Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, Datum Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014 Sammanfattning Kristinehamns kommun anställde under 2013 en preventionssamordnare. En av arbetsuppgifterna för preventionssamordnaren var att kartlägga ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. Preventionssamordnaren har under 2013 utfört ovanstående arbete och detta har utmynnat i en kartläggningsrapport kallad Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. I rapporten finns det också en behovsinventering och förslag till åtgärder för Kristinehamns kommun utifrån de brister som rapporten visar. Trygghets- och folkhälsorådet har under 2013 bestämt sig för att prioritera vissa områden gällande folkhälsoarbetet. De områden som prioriteras för 2014 är minskning av droganvändandet i kommunen, ökning av den upplevda tryggheten i kommunen samt ökning av de fysiska aktiviteterna för, främst, barn och ungdomar i kommunen. De prioriterade områdena är kopplade till kartläggningsrapporten Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kartläggningsrapport Förslag till beslut Trygghets- och folkhälsorådet föreslår kommunstyrelsen att: Att ta fram en folkhälsopolitisk plan för Kristinehamns kommun , med inriktning folkhälsa, barn- och ungdomspolitik, jämställdhet och demokrati, tillgänglighet och ANDT. I samband med detta arbete bör ett folkhälsopolitiskt mål för Kristinehamns kommun tas fram. Att ta fram en gemensam handlingsplan, gällande förebyggande arbete, för den kommunala grund- och gymnasieskolan i Kristinehamns kommun. Kristinehamns kommun E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

2 2 Peter Eskebrink Kanslichef Johan Öhman Preventionssamordnare

3 Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun Johan Öhman, 2013 Preventions- och ungdomssamordnare Kristinehamns kommun.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod 1.3 Avgränsning 1.4 Definition droger 2. Bakgrund Förebyggande ANDT-arbete Preventionsnivåer 2.3 Nationella folkhälsomål 2.4 Samlad nationell ANDT-strategi 7 3. Bakgrundsfakta Kristinehamns kommun Befolkning Folkmängd Barnfamiljer Födelseland 3.2 Delaktighet och inflytande i samhället 3.3 Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkning efter utbildningsnivå Arbetssökande Låginkomsttagare Ekonomiskt bistånd Anmälda brott Socioekonomiskt index Barn och ungas uppväxtvillkor Anställda årsarbetare i förskolan Behöriga till gymnasieskolan vårterminen Barnfattigdomsindex Kristinehamns kommun Barnhälsoindex 3.5 Fysisk aktivitet Fetma Otillräcklig fysisk aktivitet 4. Droger och drogvanor Alkohol Riskkonsumtion Tillgänglighet Alkoholkonsumtionen i Kristinehamns kommun Systembolaget och restaurangerna alkoholförsäljning Skolelevers alkoholkonsumtion Brott mot alkohollagen Kostnader för alkoholen 4.2 Narkotika Tillgänglighet och konsumtion av narkotika i Kristinehamns kommun Skolelevers narkotikakonsumtion Narkotikabrott Kostnader för narkotika 4.3 Dopning 23 2

5 4.3.1 Tillgänglighet och konsumtion av dopning i Kristinehamns kommun Skolelevers dopningskonsumtion Dopningsbrott 4.4 Tobak Tillgänglighet och konsumtion av tobak i Kristinehamns kommun Skolelever tobakskonsumtion Kostnader och konsekvenser av tobaken Förebyggande ANDT-arbete i Kristinehamns kommun Förebyggande ANDT-arbete 5.2 Vilket förebyggande ANDT-arbete sker i Kristinehamns kommun 5.3 Behovsinventering Förslag åtgärder/aktiviteter Kristinehamns kommun Referensförteckning Internetkällor Denna kartläggning är sammanställd och skriven 2013 av Johan Öhman, Preventions- och ungdomssamordnare Kristinehamns kommun. Den innehåller förutom kartläggningen, en behovsinventering angående det förebyggande ANDT-arbetet samt förslag till åtgärder/aktiviteter för Kristinehamns kommun. johan.ohman@kristinehamn.se

6 1. Inledning Lokalt förebyggande ANDT-arbete får, enligt forskningen, bäst effekt om besluten fattas nära dem som berörs. Det lokala förebyggande ANDTarbetet bör också anpassas efter lokala förhållanden och det bör finnas en stark länk mellan nationell-, regional- och lokal nivå. Detta underlättar arbetet. Sedan 2008 ger Folkhälsomyndigheten stöd till länens samordnare i ANDT-frågor. Det stödet sker främst genom kunskaps- och kompetensutveckling. Länsstyrelsen i Värmland har ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande ANDT-arbetet i länet. Detta arbete sker genom att på olika sätt stödja kommunens förebyggande arbete och vara den förmedlande länken mellan kommun och regering. Sedan 2011 är regeringens nationella ANDT-strategi ( ) ett viktigt dokument för arbetet. Målen i den nationella ANDT-strategin ligger till grund för de långsiktiga målen i strategin ANDT-förebyggande arbete i Värmland Kommunen ansvarar för den lokala ANDT-samordningen och har också ansvar enligt socialtjänstlagen samt alkohol- och tobakslagen. Man ansvarar också för alkohol och tobakstillsyn. Kommunen utgör en central arena för det förebyggande ANDT-arbetet och kommunala verksamheter har ett ansvar för förebyggande insatser. Dessa insatser bör vara sektorsövergripande och innefatta flera olika aktörer som t.ex. kommun, landsting, polis, näringsliv och idéburna organisationer och det bör i kommunen finnas en sektorsövergripande samordningsstruktur mellan dessa aktörer. Ett av Kristinehamns kommuns övergripande mål är att kommunen ska vara en trygg och säker kommun och genom att arbeta förebyggande med ANDT-frågorna så bidrar man till detta. Alkohol och droger kan kopplas till våld och kriminalitet som är en hot mot tryggheten i samhället. Genom att arbeta förebyggande i ANDT-frågorna i alla åldrar så motverkar man också medicinska och sociala skadeverkningar samt ekonomiska kostnader. För att kunna uppfylla de nationella, regionala och kommunala målen gällande ANDT-arbetet beslutade kommunstyrelsen i Kristinehamn att under våren 2013 projektanställa en preventionssamordnare med 50 % tjänstgöringsgrad för samordning av ANDT-arbetet i kommunen. Preventionssamordnarens arbetsuppgifter är att kartlägga det drogförebyggande arbetet i kommunen och ställa detta i relation till de behov som finns. Samordnaren ska, utifrån kartläggningen, strukturera och planera det kommunövergripande arbetet för att förebygga problem med alkohol, narkotika dopning och tobak. Detta innebär bland annat att vidareutveckla samarbetet inom kommunen, men även vidareutveckla samarbetet med grannkommunerna, aktörer inom regionen och på ett nationellt plan. I uppdraget ingår vidare att samordnaren ska ta egna initiativ till insatser inom ämnesområdet, planera och genomföra utbildningar i dialog med berörda samt arbeta mobiliserande och opinionsbildande. Samordnaren är kommunens specialist och ska fungera som kunskapsbank avseende forskning och nya rön inom området. Målgruppen i detta arbete omfattar alla åldrar. Denna kartläggning är ett steg i att utveckla det förebyggande ANDTarbetet i Kristinehamns kommun. 4

7 1.1 Syfte Syftet med denna kartläggning är att samla den kunskap som finns om ANDT-situationen i Kristinehamns kommun och vilket förebyggande arbete som bedrivs här samt vilka behov som finns gällande det förebyggande ANDT-arbetet. Kartläggningen syftar också till att, utifrån resultatet av kartläggningen, ge förslag på insatser inom det förebyggande ANDT-arbetet. Den ska också fungera som ett underlag och en utgångspunkt för fortsatt arbete inom det förebyggande ANDT-arbetet i kommunen. Kartläggningen ska också användas som underlag för utvärdering och uppföljning och själva kartläggningen bör göras om med två års mellanrum. Vidare kan kartläggningen fungera som ett kunskapsunderlag för politiska prioriteringar och beslut. 1.2 Metod Kartläggningen har sammanställts och genomförts genom läsande och sammanställning av befintliga dokument, handlingar och statistik samt annat material från en mängd olika myndigheter och institutioner. 1 Vidare har möten och telefonmöten med samtal och intervjuer av nyckelpersoner genomförts. Årtalen i de olika uppgifterna skiljer sig något beroende på olika tillgänglighet. Folkhälsomyndighetens skrifter Metoder för kartläggning och uppföljning, Hjälpreda för kartläggning av narkotikasituationen i kommuner och Hjälpreda för kartläggning av alkoholsituationen i kommuner har använts som stöd och riktlinjer vid skrivandet av denna rapport. 1.3 Avgränsning Kartläggningen är avgränsad till Kristinehamns kommun och gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak samt förebyggande arbete med inriktning på folkhälsa. 1.4 Definition droger I den här rapporten menas med droger: Alkohol Narkotika Dopningsmedel Tobak Läkemedel (icke medicinskt betingat) Sniffningsmedel 2. Bakgrund Användandet av droger är en riskfaktor för individens välmående och för folkhälsan i stort. Drogmissbruk leder till ofta till ohälsa och de sociala konsekvenserna är ofta mycket negativa. Droger orsakar tragedier för individer och familjer samt stora kostnader för samhället. Tillgängligheten, minskade priser och ökad import är några av de faktorer som gjort att drogkonsumtionen har ökat de senaste åren. Ökad konsumtion leder till ökat missbruk, fler skador och att fler utvecklar ett riskbruk. Vidare leder det till ökat antal brott, olycksfall, sjuklighet och 1 Se vilka i referensförteckningen 5

8 dödlighet. På grund av bl.a. dessa anledningar är det viktigt att jobba med ett förebyggande ANDT-arbete. 2.1 Förebyggande ANDT-arbete Det finns kunskap om vilka förebyggande insatser som ger positiv effekt. När man utformar förebyggande åtgärder är det viktigt att det finns kunskap om vilka de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna är för missbruk av droger. Det är viktigt att veta hur risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp-, och samhällsnivå kan motverkas respektive främjas. En kombination av åtgärder, som ska syfta till minskad tillgänglighet, begränsad efterfrågan och tidigt uppmärksammande av riskfyllda drogvanor, krävs för att få långsiktiga effekter av det förebyggande ANDTarbetet. Framgångsfaktorer för kommunens förebyggande ANDT-arbete är: Att arbetet är viktigt och prioriterat i kommunen. Att det finns en lokal samordnare/funktion med mandat och tydlig strategisk roll. Att det finns en stödstruktur där beslutsfattare ingår. Fungerande samverkan mellan flera aktörer. Fungerande nätverk och mötesplatser. Struktur och långsiktighet. Att det finns en handlingsplan med uppföljningsrutiner. Mobilisering av många i kommunen. Att det görs opinionsbildande insatser. 2.2 Risk- och skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorer är faktorer som ökar respektive minskar risken för t.ex. psykisk ohälsa, kriminalitet och alkohol- och narkotikamissbruk. Det är främst inom fem områden: familjen, kamratgruppen/fritiden, skolan, samhället och individen själv, som faktorerna kan ses. Det finns exempel på skyddande faktorer såsom god känslomässig kontakt mellan föräldrar och barn, låg tolerans från vuxna mot normöverträdelser, sen alkoholdebut, välfungerande skola, många färdigheter, goda kamratrelationer och fritidsysselsättningar. Det som definierar en skyddsfaktor är att den stärker banden mellan människor och att den skapar tydliga regler för beteendet. Det finns exempel på faktorer leder till ökad risk för problembeteenden, t.ex. brister i familjen, när det gäller anknytning, uppfostran eller tillsyn. Risk- och skyddsfaktorer finns på individ-, grupp-, och samhällsnivå. 2.3 Preventionsnivåer Man kan dela in förebyggande insatser i tre olika nivåer; Primärpreventiv nivå. Det är ett begrepp som kan användas för att beskriva vilka generella förebyggande insatser som kan göras gentemot hela befolkningen. Det är åtgärder för att förhindra att t.ex. livsstilsrelaterade problem över huvud taget uppträder. Kallas också universell prevention. Sekundärpreventiv nivå. Begrepp som innefattar tidig diagnostik och behandling. Riktar sig till en riskgrupp och kan också kallas selektiv prevention. Tertiär prevention. Begrepp som avser rehabilitering och insatser för att förhindra återfall. Kalls också indikerad prevention. 2.4 Nationella folkhälsomål Sveriges folkhälsopolitik utgår ifrån elva målområden antagna av den svenska riksdagen. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen De elva målen antogs 6

9 2003 och omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Riksdagsbeslutet lägger också ett större ansvar för folkhälsoarbetet på kommunerna. Därför får folkhälsorådet en än viktigare uppgift när riksdagsbeslutet skall omsättas i praktiken på lokal nivå. De elva målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 2.5 Samlad nationell ANDT-strategi I mars 2011 antog riksdagen en samlad strategi för ANDT-politiken. 2 Det övergripande målet bestämdes till: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Strategin gäller för och anger mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under dessa år. Strategin innehåller en tydlig struktur för uppföljning och utvärdering. Åtgärder beskrivs i regeringens årliga åtgärdsprogram för ANDT-politiken. Länsstyrelsen i Värmland har ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande ANDT-arbetet i länet. Detta arbete sker genom att på olika sätt stödja kommunens förebyggande arbete och vara den förmedlande länken mellan kommun och regering. Sedan 2011 är regeringens nationella ANDT-strategi ( ) ett viktigt dokument för arbetet. Målen i den nationella ANDT-strategin ligger till grund för de långsiktiga målen i strategin ANDT-förebyggande arbete i Värmland Det finns sju långsiktiga mål som ska ange inriktningen för ANDT-arbetet. Dessa har ingen bortre tidsgräns. I de långsiktiga målen finns också prioriterade mål för kommunen där man har ett tydligare ansvar och de målen framgår också det som ska uppnås under strategiperioden. 2 Prop. 2010/11:47 7

10 Syftet med ett övergripande mål var att tydliggöra att man vill komma till rätta med de samlade problem som bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak orsakar både individ och samhälle. För att nå målet med strategin krävs insatser från det offentliga, det privata, de idéburna organisationerna och från den enskilda individen. ANDTpolitiken är sektorsövergripande. I den regionala strategin, ANDTförebyggande arbete i Värmland finns ett övergripande mål; Mål Hållbart och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete Prioriterat mål för kommunen: Upprätthålla och utveckla organisationen av det lokala ANDT-området. De långsiktiga nationella målen är: 1. Mål - Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska En av de viktigaste åtgärderna för att minska ANDT-relaterade skadeverkningar och problem är att begränsa tillgången och tillgängligheten till ANDT. Prioriterade mål för kommunen: En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn. En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan det ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbetet. 2. Mål - Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Insatser för att skydda barn mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol och tobak eller missbruk av narkotika och dopningsmedel utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet. Prioriterat mål för kommunen: Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd. 3. Mål - Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Verksamma metoder för att förhindra att någon börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska prioriteras. Prioriterade mål för kommunen: Minska nyrekryteringen till narkotika- och dopningsbruk. Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen. En hälsofrämjande skola. Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet. 4. Mål - Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska För att förhindra att personer utvecklar ett skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT är tidig upptäckt och rådgivning inom primärvården en effektiv metod. som också kan bidra till en positiv ekonomisk, social och mer hälsoinriktad samhällsutveckling. Prioriterat mål för kommunen: Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa. 8

11 5. Mål - Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet För att personer med missbruks- och beroendeproblematik ska få sina vårdbehov tillgodosedda och slutligen bli drogfria, bör tillgängligheten till kunskapsbaserade insatser öka och individens ställning stärkas. Prioriterade mål för kommunen: Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka. En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås. 6. Mål - Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Skadligt bruk och missbruk av ANDT bidrar till en stor del av den förtida dödligheten och skador i Sverige. Sambandet mellan ANDT och förekomsten av våld och olyckor är välbelagt. Att minska antalet döda och skadade på grund av eget eller andras bruk av ANDT är ett självklart långsiktigt mål. Prioriterade mål för kommunen: Antalet döda och skadade i trafiken pga. alkohol och andra droger ska minska Antalet döda och skadade pga. AND- relaterat våld ska minska. 7. Mål - En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Aktivt verka för att FN:s, EU:s och WHO:s dokument inom ANDTområdet efterlevs. En ökad samordning och prioritering av det nordiska samarbetet inom ANDT-området. 3. Bakgrundsfakta Kristinehamns kommun Det finns bestämningsfaktorer 3 kopplade till hur man mäter drogkonsumtion och bakgrundsvariablerna som kan ha betydelse för drogkonsumtionen i Kristinehamn presenteras nedan. 3.1 Befolkning Folkmängd Kristinehamns kommun hade den 31 december 2012 ett invånarantal på personer. Folkmängd 31 december 2012 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 3 Faktorer som kan påverka hälsotillstånd eller andra karakteristiska som studeras 9

12 3.1.2 Barnfamiljer Antalet barnfamiljer med barn under 18 år uppgick 31 december 2012 till totalt 2462 familjer. Familjer efter antal barn Källa: SCB, Familjestatistik Födelseland Av befolkningen i Kristinehamns kommun var år % födda i ett annat land än Sverige. Invånare efter födelseland Källa: SCB, Befolkningsstatistik 3.2 Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagandet i det senaste kommunal- och landstingsvalet var något högre i Kristinehamns kommun i förhållande till riket i övrigt. I riksdagsvalet var deltagandet samma som i riket i övrigt. Valdeltagande 2010 Källa: SCB, Valstatistik 10

13 3.3 Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkningen efter utbildningsnivå 2012 Utbildningsnivån i Kristinehamn är relativt hög fram till eftergymnasial nivå då den blir låg och bland männen specifikt mycket låg. Befolkningen efter utbildningsnivå Källa: SCB, Utbildningsregistret Arbetssökande Under 2012 var andelen arbetssökande 5 % i åldern år. I olika program med aktivitetsstöd var 7 % av invånarna mellan år i Kristinehamn. Dessa siffror ligger i paritet med övriga Värmland och riket. I gruppen män mellan år var så hög andel som 11 % öppet arbetslösa och 26 % i olika program med aktivitetsstöd. Dessa siffror är betydligt högre än övriga Värmland och riket. 11

14 Arbetssökande Källa: Arbetsförmedlingen Låginkomsttagare I Kristinehamn är höginkomsttagarna färre än i övriga länet mycket färre än rikets genomsnitt. Andelen låginkomsttagare ligger i paritet med övriga Värmland och riket. Hög/låginkomsttagare Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret Gällande familjer med låga inkomster så är ensamstående med hemmavarande barn de med lägst inkomster. Familjer med låga inkomster Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret 12

15 3.3.4 Ekonomiskt bistånd Antalet familjer med ekonomiskt bistånd i Kristinehamn. Källa: SCB Anmälda brott 2012 Antalet anmälda brott, särskilt våldsbrott, ligger högre i Kristinehamn än i övriga länet men mindre än riket i övrigt. Anmälda brott (antal per invånare) Källa: BRÅ Gällande olika typer av brott så är Kristinehamn högt upp på listan i antalet anmälda brott, gällande hela länet, i väldigt många olika brottstyper. Nedan följer några exempel: I brottstypen sexuellt utnyttjande av barn under 15 år så är antalet anmälda brott 11stycken av totalt 18 i hela Värmland. I brottstypen misshandel har Kristinehamn den näst högsta andelen anmälda brott i hela länet, över antalet brott per av medelbefolkningen. I brottstypen rån så är det bara två kommuner i Värmland som har högre andel brott per av medelbefolkningen än Kristinehamn. I brottstypen bostadsinbrott har Kristinehamn högst andel brott per av medelbefolkningen i hela Värmland. I brottstypen rattfylleri under påverkan av narkotika är statistiken för Kristinehamn inte bra, bara 2 kommuner i Värmland har högre andel brott per av medelbefolkningen. I brottstypen brott mot narkotikastrafflagen det bara två kommuner i Värmland har sämre statistik. 13

16 I brottstypen brott mot lagen om förbud mot vissa dopningsmedel, är Kristinehamn högst upp på listan i Värmland över antalet brott per av medelbefolkningen. Källa: BRÅ Socioekonomiskt index I ett socioekonomiskt index ingår variablerna utomnordiska föräldrar, ekonomiskt utsatta hushåll, tonårsaborter, utbildningsnivå och låginkomsttagare. Ett index på 100 är det optimala. Kristinehamn hade 2012 ett socioekonomiskt index på 73 och snittet för Värmlands kommuner var Barns och ungas uppväxtvillkor Anställda årsarbetare i förskolan hösten 2012 I Kristinehamns kommun är personaltätheten i paritet med, men i vissa fall lägre, än övriga Värmland och riket. Anställda årsarbetare i förskolan hösten 2012 Källa: Skolverket Behöriga till gymnasieskolan vårterminen % av eleverna i år 9, var vårterminen 2012 behöriga till gymnasieskolan. Det är färre än i Övriga Värmland och i riket i stort. Behöriga till gymnasieskolan vt 2012 Källa: Skolverket Barnfattigdomsindex Kristinehamns kommun Andelen barn i Kristinehamns kommun som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, är något större än övriga Värmland och riket i stort. 14

17 Barnfattigdomsindex 2011 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret Barnhälsoindex I ett barnhälsoindex ingår variablerna MPR-vaccinerade 4, rökande blivande mödrar, rökare i familjen vid 0-4 veckor, ammar helt vid 4 månader och normalviktiga 5,5 åringar. Ett index på 100 är det optimala. Kristinehamn hade 2012 ett barnhälsoindex på 82 och snittet för Värmlands kommuner var Fysisk aktivitet Fetma Av invånarna i Kristinehamn mellan år var det 2012, 17 % som hade en BMI över 30. I gruppen år var siffran 21 %. Med en BMI över 30 lider man per definition av fetma. I gruppen 5,5 åringar var det 2011, 18 % av flickorna som var överviktiga och 19 % av pojkarna. 7 % av flickorna och pojkarna led av fetma enligt Iso-BMI tabellen. 5 Snittet för överviktiga flickor i Värmland låg på 18 % och för pojkarna 14 %. Snittet av Andelen pojkar som led av fetma i Värmland var 7 % och för flickorna 5 % Otillräcklig fysisk aktivitet I gruppen år var det i Kristinehamn 2012, 21 % som rör sig mindre än 2 h/vecka på sin fritid. I gruppen var siffran 29 %. I Ung i Värmlands undersökning (2011) om drogvanor och annat framkom att år 9 eleverna i Kristinehamn rör sig mindre än år 9 eleverna i övriga länet. Figuren visar andelen elever som uppger att de inte motionerar alls eller mest sitter stilla. Andel elever som uppger att de inte motionerar alls eller mest sitter stilla 4 MPR-vaccin ges som en injektion och skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. 5 IOTF (International Obesity Task Force) tagit fram en utökning av BMI för barn och ungdomar pga att BMI inte fungerar för barn och ungdomar. BMI för barn kallas Iso-BMI och värdet beräknas precis på samma sätt som bmi för vuxna. Det som skiljer sig är viktklassificeringen och gränserna för övervikt samt fetma. 15

18 Källa: Ung i Värmland 4. Droger och drogvanor 4.1 Alkohol Totalkonsumtionen av 100-procentig alkohol var i Sverige 2012, 9,2 liter per person över 15 år var konsumtionen som högst och 2012 års siffror är en minskning med cirka 10 procent från Den högsta totalkonsumtionen har män mellan år. Med intensivkonsumtion av alkohol menas att en person vid ett och samma tillfälle dricker minst en halv halvflaska sprit, en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider eller starköl. Intensivkonsumtionen av alkohol i Sverige har också minskat. Bland skolelever i årskurs 9 har alkoholkonsumtionen och andelen alkoholkonsumenter minskat. Sedan 1980-talet har också den alkoholrelaterade dödligheten bland både kvinnor och män i åldern år minskat. Personer med riskabla alkoholvanor rapporterar mer ångest, sömnbesvär, och oro samt nedsatt psykisk välbefinnande än personer utan riskabla alkoholvanor. Särskilt bland kvinnor ökar de alkoholrelaterade skadorna. Mellan åren 1998 och 2009 skedde det, enligt patientregistret, i Sverige en ökning av antalet alkoholrelaterade utskrivningar med 34 procent Riskkonsumtion Ungefär 1 miljon människor, ca 13 %, i Sverige anses ha alkoholvanor som är riskabla dvs. en alkoholkonsumtion där risken för att skador uppstår till följd av denna konsumtion, ökar. Definitionen av riskbruk är i Sverige för män, mer än 14 standardglas 6 per vecka och för kvinnor, nio standardglas per vecka. Intensivkonsumtion är en annan typ av riskbruk. Med intensivkonsumtion 7 menas att man dricker stora mängder alkohol under ett och samma tillfälle Tillgänglighet Tillgängligheten av alkohol och narkotika har i Sverige ökat genom åren och tillgängligheten påverkar i hög grad bruket. Tillgängligheten av alkohol påverkas av antalet systembolag och dess öppettider men också av antalet serveringstillstånd och antalet butiker som säljer folköl. Vidare påverkas tillgängligheten av legala och illegala inköp av alkohol utomlands samt smuggling och hembränning. 6 Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit. 7 Mer än fyra standardglas vid samma tillfälle för en man och mer än tre standardglas vid samma tillfälle för en kvinna. 16

19 Systembolag I Kristinehamns kommun finns det ett systembolag. Det har öppet sex dagar i veckan, måndag till lördag. Öppettiderna är måndag till onsdag , torsdag och fredag samt lördag Tillgängligheten på systembolaget har ökat de senaste åren då butiken fått utökade öppettider. Serveringstillstånd Huvudansvaret för tillståndsgivningen av serveringstillstånd ligger på kommunen. Så även tillsynen över de som säljer alkohol. Det är alkoholhandläggaren som hanterar ärendena. I Kristinehamns kommun beviljades under stycken serveringstillstånd varav 5 stycken var stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten och 20 stycken var stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap. Noterbart är att det totala antalet stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap i hela Värmland uppgick till 25 stycken. Försäljning av folköl I Kristinehamns kommun finns det 18 försäljningsställen som säljer folköl. Enligt alkohollagen behöver man inget särskilt tillstånd för att få sälja öl. Däremot måste man uppfylla vissa krav; Verksamheten ska bedrivas i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt 22 tredje stycket livsmedelslagen. Matvaror ska försäljas i lokalen ur det sedvanliga livsmedelssortimentet, t ex mejeriprodukter, charkvaror, torrvaror, grönsaker och frukt samt brett urval konserver liksom djupfrysta matvaror. Den som bedriver detaljhandel av öl ska anmäla detta till kommunen. Hon/han ska också utöva särskild tillsyn över försäljningen och det ska finnas ett för verksamheten lämpligt program Alkoholkonsumtionen i Kristinehamns kommun Att mäta och få ett mått på Kristinehamns kommuns totala alkoholkonsumtion är mycket svårt. Detta främst beroende på att all alkohol som konsumeras inte köps på mätbara ställen såsom systembolaget, restauranger eller butikerna (folkölsförsäljning) Däremot kan försäljningen på dessa ställen ses som en indikation på vad som konsumeras. Systembolaget stod 2012 för 63 % av alkoholkonsumtionen i Sverige och resandeinförsel, smuggling, hemtillverkning och Internet dvs. den oregistrerade alkoholkonsumtionen, stod för drygt 20 procent av totalkonsumtionen år

20 Alkoholkonsumtion i Sverige Källa: SoRAD I Kristinehamns kommun var det % i gruppen år som hade ett riskbruk av alkohol. Enligt undersökningar och intervjuer är intensivkonsumtion av alkohol inte ovanligt i Kristinehamn bland unga vuxna och vuxna. Det råder en tolerant alkoholkultur i kommunen och en bruksmentalitet kan avspegla sig i vanorna kring alkohol Systembolagets alkoholförsäljning I Kristinehamns kommun var den totala alkoholförsäljningen 2012 på systembolaget, 5,7 liter 100 procentig alkohol per invånare. Alkoholförsäljningen i Kristinehamn är mindre än i övriga Värmland och riket. Alkoholförsäljning Källa: Folkhälsomyndigheten Skolelevers alkoholkonsumtion Undersökningen Ung i Värmland har sedan 1988 genomförts av Karlstads Universitet i samarbetet med kommunerna i Värmland. Syftet har varit att studera bl.a. drogvanorna bland samtliga niondeklassare i Värmland. Datainsamlingen har skett med frågeformulär som delats ut i klasserna och besvarats anonymt. Deltagandet genom åren har varit högt, 83 % och 18

21 högre. Nedan följer några resultat från den senaste undersökningen Ung i Värmland gjorde i Kristinehamns kommun. Andel elever som druckit starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden under läsåret. Källa: Ung i Värmland Andel elever som intensivkonsumerat 8 alkohol minst en gång i månaden under läsåret. Källa: Ung i Värmland Andel elever som druckit folköl minst en gång i månaden under läsåret. Källa: Ung i Värmland Andel elever som druckit hembränt minst en gång i månaden under läsåret. 8 Intensivkonsumtion motsvarar här minst en halv halvflaska eller helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle. 19

22 Källa: Ung i Värmland Trenden i Sverige och Värmland är att alkoholkonsumtionen bland ungdomar och vuxna minskar, både den totala och intensivkonsumtionen men i Kristinehamn verkar trenden gå åt det motsatta hållet, framförallt intensivkonsumtionen. Enligt intervjuer med nyckelpersoner i Kristinehamn dricker ungdomarna i kommunen alkohol främst på privata fester, hemma hos någon och alkoholen tillhandahålls främst av äldre kompisar och syskon samt av föräldrar. Det finns en tolerant alkoholkultur i Kristinehamn där synen på ungdomars drickande är liberal. I alkoholvanorna avspeglar sig en viss bruksmentalitet Brott mot alkohollagen År 2012 var det i Kristinehamns kommun, 41 anmälda brott mot alkohollagen. Det är lika med 173 brott per av medelbefolkningen och med de siffrorna ligger Kristinehamn i paritet med snittet i Värmland Kostnader för alkoholen 2006 gjordes en sammanvägd analys av ett flertal studier om alkoholkostnader för samhället. Det uppskattades att de samhälleliga kostnaderna utgör 1,3 procent av ett lands BNP. I Sverige motsvarar det en samhällskostnad på 45 miljarder kr Det innebär att de samhälleliga alkoholkostnaderna för en kommun som Kristinehamn skulle uppskattas att uppgå till över 100 miljoner/år. Alkoholrelaterad dödlighet i Kristinehamns kommun Den alkoholrelaterade dödligheten i Kristinehamns kommun är bland kvinnorna, mindre än i övriga Värmland och riket i stort men bland männen större. Alkoholrelaterad dödlighet

23 Källa: Socialstyrelsen 4.2 Narkotika Sverige har i jämförelse med många länder inom EU en låg förekomst av narkotika och det framgår, av de få uppgifter som finns, att procent av männen i Sverige och 8 procent av kvinnorna någon gång använt narkotika. Under 2000-talet uppger mellan 5 9 procent av eleverna i år 9 i den svenska grundskolan, att de någon gång prövat narkotika. Det vanligaste preparatet som prövas är cannabis dvs. hasch och marijuana. Enligt Folkhälsomyndighetens hälsoenkät har ungefär personer någon gång under 2012, rökt cannabis. Den näst mest utbredda narkotikasorten är amfetamin och efter den kommer kokain och heroin. Det blir allt vanligare, främst bland yngre, att använda syntetiska preparat, eller s.k. nätdroger. Illegala läkemedel används också i stor utsträckning t.ex. bensodiazepiner. I dag i Sverige beräknar man att det finns över tunga narkomaner. Dödligheten bland narkotikamissbrukare är högre än normalbefolkningen och dödsorsakerna kan vara direkta drogeffekter eller en, i allmänhet, livsstil som är riskfylld noterades den högsta narkotikadödligheten hittills i Sverige då 589 personer dog av narkotikarelaterade diagnoser detta år Tillgänglighet och konsumtionen av narkotika i Kristinehamns kommun Det är mycket svårt att uppskatta tillgången av narkotika då försäljningen är olaglig. Det har också blivit vanligare att man handlar narkotika över Internet och det gör det svårt att spåra avsändaren. Enligt bl.a. polis, socialtjänst, behandlingsenhet och frivilligorganisationer i Kristinehamn så är tillgången på narkotika stor. En av anledningarna kan vara närheten till stora städer som Göteborg, Stockholm och Oslo. Enligt bl.a. polis, socialtjänst och frivilligorganisationer i Kristinehamn så är cannabis, precis som i övriga Sverige, den vanligaste drogen i kommunen. Bland ungdomar är det vanligt med Spice 9. Amfetamin är en annan vanlig drog men där har missbruket minskat. De finns också andra droger som tex. heroin och opiater i Kristinehamn. Det har blivit svårare att behandla unga missbrukare i dag. Detta beroende på att de oftare än förr missbrukar flera preparat samtidigt och att de inte har respekt för drogernas farlighet. Det finns också ett samsjuklighetsproblem Detta innebär att människor med psykiska problem blir missbrukar pga. av att de självmedicinerar sig med olika narkotiska preparat. Det finns inte många preparatspecifika missbrukare i Kristinehamn dvs. de flesta missbrukare blandar narkotiska preparat, man tar det man har tillgång till Klimatet för missbrukare i 9 Syntetisk drog som kan ge ett starkt cannabisliknande rus. Kan ha varierande sammansättning, och de aktiva substanserna utgörs av olika syntetiska cannabinoider. 21

24 kommunen har hårdnat de senaste åren. Våld och hot tillhör vardagen. I gruppen unga år finns det inte så många kartlagda missbrukare, dem mesta narkotikakonsumtionen i den gruppen är festrelaterad. Mörketalet bland missbrukande flickor är förmodligen stort. De flickor som kommer i behandling är ofta långt gångna i sitt missbruk. Behandlingsmöjligheterna (gällande hela ANDT-området) i Kristinehamn är små och det upplevs som ett problem. Kostander för behandling i andra kommuner är relativt stora och boenden och behandling för missbrukare borde finnas i kommunen. Kommunen tillsammans med Värmlands landsting skulle behöva se över den här frågan. Vidare upplever många aktörer i kommunen att det saknas fältverksamhet inom det förebyggande området och uppsökandeverksamheten borde utökas. Okunskapen om narkotika (men även alkohol, tobak, dopning och spel) bland föräldrar, men även skola och politiker, är stor. Det behövs utbildningsinsatser inom ANDT-området Skolelevers narkotikakonsumtion Undersökningen Ung i Värmland har sedan 1988 genomförts av Karlstads Universitet i samarbetet med kommunerna i Värmland. Syftet har varit att kartlägga bl.a. drogvanorna bland samtliga niondeklassare i Värmland. Datainsamlingen har skett med frågeformulär som delats ut i klasserna och besvarats anonymt. Deltagandet genom åren har varit högt, 83 % och högre. Nedan följer några resultat från den senaste undersökningen Ung i Värmland gjorde i Kristinehamns kommun. Andel elever som svarat att de någon gång använt narkotika. Källa: Ung i Värmland Andelen elever i Kristinehamn som någon gång har använt narkotika är högre än i övriga Värmland men i paritet med övriga riket. Cannabis är det vanligaste preparatet men även SPICE är vanligt Narkotikabrott År 2012 var det i Kristinehamns kommun, 253 anmälda brott mot narkotikastrafflagen. Det är lika med 1067 brott per av medelbefolkningen och med de siffrorna har Kristinehamn den näst sämsta statistiken i hela Värmland Kostnader för narkotikan Det är av olika anledningar mycket svårt att beräkna kostnader för narkotikamissbruket i Sverige. Det görs i skattningar av samhällskostnaderna och en sådan skattning från 2011 visar att kostnaderna för narkotikamissbruk är ungefär 24 miljarder per år. Det innebär att de samhälleliga narkotikakostnaderna för en kommun som Kristinehamn 22

25 skulle uppskattas att uppgå till över 60 miljoner/år presenterade Nutek 10 en rapport där man genom en mängd olika räkneexempel gjorde försök att beräkna vad en person med ett aktivt narkotikamissbruk kostar Sverige per år. Man kommer fram till att en manlig amfetaminist kostar samhället 1,7 miljoner kr per år och en kvinnlig 1,4 miljoner kr per år. 4.3 Dopning Användningen av dopningsmedel är ett snabbt växande problem i Sverige idag och en av de vanligaste orsakerna till användandet är att bygga en muskulös kropp för att leva upp till de, i samhället, rådande kroppsidealen. Andra orsaker kan vara en vilja att öka den idrottsliga prestationen, längtan efter snabba resultat, osäkerhet eller en önskan om att bli starkare, mer aggressiv och att uppnå en känsla av oövervinnelighet. Användandet av dopningsmedel är idag ett samhällsproblem och är etablerat utanför idrotten. Den typiske missbrukaren av dopningsmedel är en man mellan år som regelbundet tränar på gym. Användningen bland kvinnor år låg men växande. Bedömningar görs att det finns mellan aktiva användare av dopningsmedel i Sverige per år. Antalet anmälda och lagförda brott har ökat dramatiskt de senaste 10 åren, likaså tullens och polisens beslagsstatistik. Det är lätt att få tag på dopningsmedel. Internethandeln är vanligast och på Internet sprids det, ofta missledande, kunskap om användande och preparat. Användandet av dopningsmedel kan leda til svåra psykiska och fysiska biverkningar Tillgänglighet och konsumtion av dopning i Kristinehamn Det är mycket svårt att säga någonting med säkerhet, om tillgängligheten och konsumtionen av dopning i Kristinehamn. Tillgängligheten av anabola androgena steroider är dock generellt god i Sverige då näthandeln är stor och tillika öppen. Empiriska studier gjorda av författaren till rapporten tyder på att det finns god tillgång till dopningsmedel i Kommunen och att det finns många som dopar sig och tränar på stadens gym. Det finns också många gym och träningsanläggningar i staden och få av dem har något systematiskt antidopingarbete. Polisen och tjänstemän på kommunen, med kunskap i ämnet, delar rapportskrivarens mening i den här frågan. Rapportskrivaren har, i sin roll som preventionssamordnare i kommunen, blivit kontaktad av gymägare som vill ha hjälp med dopningssituationen på sina gym. Det höga antalet brott mot dopningslagen samt att så många av kommunens år 9 elever har prövat anabola androgena steroider, tyder också på att tillgängligheten och konsumtionen av anabola androgena steroider är stor Skolelevers dopningskonsumtion Bland år 9 eleverna i Kristinehamn är det så mycket som 4 procent som prövat anabola androgena steroider. Det är dubbelt mycket elever som övriga Värmland och riket i stort Dopningsbrott År 2012 var det i Kristinehamns kommun, 10 anmälda brott mot narkotikastrafflagen. Det är lika med 42 brott per av medelbefolkningen och med de siffrorna har Kristinehamn den sämsta statistiken i hela Värmland. I hela Sverige begicks 2012, 2193 dopningsbrott. Det är lika med 23 brott per invånare. 4.4 Tobak 10 Nutek eller Verket för näringslivsutveckling var en svensk statlig förvaltningsmyndighet som hade till uppgift att bl.a. stärka näringslivets förutsättningar. 23

26 Det finns i Sverige idag, cirka en miljon personer som är dagligrökare, ca 14 procent av befolkningen och något fler kvinnor än män, och hälften av dem beräknas dö till följd av sin rökning. Dagligrökare förlorar tio år av sin förväntade livslängd i genomsnitt. I åldersgruppen år finns den högsta andelen rökare. Rökningen i Sverige har minskat konsekvent de senaste årtiondena och bland elever i årskurs 9 har andelen rökare minskat mycket. Dock har minskningen under de senaste åren har avklingat. Ett starkt samband mellan tobakskonsumtion och hög konsumtion av alkohol finns, främst bland skolelever. Andelen rökare är ojämnt fördelad i befolkningen och det är stor skillnad på andelen rökare inom olika socioekonomiska grupper. Det har blivit vanligare att snusa. Det är fler män som snusar än som röker och snus har också blivit vanligare bland kvinnor, men det är dock betydligt fler män än kvinnor som snusar. Drygt 11 % av Sveriges befolkning var vid årsskiftet 2010/2011 dagliga snusare Tillgänglighet och konsumtion av tobak i Kristinehamn Fler kvinnor än män röker medan fler män än kvinnor snusar. Det gäller i länet, riket och i alla åldrar. Antalet försäljningsställen 11 med tobaksvaror i kommunen den 31 december 2012 uppgick till 25 stycken. Andelen dagligrökare i Kristinehamn i gruppen år är 12 % vilket är något högre än i övriga Värmland. I gruppen år är dagligrökarna 10 % vilket också är något högre än i övriga Värmland. I gruppen blivande mammor som röker är det 11.9 % av mammorna i Kristinehamn som röker. Motsvarande siffra för Värmland är 8,4 % och för riket 6,2 %. Andelen rökande spädbarnsföräldrar är mycket högre i Kristinehamn än i övriga Värmland och riket. Rökande blivande mödrar 2011 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Rökande spädbarnsföräldrar (i %) 11 Försäljningsställen innefattar såväl detaljhandelsställen i form av butiker som försäljning på serveringställen/restauranger, fängelser, äldreboenden, tobaksautomater, återförsäljare på internet etc. som säljer tobak till konsumenter i Sverige. 24

27 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Skolelevers tobakskonsumtion Undersökningen Ung i Värmland har sedan 1988 genomförts av Karlstads Universitet i samarbetet med kommunerna i Värmland. Syftet har varit att kartlägga bl.a. drogvanorna bland samtliga niondeklassare i Värmland. Datainsamlingen har skett med frågeformulär som delats ut i klasserna och besvarats anonymt. Deltagandet genom åren har varit högt, 83 % och högre. Nedan följer några resultat från den senaste undersökningen Ung i Värmland gjorde i Kristinehamns kommun. Andel elever som uppger att de röker varje eller nästan varje dag. Källa: Ung i Värmland Andel elever som uppger att de snusar en eller fler dosor per vecka. Källa: Ung i Värmland Andelen dagligrökare är större i Kristinehamn än i övriga Värmland men mindre än i riket i stort. Andelen snusare är något högre än i övriga Värmland men något mindre än riket i stort. 25

28 4.4.3 Kostnader för och konsekvenser av tobaken Den enskilt största orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i Sverige är tobaksbruket. Tobaksbruket ger upphov till stora kostnader för rökaren själv men också för arbetsgivare, kommun, landsting och stat. Rökningen dödar årligen cirka människor i Sverige, skadar hundratusentals och kostar enligt uträkningar, samhället minst 30 miljarder per år. Det innebär att de samhälleliga tobakskostnaderna för en kommun som Kristinehamn skulle uppskattas att uppgå till över 75 miljoner/år. En rökare har i genomsnitt 8 sjukdagar mer per år än en icke-rökare. Dessa sjukdagar tillsammans med de dagliga rökpauserna beräknas kosta arbetsgivaren i genomsnitt kr per rökare och år. De privatekonomiska konsekvenserna för rökaren själv är också betydande; sammanlagt kan cigaretterna kosta mellan kronor per år. Rökning orsakar många sjukdomar och har en negativ effekt på i stort sett alla organsystem i kroppen. Syreupptagningsförmågan i lungorna påverkas och immunförsvaret sänks. Rökning ger upphov till sjukdomare som lungcancer och KOL 12 Dödlighet i lungcancer i Kristinehamns kommun Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Dödlighet i KOL i Kristinehamns kommun Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret 5. Förebyggande ANDT-arbete i Kristinehamns kommun 5.1 Förebyggande ANDT-arbete 12 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom där flödet i luftvägarna är förhindrat. Sjukdomen är starkt kopplad till rökning. 26

29 Några av de viktigaste grundstenarna i samhället är trygghet och en god hälsa. Ett hot mot tryggheten och den goda hälsan är alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel. Alkohol och droger leder ofta till kriminalitet och våld. Att arbeta förebyggande med ANDT-frågor ger stora vinster såväl ekonomiskt som hälsomässigt. Ju färre som hamnar i missbruk, ju färre behöver vård. Det förebyggande ANDT-arbetet bör ske på alla nivåer och samverkan är ett nyckelord. Ju fler aktörer som under lång tid, genomför många åtgärder samtidigt, inom flera områden, utifrån samma mål, desto större chanser att lyckas. Forskning visar att de största framgångsfaktorerna gällande förebyggande ANDT-arbete i en kommun är: Att arbetet är viktigt och prioriterat i kommunen. Att det finns en lokal samordnare/funktion med mandat och tydlig strategisk roll. Att det finns en stödstruktur där beslutsfattare ingår. Fungerande samverkan mellan flera aktörer. Fungerande nätverk och mötesplatser. Struktur och långsiktighet. Att det finns en handlingsplan med uppföljningsrutiner. Mobilisering av många i kommunen. Att det görs opinionsbildande insatser. 5.2 Vilket förebyggande arbete sker i Kristinehamns kommun (fram tom juni 2013) I Kristinehamns kommun bedrivs det förebyggande ANDT-arbete på flera olika sätt och det är många olika aktörer som utför arbetet. Det är i många fall ett framgångsrikt arbete och i Kristinehamns kommun finns det mycket kompetens gällande förebyggandefrågor. Nedan listas det förebyggande ANDT-arbete som rapportförfattaren lyckats identifiera och som, i varierande grad, sysslar med preventionsarbete. Listan avser organisationer/aktörer från kommunen, landstinget, polisen, näringslivet och det civila samhället samt aktiviteter. Flera organisationer/aktörer kan ingå i samma arbete/nätverk/aktivitet. VASK-gruppen Arbetsgrupp bestående av representanter från socialtjänsten, kommunledningsförvaltningen, fritidsgårdarna och näringslivet som samordnar insatser kring högrisdagar som valborgsmässoafton och skolavslutning. Familjecentralen Källan Bedriver verksamhet som riktar sig till barn och föräldrar. Verksamheten är hälsofrämjande, stödjande, generell och tidigt förebyggande. Huvudmän är kommun och landsting och deras resurser är samordnade för att ge bästa möjliga stöd till barnfamiljer. På Källan finns barnmorskemottagning, barnavårdscentral, hemterapeut, kurator, mödra- och barnhälsovårdspsykolog, ungdomsmottagning och en öppen förskola. Lussebandyn Lussebandyn anordnas årligen på Luciakvällen av Kyrkan och kommunen och är en tradition i Kristinehamn. Det är en är innebandyturnering för alla som vill vara med. Lagen består av deltagare i blandade i åldrar och kön men minst 1 kille och 1 tjej i varje lag, och lagen ska bestå av 4-6 stycken spelare. Lussebandyn är ett mycket populärt och välbesökt arrangemang. 27

30 Fältarbete I Kristinehamns kommun bedrivs uppsökande fältverksamhet under högriskvällar som Valborg, festivalen Fastingen, skolavslutning, Halloween, Lucia och studentfirande. Under dessa kvällar är fältsocionomer ute och arbetar mellan Ansvarsfull Alkoholservering Metoden Ansvarsfull alkoholservering syftar till att minska våld kopplat till alkoholservering på krogen. Det görs genom ett aktivt arbete för att minska berusningsgraden inne på krogarna och att hindra alkoholservering till minderåriga. Våldsförebyggande arbete ger hälsovinster för individen men även samhällsekonomiska vinster. Krögare och personal blir mer medvetna om sitt ansvar och sin möjlighet att förebygga våld och skador Med mindre berusade och störande gäster skapas en tryggare arbetsmiljö för personalen och en bättre miljö för gästerna Polis och kommun kan arbeta förebyggande genom denna metod Källa: Folkhälsomyndigheten IDIS (Inga droger i skolan) IDIS är en samverkansgrupp där polisen, skolan, fritidgårdarna, kommunal samordnare och socialtjänsten ingår. Gruppens syfte är att gemensamt komma fram till förebyggande åtgärder för kommunens ungdomar. TRF (Trygghets- och folkhälsorådet) Trygghets- och folkhälsorådet är ett råd som utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. Rådets huvudsakliga uppgifter är att arbeta brottsförebyggande och främja folkhälsan. TRF (Trygghets- och folkhälsorådet) Tjänstemannagrupp Trygghets- och folkhälsorådets tjänstemannagrupp är en grupp som utgörs av kommunala tjänstemän men även representanter från polis, landsting och civila samhället. Gruppens huvudsakliga uppgift är att arbeta brottsförebyggande och främja folkhälsan. Skolan Elever som trivs i skolan och som fungerar bra, löper mindre risk att utveckla missbruks- och annan problematik. Skolans förebyggande arbete handlar om att skapa ett gott skolklimat och en hälsofrämjande skola. Skolan hälsofrämjande och förebyggande verksamhet kan förbättra klimatet på skolan vilket kan leda till att elevers inlärningssituation blir bättre. Ett bra klimat gynnar lärarnas förmåga att undervisa och deras relationer till elever och föräldrar. En viktig faktor för att det förebyggande arbetet ska fungera, är att kommunen och enskilda skolor har en policy för det förebyggande arbetet. Elevhälsan i Kristinehamn har en viktig roll i skolans förebyggande arbete. Ett av deras uppdrag är att stödja elevernas utveckling. Elevhälsans personal består av kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, och specialpedagoger. Elevhälsan ska arbeta förebyggande med målet att eliminera hinder för samspel, relationer och kommunikation och verka för en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö i skolan. Fritidsgårdar Fritidsgårdarna i Kristinehamn erbjuder verksamhet för ungdomar som går i år 7 och upp till år 2 på gymnasiet. Varsamheten erbjuder, förutom att umgås med andra ungdomar och vuxna, aktiviteter som pingis och biljard, baka och laga mat, vara med på "temakvällar", bilda band och repa tillsammans. Det finns två fritidsgårdar i kommunen. 28