp via ett index från medlemskommunerna från de avdelningar som sköter gata och renhållning. Utgångsvärde år 2013 för mängden städsopor från allmänna platser inkl. hundlatrin är 148 ton för Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun. Förslag 2. Mål och åtgärder 21

76 222. Mål och åtgärder A B C D E F G H I J K L M Åtgärd Tidplan Ansvar Resursbehov Enkätundersökning för Vartannat KSRR Måttlig att mäta nöjdheten bland år med start invånarna med avseende på 2013 för Kalmar, insamlingssystemet Mörby- långa, Nybro och Torsås för Oskarshamn Utveckla kommunikationen Löpande KSRR Låg med fastighetsägare, verksamheter och kommuninvånare. Använda nya kanaler och anpassa informationen efter behov och målgrupp Utveckla tillgänglighet, Löpande KSRR Låg kundbemötande och service Identifiera behov och Löpande KSRR Måttlig utveckla insamlingssystemet för hushållsavfall för att säkra kvalitet och miljö samt göra det lätt för människor att göra rätt Införa e-tjänster mina sidor 2015 KSRR Måttlig i Oskarshamn, vidareutveckla e-tjänster i övriga medlemskommuner Utveckling av ÅVC:erna, Löpande KSRR Låg behovsanpassning av öppettider och antalet mobila ÅVC:er Kontinuerligt utveckla Löpande KSRR Låg avfallshanteringen ur ett arbetsmiljöperspektiv Inventera och åtgärda de Löpande KSRR Låg sämsta hämtställena Avfallstaxa som styr mot Årligen KSRR Låg kostnadseffektiva lösningar Taggning av sopkärl och 2016 KSRR Hög enskilda avloppsanläggningar i Oskarshamns kommun för avvikelseregistrering Utvärdering av taggning som 2016 KSRR Låg kvalitetsverktyg Förslag Beakta avfallshanteringen i ett tidigt skede i samhällsplaneringen Kampanj med exempelvis skräpplockardagarna Håll Sverige Rent, årlig mätning av nivån på nedskräpning Löpande Samhällsbyggnadskontoren i samarbete med KSRR Måttlig Årligen KSRR Låg

77 2.3.2 Minska avfallets farlighet Avfallets farlighet minskar och hanteringen av farligt avfall säkras. Det ska inte finnas farligt avfall blandat med annat avfall. Invånarna ska vara medvetna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Det ska vara lätt att sortera rätt. En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. De övriga farliga avfallet hamnar oftast på rätt ställe men fortfarande slänger en betydande del av invånarna elavfall i hushållsavfallet. Mätbara mål: 1. Invånarnas kunskaper om vad som är farligt avfall inklusive elavfall och var man ska lämna sitt farliga avfall ska öka Andelen hushåll som anser sig ha tillgång till ett tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall inklusive elavfall ska vara minst 90 procent under hela planperioden Andelen elavfall ska hållas på en låg nivå och minska med tiden och inget övrigt farligt avfall ska finnas blandat med hushållsavfall hos hushållen. 9 A B C D E F Åtgärd Tidplan Ansvar Resursbehov Information och kampanjer Löpande KSRR, Elkretsen och Måttlig riktade mot hushåll medlemskommunernas VA-avdelningar Enkätundersökning för att Vartannat KSRR Måttlig mäta kunskapsnivån bland år med start invånare gällande farligt avfall 2013, 2014 Enkätundersökning för att Vartannat KSRR Måttlig mäta nöjdhet bland invånare år med start med avseende på insamlingssystemet 2013, 2014 för farligt avfall Plockanalys av hushållsavfallet 2012, 2016, KSRR Hög med inriktning på att mäta förekomst 2020 av elavfall och övrigt farligt avfall Öka tillgängligheten för insamling 2016 KSRR Måttlig av batterier, glödlampor och elavfall genom fler insamlingsplatser Utveckla tillsyn, rådgivning och 2016 Samhällsbyggnadskontoren Måttlig information som verktyg när i samarbete med det gäller verksamhetsavfall KSRR Förslag 2. Mål och åtgärder 7 Detta mål följs upp via ett index i en enkätundersökning. Utgångsvärde år är 81% (Fråga Q13 och Q16) 8 Detta mål följs upp i en enkätundersökning. Utgångsvärde år är 88%. (Fråga Q8) 9 Detta mål mäts genom plockanalys. Utgångsvärdet (ett index av plockanalysresultat för Oskarshamn 2013 och resten av KSRR 2012) är 0,4 % elavfall och 0,4 % farligt avfall. 23

78 242. Mål och åtgärder G Utveckla avvikelseregistrering för KSRR och insamlingsentreprenörer. Vid förekommande avvikelse lämna information till kund som sorterat fel samt ej tömma kärl och säckavfall med felsorterat farligt avfall Minska avfallets mängd Hushåll och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen. Förhållandet mellan konsumtion och avfallsmängder förändras genom miljömedvetna val. Det innebär att på olika sätt visa människor hur livsstil och konsumtionsmönster kan förändras så att avfallsmängden minskar. Underlätta för människor att lämna fungerande produkter för återbruk. Mätbara mål: 1. Mängden hushållsavfall som uppkommer i regionen ska minska Människors kunskap om hur den egna konsumtionen av varor påverkar miljön ska öka Antal invånare som uppger att de handlar med begagnade varor ska öka 12 A B C D Åtgärd Tidplan Ansvar Resursbehov Informera hur människor Löpande KSRR Måttlig kan minska avfallsmängderna genom medveten konsumtion och återanvändning Minska mängden mat Löpande KSRR Låg som slängs genom att öka människors medvetenhet om matens miljöpåverkan Informera i skolor om att Skolorna i samverkan Måttlig inte slänga mat, ta fram med KSRR informationsmaterial för ändamålet som kan användas i skolorna Informera via personliga Löpande KSRR Låg möten till exempel vid studiebesök Förslag 10 Mängden hushållsavfall från kärl- och säckavfall som återstår när matavfall, grovavfall, farligt avfall, förpackningar och tidningar är utsorterat. Målet följs upp via ett index, kg/invånare. Utgångsvärde år 2014 är 257 kg/invånare. 11 Detta mål följs upp i en enkätundersökning. Utgångsvärde år är 70%. (Fråga Q19) 12 Detta mål följs upp via ett index i en enkätundersökning. Utgångsvärde år är 65%. (Fråga Q20, medelvärde av tre påståenden)

79 E F G H Marknadsföra webbplatser där människor kan skänka bort, byta och ta emot användbara saker i syfte att minska mängden avfall Utveckla tillsyn, rådgivning och information som verktyg när det gäller verksamhetsavfall Latrininsamlingen i KSRR ska minimeras till förmån för eget omhändertagande Införa KSRR:s koncept på Oskarshamns ÅVC:er för att uppnå avfallsminimering via ökad återvinning och återanvändning Löpande KSRR Låg 2016 Samhällsbyggnadskontoren i samarbete med KSRR Måttlig 2016 KSRR Måttlig 2015 KSRR Måttlig Ta tillvara avfallet som en resurs Det avfall som trots allt uppstår ska utnyttjas som en resurs. Det är viktigt att hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall rätt så att det kan återvinnas på bästa sätt. Hushåll och verksamheter sorterar det avfall som uppstår, så att det kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling. Återvinningen av material och näringsämnen ökar. Avfallet sorteras efter hur det ska tas omhand. Mätbara mål: 1. År 2016 sorterar hushåll, restauranger, storkök ut minst 60 procent av matavfallet. Allt separat insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion År 2016 ska det insamlade matavfallets renhet vara minst 98 procent. 14 Förslag 3. År 2020 ska andelen rejekt vid förbehandlingen av matavfallet vara högst 5 procent Andelen grovavfall som samlas in för materialåtervinning vid ÅVC i jämförelse med energiutvinning ska öka Mängden förpackningar och tidningar som hushållet varje år kastar blandat med det brännbara hushållsavfallet i kärl- och säckavfallet ska vara högst 1 kg/hushåll och vecka för lägenheter och 2 kg/hushåll och vecka för villor Detta mål mäts genom en plockanalys. 14 Detta mål mäts genom en plockanalys. Med matavfall räknas matrester men också hushållspapper, servetter, kaffefilter mm. 15 Rejekt är det material som tas bort från matavfallet i förbehandlingen till biogassubstrat, dvs felsorterat material (t.ex. bestick eller förpackningar mm) samt plastpåsarna som matavfallet samlas in i. Målet mäts genom ett nyckeltal. 16 Detta mål mäts genom ett index som jämför den totala andelen insamlat grovavfall på ÅVC när farligt avfall och elavfall är borttaget med andelen grovavfall som går till materialåtervinning. Utångsvärde år 2014 är 24%. 17 Detta mål mäts genom plockanalys. Utgångsvärdet (ett index av plockanalysresultat för Oskarshamn 2013 och resten av KSRR 2012) är 1,4 kg/hushåll och vecka för lägenheter och 2,4 kg/ hushåll och vecka för villor. 2. Mål och åtgärder 25

80 262. Mål och åtgärder 6. Bilda nätverk tillsammans med branschorganisationer och andra för att tillsammans ändra inriktning från förpackningsflöden till materialflöden på ÅVC och ÅVS. 7. År 2017 ska antalet latrinabonnenter minska till högst 20 procent av utgångsvärdet år Detta sker genom att latrinhämtningen ersätts av eget omhändertagande av latrin, enskilda avloppsanläggningar eller kommunalt avlopp. 18 A B C D E F G H I J Åtgärd Tidplan Ansvar Resursbehov Informera om sortering: hur Löpande KSRR Låg man ska sortera, vad som händer med det avfall som sorteras, nyttan med sortering kopplat till kostnaderna för avfallshanteringen Införa insamling av matavfall Start KSRR Hög med god kvalitet för 2016 biogasproduktion Informationskampanj KSRR Hög inför införandet av matavfallsinsamling Utreda möjligheten till 2016 KSRR Låg fastighetsnära insamling av producentansvarsmaterial Samråda med producenterna, Löpande KSRR Låg via Förpacknings- och tidningsinsamlingen, för att förbättra insamlingen av tidningar och förpackningar Samverka med Löpande KSRR Låg medlemskommunerna för att förbättra sopsorteringen inom de kommunala verksamheterna Utveckla kompetens Löpande KSRR Låg och kunskap gällande avfallshantering och miljöfrågor hos ÅVC-personal Förbättra sorteringen av avfall 2015 KSRR Låg i den egna verksamheten i Oskarshamn, så att KSRR föregår med gott exempel Minska miljöbelastningen Löpande KSRR Måttlig vid transporter genom att optimera transporterna av avfall samt bevaka fordonsutvecklingen och välja miljöanpassade fordon Leverera utsorterat brännbart Start KSRR Låg avfall till Cementa AB i 2015 sedan Degerhamn löpande Förslag 18 Detta mål mäts genom att jämföra antalet latrinabonnenter med utgångsvärdet år 2014, som är 321 st.

81 K Ta fram rutiner för 2015 KSRR Låg kvalitetssäkring av matavfallsinsamling L Förbättra flöde/struktur på Årligen KSRR Måttlig våra ÅVC:er för att underlätta för besökare att sortera rätt vilket ger renare fraktioner M Kundseminarium för företag 2016 Samhällsbyggnadskontoren i samarbete med KSRR Måttlig N O P Q R Informera verksamheter om vilka behandlingsmöjligheter som finns på avfallsanläggning Moskogen Aktivt samverka med branschorganisationer och andra för att utveckla ÅVC och ÅVS mot en hantering av materialflöden för att göra det lätt för människor att göra rätt att lämna avfall med samma material. Informera samt styra via taxa till andra alternativ än latrinhämtning. En samverkansgrupp mellan förslagsvis KSRR, medlemskommunernas VAoch tillsynsorganisationer, branschorganisationer och universitet bildas. Detta i syfte att minska uppkomsten av slam från enskilda avloppsanläggningar genom alternativa lösningar av anläggning på fastigheten samt genom att hitta alternativ till nuvarande behandling av slam från enskilda avloppsanläggningar. Bygga nya ÅVC:er på Storskogen, Oskarshamn och i Kalmar tätort. Löpande KSRR Låg Årligen KSRR tillsammans med branschorganisationer Låg KSRR Låg Löpande KSRR Låg Förslag 2020 KSRR Hög 2. Mål och åtgärder 27

82 282. Mål och åtgärder Minimal deponering Deponering ska bara ske om det inte finns andra behandlingsmöjligheter. Det innebär att bara avfall som det inte finns några andra behandlingsmetoder för ska deponeras. Endast deponier som uppfyller högt ställda krav ska användas. Det innebär även att nedlagda deponier ska vara inventerade och undersökta. Mätbara mål: 1. En utredning med syfte ta fram alternativ till deponering. A B C Åtgärd Tidplan Ansvar Resursbehov Utreda alternativ till 2018 KSRR Låg deponering Fortsatt tillsyn enligt Löpande Medlemskommuner och Låg åtgärdsprogram av nedlagda KSRR deponier Öka återvinningsgraden 2018 KSRR Måttlig genom att införa återvinning av gips och betong Förslag

83 Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Förslag

84 Förslag

85 Innehåll 1 KOMMUNAL AVFALLSORGANISATION 5 2 BESKRIVNING AV ORGANISATIONEN 2.1 Geografiskt läge och infrastruktur Befolkning Näringslivsstruktur AVFALLSMÄNGDER 3.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar Avfall som omfattas av producentansvar Övrigt avfall Jämförelse med andra kommuner Kärl- och säckavfallets sammansättning INSAMLING OCH BEHANDLING Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar Kärl- och säckavfall Grovavfall Förslag Latrinavfall Slam Farligt avfall Avfall som omfattas av producentansvar Tidningspapper och förpackningar Däck Batterier Bilar Avfall från elektriska och elektroniska produkter Läkemedel

86 4.3 Övrigt avfall Avfall från kommunal verksamhet Avfall från verksamheter ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL 5.1 Anläggningar inom regionen Moskogens avfallsanläggning Storskogens avfallsanläggning Övriga avfallsanläggningar Återvinningscentraler Återvinningsstationer Anläggningar utanför regionen KUNDNÖJDHET OCH ATTITYDER 34 Förslag 24 4

87 1. Kommunal avfallsorganisation I Kalmar, Nybro, Mörbylånga, Torsås och Oskarshamns kommuner är det kommunalförbundet KSRR som har det lagstadgade renhållningsansvaret, det vill säga det övergripande ansvaret för avfallshanteringen och avfallsplaneringen. KSRR har förbundsdirektion samt lyder under kommunallagen. Förbundet fungerar i praktiken som en egen kommun men med avfallshantering som enda uppgift. Verksamheten utförs av anställda tjänstemän och driftspersonal, men styrs av folkvalda representanter tillsatta av medlemskommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Torsås och Oskarshamn. KSRR sköter insamling och transport av avfall, dels i egen regi och dels på entreprenad. Nio återvinningscentraler samt sex stycken mindre återvinningsgårdar finns inom KSRR och sköts i egen regi. Mobil mini-åvc besöker regelbundet sju mindre orter och drivs på entreprenad. KSRR äger och driver i egen regi Moskogens avfallsanläggning samt arrenderar och driver Storskogens avfallsanläggning, med bland annat deponi, omlastning, mellanlagring, sortering och behandling av avfall. En del i avfallshanteringen är information till kunder och kontakter med kunderna. Detta är ett viktigt led till att påverka invånarna till att bli ännu bättre källsorterare. Respektive medlemskommuns kommunfullmäktige fastställer renhållningsordning inklusive föreskrifter och avfallsplan samt avfallstaxa. KSRR handlägger undantag från renhållningsordningen. Kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor utövar lokal tillsyn av renhållningsordningens bestämmelser och handlägger bygglovsärenden för avfallsutrymmen och enskilda avlopp. Figur 1 Administration Organisationsschema, KSRR Förbundsdirektion Förslag Ekonomi Förbundschef Produktion Insamling Produktion Avfall 5Bilaga 1

88 6Bilaga 1 2. Beskrivning av regionen I följande kapitel beskrivs förhållanden i regionen som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Kapitlet innehåller uppgifter om antal invånare, antal hushåll fördelat på boendeform samt regionens näringslivsstruktur. 2.1 Geografiskt läge och infrastruktur Kommunalförbundets fem kommuner ligger i södra och norra delen av Kalmar län. I söder gränsar regionen till Mönsterås kommun i Kalmar län och Karlskrona kommun i Blekinge län, i väster Emmaboda kommun i Kalmar län, Lessebo och Uppvidinge kommun i Kronobergs län samt Hultsfreds kommun i Kalmar län. I norr mot Västervik, Högsby, Mönsterås och Borgholms kommun. Landytan omfattar km 2, ca 1 procent av Sveriges landyta. Nybro kommun är den största till ytan följt av Oskarshamn, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Huvudort i respektive kommun är den centralort som namngett kommunen i samtliga fall. Huvudort i regionen är Kalmar som också är residensstad i Kalmar län. Viktig infrastruktur för regionen är Europaväg E22 som sträcker sig från Norrköping via regionen vidare till Malmö, Riksväg 25, Riksväg 47, Gotlandstrafiken, Kalmar flygplats, järnväg, Ölandsbron, Oskarshamns hamn samt Kalmar hamn. Utöver detta finns ett väl utbyggt cykelvägnät, ett etablerat kollektivtrafiksystem och närhet till flygplatserna i Växjö och Ronneby. 2.2 Befolkning Regionen har tillsammans cirka invånare. Utöver respektive tätort finns även de större orterna, Lindsdal, Färjestaden, Smedby, Mörbylånga, Rinkabyholm, Ljungbyholm, Trekanten, Påskallavik och Bergkvara. Fördelningen av antalet invånare i regionen redovisas i tabell 1. Regionens mål för befolkningsutveckling till år 2022 ger tillsammans en tillväxt på ca 545 personer per år. Förslag Tabell 1 Befolkning i regionen. Nuläge och prognos. Antal invånare, st. Källa: SCB samt befolkningsprognos för kommunerna. År 2013 År 2016 År 2019 År 2022 Kalmar Oskarshamn Nybro Mörbylånga Torsås Totalt

89 Tabell 2 Antal hushåll i regionen 2012/2013, st. Redovisning per boendeform. Källa: SCB Bostadsbestånd och Metria fritidshus typkod 221 Kalmar Oskarshamn Nybro Mörbylånga Torsås Summa Villa Lägenhet Fritidshus Totalt Till följd av regionens kustnära läge finns säsongsvariationer i antal invånare och turister vilket påverkar avfallets mängd och sammansättning. Variationerna består främst i att en stor del av fritidshusen på fastlandet och på Öland bosätts under sommaren liksom att regionen besöks av många turister. 2.3 Näringslivsstruktur Näringslivet i regionen är expansivt och domineras av verksamheter inom handels-, industri- och tjänstesektorn. Flertalet är små och medelstora företag, det finns även ett antal större industrier. Den största arbetsgivaren i KSRR:s medlemskommuner är Kalmar kommun följt av Landstinget i Kalmar län och Oskarshamns kommun, Scania i Oskarshamn, Linnéuniversitetet i Kalmar samt OKG i Oskarshamn. Guldfågeln, Cementa, Scania och Kährs är några betydelsefulla verksamheter, som bedöms kunna generera större mängder avfall. Pendling till och från regionen förekommer, där den största pendlingen sker till och från Kalmar kommun. In- och utpendlingen är i samma storleksordning men totalt sett är utpendlingen något större än inpendlingen. Förslag Kalmar kommun Eftersom Kalmar ligger i ett jordbruksområde kom de flesta företagen vid industrialiseringens början att syssla med bearbetning av jordbrukets produkter. Idag har Kalmar ett dynamiskt näringsliv, som domineras av handels-, tillverknings- och tjänstesektorerna. I staden finns ca företag. Flertalet är små och medelstora, men det finns också flera större bolag, som har sina huvudkontor i Kalmar. I Kalmar finns flera nätverk, som bidrar till näringslivets utveckling. Det gör också Linnéuniversitetet Sveriges senaste universitet, som är en sammanslagning av Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. 7Bilaga 1

90 8Bilaga 1 Oskarshamn kommun Oskarshamn är en viktig hamnstad med bland annat färjetrafik till Gotland och även omfattande godstrafik nationellt och internationellt. Staden har även flera stora industrier bland annat Scania, kärnkraftverket OKG AB, SAFT AB som tillverkar batterier, ABB och Liljeholmens Stearinfabriks AB. I Oskarshamn finns också Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Deras uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken och i Oskarshamn bedrivs forskning och utveckling kring inkapsling och slutförvar av använt kärnbränsle. Nybro kommun Näringslivet domineras i dag av trä-, glas-, pappers- och verkstadsindustri. Största arbetsgivaren är Nybro kommun. Den största privata arbetsgivaren är AB Gustaf Kähr som främst tillverkar parkettgolv. Mörbylånga kommun Här finns livsmedelsproduktion med lantbruk respektive förädlings- och distributionsföretag. Näringslivet påverkas också av besöksnäringen och närheten till Kalmar. I kommunen finns därför gott om handel, olika former av turistanläggningar, konstnärer och konsthantverkare. Verkstadsindustrin och stenindustrin finns också representerad. De största företagen är Guldfågeln och Cementa. Kommunen är den största arbetsgivaren med ca anställda. Torsås kommun Torsås har företag i de flesta branscher. Torsås kommun är kommunens största arbetsgivare följd av industriföretagen Yaskawa och Spinova samt trä/byggföretaget Södra Timber. Bland företagen i kommunen finns också turistanläggningar med lockande utflyktsmål samt en handel som präglas av ett rikt och varierat utbud. Förslag

91 3. Avfallsmängder 3.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar Nedan redovisas mängder för avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Redovisningen är uppdelad per insamlad fraktion samt utifrån vilka behandlingsformer som tillämpas. Tabell 3 Insamlade och behandlade mängder av avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar 2013, ton. Materialåtervinning Biologisk Förbränning Deponering Totalt återvinning Kärl- och säckavfall Grovavfall Trädgårdsavfall Latrinavfall Slam Fett Farligt avfall totalt, varav: - impregnerat trä asbest riskavfall 9 0,290 0,290 - småkemikalier Summa, ca Källor och övriga kommentarer: 1) Källa: I Oskarshamn vågen Storskogen i resten av KSRR vågen Moskogen. 2) Materialåtervinning avser skrot och schaktmassor. Deponering avser gips, glas, sanitetsporslin och isolering. Källa: I Oskarshamn vågen Storskogen där en uppskattning har gjorts av andelen hushållsavfall från siffror som inkluderar både verksamhetsavfall och hushållsavfall: andel skrot från hushåll 75 %, andel täckmassor från hushåll 10 %, andel brännbart grovavfall från ÅVC ytterområden 90 %, andel träavfall från hushåll 25 %. I resten av KSRR vågen Moskogen. 3) Biologisk behandling avser kompostering. Källa: I Oskarshamn vågen Storskogen där en uppskattning av mängden trädgårdsavfall har gjorts från mängden träavfall, 10 % av träavfallet uppskattas vara trädgårdsavfall. I resten av KSRR vågen Moskogen. 4) I Oskarshamn omhändertas det av Oskarshamns avloppsreningsverk. Källa: Vågen Storskogen. I resten av KSRR omhändertas det av Kalmar avloppsreningsverk. Källa: Vågen Moskogen. 5) Avser slam från hushåll. I Oskarshamn omhändertas slammet av avloppsreningsverket i Oskarshamn. Siffran är beräknad utifrån en genomsnittlig årlig tömning av 2740 tankar 0-3 m 3 (1,5 m 3 i genomsnitt) och 85 tankar 3-6 m 3 (4,5 m 3 i genomsnitt). Densitet för slam varierar men antas här vara 1m 3 slam =1 ton. Källa: Vågen Storskogen. I resten av KSRR omhändertas det av avloppsreningsverken i Kalmar, Mörbylånga och Nybro. Källa: Inrapporterade mängder från chaufförer via EDP mobile. 6) Avser slam från tömning av fettavskiljare. I Oskarshamn levereras det till Oskarshamns avloppsreningsverk för rötning i rötkammare. Mängden fett är beräknad från en genomsnittlig årlig tömning av cirka 45 stycken avskiljare 0-3 m 3 (1,5 m 3 i genomsnitt). Densitet för slam varierar men antas här vara 1m 3 slam =1 ton. I resten av KSRR till Kalmar biogas.källa: Vågen Moskogen. Förslag 9Bilaga 1

92 10Bilaga 1 7) Källa: I Oskarshamn vågen Storskogen. En uppskattning har gjorts av andelen hushållsavfall från en siffra som inkluderar både verksamhetsavfall och hushållsavfall: andel impregnerat trä från hushåll 20 %. Källa: I resten av KSRR vågen Moskogen. Källa: RagnSells. 8) Källa: I Oskarshamn vågen Källa: Vågen Storskogen. En uppskattning har gjorts av andelen hushållsavfall från en siffra som inkluderar både verksamhetsavfall och hushållsavfall: andel asbest från hushåll 20 %. Storskogen. En uppskattning har gjorts av andelen hushållsavfall från en siffra som inkluderar både verksamhetsavfall och hushållsavfall: andel asbest från hushåll 20 %. Källa: I resten av KSRR vågen Moskogen. 9) Källa: RagnSells. 10) Källa: RagnSells. 3.2 Avfall som omfattas av producentansvar Nedan redovisas mängder avfall som omfattas av producentansvar. Redovisningen är uppdelad per insamlad fraktion. Tabell 4 Insamlade mängder av avfall som omfattas av producentansvar per ton år Källor och övriga kommentarer: Mängd Förpackningar och tidningar totalt 1, varav: - Tidningspapper well- och kartongförpackningar plastförpackningar metallförpackningar glasförpackningar Däck Batterier totalt 3, 135 varav: - småbatterier 41 - blybatterier tyngre än 3 kg 94 Bilar - Elektriska och elektroniska produkter 3, varav: - kyl/frys vitvaror gasurladdningslampor icke gasurladdningslampor 12 - diverse elektronik Summa Förslag 1) Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen. 2) Källa: Svensk Däckåtervinning 3) Källa: El-Kretsen 4) Lampor som innehåller kvicksilver.

93 3.3 Övrigt avfall Uppgifter om avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar eller producentansvar har inte inventerats eller sammanställts. Som beskrivits i kapitel 2.3 domineras näringslivet i regionen av verksamheter inom handels-, industri-, och tjänstesektorn. Detta påverkar också i hög grad mängd och sammansättning på avfallet från verksamheter. Avfall från verksamheter som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar eller producentansvar uppstår främst inom industrin men till viss del även inom handel och tjänstesektorn. Exempel på avfallsflöden som kan vara betydande är: Förslag Livsmedelsavfall från livsmedelsproduktion (till exempel Guldfågeln samt lantbruksverksamhet) Mineraliskt avfall från sten- och cementindustri (till exempel Cementa och olika stenbearbetningsföretag) Avfall från industri (till exempel Scania och SAFT) Trärester (till exempel Kährs och Södra Timber) Avfall från glas-, pappers- och verkstadsindustri Annat avfall som bör nämnas är olika typer av avfall från bygg- och anläggningsverksamhet innefattande överskottsmassor där en del kan vara förorenade och därför kräva särskilt omhändertagande. Exempel på verksamheter där KSRR eller kommunala bolag är verksamhetsutövare och som är av större betydelse ur ett avfallsperspektiv är de kommunala reningsverken samt Kalmar Energis och Oskarshamns Energis kraftvärmeanläggningar, vilka genererar slam respektive aska och slagg. 3.4 Jämförelse med andra kommuner Vid en översiktlig jämförelse med nationell statistik avseende insamlade mängder hushållsavfall kan konstateras att KSRR sammantaget ligger över det nationella genomsnittet, främst beroende på en större mängd kärl- och säckavfall samt grovavfall. Detta kan bero på turism, fritidsabonnemang och olika evenemang. För avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar eller producentansvar saknas nyckeltal. 11Bilaga 1

94 12Bilaga 1 Tabell 5 Insamlade mängder hushållsavfall i KSRR och Oskarshamn kommun 2013 jämfört med nationella genomsnitt, kg/invånare. Källa: KSRR, Oskarshamns kommun, FTI, El-Kretsen och Avfall Sverige. Redovisade uppgifter avser 2013 om ej annat anges. Insamlad mängd Insamlad mängd Anmärkning KSRR nationellt Brännbart kärl- och * *) Avser 2012 säckavfall Matavfall 0,5 33* Kärl- och säckavfall. *) Avser 2012 Grovavfall * Inklusive återvunnet. *) Avser 2012 Tidningar 41,1 31,5 Pappersförpackningar 15,5 12,4 Metallförpackningar 1,56 1,59 Glasförpackningar 17,3 19,5 Plastförpackningar 6,9 5,27 Farligt avfall 3,6 2,4* Exklusive impregnerat trä och asbest. *) Avser 2012 Småbatterier 0,31 0,33 Bärbara och inbyggda Elavfall, exkl. batterier 16,7 14,94 Inklusive vitvaror Utifrån ovanstående nyckeltal bör följande uppmärksammas särskilt: Statistiken avseende förpackningar och tidningar baseras på uppgifter från Förpacknings-- och tidningsinsamlingen (FTI). Statistiken kan vara osäker beroende på i vilken mån nyckeltalen är framtagna utifrån schabloner eller speglar faktiskt insamlade mängder. Om uppgifterna speglar verkligheten ligger KSRR över riksgenomsnitten för insamlad mängd förpackningar och tidningar. Det är dock svårt att göra en helt rättvisande jämförelse med nationell statistik avseende till exempel pappersförpackningar på grund av att det är osäkert vad som ingår i statistiken. En svårighet när det gäller att ta fram nationell insamlingsstatistik för förpackningar och tidningar är att vissa flöden numera återvinns genom flera olika aktörer. Förslag KSRR:s insamlade mängder ligger över riksgenomsnitten även för brännbart kärl- och säckavfall, grovavfall och elavfall. Återvinningsgraden för grovavfall, det vill säga hur stor andel av det insamlade grovavfallet som på olika sätt återvinns, har beräknats till cirka 95 procent, vilket får betraktas som högt jämfört med många andra kommuner. Uppgifter om hur mängden grovavfall nationellt fördelas på utsorterade fraktioner saknas.

95 3.5 Kärl- och säckavfallets sammansättning Inom ramen för framtagande av föregående avfallsplan för KSRR 2014 till 2020 då KSRR hade fyra medlemskommuner Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås har KSRR oktober till november 2012 genomfört plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall i syfte att fastställa dess sammansättning (verksamheter exkluderade). Resultatet har legat till grund för formulering av vissa mål och åtgärder i avfallsplanen och resultatet kommer även att verka som utgångspunkt för uppföljning av målen i avfallsplanen. De frågor som analyserna skulle besvara var följande: 1. Hur mycket kärlavfall genererar hushållen i kilogram per hushåll och vecka fördelat på olika fraktioner? 2. Hur ser sammansättningen av hushållens kärlavfall ut i procent per hushåll och vecka? För att lättare kunna tolka resultatet delades KSRR in i mindre delområden utifrån kommun och bebyggelsekategori, ett delområde för villa- och ett för lägenhetshushåll i respektive medlemskommun. Totalt omfattade plockanalyserna åtta delområden och cirka 24 ton avfall, från vilka prov togs ut för analys. Avfallet som ingick i analyserna utgjordes av blandad brännbar fraktion, det vill säga ingen utsortering av matavfall har skett. Metoden som har använts för att genomföra plockanalyserna är Avfall Sveriges manual för plockanalys, RVF Utveckling 2005:19. Resultaten från plockanalyserna visar att kärlavfallets mängd och sammansättning generellt stämmer väl överrens med nationella nyckeltal. Här presenteras ett stapeldiagram över avfallets genereringstakt, det vill säga mängd avfall som hushållen genererar under en vecka. I diagrammet kan utläsas hur stor totalt mängd avfall som hushållen genererar under en vecka samt även hur stor mängd av respektive fraktion som hushållen genererar under samma period. Resultatet presenteras enskilt för de fyra medlemskommunerna och bebyggelsekategori samt även KSRR som helhet fördelat på bebyggelsekategori. Figur 2 Förslag Kärl- och säckavfallets sammansättning i kg/hushåll och vecka. KSRR:s medlemskommuner samt genomsnitt för KSRR. 13Bilaga 1

96 14Bilaga 1 Nedan presente ras cirkeldiagram över sammansättningen av hushållens kärlavfall i procent, det vill säga den totala vikt som respektive fraktion utgör. Diagrammen presenterar resultatet aggregerat för KSRR som helhet men fördelat per bebyggelsekategori. Figur 3 Kärl- och säckavfallets sammansättning i villor (vänster) respektive lägenheter (höger), genomsnitt för KSRR, procent. Av resultaten kan bland annat utläsas: Villorna genererar mer än dubbelt så mycket kärl- och säckavfall per hushåll och vecka som lägenheterna. Skillnaden är något större än förväntat, baserat på nationella nyckeltal. En förklaring till skillnaden kan vara att fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar är vanligt i lägenheter i flera av KSRR:s medlemskommuner. Den procentuella fördelningen mellan matavfall/trädgårdsavfall, producentansvarsmaterial, övrigt avfall och farligt avfall/elavfall är 48, 26, 26 och 1 procent. Producentansvarsmaterialet utgörs till största delen av pappers- och plastförpackningar. Wellpapp förekommer i mycket liten utsträckning i kärl- och säckavfall. Förslag Andelen elavfall inklusive batterier är ungefär lika stor som andelen traditionellt farligt avfall i kärl- och säckavfall. Lampor förekommer i liten utsträckning i kärlavfallet. Skillnaderna mellan kärl- och säckavfall mängd per hushåll och vecka i medlemskommunerna är generellt relativt små. Mängden matavfall som genereras per hushåll och vecka är ungefär densamma i kommunerna. Skillnaderna mellan kärl- och säckavfall sammansättning i medlemskommunerna är generellt relativt små. Exempel på skillnader beträffande avfallets sammansättning är att andelen producentansvarsmaterial är högre i Kalmar än i övriga medlemskommuner och att andelen farligt avfall och elavfall i avfallet är lägre i Nybro än i övriga medlemskommuner. kärl- och säckavfall mängd och sammansättning inom KSRR överensstämmer generellt väl med nationella nyckeltal. Andelen elavfall och farligt avfall samt övrigt icke brännbart inklusive så kallat övrigt glas och övrig metall är dock högre än det nationella genomsnittet.

97 För detaljerad data från genomförda plockanalyser se rapport Plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall, KSRR på ksrr.se. I Oskarshamns kommun genomfördes plockanalyser hösten Oskarshamn blev medlem i KSRR från och med 1 januari Syftet med plockanalysen var bland annat att bedöma avfallets sammansättning och kvalitet, utvärdera utsorteringsgraden av avfallet och bedöma skillnader i kvalitet mellan villahushåll och lägenhetshushåll. Plockanalyserna omfattade brännbart avfall från villor och lägenheter. Totalt omfattade plockanalyserna cirka 9 ton avfall, från vilka prov togs ut för analys. Avfallet som ingick i analyserna utgjordes av blandad brännbar fraktion, det vill säga ingen utsortering av matavfall har skett. I villaområdet samlas avfallet in i kärl och i lägenhetsområdet i underjordsbehållare. Urvalet av områden gjordes med hänsyn till att det skulle vara praktiskt möjligt med tanke på genomförandet av analysen. Metoden som har använts för att genomföra plockanalyserna är Avfall Sveriges manual för plockanalys, RVF Utveckling 2013:11. Resultaten från plockanalyserna visar att kärlavfallets mängd och sammansättning till stor del stämmer med de nationella nyckeltal. Nedan presenteras stapeldiagram över avfallets genereringstakt, det vill säga mängd avfall som hushållen genererar under en vecka Figur 4 Oskarshamn Villa Elavfall Farligt avfall Övrigt brännbart Övrigt icke brännbart Förslag Oskarshamn Lägenhet Tidningar och förpackningar Trädgårdsavfall Matavfall Kärlavfallets sammansättning i kg/hushåll och vecka i Oskarshamn. 15Bilaga 1

98 16Bilaga 1 Nedan presenteras cirkeldiagram över sammansättningen av hushållens kärlavfall i procent, det vill säga den totala vikt som respektive fraktion utgör. 16,5% 10,2% Figur 5 18,9% Figur 5 11,8% 10,0% 5,1% 0,1% 27,1% 0,3% 0,1% 31,8% 36,1% 32,0% Elavfall Farligt avfall Övrigt brännbart Övrigt icke brännbart Tidningar och förpackningar Trädgårdsavfall Matavfall Kärlavfallets sammansättning i villor i Oskarshamns kommun, procent. Elavfall Farligt avfall Övrigt brännbart Övrigt icke brännbart Tidningar och förpackningar Trädgårdsavfall Matavfall Förslag Kärlavfallets sammansättning i lägenheter i Oskarshamns kommun, procent.

99 4. Insamling och behandling I nedanstående kapitel beskrivs kortfattat avfallshanteringen i regionen, det vill säga var avfallet uppkommer, hur avfallet samlas in och hur det återvinns eller bortskaffas. Beskrivningen fokuserar på det avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Ett särskilt avsnitt finns om hantering av avfall som omfattas av producentansvar. Beskrivningen av hanteringen av avfall från verksamheter görs översiktligt då avfallet inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar och därmed hanteras av flera olika aktörer. Indelningen av avfallet i kategorier görs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan. 4.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar Kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall uppkommer i hushåll och verksamheter. Avfallet samlas huvudsakligen in i ett traditionellt kärl för brännbart avfall. Insamling av matavfall sker idag i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun från villor och flerfamiljshus och dessutom i ett pilotförsök i Oskarshamn där insamling sker från cirka 250 hushåll. Insamling utförs i egen regi. Allt insamlat kärl- och säckavfall omlastas på Moskogens och Storskogens avfallsanläggning för vidare transport av entreprenör, till Hässleholm, Jönköping, Linköping, Norrköping och Västervik för förbränning. Energin utvinns i form av el och fjärrvärme. Insamling av kärl- och säckavfall sker normalt varannan vecka. Från fritidshus sker insamling 2014 under perioden 12 maj till 10 oktober för Kalmar, Mörbylånga, Nybro samt Torsås och för Oskarshamn under perioden 15 maj till 15 september med en kompletterande hämtning i november. Hämtningsperioden kommer att samordnas under 2015 för samtliga medlemskommuner. Förslag Det vanligaste abonnemanget är 140 eller 190 liters kärl för villor och 660 liters kärl för lägenheter och verksamheter. Det är även möjligt att ändra både kärlstorlek eller hämtningsintervall. Abonnenter som är boende på öar i Oskarshamns kommun lägger sitt avfall i papperssäckar som placeras vid bryggor för hämtning med båt av en entreprenör. På ön Runnö samlas hushållsavfallet in i en container som är placerad på en pråm. Säckar används också på ett fåtal platser i Oskarshamns och Kalmars innerstad där kärl är omöjligt. Oskarshamns kommun har också ett antal så kallade underjordbehållare. Behållaren samlar avfall helt eller delvis under jord vilket bidrar till att avfallet får lägre temperatur. Hemkompostering av matavfall förekommer i samtliga kommuner. 17Bilaga 1

100 18Bilaga Grovavfall Grovavfall från hushåll lämnas i huvudsak till de stationära och mobila återvinningscentralerna samt till återvinningsgårdarna i Oskarshamn. Grovavfall från verksamheter kan mot avgift lämnas på återvinningscentralerna. Det är även möjligt att hyra container eller beställa hämtning av grovavfall. Transporterna från återvinningscentralerna görs av en entreprenör. I Oskarshamn sköts transporterna från återvinningsgårdarna i yttertätorterna av egen personal. Även containeruthyrning och hämtning utförs av entreprenör. Oskarshamn sköter även ovannämnda transporter med egen personal. Utsorterat material transporteras för vidare behandling till Moskogen och Storskogen eller till mottagare av olika återvinningsmaterial. Osorterat grovavfall transporteras till Moskogens och till Storskogens avfallsanläggning för sortering. Sorteringen sköts på Moskogen av ISAB och på Storskogen av egen personal. Deponirest deponeras på Moskogens avfallsanläggning och på Storskogens avfallsanläggning. Trädgårdsavfall lämnas på återvinningscentralerna. Det finns även fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall i kärl eller vippcontainer i Kalmar, Mörbylånga, Torsås och Nybro. I Oskarshamn kan hämtning av trädgårdsavfall beställas mot avgift. Trädgårdsavfall som lämnas på återvinningscentralerna i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kan läggas i containern för grenar (grenar och kvistar) eller i containern för trädgårdsavfall (fint material som gräs, löv med mera). På Storskogens återvinningscentral i Oskarshamn kan trädgårdsavfall läggas i containern för kompost och i containern för ris. På återvinningsgårdarna i yttertätorterna finns möjlighet att lämna mindre mängder trädgårdsavfall, om det är förslutet i säckar. Detta läggs i en container för blandat avfall som sedan sorteras av personal, efter att det körts in till Storskogens avfallsanläggning. Grenar och kvistar flisas från Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås och transporteras vidare till en förbränningsanläggning, i första hand Kalmar Energis anläggning på Moskogen. Gräsklipp och liknande trädgårdsmaterial från den fastighetsnära insamlingen komposteras och kommer att användas till sluttäckning av de äldre deponidelarna på Moskogen. Förslag Insamlat trädgårdsavfall i Oskarshamn behandlas genom flisning och kompostering i strängar på Storskogens avfallsanläggning. Efter behandling fås en mull som används av Oskarshamns kommun i samband med skötsel av gator och parker. Hemkompostering av trädgårdsavfall förekommer i samtliga kommuner Latrinavfall Latrinavfall från hushåll samlas in i 27 liters latrinkärl var fjortonde dag eller var fjärde vecka främst från fritidshus. I Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås sker insamlingen i egen regi och i Oskarshamn av en entreprenör. Latrinet transporteras till Moskogens eller Storskogens

101 avfallsanläggning för mellanlagring. En entreprenör med mobil tömningsanläggning tömmer latrinet till en tank, sköljer ur behållarna och transporterar bort latrinet till ett avloppsreningsverk. De tömda latrinkärlen skickas med kärl- och säckavfallet till förbränning. Energin som produceras används till uppvärmning och el. Hemkompostering av latrin förekommer i samtliga kommuner Slam Slam från hushåll och verksamheter och som omfattas av kommunalt renhållningsansvar uppstår i enskilda avloppsanläggningar och i fettavskiljare. Inom regionen finns cirka enskilda avloppsanläggningar. I regionen sker hämtning av slam från hushåll med hjälp av entreprenör. Slammet transporteras till avloppsreningsverken i Färjestaden, Kalmar, Oskarshamn och Nybro för behandling. I Färjestaden förtjockas och avvattnas slammet innan det komposteras för att slutligen användas till sluttäckning av deponin i Kastlösa. I Kalmar rötas slammet innan det avvattnas och sprids på åkermark. Gasen förädlas till fordonsbränsle och används i bussar och i KSRR:s sopbilar. I Nybro förtjockas slammet och leds till vassbäddar. I Oskarshamn går slammet efter behandling in i en rötkammare på Ernemars avloppsreningsverk för värmeproduktion. Rötresten används som en resurs vid sluttäckningar. Slam från fettavskiljare från verksamheter samlas in av entreprenör och transporteras till Kalmar biogas för rötning tillsammans med gödsel och slakteriavfall. Rötresten går till jordbruket och gasen förädlas tillsammans med gasen från avloppsreningsverket till fordonsbränsle. Slam från fettavskiljare i Oskarshamn går liksom slam från enskilda avlopp till rötning för värmeproduktion och rötresten används som en resurs vid sluttäckningar. Tömning av slam i slamavskiljare och sluten tank sker minst en gång per år. I Oskarshamn kan tömning av sluten tank ske mer sällan. Anläggningar med låg belastning kan efter ansökan få tömning vartannat år. Tömning sker i enlighet med abonnemang eller på beställning Farligt avfall Förslag Farligt avfall från hushåll samlas i huvudsak in genom återvinningscentralerna. Insamlat farligt avfall transporteras av entreprenör till behandling. I Oskarshamn sker även insamling av farligt avfall med s.k. miljöbil på glesbygden, vår och höst. 19Bilaga 1

102 20Bilaga Avfall som omfattas av producentansvar Producentansvaret innebär att tillverkaren har ansvar för att produkten samt emballage samlas in och återvinns när den har förbrukats. Lagstiftningen om producentansvar innebär även en skyldighet för konsumenterna att källsortera och lämna tillbaka förbrukade varor och förpackningar. Syftet med producentansvaret är ytterst att genom att ge producenterna ansvaret för omhändertagande av uttjänta produkter driva på miljöanpassad produktutveckling och därigenom öka resurshushållningen och minska miljöbelastningen. Idag finns producentansvar för tidningar, förpackningar (wellpapp, kartongförpackningar, plastförpackningar, träförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar), däck, batterier, bilar, elavfall och läkemedel Tidningspapper och förpackningar Tidningspapper och förpackningar från hushåll samlas i huvudsak in genom återvinningsstationer men det finns även möjlighet att lämna detta på återvinningscentralerna. Fastighetsnära insamling vid lägenheter och verksamheter förekommer i stor utsträckning. Villaföreningar, bostadsbolag och bostadsrättsföreningar erbjuds abonnemang för hämtning av återvinningsmaterial mot en avgift i alla fem medlemskommunerna. Insamlade tidningar och förpackningar återvinns i huvudsak genom materialåtervinning. Framförallt rejekt från sortering återvinns genom förbränning med energiutvinning Däck Däck från hushåll samlas in via återförsäljare av däck samt på återvinningscentralerna. Däcken transporteras bort av en entreprenör på uppdrag av Svensk Däckåtervinning AB, som ansvarar för omhändertagandet. Däck på fälg omhändertas av Stena för återvinning. Däck omhändertas ofta genom förbränning där energin används till uppvärmning alternativt omhändertas däcken genom materialåtervinning Batterier Förslag Småbatterier från hushåll samlas in via ett flertal platser, i huvudsak i batteriholkar på återvinningsstationer, återvinningscentraler och återförsäljare. I Oskarshamn sker även insamling av batterier i så kallade sorteringsvagnar som finns placerade i åtta livsmedelsbutiker. Villor och fritidshus i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås har även möjlighet att lägga batterier på locket till sopkärlet i samband med tömningen. Småbatterierna sorteras, materialet separeras och återvinns genom materialåtervinning och energiåtervinning. Blybatterier tyngre än tre kg samlas in via återförsäljare eller återvinningscentraler. Blybatterierna transporteras till en anläggning som krossar batterierna, neutraliserar batterisyran och utvinner blyet. Batterierna transporteras av entreprenör till Stena. Blyet säljs vidare som råvara till blybatteritillverkare.

103 4.2.4 Bilar Övergivna skrotbilar på kommunal mark faller under kommunalt renhållningsansvar, om skrotbilen bedöms utgöra en olägenhet. På enskild mark eller tomtmark är det markägaren som ansvarar för att den förvaras säkert ur miljösynpunkt. På allmän vägmark, det vill säga allmänna vägar utanför tätort samt parkeringsfickor och rastplatser längs dessa, är Trafikverket ansvarig för skrotbilar. På övrig allmän mark är det kommunen som beslutar om hämtning och skrotning av fordonsvrak. Med fordonsvrak menas fordon som är i dåligt skick, övergivet samt har ett mycket lågt värde. Efter insamling återanvänds vissa delar av bilen, andra materialåtervinns och en liten del förbränns Avfall från elektriska och elektroniska produkter Avfall från elektriska och elektroniska produkter (elavfall) från hushåll och mindre verksamheter samlas in via återvinningscentralerna. Lågenergilampor och lysrör lämnas till återvinningscentraler eller till försäljningsställen som tar emot sådant avfall. Insamling sker av KSRR via en överenskommelse med El-Kretsen som ombesörjer omhändertagandet. Utöver KSRR:s insamling kan vissa typer av elavfall även lämnas till utvalda hemelektronikbutiker. Större verksamheter lämnar sitt elavfall till Moskogens eller Storskogens avfallsanläggning. I Oskarshamn har invånarna möjlighet att lämna in lågenergilampor, glödlampor, ledlampor och lysrör till sorteringsvagnar som finns placerade hos åtta olika livsmedelsbutiker. Insamlat elavfall sorteras, demonteras och materialåtervinns. En mindre del förbränns Läkemedel Överblivna läkemedel och kanyler lämnas till apotek. På återvinningscentralerna i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås tar man ej emot läkemedel eller dylikt avfall, dock tillhandahåller KSRR behållare för kanyler. I Oskarshamn tar Storskogens avfallsanläggning emot kasserade kanyler om de är förpackade i en godkänd förpackning som apoteket har lämnat ut. Förslag 21Bilaga 1

104 22Bilaga Övrigt avfall Övrigt avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar eller producentansvar utgörs av avfall från industrier och andra verksamheter. Avfallet samlas in via entreprenörer på uppdrag av den enskilda verksamheten och transporteras till en av verksamheternas avtalade anläggningar för omhändertagande Avfall från kommunal verksamhet Övrigt avfall från kommunala verksamheter uppstår främst vid avloppsreningsverken, kommunala bostadsbolag samt vid halk- och snöbekämpning. Avloppsreningsverken ger upphov till avfall i form av grovrens och slam. Grovrens tvättas och transporteras av entreprenör till Moskogen för omlastning och vidare till förbränning i Hässleholm, Jönköping, Linköping eller Västervik. Tvättat och pressat rens från reningsverken i Oskarshamn går vidare till förbränning i Norrköping. Avloppsvattnet behandlas med mekanisk, biologisk och kemisk rening innan utsläpp till recipienten Östersjön. Kalmars slam är REVAC-certifierat och sprids på åkermark förutom under de perioder som Moskogen tvingas pumpa behandlat lakvatten till avloppsreningsverket. Vid dessa tillfällen transporteras slammet till Norrköping och används till sluttäckning av deponi. Mörbylångas slam komposteras och används till att täcka en gammal deponi. Nybros slam pumpas till vassbädd. Torsås slam transporteras till Norrköping och används till sluttäckning av deponi. Slam som uppkommer i reningsverket i Oskarshamn (Ernemar), Kristdala och Bockara förtjockas och rötas i Ernemars rötkammare för värmeproduktion. Det rötade slammet centrifugeras och rejektvattnet avskiljs och förs samman med det inkommande avloppsvattnet. Rötresten omhändertas av Econova för att användas som resurs vid täckning av deponier. Det finns även ett reningsverk i Figeholm. Detta slam håller en högre kvalitet och skickas efter att ha mellanlagrats på Storskogens avfallsanläggning orötat vidare till Econova, för att användas som en resurs vid jordtillverkning. Bostadsbolagen ger upphov till bygg- och rivningsavfall samt park- och trädgårdsavfall och annat avfall från fastighetsskötsel. Förslag Halk- och snöbekämpning ger upphov till avfall i form av grus, sand och snö. Grus och sand samlas in av entreprenör. Produkten återanvänds. Snö samlas in av entreprenör och transporteras till snöupplag. Smältvattnet leds ut genom diken på dagvattennätet och vidare till Östersjön. I Oskarshamn ansvarar kommunen själva för halk- och snöbekämpning och för insamling av snö. Grus och sand samlas också in av kommunens chaufförer och körs till Storskogens avfallsanläggning för att där användas som täckmaterial. Från och med vintern 2014 kommer insamlad snö att läggas på en nyanlagd snötipp vid norra avfarten. Smältvattnet kommer att ledas genom en damm och passera en oljeavskiljare, innan det leds vidare ut via dagvattendiken till inre hamnen i Oskarshamn.

105 4.3.2 Avfall från verksamheter Verksamheter måste själva se till att det avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar kan transporteras och behandlas på ett miljöriktigt sätt. Svårigheten att få fram uppgifter om detta avfall gör att KSRR:s kunskap om avfallsmängder och flöden är ofullständig. Alla handels- och industriföretag måste idag källsortera sitt avfall. Först sorteras farligt avfall ut och lämnas separat. Flertalet företag sorterar ut återvinningsbart avfall såsom trä, skrot, plast, papper etcetera. Alla företag har skyldighet att sortera ut förpackningar, däck med mera som anges i förordningen om producentansvar. Det avfall som återstår delas slutligen upp i brännbart och icke brännbart avfall. Avfallet hanteras i traditionella avfallsbehållare, exempelvis kärl eller containrar, och transporteras till mottagande anläggningar för sortering, behandling och återvinning. Småföretag kan utnyttja återvinningsstationerna för att lämna avfall som omfattas av producentansvar. Kalmar Energis kraftvärmeanläggning ger upphov till avfall i form av askor och slagg. Askor som uppkommit vid förbränning av flis levereras till Moskogens avfallsanläggning och används som konstruktionsmaterial vid täckning av deponin. Övriga askor skickas till annan mottagare. Aska från Oskarshamns Energis biobränsleeldade anläggning mellanlagras på Storskogens avfallsanläggning och skickas sedan vidare till Econova. Oskarshamns kommun har fått tillstånd nyttja en del av den uppkomna askan som resurs vid den kommande sluttäckningen av Storskogens nedlagda deponi. Guldfågeln, Cementa, Scania och Kährs är några betydelsefulla verksamheter. Avfallet från de sektorer som dessa verksamheter representerar utgörs till stor del av produktionsspill såsom olika typer av livsmedelsrester som återvinns genom biologisk behandling, mineraliskt avfall som används som fyllnadsmassor, skrot som återvinns och trärester som energiutvinns genom förbränning. Förslag 23Bilaga 1

106 24Bilaga 1 5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall I det följande beskrivs översiktligt de viktigaste anläggningarna som nyttjas för hantering av avfall från KSRR. I bilaga 2 till avfallsplanen redovisas en sammanställning med nyckeluppgifter om alla anläggningar för återvinning eller bortskaffande av avfall inom regionen. 5.1 Anläggningar inom regionen Figur Moskogens avfallsanläggning Förslag Översiktlig karta över Moskogens avfallsanläggning.

107 På anläggningen bedrivs bl.a. följande verksamhet: Mellanlagring och omlastning av hushållsavfall och brännbart grovavfall Utsortering av matavfall Produktion av biogassubstrat, från matavfall Produktion av avfallsbränsle, till Cementa i Degerhamn Mellanlagring och omlastning av glasförpackningar Förslag Mellanlagring och tömning av latrinkärl Mottagning och behandling av oljehaltigt avfall från tvättrännor och oljeavskiljare Mottagning och behandling av oljeskadade massor Mellanlagring och flisning av trä och grenar Mellanlagring av tryckimpregnerat virke och slipers Kompostering av trädgårdsavfall Mellanlagring av däck och vitvaror Deponering av ickefarligt avfall. Industrisortering i sydost AB (ISAB) sorterar, behandlar och mellanlagrar byggavfall, industriavfall och grovavfall (resårmöbler) på Moskogen. På Moskogen finns en återvinningscentra l med fullsortering för privatpersoner och mindre företag. Sorteringsanläggningen på Moskogen startade 2014 och sorterar ut matavfall genom optisk sortering. Utsorterat matavfall processas inom sorteringsanläggningen till ett biogassubstrat, som mellanlagras i tankar i väntan på transport till biogasanläggning. Deponeringsverksamheten vid anläggningen har pågått sedan 1977 och bedrivs inom en yta av cirka 32 hektar. Mängderna som deponeras i dag är betydligt mindre än vad som deponerades tidigare. Den yta som används i dag är cirka 0,7 hektar och uppfyller kraven på en icke farligt avfall deponi, bland annat avseende bottentätning. Gasutvinning har pågått sedan Deponigasen används till uppvärmning av egna lokaler. Ett dräneringssystem under och runt hela deponin samlar upp lakvattnet. Lakvatten samlas även upp från de ytor där avfall hanteras. Det insamlade lakvattnet pumpas till tre säsongslagringsdammar varav den första är försedd med luftare. Därefter pumpas vattnet under växtsäsongen till en 9 hektar stor energiskogsyta. Energiskogen dräneras av och vattnet pumpas till en översilningsyta och efterföljande tre våtmarksdammar. Vattnet kan därefter släppas till Tomtebybäcken om vissa halter inte överskrids och det är tillräckligt flöde i bäcken. Som reserv finns möjligheten att pumpa vatten till Kalmars avloppsreningsverk. 25Bilaga 1

108 26Bilaga 1 År 2013 mottogs cirka ton avfall på anläggningen, varav ISAB hanterar ton. De dominerande avfallsfraktionerna som togs emot var hushållsavfall ( ton), bygg- och industriavfall (9 700 ton), trä (6 900 ton) och trädgårdsavfall (5 500 ton). Utöver den verksamhet som bedrivs idag ger tillståndet för verksamheten möjlighet att årligen behandla och deponera ton farligt avfall, behandling och deponering av aska från avfallsförbränning, deponering av döda djur samt förbehandling av matavfall och optisk sortering Storskogens avfallsanläggning Förslag Figur 8 Översiktlig karta över Storskogens avfallsanläggning.

109 På anläggningen bedrivs bl.a. följande verksamhet: Mellanlagring och omlastning av hushållsavfall och grovavfall Mellanlagring och omlastning av verksamhets- och industriavfall Mellanlagring och omlastning av glasförpackningar Mellanlagring av latrin Mottagning och behandling av oljeskadade massor Mellanlagring och flisning av träavfall Mellanlagring av tryckimpregnerat virke och slipers Kompostering av park- och trädgårdsavfall Mellanlagring av däck och vitvaror Deponering av ickefarligt avfall. På Storskogen finns en återvinningscentral med fullsortering för privatpersoner och mindre företag. Deponeringsverksamheten vid anläggningen har pågått sedan årsskiftet 1978/79 och bedrivs inom en yta av cirka 15 hektar. Mängden avfall som går till deponi har under den senaste tioårsperioden minskat med cirka 90 procent. Den yta som används för deponering i dag är cirka 0,7 hektar och uppfyller kraven för en icke farligt avfall deponi, bland annat avseende bottentätning. Deponigas från den gamla nedlagda deponin samlas in och facklas i dagsläget. En ny deponigasstation byggdes och togs i drift hösten Innan dess samlades gas in mellan åren och nyttjades till fjärrvärmeproduktion. Under perioden 2006 tom hösten 2011 stod det dåvarande systemet stilla på grund av driftproblem och ingen utvinning av gas skedde. Nedmontering av det gamla systemet, med undantag för facklan, skedde i samband med att den nya gasstationen kom på plats. Förslag Lakvatten vid Storskogen samlas in genom ett system av diken vid deponiytorna. Under ytorna finns också dräneringsstråk som är avsedda att dränera ut vattnet till lakvattensystemet. Lakvatten samlas även upp från de ytor där avfall hanteras. Det insamlade lakvattnet rinner med hjälp av självfall till tre säsongslagringsdammar varav den första dammen är försedd med luftare för ökad nedbrytning av föroreningar. Lakvattnet pumpas i dagsläget vidare till Oskarshamns avloppsreningsverk efter rening i säsongslagringsdammarna. En generell strävan i landet är att lakvatten ska renas lokalt och inte i avloppsreningsverk. Kommunen har fått tillstånd av Mark- och miljödomstolen att anlägga en våtmark för slutlig rening av lakvattnet, med tillägget att under en prövotid först utveckla, kontrollera och utvärdera reningen i dammarna. Prövotiden är nu avslutad och i dagsläget inväntas ett besked från Mark- och miljödomstolen angående hur arbetet ska gå vidare. 27Bilaga 1

110 28Bilaga 1 Under 2013 togs cirka ton avfall emot på Storskogens avfallsanläggning. De dominerande avfallsfraktionerna som togs emot var hushållsavfall (6300 ton) och bygg- och industriavfall (4000 ton). Under 2013 flisades 6500 ton träavfall på anläggningen. Utöver den verksamhet som bedrivs idag ger tillståndet för verksamheten möjlighet att årligen behandla ton farligt avfall och deponera ton farligt avfall samt lokalt behandla lakvatten för överledning till en kompletterande våtmarksanläggning vid Överby Övriga avfallsanläggningar Nedan beskrivs översiktligt de avfallsanläggningar som bedöms som de viktigaste (utöver Moskogen och Storskogens avfallsanläggning) för avfallshanteringen inom KSRR. Övriga avfallsanläggningar redovisas enligt Naturvårdsverkets föreskrifter i bilaga 2 till avfallsplanen. Kalmar Biogas Anläggningen behandlar m 3 flytande slakteriavfall, gödsel, vassle, potatisskal och fett från fettavskiljare. Av detta fås två produkter - biogas och biogödsel. Biogasen tillsammans med rågasen från avloppsreningsverket uppgraderas till 0,9 miljoner m 3 fordonsgas och används av 13 bussar, 12 sopbilar och cirka 100 personbilar. Biogödseln är produktcertifierad enligt SPCR 120 och sprids på åkermark omkring Kalmar. MORE Biogas Småland AB Biogasanläggning belägen ca 1 mil norr om Kalmar. Samrötningsanläggning för gödsel (ca ton/år) och matavfallssubstrat. Anläggningen producerar färdigkomprimerad fordonsgas och biogödsel. Cementa i Degerhamn Cementas fabrik i Degarhamn producerar årligen ca ton cement. I cementugnarna används bland annat avfallsbränsle som bränsle, ett miljömässigt bättre alternativ än stenkol Stena Mottagning och sortering av avfall för återvinning såsom skrot, papper och plast. Mottagning, sortering och viss fragmentering av elavfall. Anläggningarna är belägna i Kalmar, Nybro och Oskarshamn. Skrotfrag På anläggningen sker mottagning och demontering av bilar för återvinning samt mottagning, sortering och mellanlagring av metaller (koppar, aluminium och stål) och järnskrot. Anläggningen är belägen i Kalmar Oskarshamn.Förslag och

111 Inom KSRR finns nio stycken återvinningscentraler (ÅVC:er), sex stycken återvinningsgårdar samt sju stycken uppställningsplatser för en mobil s.k. mini-åvc fördelat enligt tabell 7: Kommun Kalmar Mörbylånga Nybro Återvinningscentraler i regionen. ÅVC, öppet 6 dagar ÅVC, öppet 5 dagar ÅVC, öppet 3 dagar per vecka per vecka per vecka Tegelviken Moskogen Läckeby Melltorp Färjestaden Mörbylånga Nybro Torsås Torsås Storskogen Återvinningsgård, öppet 1-2 dagar per vecka Bockara Kristdala Påskallavik Figeholm Fårbo Misterhult Fö rs Oskarshamn Degerhamn Alsterbro Bäckebo Orrefors Örsjö Gullabo la ÅVC, öppet 5-6 dagar per vecka Mini-ÅVC, öppet 1 gång per månad Påryd g Tabell 7 Bilaga Återvinningscentraler 29

112 rs la g Bilaga 1 Fö Figur 9 Karta över lokaliseringen av återvinningscentraler inom Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun. 30

113 Figur 10 Karta över lokaliseringen av återvinningscentraler inom Oskarshamn kommun. Öppettiderna för återvinningscentralerna i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås är utformade på ett sådant sätt att det ska finnas minst en huvudcentral öppen måndag lördag i varje kommun. Det finns även mindre återvinningscentraler som har öppet tre dagar i veckan. Det finns även mobila mini-åvc:er som under tre timmar en gång per månad besöker sju mindre orter. Det som går att lämna vid dessa tillfällen är resårmöbler, brännbart, metall, trä och deponirest. En gång per år kan man även lämna elavfall och farligt avfall. Förslag Återvinningscentralen vid Storskogen i Oskarshamn är öppen måndag lördag. Under högsäsong 1 april till och med 31 oktober är återvinningscentralen vid Storskogen öppen varje lördag och under lågsäsong 1 november till 31 mars varannan lördag, jämna veckor. Återvinningsgårdarna i de mindre tätorterna runt Oskarshamn, är öppna en eller två eftermiddagar i veckan beroende på säsong (se tabell 7). Återvinningscentralerna tar emot de flesta utsorterade avfallsslagen från hushåll och mindre verksamheter; grovavfall, farligt avfall och elavfall. På återvinningscentralerna finns även återvinningsstationer för förpackningar och tidningar. År 2013 mottogs cirka 6000 ton avfall till återvinningscentralerna i Oskarshamn. De dominerande avfallsfraktionerna som togs emot var brännbart (2 300 ton), trä (1 500 ton) och trädgårdsavfall (1 000 ton). Årervinningscentralerna i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås tog år 2013 emot cirka ton avfall till återvinningscentralerna. De dominerande avfallsfraktionerna som togs emot var trä (9 800 ton), schaktmassor (3 500 ton), brännbart (3 600 ton) och grenar (2 900 ton).) 31Bilaga 1

114 32Bilaga 1 Tabell 8 Insamlade mängder avfall på återvinningscentralerna i alla medlemskommuner 2013, ton. Källor: Vågdata från Moskogen, vågdata från Storskogen, Elkretsen, Stena, Skrotfrag, FA-entreprenör och flisentreprenör eller mottagare av flis. Färjestaden Läckeby Melltorp Moskogen Mörbylånga Torsås Nybro Tegelviken Mini- ÅVC Oskarshmans Totalt ÅVC:er 1 Brännbart Grenar Trä Trädgårdsavfall Schaktmassor Skrot Däck Well Bilbatterier Småbatterier Kyl/Vitvaror Ljuskällor Diverse elektronik Impregnerat trä Övr FA Deponi Totalt ) I Oskarshamn finns ingen separat redovisning för varje ÅVC utan angivna siffror är totalmängder från alla ÅVC i Oskarshamn. 2) Inkl asbest och gips Förslag

115 Inom KSRR finns 74 stycken återvinningsstationer varav 24 stycken i Kalmar kommun, 19 stycken i Oskarshamns kommun, 10 stycken i Mörbylånga kommun, 16 stycken i Nybro kommun och 5 stycken i Torsås kommun för insamling av hushållens förpackningsmaterial (glas, pappersförpackningar, plast, metall) och tidningar. På en del stationer finns även batteriholkar och behållare för kläder. Återvinningsstationerna är placerade på allmänna platser, till exempel vid butiker. I Oskarshamns kommun finns 4 stycken mindre återvinningsstationer för tidningar och förpackningsmaterial, som kommunen har placerat ut som en extra service. En av stationerna är mobil och flyttas runt enligt ett fastställt schema. Bilaga Återvinningsstationer 5.2 Anläggningar utanför regionen g Utanför regionen finns flera anläggningar som används för återvinning och bortskaffande av avfall från KSRR. De viktigaste av dessa anläggningar är: Förbränningsanläggningen i Hässleholm, Jönköping, Linköping, Norrköping och Västervik Behandlingsanläggningar för farligt avfall la Fö rs Utöver nämnda anläggningar nyttjas ett antal anläggningar för återvinning av industriavfall eller avfall som omfattas av producentansvar. Sådana anläggningar kan vara till exempel sorteringsanläggningar, industrier som använder återvunna materialråvaror i produktionen (glasbruk, pappersbruk etcetera) samt förbränningsanläggningar. 33

116 34Bilaga 1 6. Kundnöjdhet och attityder I det kommunala ansvaret för avfallsfrågor ingår att informera om hur man källsorterar eller minskar mängden avfall. En av de viktigaste uppgifterna är att underlätta avfallshanteringen. I arbetet med att ta fram den nya avfallsplanen har därför KSRR därför genomfört en kundundersökning för att bättre förstå medborgarna samt deras behov av avfallshanteringstjänster och information om avfallsfrågor genomförde GfK (Growth from Knowledge), ett marknadsföringsföretag, på uppdrag av KSRR en telefonundersökning som omfattar hushållen i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner. Totalt intervjuades stycken personer genomfördes en motsvarande undersökning i Oskarshamns kommun där 400 personer intervjuades. Resultatet av undersökningarna kommer att användas som underlag i den fortsatta utvecklingen och uppföljningen av avfallshanteringen enligt avfallsplanen. Kundundersökningen har använts som underlag för målnivåer i mätbara mål i avfallsplanen. Resultaten av undersökningarna Kalmar, Nybro, Torsås och Mörbylånga 2012 respektive Oskarshamn 2014 är generellt ganska likartade men det finns också vissa skillnader. Exempel på resultat som ligger till grund för målnivåer i avfallsplanen är att 74 procent i Kalmar, Nybro, Torsås och Mörbylånga respektive 91 procent i Oskarshamn vet vad farligt avfall är och hur det lämnas och sorteras, 67 procent i Kalmar, Nybro, Torsås och Mörbylånga respektive 74 procent i Oskarshamn anser sig veta hur deras konsumtion påverkar miljön och totalt sett är 68 procent i Kalmar, Nybro, Torsås och Mörbylånga respektive 73 procent i Oskarshamn nöjda med sin avfallshantering. Undersökningen visar att för att öka nöjdheten kan exempelvis servicen behöva utvecklas när det gäller hanteringen av elavfall inklusive lampor samt trädgårdsavfall medan hanteringen av läkemedel har den lägsta relativa betydelsen för ökad nöjdhet. Av resultaten framgår också att den informationsmodell som KSRR valt där bland annat hemsidan har fått en viktigare roll ligger i linje med hur hushållen vill ha information och att hushållen är positiva till att matavfallsinsamling införs. Förslag De viktigaste resultaten av kundundersökningen i Kalmar, Nybro, Torsås och Mörbylånga kan sammanfattas enligt följande: På frågan om vilken typ av insamlingsplats för hushållsavfall som finns i fastigheten svarade 54 procent att de har egen behållare följt av 30 procent som har sophus, -skåp, -rum med hämtning av förpackningar. Förtroendet för KSRR:s avfallshantering är relativt högt och ligger på 69 procent. Totalt sett är 68 procent nöjda med avfallshanteringen inom kommunen. Främsta orsaker vid missnöje är att avfall hämtas för sällan, illaluktande avfall och/eller överfulla behållare följt av kostnaden samt för få återvinningscentraler. 6 av 10 är inte beredda att betala mer för avfallshanteringen även om servicen ökade. Hela 8 av 10 anser det vara mycket enkelt att lämna olika avfallstyper.

117 9 av 10 av de som besökt en av KSRR:s återvinningscentraler anser att man får ett bra bemötande av personalen. Störst andel önskar erhålla information om avfallshanteringen via hemsidan 43 procent följt av annonser i lokaltidningen 34 procent och via fakturan 28 procent. 14 procent vill inte ha någon information alls. 74 procent vet vad farligt avfall är, hur det sorteras och kan lämnas. 8 av 10 lämnar farligt avfall till KSRR:s insamling. 82 procent vet vad elvavfall är, hur det sorteras och kan lämnas. 67 procent anser sig veta hur deras konsumtion påverkar miljön. 79 procent säger sig komma att sortera matavfall när insamlingen startar. De viktigaste resultaten av kundundersökningen i Oskarshamn kan sammanfattas enligt följande: På frågan om vilken typ av insamlingsplats för hushållsavfall som finns i fastigheten svarade 73 procent att de har egen behållare följt av 15 procent som har sophus, -skåp, -rum med hämtning av förpackningar. Förtroendet för kommunens avfallshantering är relativt högt och ligger på 70 procent. Totalt sett är 73 procent nöjda med avfallshanteringen inom kommunen. Främsta orsaker vid missnöje är att avfall hämtas för sällan, illaluktande avfall och/eller överfulla behållare samt för få återvinningscentraler. 6 av 10 är inte beredda att betala mer för avfallshanteringen även om servicen ökade. Majoriteten inom kommunen anser det vara enkelt eller mycket enkelt att lämna olika avfallstyper. Vanliga soppåsen och förpackningar samt tidningar anses i hög grad vara enkelt eller mycket enkelt att lämna medan övriga typer av avfall anses svårare att lämna. Förslag 8 av 10 av de som besökt en återvinningscentral i kommunen anser att man får ett bra bemötande av personalen. Störst andel önskar erhålla information om avfallshanteringen via annonser i lokaltidningen 41 procent, följt av hemsidan 31 procent, via fakturan 13 procent eller vid besök på återvinningscentral 13 procent. 1 procent vill inte ha någon information alls. 91 procent vet vad farligt avfall är, hur det sorteras och kan lämnas. 9 av 10 lämnar farligt avfall till kommunens insamling. 88 procent vet vad elavfall är, hur det sorteras och kan lämnas. 74 procent anser sig veta hur deras konsumtion påverkar miljön. 74 procent säger sig komma att sortera matavfall när insamlingen startar. 35Bilaga 1

118 Bilaga 5 Uppföljning av mål och åtgärder i tidigare avfallsplan Förslag

119 Förslag

120 1. Inledning Ett av kraven på en avfallsplan är att det ska framgå hur målen i den tidigare avfallsplanen har uppfyllts. Den tidigare avfallsplanen för de ursprungliga medlemskommunerna i KSRR är från år 2009 och var den första som var gemensam för medlemskommunerna. Under de första åren från 2006 till 2008 gällde de avfallsplaner och taxor som respektive kommun hade antagit innan KSRR bildades. Att göra en gemensam avfallsplan som skulle gälla lika för alla kommunerna var därför en utmaning och den har gett en bra grund i det fortsätta arbetet mot ett hållbart samhälle. Förändringarna i avfallsplanen från 2009 var både av administrativ såväl som av praktisk karaktär, till exempel behövdes det göras större investeringar och organisationsförändringar. På det hela taget så har de mesta genomförts. Den tidigare avfallsplanen för förbundets nya medlemskommun Oskarshamn är också från år 2009 och har varit giltig till och med antagandet av denna plan. Inför Oskarshamns inträde har avfallsplanen uppdaterats så att den även omfattar Oskarshamns kommun. En revidering av mål- och handlingsprogrammet har därför genomförst. Mål som inte genomförst i Oskarshamn under den tidigare planperioden, fångas upp i det gemensamma programmet. 2. Uppföljning av tidigare avfallsplan I nedanstående tabell visas en översiktlig genomgång av mål och åtgärder som beskrevs i KSRR:s avfallsplan och i Oskarshamns avfallsplan för åren I kolumnen för status anges vilka åtgärder som är genomförda respektive inte genomförda. I kolumnen för kommentar anges om åtgärder fortfarande är aktuella eller inte. Förslag Mål uppfyllt/åtgärder genomförda Mål delvis uppfyllt/åtgärder delvis genomförda Mål ej uppfyllt/åtgärder ej genomförda 3Bilaga 5

121 4Bilaga KSRR Sammantaget har största delen av åtgärderna från föregående plan genomförts. De åtgärder som är delvis genomförda är främst kopplade till omfattande åtgärder som sträcker sig över tiden såsom separat insamling av matavfall där bland annat upphandling har skett men byggnation av anläggning kvarstår, kvalitetssäkring av tömningsservice där bilar har förberetts men taggning av kärl kvarstår och kvalitetsledningssystem där systemet har upprättats men implementering i praktiken kvarstår. Utav de åtgärder som inte har genomförts handlar det främst om sådant där försök visar på att åtgärden ej ska genomföras eller att ansvarsfrågan är oklar. 2.2 Oskarshamn I den tidigare avfallsplanen för Oskarshamn fanns ett handlingsprogram som var uppdelat i sex övergripande områden, varav varje område omfattade inriktningsmål, resultatmål samt åtgärder. Sammantaget har de flesta åtgärder från föregående plan genomförts eller påbörjats. Ett antal åtgärder har skjutits på framtiden såsom insamling av matavfall, byggnation av en ny ÅVC, avveckling av latrin och taggning av kärl. En orsak till att åtgärderna har skjutits fram är Oskarshamns inträde i KSRR. Vissa åtgärder är inte längre aktuella att genomföra och vissa har genomförts men inte enligt ursprunglig tidplan. Förslag

122 Tabell 1 Uppföljning av tidigare avfallsplan KSRR Åtgärd Status Kommentar Separat insamling av matavfall, utvärdering av insamlingssystem för matavfall Gemensamt insamlingssystem och avfallstaxor inom KSRR Fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall från fritidshus Utvärdering av fastighetsnära (schemalagd) insamlingssystem för grovavfall Möjlighet att lämna grovavfall till återbruk vid ÅVC Utvärdering av grindhämtning eller val av annat insamlingssystem för farligt avfall Kampanjer för insamling av farligt avfall Tömning med slamavvattning för enskilda avlopp Ny utformning av återvinningsstationer Återvinningscentraler: Placering/flytt av vissa ÅVC Antal/stängning av vissa ÅVC Öppettider, översyn/förändring Nya/samma möjligheter till sortering vid samtliga ÅVC Förändrat insamlingssystem för kläder Tömning av fettavskiljare - Spridning av avloppsslam från avvattnarbilar på produktiv mark Kvalitetssäkring av tömningsservice Åtgärder påbörjade. - - Försök har pågått under hos villahushåll och hushåll med fritidsbostad vilket resulterade i ett lågt intresse. Försök i flerbostadshus avslutades år Åtgärder aktuella för elavfall. Åtgärder påbörjade. Tekniken har inte fungerat bra och vid nyupphandling har det inte ställts krav på avvattnarteknik. Åtgärder kan vara aktuellt beroende på vem som ska ansvara för återvinningsstationerna. Arbetet påbörjades men då KSRR ej längre ansvarar för tömningarna har intresset avtagit. Kommunerna ska eventuellt ta över ansvaret. - - Förslag Inga åtgärder aktuella pga bristande funktion i tekniken avseende avvattnarbilar. Åtgärder aktuella genom taggning av kärl. 5Bilaga 5

123 6Bilaga 5 Åtgärd Status Kommentar Separat insamling av matavfall, utvärdering av insamlingssystem för matavfall Gemensamt insamlingssystem och avfallstaxor inom KSRR Fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall från fritidshus Utvärdering av fastighetsnära (schemalagd) insamlingssystem för grovavfall Möjlighet att lämna grovavfall till återbruk vid ÅVC Utvärdering av grindhämtning eller val av annat insamlingssystem för farligt avfall Kampanjer för insamling av farligt avfall Tömning med slamavvattning för enskilda avlopp Ny utformning av återvinningsstationer Åtgärder påbörjade. - - Försök har pågått under hos villahushåll och hushåll med fritidsbostad vilket resulterade i ett lågt intresse. Försök i flerbostadshus avslutades år Åtgärder aktuella för elavfall. Åtgärder påbörjade. Tekniken har inte fungerat bra och vid nyupphandling har det inte ställts krav på avvattnarteknik. Åtgärder kan vara aktuellt beroende på vem som ska ansvara för återvinningsstationerna. Arbetet påbörjades men då KSRR ej längre ansvarar för tömningarna har intresset avtagit. Kommunerna ska eventuellt ta över ansvaret. Återvinningscentraler: - Placering/flytt av vissa ÅVC Antal/stängning av vissa ÅVC Öppettider, översyn/förändring Nya/samma möjligheter till sortering vid samtliga ÅVC Förändrat insamlingssystem - för kläder Tömning av fettavskiljare - Spridning av avloppsslam från avvattnarbilar på produktiv mark Kvalitetssäkring av tömningsservice Förslag Inga åtgärder aktuella pga bristande funktion i tekniken avseende avvattnarbilar. Åtgärder aktuella genom taggning av kärl.

124 Åtgärd Status Kommentar Kvalitetsledningssystem Åtgärder aktuella genom att implementera systemet i praktiken. Information för förändrat beteende Åtgärder aktuellt för löpande information. och förändrade attityder Samarbete med tillsynsmyndigheter Åtgärder aktuella för även annat avfall samt utvecklat i kommunerna för att förbättra samarbete. verksamheternas avfallshantering Samarbete med skolor och Åtgärder aktuella genom löpande arbete som studiebesök på förskolor för utbildning om ÅVC och avfallsanläggning. avfallssortering Integrerade IT-system - Samarbete med större fastighetsägare för förbättring av hantering av avfallet och informationsbehov till boende Utveckling av anläggningen Moskogen Kretsloppscentrum Avfallshantering och avfallshanteringsplan för Kalmar hamn Information och kommunikation: Hemsida med kundkonto, möten, turism och fritidsboende, utveckling av personal vid ÅVC, avfallsambassadör, kundenkät, miljöalmanacka Miljöråd/avfallsråd Alternativa fordonsbränslen, biogas till insamlingsfordon Ny avfallsförbränningsanläggning inom KSRR Miljöpaviljonger Anpassning av hämtningsbehovet Batterier på locket - Ruttomplanering Hämtpersonalen är indelade i - hämtlag Hämtschema - Åtgärder aktuella genom löpande samarbete. Åtgärder aktuella avseende ny deponi, utsortering av matavfall och bränslefraktion samt behandling av farligt avfall. Åtgärder aktuella genom samarbete med universitet och näringsliv. Hamnen ingår ej i kommunens renhållningsansvar. Åtgärder aktuella genom löpande arbete med kundkonton och information. Åtgärder aktuella kopplade till löpande information. Åtgärder aktuella för de få fordon som kvarstår. Förslag Åtgärder aktuella genom att tillverka bränsle och samla in matavfall till biogasproduktion. Åtgärder aktuella genom att kontinuerligt förbättra samtliga soputrymmen och dess placering. Åtgärder aktuella genom kontinuerlig översyn. Åtgärder aktuella genom kontinuerlig översyn. 7Bilaga 5

125 8Bilaga 5 Tabell 2 Uppföljning av avfallsplan KSRR (de åtgärder som ej nämns nedan är ej åtgärdade och överförs till Avfallsplan Åtgärd Status Kommentar Införa e-tjänster - mina sidor Taggning av sopkärl och enskilda avloppsanläggningar i samtliga medlemskommuner för avvikelsehantering Införa insamling av matavfall med god kvalitet för biogasproduktion Informationskampanj inför införandet av matavfallsinsamling Förbättra sortering av avfall i den egna verksamheten så att KSRR föregår med gott exempel. Skall vidareutvecklas och införas i Oskarshamn. Skall införas i Oskarshamn. Infört för villor och flerfamiljshus i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Skall införas i Oskarshamn och i alla medlemskommuner för fritidshus och verksamheter. Åtgärd delvis utförd, uppstartsinformation har gått ut till villor samt flerfamiljshus. Skall åtgärdas i Oskarshamn och i alla medlemskommuner för fritidshus och verksamheter. Skall införas i Oskarshamn. Förslag

126 Tabell 3 Uppföljning av tidigare avfallsplan Oskarshamn Åtgärd Status Kommentar Informera om avfallsminimering, återvinning och återanvändning på kommunens hemsida samt genom informationsblad och sorteringsguide. Informationstavlor på återvinningscentralerna ska sättas upp med information om möjlighet att lämna begagnat till andra organisationer för återanvändning. Införa mål gällande avfallsminimering i kommunens policy för inköpsfunktionen. Minska kommunens egen konsumtion genom att vid inköp verka för avfallsminimering. Genomföra en utredning gällande utveckling av insamlingssystem för farligt avfall (inkl glödlampor/lysrör och elektronik). Förslagsvis införa turer för en miljöbil för att förbättra insamlingsmöjligheterna för farligt avfall. Vid byggnation av en ny återvinnings-central på Storskogen ska mottagningen av farligt avfall förbättras genom t ex någon form av inlämningsdisk och bättre utrymmen för mellanlagring. Årligen genomföra informationsoch insamlingskampanjer för farligt avfall. Återkommande utbilda personal på återvinningscentraler i hantering av farligt avfall. Genomföra återkommande tillsyn med fokus på farligt avfall. Kan t ex. ske genom platsbesök eller genom utskick av informationsmaterial. Senast 2012 bygga en ny återvinningscentral i anslutning till Storskogens avfallsanläggning. Sker koninuerligt. Åtgärd uppskjuten, inväntar byggandet av ny återvinningscentral på Storskogen. Ej genomfört. Lämpligt att ta upp denna fråga med Västerviks kommun eftersom Oskarshamn numera har ett samarbete med dem gällande upphandlingar. Ej genomfört. Frågan bör lyftas i tekniska kontorets ledningsgrupp. En miljöbilstur för insamling av farligt avfall på glesbygden vår och höst infördes under 2011, något försenat enligt tidsplanen. Turerna har utvecklats till att även inkludera tätorten genom uppställning av miljöbilen på torget två gånger per år. En utvärdering av miljöbilen i centrum ska göras efter I ett antal livsmedelsbutiker går det att lämna in lampor och batterier i avsedda behållare. Under 2012 har insamlingen utökats till att även omfatta lysrör. Planering för ny återvinningscentral är påbörjad men den kommer inte att byggas inom planperioden. Förslag Information har gått ut till hushållen via renhållningens informationsbrev Avfallsnytt samt via hemsidan. Dock finns inget mätbart mål kopplat till detta så det är svårt att avgöra hur mycket kunskap kommunens invånare har. Repetitionskurser hålls i regel en gång om året. Sker återkommande. Planering för ny återvinningscentral är påbörjad men den kommer inte att byggas inom planperioden. 9Bilaga 5

127 10Bilaga 5 Åtgärd Status Kommentar Vid ombyggnad och nybyggnad av återvinningscentraler i kommunen ska anpassning för funktionshindrade beaktas. Årligen utbilda personal på kommunens återvinningscentraler för att säkerställa en hög kompetens och god service. Utöka återvinningscentralernas öppettider. Alla återvinningsstationer ska asfalteras och få belysning senast Genomföra årliga samråd med förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI AB) i syfte att påverka tömningsfrekvenser, information och skyltning samt anpassning för funktionshindrade på återvinningsstationer. Informera om utsortering av förpackningar och tidningar genom sorteringsguide, informationsblad och kommunens hemsida. Utveckla fastighetsnära insamling för flerfamiljshus genom att återkommande informera fastighetsägare och göra platsbesök. Under 2009 genomföra ett pilotförsök i Rödsle beträffande separat insamling och behandling av matavfall från hushåll. Utreda förutsättningarna för att det kommunala avloppsslammet ska bli en resurs vid kommande täckning av avfallsdeponier. Informera om alternativa lösningar för omhändertagande av latrin. Senast 2011 ska utsorteringen av mat avfall och wellpapp ha förbättrats. Öka kvalitén på hushållens brännbara avfall genom att informera om sortering, bl a genom sorteringsguide. Samtliga förare inom renhållningen ska genomgå återkommande utbildning för sparsam körning. Har inte varit aktuellt. Repetitionsutbildning i hantering av farligt avfall för att säkerhetsställa en hög kompetens sker i princip årligen. Beträffande god service, deltar inte personalen årligen i sådana typer av kurser. Åtgärden genomfördes under Flertalet stationer var avklarade till 2010, dock inte alla. Ansvaret för asfaltering ligger i dagsläget på FTI och ansvar för belysning ligger på tekniska kontoret. Årliga samråd med FTI genomförs. FTI har bytt ut containers på återvinningsstationerna till sådana som är anpassade för funktionshindrade. Behållare för metallförpackningar har ersatts med containrar där utrymme finns. Information har gått ut på avsett vis. Ett antal kunder har tillkommit och kundkontakter hålls regelbundet. Pilotförsök pågår sedan juni Åtgärd ej genomförd, entreprenör tar i dagsläget hand om slammet. Förslag Ej genomfört. Genomfört för wellpapp. Ej genomfört för matavfall, förutom i det pågående pilotområdet i Rödsle. Information sker löpande via informationsblad och sorteringsguide. Dock är målet inte möjligt att utvärdera. En plockanalys av hushållsavfallet genomfördes under 2013, men det finns inget att jämföra den mot. Ett utbildningstillfälle genomfördes under Inget nytt utbildningstillfälle är inplanerat i dagsläget.

128 Åtgärd Status Kommentar Vid upphandling av fordon ställa miljökrav på motorer och däck. Om möjligt ska även alternativa drivmedelsformer väljas. Under 2009 påbörja en utredning med syfte att rationalisera hämtning av avfallskärl i kommunen. Genomföra en förnyad utredning och riskklassificering av nedlagda deponier i kommunen. Eventuella brister ska åtgärdas. Ett provområde utses och sluttäckning av detta område genomförs under En biogasbil beställdes och togs i drift i början av Generella miljökrav ställs vid upphandling med krav på den senaste tekniken. Åtgärd uppskjuten. Utfört genom MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) fas 1. Modulering av tippen påbörjades under Sluttäckningen av etapp 1 har påbörjats hösten Öka återvinningsgraden genom att Återvinning av planglas och gips sker. införa återvinning av planglas, gips och betong. Information om avfallshantering Detta sker kontinuerligt, dock inte genom radioreklam. ska ske genom t ex kommunens hemsida, årligt informationsblad, radioreklam, annonsering. Information om avfall på kommunens hemsida ska uppdateras Detta sker kontinuerligt. kontinuerligt. Utskick av sorteringsguide till alla Senaste uppdateringen av sorteringsguiden genomfördes 2010 hushåll i kommunen vart annat år. och lades ut för nedladdning på webben. Vart annat år genomföra en enkätundersökning riktad till hushåll. inte genomförts vart annat år. De senaste undersökningarna genomfördes under Har Delta i regionala och nationella Renhållningen deltar regelbundet i olika typer av kurser, seminarier och sammankomster. seminarier, projekt och kurser som anordnas av t ex Avfall Sverige, Def Waste, Naturvårdsverket. Genom årliga samråd samarbeta Samråd med FTI sker årligen. och föra dialog med förpackningsoch tidningsinsamlingen. Årligen hålla ett s.k. Brukarråd. Ej genomförts under Årligen följa upp mål och åtgärder i avfallsplanen samt i den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen. Erbjuda företag rådgivning i hantering av avfall. Förslag Genomförs i början av varje år och presenteras för tekniska nämnden. Dialog förs med företag. 11Bilaga 5

129 12Bilaga 5 Åtgärd Status Kommentar Senast 2010 påbörja arbetet med att införa rutiner för avfallshantering i kommunens egna verksamheter/ fortsätta arbeta med rutiner för avfallshantering i kommunens egna verksamheter. Erbjuda studiebesök och utbildning för att på så sätt öka kommuninvånarnas, beslutsfattares och personals kunskaper i avfallsfrågor. Arbetet är påbörjat. Något som erbjuds vid efterfrågan. En tydligare marknadsföring av möjlighet till studiebesök kan göras. Förslag

130 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2014/ Kommunfullmäktige Skattesats för år 2015 Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2015 till 21:81 per skattekrona. Bakgrund Kommunallagen, 8 kap. 6, föreskriver att Förslag till budget skall upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl till det får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. I år kommer förslaget till budget att behandlas av kommunfullmäktige den 15 december. Kommunstyrelsen kommer att hantera förslaget den 2 december. Med anledning av detta måste styrelsen fastställa skattesatsen vid den tidpunkt som anges i kommunallagen, det vill säga i oktober. Johan Persson kommunstyrelsens ordförande Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Urban.Sparre@kalmar.se

131 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2014/ Kommunstyrelsen Delårsbokslut januari - augusti 2014 med prognos för 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar delårsbokslutet januari - augusti 2014 med prognos för 2014 till kommunfullmäktige. Bakgrund I delårsbokslutet ingår förvaltningsberättelse, verksamhetsberättelser från kommunens nämnder, kommunalförbund och koncernens hel- och delägda bolag samt finansiella rapporter för kommunen och koncernen. Resultatet för kommunen för perioden januari augusti är 52,6 miljoner kronor och prognosen för helåret är 20,4 miljoner kronor. Resultatet för perioden januari augusti för hela koncernen är 146,1 miljoner kronor. Urban Sparre ekonomichef Anna Johansson redovisningschef Bilagor Delårsbokslut januari augusti 2014 med prognos för Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Urban.Sparre@kalmar.se

132 Delårsbokslut januari till augusti 2014 med prognos för 2014

133 Femårsöversikt, kommunen Femårsöversikt Folkmängd, den 31/ Utdebitering* 32:68 32:68 32:43 32:43 32:43 varav kommunen** 21:81 21:81 22:22 22:22 22:22 Skatteintäkter och kommunal utjämning i mnkr 3 134, , , , ,4 Skatteintäkter och kommunal utjämning per invånare i kr Nettokostnader per invånare i kr Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och kommunal utjämning (nettokostnadsandel) 98,3 95,8 102,9 97,4 96,9 Årets resultat i mnkr 57,3 125,8-87,3 75,6 82,9 Investeringar i mnkr (netto) 343,5 296,5 339,4 291,5 161,7 Pensionsåtaganden i mnkr 1 623, , , , ,9 Låneskuld i mnkr 720,2 687,2 587,2 262,2 262,2 Totala tillgångar i mnkr , , , ,9 Eget kapital i mnkr , , , ,0 Soliditet exkl pensionsskuld i procent 49,7 48,5 49,2 57,2 56,0 Soliditet inkl pensionsskuld i procent 2,8 3,3-0,5 7,8 3,3 Likviditet i procent 75,5 99,7 62,7 50,6 67,5 Antal årsarbetare *Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift och begravningsavgift ** Utdebiteringen för 2012 inkluderar skatteväxlingen om 41 öre avseende överflyttning av kollektivtrafiken till landstinget. 2

134 Innehåll Femårsöversikt, kommunen 2 Vår omvärld 4 Det här är Kalmar 5 Vision och mål 6 Så här bra är vi jämfört med andra kommuner 18 Barn och utbildning 20 Stöd och omsorg 22 Bygga och bo 24 Miljö 26 Fritid och kultur 27 Näringsliv och turism 29 Finansiell analys 31 Personal 35 Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Finansieringsanalys 39 Noter 40 Redovisningsprinciper 49 Utfall och prognos Investeringsredovisning 55 Exploateringsredovisning 56 Förbundens och bolagens utfall 57 Vart går dina skattepengar? 62 3

135 Vår omvärld Kommunen påverkas ständigt av förändringar i vår omvärld. Vi påverkas av det internationella ekonomiska läget, hur arbetsmarknaden ser ut i landet, hur utvecklingen i våra grannkommuner och regionen ser ut samt hur näringslivet och arbetsmarknaden ser ut i den egna kommunen. I det följande beskrivs några av de förutsättningar som på olika sätt påverkar kommunens utveckling. Samhällsekonomin Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit ryckig. Prognosen för svensk BNP-tillväxt kalenderkorrigerad justeras ned från 3,0 procent till 2,1 procent i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning. Nästa år förväntas tillväxten öka och bli 3,3 procent. Exporten har varit svag under början av året, men en svagare krona och högre efterfrågan i omvärlden väntas få exporten att ta fart under nästa år. Det är den inhemska efterfrågan som håller upp tillväxten och inte minst omsvängningen i bostadsbyggandet bidrar. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Bilden av arbetsmarknaden är splittrad. Arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Låg inflation och låga räntor bidrar till att hushållens disponibla inkomst stiger snabbt. Sparandet ligger på en historiskt sett hög nivå. Bedömningen är att konsumtionen kommer att öka framöver och att styrräntan under nästa år kommer att höjas upp mot 0,75 procent. Kommunsektorn I SKL:s senaste prognos (cirkulär 14:32) revideras skatteunderlagets förändring mot tidigare prognoser. Den nya prognosen finns i tabellen nedan och jämförs SKL:s tidigare prognos och med Ekonomistyrningsverket (ESV) och regeringen. Bedömningen för innevarande år är att skatteunderlaget växer i samma takt som det gjort i genomsnitt under perioden (förra konjunkturcykeln). Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlaget öka mer tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till en stark utveckling av antalet arbetade timmar, stigande löneökningar och pensionsinkomster. Skatteunderlagets reala tillväxt, det vill säga rensat från inflationen, är fortsatt stark. Prognosen är cirka 2 procent årligen under 2014 och Skatteunderlagets utveckling, % förändring 2017 SKL, aug ,5 3,5 4,7 4,9 4,8 23,5 SKL, april ,5 3,4 4,7 5,3 4,9 23,9 ESV, juni ,7 2,8 4,3 4,8 4,7 21,9 Regeringen., april ,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7 4

136 Det här är Kalmar Demografi Folkökningen i Sverige som helhet var under första halvåret 2014 högre än på flera år. 239 av Sveriges 290 kommuner, eller 8 av 10 kommuner i Sverige ökade sin befolkning under första halvåret. Den sista juni 2014 hade Kalmar kommun invånare, varav kvinnor och män. Folkmängden i kommunen ökade således med 324 personer under första halvåret Det är en ovanligt hög ökning. Normalt sett brukar kommunen minska sin befolkning vid den här tiden på året beroende på en högre utflyttning än inflyttning vid vårterminens slut. Den stora befolkningsökningen brukar normalt sett ske under hösten. Att folkmängden ökar i år beror både på att det föds fler personer än som dör och att fler flyttar in till kommunen än ut. Skillnaden mot senare år är främst att inflyttningen från andra kommuner i Sverige varit högre samtidigt som utflyttningen varit lägre. Något fler födda och färre döda samt en lite högre invandring har också spelat in för den högre folkökningen i år. Fler födda 403 barn föddes under första halvåret vilket är något högre än de senaste åren. 280 personer dog under första halvåret vilket är något lägre än motsvarande tidpunkt de senaste åren. (Källa: SCB) Fortsatt folkökning Folkökningen i Kalmar kommun har fortsatt även efter halvårsskiftet och färska, preliminära siffror visar att folkmängden i kommunen nu ligger på personer vilket innebär en folkökning med cirka 500 personer sedan årsskiftet. (KIR, september 2014) Arbetsmarknad Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kalmar län, som kom ut i juni 2014, visar att arbetsmarknadsläget tydligt har förbättrats. Den totala arbetslösheten i början av 2014 var lägre än för ett år sedan och bedöms att fortsätta sjunka under resten av året och ytterligare under Företagen inom privata tjänster och inom byggverksamhet visar störst optimism inför framtiden, men även industrin i länet bedömer utvecklingen som positiv men på en lägre nivå. Andelen arbetssökande med svårare ställning på arbetsmarknaden fortsätter dock att stiga. I april 2014 utgjorde de 62 procent av totalt drygt inskrivna arbetslösa i Kalmar län. Utsikterna för 2014 och 2015 på arbetsmarknaden i Kalmar län påverkas starkt av utvecklingen i Sverige och omvärlden. Vårens rapport visar också att trots att det finns många personer utan arbete i länet har flera arbetsgivare svårt att hitta rätt personal, framförallt till yrken som kräver en längre eftergymnasial utbildning eller som ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Det finns därmed ett tydligt matchningsproblem eftersom många sökande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Övergången till ett kunskapsbaserat näringsliv med fler småföretag och en snabbt växande tjänstesektor ställer alltså allt högre krav på rätt kompetens på rätt plats, vilket blir en stor utmaningen för framtiden. I september 2014 fanns det totalt cirka arbetsställen i kommunen enligt UC Selekt, i jämförelse med cirka vid samma period förra året. Av dessa var drygt huvudkontor. Cirka 40 procent av huvudkontoren var registrerade som aktiebolag medan cirka 47 procent var registrerade som enskild näringsverksamhet. Enligt UC Selekt startades 216 nya företag, eller egentligen nya arbetsställen (arbetsställen med juridisk form aktiebolag, enskild näringsverksamhet, handels- och kommanditbolag) under första halvåret 2014, i jämförelse med 208 stycken samma period förra året. 20 procent (17 procent 2013) av dessa startades inom området juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Handel stod för drygt 13 procent (14 procent 2013) och jordbruk, skogsbruk och fiske stod för knappt 16 procent (14 procent 2013). Cirka 38 procent av de nya arbetsställena som kom till under första halvåret 2014 har en kvinnlig VD, kontaktperson eller innehavare, vilket är en ökning med 6 procent i jämförelse med samma period Enligt UC minskade antalet konkurser i kommunen med 30 procent första halvåret 2014 i jämförelse med samma period förra året. (Notera att kommuntillhörigheten styrs av företagens sätesplacering vid konkurstillfället). Vård och omsorg är och har länge varit den näringsgren som sysselsätter flest personer i kommunen. Den näst största näringsgrenen i Kalmar är handel följt av utbildning och företagstjänster. 5

137 Vision och mål Attraktiva Kalmar Sommarens stora och framgångsrika evenemang har verkligen satt Kalmar på kartan. Årets nyhet, hundsportsevenemanget Guldagility, blev landets största agilitytävling med hundar som tävlade på sex banor. Löploppen har en fortsatt bra utveckling och Kalmars kanalsimning utökades i år med en stafett. Evenemangsgruppens arbete har kommit i gång och bland annat står det klart att Kalmar blir värd för SM-slutspelet i innebandy Sammantaget verkar kommunens förvaltningar och bolag på olika sätt för att göra Kalmar än mer attraktivt för invånare och besökare. Samverkan med Linnéuniversitetet intensifieras och arbetet fortsätter för att verkligen göra Kalmar till en universitets- och studentstad av klass. Arbetet med att göra Kalmar till årets stadskärna går vidare och chefen för samhällsbyggnadskontoret ingår numera i Cityföreningens styrelse där frågor rörande årets stadskärna ska behandlas. Resultatet har sammanställts och ska rapporteras till Leader under september. Kommunen ordnar träffar för både inflyttare och företag och är aktiva deltagare på olika mässor för att marknadsföra Kalmar. För att stärka våra hembygdsgårdar har kultur- och fritidsförvaltningens presidium träffat alla hembygdsföreningar för att bilda sig en uppfattning om hur det extra bidraget ska fördelas. Beslut om hur fördelning ska göras tas i oktober. Kommunen sätter fokus på att stimulera och utveckla nya bostadsområden med blandade boendeformer, särskilt hyresrätter. Flera initiativ pågår för att även stärka landsbygden. Genom möten och en enkät undersöks intresset för samåkning i Skäggenäs, Boda, Drag och Revsudden. Mål Kommentar Befolkning Kalmars befolkning ska öka med en procent per år. Uppgifter från SCB Kommunens invånarregister (vecka 37) visar att Kalmar kommun har invånare. Det innebär en folkökning med cirka 500 personer sedan årsskiftet. Av de invånarna är kvinnor och är män. Det är därmed möjligt att målet kommer att uppnås under Trend Fysisk planering Kalmar ska planlägga för minst 300 bostäder årligen, varav 100 villatomter. Samhällsbyggnadskontoret rapporterar att det hittills under 2014 är nio detaljplaner som vunnit laga kraft och att dessa planer innehåll cirka 240 nya bostäder. Trend 6

138 Bo och leva Kalmar deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning. Indexet för hur invånarna upplever hur det är att bo och leva i kommunen ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. SCB:s medborgarundersökning för 2014 genomförs efter sommaren. Flera förvaltningar och bolag arbetar för att påverka upplevelsen hos invånarna, bland annat genom aktiviteter där invånarna bjuds in för att skapa en dialog med kommunen. Trend Arbetslösheten Arbetslösheten ska vara lägre än i liknande kommuner. I augusti var 2,9 procent öppet arbetslösa i Kalmar kommun (2,4 procent kvinnor, 3,4 procent män). För liknande kommuner är siffrorna Karlshamn 4,1, Skövde 3,3, Karlstad 3,2, Östersund 2,9, Luleå 2,9, Piteå 2,7 och Gotland 2,9 procent. För hela riket är siffran 3,5 procent. Arbetslösheten har sjunkit i Kalmar sedan början av året, siffran för tertial ett var 3,2 procent öppet arbetslösa. Trend Uppdrag Kommentar LIS-områden Kommunstyrelsen och samhälls-byggnadsnämnden får i uppdrag att tillskapa fler LIS-områden i översiktsplanen, för att underlätta för landsbygdsutveckling i strandnära områden. Utegym (KF 148, , från 2013) Belysningsprogram (KF 131, , från 2013) Uppdraget att ta fram belysningsprogram ska gälla tätorterna i kommunen utifrån aspekterna trygghet, trafiksäkerhet, energiförbrukning, utveckling och gestaltning. Översyn av verksamhetsmålen (från 2013) Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av verksamhetsmålen. Nämnd: KS, SBN Status: Pågår Nämnd: SBN, SN Status: Pågår Nämnd: SBN, SN Status: Pågår Nämnd: KS Status: Pågår Inom översiktsplaneringen pågår arbetet med att tillskapa fler LIS-områden. En arbetsgrupp är tillsatt. Förslag på utegym vid Kalmarsundsparken samt vid Berga centrum har tagits fram. Tre prototypritningar på träningsredskap har upprättats med utgångspunkt att Serviceförvaltningen i egen regi ska kunna bygga dessa. Samhällsbyggnadskontoret planerar även för utegym på andra platser i kommunen. Ett första utkast till program kommer vara framtaget under september. Kommunledningskontoret har tillsammans med förvaltningsoch bolagschefer arbetat fram ett förslag till ny verksamhetsplan med mål på kommungemensam nivå. Förslaget innehåller en ny målstruktur och process för att ta fram mål. Förankring av förslaget pågår. 7

139 Socialt hållbar kommun Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar till stor del om rättvisa, rättigheter, makt, välstånd och välbefinnande. Social hållbarhet är inte bara en förutsättning för miljömässig hållbarhet utan är ett centralt samhälleligt och mänskligt värde i sig, att miljöer, stadsdelar och kommunen fungerar tillfredsställande, att livet är gott för de människor som lever här. Social hållbarhet kan beskrivas på två olika men kompletterande sätt. Dels kan det beskrivas som ett välfärdsperspektiv. Det innebär att människor ska ha en anständig standard och leva i en trivsam miljö samt att fördelningen av livets goda ska vara någorlunda rättvis. Det andra perspektivet handlar om sociala systems förmåga att lösa problem och hantera olika intressen, en problemlösningskapacitet. Eftersom problem uppstår i alla miljöer och system är det centralt att det finns kapacitet att lösa dem. Kalmar kommuns budget avseende social hållbarhet gör tydliga prioriteringar för området vilka är centrala för att påverka båda perspektiven. Att bygga och upprätthålla ett socialt robust samhälle ingår också i många av de kommunala verksamheternas kärnuppdrag som utöver budgeten styrs via lagstiftning, nationella riktlinjer, avtal, överenskommelser och verksamhetsspecifika nämndsuppdrag. Ambitionen i Kalmar kommun är hög och målet är att allas liv ska präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet, och engagemanget för frågorna avspeglas i att många nämnder har detaljerade kvalitetsmål, och mål för tillgänglighet och delaktighet. I verksamheter där brukare kan bedömas vara i beroendeställning till verksamheten (social- och omsorgsverksamhet samt barn- och ungdom) har dessa mål i mycket hög utsträckning delats ner på enhetsnivå där man tagit fram aktiviteter för att stärka den enskilda brukarens eller dennes företrädare möjlighet till delaktighet och inflytande. I olika rådsformer stärks dialogen mellan invånare och förtroendevalda. Tillgänglighetsfrågorna är centrala för alla verksamheter både vad gäller invånarnas upplevelse av tillgänglighet till kommunala verksamhet och till stadens sociala och kommersiella arenor. Alla förvaltningar arbetar aktivt med tillgänglighet avseende egen verksamhet och i denna process är kontaktcenter en central aktör för hela koncernen, och de arbetar mycket målinriktat med tillgänglighet och bemötande. Vad gäller fysisk tillgänglighet till stadens olika delar har serviceförvaltningen kontinuerligt fortsatt och utvecklat arbetet som för ett antal år sedan igångsattes genom implementering av kommunens dåvarande handikappolitiska program. Perspektivet har också en i det närmaste självklar närvaro i all samhällsplanering. I Kalmar ska barn ha goda uppväxtvillkor. Enligt Rädda Barnens mätning för 2010 levde 11 procent av Kalmars befolkning i åldersspannet 0-17 år, i familjer med knappa ekonomiska förhållanden. Kommunledningskontoret har arbetat fram en handlingsplan mot barnfattigdom som ska behandlas politiskt under hösten. Planen innehåller insatser på både kort och lång sikt. Även slutrapporten från frivilliguppdraget samt välfärdsbokslutet kommer att bli klara för politisk behandling under hösten I välfärdsbokslutet ges en bild av välfärdens fördelning i kommunen men det kan även betraktas som en effektutvärdering av kommunens folkhälsoarbete. Folkhälsoarbetet ingår i nästan all ordinarie kommunal verksamhet. En av de starkaste bestämningsfaktorerna för god hälsa är utbildning vilket innebär att de mest strategiska insatserna för en god folkhälsa är satsningar i skolans kärnuppdrag. Att utvecklas till en av landets bästa skolkommuner kan betraktas som vår viktigaste investering i folkhälsa. Inom området genomför barn- och ungdomsförvaltningen en rad aktiviteter som kommer att utvärderas i samband med årsredovisningen och dess långsiktiga folkhälsoeffekter kommer att kunna utläsas i framtida välfärdsbokslut. Folkhälsoarbetet bedrivs även i andra förvaltningar, att förebygga fallolyckor är en av de viktigaste insatserna för ökad hälsa bland äldre och omsorgsförvaltningen/södermöre kommundelsförvaltning och brandkåren har ett systematiskt arbete för fallprevention. Ur ett folkhälsoperspektiv är socialförvaltningens områdesarbete och det drogförebyggande arbetet viktiga delar och i samverkan med barn och ungdomsförvaltningen/ Södermöre kommundelsförvaltning arbetar socialförvaltningen också med föräldrastödsfrågor och Skolfam. Samhällsbyggnadsförvaltningen och serviceförvaltningen arbetar exempelvis med cykelstaden Kalmar och andra transportfrågor vilka spänner över både miljö- och folkhälsoområdet. Att främja fysisk aktivitet och idrottssatsningar är en profilfråga för Kalmar vilket sannolikt kommer att avspeglas i en bättre hälsa i befolkningen. Att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet är särskilt angelägen för att möta utvecklingen inom både ohälsa kopplat till övervikt men även psykisk ohälsa. Inom jämställdhetsområdet beslutade KF i juni om ett program för perioden , i samband med beslutet fattades även beslut att underteckna CEMRs deklaration om jämställdhet på lokal och regional nivå och en policy för könsuppdelad statistik. Informationsinsatser och utbildning kring programmet planeras att genomföras under hösten. Under augusti - september har en utredning om ansvar och rollfördelning i integrationsarbetet genomförts och denna kommer att läggas fram under slutet av september i syfte att få till ett mer effektivt och tydligt arbete. HBTQ-perspektivet har fått större genomslag i det kommunala mångfaldsarbetet, tillsammans med andra lokala och regionala aktörer genomförs kompetenshöjande insatser, en arbetsgrupp har bildats för planering av en framtida PRIDE-festival i Kalmar och i vilken kommunen ingår, en handlingsplan för perspektivet är också under framtagande. 8

140 Mål Kommentar Inflytande på kommunens verksamheter Kalmar deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning. Indexet för hur invånarna ser på möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Trend Det pågår aktiva insatser inom främst socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. Främst är det forumen för brukarinflytande som utvecklas t.ex. psykiatrirådet i socialtjänsten, dialog om verksamhetsinnehåll och öppettider på fritidsgårdar. Det pågår även arbeten kring aktiviteter och utevistelser i äldreboenden och inflytande i genomförandeplaner inom hemtjänsten. Kultur- och fritidsförvaltningen har ett särskilt uppdrag att verka för spridning och kunskap om barnkonventionen detta genomförs av ungdomsombudet i samverkan med andra både kommunala och externa partners. Kalmar kommuns Tillgänglighetsråd påbörjar i november ett arbete med att försöka engagera funktionsnedsatta ungdomar i kommunens tillgänglighetsfrågor. Ungdomsombudet kommer då till ett rådsmöte och presenterar hur Ungdomsrådet fungerar. Detta kan kanske vara ett avstamp till fortsatt arbete. Bästa skolkommun Kalmar kommun ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Trend Nya mätningar är ännu inte gjorda. Södermöre rapporterar dock att både behörigheten till gymnasiet och måluppfyllelsen i årskurs nio har ökat. Det pågår arbete för att bli en bättre skolkommun till exempel genom att utvecklingstjänster är tillsatta i alla verksamheter i Södermöre och arbetet är även påbörjat på barn- och ungdom. Lovskoleverksamhet är också påbörjad liksom ett arbete kring barns språkutveckling. Konstateras kan att både barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har ett stort antal aktiviteter som ska genomföras under året. Öppna Jämförelser Kalmar kommun ska ständigt förbättra sina resultat i SKL:s undersökningar Öppna Jämförelser. Trend Öppna jämförelser görs inom följande områden: Företagsklimat, kollektivtrafik, sjukvård ( folkhälsa, hälso- sjukvård, läkemedel), socialtjänst (brottsoffer, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, missbruk- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård, stöd till personer med funktionsnedsättningar, äldre), skola (grundskola/gymnasieskola) och trygghet, säkerhet. Under 2014 har det publicerats ÖJ inom följande områden, brottsoffer, funktionsnedsättning, grundskola, missbruk,social barn- och ungdomsvård, hemlöshet. Under december 2014 eller januari 2015 kommer övriga att publiceras. Flera förvaltningar redovisar förbättringsarbeten kopplade till värdering i senaste ÖJ men någon samlad bedömning görs i samband med årsredovisningen. Bemötande och tillgänglighet Kalmar kommun ska förbättra sina resultat i bemötande och tillgänglighet i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Trend KKiK presenterars i januari Det pågår ett omfattande förbättringsarbete inom de flesta verksamheterna kring bemötande och tillgänglighet. Ex. arbetar kontaktcenter mot målet att bli ett av Sveriges bästa kontaktcenter och har en rad aktiviteter för att stödja den utvecklingen. Kontaktcenter har en central funktion för samtliga verksamheter och invånarens upplevelse av bemötande och tillgänglighet i Kalmar kommun. Samhällsbyggnadskontoret arbetar liksom bl.a omsorgsförvaltningen med att utveckla e-tjänster som ett sätt att öka tillgängligheten och utveckla verksamheterna för att bättre matcha invånarnas behov och önskemål. Serviceförvaltningen har genomfört en besiktining av samtliga uteserveringar för att identifiera hinder i allmänna miljöer. 9

141 Jämställdhet Kalmar kommuns verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. Trend Verksamheterna har kommit olika långt i arbetet i arbetet med jämställdhetsintegrering och arbetet befinner sig på olika nivåer, vissa verksamheter har fokus på verksamhet nära brukare och invånare medan andra fokuserar på styrning och ledning. Olika förvaltningar har också valt olika organisatoriska lösningar för att säkerställa att perspektivet finns med i den ordinarie processen, bland annat har BoU infört jämställdhet- och mångfaldsutvecklare med 20 % tjänst i varje rektorsområde. Serviceförvaltningen har valt att utbilda samtliga chefer för att de ska kunna leda verksamheten för att säkra den ur ett jämställdhetsperspektiv. Kultur- och fritidsförvaltningen har genomlyst samtliga verksamhetsområden och utarbetat handlingsplaner för att arbeta systematiskt. Man har även under 2014 tagit fram en manual för genussmart fritidsgård och arbetet med att säkra all fritidsgårdsverksamhet pågår. Förvaltningen har anställt ett internt processtöd i sitt arbete. Kommunledningskontoret har i samverkan med omsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram en modell för jämställdhetsintegrerad verksamhetsplane-process och budget som kommer att presenteras under senare delen av 2014 för planerad implementering i planeringsprocessen Uppdrag Kommentar Fysisk aktivitet Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att under 2014 komma med förslag på hur den fysiska aktiviteten i grundskolan ska kunna öka. Kulturcentrum Kommunledningskontoret får i uppdrag att senast i maj månad 2014 ta fram ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om ett kulturcentrum vid Tullslätten. Då får också beslut tas om start av byggnation i egen drift alternativt att hyra av annan part. Vår målsättning är att en byggstart ska kunna ske senast under Jämställd verksamhet (överfört från 2013) Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och styrelser utveckla en modell för jämställdhetsintegrerad budget, utveckla beslutsstöd och uppföljningssystem för jämställdhetsintegrering. I uppdraget ingår även att se över och utvärdera aktuellt resursfördelningssystem inom skolan, kartlägga och analysera försörjningsstödet, fritidsgårdsverksamheten och hemtjänsten. Uppdraget ska löpande redovisas under mandatperioden. Nämnd: BUN Status: Pågår Nämnd: KS Status: Pågår Nämnd: KS Status: Pågår Processen med inventering av goda exempel pågår och arbetet förväntas vara färdigt till årsskiftet. En modell för jämställdhetsintegrerad budget har tagits fram och är under bearbetning på kansli och omvärldsenheten. Modellen kommer att presenteras för förvaltningschefsgruppen och andra nyckelpersoner under oktober och november för bedömning innan politisk behandling. 10

142 Jämställd kommun (överfört från 2013) Kalmar kommuns jämställdhetsprogram anger att jämställdheten ska öka i hela Kalmar kommun, även utanför den kommunala ansvarsområdet. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att ta fram ett antal parametrar för mätning av denna del av jämställdhetsarbetet. Barnfattigdom (överfört från 2013) En förvaltningsövergripande handlingsplan mot barnfattigdomen kommer att bli klar i början av 2014 enligt uppföljning tertial Brottsförebyggande rådet (KF , från 2013) Det nystartade Brottsförebyggande rådet ska utvärderas efter ett år och återrapporteras till kommunfullmäktige. Frivilligarbete (från 2013) Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda form och organisation för frivilligarbetet. Demokratiutveckling i norra centralorten (från 2013) Arbetet med att vidareutveckla demokratin i norra centralorten ska fortsätta. Socialt och etiskt ansvarstagande (från 2013) Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med servicenämnden och andra berörda nämnder öka kunskapen om socialt och etiskt ansvar i verksamheten, skapa bättre rutiner för uppföljning av våra krav och föreslå eventuella förbättringar av dagens krav. Nämnd: KS Status: Genomförd Nämnd: KS Status: Pågår Nämnd: SocN Status: Genomförd Nämnd: KS Status: Genomförd Nämnd: KoF Status: Pågår Nämnd: KS, SN Status: Pågår Jämställdhetsprogram med indikatorer samt anvisningar för uppföljning antogs av KF i juni Ett förslag på förvaltningsövergripande handlingsplan mot barnfattigdomen är framtagen och är ute på remiss hos nämnderna. Svar ska inkomma i början av september och därefter ska ett förslag på en handlingsplan läggas fram för KF under nov/ dec Återkoppling till socialnämnd och kommunstyrelse med beskrivning av utveckling och verksamhet 2013 genomförd första kvartalet Uppdraget är genomfört. Rapporten färdigställd och resultatet presenteras i kommunstyrelsen den 7 oktober. Kultur- och fritidsnämnden vill skapa en mötesplats, där våra kommunala verksamheter Nova fritidsgård, Bergaviks filialbibliotek och Medborgarkontor i Norrliden integreras till en gemensam mötesplats för de boende, föreningar, studieförbund och näringsliv i Kalmars norra centralort. Genom att integrera fritidsgårdsverksamhet, biblioteksverksamhet och medborgarkontor till en gemensam mötesplats kan de samlade resurserna utnyttjas effektivare och områdets föreningar, studieförbund, näringsliv och boende i området få en mångsidighet och samhällsservice av hög kvalitet. Arbetet påbörjades 1 juli 2013 då projektledare tillsattes och har pågått under hela Ett omfattande analysarbete har gjorts för att utveckla ett genomförandeprojekt och en halvtidsredovisning gjordes för kultur- och fritidsnämnden i november Uppdraget har redovisats för kultur- och fritidsnämnden i juni Under hösten kommer slutsatserna i rapporten att användas för det fortsatta arbetet med utvecklingen i den norra centralorten. En arbetsfördelning har skett inom KL-kontoret, juristerna arbetar med korruption, strategerna för ekologisk och social hållbarhet arbetar med social och etiskt ansvar inom Fair Trade och Global Compact. En arbetsgrupp bestående av representanter för kommunledningskontoret och serviceförvaltningen arbetar med uppdraget och en lägesrapport kommer att presenteras under december. 11

143 Välfärdsbokslut (från 2013) Nämnder får i uppdrag att utifrån Välfärdsbokslutet och sitt ansvarsområde göra handlingsplaner för att förbättra välfärden. Den slutliga redovisningen ges i samband med kommande Välfärdsbokslut. Män i förskolan Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att genomföra en särskild satsning tillsammans med gymnasieförbundet, arbetsförmedlingen och Linnéuniversitetet för att rekrytera fler män till att bli förskollärare i kommunens förskolor. Nämnd: KS Status: Pågår Nämnd: BUN Status: Pågår Arbetet med att sammanställa bokslutet pågår och kommer att presenteras för KF under senare delen av Kontakt är tagen med gymnasieförbundet för vidare diskussioner kring ett samarbete i frågan. Skolverket kommer att genoföra en konferens under hösten som förvaltningen deltar i. 12

144 Ekologiskt hållbar kommun Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet, som sträcker sig längre än EU-mål och nationella mål. Då det nationella målet är att ha 50 % fossilbränslefri energi 2020 så är Kalmar kommuns övergripande och långsiktiga mål fossilbränslefri kommun Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil = Fossilbränslefri region Målet Fossilbränslefri kommun 2030 gäller för alla verksamheter inom kommunens geografiska gräns. Kommunen har alltså inte full rådighet över de åtgärder som behövs för att nå målet. Kommunen bedriver ett av Sveriges största energitjänsteprojekt med syfte att effektivisera energianvändningen i serviceförvaltningens fastigheter. Under tertial 2 är 18 fastigheter färdigställda och man håller på att utreda lämpliga tak för installation av solceller. Flera åtgärder kopplat till grön IT pågår också, exempelvis minska antalet utskrifter och spara energi när datorer och skärmar inte används samt möjlighet till webmöten via Lync. Hur vi använder energi och hur vi reser är starkt förknippat med ett beteende hos oss människor. Vi kan alltså arbeta för utveckling och införande av ny teknik men vi måste också arbeta med mjuka insatser för att skapa en förändring. Därför pågår bland annat arbete med att ta fram ett energisparkit som ska skapa engagemang och insikt om energianvändningen i skolor och förskolor. Arbetet med att förändra beteendet kring transporter och få fler att välja cykeln fortsätter i Kalmar Cykelstad, som nu är inne på sitt fjärde år. När det gäller transporter är det viktigt att dels minska biltrafiken och dels att ersätta de fossila bränslena med förnybara bränslen. För att hela Kalmar kommun ska få den optimala trafiken med samtliga transportslag så arbetas nu en plan för hållbara transporter fram, som ska kunna användas i framtida stadsplanering. Som arbetsgivare till mer än anställda har kommunen stor påverkansmöjlighet på de resor som görs i tjänsten men har också ett ansvar att genom uppmuntran och stimulerande åtgärder påverka arbetspendlingen i rätt riktning. Därför pågår ett arbete med att uppdatera befintlig rese- och transportpolicy som ska verka för resfria möten och främja hållbara reser och transporter. Man utreder också ruttoptimering inom hemtjänsten i både omsorgsförvaltningen och Södermöre. Kalmar kommun har en stor fordonspark och här finns också goda möjligheter att styra vilka fordon som köps in samt vilket bränsle som används. Exempelvis tecknades avtal för elbilar till kommunens egen verksamhet och man har fasat ut flertalet bensinbilar. Därtill har flera elcyklar handlats in. Upphandling är ett viktigt instrument för att ställa relevanta krav. Man håller på att ta fram riktlinjer för vilka krav som ska ställas på kommunens egna fordon. De ovanstående insatserna arbetar för att vi ska hindra att klimatstörande gaser släpps ut genom våra transporter och vår energianvändning, men vi jobbar också med att lindra effekterna av klimatförändringar. Vi vet nu att vi kommer att få ett förändrat klimat i framtiden och ett tillägg håller på att tas fram till översiktsplanen där man tar upp just vilka klimatanpassningar som kommer att krävas. Stora insatser görs för ett renare och friskare Kalmarsund, exempelvis genom deltagande i Kalmarsundskommissionen och strategiskt arbete med åtgärdsprogrammet för enskilda avlopp och projektet Bada i Malmfjärden. Under Almedalsveckan medverkade Kalmarsundskommissionen i Östersjöveckan och fick fullsatt på sina seminarier. Målet att i samverkan med externa aktörer få en musselodling på plats i Kalmarsund är uppnått genom att en privat entreprenör nu driver musselodlingsutrustningen som Kalmar Vatten tidigare ägde. Nu arbetar kommunen vidare med att få till en storskalig musselodling i EU- projektet Baltic Blue Growth, som lämnar in sin ansökan om finansiering i slutet på året. Mål Kommentar Musselodling Kommunen ska i samverkan med externa aktörer arbeta för en större musselodling i Kalmarsund och målet är att få den på plats under Därtill ska Kalmar kommun arbeta med att förverkliga fler våtmarker. Den musselodlingsutrustning som blev kvar sedan tidigare projekt som ägdes av KVA och bedrevs i samarbete med Kalmar kommun, har reparerats och lades ut i april 2014 av en privat entreprenör som nu driver den i sitt privata företag. Målet att i samverkan med externa aktörer få en musselodling på plats i Kalmarsund under 2014 är alltså nått. Nu arbetar kommunen vidare med att få till en storskalig musselodling i EUprojektet Baltic Blue Growth, som lämnar in sin ansökan om finansiering i slutet på året. Trend 13

145 Cykel Andelen resor med cykel ska öka. Trend Arbetet med Kalmar Cykelstad fortskrider, exempelvis att bygga bort felande gångoch cykelvägar. Under perioden har GC-vägen utmed Stallgärdsgatan färdigställts samt att byggnationen av GC-vägen utmed Lindsdalvägen har påbörjats. Cykelkartan är nu lanserad för femte året i rad. Turistcykelkartor är framtagna med 3 turförslag i var sin folder i samarbete med Destination Kalmar. En komplettering av linjer och symboler för ökad tydlighet och framkomlighet har gjorts under sommaren på ytterligare ett antal sträckor gång- och cykelvägar. Planeringsarbetet för cykelvägvisningen i Lindsdal har nära nog färdigställts. Cykelevent har genomförts bland annat på Giraffen, Hansa City och under Stadsfesten. Åtgärdsvalsstudie för väg 592 Rockneby - Revsudden har varit ute på samråd under sommaren. Fokus på trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Ska färdigställas under Pengar för åtgärder finns i regionala transportplanen. En resvaneundersökning för kommunanställda är gjord men resultatet är ännu inte sammanställt. Kollektivtrafik Andelen resor med kollektivtrafik ska öka. Invigning av Krösatåg för sträckan Kalmar Emmaboda. Tre nya stationer: Örsjö samt framöver även Smedby och Trekanten. Trend Uppdrag Kommentar Cykeltrafiken Kommunstyrelsen, servicenämnden och samhällsbyggnads-nämnden får fortsatta uppdrag att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till våra skolor, bygga bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet, med mera. Klimat- och energistrategi (från 2013) Kommunstyrelsen får i uppdrag att förnya klimat- och energistrategi för fossilbränslefri kommun 2030, inklusive klimatanpassningsplan. Strategin ska utformas så att den uppfyller kraven i Borgmästaravtalet. Plan för hållbara transporter (från 2013) Planen ska omfatta såväl transporter inom kommunen som till och från kommunen, liksom person- och godstransporter för samtliga trafikslag. Nämnd: KS, SN, SBN Status: Pågår Nämnd: KS Status: Pågår Nämnd: KS Status: Pågår Ett pågående arbete genom Kalmar Cykelstad. Arbetet med att bygga bort felande gång- och cykelvägar pågår. Under perioden har GC-vägen utmed Stallgärdsgatan färdigställts samt att byggnationen av GC-vägen utmed Lindsdalvägen har påbörjats. Klimat- och energiprogrammet togs politiskt december Arbetet med att göra en klimatanpassningsplan som ska bli ett tematiskt tillägg i översiktsplanen pågår. Fokus kommer att ligga på havsnivåhöjningar och ökad nederbörd. Kalmar kommun arbetar nu tydligare mot Länsstyrelsen och även mot nationella organisationer så som SMHI. Arbetet går enligt plan. Arbetet pågår och beräknas vara genomfört till 31/ En resurs för arbetet finns på samhällsbyggnadskontoret. 14

146 Kustmiljögrupper (från 2013) Kalmars arbete med kustmiljön har och har haft ett tydligt underifrånperspektiv. Kommunstyrelsen och berörda nämnder/styrelser får därför i uppdrag att stödja och underlätta för det lokala ideella engagemanget från vattenråden och kustmiljögrupper. Uppdraget ska löpande redovisas. Kalmarsundskommissionen (från 2013) Kommunstyrelsen får i samverkan med berörda nämnder och bolag fortsatt uppdrag att medverka i Kalmarsunds-kommissionens arbete. Uppdraget ska löpande redovisas. Energieffektivisering 1 (från 2013) Servicenämnden och kommunstyrelsen fick i uppdrag att upphandla en tjänst för att energieffektivisera kommunens fastighetsbestånd för att sänka energiförbrukningen. Detta är gjort och projektet att energieffektivisera kommunens fastigheter pågår. I uppdraget ingår också att sprida kunskap till övriga fastighetsägare. Uppdraget ska redovisas löpande. Energieffektivisering 2 (från 2013) De kommunägda bolagen ska utifrån sina handlingsplaner i energieffektiviserings-strategin genomföra planerade åtgärder och årligen redovisa dessa i den löpande uppföljningen. De berörda nämnderna och bolagen ska i samverkan med hyresgästerna ta fram handlingsplaner för att minska verksamhetens energiförbrukning. Nämnd: KS, SN Status: Pågår Nämnd: KS, SN Status: Pågår Nämnd: KS, SN Status: Pågår Nämnd: SN Status: Pågår Serviceförvaltningen är sekretariat för 3 vattenråd, förvaltningen har 2 projektledare som är kommunens kontaktpersoner för Kalmarsunds kustmiljöförening. Serviceförvaltningen stöttar dessa föreningar med pengar kopplat till uppdrag som de ska genomföra. Vassklippningen pågår för fullt under augusti. Inrapportering av resultat förväntas senare i höst. Arbetet fortskrider enligt verksamhetsplan. Lednings- och styrgruppen ska slås samman inför hösten. Under Almedalsveckan medverkade Kalmarsundskommissionen i Östersjöveckan och fick fullsatt på sina seminarier. Under hösten kommer man att medverka i Base Camp Kalmarsund, vars marknadsföring påbörjats under hållbarhetsdagarna (14-15/8) samt under Briggen tre kronors besök (20-21/8). Arbetet fortsätter genom framtagande av energiportal, energisparkit, miljöutbildning med ett energiavsnitt samt temadagar. I maj arrangerades en temadag kring solceller för att höja kompetensen inom området samt främja förnyelsebar energi. I höst sker en uppföljning med studiebesök för solceller och energieffektiva offentliga byggnader. De kommunägda bolagen tar det av det arbete som pågår inom serviceförvaltningen och exempelvis KIFAB och Kalmarhem arbetar i samråd med sina hyresgäster med energieffektiviseringar som ger hyresgästerna incitament att spara energi. 15

147 Samlastningscentral (från 2013) En egen varudistribution kan på kort sikt bidra till ett minskat antal fordonsrörelser som ger en mindre miljöpåverkan, möjliggöra för mindre livsmedelsproducenter att kunna bli leverantör till kommunen genom att bryta ner upphandlingar i mindre segment och förbättra säkerheten runt skolor med färre leveranser. På längre sikt skulle även privata företag kunna utnyttja en samlastningscentral. Servicenämnden får i uppdrag att utreda och utvärdera möjligheterna att etablera en samlastningscentral för varudistribution inom Kalmar kommun. Kommunala tjänsteresor (från 2013) Kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder och bolag får fortsatt uppdrag att arbeta med att ta fram en övergripande strategi för hur målet ska nås och hur det ska brytas ned till detaljerade mål. I uppdraget ingår även att utreda införandet av klimatkompensation för kommunala tjänsteresor, förutsättningarna för ruttoptimering och möjligheterna till att öka användandet av virtuella möten. Dessutom ge förslag på hur befintlig fordonspark kan utnyttjas effektivare och utreda förutsättningarna till att använda kommersiell bilpool. Tillsammans med Kalmar cykelstad ska man även föreslå stödjande insatser för att göra det enklare att välja cykeln och i samband med cykelbokslutet redovisa hur vårt tjänstecyklande och tjänstecykelsystem i sig utvecklas över åren. Nämnd: SN Status: Genomfört Nämnd: KS Status: Genomfört Beslut om samlastningscentral är nu fattat. Servicenämnden har fått i uppdrag att upphandla och etablera en entreprenör för samordnad varudistribution för Kalmar kommun tillsammans med övriga intresserade kommuner/förbund som ingår i upphandlingssamverkan. Upphandlingen ska vara klar under september. Uppdraget är genomfört och projektet avslutat, slutrapport är presenterad för ledningen. Däremot pågår en del aktiviteter som en följd av uppdraget, exempelvis ruttoptimeringsförsök i hemtjänsten etc. Detta redovisas inom Ännu bättre. 16

148 Ekonomiskt hållbar kommun Nettokostnadsandelen har per augusti 2014 förbättrats med 3,3 procentenheter jämfört med 2013, från 100,8 till 97,5 procent. Främst beror detta på att jämförelsestörande poster har förbättrats med 2,4 procentenheter, samtidigt som verksamhetens nettokostnader också har förbättrats med 1,2 procentenheter. Finansnettot har förbättrats med 0,1 procentenheter och avskrivningarna har försämrats med 0,4 procentenheter. För att säkerställa att det långsiktiga finansiella utrymmet förstärks krävs att kommande investeringar självfinansieras. Kassaflödet från den löpande verksamheten (finansieringsanalysen) utgör det finansiella utrymmet för investeringsverksamheten utan att ta upp nya lån eller minska den befintliga likviditeten. Årets investeringar har inte självfinansierats. Nämndernas förmåga att hålla sin budget har förbättrats över tid. De flesta nämnderna klarar att hålla sina budgetramar. För att hålla en god finansiell kontroll över kostnader och intäkter är det viktigt att det finns en god säkerhet i de prognoser som görs under året. Mål Nettokostnadsandel Begränsa nettokostnaderna till högst 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Kommentar Prognosen för helåret 2014 är 99,4 procent. Sett över en rullande femårsperiod är prognosen 98,7 procent. Målet kommer inte att nås. Självfinansieringsgrad Självfinansiera investeringarna till 100 procent över en rullande femårsperiod. Självfinansieringsgraden över en rullande femårsperiod med utfall per augusti 2014 är självfinansieringsgraden 54,2 procent. Med hänsyn till prognostiserad investeringsnivå för helåret 2014 på 349,4 mnkr finns inte förutsättningar att målet kan nås. Målet kommer inte att nås. 17

149 Så här bra är vi jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriva kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 200 kommuner. Årligen undersöks kommunens kvalitet ur fem perspektiv: - Tillgänglighet - Trygghet - Information och tillgänglighet - Effektivitet - Kommunen som samhällsutvecklare Här nedan anger vi hur Kalmar placerar sig jämfört med andra kommuner 2010 till Uppgifterna är hämtade från Kommun- och Landstingsdatabasen (Kolada) 1:a fjärdedelen 2:a fjärdedelen 3:e fjärdedelen 4:e fjärdedelen Uppgift saknas Samtliga deltagande kommuner har sorterats i stigande ordning utifrån resultatet och denna lista har på enklaste sätt delats upp i fyra delar. Gränsdragningarna mellan dessa grupper motsvarar kvartilvärdena och mitt emellan 2:a och 3:e fjärdedelen finns medianvärdet. Att tillhöra den 1:a fjärdedelen innebär att kommunen positionerar sig bland de högst presterande 25 procenten Tillgänglighet Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga 1) Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden på vardagar Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden på vardagar Andel som erbjudits plats inom föreskoleverksamheten vid önskat datum Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten vid önskat datum Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd Trygghet Hur trygga medborgarna känner sig i kommunen Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Antal barn per personal i kommunens förskolor Delaktighet och information Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet 2) 18

150 Effektivitet Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Vilket resultat når elever i årskurs sex i kommunen i de nationella proven Vilket resultat når elever i årskurs tre i kommunen i de nationella proven Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 7) Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Andelen som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende 3) Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller 3) Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning Samhällsutveckling Så hög är kommunens sysselsättningsgrad 4) Antal fler/färre förvärvsarbetande som tillkommit/försvunnit i kommunen Antal nya företag som startats, per 1000 invånare i kommunen Företagarnas sammanfattande omdömen om företagsklimatet i kommunen 5) Sjukpenningtalet bland kommunens invånare 6) Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen Andel inköpta ekologiska livsmedel Hur väl medborgarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i 1) Lagt in maxtid till sextio sekunder 2) 2012 insyn och inflytande 3) Brukarundersökningen omgjord och går ej att jämföra med tidigare år 4) 2012 andelen förvärvsarbetande i kommunen 5) Mäts 2013 Insikt 6) Går ej att jämföra, även rehabiliteringspenning ingår ) Ny formulering Fler jämförelser På de följande sidorna under verksamhetsområdena Barn och utbildning, Bygga och Bo osv. finns fler jämförelser. De jämförelserna är hämtade från räkenskapssammandraget Vad kostar verksamheten i Din kommun? och kommun- och landstingsdatabasen Kolada ( Då dessa siffror är hämtade från kommunernas bokslut så är jämförelsetalen för Jämförelserna är gjorda med riket, med gruppen KKVH (Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad och liknande kommuner. KKVH har haft ett samarbete med Kalmar kommun under många år och där många olika jämförelseprojekt sker ute på förvaltningarna. Liknande kommuner är de som liknar Kalmar kommun i struktur vad gäller befolkning och andra bakgrundsfaktorer. Symbolen visar om vi har högre eller lägre kostnader och om vi har bättre eller sämre resultat än liknande kommuner. 19

151 Barn och utbildning Förskola och grundskola Under de senaste åren har barn- och ungdomsförvaltningen haft ett tydligt fokus på den utbildningspolitiska visionen för Kalmar kommun. Visionen fokuserar på att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner där bland annat högre måluppfyllelse hos eleverna är ett av de viktigaste områdena. För att bli en av Sveriges bästa skolkommuner krävs ett antal åtgärder, bl.a. har barn- och ungdomsnämnden satsat på gemensam rättning av nationella prov, forskningssamverkan med Linnéuniversitetet och rekrytering av fler utvecklingslärare. De tidigare rekryterade utvecklingslärarna har arbetet under vårterminen med totalt 20 uppdrag elever undervisades i de kommunala grundskolorna inom barn- och ungdomsnämnden under vårterminen, och de fristående skolorna omfattade 608 elever. Jämfört med samma period 2013 är det 174 elever fler totalt. 90 procent av eleverna gick i kommunala skolor. Efter flera år av ett minskat elevunderlag har elevantalet börjat öka igen, prognosen pekar mot en ökning med 385 elever fram till Fritidshemmen har haft barn under perioden, d.v.s.140 fler än föregående år samma tid. Antal barn i kommunala förskolor har under våren varit 2 820, och de fristående har haft 236 barn inskrivna vilket är cirka 8 procent av alla barn i Kalmar kommun. Jämfört med samma period 2013 har barnantalet ökat med ca 70. Vasaskolan har ett av Sveriges tjugo bästa skolkök. Några ur personalen i köket deltog vid evenemanget i Stockholm i våras där de uppmärksammades och Vasaskolan kallades för Smålands stolthet. I Södermöre har nya läroplansuppdrag formulerats för läsår 2014/2015. Ett utbildningspolitiskt program är framtaget och ska genomföras under hösten. Fokusområden är läsning, lära av varandra/röda tråden och kreativa lärprocesser/studiemotivation. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet ligger kvar på en hög nivå och ökade från 93 procent till 94 procent. Antalet födda barn år 2013 minskade kraftigt, vilket innebär en stor utmaning för förskoleverksamheten i nuläget. För innevarande är födelseprognosen mer normal antalsmässigt sett. Översyn för att effektivisera administrationen inom förskola och skola pågår. Gymnasieskola Under 2014 har Kalmarsunds gymnasieförbund fortsatt med att utveckla och förstärka både den yttre och inre organisationen genom ett flertal olika insatser. En av dessa aktiviteter har varit det fortsatta arbetet med meriteringsprogram för yrkesskickliga lärare. Programmet Arete meritering ger läraren en dokumenterad kvalitetsstämpel som yrkesskicklig lärare till glädje både för sig själv och till nytta för Kalmarsunds Gymnasieförbund. Målet är att utveckla verksamheten i alla förbundets skolor så att eleverna når kunskapsmålen samt får med sig nödvändiga kunskaper ut i vuxenlivet. Förbundet har från och med augusti inrättat 15 karriärstjänster och ytterligare 15 tjänster kommer att inrättas år För att öka Gymnasieförbundets attraktivitet, genom fler valmöjligheter för framtida och nuvarande elever, så har ett flertal ansökningar gjorts till Skolverket och Myndigheten för Yrkeshögskolan. Till Skolverket har gymnasieförbundet ansökt om fyra nationella idrottsutbildningar med syftet att eleverna ska kunna kombinera elitidrott och utbildning med målsättningen att kunna nå nationell elit. Ansökningarna omfattar fotboll, innebandy, simning och fäktning. Alla ansökningar har godkänts av Skolverket. Kalmarsunds gymnasieförbund har även ansökt om ett flertal yrkesutbildningar hos Myndigheten för Yrkeshögskolan. Fyra nya ansökningar har genomförts: Gastronomisk kock, Köks- och restaurangchef, Kulinarisk destinationsutvecklare samt BE@M Broadcasting, Event and Management. Utav dessa ansökningar så har YH myndigheten beslutat att godkänna utbildningen för Köks- och restaurangchef. Yrkesutbildningen startar under hösten 2014 och omfattar 20 platser som är förlagd till Ölands Gymnasium och Halltorps Gästgiveri. Övriga aktiviter/projekt som Gymnasieför- högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande kommuner Kostnader 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Totalt per inskrivet barn i förskolan Totalt per inskrivet barn i pedagogisk omsorg Totalt per inskrivet barn i fritidsverksamheten Totalt per grundskoleelev Totalt per gymnasieelev Totalt per heltidsstuderande på komvux Totalt per invånare 7-15 år för musik- och kulturskola

152 bundet fortsatt att verkställa under året är projektet PLUG IN där förbundet arbetar aktivt med att minska antalet studieavbrott från gymnasieskolorna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Vuxenutbildning Under våren har kunskapsnavet gjort flera insatser för att få till stånd fler lärlingsarbetsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen. Antalet lärlingar ökar. Inom ramen för utvecklingsarbetet Yrkesspåret SFI har Kunskapsnavet anställt en yrkessvensklärare för att påskynda och underlätta inlärningen för invandrare med detta behov. Kunskapsnavet inleder ett utvecklingsarbete tillsammans med Omsorgsförvaltningen där en vård/omsorgslärare från Kunskapsnavet ska bistå som handledare till vuxenstuderande under deras APL (arbetsplatsförlagt lärande). Under året har kontakt knutits med företrädare för branschen mekaniker tunga fordon. De uttalar att de är i stort behov av utbildad arbetskraft och har medverkat i marknadsföring av utbildningen. bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande kommuner Resultat 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Barn 1-5 år inskrivna i förskolan (%) Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem (%) Inskrivna barn per årsarbetare kommunal förskola 5,2 5,5 5,3 5,4 Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem 24,6 21,2 21,2 21,3 Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt (%) 82,4 79,0 78,1 76,7 Elever per lärare i kommunal grundskola 10,9 11,6 12,6 11,7 Genomsnittligt meritvärde i åk 9 i kommunala skolor Genomsnittligt betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 14,1 14,3 14,0 13,8 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (%) 79,5 76,9 77,2 77,2 Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) 66,4 62,7 63,5 66,7 21

153 Stöd och omsorg Arbetsmarknad Fler personer är ute i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än 2013 vid samma tidpunkt och dessutom till en lägre kostnad. Arbetsmarknadsenheten fortsätter sitt arbete och fokus på att växla över från försörjningsstöd till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Genom avtal med Arbetsförmedlingen har RAMP haft 20 ungdomar i verksamhet under våren I vårt gemensamma arbete (AF, AME och Socialförvaltningen) har Ung Chans medverkat till att 70 ungdomar fått en praktikplats. På sedvanligt sätt har man även i år genomfört Prova På Praktiken. 409 ungdomar sökte och 291 genomförde sin praktikperiod. Vi noterar att många tackade nej till PPP för att man få ett ordinarie sommarjobb. Fr.o.m. januari har ett nytt verksamhetsområde insatser arbete och sysselsättning, startats upp på socialförvaltningen. Målet är att de personer som står längst från arbetsmarknaden ska komma ut i sysselsättning och få möjlighet till självförsörjning. Under året har två sysselsättningsprojekt avslutats där en mycket stor andel (80 85 %) gått vidare till anställning eller studier. Äldreomsorg Till följd av att Kalmar har en stor avvikelse mot standardkostnaden för verksamheten har genomlysning genomförts av Ensolution för fjärde året i rad. Kostnad per brukare redovisas för både hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Resultatet visar att kostnaden per hemtjänsttimma ligger under rikssnittet, vilket får betraktas ge bra effektivitet. Däremot har vi flera omsorgstagare med omfattande hjälpbehov samt stor spridning av dygnskostnaden i särskilt boende. Det pågår ju en gigantisk strukturomvandling där vi avvecklar små olönsamma boenden och satsar på större och modernare. Förvaltningen har granskat resursmixen mellan hemtjänstinsatser och särskilt boende när det gäller omsorgstagare med mycket omfattande hjälpbehov. Åtgärdsprogram finns i verksamhetsplan Arbete pågår för fullt med att omstrukturera boenden med anledning av höga strukturkostnader. Planer för att utveckla boenden fortsätter och under året har ett boende i Berga(Berga Backe) invigts med 40 lägenheter med kvalitativt boende. Under september har nästa nya boende startats upp på Varvsholmen(Varvet) med 38 lägenheter. Senare i höst kommer ett utbyggt och ombyggt Jungmansgården att vara klart med 38 platser. Smedängen har tillfälligt stängts i avvaktan på ombyggnad. Lagerträdet har successivt minskats och avvecklas och de boende där erbjuds i 1:a hand boende på Varvsholmen. I övrigt kan noteras under året: Arbetet med rätt till heltid fortsätter. Ny bemanningsprocess är framtagen. Ökning av omsorgstagare med specifika behov i hemtjänsten Tillfälligt ökat antal timmar i hemtjänsten kopplat till minskat antal platser Tillfälligt ökas antalet korttidsplatser på Norrlidshemmet med 5 platser Fortsatt samarbete med landstinget avseende de mest sjuka äldre omsorgstagarna. Denna samverkan ger förutsättningar för en ännu bättre insats för flera människor. Fortsatt arbete med att utveckla användande av teknik i hemtjänsten. Detta innebär förändring av nyckelhantering genom mobiltelefon och mobil dokumentation, schema i mobilen och insatsregistrering. Biståndsbedömning i vård- och omsorgsboende har startats. Valfrihetssystem i hemtjänsten enligt Kalmarmodellen. En ansökan har inkommit om att bli LOV-utförare. Bidrag från Kampradstiftelsen till projekt En kul tur Projektmedel från Kampradstiftelsen till konkurrensutsatt äldreomsorg utmaning och dilemma. All personal utbildas i värdegrund enligt socialstyrelsens studieprogram Vi utbildar och inför kvalitetsregistret BPSD(Beteende- och psykiska symtom vid demens Arbetet med övriga kvalitetsregister fortsätter högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande kommuner Kostnader 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Kostnad äldreomsorg kr per invånare 65-w år Kostnad hemtjänst kr per brukare Kostnad särskilt boende exkl. lokaler kr per brukare Kostnad boende enl. LSS exkl. lokaler kr per brukare Nettokostnad för insatser enl. LSS kr per invånare Kostnader för individ- och familjeomsorg kr per invånare Kostnad för ekonomiskt bistånd per invånare

154 Inom omsorgsverksamheten i Södermöre kommundel har den nya organsationen med integrerad hemtjänst och särskilt boende genomförts. Även nattorganisationen är förändrad och arbetar mer integrerat hemtjänst och särskilt boende. Nattorganisationen servar inte längre området Smedby-Rinkabyholm, vilket den tidigare har gjort. Mobilt stöd Phoniro är infört i hemtjänsten, vilket förkortar insatstiderna. Biståndsbedömning på särskilt boende ska vara klart innan årsskiftet. Planeringsverktyget Laps Care ska införas på särskilt boende. Stora kompetensutvecklingsinsatser sker inom områdena värdegrund och social dokumentation. Matdistribution i hemtjänst har sedan årsskiftet en extern utförare. Ett nytt kollektivavtal är framtaget gällande önskad sysselsättningsgrad. En ny utvecklingsplan för äldreomsorgen är under framtagande. Volymökningar inom LSS Under året har volymökningarna i stort sett skett enligt plan med undantag för boendestödet som ökat mer än vad som beräknades. Två nya serviceboenden har startats upp under året, det ena inom verksamhetsområdet för socialpsykiatri och det andra inom verksamhetsområdet för funktionsnedsättning. Ytterligare ett boende är planerat under året. Jämfört med KKKVH-kommunerna har Kalmar den största volymökning inom LSSområdet. Många brukare flyttar hit från grannkommunerna. I år har det hittills inkommit 14 nya förhandsbesked från personer boende i andra kommuner jämfört med 2013 då det totalt inkom 16 under hela året. Missbruk- och beroendevård Missbruksproblematiken både bland unga och äldre har fortsatt att öka kraftigt under året. Under årets första åtta månader har antalet utredningar för vuxna ökat med nästan 50 % jämfört med motsvarande period Dessa utredningar avser huvudsakligen missbruksrelaterad problematik. Utvecklingen är mycket oroväckande då gruppen unga vuxna utgör en stor andel av ökningen. Hittills i år har det fattats 4 beslut om omhändertaganden enligt LVM (lagen om vård av missbruk) och under hela förra året var antalet 5. Samma trend sker även i många av våra jämförelsekommuner. Detta har medfört ett fortsatt stort behov av placeringar för både unga vuxna och äldre. Därför har kostnaderna ökat mer än vad som planerades inför Barn och ungdomsvården Antalet externplaceringar har ökat mer än vad som prognosticerades i planen inför Bland de barn och ungdomar som är externplacerade finns en stor andel med allvarlig psykiatrisk problematik. Hittills har 20 ansökningar om vård enligt LVU(lagen om vård av unga) genomförts vilket ska jämföras med 2013 då antalet var 12 under motsvarande period. Flyktingmottagande Kalmar kommun har till och med augusti månad tagit emot 189 flyktingar. Vi beräknar att vi för år 2014 kommer att överskrida den överenskommelse som finns med Länsstyrelsen om ett årligt mottagande av 210 flyktingar. Av 189 mottagna flyktingar är 73 (39 %) barn upp till 15 år, 16 individer mellan år (8 %) och 95 individer år (50 %). Några enstaka är 65 år fyllda. Effektiviseringsåtgärder inom socialnämnden För att minskas socialnämndens kostnader till normalkostnad enligt Kostnad per brukare har åtgärdsprogram för effektiviseringar tagits fram och ett omfattande förändringsarbete påbörjats. Åtgärder håller på att vidtas inom varje verksamhet där Kostnad per brukare visar en högre snittkostnad än andra kommuner. Effektiviseringsmålet inom LSS för 2014 är att minska kostnaderna med 5 mnkr vilket väntas kunna uppnås. En omorganisation har genomförts som bl.a. möjliggör bättre samutnyttjande av bemanning och personalkompetens mellan olika verksamheter samt bättre utnyttjande av insatser på hemmaplan. bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande kommuner Resultat 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nöjd Kund Index hemtjänst (äldreomsorg) Nöjd Kund Index äldreboende Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS (%) 1,02 1,18 0,79 0,83 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd (%) 7,3 5,4 8,2 6,8 Invånare år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program 8,6 8,4 10,3 8,3 23

155 Bygga och bo Hållbar utveckling Kalmar kommun arbetar med att på ett hållbart sätt utveckla Kalmar till att bli ett starkt regioncentra och Kalmarsund till att bli en turist- och besöksregion med internationell dragningskraft. Detta uppnår vi genom att utveckla Möre, stärka Kalmarsund och utveckla stadskärnan mot ett starkt och levande stadsliv. Både i och utanför stadskärnan arbetas det för att skapa förutsättningar för fler människor att bo, leva, studera och arbeta i Kalmar. Den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen ger förutsättningarna för stadskärnans utveckling. Utvecklingsprojekt Kommunen, projekt- och exploateringsenheten, leder projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet, exempelvis med lokaliseringen för universitetet i Ölandshamnen. I direkt koppling till detta pågår även planering av en hotelletablering vid stationsområdet och utredning av resecentrum. Andra stora utvecklingsprojekt är Fredsiksskans, Norra Kvarnholmen inklusive Brandvakten och Forellen samt Kulturcentrum på Tullslätten. Under året arbetar projekt- och exploateringsenheten med bland annat följande projekt: Genomförandet av bostäder pågår i kvarteret Gesällen, Lindsdal (Majavallen och Fjölebro) och försäljning av tomter för verksamheter i. Totalt arbetas det med ca 40 detaljplaner, bl.a. vid Folkets Park och Norrlidens centrum. I Fjölebro, Trekanten, norra Ljungbyholm, Rockneby, Jakobsberg (västra Smedby) och Snättebro (Läckeby) pågår utbyggnation och försäljning av villatomter. I Flygstaden, Fjölebro, Berga industriområde, Svaneberg, Svensknabben och Mosekrog finns utbyggda områden samt pågående byggnationer där tomtförsäljning för verksamhetsändamål pågår. Trafikstrategi Arbetet med att ta fram en trafikstrategi som ska tydliggöra vad kommunen vill och hur kommunen ska utveckla en hållbar trafiksituation i Kalmar på längre sikt pågår. Kommunen har täta kontakter med Kalmar Länstrafik för att gemensamt utveckla kollektivtrafiken samt med t.ex. Trafikverket och Regionförbundet i en rad gemensamma projekt avseende regional utveckling och satsningar på infrastruktur. En rad utredningar har gjorts eller är under framtagande, t.ex. en lokal analys av Resvaneundersökningen från 2012, Åtgärdsvalsstudie för väg 592 Rockneby Revsudden samt en konsekvensanalys av den ökade tågtrafiken genom Kalmar. Aktiviteten på samhällsbyggnadskontoret har hittills under året varit hög inom alla verksamhetsområden. Bland annat har antalet beviljade bygglov ökat jämfört med föregående år, liksom antalet ärenden om fastighetsbildning, antalet trafikärenden, antalet genomförda kart- och GIS-uppdrag samt det totala antalet ärenden inom miljöenheten. Bostadsbyggande Ett av de viktigaste målen för Kalmar kommun är att öka bostadsbyggandet och målet för året är att ta fram detaljplaner som ska omfatta 300 bostäder varav 100 småhus. Hittills under året har nio detaljplaner vunnit laga kraft. Det sammantagna innehållet i detaljplanerna består av 240 bostäder. Från och med halvårsskiftet 2014 gäller nya regler för bygglovfritt byggande, de så kallade Attefallsreglerna. Bygglovsenheten gör bedömningen att de nya reglerna marginellt kommer att påverka enhetens framtida intäkter och arbetssituation. Servicegarantin för bygglov har förändrats sedan årsskiftet. Tidigare omfattade servicegarantin ny-, om- eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus som följer detaljplan och PBL:s regler. Ändringen av servicegarantin innebär att samtliga bygglovsärenden som följer detaljplan numera omfattas. Under perioden har servicegarantin för bygglov uppfyllts till 85 procent. När servicegarantin inte uppfylls görs nedsättning av avgiften med 25 procent. Servicegarantin avseende enskilda avlopp och värmepumpar har uppfyllts till 100 procent. Avfallshantering Inom Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) fortsätter arbetet med avfallsbehandlings-anläggningen MOSA. Under perioden har byggnaden färdigställts och arbetet med inredningen påbörjats. Tidplan, start kvartal 4, och ekonomiska förutsättningar fortgår enligt plan. Ny förbundsordning, p.g.a. ny medlem och införande av direktion, har under perio- högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande kommuner Kostnader 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nettokostnad räddningstjänst kr per invånare Nettokostnad gator, vägar och parkering kr per invånare Nettokostnad fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar kr per invånare

156 den beslutats av den nya medlemmen Oskarshamn och medlemskommunerna, förutom Mörbylånga kommun. Arbetet med att införliva Oskarshamns kommun i KSRR fortgår enligt plan, med medlemskap Arbetet med att få fler medlemskommuner i KSRR eller samarbetsavtal kommer att fortsätta. Det gäller i första hand geografiskt närliggande kommuner. Nya körrutter har införts under perioden, med ändrade tömningsdagar för de flesta kunder. Förändringen har gått bra och förväntad effektivisering har uppnåtts. Översyn av återvinningscentralernas öppettider och bemanning pågår. Målet är att få en mer kundanpassad verksamhet. Ny avfallsplan, gällande till 2020, har beslutats under perioden. Som en följd av beslutet om KSRRs investering i en behandlingsanläggning i Moskogen kommer det närmaste året främst präglas av arbetet med inkörning av denna, liksom införande av matavfallsinsamling. Matavfallsinsamlingen kommer att påverka arbetet i Moskogen, insamlingsarbetet och inte minst informationsarbetet. Då man inte använder sig av ekonomiska styrmedel, exempelvis i taxesättningen, blir information vårt viktigaste verktyg för att få kunderna att bidra till en god miljöinsats genom att sortera ut så stor del av sitt matavfall som möjligt. Hyresrätter Då intjäningsförmågan har förbättrats de senaste åren och tillsammans med att en belåningsgrad på 72 % uppnåtts har Kalmarhem nu ekonomisk möjlighet att nyproducera och renovera lägenheter. Man är ett steg närmre nyproduktion i del av kvarteren Konvaljen(vid sjukhuset), Vallmon(Falkenbergsvägen) och Bryggaren(Storgatan). Underlag inför upphandling av Konvaljen är på gång. Ombyggnation av kvarteret Bryggaren och Jungmansgården(Norrliden) fortsätter enligt plan. Projekten i Kalmarhem är bla: ombyggnation av befintlig lokal Bryggaren(nyförvärv) till 10 lägenheter, kommande byggprojekt är Konvaljen 84 lägenheter och Lunden 1 på Stensö med nyproduktion av 18 lägenheter. Nyproduktion av Jungmansgården med 16 lägenheter är klar och inflyttning i juli(2014). Vatten och avlopp Ett av de viktigaste målen som bolaget arbetar med är att byta ut VA-ledningar för att få ner den genomsnittliga åldern på ledningsnätet. Genom att förbättra ledningsnätet kan antalet läckor reduceras, minska inläckaget av ovidkommande vatten i spillvattenledningar och minska bräddningarna. VA-saneringar har utförts på flera ställen i kommunen. Av de större saneringsarbetena kan följande nämnas: Ängö, Ståthållaregatan, Handelsboden i Smedby. Nya saneringar har påbörjats i området kring Timmermansgatan och Jutaregatan samt ytterligare en etapp på Ängö. Kommande VA-saneringar under 2015 blir i Berga området och i Dörbylund Rinkabyholm. Kalmar Vatten har byggt ut VA-ledningar till tre exploateringsområden, Majavallen i Lindsdal, Ljusstaden och Ljungbyholm 4:30. VA-ledningsutbyggnad har utförts till Nya vägen i Trekanten och påbörjat utbyggnad av VA-ledningar till Balltorp i Förlösa. Efter läckan på dricksvattenledningen i Lindsdal i november 2013 togs ett beslut att säkerställa vattenförsörjningen till Lindsdal. Arbetet med en dubblering av dricksvattenledningen har påbörjats och beräknas vara klar i oktober El och fjärrvärme Som samhällsbyggare har Kalmar Energi en viktig roll att spela när det gäller planläggning av nya områden inte minst för att säkra att vi nyttjar befintlig infrastruktur på bästa sätt. Med kraftvärme som bas får fjärrvärmeunderlaget en avgörande betydelse för hur mycket lokal el som kan produceras. Man för därför en tät dialog både med kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret för att tillsammans formera den infrastruktur som gör Kalmar attraktivt som stad. Färdiga tomter med fjärrvärme och fiber finns nu framme för industriella placeringar i Smedby samtidigt som förtätning och utbyggnad fortsätter för konsumenter. bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande kommuner Resultat 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nöjd Medborgar Index - Räddningstjänst Nöjd Medborgar Index - Gator och vägar Nöjd Medborgar Index - Renhållning Nöjd Medborgar Index - Vatten och avlopp Nöjd Region Index - Bostäder

157 Miljö Kommunen genomför markundersökningar och saneringar främst i samband med detaljplaner, exploateringar och fastighetsöverlåtelser men även inom de områden som innebär mycket hög risk för hälsa och miljö, riskklass I (t.ex. Vassmolösa ångsåg och deponi Tegelviken). Man vill få en bättre bild av markförhållanden i de områden som ska exploateras. Ett strategiskt arbete med förorenad mark och grundvatten har påbörjats för att säkerställa ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart arbete med kommunens fastigheter. Vatten och avlopp Kalmar Vatten AB har fortsatt sitt arbete med sin största VA-ledningsutbyggnad sedan bildandet av Kalmar Vatten AB. Etapp 3 av VA-utbyggnaden utmed Kåremo, Nyttorp och Fågelsudd är klar. Kalmar Vatten AB har i egen regi byggt ut ledningsnätet till detta område. Syftet är att ansluta fastigheter till ledningsnätet och koppla bort enskilda avloppsanläggningar. Reningsverket på Tegelviken är föråldrat och är över 50 år gammalt. En projektering av en ny vattenreningsdel har påbörjats med syftet att ta fram en grov kostnadskalkyl samt förslag till teknisk lösning av det nya verket Den planerade platsen för reningsverket är området mellan befintligt reningsverk och KSRR. Ett bidrag har beviljats av Nordiska Investeringsbankens fond (BSAP-fonden) för förbättrande åtgärder av Östersjön. Det nya reningsverket beräknas vara klart för drift under år Under året har reningsverket haft goda reningsresultat och om hösten blir gynnsam kommer gällande tillståndskrav att hållas. Den nya dammen vid Norrgård har färdigställts. Den tar emot dagvatten från områdena kring Sportcentrat och de stora parkeringsytorna väster om sporthallen samt kv Malmen. Under sommaren och hösten genomförs intrimning av utrustningen samt uppföljning av reningseffekten. Vattenavdelningen har börjat planera för öka reservvattenkapaciteten genom att ta fram fler alternativa uttagsplatser. Vidare deltar Vattenavdelningen i kommunens arbete med att ta fram en policy för begränsning av bekämpningsmedelsspridning inom vattenskyddsområde. El och fjärrvärme Kalmar Energi arbetar aktivt med att minska utsläpp till luft både genom att säkerställa att våra befintliga pannor utifrån våra miljövärden körs optimalt och att vi använder rätt bränsle. Att elda biobränsle kräver en hel del transporter. Man övervakar därför kontinuerligt transportfrågorna bland annat genom att köpa bränsle i närområdet, ställa krav på bilarna vid val av transportör men även med att se över våra egna interna transporter. Anläggningen på Moskogen kompletteras riktigt kyliga dagar med värmeverket på Draken för att fullt ut kunna nå en produktion med förnybara bränslen. Mätbara mål för minskade utsläpp är andel förnybara bränslen i produktionen av både fjärrvärme och närvärme samt antal nyanslutna fastigheter som då bidrar till ett ökat värmeunderlag och därmed ökad elproduktion med förnybara källor. Energi ska användas på ett smart sätt. Årligen besöker vår energirådgivare runt 250 privatkunder för att ge enkla råd och tips för energibesparing. Översyn av vatten och elförbrukningen på våra egna anläggningar finns med bland de interna miljömålen för perioden. högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande kommuner Kostnader 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nettokostnad miljö, hälsa och hållbar utveckling kr per invånare Nettokostnad miljö och hälsoskydd, myndighetsutövningar kr per invånare bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande kommuner Resultat 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nöjd Medborgar Index - Miljöarbete Miljöbilar av hela beståndet personbilar (%) 16,6 13,6 15,7 12,8 26

158 Fritid och kultur Under det senaste halvåret har Kulturoch fritidsförvaltningen haft ett tydligt fokus på den egna organisationen, detta för att kunna möta de utmaningar vi har framför oss och för att nå målen för Attraktiva Kalmar. Parallellt med detta har arbetet med den strategiska planeringen och utvecklingen för förvaltningen tagit fart, flera utredningar har satts igång under våren. Utredningarna kommer att kunna vara ett genomarbetat beslutsunderlag för kommande satsningar och investeringar. Detta för att nå målen i en ekonomiskt hållbar kommun. Från och med 2012 har nämnden årligen fått en kompensation som ska möjliggöra att behålla den verksamhetsomfattning och kvalitet som vi har. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att stärka det lokala kultur- och fritidslivet och att skapa goda förutsättningar för ungas egna aktiviteter, detta hade inte varit möjligt utan den beslutade kompensationen. Kulturfestival Under vecka 44 kommer den första kulturfestivalen i Kalmar att genomföras. Den kommer att bli årligen återkommande och är ett samarbete mellan Kalmar kommun, Mörbylånga kommun och Borgholms kommun. Arrangemanget ska bidra till att sätta kulturen på kartan. Teater Under våren invigdes den nya utrustningen för livesända föreställningar på Kalmar teater. Det innebär bland annat att Kalmar kan erbjuda sina invånare livesänd opera från andra städer i världen. Föreställningarna anordnas i regi av en förening. Idrottsanläggningar Under året har en konsult anlitats för att genomföra en utredning av samtliga idrottsanläggningar i kommunen. Detta för att göra en plan för vilka anläggningar som är behov av renovering och eventuella nya anläggningar som behöver byggas i framtiden. Rivningen av omklädningsrummen i IFFE-hallen har inneburit stora problem för att tillgodose våra kunders behov av omklädningsrum och andra biytor. Situationen måste på längre sikt lösas med en ny eller renoverad A-ishall. Fritidsgårdar Under våren har enheten Ung i Kalmar bildats. Enheten är en sammanslagning av fritidsgårdsverksamheten, Monokrom och ungdomsombud. En ny enhetschef har rekryterats och tillträtt den 1 maj. Uppförandet av ett nytt ungdomshus har påbörjats i centrala Kalmar. Ung i Kalmar har utökat öppethållandet på fritidsgårdarna i och med att minst en fritidsgård varit öppen under hela sommaren. Detta för att tillgodose behov för ungdomar som av olika skäl inte kan delta i andra aktiviteter under sommarlovet. Södermöre för alla: Den nya verksamheten träder ikraft fullt ut under hösten. I jämförelse med tidigare fritidsgårdsverksamhet har målgruppen vidgats och fler aktörer ska involveras i syfte att erbjuda ett ökat aktivitetsutbud för ungdomar och generationsöverskridande mötesplatser i Södermöre. Biblioteken För att öka attraktiviteten på huvudbiblioteket och på filialer genomförs nu en utsmyckningsinsats. Rinkabyholmsfilialen är stängd från och med juni till omkring 1 oktober på grund av ombyggnad av skolans matsal. Gällande biblioteken i Södermöre är ett antal medborgardialogstillfällen inplanerade för att diskutera verksamhetens framtida inriktning. Verksamheten Södermöre för alla, vilken inkluderar fritidsgården, fick sina ramar fastställda av nämnden under våren. Biblioteket har under lång tid haft problem med sina publika datorer som inte håller måttet då de är för gamla. IT-enheten har i uppdrag att ta fram kostnadsförslag för förbättring av dataparken. Detta kommer inte påverka utfallet för 2014 men kommer medföra en merkostnad för biblioteket i framtiden. Kulturskolan har förbättrat sin tekniska utrustning för att kunna ligga i framkant och kunna leva upp till ungdomars förväntningar och behov. Skolan har investerat i wi-fi, cleverboard och Ipads till personalen. Familjebadet Kalmar Familjebad har under våren tagit fram en broschyr med budskapet vuxnas ansvar för barns säkerhet i simhal- högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande kommuner Kostnader 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nettokostnad kulturverksamhet kr per invånare Nettokostnad fritidsverksamhet kr per invånare

159 len. Broschyren är översatt till nio språk vars syfte är att sprida kunskap inför simhallsbesök och är ytterligare ett steg i arbetet säkrare simhall. under tre dagar för att storstäda, reparera, måla och piffa upp olika områden i simhallsverksamheten. Idag kan man presentera en miljö som enligt både kunder och personal upplevs som trevligare och fräschare. Bolaget har även investerat i ett nytt grindssystem vilket ger möjlighet till en säkrare in- och utpassage med korrekt besöksstatistik. Sommaren har präglats utav våra gratisbad för ungdomar i årskurserna 4-9. Sommarbaden har i år utökats med de två sista veckorna på sommarlovet vilket har gett ett positivt resultat. Totalt besökte 849 ungdomar badet under sommaren. I övrigt arbetar Kalmar Familjebad med att uppfylla de mål som är satta för året. Verksamhetens mål fokuseras på främst attraktivitet och hållbarhet där nya produkter, tillgänglighet, service och kvalitet är viktiga områden liksom arbetet med att öka miljömedvetenheten bland personal och besökare. Statistiken visar att vi fram till augusti månad uppnått 50 % av våra uppsatta mål. I nuläget arbetar man med att ta fram en utredning/förstudie för Kalmars nya simhall. Utredningen skall ge en informativ vägledning för kommande beslut samt innehålla alternativa möjliga förslag av en ny simhall i Kalmar. Utredningen/ förstudien skall vara klar den 30 november 2014 och är ett viktigt steg i ett vidare projektarbete. Samtidigt som utredningar pågår försöker Kalmar Familjebad hålla en hög säkerhet och god kvalitet av anläggningen. Dock ser vi skador och reparationsbehov under hösten som kan leda till en stängning av anläggningen under några veckor och därmed orsaka inkomstbortfall. Detta scenario är något som bolaget behöver ha med i beräkningen framöver då fler och fler skador uppstår i den 44-åriga gamla fastigheten. Det har även uppstått en del skrivande om platsbrist gällande simskolor vilket är helt korrekt. Vi har idag inte möjlighet att ge platser till alla de barn som behöver simskoleträning vilket är en viktig aspekt som bör lyftas i samband med framtida beslut gällande simhallsprojektet. Barn till Kalmar Familjebads simskola beräknas idag få vänta ca ett år innan plats kan erbjudas. bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande kommuner Resultat 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nöjd Medborgar Index - Kultur 66 69, Nöjd Medborgar Index - Idrott- och motionsanläggningar Informationsindex för kommunens webbplats kultur och fritid

160 Näringsliv och turism Näringslivsfrågor Från 2014 har näringslivsenheten kompletterats med en universitetsstrateg. Syftet med tillsättningen är att förbättra och utöka kontakterna med universitetet i avsikt att främja en kunskapsdriven utveckling och stärka forskningsanknytningen i kommunens verksamhet. Näringslivsenhetens lotsar företagslotsen, integrationslotsen och inflyttarlotsen jobbar med olika frågor men har i grunden samma uppgift. Svara på frågor, samordna olika verksamheter och förmedla viktiga kontakter. Målet är att alla ska känna sig hemma i vår kommun och kunna växa. Samverkan Under perioden har också planeringsmöten genomförts med Landstinget i Kalmar Län samt Linnéuniversitetet gällande strategier för framtida samarbetsprojekt, vilket är en ny och viktig konstellation att medverka i. Besöksnäringen Säsongen pågår fortfarande och besöksstatistiken är ännu inte insamlad, men det mesta tyder på en bra sommar för besöksnäringen. Siffrorna för Kalmar Gästhamn är ännu inte klara, men omsättningssiffran ser ut att bli något högre än förra året, dock lägre än Antalet båtgäster har minskat, men i gengäld har det skett en stor ökning när det gäller ställplatserna för husbilar. Inför säsongen utökades platserna till 18 och de har under större delen av säsongen varit fullbelagda. Satsningen på ställplatser är ett led i att göra gästhamnen tillgänglig på årsbasis. Kalmar Turistbyrå ökade antalet besök i maj, juni och augusti, men hade en nedgång i juli månad. Den allmänna trenden är att besökare själva söker information via mobil/surfplatta. Totalt sett har turistbyråns besök hittills i år minskat med ca 3700 besök. Totalt har turistbyrån ca besökare på ett år. Slottet Det fina sommarvädret har gjort att besökssiffrorna har dalat en aning, entrébetalande besökare under perioden 1/1-31/8, jämfört med förra året. Det är dock tydligt att Barnets Slott är uppskattat, då tappet är större när det gäller vuxna besökare och mycket marginellt när det gäller barn och barnfamiljer. Ny- och ombyggnationen av Kalmar Slotts serveringslokaler och kök blev klar enligt plan. Nu har slottet äntligen ett kafé med samma öppettider som slottet och en fullvärdig restaurang med fantastiska serveringsytor. Bland annat har ett valv från Gustav Vasas tid öppnats upp med plats för 140 sittande gäster. Säsongsutställningarna, fotoutställningarna Backstage och Post Scriptum finnas kvar till den 2 november. I september hålls en fotoworkshop, som kommer att utmynna i en utställning och tävling, i samarbete med Folkuniversitetet. Barnens söndag återkommer i höst med roliga guideturer för barn. Dessutom kommer slottet att delta med flera evenemang i höstens stora satsning Ljus på kultur. Landsbygdsutveckling Av Kalmar kommuns invånare bor nästan en fjärdedel på landsbygden vilket är en betydande andel av befolkningen. Därför är också landsbygdens utveckling en viktig arbetsuppgift. Landsbygdsstrategen arbetar för de medborgare som behöver service för att kunna bo och trivas på en plats och för företag som är beroende av viss service för att kunna bedriva verksamhet. Tillgång till kommersiell och offentlig service är grundläggande för en kommuns attraktivitet och för näringslivets utveckling. I Södermöre är bensinmacksetablering, samverkan bibliotek/livsmedelsbutik och pilotförsök hemsändning till särskilt boende serviceplan är några av de frågor som är aktuella i en nära framtid. Stor del av fokus ligger på framtagandet av ny strategi för den nya perioden Lokalt ledd utveckling (Leader) Evenemang Publiken har varit stor vid samtliga av sommarens evenemang, från Kalmar Båtmässa i maj till konserten med Jill Johnson i slutet av augusti. Några av höjdpunkterna var 10-årsjubilerande Kalmar Stadsfest, Musik på Larmtorget, GuldAgility, Sandskulpturfestivalen, Kalmar Grand Prix och Ironman Kalmar Sweden. Sommarstaden Kalmar gick framgångsrikt på högtryck där evenemangen, stora som små, tätt avlöste varandra. Serviceförvaltningen har en välsmord organisation som på några dagar, till exempel kan växla en scen från Kalmar stadsfest till Ironman. Kalmarsundsbadet blev en succé med många besökare. Besökstrycket är stort i många avseenden och märks bland annat i antal husbilar. Idrottsevenemangen har över lag haft en bra utveckling och det är tyd- högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande kommuner Kostnader 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr per invånare Nettokostnad turistverksamhet kr per invånare Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder kr per invånare

161 ligt att Kalmars målmedvetna arbete med idrottsevenemang ger resultat. Bland annat står det klart att Kalmar blir värd för Innebandyfesten 2015, d.v.s. SM-slutspelet i innebandy. E-handel E-handelsklustret fortsätter att utvecklas positivt och har fått en viktig roll i att bland annat föra e-handelsbolagens talan i avgörande frågor. En sådan handlar om möjlighet till senare upphämtningstider, där klustret nu driver frågan tillsammans med ett par e-handlare på högsta nationella nivå med berörda aktörer. Tillsammans med KIFAB och näringslivsenheten har klustret också deltagit i en workshopserie kring e-handel och logistikfrågor under ledning av extern aktör för att få en heltäckande bild kring förutsättningarna för detta. Inkubatorverksamhet Mellan januari och augusti 2014 har Kalmar Science Park Incubator mött 36 potentiella inkubatorföretagsidéer. 12 bolag har varit igång i ordinarie inkubatorprocess och 12 bolag i förinkubatorn. I Kalmar Science Park Member Network fanns under samma period 36 bolag. I Kalmar Science Park Partner fanns 14 bolag och i e-handelsklustret Kalmar Science Park e-commerce fanns 34 bolag. Under perioden har Kalmar Science Park Incubator glädjande antagits till det nationella inkubatorprogrammet BIG Summit som leds av ALMI Inkubation. Därmed rankas Kalmar Science Park Incubator numera som en av Sveriges 26 bästa inkubatorer. Fastigheter Inom KIFABs verksamhetsområde genomfördes under våren en extern utredning avseende förutsättningarna för en större satsning på ett gemensamt logistikcenter för bl.a. e-handel. Utredningen visar på svårigheter att med rimlig risk göra en större samlad insats varför vi istället har inriktat vårt arbete mot direkt dialog med resp. expanderande e-handelsföretag. Första halvåret av 2014 har Industriparken i Kalmar AB fokuserat på lokalanpassningar och färdigställande av entreprenader för befintliga och nya hyresgäster samt ny detaljplan för området. Industriparken följer KIFABs förvaltningsmål mål inom attraktiva Kalmar, den socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara kommunen Hamnen Från en djup lågkonjunktur så har hamnen återhämtat sig något. Krisen inom skogsindustrin på råvara har gynnat Kalmar Hamn med importtimmer ifrån Ryssland och Baltikum. Andra strukturella förändringar är de nedläggningar som skett inom massaindustrin. Detta skapar ett överskott av flis och massaved. Dessa båda varuslag gynnar hamnen med utskeppningar. Flygplatsen Trots uteblivet lågprisflyg har passagerarvolymen vid Kalmar Öland Airport ökat under årets åtta första månader. Stockholmstrafiken visar en passagerarökning med 12,2 % jämfört med 2013 medan chartern minskar med 7,6 %. Utebliven trafik till Barcelona innebär ett tapp på 9300 passagerare. Utvecklingen visar också på en effekt av att Oskarshamns flygplats stängde i juni. Andelen bosatta i Oskarhamn har fördubblats och företagscharter har inneburit ett tillskott på 1300 resenärer. Totalt all trafik ger detta en ökning med 3,2 %. Den 30/8 genomfördes Flygplatsens dag där vi uppmärksammade att terminalområdet invigdes för 30 år sedan. Utställningar, matupplevelser, tivoli och aktiviteter för barnen varvades med flyguppvisningar och antalet besökare var ca Under perioden har Kalmar Flygutveckling AB i samarbete med Kalmar Öland Airport AB etablerat en ny flyglinje till Berlin och Göteborg. bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande kommuner Resultat 2013 Utfall Liknande KKVH Riket Nöjd Kund Index - Företagsklimat Förvärvsarbetande invånare år (%) 77,5 78,6 76,5 78,6 Nöjd Region Index - Arbetsmöjligheter Nöjd Region Index - Kommersiellt utbud Nöjd Region Index - Kommunikationer

162 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Analysmetod För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RKmodellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är: Resultat vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk föreligger någon risk som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat kapacitet Årets resultat Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Resultatet för delåret januari till augusti är 52,6 mnkr, en förbättring jämfört med delåret januari till augusti 2013 med 69,0 mnkr. Årets resultat för delåret januari till augusti 2014 för koncernen är 146,1 mnkr vilket är en förbättring med 99,6 mnkr jämfört med delåret januari till augusti Utfall aug Utfall aug Årets resultat (mnkr) 52,6-16,4 57,3 125,8-87,3 75,6 Balanskravsresultat 11,6-7,2 32,5-1,2 24,2 84,3 kommunen Årets resultat koncernen 146,1 46,5 91,5 313,3-45,2 116,1 Relaterat årets resultat för delåret till kommunens skatteintäkter och utjämning har kommunen förbättrat sitt resultat från -0,8 procent augusti 2013 till 2,5 procent Kommunens långsiktiga finansiella resultatmål ligger på 2 procent av skatteintäkter och utjämning över en rullande femårsperiod. Nettokostnadsandel (olika kostnaders andel av skatteintäkter och kommunal utjämning) En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. På lång sikt räcker det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora, utan minst 2 procent av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att bland annat finansiera årets nettoinvesteringar med och för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Det innebär att de löpande kostnaderna över en rullande femårsperiod inte bör ta mer än 98 procent av de löpande intäkterna. Balansen mellan intäkter och kostnader har sedan årsskiftet och till augusti förbättrats. Utfallet per augusti visar en nettokostnadsandel på 97,5 procent. Vad gäller prognosen för helåret 2014 är det en försämring, från 98,2 procent till 99,4 procent. Sett över en rullande femårsperiod är prognosen att målet 98 procent (98,7 procent) inte heller kommer att uppfyllas. Investeringsvolym och självfinansieringsgrad När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. Kassaflödet från den löpande verksamheten (finansieringsanalysen) utgör det finansiella utrymmet för investeringsverksamheten utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal benämns självfinansieringsgrad. Kommunen investerade netto fram till augusti 2014 för 157,4 mnkr. Större genomförda investeringar i år är skollokaler för 23,3 mnkr, förskolelokaler för 21,8 mnkr, fritidslokaler för 7,0 mnkr, gator och parker för 15,4 mnkr och produktion av arbets- och bostadsområden för 24,1 mnkr. procent Utfall aug Utfall aug kommunen Verksamhetens 95,5 96,7 96,9 97,6 95,0 92,6 nettokostnader Jämförelsestörande poster -1,9 0,5-2,9-6,4 3,7 1,3 Avskrivningar 4,4 4,0 4,3 4,3 3,8 3,5 Finansnetto -0,4-0,3-0,1 0,3 0,4 0,0 Summa löpande kostnader 97,5 100,8 98,2 95,8 102,9 97,4 Över en rullande 98,4 98,8 98,2 98,4 97,8 97,0 femårsperiod 31

163 Förvaltningsberättelse Koncernen investerade netto fram till augusti 2014 för 265,5 mnkr. En stor del, 157,4 mnkr är kommunens investeringar. Kalmarhem AB har investerat för 20,0 mnkr under de första åtta månaderna. Kalmar Vatten AB har investerat för 30,3 mnkr och Kalmarsundsregionens Renhållare har investerat för 55,2 mnkr. Kommunens finansiella mål om 100 procent självfinansiering av investeringar är inte uppfyllt per augusti 2014 (75,9 procent) och inte heller över en rullande femårsperiod (54,2 procent). Soliditet Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Soliditeten, exklusive pensionsskuld intjänad före 1998, uppgår i periodbokslutet till 51,6 procent vilket är en förbättring med 0,6 procentenhet jämfört med augusti Att även ta med pensionsskulden i nyckeltalet speglar bättre kommunens långsiktiga finansiella kapacitet. Soliditeten, inklusive pensionsskuld, intjänad före 1998, uppgår i periodbokslutet till 0,6 procent. Koncernens soliditet uppgår i periodbokslutet till 30,1 procent vilket är en förbättring med 1,9 procentenheter jämfört med augusti Skuldsättningsgrad Den del av de totala tillgångarna som finansierats med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår avsättningar, lång- och kortfristiga skulder. Kommunens skuldsättningsgrad har sedan augusti 2013 förbättrats från 49,0 procent till 48,4 procent i delårsbokslutet. Koncernens skuldsättningsgrad har förbättrats från augusti 2013 från 71,8 till 69,9 procent i delårsbokslutet. Investeringar Utfall aug Utfall aug Kassaflöde 157,4 183,6 345,8-28,6 339,4 291,5 investeringsverksamheten (mnkr) Självfinansieringsgrad % 75,9 30,9 58,6 518,9 5,3 37,9 Över rullande 54,2 63,3 73,8 95,3 49,7 75,9 femårsperiod % Investeringar 265,5 211,7 484,5 389,7 393,8 368,2 koncernen (mnkr) Soliditet Utfall aug Utfall aug Exkl. pensionsskuld 51,6 51,0 49,7 48,5 49,2 57,2 Inkl hela 0,6 1,2 2,8 3,3-0,5 7,8 pensionsskulden Koncernens soliditet 30,1 28,2 27,9 25,6 22,4 23,8 Skuldsättnings- Utfall aug Utfall aug grad Kommunen % 48,4 49,0 50,3 51,5 50,8 42,8 Koncernen % 69,9 71,8 72,1 74,4 77,6 76,2 Kassalikviditet Utfall aug Utfall aug Kommunen % 57,5 53,8 75,5 99,7 62,7 50,6 Koncernen % 92,1 75,8 84,2 78,1 55,1 56,3 Finansnetto, mnkr Utfall aug Utfall aug Kommunen 8,6 6,9 2,9-8,8-12,0-0,4 Koncernen -66,0-75,0-114,1-137,3-147,8-126,8 Risk kontroll Likviditet Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder). Kassalikviditeten har förbättrats jämfört med augusti 2013 och uppgår till 57,5 procent i delårsbokslutet. Kassalikviditeten för koncernen uppgår i periodbokslutet till 92,1 procent och är en förbättring sedan augusti 2013 med 16,3 procentenheter. Ränterisk Finansnetto Kommunens finansnetto uppgick till 6,9 mnkr i augusti 2013 och till 8,6 mnkr i delårsbokslutet

164 Förvaltningsberättelse Koncernens finansnetto uppgick till -75,0 mnkr i augusti 2013 och till -66,0 mnkr i delårsbokslutet Både i kommunen och i koncernen har finansnettot förbättrats under de senaste åren. Kommunens budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Nämndernas följsamhet mot budget (budgetavvikelse) är sedan 2011 negativ. Omsorgsnämnden är den nämnd som redovisar ett större negativt prognosticerat resultat på 11,0 mnkr. Att samtliga nämnder fortsättningsvis håller sina budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. När det gäller prognoserna under året är det ett område som bör stärkas ytterligare för att hålla en god finansiell kontroll över kostnader och intäkter under året. Kommunens pensionsskuld I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens samlade pensionsförpliktelser per augusti uppgår till 1 584,4 mnkr varav 171,5 mnkr redovisas som avsättning i balansräkningen och 1 412,9 mnkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder att 89,2 procent av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Utbetalningarna hänförliga till denna ansvarsförbindelse och som belastar resultaträkningen kommer successivt att öka fram till toppnoteringen runt Enligt den senaste pensionskuldsprognosen ökar utbetalningarna fram till 2018 med 16,5 procent jämfört med Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande per siste Mnkr Prognos Prognos april Budgetavvik. 2,0 6,1 47,2 121,1-145,2 59,9 årets resultat Nämndernas -10,0-1,7-16,9-45,6-48,6 22,6 budgetavvikelse Driftredovisning Kommunens verksamheter Utfall aug Utfall aug Budget Prognos Avvikelse Mnkr Kommunstyrelsen: -kommunledningskontoret -130,5-89,2-217,2-217,2 0,0 -exploateringsverksamhet 2,5 9,3 30,0 30,0 0,0 -gymnasieförbundet -188,5-196,4-283,3-282,3 1,0 -kommunens revisorer -0,4-0,4-2,7-2,7 0,0 Samhällsbyggnadsnämnden -33,1-30,9-53,6-53,6 0,0 Servicenämnden -125,0-164,4-219,7-219,7 0,0 Kultur- och fritidsnämnden -106,8-101,1-166,8-166,8 0,0 Barn- och ungdomsnämnden -551,9-522,1-844,7-844,7 0,0 Socialnämnden -464,7-464,3-695,9-695,9 0,0 Omsorgsnämnden -428,2-403,9-623,8-634,8-11,0 Södermöre kommundelsnämnd -135,2-131,5-202,8-202,8 0,0 Summa nämnder , , , ,5-10,0 Pensionsförpliktelser Utfall aug Utfall aug och pensionsmedelsförvaltning, mnkr Avsättning 171,5 163,2 170,9 147,7 140,1 119,7 inkl. löneskatt 2. Ansvarsförbindelse 1413,0 1444, , , , ,8 inkl. löneskatt 3. Placerade pensionsmedel (KLP) a. bokfört värde 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 b. marknadsvärde 97,2 85,0 90,1 78,6 69,9 74,1 4. Återlånade medel (1+2-3b) 1 487, , , , , ,4 Tillgångsslag placerade pensionsmedel, mnkr (KLP) -aktier 54,8 44,1 50,7 41,3 35,7 41,1 -obligationer m.m. 42,4 40,9 39,4 37,3 34,2 33 Avkastning placerade pensionsmedel, procent (KLP) -aktier 11,06 13,87 24,03 12,40-12,46 24,28 -obligationer m.m. 3,56 1,46 3,44 7,01 3,63 2,37 Borgensåttaganden Utfall aug Utfall aug mnkr Borgensåtaganden 2851,7 2903,7 2886,8 2991,3 2853,

165 Förvaltningsberättelse augusti uppgår till 2 581,7 mnkr, kr per invånare ,4 mnkr är beviljade till helägda bolag, 150,7 mnkr till delägda bolag och 102,6 mnkr till egnahem, stiftelser och bolag. Av det totala borgensåtagandet för helägda bolags lån svarar Kalmarhem AB för 48,1 procent. En positiv befolkningsutveckling och därmed efterfrågan på bostäder är naturligtvis en förutsättning för bolagets ekonomi. Efterfrågan på lägenheter har under 2014 varit god med fortsatt hög uthyrningsgrad. Behovet av ytterligare bostäder i Kalmar ökar årligen varför detta risktagande på kort och medellång sikt bör betecknas som relativt lågt. KIFAB i Kalmar AB svarar för 23,3 procent av det totala borgensåtagandet för helägda bolags lån. Som fastighetsbolag är KIFAB beroende av ett gynnsamt företagsklimat och hyresgästernas förmåga att överleva på en konkurrensutsatt marknad. Kommunens risk med hänvisning till KIFAB:s marknad måste betecknas som högre än det är för Kalmarhem AB. Känslighetsanalys Kalmar kommun påverkas av omvärldsfaktorer och i tabellen nedan ger vi exempel på händelser och dess effekter på kommunens ekonomi. Händelse Mnkr Höjd utdebitering med 1 krona 124,3 Löneökning med 1 procent 23,0 Räntan höjs med 1 procent 7,0 Prisökning med 1 procent 20,0 10 nya heltidstjänster 4,5 Ökning av försörjningsstödet 5,5 med 10 procent Om koncernens räntor höjs med 1 procentenhet innebär det ökade kostnader med ca 38 mnkr. Sammanfattande kommentar Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Det viktigaste nyckeltalet är nettokostnadsandelen (olika kostnaders andel av skatteintäkter och kommunal utjämning) och då verksamhetens nettokostnader. Nettokostnadsandelen har per augusti 2014 förbättrats med 3,3 procentenheter jämfört med 2013, från 100,8 till 97,5 procent. Främst beror detta på att jämförelsestörande poster har förbättrats med 2,4 procentenheter, samtidigt som verksamhetens nettokostnader också har förbättrats med 1,2 procentenheter. Finansnettot har förbättrats med 0,1 procentenheter och avskrivningarna har försämrats med 0,4 procentenheter. För att säkerställa att det långsiktiga finansiella utrymmet förstärks krävs att kommande investeringar självfinansieras. Kassaflödet från den löpande verksamheten (finansieringsanalysen) utgör det finansiella utrymmet för investeringsverksamheten utan att ta upp nya lån eller minska den befintliga likviditeten. Årets investeringar har inte självfinansierats. Nämndernas förmåga att hålla sin budget har förbättrats över tid. De flesta nämnderna klarar att hålla sina budgetramar. För att hålla en god finansiell kontroll över kostnader och intäkter är det viktigt att det finns en god säkerhet i de prognoser som görs under året. 34

166 Förvaltningsberättelse Personal Kommunen Könsfördelning % (snitt jan aug) Kvinnor 78,5 78,5 Män 21,5 21,5 Kommunen Heltider % (snitt jan aug) Kvinnor 74,9 65,2 Män 90,7 84,4 Totalt 78,3 69,4 Tillsvidareanställda (snitt jan aug) Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt kommunen Personalsammansättning Under perioden januari till augusti 2014 hade Kalmar kommun personer tillsvidareanställda (snittanställda). Utöver dessa finns ett antal vikarier anställda för kortare eller längre tid. Jämfört med 31 augusti 2013 är det en ökning med 17 personer. Ökningen på kommunledningskontoret beror på en organisationsförändring som innebär att räddningstjänsten numera finns på kommunledningskontoret och socialförvaltningens ökning beror främst på ökad verksamhet. Andelen kvinnor av de tillsvidareanställda var 78,5 procent och av dessa arbetade 74,9 procent heltid. Av samtliga anställda arbetade ca 78,3 procent heltid vilket är en väsentlig ökning sedan samma tid förra året. Under perioden hade kommunkoncernen personer tillsvidareanställda vilket är en ökning med 6 personer jämfört med Bolagen och förbunden har totalt sett minskat sin personal med 11 personer medan kommunen har ökat sina med 17 personer. Mertid Övertiden och uttaget av fyllnadstid har under året minskat med timmar vilket motsvarar en minskning på cirka 14 procent. Den kraftiga minskningen är ett resultat av genomförandet av rätten till heltid. Minskning av mertidstimmar ses på alla förvaltningar förutom kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret. På kommunledningskontoret beror ökningen på att Brandkåren nu ingår i förvaltningen och på samhällsbyggnadskontoret är orsaken vakanser samt högt tryck på detaljplanearbetet. Kommun, bolag och förbund Tillsvidareanställda (snitt jan aug) Förändring DESTINATION KALMAR AB KALMAR AIRPORT AB KALMAR FAMILJEBAD AB KALMAR HAMN AB KALMAR KOMMUNBOLAG AB KALMAR SCIENCE PARK AB KALMAR VATTEN AB KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND KALMARSUNDSREG RENHÅLLARE KALMARHEM KIFAB Totalt kommunkoncernen Brandkårens flytt från serviceförvaltningen till kommunledningskontoret slår igenom på antalet anställda. Nytt för i år är att vi räknar antal snittanställda januari augusti istället för vid en fast tid tidpunkt den 31/8 för antalet tillsvidareanställda. Mertid i timmar (jan aug) Förändr Förändr i timmar i % Barn- och ungdomsförvaltn ,4 Kommunledningskontoret ,8 Kultur- och fritidsförvaltningen ,3 Omsorgsförvaltningen ,8 Samhällsbyggnadskontoret ,9 Serviceförvaltningen ,4 Socialförvaltningen ,3 Södermöre kommundelsförv ,3 Totalt ,3 Mertiden avser transaktionens utbetalningsdatum Mertid (över- och fyllnadstid) 35

167 Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro, frisknärvaro och rehabilitering Den ackumulerade totala sjukfrånvaron under det första halvåret 2014 är 5,9 procent, vilket är marginellt högre än samma tid föregående år. Den 1 augusti 2014 fanns det 216 personer inom Kalmar kommun som varit sjukskrivna mer än 59 dagar. Jämförs antalet med början av året så är det en minskning med 12 personer. Långtidssjukfrånvaron utgör 45,6 procent av den totala sjukfrånvaron i kommunen. Det är 42, 4 procent av de anställda som har noll sjukfrånvarodagar s k frisknärvaro hittills under året. Sjukfrånvaro % Månad Ackum- > 59 dgr ulerat i % av tot sjukfr Summa totalt 4,0 5,9 45, år 2,9 4,2 18, år 3,8 5,7 44, år 4,9 6,7 51,3 Män Totalt 2,6 3,5 32, år 2,0 2,8 4, år 1,9 2,7 23, år 3,6 4,5 43,2 Kvinnor Totalt 4,5 6,7 47, år 3,2 4,7 21, år 4,4 6,6 47, år 5,3 7,5 53,0 Antal sjukskrivna över 59 dagar totalt Kalmar kommun Personer / / / / / / / / / / / / / /

168 Resultaträkning Resultaträkning Resultaträkning, mnkr KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall not aug -14 aug -13 aug -14 aug -13 Verksamhetens intäkter , ,2 545,4 472,6 Verksamhetens kostnader , , , ,0 Avskrivningar 3, 4, 5-198,4-190,8-93,9-82,8 Verksamhetens nettokostnader , , , ,2 Skatteintäkter , , , ,2 Generella statsbidrag och utjämning 7 404,9 391,7 404,9 391,6 Finansiella intäkter 8 18,4 14,5 19,8 17,9 Finansiella kostnader 9-83,5-89,5-11,2-10,9 Resultat efter finansiella poster 145,2 46,1 52,6-16,4 Skattekostnader 0,9 0,4 - - Periodens resultat ,1 46,5 52,6-16,4 Balanskravsavstämning, kommunen Balanskrav, mnkr Prognos aug Periodens resultat enligt resultaträkningen 20,4 52,6 57,3 125,7-87,3 75,6 - avgår samtliga realisationsvinster -1,0-1,0-40,4-172,5 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5 - tillägg ianspråktagande av sparande, -40,0-40,0 45,5 bildandet av två stiftelser och internationell flyglinje - tillägg justering RIPS-räntan 15,6 11,5 - tillägg avsättning för sluttäckning deponi 100,0 Moskogen - tillägg avsättning för omställningsåtgärder 8,7 Periodens resultat efter -20,6 11,6 32,5-1,2 24,2 84,3 balanskravsjusteringar - medel till resultatutjämningsreserv - medel från resultatutjämningsreserv 18,6 Periodens balanskravsresultat -2,0 11,6 32,5-1,2 24,2 84,3 Balanskravsunderskott från tidigare år -1,2 Summa -2,0 11,6 31,2-1,2 24,2 84,3 Ackumulerat resultat 268,0 270,0 258,4 225,6 227,2 203,0 37

169 Balansräkning Balansräkning Balansräkning, mnkr KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall not aug -14 aug-13 aug -14 aug-13 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 3 0, Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar , , , ,0 Maskiner och inventarier 5 702,9 565,0 213,3 208,6 Finansiella anläggningstillgångar ,4 68,0 253,9 197,5 Summa anläggningstillgångar 6 361, , , ,0 Omsättningstillgångar Förråd ,3 148,5 105,6 123,5 Fordringar ,0 350,9 163,5 143,8 Kortfristiga placeringar 14 51,6 50,0 50,0 50,0 Kassa och Bank ,5 192,0 59,5 67,6 Summa omsättningstillgångar 886,3 741,4 378,7 384,9 Summa tillgångar 7 248, , , Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital , , , ,0 Årets resultat ,1 46,5 52,6-16,4 Resultatutjämningsreserv 46,6-46,6 - Summa eget kapital 2 181, , , ,6 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser ,4 167,6 171,5 163,1 Andra avsättningar ,9 191,1 96,8 121,0 Skulder Långfristiga skulder , ,9 725,7 707,8 Kortfristiga skulder , ,6 498,0 417,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 248, , , ,0 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser 21, 22 Pensionsförpliktelser som inte upptagits 1 413, , , ,5 bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 118,1 135, , ,6 38

170 Finansieringsanalys Finansieringsanalys Finansieringsanalys, mnkr KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall not aug -14 aug-13 aug -14 aug-13 Den löpande verksamheten Periodens resultat 145,2 46,0 52,6-16,4 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 198,4 190,8 93,9 82,8 Gjorda avsättningar 0,6 16,0 0,6 15,5 Ianspråktagna avsättningar -34,7-37,3-24,2-8,7 Övriga ej likviditetspåverkande poster 23 0,6 24,9-0,8-16,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 310,1 240,4 122,0 56,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 104,2 271,4 21,6 105,6 Ökning/minskning förråd och varulager -1,2-2,6 3,4-3,5 Ökning/minskning kortfristiga skulder -225,9-306,9-27,6-175,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 187,2 202,3 119,4-16,3 Investeringsverksamheten Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,7 0,8 - - Investering i materiella anläggningstillgångar -265,0-291,8-151,4-188,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5,0 90,1 3,4 15,8 Investering i finansiella anläggningstillgångar -8,2-34,3-9,3-10,8 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 23,5 - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -267,5-211,7-157,4-183,5 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 102, Amortering av skuld -15,0-184,1-15,0 - Ökning långfristiga fordringar -34,4-13,4-34,3-12,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 52,9-197,5-49,3-12,3 Periodens kassaflöde -27,4-206,9-87,3-212,2 Likvida medel vid periodens början 314,9 398,9 146,8 279,9 Likvida medel vid periodens slut 287,5 192,0 59,5 67,6 39

171 Noter Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 351,6 179,4 51,4 39,7 Taxor och avgifter 220,4-66,9 63,9 Hyror och arrenden 400,0 390,2 98,4 98,9 Bidrag 385,2 391,8 180,5 178,1 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 133,7-81,4 66,2 Exploateringsintäkter 11,3-11,3 16,1 Realisationsvinster 6,4-2,4 3,4 Försäkringsersättningar 0,6-0,4 0,2 Övriga intäkter/elimineringar -381,3 168,8 12,6 6,2 Summa 1 128, ,2 505,4 472,6 Jämförelsestörande intäkter Återbetalning av stiftelsemedel 40,0-40,0 - Summa 40,0 0 40, , ,2 545,4 472,6 2. Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter , , , ,1 Pensionskostnader -101, ,0-95,0 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial --64,3 - -9,0-11,2 Bränsle, energi och vatten -109, ,1 Köp av huvudverksamhet -662, ,2-434,5 Lokal- och markhyror -148,7-151,9-110,8-105,8 Övriga tjänster -75, ,9-34,5 Lämnade bidrag -109, ,7-94,3 Realisationsförluster och utrangeringar -0,1 - -0,0-0,1 Övriga kostnader/elimineringar 144,4-888,3-191,5-191,9 Summa , , , ,6 Jämförelsestörande kostnader Justering RIPS-räntan - -10, ,4 Avsättning för sluttäckning av deponi Moskogen - -7,1 - - Summa 0-17,5 0-10, , , , ,0 40

172 Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden 10,7 - Årets förändringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 10,7 0 Ingående avskrivningar -9,7 - Årets förändringar -Årets avskrivningar -0,7 - Utgående ackumulerade avskrivningar -10,3 0 Utgående restvärde enligt plan 0, Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden 8 289, , , ,9 Årets förändringar -Årets aktiverade utgifter 142,0 128,0 121,2 126,8 -Försäljningar och utrangeringar -6,6-4,4-1,9 - -Omklassificeringar 0,2 0,5-1,1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 424, , , ,9 Ingående avskrivningar , , , ,9 -Försäljningar och utrangeringar 2,5-0,7 - -Omklassificeringar -0,0 1, Årets avskrivningar -151,0-150,6-71,1-64,3 Utgående ackumulerade avskrivningar , , , ,3 Ingående nedskrivningar -137,2-73,7 - - Utgående nedskrivningar -137,2-73,7 0 0 Utgående restvärde enligt plan 5 396, , , ,6 Pågående nyanläggningar Ingående balans 108,9 43,2 62,6 39,0 Utgifter under året 140,4 59,2 37,2 16,3 Under året genomförda omfördelningar -47, ,0 - Utgående balans 201,5 102,4 68,9 55,3 Elimineringar i koncernbokslutet -63,5 26,7 - - Utgående restvärde enligt plan 5 535, , , ,5 Bokförda värden Mark 279,6 324,7 10,2 10,2 Verksamhetsfastigheter 2 991, , ,

173 Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug-13 Fastigheter för affärsverksamhet 59,4 62,9 59,4 61,0 Publika fastigheter 685,7 722,2 683,6 634,9 Fastigheter för annan verksamhet 828,1 637,2 3,2 4,5 Pågående projekt 162,2 109,5 68,9 55,3 Övrigt 528,5 741,6 - - Summa bokförda värden 5 535, , , ,0 5. Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden 843,9 767,7 539,2 480,0 Årets förändringar -Årets aktiverade utgifter 28,7 62,3 24,0 45,4 -Försäljningar och utrangeringar -5,0 - -1,4 0,8 -Omklassificeringar 1,6-2,8 - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 869,2 827,2 561,7 526,2 Ingående ackumulerade avskrivningar -559,2-522,3-343,5-316,1 Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar 3,6-0,1 - -Omklassificeringar 0,0-1, Avskrivningar -36,4-32,4-22,8-19,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -592,0-555,9-366,2-336 Utgående balans 277,2 271,3 195,5 190,3 Elimineringar i koncernbokslutet 408,0 275,4 - - Finansiell leasing Ingående balans 17,8 18,3 17,8 18,3 Årets förändringar - Årets anskaffningar - 8,4-8,4 - Värderingspost - -2,1 - -2,1 - Årets avskrivningar - -6,3 - -6,3 Utgående balans 17,8 18,3 17,8 18,3 Utgående restvärde enligt plan 702,9 565,0 213,3 208,6 Samtliga avtal avser leasing av fordon. 42

174 Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 1 732, ,9 Preliminär slutavräkning innevarande år 5,1-6,7 Summa 1 737, ,2 7. Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 347,6 328,5 Kommunal fastighetsavgift 68,2 66,9 Strukturbidrag 4,4 - Regleringsbidrag 9,9 19,3 Kostnadsutjämningsavgift -119,7-109,0 Bidrag för LSS-utjämning 94,5 86,0 Summa 404,9 391,7 8. Finansiella intäkter Utdelningar ,0 Räntor 12,4 5,5 11,3 8,9 Övriga finansiella intäkter 6,1 9,0 8,5 9,0 Summa 18,4 14,5 19,8 17,9 9. Finansiella kostnader Räntekostnader -72,3-58,0-10,5-10,3 Ränta på pensionskostnader -0, Övriga finansiella kostnader -10,5-31,5-0,6-0,6 Summa -83,5-89,5-11,2-10,9 10. Periodens resultat Periodens resultat enligt resultaträkningen 52,6-16,4 Avgår: samtliga realisationsvinster -1,0-1,2 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5 : Tillägg: ianspråktagande av sparande, -40,0 - bildandet av två stiftelser och internationell flyglinje Tillägg: justering RIPS-räntan - 10,4 Periodens resultat efter balanskravsjusteringar 11,6-7,2 medel till resultatutjämningsreserv - - medel från resultatutjämningsreserv - - Periodens balanskravsresultat 11,6-7,2 Balanskravsunderskott från tidigare år - -1,2 Summa 11,6-8,4 43

175 Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andra andelar i dotterbolag ,4 136,4 Övriga aktier och andelar 27,9 18,9 27,6 18,2 Långfristiga fordringar 93,7 47,3 88,0 41,0 Bostadsrätter 1,9 1,8 1,9 1,9 Summa 123,4 68,0 253,9 197,5 12. Förråd Förråd 42,7 38,2 13,1 13,1 Exploateringsmark 57,1 59,9 57,1 59,9 Tomträttsmark 35,4 50,4 35,4 50,4 Summa 135,3 148,5 105,6 123,5 13. Fordringar Kundfordringar 132,7 174,8 23,0 27,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 139,9 68,5 71,0 34,7 Skattefordringar 63,1 37,2 41,9 55,8 Övriga kortfristiga fordringar 76,2 70,4 27,7 26,1 Summa 412,0 350,9 163,5 143,8 14. Kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel KLP Marknadsvärde aktier 50,7 50,7 Marknadsvärde räntebärande värdepapper 37,4 37,4 Justering marknadsvärde till anskaffningsvärde -38,1-38,1 Summa 50,0 50,0 Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde bokslutsdag Noterade aktier och aktiefonder 43,1 25,0 54,8 Noterade räntebärande papper 36,5 25,0 37,8 Summa 79,6 50,0 92,6 15. Kassa och bank Kassa 0,3 0,2 0,2 0,2 Bank 286,6 191,8 58,9 67,3 Övriga poster 0,5-0,5 0,2 Summa 287,5 192,0 59,5 67,6 44

176 Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug Eget kapital Eget kapital 1 988, , , Resultatutjämningsreserv 46,6-46,6 - Årets resultat 146,1 46,5 52,6-16,4 Utgående eget kapital 2 181, , , ,6 Resultatutjämningsreserv Ingående resultatutjämningsreserv 46,6-46,6 - - årets avsatta medel årets använda medel Utgående resultatutjämningsreserv 46,6 0 46,6 0 Fullmäktige beslutade under 2013 att avsätta 46,6 mnkr av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserven. 17. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning 175,7 150,2 171,0 147,6 Pensionsutbetalningar -9,7-10,1-7,9-10,0 Nyintjänad pension 7,6 14,0 7,3 13,1 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,5-0,5 - Förändring av löneskatt 1,2 3,1 1,6 3,0 Ändringar av försäkringstekniska grunder (i förekommande fall) - 10,4-10,4 Övrigt -0,9 - -0,9-1,0 Utgående avsättning 174,4 167,6 171,5 163,2 Aktualiseringsgrad % (den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställning) Specifikation avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension 20,8 17,0 20,8 17,0 Förmånsbestämd/kompl pension 113,1 112,3 112,7 108,3 Ålderspension 2, Pension till efterlevande 3,3 4,3 3,1 4,3 Visstidspension 1,3 1,6 1,3 1,6 Löneskatt 33,7 32,3 33,5 31,8 Summa 174,4 167,6 171,5 163,1 45

177 Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug Andra avsättningar Avsättning vid periodens ingång 207,1 240,6 121,0 129,8 Periodens avsättningar 0, Ianspråktaget under perioden -24,7-49,5-24,2-8,7 Elimineringar i koncernen -1, Summa andra avsättningar 181,9 191,1 96,8 121,0 Kommunens och största delen av koncernens avsättning avser återställande av deponin Moskogen. Återställandet påbörjades 2012 och beräknas pågå till och med Koncernen har även avsättning för regresskrav översvämningar 2013 med 3,2 mnkr. 19. Långfristiga skulder Ingående låneskuld 3 386, ,8 740,7 707,8 Nyupplåningar under året 33, Årets amortering -72, ,0 - Eliminering 501,5 514,1 - - Utgående låneskuld 3 849, ,9 725,7 707,8 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 3 234, ,8 693,0 675,0 Övriga skulder 614,5 797,1 32,7 32,8 Summa 3 849, ,9 725,7 707,8 20. Kortfristiga skulder Kortfristig del av skulder till kreditinstitut 38, Leverantörsskulder 170,3 196,3 123,8 93,3 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 114,0-84,6 79,5 Övriga kortfristiga skulder 126,6-0,8 0,4 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 412,3 916,3 288,9 244,2 Summa 861, ,6 498,0 417,4 21. Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna. Ingående ansvarsförbindelse pensioner 1 444, , , ,5 Pensionsutbetalningar -28,8-50,6-28,8-50,6 Ränte-och basbeloppsuppräkningar 2,2 48,9 2,2 48,9 Förändring löneskatt -6,3 18,5-6,3 17,8 Ändringar av försäkringstekniska grunder (i förekommande fall) -7,9 75,4-7,9 75,4 Övrigt -0,6-21,4-0,6 - Utgående ansvarsförbindelse pensioner 1 402, , , ,0 Aktualiseringsgrad % (den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställning) 46

178 Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug-13 Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 8,7 8,7 8,7 8,7 är beräknade på 21 personer och uppgår till: Pensionsåtaganden för helägda bolag - - 1,8 1,8 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 96,8 187, , ,3 Operationell leasing 15,1 136,9 15,1 15,1 Övriga ansvarsförbindelser 6,2 7,4 6,2 6,2 Summa 118,1 331, , ,6 Summa ansvarsförbindelser 1 529, , , ,2 Kalmar kommun har i april 2007 ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kalmar kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Finansiella leasingavtal över 3 år Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 16,1 16,1 Nuvärde minimileaseavgifter 194,7 194,7 15,1 15,1 - därav förfall inom 1 år 22,4 22,4 4,9 4,9 - därav förfall inom 1-5 år 158,1 158,1 10,2 10,2 - därav förfall senare än 5 år 14,2 14,2 Operationella leasingavtal över 3 år Minimileaseavgifter 18,4 18,4 13,4 13,4 - med förfall inom 1 år 8,3 8,3 6,7 6,7 - med förfall inom 1-5 år 10,1 10,1 6,7 6,7 - med förfall senare än 5 år 47

179 Noter KONCERNEN KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Utfall mnkr aug -14 aug-13 aug -14 aug Pensionsförmåner Kommunen har överenskommelser om följande pensionsförmåner (enl RKR:s rekommendation 2.1): Visstidspension 8,7 8,7 Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän - - Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper 23. Ej likviditetspåverkande poster Reavinster/förluster -0,3 24,4-0,8-16,5 Justering för betald skatt 0,9 0,5 - - Summa 0,6 24,9-0,8-16,5 48

180 Förvaltningsberättelse Redovisningsprinciper Delårsbokslutet är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen har tillämpats. Tillämpade redovisningsprinciper Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att den pension som intjänats före år 1998 behandlas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. I kostnaden och avsättningen ingår särskild löneskatt med 24,26 procent. Värdering av pensionsförpliktelserna har gjorts med tillämpning av RIPS 07, med undantag för visstidsavtalen som beräknats utifrån egna antaganden men med stöd av Skandia. Kommunens finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) redovisas som en portfölj för pensionsförvaltning. Placeringen innehåller både ränte- och aktierelaterade instrument och behandlas i redovisningen som en placering i en blandfond. Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som finansiell anläggningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i av fullmäktige antaget reglemente KF 208/2008. Övriga placeringsmedel är klassificerade som omsättningstillgång. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s augustiprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Kapitalkostnaderna består dels av rak avskrivning på anskaffningsvärdet, dels av internränta med 2,9 procent på bokfört värde. Avskrivning påbörjas månaden efter slutförd investering och beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde under kronor kostnadsförs direkt. Kommunens avskrivningstider för fastigheter är år, för maskiner och inventarier 5 20 år och för mark och konst sker ingen avskrivning. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets ökning har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter. Kommunen har per 31 december 2005 klassificerat om anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten i enlighet med RKR:s rekommendation nr 11 Materiella anläggningstillgångar. De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstillgångar. Beräkning av anskaffningsvärde och värdering sker i enlighet med Redovisningsrådets (RR) rekommendation nr 2:02 Varulager. Anskaffningsvärdet för exploateringstomter och tomträtter tillverkade till och med 2005 har fastställts schablonmässigt eftersom underlag saknas och kostnaden för arbetsinsatsen inte bedömts stå i proportion till informationsvärdet. För att bättre spegla avgälderna, och försäljningspriserna, vid friköp av tomträttsmark har kommunen under året bytt fördelningsnyckel. Tomrättmarkens bokförda värde fördelas efter kvadratmeteryta och inte som tidigare efter taxeringsvärde. Sammanställd redovisning (koncernen) Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kapitel 8 och utformats enligt god redovisningssed. Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning även omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för koncernen omfattar aktiebolag, kommunalförbund och handelsbolag i vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande inflytande avses de fall där kommunens röstandel i bolaget överstiger 20 procent. Den sammanställda redovisningen för koncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterbolaget har eliminerats. I koncernens eget kapital ingår därmed, förutom kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas med i den sammanställda redovisningen. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Uppskjuten skatt redovisas under avsättningar. 49

181 Förvaltningsberättelse Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen och kommunen. Alla koncerninterna transaktioner har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen ingående företag saknas. För de aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag, som ingår i koncernen, gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen, samt bokföringsnämndens allmänna råd och Redovisningsrådets rekommendationer. I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Därför kan det skilja i redovisningsprinciperna mellan kommunen och bolagen i koncernen. KIFAB i Kalmar AB tillämpar för att uppnå en avskrivningstid på 20 år på byggnads- och markinventarier anskaffade mellan ,44 procents avskrivning från och med Tidigare års avskrivningar har varit 5,8 procent 2010, 5 procent samt 3 procent

182 Utfall och prognos 2014 Nämndernas budgetutfall och prognos Driftredovisning Kommunens verksamheter Utfall aug Utfall aug Budget Prognos Avvikelse Mnkr Kommunstyrelsen: -kommunledningskontoret -130,5-89,2-217,2-217,2 0,0 -exploateringsverksamhet 2,5 9,3 30,0 30,0 0,0 -gymnasieförbundet -188,5-196,4-283,3-282,3 1,0 -kommunens revisorer -0,4-0,4-2,7-2,7 0,0 Samhällsbyggnadsnämnden -33,1-30,9-53,6-53,6 0,0 Servicenämnden -125,0-164,4-219,7-219,7 0,0 Kultur- och fritidsnämnden -106,8-101,1-166,8-166,8 0,0 Barn- och ungdomsnämnden -551,9-522,1-844,7-844,7 0,0 Socialnämnden -464,7-464,3-695,9-695,9 0,0 Omsorgsnämnden -428,2-403,9-623,8-634,8-11,0 Södermöre kommundelsnämnd -135,2-131,5-202,8-202,8 0,0 Summa nämnder , , , ,5-10,0 Finansförvaltningen, del av 23,1-30,7 27,3 27,3 0,0 Jämförelsestörande poster 40,0 10,4 63,0 63,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader , , , ,2-10,0 Skatteintäkter 1 737, , , ,6 11,6 Kommunal utjämning 404,9 391,6 614,5 607,3-7,2 Finansiella intäkter 19,8 17,9 22,3 22,1-0,2 Finansiella kostnader -11,2-10,9-23,2-15,4 7,8 Periodens resultat 52,6-16,4 18,4 20,4 2,0 Tabellen ovan redovisar utfall per augusti samt prognos och budgetavvikelse för helåret Periodens resultat uppgår till 52,6 mnkr. Budgeterat resultat för helåret uppgår till 18,4 mnkr medan prognosen pekar mot ett resultat på 20,4 mnkr. Avvikelse bedöms för verksamhetens nettokostnader med -10,0 mnkr där omsorgsnämnden står för den största delen. För skatteintäkter och kommunal utjämning bedöms positiv budgetavvikelse med 4,4 mnkr och för finansnettot bedöms positiv budgetavvikelse med 7,6 mnkr. Kommunledningskontoret Kommunledningskontorets prognos för helåret är att budgetramen kommer att hållas. Budgetavvikelser finns inom de respektive enheterna men totalt för kontoret prognostiseras ett resultat i enlighet med budget. Förvaltningens IT-kostnader bedöms överstiga budgeten med ca 1,7 mnkr i och med IT-enhetens nya beräkningsmodell. Förvaltningens inköp av förbrukningsinventarier har inte minskat i samma nivå. Kommunstyrelsen har beslutat att bidra med 0,2 mnkr till Kulturoch Fritidsnämndens kulturfestival 201. Detta är inte budgeterat. Därutöver har kommunstyrelsen beslutat att bidra med ytterligare 0,7 mnkr till Kalmar City utöver de budgeterade 0,3 mnkr. Flera enheter inom kontoret har haft föräldraledig och sjukskriven personal som inte ersatts med vikarier. Dessutom finns vakanta tjänster som inte tillsats under året. Personalkostnaderna bedöms därmed ge ett överskott på ca 1,0 mnkr för kontoret. Projekten Ännu bättre, Forskning, utveckling och tillväxt samt Social hållbarhet har hittills fått in få ansökningar och prognosen är att ett överskott på 1,6 mnkr mot budget. Projekt- och exploateringsenheten, exkl. exploateringsverksamhet och friköp tomträtter, redovisar ett underskott på totalt 1,6 mnkr tom augusti. Därutöver har enheten ett överskott på 0,6 mnkr för friköp av tomträtter. Prognosen för helår 2014 visar på ett resultat enligt budget, dvs. plus/minus noll. Enhetens övergri- 51

183 pande verksamhet har en prognos på plus 1,0 mnkr och miljöverksamheterna som inte är budgeterade fullt ut beräknas få ett underskott på ca 1,0 mnkr. Exploateringsverksamheten För exploateringsverksamhetens driftsbudget redovisas tom augusti ett underskott på drygt 17,0 mnkr, vilket framförallt beror på att intäkter för några projekt kommer först under hösten Prognosen för helår 2014 är lika med budget, dvs. ett intäktsöverskott på 30,0 mnkr. Av investeringsbudgeten på 53,0 mnkr har det använts knappt 50 procent tom augusti, vilket genererar ett överskott på 10,6 mnkr. Prognosen för utfall på helår är enligt budget. Kommunens revisorer Kommunrevisionen prognosticerar för år 2014 ett resultat i nivå med budget. Anslaget har hittills förbrukats till 15 procent men flera granskningar är beställda. Kommunens revisorer är utsedda av fullmäktige med uppdrag att granska de verksamheter, som styrelse, nämnder och bolag bedriver. Granskningen sker utifrån väsentlighet och risk med stöd av Kommunallagen, god revisionssed och kommunens revisionsreglemente. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontorets prognos för helåret är att budgetramen kommer att hållas. Budgetavvikelser finns inom de respektive enheterna men totalt för samhällsbyggnadskontoret prognostiseras ett resultat i enlighet med budget. Med anledning av den stora ärendemängden under året ligger intäktsdebiteringen på flera enheter högre än budgeterat och prognosen för helåret är att intäkterna kommer att överstiga budget. Ett antal vakanta tjänster under hela eller delar av året gör att ett överskott prognostiseras avseende personalkostnaderna. De vakanta tjänsterna har dock fått till följd att externa tjänster har köpts in i större utsträckning än budgeterat, vilket innebär ett prognostiserat underskott avseende konsulttjänster. 52 De största prognostiserade avvikelserna finns inom bygglovsenheten med anledning av större intäkter än budgeterat samt inom planenheten med anledning av stora konsultkostnader för översiktsplanering. De totala personalkostnaderna för samhällsbyggnadskontoret har ökat med 7,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror dels på den årliga lönerevisionen men också på den extra lönesatsning som genomfördes på samhällsbyggnadskontoret under hösten En annan sak som påverkat lönekostnaderna är att fler chefer har anställts med anledning av omorganisationen som genomfördes vid årsskiftet 2013/2014. Servicenämnden Budgetuppföljningen visar i dagsläget att den övervägande delen av verksamheterna kommer att ha ett resultat i nivå med budget. Det finns dock två som avviker negativt (kost omsorg och projekt samlastning). För helåret 2014 bedömer förvaltningen att prognostiserade negativa avvikelser bör kunna balanseras genom positiva avvikelser i andra verksamheter under året. Detta under förutsättning att inget oförutsett inträffar och att slutet av året blir milt. Om det faller mycket snö under fjärde kvartalet och om det samtidigt är kallare än normalt, innebär detta direkt en negativ konsekvens i förvaltningens resultat. Särskilt stora kostnader för vinterväghållningen är i princip omöjliga att hantera inom ram. Ett underskott mot budget på cirka en miljon kronor beräknas för verksamheten inom kost omsorg. Underskottet beror på ändrade förutsättningar jämfört med förra året i samband med överenskommelsen om överföring mellan förvaltningarna. Ombyggnationer, som på sikt ska ge bättre förutsättningar för verksamheten, innebär extra kostnader för kost omsorg under året. För projektet samlastningscentral har förvaltningen tilldelats totalt 0,9 mnkr. Projektets tidsplan har förskjutits något vilket fick till följd att endast 0,2 mnkr av föregående års medel på 0,6 mnkr förbrukades och ett överskott om 0,4 mnkr lämnades i bokslutet. Projektet är nu i full gång och de resterande tilldelade medel om 0,3 mnkr plus de kvarstående medel från föregående år kommer att förbrukas under året och ger därför ett underskott på 0,4 mnkr. Serviceförvaltningen hanterar en del av kommunens investeringsbudget som i år är på 457,1 mnkr och innefattar både byggoch infrastrukturprojekt, samt energitjänsteprojektet. Förvaltningen utför även en hel del arbete inom exploateringsbudgeten som kommunledningskontorets projektoch exploateringsenhet innehar. Av totalbudgeten för investeringar på 457,1 mnkr beräknas cirka 245,3 mnkr att förbrukas under året. Under perioden fram till och med 31 augusti har 101,0 mnkr förbrukats (165,0 mnkr föregående år). Att förbrukningen för helåret beräknas stanna på ca 54 procent beror bl a på större projekt med förskjutna tidsplaner exempelvis nya brandstationen, energiprojektet, ladugårdsbyggnad, parkeringshus. Kultur- och fritidsnämnden Budgeten för kultur- och fritidsnämnden följer totalt de uppsatta ramarna för Det finns dock avvikelser inom de olika enheterna. Anläggningssidan gör ett överskott på 0,6 mnkr till största del beror detta på de avbetalningsplaner som är gjorda med tre föreningar. Risken för att dessa skulder inte kan betalas tillbaka så som avtalats bedöms dock fortfarande som stor. Projektet med digitaliseringen av Kalmar teater kommer ge underskott med 0,2 mnkr. Kostnaderna för IT kommer att öka på grund av det nya systemet med dator som tjänst, vilket kommer innebära ett underskott för 2014 med 0,3 mnkr. Under året har den nya enheten Ung i Kalmar bildats, där Monokrom, fritidsgårdar och ungdomsombud gått samman och bildat en enhet. När detta gjordes påbörjades också renovering av fritidsgården Västra station för att inrymma ett nytt ungdomshus med fritidsgård och Monokrom samt den nya enhetens administration.

184 Kulturskolan är inne i en process med att minska personaltätheten, denna process har dock tagit längre tid än beräknat och kommer inte ge något utslag förrän 2015 det betyder att kulturskolan gör ett underskott med 0,1 mnkr. Dessutom är arbetsmiljön i lokalerna på både Baronen och Tullen i så dålig skick att åtgärder måste genomföras då det innebär en stor hälsorisk för personalen. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens driftskostnader för perioden januari-augusti visar ett underskott på 0,6 mkr. Följande orsaker ger en sammanfattning av resultatet: Den centrala administrationen ger för perioden ett överskott på 1,7 mkr som avser förvaltningschefens strategiska medel som inte har använts fullt ut. Utbetalningarna till de fristående förskolorna ger ett överskott på 1,9 mkr för perioden, orsakat av att förskolan Kidz to home inte har startat i år, men medel fanns avsatta för detta i budgeten. Förskolorna har haft högre vistelsetider som medför högre personalkostnader i form av fler tjänster än budgeterat. Vistelsetiden har i genomsnitt var 33,2 timmar per vecka och barn, vilket är 1 timme mer än det planerade genomsnittet. De förskolor som har en stor andel små barn, långa vistelsetider eller många spridda avdelningar är mer känsliga när personal är frånvarande, då man nästan alltid måste sätta in vikarie vilket också påverkar budgeten negativt. En annan orsak till ett ökat behov av personal jämfört med budget är att man har fler barn än planerat. Detta förekommer på vissa förskolor men på totalen kommer antalet vara något lägre än planerat enligt den senaste prognosen, och ett underskott på -0,7 mkr avser januari augusti. Underskottet på kontot för pedagogisk personal motsvarar -2,4 mkr för perioden. Förskoleklass, grundskola inklusive särskolan och fritidshem ger resultat enligt budget för perioden januari augusti. Prognosen efter juni visar på ett +-0resultat. De enheter som visar minusresultat får fortsatt enskilda genomgångar av ekonomin, samt extra stöttning under året för kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans. Socialnämnden Utfallsprognosen efter augusti pekar mot ett nollresultat för socialnämnden. Det är en förbättring med 1,5 mnkr sedan förra prognosen. Socialnämnden har ett effektiviseringskrav på 5 mnkr inom LSSverksamheten under De effektiviseringsåtgärder som vidtagits ser ut att kunna ge ett bättre resultat än vad som tidigare beräknats. Försening av start för ett nytt boende inom funktionshinderområdet gör dessutom att del kostnad för volymökningen skjuts upp vilket minskar årets kostnader. Det tillsammans gör att prognosen visar ett plusresultat för LSS-verksamheten. Inom individ- och familjeomsorgsverksamheten visar prognosen ett minusresultat vilket främst beror på att antalet externa placeringar har ökat mer än vad som förväntades i planeringen inför Trots det väntas kostnaderna för både placeringar och försörjningsstöd att minska 2014 jämfört med Investeringsbudgeten väntas balansera budgeten vid årets slut. För att minskas socialnämndens kostnader till normalkostnad enligt Kostnad per brukare har åtgärdsprogram för effektiviseringar tagits fram och ett omfattande förändringsarbete påbörjats. Åtgärder håller på att vidtas inom varje verksamhet där Kostnad per brukare visar en högre snittkostnad än andra kommuner. Effektiviseringsmålet inom LSS för 2014 är att minska kostnaderna med 5 mkr vilket väntas kunna uppnås. En omorganisation har genomförts som bl.a möjliggör bättre samutnyttjande av bemanning och personalkompetens mellan olika verksamheter samt bättre utnyttjande av insatser på hemmaplan. För andra året i rad genomförs brukarundersökningar bland brukare, klienter och personal. Svarsfrekvensen har varit högre den här omgången men inom några verksamheter är det endast ett fåtal svar. Resultatet visar att brukare och klienter i stor utsträckning är nöjda med verksamheten. Brukarna är något mindre nöjda med möjlighet till inflytande jämfört med andra parametrar. De områdena kommer att ha stor betydelse för socialnämndens verksamhet framöver är integration ökad flyktingmottagning både etableringsflyktingar och ensamkommande flyktingbarn, barn och ungas psykiska ohälsa, ökat missbruk bland unga, fortsatt volymutökning inom LSS-verksamheten. Omsorgsnämnden Delårsbokslutet visar på ett ansträngt budgetläge. Resultatet efter augusti uppgår till en förbrukning med 69,6 procent av budgeten. Med anledning av det kommer helårsprognosen att behöva justeras jämfört med junirapporten vilket innebär ett beräknat sämre resultat. Prognosen pekar mot ett underskott mot budget med 11,0 mnkr. Det är flera faktorer som påverkar prognosen: Nyöppnad korttidsavdelning efter ökade behov. Det pågående arbetet med bemanning kopplat till rätt till heltid. Flera enheter går åt rätt håll medan en del behöver mera tid för att komma i balans. Ökat antal hemtjänsttimmar till följd av fler komplicerade ärenden och pågående renovering och ombyggnad av bostäder. Vi har, jämfört med tidigare, ett antal omsorgstagare med specifika och omfattande behov. Ökade kostnader för hjälpmedel jämfört med tidigare. Sommarvikarierna har kostat mera än tidigare beroende på direktiv på lägst 0,75 procent tjänster. Förslag till åtgärder utöver pågående: Samordnad schemabemanning vilket kommer att innebära en bättre budgetefterlevnad i hela förvaltningen. 53

185 Omgående en översyn av nattbemanningen på boendena. Ny bemanningsprocess vilket kommer att innebära färre timvikarier och övertidstimmar. Investeringsbudgeten redovisar ett överskott mot budget med 5,6 mnkr. Investeringarna avser till största delen kostnader för inventarier och utrustning i nya boenden. Redovisningen av räkenskapssammandrag för år 2013 och nyckeltal kopplat till olika verksamheter finns nu redovisade för landets alla kommuner. Avvikelsen mot standardkostnad för äldreomsorgen i Kalmar har minskat från 15,5 procent till 13,2 procent. Samarbetet med Ensolution kommer att fortsätta avseende kostnad per brukare. Södermöre kommundelsnämnd Södermöre kommundelsnämnd prognostiserar ett resultat i nivå med budget för Vid juniuppföljningen visade prognosen på ett underskott om 1,2 mkr. Nu har en åtgärdsplan tagits fram och förvaltningen räknar med att budgeten inte skall avvika från budgetramen. Södermöre kommundelsnämnd tar beslut om åtgärdsplanen vid sitt sammanträde Förvaltningens omsorgsverksamheter redovisar en positiv årsprognos på sammantaget 1,9 mkr medan förvaltningen verksamheter inom skol- och banomsorg redovisar ett negativt resultat på - 1,8 mkr. Enheternas förskoleverksamhet tillsammans med pedagogisk omsorg har prognostiserat att ha 19 färre barn än vad som budgeterats. Fritidshemsverksamheten har 9 fler barn än budget och grundskola tillsammans med förskoleklass beräknas ha en elev fler än vad som budgeterats. Obalansen när det gäller antalet förskolebarn har som grund i att det under 2013 föddes ca 35 färre barn i kommundelen än normalt. Detta får nu stora konsekvenser för enheternas ekonomi. Investeringsbudget beräknas ej att avvika från budget. Framtiden inom förskola, grundskola och fritidshem präglas av genomförande av läroplansuppdrag och utbildningspolitiskt program. Budgeten för skolskjutsar är fortsatt underfinansierad och är en fortsatt belastning för förvaltningens ekonomi så länge inte budgetramen utökas. En temporär förskoleavdelning i Hagby kommer att avslutas. Mot bakgrund av att det låga födelsetalet år 2013 och att några förvaltningens förskolor är uppdelade i ett flertal mindre separata byggnader behöver en översyn göras. Inom omsorgen genomförs åtgärder för att minska standardkostnaderna och bedöms ha fått avsedd effekt hittills. Finansförvaltningen inklusive skatter och utjämning Jämförelsestörande poster För internränta, pensioner, jämförelsestörande poster m.m. redovisas, oförändrat prognosen efter juni månad, ingen avvikelse mot budget. Denna prognos förutsätter att AFA:s styrelse kommer att besluta om återbetalning av 2004 års premier (23,0 mnkr) för AGS-KL. Skatteintäkter och kommunal utjämning Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 14:32) beräknas en budgetavvikelse för skatter och kommunal utjämning på 4,4 miljoner kronor, oförändrat prognosen efter juni månad. Finansnetto För finansnettot redovisas en prognos på 7,6 miljoner kronor, en förbättring med 1,8 mnkr jämfört med prognosen efter juni månad. 54

186 Investeringsredovisning Investeringsredovisning Investeringsredovisning Kommunens verksamheter netto Utfall Budget Prognos Tkr aug GATOR, VÄGAR O PARKERING , , ,0 PARKER 3 637, , ,0 MILJÖåtgärder 0, , ,0 RÄDDNINGSTJÄNST 392, , ,0 INSATSKAPITAL KOMMUNINVEST 9 321,1 0, ,1 HAMNVERKSAMHET 509, , ,0 KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET - inventarier kulturverksamhet 1 267, , ,0 - inventarier idrotts- och fritidsanläggningar 5 367, , ,0 - fritidslokaler 7 010, , ,0 FÖRSKOLA - inventarier 2 755, , ,0 -förskolelokaler , , ,0 GRUNDSKOLA - inventarier 3 738, , ,0 - skollokaler , , ,0 GYMNASIESKOLA LOKALER , , ,0 OMSORG - inventarier 5 718,6 457, ,6 - omsorgslokaler 1 293,6 0, ,6 FASTIGHETSFÖRVALTNING ÖVR 6 114, , ,0 GEMENSAMMA SERVICEVERKSAMHETER 8 752, , ,0 EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN - markförsörjning 7 197, , ,8 - arbetsområden och lokaler , , ,0 - bostadsverksamhet , , , , , ,1 Kommunens investerade netto fram till augusti 2014 för 157,7 mnkr. Större genomförda investeringar i år är skollokaler för 23,3 mnkr, förskolelokaler för 21,8 mnkr, fritidslokaler för 7,0 mnkr, gator och parker för 15,4 mnkr och produktion av arbets- och bostadsområden för 24,1 mnkr. De investeringsprojekt som färdigställts är fyra avdelningar till Rockneby förskola, multiarena vid Vasaskolan, ombyggnad av kök och personalrum i Trekantens förskola, två avdelningar förskolepaviljonger vid Sjöängsskolan, nytt nattis på Vallmons förskola samt två nya gräsplaner med belysning och bevattningsanläggning vid Hossmo idrottsplats. Dessutom har Skälby café 4H fått utökat brandskydd, ventilation samt ny inredning och till hemtjänsten har lokaler byggts om i f.d. Sjöbefäl. 55

187 Exploateringsredovisning Exploateringsredovisning Exploateringsmark Utfall Bokslut Utfall Tkr aug aug-13 KVARNHOLMEN , , ,4 VARVSHOLMEN 516,4 467,6 699,8 STENSÖ 150,0 150,0 519,9 SANDÅS 403,8 0,0 0,0 TEGELVIKEN 750,0 603,3 550,6 MALMEN 2 941, , ,4 OXHAGEN 97,4 97,4 246,8 DJURÄNGEN 3 492, , ,8 TALLHAGEN 95,1 33,0 50,0 BERGA 0,0 0,0 38,4 NORRLIDEN 6 288, , ,3 KRAFSLÖSA 0,0 0,0 370,9 VIMPELTORPET 3 067, , ,1 KALMAR TÄTORT 0,0 0,0 0,6 LINDSDAL 703,7 412,6 258,9 ROCKNEBY 780,4 762,8 740,2 LÄCKEBY 927,8 888,7 888,9 SMEDBY BOSTADSOMRÅDEN 562,2 528,6 539,8 TREKANTEN BOSTADSOMRÅDEN 824,9 0,0 0,0 RINKABYHOLM 759,1 378,8 378,8 LJUNGBYHOLM 4 605, , ,8 Exploateringsmark Utfall Bokslut Utfall Tkr aug aug-13 PÅRYD 0,0 0,0 0,2 HAGBY 16,1 16,1 16,1 HALLTORP 50,0 0,0 0,0 ÖVRIGT LANDSBYGD 0,0 0,0 2,9 GAMLA INDUSTRIOMRÅDET 410,3 410,3 410,3 HAGBYGÄRDE/SVANEBERG 0,0 0,0 27,6 FLYGPLATSOMRÅDET 739, , ,1 KARLSRO 2 922, , ,2 SKÄLBY TRAFIKPLATS 35,0 0,0 0,0 SVENSKNABBEN 515,2 515,2 602,7 BERGA/BERGAGÅRDEN 1 045, , ,2 SNURROM 0,0 0, ,9 KALMAR TÄTORT 0,0 0,0 72,2 FJÖLEBRO 123,3 0,0 0,0 SÖDRA VÄGEN 904,0 803,0 790,5 MOSEKROG 380,0 365,3 365,3 SMEDBY ARBETSOMRÅDEN 1 062, , ,3 MOSKOGEN 186,9 186,9 186,9 TREKANTEN ARBETSOMRÅDEN 346,7 285,1 250,0 KALMAR VÄSTRA 12,7 0,0 0,0 UTAN OBJEKT -6,5-15,2 TVÄRSKOG 0,0 0,0 0,0 TOTAL , , ,8 Inom exploateringsverksamheten pågår arbete med projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet, exempelvis med lokaliseringen för universitetet i Ölandshamnen. I direkt koppling till detta pågår även planering av en hotelletablering vid stationsområdet och utredning av resecentrum. Andra stora utvecklingsprojekt är Fredsiksskans, Norra Kvarnholmen inklusive Brandvakten och Forellen samt Kulturcentrum på Tullslätten. Arbete pågår också med följande exploateringsprojekt: Genomförandet av bostäder pågår i kvarteret Gesällen, Lindsdal (Majavallen och Fjölebro) och försäljning av tomter för verksamheter i. Totalt arbetas det med ca 40 detaljplaner, bl.a. vid Folkets Park och Norrlidens centrum. I Fjölebro, Trekanten, norra Ljungbyholm, Rockneby, Jakobsberg (västra Smedby) och Snättebro (Läckeby) pågår utbyggnation och försäljning av villatomter. I Flygstaden, Fjölebro, Berga industriområde, Svaneberg, Svensknabben och Mosekrog finns utbyggda områden samt pågående byggnationer där tomtförsäljning för verksamhetsändamål pågår. 56

188 Förvaltningsberättelse koncernen Förbundens och bolagens utfall Årets resultat, mnkr Prognos Utfall Utfall Bokslut (ej hänsyn tagen till ägd andel) 2014 aug-14 aug Kalmarsunds Gymnasieförbund 1,0 13,9-3,9-0,5 Kalmarsundsregionens Renhållare 7,0 6,4 9,2 15,4 Kalmar Kommunbolag AB 15,1 17,9 9,9 10,1 Kalmarhem AB 10,0 14,0 13,4 11,0 Kalmar Vatten AB 14,5 12,0-1,5 2,5 KIFAB i Kalmar AB 21,4 16,2 10,9-41,0 Kalmar Hamn AB 2,2 2,0 0,2-0,6 Kalmar Öland Airport AB 0,6 1,1 0,4 0,7 Destination Kalmar AB -0,9-0,6 1,0-0,5 Kalmar Familjebad AB och KB -0,1-0,3 0,0 1,0 Industriparken i Kalmar AB 5,9 4,4 3,4 5,1 Kalmar Science Park AB -2,9-0,7-0,5-2,9 Kalmar Energi Holding AB, koncern 80,4 58,3 80,4 121,0 Kalmar Flygutveckling AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Tabellen ovan redovisar utfall per augusti samt prognos för helåret För förbunden redovisas årets resultat och för bolagen resultat före bokslutsdispositioner och skatt. Hänsyn har inte tagits till ägd andel. Totalt sett bedöms förbunden och bolagen redovisa resultat som överstiger budgeterat resultat med 18,2 mnkr. Kalmarsunds Gymnasieförbund Kalmarsunds Gymnasieförbund prognostiserade resultat för 2014 uppgår till 1 mnkr. Resultatet innebär att Gymnasieförbundet även detta år klarat av att inhämta det besparingsbeting, minskning av åringar, som belastade verksamheten i början av året med ca 25 mnkr. Under 2013 bytte förbundet pensionsadministratörer och i och med detta var det en del initiala frågeställningar runt premier, utredningsgrader och skulder. Detta resulterade i en osäkerhet i prognosen som förbundet fick ta hänsyn till. Nu har Skandikon gjort en ny pensionsskuldprognos. Detta medför en positiv prognos totalt för förbundets pensionskostnader på 1,5 mnkr då skulden sänktes med strax över 3 mnkr inklusive löneskatt. Projektet digital kompetens beräknas i nuläget belasta resultatet med ca 14,2 mnkr. År 2015 går projektet över till ordinarie verksamhet. Färre elever ansöker om att få inackorderingsbidrag (år stycken, år stycken) vilket gör att kostnaden sjunker, kostnaden blir ca 1,5 mnkr lägre än budgeterat. Även kostnaden för tilläggsbelopp/elevassistenter förväntas bli lägre än budgeterat (1,0 mnkr). Årsprognosen för den gemensamma verksamheten är dock minus drygt 9 mnkr. Färre elever har sökt sig till andra huvudmän (år stycken, år stycken) vilket resulterar i en lägre interkommunal kostnad och att medel förs över till förbundets skolor, på grund av att elevantalet ökar (ca 2,1 mnkr ), kostnaden per elev är oförändrad. Årsprognosen för de interkommunala kostnaderna/ intäkterna är därför positiv (8,1 mnkr). Inom verksamheterna finns större budgetavvikelser där enheternas pronotiserade resultat visar ett samlat underskott om minus 11,6 mnkr. Kalmarsundsregionens Renhållare Arbetet med avfallsbehandlingsanläggningen MOSA fortsätter. Under perioden har byggnaden färdigställts och arbetet med inredningen påbörjats. Tidplan, start kvartal 4, och ekonomiska förutsättningar fortgår enligt plan. Ny förbundsordning, p g a ny medlem och införande av direktion, har under perioden beslutats av den nya medlemmen Oskarshamn och medlemskommunerna, förutom Mörbylånga kommun. Arbetet med att införliva Oskarshamns kommun i KSRR fortgår enligt plan, med medlemskap Ny avfallsplan, gällande till 2020, har beslutats under perioden. KSRR redovisar ett överskott på 6,4 mnkr för perioden (förra året 9,2). Viktigaste avvikelserna mot budget är Personalkostnader 3,0 mnkr Kostnader för reparation och underhåll 1,0 Kostnader avskrivning 1,5 Räntekostnader 1,0 Avvikelserna beror dels på en snabbare effekt av effektiviseringsarbetet, 57

189 Förvaltningsberättelse koncernen dels på en bättre likviditet än förväntat. Investeringarna fortgår enligt plan. Prognosen för hela 2014 pekar på ett överskott med 7,0 mnkr mot budgeterade -2,5 mnkr (förra året 12,4). Det goda resultatet gör att ambitionen med oförändrade taxor kan gälla även för kommande planperiod (2015 till 2017). Effektiviseringsmålet på 10 mnkr till 2015 för att finansiera den nya behandlingsanläggningen inom befintlig budgetram påverkar all verksamhet. Sparkrav är utlagda för åren 2013 till Aktiviteter är genomförda, pågående eller planerade för hela beloppet. Kalmar Kommunbolag AB Kalmar kommunbolag ska företräda ägaren Kalmar kommun och verka för en styrning av koncernen med ägardirektiv som grund och bedriva samarbete med kommunen där de förväntas bidra med koncernperspektivet i vidareutvecklingen av Kalmar. Under perioden har Kalmar Flygutveckling AB i samarbete med Kalmar Öland Airport AB etablerat en ny flyglinje till Berlin och Göteborg. Inom projektet utvecklad övergripande intern kontroll har ett verktyg omfattande policy och riktlinjer tagits fram och beslutats i styrelsen. Riktlinjer för nya redovisningsregler K3 har färdigställts. Tillsammans med Kalmar Familjebad, serviceförvaltningen, kultur-och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret pågår en utredning om ny simhall omfattande placering, funktion, kostnader och tidplan. Vidare utreds förutsättningarna för möjligheten att ansluta samtliga bolag till arbetsgivarorganisationen Pacta. Rörelseresultatet för perioden uppgår till -0,1 mnkr, 0,2 mnkr bättre än budget. Avvikelsen beror i huvudsak på IT-kostnader som vidarefakturerats till dotterbolagen och indexering av pensionspremier, men också på lägre konsultkostnader. Kommunbolagets resultat efter de finansiella posterna är 17,9 mnkr jämfört med budget 13,5 mnkr och avvikelsen beror på högre utdelning från Kalmar Energi Holding AB. Kommunbolaget har för dotterbolaget Kalmar Science Park AB tecknat en kapitaltäckningsgaranti som gäller fram till årsstämman 2015 och som uppgår till max 3,2 mnkr. Helårsprognosen för årets resultat före skatt är 10,9 mnkr och är ca 4,3 mnkr bättre än budget. Kalmarhem AB Periodens resultat uppgår till 14,0 mnkr. Prognosen för helåret är att bolaget kommer att uppnå det budgeterade resultatet på 10,0 mnkr. Hyresintäkterna är högre pga lägre vakanser och värmekostnader lägre då det har varit varmare(jan maj) än normalår. Fastighetsunderhåll för 2014 följer planerad budget, men under hösten ökar projekten. Driftskostnaderna har varit något lägre än årets budget delvis beror detta på att kostnader för snöröjningen varit 1 mnkr lägre än Räntekostnaderna för perioden har varit lägre än budgeterat. Kalmarhems övergripande finansiella mål för perioden är en belåningsgrad på 75 procent, 31/ är belåningsgraden 72 procent. Därmed ska den stora känsligheten för ränte- och finansierings risken minska för bolaget. En del av låneportföljen har lagts om till en lägre ränta. Målsättningen är att klara det budgeterade årsresultatet på 10,0 mnkr och prognosen stödjer detta. Rationaliseringsarbetet fortsätter och ska utvecklas. Kontinuerligt pågår arbetet med fastighetsvärdering och uppföljning av fastigheternas lönsamhet. Kalmar Vatten AB Resultatet i bolaget redovisas till 11,7 (- 1,5) mnkr mot budgeterat 8,3 mnkr. Prognos för 2014 planeras till 14,5 mnkr att jämföras mot budgeten på 12,4 mnkr. Under perioden uppgår nettoförsäljningen till 96,0 (97,3) mnkr vilket är 1,6 mnkr över planen. Underhållskostnaderna på bolagets anläggningar är lägre än budgeterat. Försåld mängd vatten uppgår till ( ) kubikmeter. Antal läckor på vattenledningsnätet uppgår till 28 (30) st. Under året har bolaget investerat för 30,2 (18,1) mnkr varav sanering (reinvestering) i VA-ledningsnätet uppgår till 8,1 (12,0) mnkr. Av de större investeringarna under 2014 kan nämnas; färdigställande av VA-ledningsutbyggnaden utmed sträckan Kåremo, Nyttorp och Fågelsudd, dubblering av vattenledningen till Lindsdal, ombyggnad av pumpstationen vid Södra Utmarken, byggt ut radiokommunikation till pumpstationer, tre nya exploateringsområden m.m Antal meter sanerade ledningar understiger målet. Orsaken till den lägre saneringsnivån beror på att VA-utbyggnaden längs med Norra kusten och dubblering av dricksvattenledningen till Lindsdal sker i egen regi. Under hösten kommer arbetslagen från Norra kusten och dubbleringen att arbeta med reinvesteringar (saneringar) i ledningsnätet. KIFAB i Kalmar AB Verksamhetsåret har präglats av en ökande uthyrningsgrad och hyresintäkter väl i linje med budget och tidigare år. Vår vakansgrad sänktes under våren från 5,8 procent till 3,7 procent bl.a. tack vare att de tidigare vakanta kontorsytorna i Sutaren 22 har hyrts ut och en vakant fastighet avyttrats. En avsiktsförklaring har tecknats med Länsstyrelsen om nya lokaler i Mjölnaren 4 som de kommer att överta första halvåret 2016 efter Socialförvaltningens flytt. Hotell och konferensverksamheten som drivs i det delägda HB Telemarken har haft svårt att möta de förändringar som sker i konferens- och hotellbranschen. Diskussioner pågår med Sodexo, som på vårt uppdrag driver rörelsen, om en omstrukturering av verksamheten. Resultatet från HB Telemarken är trots dessa problem mycket positivt främst pga. av det lägre avskrivningsunderlaget som följd av förra årets nedskrivning, effekter av de nya avskrivningsreglerna K3 samt det gynnsamma ränteläget. Under inledningen av året såldes fastigheten Tigern 10 till en lokal näringsidkare med ett bra ekonomiskt utfall. Rörelseresultatet i KIFAB inkl. engångseffekter är ca 5 mnkr bättre än budget oaktat resultatpåverkan från HB Tele- 58

190 Förvaltningsberättelse koncernen marken. Förändrade avskrivningsregler, låga räntor är starkt bidragande orsaker utöver den positiva hyresutvecklingen. Resultatet från HB Telemarken är såhär långt ca 4,3 mnkr mot budgeterade 0,8 mnkr. Resultat före dispositioner och skatter för KIFAB i Kalmar AB inkl. HB Telemarken är ca 16,2 mnkr vilket är ca 9,7 mnkr bättre än budget inkl. engångseffekter. Vi bedömer att den låga vakansgraden kommer att bestå året ut och att den goda resultatutvecklingen fortsätter. Vi bedömer att vi kommer att uppnå ett helårsresultat inkl. engångseffekter på drygt 20 mnkr. Kalmar Hamn AB Verksamheten i Kalmar hamn påverkas av konjunkturutvecklingen där återhämtningen inte varit så stark som hoppats. Miljölagstiftningen har skärpts vilket medfört kostnadsdrivande investeringar för att omhänderta spill och tvättvatten. Arbetet med att uppfylla kommunfullmäktiges mål för 2014 pågår. Vid den senast mätningen hade bolaget uppfyllt 5 av 7 mål. Från en djup lågkonjunktur så har hamnen återhämtat sig något. Krisen inom skogsindustrin på råvara har gynnat Kalmar Hamn med importtimmer ifrån Ryssland och Baltikum. Andra strukturella förändringar är de nedläggningar som skett inom massaindustrin. Detta skapar ett överskott av flis och massaved. Dessa båda varuslag gynnar hamnen med utskeppningar. Total godsvolym är tom 31/8-14, ton. Detta är en uppgång om ca 9 procent. Genom effektiviseringar och mindre volymökning har Kalmar Hamn AB uppnått 1,0 mnkr över budget. Utfall under årets första 8 mån ger ett positivt resultat om 2,0 mnkr. Helårsresultatet för 2013 var ett minusresultat om 0,6 mnkr. Budgeterat helårsresultat för 2014 är 1,4 mnkr. Helårsprognosen ser ut att kunna nå minst 50 procent över budgeterat resultat ca 2,2 mnkr. Hösten väntas inte hålla samma volymtakt på grund av höga lager av sågade trävaror i England och god tillgång av inhemsk råvara. Kalmar Öland Airport AB Trots uteblivet lågprisflyg har passagerarvolymen ökat under årets åtta första månader. Stockholmstrafiken visar en passagerarökning med 12,2 % jämfört med 2013 medan chartern minskar med 7,6 procent. Utebliven trafik till Barcelona innebär ett tapp på 9300 passagerare. Utvecklingen visar också på en effekt av att Oskarshamns flygplats stängde i juni. Andelen bosatta i Oskarhamn har fördubblats och företagscharter har inneburit ett tillskott på 1300 resenärer. Totalt all trafik ger detta en ökning med 3,2 procent. Utfallet för perioden uppgår 1,1 mnkr vilket är 1,1 mnkr bättre än budget. Trafikintäkterna är 0,5 mnkr bättre än budget. Driftkostnaderna är 0,6 mnkr lägre än budget tack vare senarelagt underhåll medan personalkostnaderna håller budget. Prognos för helåret är att bolaget håller budget. Destination Kalmar AB Bolaget redovisar ett underskott på 0,6 mnkr för årets första 8 månader vilket är betydligt sämre än budget. En översiktlig analys av utfallet pekar mot något lägre intäkter än budgeterat men framförallt på att bolaget under perioden tagit kostnader vilka ligger budgeterade på sista tertialet av året. För helåret prognosticeras ett underskott på 0,9 mnkr att jämföra med budgeterade 0,4 mnkr. Bolaget har under perioden gjort investeringar på ca 10 mnkr, i stort sett uteslutande hänförliga till ny- och ombyggnationen av den nya restaurangen/köket på Kalmar Slott. Investeringar under räkenskapsårets sista fyra månader beräknas till ca 3 mnkr, likaså hänförliga till slottets nya restaurang/kök. Kalmar Familjebad AB Intäkternas största avvikelser är minskade badintäkter med ca 0,2 mnkr jmf med budget och föregående år vilket kan bero på varma sommarmånader. Den andra väsentliga avvikelsen är förändringen med gruppträningskorten som upphörde att säljas i maj månad efter beslut från Actic AB. Anledningen är att kunder enbart ska kunna köpa träningskort innehållande alla träningsformer (gym, gruppträning och bad). Denna förändring ger Kalmar Familjebad en minskad intäkt för året med ca 0,1 mnkr. Kostnadsposterna är relativt stabila förutom personalkostnaderna som avviker något. Driftskostnaderna för anläggningen är stabila förutom en relativt stor ökning av klorförbrukningen vilket ska undersökas under hösten. Resultatet för perioden uppgår till 0,3 mnkr vilket är 0,1 mnkr sämre än budget. Helårsprognosen för Kalmar Familjebad visar 0,1 mnkr vilket är 0,1 mnkr sämre än budget. I nuläget arbetar Kalmar Familjebads VD med att ta fram en utredning/förstudie för Kalmars nya simhall. Utredningen skall ge en informativ vägledning för kommande beslut samt innehålla alternativa möjliga förslag av en ny simhall i Kalmar. Utredningen/förstudien skall vara klar den 30 november 2014 och är ett viktigt steg i ett vidare projektarbete. Samtidigt som utredningar pågår försöker Kalmar Familjebad hålla en hög säkerhet och god kvalitet av anläggningen. Dock ser vi skador och reparationsbehov under hösten som kan leda till en stängning av anläggningen under några veckor och därmed orsaka inkomstbortfall. Detta scenario är något som bolaget behöver ha med i beräkningen framöver då fler och fler skador uppstår i den 44-åriga gamla fastigheten. Det har även uppstått en del skrivande om platsbrist gällande simskolor vilket är helt korrekt. Vi har idag inte möjlighet att ge platser till alla de barn som behöver simskoleträning vilket är en viktig aspekt som bör lyftas i samband med framtida beslut gällande simhallsprojektet. Barn till Kalmar Familjebads simskola beräknas idag få vänta ca ett år innan plats kan erbjudas. Industriparken i Kalmar AB Första halvåret av 2014 har fokuserat på lokalanpassningar/färdigställande av entreprenader för befintliga och nya hyresgäster samt ny detaljplan för området. Industriparken följer KIFABs förvaltningsmål mål inom attraktiva Kalmar, den socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara kommunen Fortsatt god uthyrningsgrad gör att intäkterna överstiger budget med 0,1 mnkr 59

191 Förvaltningsberättelse koncernen för årets två första tertial. Kostnaderna är lägre för samma period främst pga. av senarelagda underhållsinsatser. Ränteläget är fortfarande gynnsamt med en snittränta på 1,38 % vilket gör att räntekostnaderna minskat med 0,3 mnkr mot budget. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt slutar på 4,4 mnkr vilket är 0,5 mnkr bättre än budgeterat. Vakansgraden i fastigheterna har stabiliserats, hus 080 (f.d. PEAB) är uthyrt till omsorgsförvaltningen och Samhall har tecknat hyresavtal i del av hus 030 (del av Norba) därutöver har viss planerad uppsägning skett av vissa lokaler. Förhandlingar pågår också med nya intressenter. Förslag till ny detaljplan för området har varit ute för samråd och sammanställs nu för beslut i samhällsbyggnadsnämnden. Det budgeterade resultatet förväntas uppnås under året. Kalmar Science Park AB Verksamheten följer budget och prognos. Resultatet för perioden uppgår till -0,7 mnkr jämfört med budgeterat -2,1 mnkr. Prognosen för helåret är att bolaget kommer hålla budget dvs ett resultat på -3,2 mnkr. Resultatskillnaden mellan utfallet för perioden och budgeten förklaras med att intäkterna från Kalmar Kommun är periodiserade över hela året. Jämförelse mellan förra årets resultat med nuvarande resultat visar en förbättring på 141 tkr. Kalmar Energi Holding AB, koncern Kapitaltung verksamhet kräver att vi säkrar produktiviteten i våra affärer och effektivisering kommer att bli allt viktigare i takt med att konkurrensen ökar. Att trygga fjärrvärmeaffären som binder mest kapital och där marknaden till stora delar är mättad är därför ett av koncernens viktigaste uppdrag framåt. Fokus under de närmaste åren ligger därför på att utveckla nuvarande affärsmodell för fjärrvärme. Samtidigt utvärderas energitjänster och fiber ur ett affärsmässigt perspektiv där vi bland annat ser på vilket sätt dessa kan bidra till att stärka våra befintliga produkter och i steg två även ge ett tillskott till intjäningen. En mild vinter och väldigt tidig vår påverkar verksamheten i stor omfattning med lägre volymer inom samtliga affärsområde vilket i sin tur självklart får effekt på resultatet. Under sommarens årliga revision av kraftvärmeanläggning i Moskogen upptäcktes skador på turbinen som fördröjer starten av anläggningen fram till mitten av oktober. Konsekvensen av detta är tappade elintäkter och något högre kostnader för alternativ drift samt åtgärder för att återställa turbinen för drift. Vi ser därmed en ytterligare försvagning av resultatet i koncern. Under våren har vi genomfört en analys och utvärdering av vår fiberaffär. Vi ser att vi har en naturlig roll att spela som svartfiberaktör samtidigt som det finns ett behov av att hitta samverkan med en kommunikationsoperatör för att ytterligare förstärka vårt kunderbjudande. Kombinationen av fiber och fjärrvärme efterfrågas idag av våra kunder. Resultatet för verksamheten ligger närmare 6 miljoner bättre än budget. Under sommaren har vi tagit igen en del av tappet mot budget i elhandelsverksamheten och inom elnätsverksamheten. Båda verksamheterna är nu något bättre än budgeterat. Inom värmeverksamheten inväntar vi kostnaderna från sommarens revisioner och konsekvenserna av turbinstoppet kommer vi att se främst under september och oktober. Den milda vinterns effekter är dämpade genom en väl genomförd sommarproduktion. Årets tredje prognos visar att resultatet hamnar på 84,6 miljoner kronor mot budgeterade 91,1 miljoner kronor. Vid tillfället för prognos 3 hade vi inte den totala bilden över konsekvenserna av turbinstoppet och helårsprognosen bedöms idag att landa 3-4 miljoner kronor lägre förutsatt att vi får en temperaturmässigt normal höst och vinter. Kalmar Flygutveckling AB Under perioden har Kalmar Flygutveckling AB i samarbete med Kalmar Öland Airport AB etablerat en ny flyglinje till Berlin och Göteborg. Första flygningen sker den 1 september

192 61

193 Vart går dina skattepengar? Här kan du se hur 100 kronor i kommunalskatt användes per verksamhet. 37 kr Omsorg om äldre och funktionsnedsatta 17 kr Grundskola 14 kr Förskola och skolbarnsomsorg 7 kr Gymnasieskola 7 kr Individ- och familjeomsorg 5 kr Kultur- och fritidsverksamhet 5 kr Gator, parker och samhällsplanering 4 kr Arbetsmarknadsåtgärder och övrig utbildning 3 kr Miljö, hälsa, räddningstjänst 1 kr Politisk verksamhet Produktion: Kommunikationsenheten Kalmar kommun Foto: Jan Magnusson 62 Kalmar kommun Box Kalmar kommun@kalmar.se

194

195 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Oktober 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun

196 Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod 3 3 Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Resultatanalys Nämndernas budgetuppföljning och prognos God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten 7 Oktober 2014 Kalmar kommun PwC

197 Granskning av delårsrapport Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer översiktligt granskat kommunens delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är 52,6 mnkr (-16,4 mnkr), vilket är 69 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 20,4 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet inte kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: - Vi bedömer att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. - Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av möjligheterna att nå de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt. Enligt prognosen nås inget av de båda finansiella målen. - Vår översiktliga granskning visar att kommunstyrelsen redovisar vilken trend som respektive mål har och förutsättningarna för att målet kommer att uppnås. Genomförs redovisade aktiviter och uppdrag finns förutsättningar för att merparten av målen kommer att uppnås. Oktober 2014 Kalmar kommun 1 av 8 PwC

198 Granskning av delårsrapport Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild. Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed i övrigt Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning Oktober 2014 Kalmar kommun 2 av 8 PwC

199 Granskning av delårsrapport Metod Granskningen har utförts genom: Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av relevanta dokument Översiktlig granskning och analys av det siffermässiga bokslutet per samt av resultatprognosen för året Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av personal på ekonomikontoret. Oktober 2014 Kalmar kommun 3 av 8 PwC

200 Granskning av delårsrapport Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti. Resultatet för perioden uppgår till 52,6 mnkr (201308: -16,4 mnkr). Skillnaden jämfört med föregående år uppgår till 69 mnkr och förklaras av att 40 mnkr av insatsen till stiftelserna återbetalats och tagits upp som jämförelsestörande intäkt. Samtidigt är skatteintäkter och generella statsbidrag 50 mnkr högre jämfört med föregående år och personalkostnaderna har ökat med 34 mnkr till följd av löneökningar och fler anställda. Vi vill särskilt kommentera följande poster i delårsrapporten: Kommunen har erhållit överskottsutdelning från Kommuninvest med 9,3 mnkr och hela beloppet har använts som insatskapital i föreningen. I delårsrapporten har beloppen redovisats som en finansiell intäkt med 9,3 mnkr och som en ökning av finansiella anläggningstillgångar med 9,3 mnkr. Redovisningen överensstämmer inte med god redovisningssed och resultatet i delårsrapporten borde varit 9,3 mnkr lägre. Kommuninvest har använt den nuvarande återbäringsmodellen sedan år Det ackumulerade felet i Kalmar kommuns balansräkning innebär att tillgångar och eget kapital är 24,5 mnkr för höga. Vi bedömer att transaktionerna bör redovisas i enlighet med RKR:s yttrande vilket innebär att beloppen nettoredovisas. Vi gör även bedömningen att det inte finns skäl för uppskrivning av andelarna i Kommuninvest, vilket innebär att det ackumulerade felet bör korrigeras. Fortsätter kommunen bruttoredovisa återbäringen från Kommuninvest enligt ovan kommer vi inte att kunna säga att räkenskaperna är rättvisande. Uppbokad semesterlöneskuld är en uppskattning och baseras därmed inte på verklig skuld per 31 augusti. Detta framgår inte av redovisningsprinciperna. Kortfristiga skulder överföring av inkomstförskott för flyktingmedel, 13,2 mnkr. I tidigare granskningar har vi noterat att intäkterna ska användas till insatser för att stärka individers möjligheter till egen försörjning. Enligt framtagen plan ska projektet pågå under åren Inga medel har tagits i anspråk under perioden. Överföring av inkomstförskott har gjorts för ensamkommande flyktingbarn 6,2 mnkr. I tidigare granskningar har vi noterat att intäkterna ska användas för renovering av lokaler för verksamheten under år Inga medel har tagits i anspråk under perioden. Oktober 2014 Kalmar kommun 4 av 8 PwC

201 Granskning av delårsrapport 2014 Kommunens delårsrapport följer samma struktur som årsredovisningen och består förutom av en översiktlig redogörelse (förvaltningsberättelse) av resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys samt drifts- och investeringsredovisning. Förvaltningsberättelsen innehåller väsentliga delar som omvärldsanalys, beskrivning av måluppfyllelse och en beskrivning av kommunens verksamhet utifrån områdena: barn- och utbildning, stöd och omsorg, bygga och bo, miljö, fritid och kultur samt näringsliv och turism. I delårsrapporten finns årsprognoser för nämnderna och de hel- och delägda kommunala företagen samt kommunalförbund. Sammanställd redovisning upprättas och presenteras tillsammans med kommunens räkenskaper. Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har granskat ett urval poster bl.a. periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt. Vi bedömer att jämförelsetalen till balansräkningen och tillhörande noter bör vara den 31 december Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 20,4 mnkr, vilket är 2 mnkr bättre än budgeterat. Avvikelsen beror på: Verksamhetens nettokostnad avviker med -10,0 mnkr mot budget Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli 4,4 mnkr högre än budgeterat Finansnettot ligger i prognosen 7,6 mnkr bättre än budgeterat, framförallt de finansiella kostnaderna förväntas bli lägre än budget I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2014, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Utfall delår 2013 Utfall delår 2014 Prognos 2014 Avvikelse mot budget Resultaträkning mnkr Verksamhetens intäkter 472,6 505,4 Jämförelsestörande intäkt - 40,0 Verksamhetens kostnader , ,2 Jämförelsestörande kostnad -10,4 - Avskrivningar -82,8-93,9 Verksamhetens nettokostnader , , ,2-10,0 Skatteintäkter 1 700, , ,6 11,6 Generella statsbidrag 391,7 404,9 607,3-7,2 Finansiella intäkter 17,9 19,8 22,1-0,2 Finansiella kostnader -10,9-11,2-15,4 7,8 Årets resultat -16,4 52,6 20,4 2,0 Oktober 2014 Kalmar kommun 5 av 8 PwC

202 Granskning av delårsrapport 2014 Resultatet enligt prognosen uppgår till 20,4 mnkr vilket utgör 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I prognosen är 23 mnkr inkluderade som avser återbetalning av premier i AFA-försäkringen för år AFA:s styrelse har inte beslutat om återbetalningen ännu. Skillnaden mellan resultatet per 31 augusti och resultatet enligt prognosen förklaras av att nettokostnaderna för årets åtta första månader är 34,7 mnkr lägre än om budgeten förbrukats med 1/12 per månad. I prognosen förutsätts att dessa medel ska förbrukas under årets fyra sista månader. Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till -2,0 mnkr enligt prognosen för helåret. Periodens prognostiserade resultat justeras med -40,4 mnkr som avser återbetalning av medel avseende bildande av två stiftelser. 3.3 Nämndernas budgetuppföljning och prognos Prognosen för nämndernas driftredovisning 2014 visar ett underskott på 10 mnkr. Det är omsorgsnämnden som redovisar ett underskott som uppgår till -11,0 mnkr. Avvikelsen beror bland annat på nyöppnad korttidsavdelning, det pågående arbetet med att anpassa bemanningen efter rätt till heltid, ökat antal hemtjänsttimmar samt omsorgstagare med specifika och omfattande behov. Övriga nämnder prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Kommunstyrelsen prognostiserar en positiv avvikelse mot budget med 1 mnkr avseende gymnasieförbundet. Bedömning Vi bedömer att budget, prognos och avvikelse per nämnd framgår av driftsredovisningen. Orsaker till budgetavvikelserna beskrivs per nämnd. För flera av nämnderna beskrivs att åtgärder vidtas för att minska kostnaderna. Oktober 2014 Kalmar kommun 6 av 8 PwC

203 Granskning av delårsrapport God ekonomisk hushållning Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Kalmar kommun ska ha en god ekonomisk hushållning genom att begränsa nettokostnaderna till högst 98 % av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållning genom att självfinansiera investeringarna exklusive räntabla till 100 % över en rullande femårsperiod. Prognos 2014 Nettokostnadsandelen i delårsbokslutet uppgår till 97,5 %. Enligt prognos för helårsutfall redovisas en nettokostnadsandel 99,4 %. Över en rullande femårsperiod är nettokostnadsandelen 98,7 %. Självfinansieringsgraden i delårsbokslutet uppgår till 75,9 %. Sett över en rullande femårsperiod är självfinansieringsgraden 54,2 %. Måluppfyllelse, kommunens bedömning Prognosen pekar på att målet inte kommer att nås. Prognosen pekar på att målet inte kommer att nås. Vi delar kommunstyrelsens samlade bedömning att de finansiella målen inte kommer att kunna uppnås. Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att prognostiserade resultat inte är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget Vi konstaterar att nivån på investeringsbudgeten inte ligger i linje med målet om självfinansieringsgraden Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har fastställt en budget för år 2014 innehållande en vision och mål, sorterade utifrån tre olika perspektiv, utöver ekonomiskt hållbart. Dessa inriktningsmål beskrivs i delårsrapporten och trenden huruvida målet kommer att uppnås och vilka aktiveter som genomförs för att målet ska kunna uppnås. I jämförelse med tidigare år så är antalet mål mer begränsat, totalt är det 12 mål. Under respektive område redovisas uppdrag som styrelsen och nämnderna har för att målet ska uppnås. En sammanfattning visar att merparten av målen har en positiv trend. Mätningar kommer att genomföras under hösten 2014 och våren Oktober 2014 Kalmar kommun 7 av 8 PwC

204 Granskning av delårsrapport 2014 Bedömning Vår översiktliga granskning visar att kommunstyrelsen redovisar vilken trend som respektive mål har och förutsättningarna för att målet kommer att uppnås. Genomförs redovisade aktiviter och uppdrag finns förutsättningar för att merparten av målen kommer att uppnås. Vi konstaterar att samtliga mål som fullmäktige fastställt följs upp i delårsrapporten Caroline Liljebjörn Projektledare Pär Sturesson Uppdragsledare Oktober 2014 Kalmar kommun 8 av 8 PwC

205 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 24 september Uppföljning efter tertial 2 med finansiell information och prognos för bokslutet 2014 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB Handlingar Maria Björkmans skrivelse om uppföljning efter tertial 2 med finansiell information och prognos för bokslutet 2014 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB. Överläggning Maria Björkman och Ola Johansson redovisar uppföljning efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB. I denna andra rapport för året, som baseras på åtta månader, är förutsättningarna att lämna en prognos för ett samlat helårsutfall goda. I uppföljningen kommenteras nu kända utfall, förändringar och tendenser som påverkar koncernens ekonomi. Koncernens prognostiserade resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 69,9 mkr vilket är 6,8 mkr bättre än budget. Avvikelsen beror i huvudsak på att rörelseresultatet i KIFAB är ca 11,6 mkr bättre än budget och bidragande orsaker utöver den positiva hyresutvecklingen är realisationsresultat, förändrade avskrivningsregler, låga räntor och ett starkt resultat för HB Telemarken. Prognosen för resultatandelen i Kalmar Energi är däremot 3-4 mkr lägre än budget och det beror på att man ännu inte har den totala bilden över konsekvenserna av turbinstoppet, men prognosen förutsätter också en temperaturmässigt normal höst och vinter. Vidare redovisade Maria Björkman koncernens finansrapport där genomsnittsräntan för perioden är 3,16 % och sedan uppföljningen per april har den sjunkit med 0,18 %. Antalet kreditgivare i portföljen är 5 stycken och Kommuninvest har sedan uppföljningen per april ökat från 67 % till 70 %. Räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring får genomslag i bolagets resultat. Andelen lån i koncernen där räntan förfaller inom 1 år är 31 %, dvs. 821 mkr av den totala låneskulden mkr. Sedan uppföljningen per april har 40 % dvs mkr av låneskulden haft omsättning avseende räntebindning. Vid jämförelse mellan april och augusti har inga större förändringar skett i räntebindningstidens struktur. Refinansieringsrisken dvs. kapitalbindningstiden utgörs av risken att betydande delar av lånen förfaller inom samma tidsperiod. Andelen lån i koncernen där räntan förfaller inom 1 år är 59 %, dvs mkr av den totala låneskulden mkr. Sedan uppföljningen per april har 32 % dvs. 834 mkr av låneskulden haft omsättning avseende kapitalbindning. Kapitalbindningstiden upp till 1 år har ökat med 661 mkr och i huvudsak beror det på omflyttningar från placeringar upp till 3 månader och 2 år.

206 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 24 september 2014 Beslut Styrelsen i Kalmar Kommunbolag AB beslutar att godkänna lämnad uppföljning avseende tertial 2 med prognos för koncernen Kalmar Kommunbolag AB. Styrelsen i Kalmar Kommunbolag AB beslutar att överlämna uppföljningen för tertial 2 till kommunstyrelsen för kännedom. Sekreterare Maria Björkman Justerat Anders Andersson Bertil Dahl ordförande Rätt utdraget intygar Maria Björkman

207 Handläggare Datum Maria Björkman Uppföljning efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB Förslag till beslut 1. Styrelsen i Kalmar Kommunbolag AB beslutar att godkänna lämnad uppföljning avseende tertial 2 med prognos för koncernen Kalmar Kommunbolag AB. 2. Styrelsen i Kalmar Kommunbolag AB beslutar att överlämna uppföljningen för tertial 2 till kommunstyrelsen för kännedom. 3. Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av Uppföljning efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB. Bakgrund I samband med att kommunbolagets styrelse i december beslutade om budget 2014 antogs även hur och när uppföljning av ekonomi och verksamhet ska ske i koncernen. Uppföljningen ska redovisas i kommunbolagets styrelse efter april och augusti och inriktningen ska vara utfall för perioden, prognos för helårsutfallet, analys av utfallet. Rapporteringen efter oktober kommer enbart vara sifferdelen. I denna andra rapport för året, som baseras på åtta månader, är förutsättningarna att lämna en prognos för ett samlat helårsutfall goda. I uppföljningen kommenteras nu kända utfall, förändringar och tendenser som påverkar koncernens ekonomi. Kalmar Kommunbolag AB Maria Björkman ekonomichef Adress Box 611, Kalmar Besök Stadshuset, Östra Sjögatan 18 Tel vx maria.bjorkman@kalmar.se

208 Uppföljning efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 för koncernen Kalmar Kommunbolag AB Foto Marcus Teveborg

209 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 Uppföljning tertial Budgetuppföljningen efter tertial 2 bygger på bolagens egna uppgifter och kommentarer rörande verksamhet och mål, utfall och analys samt prognos och framtid. Finansrapport koncernen I koncernen är räntekostnaden en väsentlig kostnadspost och alla bolag i koncernen har i sina respektive finanspolicy s fastställt restriktioner för bland annat ränterisk och refinansieringsrisk. Räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring får genomslag i bolagets resultat. Andelen lån i koncernen där räntan förfaller inom 1 år är 31 %, dvs. 821 mkr av den totala låneskulden mkr. Sedan uppföljningen per april har 40 % dvs mkr av låneskulden haft omsättning avseende räntebindning. Vid jämförelse mellan april och augusti har inga större förändringar skett i räntebindningstidens struktur. Refinansieringsrisken dvs. kapitalbindningstiden utgörs av risken att betydande delar av lånen förfaller inom samma tidsperiod. Andelen lån i koncernen där kapitalet förfaller inom 1 år är 58,9 %, dvs mkr. Sedan uppföljningen per april har 32 % dvs. 834 mkr av låneskulden haft omsättning avseende kapitalbindning. Kapitalbindningstiden upp till 1 år har ökat med 661 mkr och i huvudsak beror det på omflyttningar från placeringar upp till 3 månader och 2 år. Vid en jämförelse med augusti 2013 har stora förändringar skett avseende kapitalbindningen, då var 34 % (903 mkr) av låneskulden bunden högst 3 månader att jämföra med dagens 12 % (318 mkr). Förändringarna avseende räntebindningstiden beror i huvudsak på att räntederivat för 200 mkr förflyttats ett år närmare förfallodatum. Miljoner kr Kapital- och räntebindningstruktur Högst 3 mån < 1 år < 2 år < 3 år < 4 år < 5 år 5 år < kapital aug.-14 kapital apr.-14 ränta aug.-14 ränta apr.-14 Skuld varav lån mot rörlig ränta varav lån mot rörlig ränta koncernvalutakontot varav lån mot fast ränta Räntederivat Lån kommunal borgen Koncernvalutakonto per 31/ Limit koncernvalutakonto (14)

210 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 Antalet kreditgivare i portföljen är 5 stycken och Kommuninvest har sedan uppföljningen per april ökat från 67 % till 70 %. Koncernens genomsnittliga ränta för perioden är 3,16 % och har sjunkit med 0,18 % se nedanstående graf för jämförelser sedan ,70% 3,60% Genomsnittsränta koncernens lån 3,50% 3,40% 3,30% 3,20% 3,10% ,00% 2,90% Apr. Aug. Okt. Dec. Prognos för koncernbokslutet 2014 Koncernens prognostiserade resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 69,9 mkr vilket är 6,8 mkr bättre än budget. Avvikelsen beror i huvudsak på att rörelseresultatet i KIFAB är ca 11,6 mkr bättre än budget och bidragande orsaker utöver den positiva hyresutvecklingen är realisationsresultat, förändrade avskrivningsregler, låga räntor och ett starkt resultat för HB Telemarken. Prognosen för resultatandelen i Kalmar Energi är däremot 3-4 mkr lägre än budget och det beror på att man ännu inte har den totala bilden över konsekvenserna av turbinstoppet, men prognosen förutsätter också en temperaturmässigt normal höst och vinter. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt (tkr) Perioden jan - aug 2014 Helår Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall föreg. år föreg. år Kalmar Kommunbolag AB Kalmarhem AB KIFAB i Kalmar AB Industriparken i Kalmar AB Kalmar Vatten AB Kalmar Hamn AB Kalmar Airport AB Kalmar Science Park AB Kalmar Familjebad AB Destination Kalmar AB Kalmar Energi Holding AB Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat koncernen (14)

211 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KALMAR KOMMUNBOLAG AB Verksamhet och mål Kalmar kommunbolag ska företräda ägaren Kalmar kommun och verka för en styrning av koncernen med ägardirektiv som grund och bedriva samarbete med kommunen där vi förväntas bidra med koncernperspektivet i vidareutvecklingen av Kalmar. Under perioden har Kalmar Flygutveckling AB i samarbete med Kalmar Öland Airport AB etablerat en ny flyglinje till Berlin och Göteborg. Inom projektet utvecklad övergripande intern kontroll har ett verktyg omfattande policy och riktlinjer tagits fram och beslutats i styrelsen. Riktlinjer för nya redovisningsregler K3 har färdigställts. Tillsammans med Kalmar Familjebad, serviceförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnads-kontoret pågår en utredning om ny simhall omfattande placering, funktion, kostnader och tidplan. Vidare utreds förutsättningarna för möjligheten att ansluta samtliga bolag till arbetsgivarorganisationen Pacta Resultatredovisning och analys Rörelseresultatet för perioden uppgår till -88 tkr, 150 tkr bättre än budget. Avvikelsen beror i huvudsak på IT-kostnader som vidarefakturerats till dotterbolagen och på lägre konsultkostnader, men också indexering av pensionspremier. Kommunbolagets resultat efter de finansiella posterna är tkr jämfört med budget tkr och avvikelsen beror på högre utdelning från Kalmar Energi Holding AB. Den genomsnittliga räntan för lånen under perioden är 3,47 % och ligger i nivå med budgeterad ränta. Kommunbolaget har för dotterbolaget Kalmar Science Park AB tecknat en kapitaltäckningsgaranti som gäller fram till årsstämman 2015 och som uppgår till max tkr. Prognos och framtid I koncernen fortsätter nu arbetet med implementeringen av K3 samt policy och riktlinjer för intern kontroll samt uppföljning av beslutade ägardirektiv Helårsprognosen för årets resultat före skatt är tkr och är ca 4,3 mkr bättre än budget. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter 2 982, , , ,0 Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Summa kostnader , , , ,0 Rörelseresultat -88,3-251,3-474,9-377,0 Utdelning , , , ,0 Ränteintäkter 48,0 33,3 60,0 50,0 Räntekostnader , , , ,0 varav borgensavgift kommunen -435,0-435,0-652,5-652,5 Resultat före bokslutsdisp. o skatt , , , ,0 4 (14)

212 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KALMARHEM AB Verksamhet och mål Kalmarhem har uppställda mål i enlighet med fastställda strategier för 2014 och mål för Kalmar kommuns målområde. De planerade insatserna fortlöper enligt plan. Erbjuda ett allsidigt utbud av attraktiva välskötta fastigheter i olika delar av kommunen. Att producera attraktiva hyresrätter för våra olika kundgrupper i snitt lägenheter/år. Kundbemötande, för att kunderna ska uppleva Kalmarhem som en positiv hyresvärd mäts/uppföljning av prioriteringstider för serviceanmälan och svarstider i telefon. Uppfylla uppsatta åtaganden i enlighet med studentbostadsgarantin. Att ha minst två detaljplaner aktiva varje år. I enlighet med Skåneinitiativet sänka energiförbrukningen med 20 % , med basår 2007, genom ett systematiskt fortsatt arbete med mediafrågor såsom el, värme, vatten och renhållning inom ramen för Hållbart boende. Minska vår miljöpåverkan och förbrukning genom kontinuerlig information till kunder och personal samt genom optimering av våra system. Mål att bibehålla uthyrningsgrad och minska omflyttning visar om Kalmarhem har rätt hyresnivå. Mål avkastningskrav: avkastning på totalt kapital ska vara minst 3,5 %. Mål belåningsgrad: Fastigheternas belånings-grad ska vara högst 75 %. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , , ,0 Inköp av varor och material , , , ,0 Fastighetsunderhåll , , , ,0 Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar , , , ,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Jämförelsestörande poster 20,0 Rörelseresultat , , , ,0 Ränteintäkter 122,0 Räntekostnader , , , ,0 varav borgensavgift kommunen , , , ,0 Resultat före bokslutsdisp. o skatt , , , ,0 Resultatredovisning och analys Periodens resultat är 14,0 mkr, vilket är 9,1 mkr högre än budgeterat resultat för perioden. Detta beror bla på att hyresintäkterna är högre pga lägre vakanser och värmekostnader lägre då det har varit varmare än normalår. Fastighetsunderhåll för 2014 följer planerad budget, men under hösten ökar projekten. De större underhållsåtgärderna hittills under året är tex en solfångaranläggning på fastighet Rinkaby, ny undercentral Tumlaren, fönsterbyte kvarter Skivlingen och Riddaren, målningsarbeten Smältardrängen, konvertering till fjärrvärme från direktverkande el på Handelsboden, förnyad styroch reglerutrustning Kalmarsund. Driftskostnaderna har varit något lägre än årets budget delvis beror detta på att kostnader för snöröjningen varit 1 mkr lägre än Räntekostnaderna för perioden har varit lägre än budgeterat. Prognos och framtid Kalmarhems övergripande finansiella mål för perioden är en belåningsgrad på 75 %, 31/ är belåningsgraden 72 %. Därmed ska den stora känsligheten för ränte- och finansierings risken minska för bolaget. En del av låneportföljen har lagts om till en lägre ränta. Målsättningen är att klara det budgeterade årsresultatet på 10,0 mkr och prognosen stödjer detta. Rationaliseringsarbetet fortsätter och ska utvecklas. Kontinuerligt pågår arbetet med fastighetsvärdering och uppföljning av fastigheternas lönsamhet. Då intjäningsförmågan har förbättrats de senaste åren och tillsammans med att en belåningsgrad på 72 % uppnåtts har Kalmarhem nu ekonomisk möjlighet att nyproducera och renovera lägenheter. Vi är ett steg närmre nyproduktion i del av kvarteren Konvaljen, Vallmon och Bryggaren. Underlag inför upphandling av Konvaljen är på gång. Ombyggnation av kvarteret Bryggaren och Jungmansgården fortsätter enligt plan. Projekten i Kalmarhem är bla: ombyggnation av befintlig lokal Bryggaren(nyförvärv) till 10 lägenheter, kommande byggprojekt är Konvaljen vid sjukhuset 84 lägenheter och Lunden 1 på Stensö med nyproduktion av 18 lägenheter. Nyproduktion av Jungmansgården med 16 lägenheter är klar och inflyttning i juli (2014). 5 (14)

213 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KIFAB I KALMAR AB Verksamhet och mål KIFAB i Kalmar AB ska tillhandahålla lokaler för näringsliv, utbildningsverksamhet samt vid behov andra offentliga verksamheter. Bolaget ska därigenom medverka till att utveckla och stärka näringslivet. Verksamhetsåret har präglats av en ökande uthyrningsgrad och hyresintäkter väl i linje med budget och tidigare år. Vår vakansgrad sänktes under våren från 5,8% till 3,7% bl.a. tack vare att de tidigare vakanta kontorsytorna i Sutaren 22 har hyrts ut och en vakant fastighet avyttrats. En avsiktsförklaring har tecknats med Länsstyrelsen om nya lokaler i Mjölnaren 4 som de kommer att överta första halvåret 2016 efter Socialförvaltningens flytt. Under våren genomfördes en extern utredning avseende förutsättningarna för en större satsning på ett gemensamt logistikcenter för bl.a. e-handel. Utredningen visar på svårigheter att med rimlig risk göra en större samlad insats varför vi istället har inriktat vårt arbete mot direkt dialog med resp. expanderande e-handelsföretag. Projekteringsarbetet för ev. upphandling av en tågservicedepå har fortsatt och ett riskdelningsavtal har förhandlats fram mellan Kalmar kommun och Landstinget. Förhoppningen om en byggstart under hösten 2014 kommer ej att infrias främst pga. av att Trafikverkets utredningar ännu ej är klara. Vi siktar nu på byggstart vid årsskiftet 2014/2015 och idrifttagning vid efterföljande årsskifte. Hotell och konferensverksamheten som drivs i det delägda HB Telemarken har haft svårt att möta de förändringar som sker i konferens- och hotellbranschen. Diskussioner pågår med Sodexo, som på vårt uppdrag driver rörelsen, om en omstrukturering av verksamheten. Resultatet från HB Telemarken är trots dessa problem mycket positivt främst pga. av det lägre avskrivningsunderlaget som följd av förra årets nedskrivning, effekter av de nya avskrivningsreglerna K3 samt det gynnsamma ränteläget. Under inledningen av året såldes fastigheten Tigern 10 till en lokal näringsidkare med ett bra ekonomiskt utfall. Bolaget har ställt upp verksamhetsmål utgående från de övergripande mål som kommunfullmäktige har fastställt för hela koncernen. Arbetet inom dessa målområden följer plan. Resultatredovisning och analys Rörelseresultatet i KIFAB inkl. engångseffekter är ca 5 mkr bättre än budget oaktat resultatpåverkan från HB Telemarken. Förändrade avskrivningsregler, låga räntor är starkt bidragande orsaker utöver den positiva hyresutvecklingen. Resultatet från HB Telemarken är så här långt ca 4,3 mkr mot budgeterade 0,8 mkr. Resultat före dispositioner och skatter för KIFAB i Kalmar AB inkl. HB Telemarken är ca 16,2 mkr vilket är ca 9,7 mkr bättre än budget inkl. engångseffekter. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , , ,0 Fastighetsunderhåll , , , ,0 Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar , , , ,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Prognos och framtid Vi bedömer att den låga vakansgraden kommer att bestå året ut och att den goda resultatutvecklingen fortsätter. Vi bedömer att vi kommer att uppnå ett helårsresultat inkl. engångseffekter på drygt 20 mkr. Jämförelsestörande poster 2 392, ,7 Rörelseresultat , , , ,0 Resultat från dotterföretag 4 346,7 820, , ,0 Ränteintäkter 131,6 50,0 160,0 75,0 Räntekostnader , , , ,0 varav borgensavgift kommunen , , , ,0 Resultat före bokslutsdisp. o skatt , , , ,0 6 (14)

214 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 INDUSTRIPARKEN I KALMAR AB Verksamhet och mål Industriparken i Kalmar AB ska erbjuda lokaler med attraktiva arbetsmiljöer. Bolaget ska allmänt främja näringslivet i Kalmar. Första halvåret av 2014 har fokuserat på lokalanpassningar/färdigställande av entreprenader för befintliga och nya hyresgäster samt ny detaljplan för området. Industriparken följer KIFABs förvaltningsmål inom attraktiva Kalmar, den socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara kommunen. Resultatredovisning och analys Fortsatt god uthyrningsgrad gör att intäkterna överstiger budget med 40 tkr för årets två första tertial. Kostnaderna är lägre för samma period främst pga. av senarelagda underhållsinsatser. Ränteläget är fortfarande gynnsamt med en snittränta på 1,38 % vilket gör att räntekostnaderna minskat med 265 tkr mot budget. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt slutar på tkr vilket är 491 tkr bättre än budgeterat. Prognos och framtid Vakansgraden i fastigheterna har stabiliserats, hus 080 (f.d. PEAB) är uthyrt till omsorgsförvaltningen och Samhall har tecknat hyresavtal i del av hus 030 (del av Norba) därutöver har viss planerad uppsägning skett av vissa lokaler. Förhandlingar pågår också med nya intressenter. Förslag till ny detaljplan för området har varit ute för samråd och sammanställs nu för beslut i samhällsbyggnadsnämnden. Det budgeterade resultatet förväntas uppnås under året. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , , ,0 Fastighetsunderhåll -280,1-773, , ,0 Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader -117,4-143,3-215,0-215,0 Avskrivningar / nedskrivningar , , , ,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Jämförelsestörande poster Rörelseresultat 5 476, , , ,0 Resultat från dotterföretag Ränteintäkter 5,9 Räntekostnader , , , ,0 varav borgensavgift kommunen -140,0-140,0-210,0-210,0 Resultat före bokslutsdisp. o skatt 4 440, , , ,0 7 (14)

215 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KALMAR VATTEN AB Verksamhet och mål Ett av de viktigaste målen som bolaget arbetar med är att öka utbytestakten av VA-ledningar för att få ner den genomsnittliga åldern på ledningsnätet. Genom att förbättra ledningsnätet kan antalet läckor reduceras, minska inläckaget av ovidkommande vatten och mindre antal bräddningar. VAsanering har genomförts på Ängö, Ståthållaregatan och Handelsboden (Smedby) och påbörjat saneringar i området kring Timmermansgatan, Jutaregatan samt ytterligare en etapp på Ängö. Efter läckan på dricksvattenledningen i Lindsdal i november 2013 togs ett beslut i styrelsen att säkerställa vattenförsörjningen till Lindsdal. Arbetet med en dubblering av dricksvattenledningen har påbörjats och arbetet beräknas vara klart i oktober Etapp 3 av VA-utbyggnaden utmed Kåremo, Nyttorp och Fågelsudd är klar. Kalmar Vatten AB har i egen regi byggt ut ledningsnätet till detta område. Syftet är att ansluta fastigheter till ledningsnätet och koppla bort enskilda avloppsanläggningar. Utredningsavdelningen har projekterat och utrett följande: Nya saneringsområden, dagvattenlösningar, VA-planen, mindre exploateringsområden, modulering av höga flöden, projektering av omläggning av ledningar i samband med ny vägsträcka av E 22 m.m. Resultatredovisning och analys Arbetet med omläggningen till de nya redovisningsprinciperna enligt K3-regelverket har påbörjats och ska vara klart under hösten En effekt av omläggningen till de nya K3-reglerna innebär bl.a. att saneringar i ledningsnätet redovisas som reinvestering och tas upp som en tillgång i bolaget och inte som en driftskostnad fr.o.m Under perioden uppgår nettoförsäljningen till 96,0 (97,3) mkr vilket är 1,6 mkr över planen. Anslutningsavgifter periodiseras och av totalt 14,6 (18,6) mkr har 2,6 (3,3) mkr förts direkt till resultatet och 12,0 (15,3) mkr periodiseras på 30 år. Underhållskostnaden på bolagets anläggningar är lägre än budgeterat. Försåld mängd vatten uppgår till ( ) kubikmeter Antal läckor på vattenledningsnätet uppgår till 28 (30) st. Resultatet i bolaget redovisas till 12 (-1,5) mkr mot budgeterat 8,3 mkr. Under året har bolaget investerat för 30,2 (18,1) mkr varav sanering (reinvestering) i VA-ledningsnätet uppgår till 8,1 (12,0) mkr. Antal meter sanerade ledningar understiger målet. Orsaken till den lägre saneringsnivån beror på att va-utbyggnaden längs med Norra kusten och dubblering av dricksvattenledningen till Lindsdal sker i egen regi. Prognos och framtid Målen med att minimera antalet läckor, minska inläckaget av ovidkommande vatten i spillvattennätet och reducera antal bräddningar är att sanera VA-ledningsnätet. Kommande VA-saneringar under 2015 blir i Bergaområdet och i Dörbylund Rinkabyholm. Reningsverket på Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , , ,0 Inköp av varor och material , , , ,0 Fastighetsunderhåll -491,0-545,0-725,0-820,0 Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar , , , ,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Rörelseresultat , , , ,0 Ränteintäkter 49,0 80,0 100,0 120,0 Räntekostnader , , , ,0 varav borgensavgift kommunen -594,0-600,0-891,0-900,0 Tegelviken är föråldrat och är över 50 år gammalt. En projektering av en ny vattenreningsdel har påbörjats med syftet att ta fram en grov kostnadskalkyl samt förslag till en teknisk lösning av det nya verket. Den planerade platsen för reningsverket är området mellan befintligt reningsverk och KSRR. Den nya reningsdelen beräknas vara klar för drift under år Prognosen för 2014 är tkr mot budgeterat tkr. Resultat före bokslutsdisp. o skatt , , , ,0 8 (14)

216 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KALMAR HAMN AB Verksamhet och mål Kalmar Hamn AB:s affärsidé är att vara en enkel, trygg och utvecklande tillväxtmotor för samarbetspartners och kunder där säkerhet är ledordet för allt vi gör. Mål och omvärldsbevakning : - Konjunkturutvecklingen: En spegling av industrin där återhämtningen inte varit så stark som hoppats. - Skärpt miljölagstiftning: Kostnadsdrivande med större investeringar för att omhänderta spill och tvättvatten. - Utökade krav på hamn och sjöfartsskydd: ISPS skyddet är väl utvecklat men hämmar resultatet med avskrivningar. Konkurrens ifrån hamnar som ej tagit detta till sig och konkurrerar med lägre kostnader. - Införande av svaveldirektivet: De båtar som trafikerar hamnen är så små att de ej direkt påverkas av detta direktiv. I det långa loppet så påverkas sjöfarten då de stora oceangående fartygen måste byta bränsle ifrån tjockolja till andra bränslen. - Stadigt ökande andel av utländska lastbilar på det svenska vägnätet: Succesivt hårdare för sjöfarten men ej påverkat för dessa första åtta månader Uttalade krav på eskortbogsering: Icke verkställda krav men ett hot för framtiden. - Nya avskrivningsregler i den ekonomiska redovisningen är under arbete. Tidigare avskrivningssätt tillämpas i väntan på K3s genomförande. - Vid den senaste mätningen har hamnen uppfyllt 5/7 av kommunfullmäktiges mål. Resultatredovisning och analys Från en djup lågkonjunktur så har hamnen återhämtat sig något. Krisen inom skogsindustrin på råvara har gynnat Kalmar Hamn med importtimmer ifrån Ryssland och Baltikum. Andra strukturella förändringar är de nedläggningar som skett inom massaindustrin. Detta skapar ett överskott av flis och massaved. Dessa båda varuslag gynnar hamnen med utskeppningar. Total godsvolym är för perioden, ton. Detta är en uppgång om ca 9 %. Kalmar Hamn har sänkt investeringstakten med hänsyn tagen till lågkonjunktur och ett tidigare negativt resultat. Investering har gjorts i flisskopa för kapacitetsökning vid lastning om 150 tkr samt sopaggregat om 130 tkr. Sopaggregatet ersätter tidigare aggregat då hamnen idag har en ökad timmerhantering och då miljötillstånden kräver noggrannhet av renhållning av kajer. Förutom detta så har man genom kommunens investeringsbudget färdigställt rörledningar och asfaltering på Tjärhovet till en total summa om 1 mkr. Detta läggs såsom en investering och fördelas som hyra på hamnens nyttjanderättsavtal. Genom effektiviseringar och mindre volymökning har Kalmar Hamn AB uppnått 1 mkr över budget. Utfall under årets första 8 mån ger ett positivt resultat om 2 mkr. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , ,0 Fastighetsunderhåll -55,0 Övriga externa kostnader , , ,0 Personalkostnader , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar , , ,0 Summa rörelsens kostnader , , ,0 Jämförelsestörande poster -0,3 Rörelseresultat 1 908,5 733, ,0 Ränteintäkter 131,7 200,0 300,0 Räntekostnader -0,1 varav borgensavgift kommunen Prognos och framtid Budgeterat helårsresultat för 2014 är 1,4 mkr och helårsprognosen ser ut att kunna nå minst 50 % över budgeterat resultat ca 2,2 mkr. Hösten väntas inte hålla samma volymtakt på grund av höga lager av sågade trävaror i England och god tillgång av inhemsk råvara. Kommande investeringar i hamnbolaget hösten 2014 är reparation av kranar under nov- dec med ca 1.2 mkr. Total investering för hamnbolaget kommer under året att omfatta ca 1.5 mkr. Resultat före bokslutsdisp. o skatt 2 040,1 933, , ,0 9 (14)

217 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KALMAR ÖLAND AIRPORT AB Verksamhet och mål Trots uteblivet lågprisflyg har passagerarvolymen ökat under årets åtta första månader. Stockholmstrafiken visar en passagerarökning med 12,2 % jämfört med 2013 medan chartern minskar med 7,6%. Utebliven trafik till Barcelona innebär ett tapp på passagerare. Utvecklingen visar också på en effekt av att Oskarshamns flygplats stängde i juni. Andelen bosatta i Oskarhamn har fördubblats och företagscharter har inneburit ett tillskott på resenärer. Totalt all trafik ger detta en ökning med 3,2 %. Vi har under våren haft en kort serie med weekendcharter till Prag samt en avgång till Krakow. Årets charterdestinationer är Mallorca, Turkiet, Rhodos, Kroatien, Sicilien och Gran Canaria. Flygbolaget som kommer trafikera Berlin och Göteborg är bmi regional och det blir 6 respektive 5 avgångar per vecka. Denna satsning innebär att vår region nu knyts samman med en av de mest intressanta huvudstäderna i Europa samt Sveriges andra stad. Resultatredovisning och analys Utfallet för perioden är tkr jämfört med budget 128 tkr. Trafikintäkterna är 511 tkr bättre än budget. Passageraravgift avseende Berlintrafiken -468 tkr samtidigt som övriga passageraravgifter, GAS (500 tkr) samt extra öppethållning visar plus. Övriga intäkter -484 tkr är minskat kapitalkostnadsstöd -334 tkr pga senarelagda investeringar, mindre avisning -370 tkr samt sålda inventarier 350 tkr. Driftkostnaderna är 615 tkr lägre än budget tack vare senarelagt underhåll medan personalkostnaderna håller budget. För perioden är tre investeringar slutförda; GPU, trappbil och givare AWOS. Ytterligare två objekt kommer att levereras under hösten medan resterande är uppskjutna till Planerat utfall 2014 är ca tkr jämfört med tkr i budget. Prognos och framtid Prognos för helåret är 600 tkr. Intäkterna ökar med 100 tkr medan kostnaderna för avskrivningar och räntor minskar med 450 tkr tack vare senarelagda investeringar. Den 30/8 genomfördes Flygplatsens dag där vi uppmärksammade att terminalområdet invigdes för 30 år sedan. Utställningar, matupplevelser, tivoli och aktiviteter för barnen varvades med flyguppvisningar och antalet besökare var ca stycken. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , , ,0 Inköp av varor och material -239,0-287,0-430,0-430,0 Fastighetsunderhåll , , , ,0 Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar , , , ,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Rörelseresultat 1 324,0 388,0 970,0 531,0 Ränteintäkter 41,0 50,0 Räntekostnader -223,0-260,0-420,0-520,0 varav borgensavgift kommunen Resultat före bokslutsdisp. o skatt 1 142,0 128,0 600,0 11,0 10 (14)

218 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KALMAR SCIENCE PARK AB Verksamhet och mål Kalmar Science Park erbjuder en kreativ mötesplats för idéer och innovativa företag som vill växa. Verksamheten stärker regionens attraktivitet genom att tillföra nytänkande, inspiration och nätverksbyggande i nära samarbete med Linnéuniversitetet. Mellan januari och augusti 2014 har Kalmar Science Park Incubator mött 36 potentiella inkubatorföretagsidéer. 12 bolag har varit igång i ordinarie inkubatorprocess och 12 bolag i förinkubatorn. I Kalmar Science Park Member Network fanns under samma period 36 bolag. I Kalmar Science Park Partner fanns 14 bolag och i e-handelsklustret Kalmar Science Park e-commerce fanns 34 bolag. Under perioden har Kalmar Science Park Incubator glädjande antagits till det nationella inkubatorprogrammet BIG Summit som leds av ALMI Inkubation. Därmed rankas Kalmar Science Park Incubator numera som en av Sveriges 26 bästa inkubatorer, vilket är det antal som antas till programmet (av totalt 43 befintliga i Sverige). Det är ett synnerligen viktigt betyg på att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att den inriktar sig på rätt bolag. Vidare också är antagningen till Summit ett direkt resultat av den målmedvetna satsning som gjorts i och på verksamheten som nu även får en nationell kvalitetsstämpel. Lanseringen av en ny tillväxtsatsning bland de mer etablerade bolagen i medlemsnätverket Kalmar Science Park Member genomförs under perioden, kallat Att leda för tillväxt. Det är ett ledarprogram med fokus på ekonomistyrning och ska leda till att öka företagens konkurrenskraft. Fem tillfällen är inplanerade och satsningen har sin grund i forskningsprogrammet Competing on Visualization. Under perioden har också planeringsmöten genomförts med Landstinget i Kalmar Län samt Linnéuniversitetet gällande strategier för framtida samarbetsprojekt, vilket är en ny och viktig konstellation att medverka i. Resultatredovisning och analys Verksamheten följer budget och prognos. Resultatskillnaden mellan utfallet för perioden och budgeten förklaras med att intäkterna från Kalmar Kommun är periodiserade över hela året. Jämförelse mellan förra årets resultat med nuvarande resultat visar en försämring på 147 tkr. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter 4 031, , , ,0 Inköp av varor och material -41,0-32,0-60,0-48,0 Fastighetsunderhåll Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar -34,0-40,0-61,0-61,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Rörelseresultat -667, , , ,0 Ränteintäkter 1,0 Räntekostnader -10,0-13,0-20,0-20,0 varav borgensavgift kommunen Prognos och framtid Vi uppskattar att vi kommer kunna följa helårsbudgeten för De mindre avvikelserna i utfallet på kostnadssidan är ett resultat av ett förlängt projekt och två mindre nya projekt. Dessa kostnader är i stort sett rekvirerade och kommer generera intäkter under året. Dessutom har vi sett över verksamhetens kostnader, avtal mm. och har i vissa fall kunnat minska kostnaderna. Vi anser att vi följer våra ekonomiska mål och ser positivt på utvecklingen under året. Resultat före bokslutsdisp. o skatt -676, , , ,0 11 (14)

219 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KALMAR FAMILJEBAD AB Verksamhet och mål Kalmar Familjebad har under våren tagit fram en broschyr med budskapet vuxnas ansvar för barns säkerhet i simhallen. Broschyren är översatt till nio språk vars syfte är att sprida kunskap inför simhallsbesök och är ytterligare ett steg i arbetet säkrare simhall. Broschyren är även ett samarbete med Kalmar läns och Gotlands simhallar för att höja säkerheten i länet. Kalmar Familjebads relaxavdelning har ändrat inriktning och kan nu erbjuda relaxpaket för företag, svensexor, möhippor och kompisgäng. Erbjudandet innehåller en helkväll med spännande aktiviteter eller hälsoinriktade upplevelser, något som efterfrågats av kunder och som vi nu kan erbjuda. En större uppfräschning av våra lokaler har genomförts i juni månad då vi stängde anläggningen under tre dagar för att storstäda, reparera, måla och piffa upp olika områden i simhallsverksamheten. Idag kan vi presentera en miljö som enligt både kunder och personal upplevs som trevligare och fräschare. Bolaget har även investerat i ett nytt grindssystem vilket ger möjlighet till en säkrare in- och utpassage med korrekt besöksstatistik. Sommaren har präglats utav våra gratisbad för ungdomar i årskurserna 4-9. Sommarbaden har i år utökats med de två sista veckorna på sommarlovet vilket har gett ett positivt resultat. Totalt besökte 849 ungdomar badet under sommaren. I övrigt arbetar Kalmar Familjebad med att uppfylla de mål som är satta för året. Verksamhetens mål fokuseras på främst attraktivitet och hållbarhet där nya produkter, tillgänglighet, service och kvalitet är viktiga områden liksom arbetet med att öka miljömedvetenheten bland personal och besökare. Statistiken visar att vi fram till augusti månad uppnått 50 % av våra uppsatta mål. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , , ,0 Inköp av varor och material -282,0-241,0-388,0-378,0 Fastighetsunderhåll -194,0-237,0-368,0-368,0 Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar -386,0-412,0-585,0-606,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Rörelseresultat -254,0-152,0-72,0 55,0 Ränteintäkter 7,0 1,0 5,0 5,0 Räntekostnader -3,0-10,0-10,0-10,0 varav borgensavgift kommunen Resultat före bokslutsdisp. o skatt -250,0-161,0-77,0 50,0 Resultatredovisning och analys Intäkternas största avvikelser är minskade badintäkter med ca 150 tkr jämfört med budget och föregående år vilket kan bero på varma sommarmånader. Den andra väsentliga avvikelsen är förändringen med gruppträningskorten som upphörde att säljas i maj månad efter beslut från Actic AB. Anledningen är att kunder enbart ska kunna köpa träningskort innehållande alla träningsformer (gym, gruppträning och bad). Denna förändring ger Kalmar Familjebad en minskad intäkt för året med ca 90 tkr. Kostnadsposterna är relativt stabila förutom personalkostnaderna som avviker något. Kalmar Familjebad har i sin budget räknat med ett extra lönebidrag samt en felaktighet i personalbudgeten då vi övergick i nytt avtal med Actic. Driftskostnaderna för anläggningen är stabila förutom en relativt stor ökning av klorförbrukningen vilket ska undersökas under hösten. Resultatet för perioden uppgår till tkr vilket är 90 tkr sämre än budget. Prognos och framtid Helårsprognosen för Kalmar Familjebad visar -78 tkr vilket är 128 tkr sämre än budget. I nuläget arbetar Kalmar Familjebads VD med att ta fram en utredning/förstudie för Kalmars nya simhall. Utredningen skall ge en informativ vägledning för kommande beslut samt innehålla alternativa möjliga förslag av en ny simhall i Kalmar. Utredningen/förstudien skall vara klar den 30 november 2014 och är ett viktigt steg i ett vidare projektarbete. Samtidigt som utredningar pågår försöker Kalmar Familjebad hålla en hög säkerhet och god kvalitet av anläggningen. Dock ser vi skador och reparationsbehov under hösten som kan leda till en stängning under några veckor och därmed orsaka inkomstbortfall. Detta scenario är något som bolaget behöver ha med i beräkningen framöver då fler och fler skador uppstår i den 44-åriga gamla fastigheten. Det har även uppstått en del skrivande om platsbrist gällande simskolor vilket är helt korrekt. Vi har idag inte möjlighet att ge platser till alla de barn som behöver simskoleträning vilket är en viktig aspekt som bör lyftas i samband med framtida beslut gällande simhallsprojektet. Barn till Kalmar Familjebads simskola beräknas idag få vänta ca ett år innan plats kan erbjudas. 12 (14)

220 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 DESTINATION KALMAR AB Verksamhet och mål Säsongen pågår fortfarande och besöksstatistiken är ännu inte insamlad, men det mesta tyder på en bra sommar för besöksnäringen. Kalmar Gästhamns omsättning ser ut att bli något högre än Antalet båtgäster har minskat, men i gengäld har det skett en stor ökning när det gäller ställplatserna för husbilar. Kalmar Turistbyrå ökade antalet besök i maj, juni och augusti, men hade en nedgång i juli månad. Den allmänna trenden är att besökare själva söker information via mobil/surfplatta. Totalt sett har turistbyråns besök hittills i år minskat med ca besök. På ett år har turistbyrån ca besökare. En av turistbyråns mest efterfrågade produkter är teaterpaketet på Krusenstiernska teatern; detta paket står för ca 60 % av förmedlingsomsättningen. Samarbetet med Kalmar City och Kalmar läns museum kring stadsvandringarna har varit lyckat. I år har ca 550 personer följt med på guidning jämfört med 124 förra året. Projektet är dock ett nollsummespel, där intäkter och utgifter går jämnt upp. Publiken har varit stor vid samtliga av sommarens evenemang, från Kalmar Båtmässa i maj till konserten med Jill Johnson i slutet av augusti. Några av höjdpunkterna var 10-årsjubilerande Kalmar Stadsfest, Musik på Larmtorget, GuldAgility, Sandskulpturfestivalen, Kalmar Grand Prix och Ironman Kalmar Sweden. Det sistnämnda evenemanget får många positiva omdömen och har stor utvecklingspotential. Vi såg t.ex. att intresset för kortdistanstävlingen Kalmar Mini Tri, som hålls samma vecka, var rekordstort bland deltagare och publik. Idrottsevenemangen har över lag haft en bra utveckling och det är tydligt att Kalmars målmedvetna arbete med idrottsevenemang ger resultat. Bland annat står det klart att Kalmar blir värd för Innebandyfesten 2015, d.v.s. SM-slutspelet i innebandy. Ny- och ombyggnationen av Kalmar Slotts serveringslokaler och kök blev klar enligt plan. Nu har slottet äntligen ett kafé med samma öppettider som slottet och en fullvärdig restaurang med fantastiska serveringsytor. Bland annat har ett valv från Gustav Vasas tid öppnats upp med plats för 140 sittande gäster. Även Kungsgemakstornet har öppnats för viktiga möten med plats för personer. Ett nytt koncept har också tagits fram för de historiska middagarna. Det fina sommarvädret har gjort att besökssiffrorna har dalat en aning, entrébetalande besökare för perioden, jämfört med förra året. Säsongs- och fotoutställningarna, Backstage och Post Scriptum, finns kvar till den 2 november. I september hålls en fotoworkshop, som kommer att utmynna i en utställning och tävling, i samarbete med Folkuniversitetet. Barnens söndag återkommer i höst med roliga guideturer för barn. Dessutom kommer slottet att delta med flera evenemang i höstens stora satsning Ljus på kultur, där Destination Kalmar är en av huvudarrangörerna. Kulturveckan arrangeras i samverkan med Ölandskommunerna. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , , ,0 Inköp av varor och material , , , ,0 Fastighetsunderhåll Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar , , , ,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Rörelseresultat -586,0 541,0-818,0-333,0 Ränteintäkter 10,0 20,0 20,0 30,0 Räntekostnader -50,0-47,0-73,0-70,0 varav borgensavgift kommunen Resultatredovisning och analys Bolaget redovisar ett underskott på 626 tkr för perioden, vilket är betydligt sämre än budget. En översiktlig analys av utfallet pekar mot något lägre intäkter än budgeterat men framförallt på att bolaget under perioden tagit kostnader vilka ligger budgeterade på sista tertialet av året. Prognos och framtid För helåret prognosticeras ett underskott på 871 tkr att jämföra med budgeterade 373tkr. Resultat före bokslutsdisp. o skatt -626,0 514,0-871,0-373,0 13 (14)

221 Uppföljning Kalmar Kommunbolags koncern efter tertial 2 med prognos för bokslutet 2014 KALMAR ENERGI HOLDING AB, KONCERN Verksamhet och mål En mild vinter och väldigt tidig vår påverkar verksamheten i stor omfattning med lägre volymer inom samtliga affärsområde vilket i sin tur självklart får effekt på resultatet. Under sommarens årliga revision av kraftvärmeanläggning i Moskogen upptäcktes skador på turbinen som fördröjer starten av anläggningen fram till mitten av oktober. Konsekvensen av detta är tappade elintäkter och något högre kostnader för alternativ drift samt åtgärder för att återställa turbinen för drift. Vi ser därmed en ytterligare försvagning av resultatet i koncern. Under våren har en analys och utvärdering av vår fiberaffär skett. Vi ser att vi har en naturlig roll att spela som svartfiberaktör samtidigt som det finns ett behov av att hitta samverkan med en kommunikationsoperatör för att ytterligare förstärka vårt kunderbjudande. Kombinationen av fiber och fjärrvärme efterfrågas idag av våra kunder. Analysen av fjärrvärmens framtida affärmodell pågår fortsatt. Framtiden med mättad marknad och energieffektiviseringar förändrar våra förutsättningar för vår affär och vi ser nu ett behov av att utveckla ett mer anpassat kunderbjudande. Resultatredovisning och analys Resultatet för verksamheten ligger närmare 6 mkr bättre än budget. Under sommaren har vi tagit igen en del av tappet mot budget i elhandelsverksamheten och inom elnätsverksamheten. Båda verksamheterna är nu något bättre än budgeterat. Inom värmeverksamheten inväntar vi kostnaderna från sommarens revisioner och konsekvenserna av turbinstoppet kommer vi att se främst under september och oktober. Den milda vinterns effekter är dämpade genom en väl genomförd sommarproduktion. Prognos och framtid Vid tillfället för prognos 3 hade vi inte den totala bilden över konsekvenserna av turbinstoppet och helårsprognosen bedöms idag att landa 3-4 mkr lägre, förutsatt att vi får en temperaturmässigt normal höst och vinter. Period jan-aug Helår Utfall Budget Prognos Budget Summa intäkter , , , ,0 Inköp av varor och material , , , ,0 Fastighetsunderhåll Övriga externa kostnader , , , ,0 Personalkostnader , , , ,0 Avskrivningar / nedskrivningar , , , ,0 Summa rörelsens kostnader , , , ,0 Jämförelsestörande poster Rörelseresultat , , , ,0 Ränteintäkter 1 291, , , ,0 Räntekostnader , , , ,0 varav borgensavgift kommunen Resultat före bokslutsdisp. o skatt , , , ,0 14 (14)

222 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personaldelegation 21 Omställnings- och pensionsavtal för politiker. Dnr KS 2013/0874 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har i oktober 2013 fattat beslut om en ny modell för omställningsstöd och pensioner för förtroendevalda politiker. Modellen ska gemensamt kunna användas i kommuner, landsting och regioner från och med valen Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för politiker att förena arbetsliv och uppdrag och bygger därmed på livsinkomstprincipen och arbetslinjen. Bestämmelserna har också anpassats till de pensions- och omställningsstöd som gäller för anställda i kommunsektorn. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag har omfattats av andra bestämmelser för förtroendevalda. Omställningsbestämmelserna gäller för de politiker som avses i 4 kap. 1 Kommunallagen som fullgör uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Beslut Personaldelegationen beslutar att lokalt anta bestämmelserna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Dessa ska gälla de nya politiker som tillträder i och med valet Personaldelegationen beslutar att ge personalenheten i uppdrag att ta fram ett förslag på aktiva insatser inom ramen för omställningsstödet. Dessa lokala tillämpningar infogas i Kalmar kommuns pensionspolicy efter valet Anslaget på kommunens anslagstavla den Klicka här för att ange text.

223 2 (2) Kommunstyrelsens personaldelegation UTDRAG Sammanträdesdatum Sekreterare Mats Gustafsson Justeras Klicka här för att ange text. ordförande

224 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anne Elgmark KS 2013/ Kommunstyrelsens personaldelegation Omställnings- och pensionsavtal för politiker. Förslag till beslut Personaldelegationen beslutar att lokalt anta bestämmelserna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Dessa ska gälla de nya politiker som tillträder i och med valet Personaldelegationen beslutar att ge personalenheten i uppdrag att ta fram ett förslag på aktiva insatser inom ramen för omställningsstödet. Dessa lokala tillämpningar infogas i Kalmar kommuns pensionspolicy efter valet Bakgrund Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har i oktober 2013 fattat beslut om en ny modell för omställningsstöd och pensioner för förtroendevalda politiker. Modellen ska gemensamt kunna användas i kommuner, landsting och regioner från och med valen Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för politiker att förena arbetsliv och uppdrag och bygger därmed på livsinkomstprincipen och arbetslinjen. Bestämmelserna har också anpassats till de pensions- och omställningsstöd som gäller för anställda i kommunsektorn. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag har omfattats av andra bestämmelser för förtroendevalda. Omställningsbestämmelserna gäller för de politiker som avses i 4 kap. 1 Kommunallagen som fullgör uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Anne Elgmark Personalchef Kommunledningskontoret Personalenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel vx Fax Anne.Elgmark@kalmar.se

225

226

227 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL)

228 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på

229 arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan

230 utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd.

231 Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav.

232 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd

233 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4 9 i pensionsbestämmelserna. 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetskada eller ledighet enligt föräldraledighetslagen (FörL), och på grund av sådan ledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under

234 tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige.

235 Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken kan lämnas.

236 Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.)

237 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

238 Bilaga - Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB).

239 Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut.

240 PM (9) Avdelningen för Arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser ( ) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF- KL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Bestämmelser om omställningsstöd och pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

241 (9) procent av heltid, om inte annat anges i OPF-KL. Att betydande del av heltid anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Innehållet är bl. a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade reglementen och bestämmelser.

242 (9) Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Tillämpningsområde ( 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete ( 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning.

243 (9) Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning - har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension.

244 (9) Övrigt ( 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Med förvärvsinkomst avses dels sådana inkomstslag som anges i 59 kap. socialförsäkringsbalken och enligt Skatteförvaltningens definition (från år 2012) All annan inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Även det värde av leveransarbete som hänför sig till handel med virke är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat, indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, t ex sjukpenning, föräldrapenningsförmåner, inkomstrealterad sjuk- och aktivitetsersättning. Ansökan om omställningsstöd ( 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.

245 (9) Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Tillämpningsområde ( 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges.

246 (9) Pensionsförmånernas omfattning ( 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension ( 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst ( 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP- KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter ( 5) Bestämmelsen är helt ny Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. För en förtroendevald som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning och som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten. Den pensionsgrundande inkomsten indexeras med prisbasbeloppet året före sjuk- eller aktivitetsersättningstidpunkten infaller.

247 (9) Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Pensionsbehållning ( 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Ansökan och utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL.

248 (9) För en förtroendevald som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten, enligt 4, som ska ligga till grund för beräkning av sjukpensionen. Efterlevandeskydd ( 11) Bestämmelsen är helt ny. Eterlevandeskyddet är obligatoriskt, fullmäktige kan besluta om det ska finnas möjlighet att välja bort det före utbetalning. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Intill dess bestämmelser om familjeskydd är utarbetade gäller bestämmelser om efterlevandepension enligt PBF eller PRF-KL. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16) För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.

249 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2014/ Kommunfullmäktige Ändring i regler för kommunalt partistöd Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändringar i regler för kommunalt partistöd. Bakgrund Den 1 februari 2014 trädde nya regler för kommunalt partistöd i kraft. Reglerna tillämpas från och med mandatperioden Syftet med det lokala partistödet är att stärka partierna i den kommunala demokratin. Det är sedan upp till varje kommun att bestämma om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Stödet får bestå av ett grundstöd och/ eller ett mandatbundet stöd. Partistödet får enbart betalas ut till ett parti som är en juridisk person vilket innebär att det måste finnas en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet. De nya reglerna gör det möjligt att begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige. En annan nyhet är att fullmäktige måste fatta årliga beslut om utbetalning av partistöd. Dessutom ska fullmäktige besluta om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisningen i sin tur ska granskas. Det är respektive parti som själva utser sin granskare. I Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 14:12 finns det beskrivet om redovisningen och granskningen. Cirkuläret bifogas. Kommunens regler för partistöd antogs i början av 1980-talet och behöver med anledning av förändringarna enligt ovan revideras. I förslag till ändringar av partistödet är beloppen och formen oförändrade. Det innebär att innevarande år utgår ett stöd om kronor per mandat i fullmäktige. Av detta ska kronor gå till respektive partis ungdomsorganisation. Ann-Mari Nilsson enhetschef Jonas Sverkén stadssekreterare Bilagor Förslag till ändring i regler för partistöd SKL:s cirkulär 14:12 Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

250 Regler för kommunalt partistöd Beslutade av kommunfullmäktige den 10 november 1980, 299. Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 16 maj 1983, 104, den 10 och 11 november 1986, 222, och den 25 november 1991, 159. Ekonomiskt bidrag skall årligen utgå till politiskt parti som när bidrag utgår är representerat i kommunfullmäktige. Det lokala partistödet utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 kommunallagen (1991:900). Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistöd utgå under det kalenderår som representationen har upphört. Partistöd får bara ges till partier som är en juridisk person. Bidraget skall utgå med samma belopp per år för varje fullmäktige som vid närmast föregående val utsetts för respektive parti. Bidragsbeloppet skall motsvara 67 % av det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken som gällde två år före bidragsåret. Kommunfullmäktige ska årligen fatta beslut om att betala ut partistöd. Partistödet betalas därefter ut i februari (för perioden 1 januari-30 juni) och oktober (för perioden 1 juli-31 december) kalenderåret efter att fullmäktige fattat beslut om partistöd. Mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket i kommunallagen. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ska ges in till kommunstyrelsen senast 30 april året efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Har redovisning och granskningsrapport inte inkommit till kommunstyrelsen senast den 30 april respektive år utges inget partistöd i oktober. Detta gäller även för partier som har representation i kommunfullmäktige. Övergångsbestämmelser: Dessa regler skall gälla fr.o.m. den 1 januari november Kommunfullmäktige har den 16 maj 1983, 104, beslutat Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx

251 att uttala till de i kommunfullmäktige representerade politiska partierna att det förutsätts att det utökade bidraget som motsvarar 12 % av basbeloppet skall användas för verksamhet som bedrivs av partiernas ungdomsorganisationer.

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2014/ Kommunfullmäktige Ändring i förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner de föreslagna ändringarna i förbundsordningen för Samordningsförbundet i Kalmar län. Kommunfullmäktige beslutar med ändring av tidigare beslut den 20 december 2010, 230 att förlänga mandattperioden för kommunens ledamot och ersättare till och med den 31 mars Bakgrund Förbundsordningen för Samordningsförbundet i Kalmar behöver revideras och Kalmar kommun har fått ett förslag till ny förbundsordning för godkännande. De föreslagna ändringarna är i huvudsak följande: - Tidigare skrivning om att beslut fattas i samförstånd och enhälligt är borttaget och ersatt med att beslut fattas med kvalificerad majoritet (två tredjedelars majoritet). - Försäkringskassans representation i styrelsen minskas från två ledamöter till en. - Det införs en andre vice ordförande i arbetsutskottet och utskottet utökas från fyra till sex ledamöter. - En skrivning införs om att förbundet kan bedriva insatser av förebyggande karaktär. - Mandattiden ändras att gälla från och med 1 april året efter val till kommunfullmäktige. - Arvoden och ersättningar betalas av respektive medlem Jonas Sverkén stadssekreterare Bilagor Skrivelse från Samordningsförbundet Förslag till förbundsordning Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

266

267

268 Datum 1(4) Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län. Samordningsförbundet i Kalmar län har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FinsamL). Samordningsförbundet bildades den 1 oktober Namn Förbundets namn är Samordningsförbundet i Kalmar län. 2 Säte Samordningsförbundets säte är Kalmar. 3 Medlemmar Förbundets medlemmar är Landstinget och kommunerna i Kalmar län, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De utgör fyra parter varav kommunerna tillsammans är en part. 4 Ändamål Förbundets ändamål är att inom Kalmar län bedriva en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och berörda kommuner i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. 5 Uppgifter Samordningsförbundet har till uppgift att besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, stödja samverkan mellan samverkansparterna, finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, som också kan vara av förebyggande karaktär, besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, ansvara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna samt ansvara för upprättande av budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Lögstadsgatan Vimmerby

269 6 Organisation Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Den ska bestå av tre ledamöter från landstingsfullmäktige, en ledamot från Försäkringskassan, en ledamot från Arbetsförmedlingen samt en fullmäktigeledamot från respektive deltagande kommun. För varje ledamot ska en personlig ersättare utses. Ersättarna har närvaro- och yttranderätt. 2(4) Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 april året efter det att val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Styrelsen utser inom sig en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Styrelsen utser ett arbetsutskott bestående av sex ledamöter. En ledamot från vardera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och två ledamöter från landstinget respektive kommunerna. Arbetsutskottet bereder ärenden åt styrelsen och fattar beslut enligt delegation. 7 Beslutanderätt Styrelsen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Utgången i omröstningar bestäms genom kvalificerad majoritet. Med kvalificerad majoritet avses här minst två tredjedelar av de röstberättigade. 8 Beslutsfrågor Styrelsen fattar beslut om mål, riktlinjer, verksamhetsplan, budget, delegationsordning samt fastställer årsredovisning. För att förbundet ska kunna verka över länet krävs en stark lokal samverkan mellan parterna. Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. 9 Personal Syrelsen ska utse en tjänsteman som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. Den kan delegera till tjänstemannen att fatta beslut enligt delegationsordning. Fattade beslut ska anmälas till förbundsstyrelsen. Styrelsen kan även inom ramen för tilldelade medel anställa den personal som fordras för att utföra uppgifter inom förbundet. 10 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet och om frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningarna som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 11 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Lögstadsgatan Vimmerby

270 12 Kungörelser Samordningsförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden samt revisorernas protokoll ska anslås på landstingets och deltagande kommuners officiella anslagstavlor. 13 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till de medel man tillfört förbundet. Medlemmarna ska täcka de kostnader för förbundets verksamhet som inte täcks på annat sätt. Fördelningen av kostnaderna är sådan att Försäkringskassan bidrar med hälften av medlen, landstinget med en fjärdedel samt kommunerna med tillsammans en fjärdedel utifrån invånarantalet den 1 oktober före det år som fördelningen avser. Förbundets ekonomiska överskott i årsbokslut balanseras över till nästkommande år. 14 Styrning och insyn Styrelsen ska upprätta halvårsuppföljning. Den ska också årligen i samband med bokslut redovisa verksamhetens utfall till medlemmarna. Förbundet får inte ingå borgen och inte heller sätta sig i skuld utöver vad som är sedvanliga krediter för verksamheten. 15 Budget Förbundsstyrelsen ska varje år upprätta en plan för samordningsförbundets verksamhet och ekonomi för de kommande tre åren. För det första av de tre åren ska en preciserad årsbudget upprättas. Årsbudgeten ska också åtföljas av mål för verksamheten. Förbundsstyrelsen fastställer senast den 30 november budgeten för nästkommande kalenderår. Den ska dessförinnan samråda med medlemmarna om budgeten. Styrelsens sammanträde vid vilket budget fastställs ska vara offentligt enligt 8 kap 22 kommunallagen. 16 Finansiering Finansiering ska ske genom att varje medlem kvartalsvis i förskott överför likvida medel till samordningsförbundet. 17 Revisorer och revision Samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Försäkringskassan utser statens revisor. Landstinget och de kommuner som är medlemmar i förbundet kan träffa överenskommelse om att utse en eller flera gemensamma revisorer. För kommunernas del kan primärkommunala nämnden nominera revisor(er). Valet görs därefter av respektive fullmäktige. Revisorer utses i enlighet med bestämmelserna i 25 FinsamL. Revisorer väljs för fyra år. De väljs från och med den 1 april året efter det val av fullmäktige i landsting och kommuner har 3(4) Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Lögstadsgatan Vimmerby

271 ägt rum i hela landet. Mandattid för statens revisor hanteras i särskild ordning. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 i FinsamL. 4(4) 18 Ersättning till ledamöter, revisorer och ersättare Arvoden och andra ersättningar till ledamöter och ersättare i styrelsen utgår enligt de ersättningsregler som gäller för Landstinget i Kalmar län, i den mån ersättning inte utbetalas av respektive huvudman. Arvode till revisorer betalas av medlem som utsett revisor. 19 Utträde En medlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Medför ett utträde likvidation för samordningsförbundet ska uppsägningstiden vara tre år och i annat fall två år. Vid utträde ska medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras i enlighet med vad som sägs i 13. Om det efter utträde på den kommunala sidan återstår minst en kommun ska upplösning ske endast om det beslutas enligt Likvidation och upplösning Samordningsförbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens därom eller när förutsättningarna för samordningsförbund vad som sägs i 3 lagen 2003:1210 om finansiell samordning inte längre uppfylls. Ett sådant beslut skall alltid föregås av ett samråd mellan huvudmännen. När förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 13 i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. 21 Tvister Tvister mellan samordningsförbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän domstol i Sverige. 22 Arkivtillsyn Kommunstyrelsen i Kalmar kommun ansvarar för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782). 24 Förbundets bildande och ändringar i förbundsordningen (23) Samordningsförbundet bildades den 1 oktober Ändringar och tillägg i förbundsordningen föreslås av förbundsstyrelsen och godkänns av de medlemmar som utsett samordningsförbundets styrelse. Denna förbundsordning träder i kraft den 1 augusti 2014 Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Lögstadsgatan Vimmerby

272 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 24 september Investering nya bostäder Kalmarhem Handlingar Ola Johanssons och Britt Johanssons skrivelse om Nybyggnation i kvarteren del av Konvaljen 1, del av Tegelviken 2:4, del av Bryggaren 23 och del av Kungsljuset 3 samt protokoll styrelsen Kalmarhem AB, kartskiss över planerade nybyggnationer och preliminär tidsplan. Överläggning Ola Johansson informerade om att som ett led i Kalmar kommuns mål för Kalmarhem att producera hyreslägenheter per år har Kalmarhem för avsikt att nyproducera hyreslägenheter inom kvarteren Konvaljen 1, Tegelviken 2:4 (Vallmon), Bryggaren 23 och Kungsljuset 3 (Skärgårdsstaden). Konvaljen 1 byggstart 2015 Tegelviken 2:4 planerad byggstart 2015 Bryggaren 23 planerad byggstart 2015 Kungshuset 3 planerar byggstart 2016 Total investeringskostnad beräknas till 420 miljoner kronor. Beräknad investering ryms inom Kalmarhems befintliga och godkända borgensram. Extern finansiering bedöms till maximalt 300 miljoner kronor. Beslut Styrelsen beslutar att godkänna förslag till beslut att Kalmarhem AB får genomföra nybyggnation enligt detaljplan i kvarteren del av Konvaljen 1, del av Tegelviken 2:4 (Vallmon), del av Bryggaren 23 och del av Kungsljuset 3 (Skärgårdsstaden) inom kostnadsramen 420 miljoner kronor. Styrelsen beslutar vidare att överlämna ärendet till Kalmar kommun. Sekreterare Maria Björkman Justerat Anders Andersson Bertil Dahl ordförande Rätt utdraget intygar Maria Björkman

273 Handläggare Datum Kommunfullmäktige Nybyggnation i kvarteren del av Konvaljen 1, del av Tegelviken 2:4 (Vallmon), del av Bryggaren 23 och del av Kungsljuset 3 (Skärgårdsstaden) Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kalmarhem AB får genomföra nybyggnation enligt detaljplan i kvarteren del av Konvaljen 1, del av Tegelviken 2:4 (Vallmon), del av Bryggaren 23 och del av Kungsljuset 3 (Skärgårdsstaden) inom kostnadsramen 420 miljoner kronor. Bakgrund Som ett led i Kalmar kommuns mål för Kalmarhem att producera hyreslägenheter per år har Kalmarhem för avsikt att nyproducera hyreslägenheter inom kvarteren Konvaljen 1, Tegelviken 2:4 (Vallmon), Bryggaren 23 och Kungsljuset 3 (Skärgårdsstaden). Konvaljen 1 byggstart 2015 (enligt bilaga) Tegelviken 2:4 planerad byggstart 2015 (enligt bilaga) Bryggaren 23 planerad byggstart 2015 (enligt bilaga) Kungshuset 3 planerar byggstart 2016 (enligt bilaga) Total investeringskostnad beräknas till 420 miljoner kronor. Beräknad investering ryms inom Kalmarhems befintliga och godkända borgensram. Extern finansiering bedöms till maximalt 300 miljoner kronor. Ola Johansson Kalmar kommunbolag AB Britt Johansson Kalmarhem AB Bilaga 1 Protokoll styrelsen Kalmarhem AB Bilaga 2 Kartskiss över planerade nybyggnationer Bilaga 3 Preliminär tidsplan Adress Box 611, Kalmar Besök Stadshuset, Östra Sjögatan 18 Tel vx maria.bjorkman@kalmar.se

274

275

276 Kalmarhem planerade nyproduktion MDK Bryggaren 23 Konvaljen 1 Skärgårdsstaden, del av Kungsljuset 3 BESÖKSADRESS Larmtorget 3 Box 305, KALMAR TEL FAX kundservice@kalmarhem.se

277 Sammanställning Kalmarhems planerade nyproduktion MDK Konvaljen 1 Bygglov erhållet Planerad byggstart Nuläge detaljplanearbetet x x Skärgårdsstaden, Del av Kungsljuset 3 Detaljplan vunnit laga kraft Planerad byggstart Samrådsredogörelse sammanställs. Beslut granskning oktober 2014 x x Vallmon, Del av Tegelviken 2:4 Detaljplan vunnit laga kraft Planerad byggstart Bryggaren 23 Detaljplan vunnit laga kraft Planerad byggstart Ute på granskning Ute på samråd x x x x BESÖKSADRESS Larmtorget 3 Box 305, KALMAR TEL FAX kundservice@kalmarhem.se

278 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johanna Kindqvist KS 2014/ Kommunfullmäktige Ändring av markpriser vid försäljning i Östra Vimpeltorpet (Ljusstaden) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar med upphävande av kommunfullmäktiges beslut den 18 juni 2007, 117 och den 1 november 2010, 139 att kommunstyrelsen får sälja mark för bostäder i Östra Vimpeltorpet enligt följande: Flerbostadshus för 800 kronor per kvadratmeter bruttoarea. Radhus, kedjehus och parhus för kronor per bostad. Friliggande villor för kronor per bostad. Priserna är exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp. Bakgrund Kommunstyrelsen får enligt beslut i kommunfullmäktige den 1 november 2010, 139, sälja mark för bostäder i Östra Vimpeltorpet enligt följande: Flerbostadshus för 800 kronor per kvadratmeter bruttoarea. Radhus/kedjehus för kronor per bostad. Friliggande villor för kronor per bostad. Friliggande villor att upplåtas med bostadsrätt för kronor per bostad Radhus/kedjehus/parhus att upplåtas med bostadsrätt för kronor per bostad. Projekt- och exploateringsenheten har nu sett över priserna och låtit två oberoende värderingsmän på nytt värdera marken i området. Som ett resultat av detta föreslås att markpriset inte ska variera med avseende på om bostäderna upplåts med bostads- eller äganderätt. Med utgångspunkt i Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax johanna.kindqvist@kalmar.se

279 KS 2014/ (2) värderingarna föreslår projekt- och exploateringsenheten ingen ytterligare förändring av priset på flerbostadshus och rad-, kedje- och parhus. Vad gäller marken för friliggande hus bedöms värdet upp till kronor per tomt. Enligt det tidigare beslutet om markpriser i Östra Vimpeltorpet är priset för friliggande villor kronor per bostad, oavsett tomstorlek (som varierat mellan kvadratmeter i området) och läge. Enligt detta förslag till beslut har projekt- och exploateringsenheten möjlighet att anpassa priset för tomterna beroende på tomtstorlek, läge med mera. Johanna Kindqvist exploateringsingenjör Bilaga: Karta

280 Östra Vimpeltorpet Runnehällsvägen Vimpeltorpsvägen Gångås- Vimpeltorpsv vägen Brunnslätsvägen Lech Walesas gata Inspirationsv Lech Walesas gata Norrlidsvägen M Fornängs- Tilda Murares väg Förnyelsevägen Framtidsvägen Raine Navins gata Skotte Lindes gata vägen Strängenäsvägen Trillvägen Kronhjulsv Väderkvarnsvägen Lillgången Strängenäsvägen Hans Villius gata Utvecklingsvägen Två Systrars väg Holländarev Malbörds- Gunilla Skyttlas gata väg vägen Storgången Alice Babs gata Löpstensvägen Björkenäsvägen Sjötrollets Rönnåkersv Rotebrunnsvägen Lech Walesas gata Visionsvägen Visionsvägen Mångfaldsv Vänskapens väg 6 4 1B H B B 22B 12C 6B 4B 2A C 14 22C B 18B 6 6D 6B 6C 7B 3B L B 14B 6C 10A A 24B 13C 1D A 4 9 4D 4A 1A A 8C 6A B 24A 5C 1C A C A C 10B 12B 10C 4C 4A A 5B 3D 5A 31 18A 10 12B A 6B 4A B 2 1 5C 7A 7 7 5A A 14A 8A 12A 2D A 10B 18 3B F A B 14C 2B 50 10A 24C B 2 6A A A 20C 18B 16A 8B 2C B 22 16A 8B 3A 3C D B 52B 50B 50A E 56A 54A A 18C B 46B D 51C 12 45D 48A 46A A 52A 16 54C A 70 49F 18 47A 53D 45C 48B 5 8A 10A 16A C :18 4:38 VÄNSKAPEN MÖTET RASTEN KORGEN NYGÅRD NYGÅRD NYGÅRD TÄLTET TEHUSET TRILLAN HUSBILEN RÅGÅNGEN BYALAGET BYKASSAN GÅNGÅSEN BYAMÅLET RISMJÖLET LÖPSTENEN LÖPSTENEN TUPPLUREN BYKLUBBAN BALKONGEN BÖNMJÖLET BYSKRINET ENSKIFTET RÅGMJÖLET UTFLYKTEN KLÄMDAGEN HUSVAGNEN LÅNGHELGEN GRILLKOLET HÄNGMATTAN MAJSMJÖLET VETEMJÖLET ODALMANNEN TÄLJSTENEN KARUSELLEN TEGSKIFTET PICKNICKEN LYKTGUBBEN KALKSTENEN KVARNVINGEN HAVREMJÖLET VÄDERKVARNEN LAGA SKIFTET S:1 S:2 6:8 S:1 S:1 S:1 4:24 4:35 4:69 4:37 4:62 4:53 4:54 19:1 19: :4 7 4:8 1 4:8 2 2:12 1 2:12 3 BERGA NORRLIDEN 1:3 2 1:3 1 2:4 4 1:2 3 4:20 2 4:19 2 1:3 3 1:2 3 1:2 8 Vilan Nygård Koloniområde Norrlidshemmet Återvinningsstation Återvinningsstation Förskolan Ljusglimten VILAN FESTEN GUNGAN HELGEN FLINTAN FRIHETEN MALBÖRDEN BYSTÄMMAN ÄRTMJÖLET BYALAGET BUDKAVLEN FISKETUREN KORNMJÖLET ODALMANNEN MAJSMJÖLET STORSKIFTET KVARNSTENEN POTATISMJÖLET S: :2 9 1:2 10 S:1 < Lägg in teckenförklaring här > m Samhällsbyggnadskontoret, 2012

281 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2013/ Kommunfullmäktige Motion från Inger Hilmansson (FP) om att införa en så kallad utmaningsrätt Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen från Inger Hilmansson (FP) om att införa en så kallad utmaningsrätt. Bakgrund Inger Hilmansson (FP) föreslår i motion Antar Kalmar utmaningen att kommunfullmäktige ska besluta att införa så kallad utmaningsrätt i Kalmar kommun. Enligt motionen innebär utmaningsrätt att företag, föreningar och anställda som ser det som en möjlighet att bedriva kommunal verksamhet i alternativ regi ska få en chans att göra det genom en begäran att verksamheten upphandlas i konkurrens. Folkpartiet Liberalerna hade följande yrkade vid kommunfullmäktiges behandling av budget 2014 med ekonomisk planering den 25 november 2013: Att utmaningsrätt skulle införas för all verksamhet i kommunal regi där detta är tillåtet. Kommunfullmäktige beslutade att avslå yrkandet och kommunledningskontoret gör därför bedömningen att det inte är aktuellt med att införa en så kallad utmaningsrätt. Urban Sparre ekonomichef Bilaga: Motion Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Urban.Sparre@kalmar.se

282 Antar Kalmar utmaningen? Kalmar kommuns främsta uppgift är att ge kommuninvånarna service av bästa möjliga kvalité till så låga kostnader som möjligt. Det handlar om att vara sparsamma med skattebetalarnas pengar. En möjlighet att nå dit kan vara att ge privata företag, föreningar och anställda rätt att begära att kommunen upphandlar verksamhet i konkurrens, en så kallad utmaningsrätt. Utmaningsrätt innebär att företag, föreningar och anställda som ser en möjlighet att bedriva kommunal verksamhet i alternativ regi ska få en chans att göra det genom en begäran att verksamheten upphandlas i konkurrens. Att konkurrensupphandlingar har stora fördelar, ur såväl kvalitets- som kostnadssynpunkt, är de flesta överens om. Om ett företag, förening eller anställd ser en möjlighet att driva en specifik tjänst eller verksamhet billigare än kommunen men med samma kvalité skall den intresserade kunna begära att få tjänsten eller verksamheten upphandlad. Kommunen skall då inom en bestämd tidsperiod vara tvungen att genomföra en öppen anbudsupphandling av tjänsten eller verksamheten. Utmaningsrätten kan liknas vid medborgarförslag men där företag och anställda kan ge förslag på hur verksamhet kan förbättras. Utmaningsrätt finns i ett 30-tal kommuner idag däribland i t.ex. Kristianstad och Halmstad. Kommunen skall alltid ha möjlighet att säga nej om det finns synnerliga skäl emot ett sådant förfarande. Kommunen ska även kunna välja att göra upphandlingen tillsammans med någon annan verksamhet, begära in anbud på hela eller delar av en verksamhet etc. Detta utifrån vad som anses lämpligt för att gynna till exempel kvalitetsutveckling men också ekonomi. Myndighetsutövningar och strategiska ledningsfunktioner kan inte kunna bli föremål för utmaning. Verksamhet som redan är utlagd på entreprenad berörs icke av utmaning under pågående avtalsperiod. Med anledning av ovanstående föreslår jag fullmäktige besluta - att införa en så kallad utmaningsrätt i Kalmar kommun i enlighet med motionens intentioner Inger Hilmansson Folkpartiet liberalerna

283

284 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Servicenämnden 60 Motion från Miljöpartiet: Ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat Dnr SFN 2014/0281 Handlingar Serviceförvaltningens skrivelse Motion Anna Thore (Mp) Ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat Bakgrund Anna Thore (Mp) skriver i motionen Ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat att partiet vill se följande aktiviteter för att intensifiera arbetet för ekologisk och närproducerade mat: - utbildning om ekologisk mat för kökspersonal och upphandlare - instifta lokalt pris för vinnare av eko-ligan - uppdra åt upphandlingsenheten att utöva utåtriktat informationsarbete i samarbete med branschorganisationer kring kommunens kommande upphandlingar. Detta för att identifiera både kommunens behov och producenters potential för att lyckas öka andelen närproducerad mat. Yttrande Kostenheten jobbar med ett flertal utbildningar och uppdateringar varje år i sitt utbildningsprogram, däribland ligger utbildning om ekologisk mat. Här finns möjlighet för upphandlingens personal att delta. Samtliga kök arbetar hårt med ekologisk och närproducerad mat. Vi ser detta som ett gemensamt mål för samtlig personal. Alla köken har inte samma förutsättning att lyckas med ett högt ekologiskt/närproducerat mål därför har vi valt att gå ut med gemensamt beröm för gjorda insatser. Upphandlingsenheten kommer att genomföra två separata aktioner för att nå ut med tydlig information om kommande livsmedelsupphandlingar till potentiella nya aktörer. Dels så kommer det att publiceras ett separat avsnitt med rubriken Hur genomförs livsmedelsupphandlingar? på vår externa hemsida, under upphandlingsenhetens FAQ. Dels så kommer vi skicka riktad information till intresseorganisationer, med inbjudan om fördjupad diskussion kring våra krav på leverantörsledet och intresseorganisationens tänkta affärsidé. Anslaget på kommunens anslagstavla den 4 juni 2014

285 2 (2) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum Vi tolkar begreppet intresseorganisationer lite vidare och har för tillfället identifierat följande aktörer: LRF, Svensk lantmat region Syd och Öst, KLS Ugglarp, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, större lokala gårdsbutiker samt Almi företagspartner. Överläggning Patricia Vildanfors (Mp) yrkar avslag på förvaltningens förslag till beslut. Efter att överläggningen avslutats finner ordföranden att det finns två förslag: 1. Förvaltningens förslag till beslut. 2. Patricia Vildanfors (Mp) förslag att avslå förvaltningens förslag till beslut. Ordföranden finner att nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut. Beslut Servicenämnden beslutar att anta förvaltningens skrivelse som sitt yttrande på Anna Thores (Mp) motion och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sekreterare Anna Sandstedt Justeras Dzenita Abaza ordförande Inger Kornelius

286 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg SFN 2014/ Servicenämnden Motion från Anna Thore (Mp): Ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att anta denna skrivelse som sitt yttrande på Anna Thores (Mp) motion och överlämnar det till kommunstyrelsen. Bakgrund Anna Thore (Mp) skriver i motionen Ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat att partiet vill se följande aktiviteter för att intensifiera arbetet för ekologisk och närproducerade mat: - utbildning om ekologisk mat för kökspersonal och upphandlare - instifta lokalt pris för vinnare av eko-ligan - uppdra åt upphandlingsenheten att utöva utåtriktat informationsarbete i samarbete med branschorganisationer kring kommunens kommande upphandlingar. Detta för att identifiera både kommunens behov och producenters potential för att lyckas öka andelen närproducerad mat. Yttrande Kostenheten jobbar med ett flertal utbildningar och uppdateringar varje år i sitt utbildningsprogram, däribland ligger utbildning om ekologisk mat. Här finns möjlighet för upphandlingens personal att delta. Samtliga kök arbetar hårt med ekologisk och närproducerad mat. Vi ser detta som ett gemensamt mål för samtlig personal. Alla köken har inte samma förutsättning att lyckas med ett högt ekologiskt/närproducerat mål därför har vi valt att gå ut med gemensamt beröm för gjorda insatser. Upphandlingsenheten kommer att genomföra två separata aktioner för att nå ut med tydlig information om kommande livsmedelsupphandlingar till potentiella nya aktörer. Serviceförvaltningen Chefer Adress, Besök Tel vx Fax johan.raberg@kalmar.se

287 SFN 2014/ (2) Dels så kommer det att publiceras ett separat avsnitt med rubriken Hur genomförs livsmedelsupphandlingar? på vår externa hemsida, under upphandlingsenhetens FAQ. Dels så kommer vi skicka riktad information till intresseorganisationer, med inbjudan om fördjupad diskussion kring våra krav på leverantörsledet och intresseorganisationens tänkta affärsidé. Vi tolkar begreppet intresseorganisationer lite vidare och har för tillfället identifierat följande aktörer; LRF, Svensk lantmat region Syd och Öst, KLS Ugglarp, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, större lokala gårdsbutiker samt Almi företagspartner. Johan Råberg Supportchef Björn Hedbäck Upphandlingschef Bilaga Motion Anna Thore (Mp) Ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat.

288 Ökat fokus på att nå målen för ekologisk och närproducerad mat! Miljöpartiet anser att det är viktigt att den mat vi serverar våra barn och äldre i kommunen i så stor utsträckning som möjligt är närodlad, fri från tillsatser, produceras utan gifter och konstgödsel och håller höga djuretiska krav. Därför ser vi med glädje att vårt hårda arbete kring de ekologiska och närproducerade målen går framåt. Miljöpartiet är stolta över att varit med om drivit fram våra ambitiösa mål kring ekologisk och närproducerad mat med visionen om totalt 70% Vi tror att vi på sikt kan nå ännu längre. För att nå dit tror vi det krävs hårt arbete och kunskap med följande åtgärder: Utbildning För att nå målen krävs vilja och kunskap och personal i kök och upphandlare måste hela tiden vidareutbilda sig i ämnet. Uppmärksamma de bästa De kök som lyckas bäst bör uppmärksammas genom exempelvis att årligen kora årets interna vinnare i eko-mat ligan med ett vandringspris. De bör också få möjlighet att berätta och föreläsa för sina kollegor om sina framgångsfaktorer. På det viset uppmärksammas och belönas de som lyckas bäst samtidigt som de som inte lyckats lika bra får en chans att lära sig. Utåtriktat arbete När det kommer till att lyckas få fler lokala matproducenter att våga svara på kommunens upphandlingar ligger upphandlingsenheten väl framme och följer miljöstyrningsrådets anvisningar där exempelvis delade upphandlingar är en förutsättning för lokalproducerat. En annan avgörande faktor är den samlastningscentral som nu tar form vilket är ett resultat av miljöpartiets politik. Samlastningscentralen underlättar leveransen för lokala leverantörer att istället för att lämna sina produkter vid kommunens hundratals olika dörrar lämnar man varan vid ett ställe där en samlastning sker och sedan transporteras ut effektivt. Detta sparar inte bara koldioxid utan gör även säkerheten större på skolorna. Nästa steg i detta arbete bör vara ett ökat utåtriktat samarbete med lokala producenter och branschorganisationer. För att lokala producenter ska våga svara på våra kommunala upphandlingar krävs ett intensivt utåtriktat arbete där kommunen bör ta hjälp av producenternas egna branschföreningar så som LRF. På så vis kan vi nå ut med information i ett tidigt stadium om kommande upphandlingar och våra behov i dem så producenter kan förbereda sig, gå ihop och kunna svara upp mot kommunens behov. Kommunen å sin sida får då även kunskap om lokal potential att svara på våra upphandlingar. Miljöpartiet vill se följande aktiviteter för att intensifiera arbetet för ekologisk och närproducerade mat: -utbildning om ekologisk mat för kökspersonal och upphandlare -instifta lokalt pris för vinnare av eko-ligan -uppdra åt upphandlingsenheten att utöva utåtriktat informationsarbete i samarbete med branschorganisationer kring kommunens kommande upphandlingar. Detta för att identifiera både kommunens behov och producenters potential för att lyckas öka andelen närproducerad mat. Anna Thore, oppositionsråd (Mp)

289 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personaldelegation 22 Motion från Jonas Lövgren (M) arbetskläder till förskolans personal Dnr KS 2014/0373 Bakgrund Jonas Lövgren (M) föreslår i sin motion att ge Barn- och ungdomsförvaltningen, tillsammans med kommunledningskontoret, i uppdrag att utreda kostnad, finansiering och möjligheten att införa arbetskläder till kommunens egen förskolepersonal framför för arbete utomhus. Yttrande Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och jämställd arbetsplats. Som ett led i detta har personaldelegationen redan tidigare beslutat enligt mötet den 28 maj 2014 att delar av avsatta medel för jämställdhet användas till personalfrämjande åtgärder främst inom kvinnodominerade förvaltningar. Som ett tillägg till det beslutet öronmärks kronor att användas till arbetskläder inom förskola och fritidshem. Beslut Kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets yttrande som svar på Jonas Lövgrens (M) motion om arbetskläder till förskolan personal. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Anslaget på kommunens anslagstavla den Klicka här för att ange text.

290 2 (2) Kommunstyrelsens personaldelegation UTDRAG Sammanträdesdatum Sekreterare Mats Gustafsson Justeras Klicka här för att ange text. ordförande

291 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anne Elgmark KS 2014/ Kommunfullmäktige Motion från Jonas Lövgren (M) arbetskläder till förskolans personal Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets yttrande som svar på Jonas Lövgrens (M) motion om arbetskläder till förskolan personal. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Bakgrund Jonas Lövgren (M) föreslår i sin motion att ge Barn- och ungdomsförvaltningen, tillsammans med kommunledningskontoret, i uppdrag att utreda kostnad, finansiering och möjligheten att införa arbetskläder till kommunens egen förskolepersonal framför för arbete utomhus. Yttrande Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och jämställd arbetsplats. Som ett led i detta har personaldelegationen beslutat att delar av avsatta medel för jämställdhet användas till personalfrämjande åtgärder främst inom kvinnodominerade förvaltningar. Som ett tillägg till det beslutet öronmärks kronor att användas till arbetskläder inom förskola och fritidshem. Anne Elgmark Personalchef Klicka här för att ange text. Kommunledningskontoret Personalenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel vx Fax Anne.Elgmark@kalmar.se

292 Motion Kalmar den 15 april 2014 Mer till förskolans personal I Kalmar kommun finns drygt 570 anställda i de kommunala förskolorna, inklusive Södermöre. De flesta av dessa förskolor har inga speciella arbetskläder. När det rör sig om kläder inomhus är detta troligtvis ingen större ekonomisk belastning för personalen, men när det kommer till utomhuskläder och speciellt vintertid kan bristen på arbetskläder innebära problem. Förskolelärare har hand om allt från väldigt små barn till lite större. Det innebär ofta mycket lyftande, bärande och sittandes på marken, oavsett väder. Egna personliga kläder måste bytas ut ofta. Att kräva att personalen själva ska bekosta alla kläder är därför inte rimligt, speciellt inte lite dyrare kläder för vintern. Vi vill ju att våra barn i förskolan ska kunna få vara ute så mycket som möjligt och då måste vi också vara beredda att göra en satsning som säkerställer detta oavsett väder och årstid. Om man skulle ge samtliga kommunens förskolelärare en vinterjacka, fodrade överdragsbyxor samt regnställ som byts ut var tredje år skulle det kosta ca 1 miljon kronor om man tittar på vad sådana kläder kostar i en vanlig sportbutik idag. Om kommunen upphandlar kläderna skulle sannolikt också priset sjunka och satsningen skulle kosta mindre än 1 miljon kronor. Om kläderna byts ut var tredje år så handlar det om en välbehövlig investering på maximalt ca kronor per år, och med en bra upphandling långt mindre summa än denna. Förskolepersonalens arbete och engagemang för våra barn är oerhört viktigt och ger oss en stabil grund för barnens utveckling och framtid. Att främja detta engagemang och denna glöd som finns hos vår förskolepersonal genom att ge förutsättningar för aktiva utelekar utan trista krav på egna arbetskläder är ett sätt att belöna dem för det goda arbete de uträttar med våra barn. Moderaterna i Kalmar Södra Malmgatan Kalmar tfn fax kalmar@moderat.se