Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014"

Transkript

1 1

2 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, Datum Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014 Sammanfattning Kristinehamns kommun anställde under 2013 en preventionssamordnare. En av arbetsuppgifterna för preventionssamordnaren var att kartlägga ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. Preventionssamordnaren har under 2013 utfört ovanstående arbete och detta har utmynnat i en kartläggningsrapport kallad Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. I rapporten finns det också en behovsinventering och förslag till åtgärder för Kristinehamns kommun utifrån de brister som rapporten visar. Trygghets- och folkhälsorådet har under 2013 bestämt sig för att prioritera vissa områden gällande folkhälsoarbetet. De områden som prioriteras för 2014 är minskning av droganvändandet i kommunen, ökning av den upplevda tryggheten i kommunen samt ökning av de fysiska aktiviteterna för, främst, barn och ungdomar i kommunen. De prioriterade områdena är kopplade till kartläggningsrapporten Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kartläggningsrapport Förslag till beslut Trygghets- och folkhälsorådet föreslår kommunstyrelsen att: Att ta fram en folkhälsopolitisk plan för Kristinehamns kommun , med inriktning folkhälsa, barn- och ungdomspolitik, jämställdhet och demokrati, tillgänglighet och ANDT. I samband med detta arbete bör ett folkhälsopolitiskt mål för Kristinehamns kommun tas fram. Att ta fram en gemensam handlingsplan, gällande förebyggande arbete, för den kommunala grund- och gymnasieskolan i Kristinehamns kommun. Kristinehamns kommun E-post Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 2 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

3 2 Peter Eskebrink Kanslichef Johan Öhman Preventionssamordnare 3

4 Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun Johan Öhman, 2013 Preventions- och ungdomssamordnare Kristinehamns kommun. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod 1.3 Avgränsning 1.4 Definition droger 2. Bakgrund Förebyggande ANDT-arbete Preventionsnivåer 2.3 Nationella folkhälsomål 2.4 Samlad nationell ANDT-strategi 7 3. Bakgrundsfakta Kristinehamns kommun Befolkning Folkmängd Barnfamiljer Födelseland 3.2 Delaktighet och inflytande i samhället 3.3 Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkning efter utbildningsnivå Arbetssökande Låginkomsttagare Ekonomiskt bistånd Anmälda brott Socioekonomiskt index Barn och ungas uppväxtvillkor Anställda årsarbetare i förskolan Behöriga till gymnasieskolan vårterminen Barnfattigdomsindex Kristinehamns kommun Barnhälsoindex 3.5 Fysisk aktivitet Fetma Otillräcklig fysisk aktivitet 4. Droger och drogvanor Alkohol Riskkonsumtion Tillgänglighet Alkoholkonsumtionen i Kristinehamns kommun Systembolaget och restaurangerna alkoholförsäljning Skolelevers alkoholkonsumtion Brott mot alkohollagen Kostnader för alkoholen 4.2 Narkotika Tillgänglighet och konsumtion av narkotika i Kristinehamns kommun Skolelevers narkotikakonsumtion Narkotikabrott Kostnader för narkotika 4.3 Dopning

6 4.3.1 Tillgänglighet och konsumtion av dopning i Kristinehamns kommun Skolelevers dopningskonsumtion Dopningsbrott 4.4 Tobak Tillgänglighet och konsumtion av tobak i Kristinehamns kommun Skolelever tobakskonsumtion Kostnader och konsekvenser av tobaken Förebyggande ANDT-arbete i Kristinehamns kommun Förebyggande ANDT-arbete 5.2 Vilket förebyggande ANDT-arbete sker i Kristinehamns kommun 5.3 Behovsinventering Förslag åtgärder/aktiviteter Kristinehamns kommun Referensförteckning Internetkällor Denna kartläggning är sammanställd och skriven 2013 av Johan Öhman, Preventions- och ungdomssamordnare Kristinehamns kommun. Den innehåller förutom kartläggningen, en behovsinventering angående det förebyggande ANDT-arbetet samt förslag till åtgärder/aktiviteter för Kristinehamns kommun

7 1. Inledning Lokalt förebyggande ANDT-arbete får, enligt forskningen, bäst effekt om besluten fattas nära dem som berörs. Det lokala förebyggande ANDTarbetet bör också anpassas efter lokala förhållanden och det bör finnas en stark länk mellan nationell-, regional- och lokal nivå. Detta underlättar arbetet. Sedan 2008 ger Folkhälsomyndigheten stöd till länens samordnare i ANDT-frågor. Det stödet sker främst genom kunskaps- och kompetensutveckling. Länsstyrelsen i Värmland har ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande ANDT-arbetet i länet. Detta arbete sker genom att på olika sätt stödja kommunens förebyggande arbete och vara den förmedlande länken mellan kommun och regering. Sedan 2011 är regeringens nationella ANDT-strategi ( ) ett viktigt dokument för arbetet. Målen i den nationella ANDT-strategin ligger till grund för de långsiktiga målen i strategin ANDT-förebyggande arbete i Värmland Kommunen ansvarar för den lokala ANDT-samordningen och har också ansvar enligt socialtjänstlagen samt alkohol- och tobakslagen. Man ansvarar också för alkohol och tobakstillsyn. Kommunen utgör en central arena för det förebyggande ANDT-arbetet och kommunala verksamheter har ett ansvar för förebyggande insatser. Dessa insatser bör vara sektorsövergripande och innefatta flera olika aktörer som t.ex. kommun, landsting, polis, näringsliv och idéburna organisationer och det bör i kommunen finnas en sektorsövergripande samordningsstruktur mellan dessa aktörer. Ett av Kristinehamns kommuns övergripande mål är att kommunen ska vara en trygg och säker kommun och genom att arbeta förebyggande med ANDT-frågorna så bidrar man till detta. Alkohol och droger kan kopplas till våld och kriminalitet som är en hot mot tryggheten i samhället. Genom att arbeta förebyggande i ANDT-frågorna i alla åldrar så motverkar man också medicinska och sociala skadeverkningar samt ekonomiska kostnader. För att kunna uppfylla de nationella, regionala och kommunala målen gällande ANDT-arbetet beslutade kommunstyrelsen i Kristinehamn att under våren 2013 projektanställa en preventionssamordnare med 50 % tjänstgöringsgrad för samordning av ANDT-arbetet i kommunen. Preventionssamordnarens arbetsuppgifter är att kartlägga det drogförebyggande arbetet i kommunen och ställa detta i relation till de behov som finns. Samordnaren ska, utifrån kartläggningen, strukturera och planera det kommunövergripande arbetet för att förebygga problem med alkohol, narkotika dopning och tobak. Detta innebär bland annat att vidareutveckla samarbetet inom kommunen, men även vidareutveckla samarbetet med grannkommunerna, aktörer inom regionen och på ett nationellt plan. I uppdraget ingår vidare att samordnaren ska ta egna initiativ till insatser inom ämnesområdet, planera och genomföra utbildningar i dialog med berörda samt arbeta mobiliserande och opinionsbildande. Samordnaren är kommunens specialist och ska fungera som kunskapsbank avseende forskning och nya rön inom området. Målgruppen i detta arbete omfattar alla åldrar. Denna kartläggning är ett steg i att utveckla det förebyggande ANDTarbetet i Kristinehamns kommun. 7 4

8 1.1 Syfte Syftet med denna kartläggning är att samla den kunskap som finns om ANDT-situationen i Kristinehamns kommun och vilket förebyggande arbete som bedrivs här samt vilka behov som finns gällande det förebyggande ANDT-arbetet. Kartläggningen syftar också till att, utifrån resultatet av kartläggningen, ge förslag på insatser inom det förebyggande ANDT-arbetet. Den ska också fungera som ett underlag och en utgångspunkt för fortsatt arbete inom det förebyggande ANDT-arbetet i kommunen. Kartläggningen ska också användas som underlag för utvärdering och uppföljning och själva kartläggningen bör göras om med två års mellanrum. Vidare kan kartläggningen fungera som ett kunskapsunderlag för politiska prioriteringar och beslut. 1.2 Metod Kartläggningen har sammanställts och genomförts genom läsande och sammanställning av befintliga dokument, handlingar och statistik samt annat material från en mängd olika myndigheter och institutioner. 1 Vidare har möten och telefonmöten med samtal och intervjuer av nyckelpersoner genomförts. Årtalen i de olika uppgifterna skiljer sig något beroende på olika tillgänglighet. Folkhälsomyndighetens skrifter Metoder för kartläggning och uppföljning, Hjälpreda för kartläggning av narkotikasituationen i kommuner och Hjälpreda för kartläggning av alkoholsituationen i kommuner har använts som stöd och riktlinjer vid skrivandet av denna rapport. 1.3 Avgränsning Kartläggningen är avgränsad till Kristinehamns kommun och gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak samt förebyggande arbete med inriktning på folkhälsa. 1.4 Definition droger I den här rapporten menas med droger: Alkohol Narkotika Dopningsmedel Tobak Läkemedel (icke medicinskt betingat) Sniffningsmedel 2. Bakgrund Användandet av droger är en riskfaktor för individens välmående och för folkhälsan i stort. Drogmissbruk leder till ofta till ohälsa och de sociala konsekvenserna är ofta mycket negativa. Droger orsakar tragedier för individer och familjer samt stora kostnader för samhället. Tillgängligheten, minskade priser och ökad import är några av de faktorer som gjort att drogkonsumtionen har ökat de senaste åren. Ökad konsumtion leder till ökat missbruk, fler skador och att fler utvecklar ett riskbruk. Vidare leder det till ökat antal brott, olycksfall, sjuklighet och 1 Se vilka i referensförteckningen 8 5

9 dödlighet. På grund av bl.a. dessa anledningar är det viktigt att jobba med ett förebyggande ANDT-arbete. 2.1 Förebyggande ANDT-arbete Det finns kunskap om vilka förebyggande insatser som ger positiv effekt. När man utformar förebyggande åtgärder är det viktigt att det finns kunskap om vilka de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna är för missbruk av droger. Det är viktigt att veta hur risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp-, och samhällsnivå kan motverkas respektive främjas. En kombination av åtgärder, som ska syfta till minskad tillgänglighet, begränsad efterfrågan och tidigt uppmärksammande av riskfyllda drogvanor, krävs för att få långsiktiga effekter av det förebyggande ANDTarbetet. Framgångsfaktorer för kommunens förebyggande ANDT-arbete är: Att arbetet är viktigt och prioriterat i kommunen. Att det finns en lokal samordnare/funktion med mandat och tydlig strategisk roll. Att det finns en stödstruktur där beslutsfattare ingår. Fungerande samverkan mellan flera aktörer. Fungerande nätverk och mötesplatser. Struktur och långsiktighet. Att det finns en handlingsplan med uppföljningsrutiner. Mobilisering av många i kommunen. Att det görs opinionsbildande insatser. 2.2 Risk- och skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorer är faktorer som ökar respektive minskar risken för t.ex. psykisk ohälsa, kriminalitet och alkohol- och narkotikamissbruk. Det är främst inom fem områden: familjen, kamratgruppen/fritiden, skolan, samhället och individen själv, som faktorerna kan ses. Det finns exempel på skyddande faktorer såsom god känslomässig kontakt mellan föräldrar och barn, låg tolerans från vuxna mot normöverträdelser, sen alkoholdebut, välfungerande skola, många färdigheter, goda kamratrelationer och fritidsysselsättningar. Det som definierar en skyddsfaktor är att den stärker banden mellan människor och att den skapar tydliga regler för beteendet. Det finns exempel på faktorer leder till ökad risk för problembeteenden, t.ex. brister i familjen, när det gäller anknytning, uppfostran eller tillsyn. Risk- och skyddsfaktorer finns på individ-, grupp-, och samhällsnivå. 2.3 Preventionsnivåer Man kan dela in förebyggande insatser i tre olika nivåer; Primärpreventiv nivå. Det är ett begrepp som kan användas för att beskriva vilka generella förebyggande insatser som kan göras gentemot hela befolkningen. Det är åtgärder för att förhindra att t.ex. livsstilsrelaterade problem över huvud taget uppträder. Kallas också universell prevention. Sekundärpreventiv nivå. Begrepp som innefattar tidig diagnostik och behandling. Riktar sig till en riskgrupp och kan också kallas selektiv prevention. Tertiär prevention. Begrepp som avser rehabilitering och insatser för att förhindra återfall. Kalls också indikerad prevention. 2.4 Nationella folkhälsomål Sveriges folkhälsopolitik utgår ifrån elva målområden antagna av den svenska riksdagen. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen De elva målen antogs 9 6

10 2003 och omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Riksdagsbeslutet lägger också ett större ansvar för folkhälsoarbetet på kommunerna. Därför får folkhälsorådet en än viktigare uppgift när riksdagsbeslutet skall omsättas i praktiken på lokal nivå. De elva målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 2.5 Samlad nationell ANDT-strategi I mars 2011 antog riksdagen en samlad strategi för ANDT-politiken. 2 Det övergripande målet bestämdes till: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Strategin gäller för och anger mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under dessa år. Strategin innehåller en tydlig struktur för uppföljning och utvärdering. Åtgärder beskrivs i regeringens årliga åtgärdsprogram för ANDT-politiken. Länsstyrelsen i Värmland har ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande ANDT-arbetet i länet. Detta arbete sker genom att på olika sätt stödja kommunens förebyggande arbete och vara den förmedlande länken mellan kommun och regering. Sedan 2011 är regeringens nationella ANDT-strategi ( ) ett viktigt dokument för arbetet. Målen i den nationella ANDT-strategin ligger till grund för de långsiktiga målen i strategin ANDT-förebyggande arbete i Värmland Det finns sju långsiktiga mål som ska ange inriktningen för ANDT-arbetet. Dessa har ingen bortre tidsgräns. I de långsiktiga målen finns också prioriterade mål för kommunen där man har ett tydligare ansvar och de målen framgår också det som ska uppnås under strategiperioden. 2 Prop. 2010/11:

11 Syftet med ett övergripande mål var att tydliggöra att man vill komma till rätta med de samlade problem som bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak orsakar både individ och samhälle. För att nå målet med strategin krävs insatser från det offentliga, det privata, de idéburna organisationerna och från den enskilda individen. ANDTpolitiken är sektorsövergripande. I den regionala strategin, ANDTförebyggande arbete i Värmland finns ett övergripande mål; Mål Hållbart och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete Prioriterat mål för kommunen: Upprätthålla och utveckla organisationen av det lokala ANDT-området. De långsiktiga nationella målen är: 1. Mål - Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska En av de viktigaste åtgärderna för att minska ANDT-relaterade skadeverkningar och problem är att begränsa tillgången och tillgängligheten till ANDT. Prioriterade mål för kommunen: En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn. En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan det ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbetet. 2. Mål - Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Insatser för att skydda barn mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol och tobak eller missbruk av narkotika och dopningsmedel utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet. Prioriterat mål för kommunen: Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd. 3. Mål - Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Verksamma metoder för att förhindra att någon börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska prioriteras. Prioriterade mål för kommunen: Minska nyrekryteringen till narkotika- och dopningsbruk. Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen. En hälsofrämjande skola. Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet. 4. Mål - Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska För att förhindra att personer utvecklar ett skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT är tidig upptäckt och rådgivning inom primärvården en effektiv metod. som också kan bidra till en positiv ekonomisk, social och mer hälsoinriktad samhällsutveckling. Prioriterat mål för kommunen: Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa. 11 8

12 5. Mål - Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet För att personer med missbruks- och beroendeproblematik ska få sina vårdbehov tillgodosedda och slutligen bli drogfria, bör tillgängligheten till kunskapsbaserade insatser öka och individens ställning stärkas. Prioriterade mål för kommunen: Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka. En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås. 6. Mål - Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Skadligt bruk och missbruk av ANDT bidrar till en stor del av den förtida dödligheten och skador i Sverige. Sambandet mellan ANDT och förekomsten av våld och olyckor är välbelagt. Att minska antalet döda och skadade på grund av eget eller andras bruk av ANDT är ett självklart långsiktigt mål. Prioriterade mål för kommunen: Antalet döda och skadade i trafiken pga. alkohol och andra droger ska minska Antalet döda och skadade pga. AND- relaterat våld ska minska. 7. Mål - En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Aktivt verka för att FN:s, EU:s och WHO:s dokument inom ANDTområdet efterlevs. En ökad samordning och prioritering av det nordiska samarbetet inom ANDT-området. 3. Bakgrundsfakta Kristinehamns kommun Det finns bestämningsfaktorer 3 kopplade till hur man mäter drogkonsumtion och bakgrundsvariablerna som kan ha betydelse för drogkonsumtionen i Kristinehamn presenteras nedan. 3.1 Befolkning Folkmängd Kristinehamns kommun hade den 31 december 2012 ett invånarantal på personer. Folkmängd 31 december 2012 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 3 Faktorer som kan påverka hälsotillstånd eller andra karakteristiska som studeras 12 9

13 3.1.2 Barnfamiljer Antalet barnfamiljer med barn under 18 år uppgick 31 december 2012 till totalt 2462 familjer. Familjer efter antal barn Källa: SCB, Familjestatistik Födelseland Av befolkningen i Kristinehamns kommun var år % födda i ett annat land än Sverige. Invånare efter födelseland Källa: SCB, Befolkningsstatistik 3.2 Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagandet i det senaste kommunal- och landstingsvalet var något högre i Kristinehamns kommun i förhållande till riket i övrigt. I riksdagsvalet var deltagandet samma som i riket i övrigt. Valdeltagande 2010 Källa: SCB, Valstatistik 13 10

14 3.3 Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkningen efter utbildningsnivå 2012 Utbildningsnivån i Kristinehamn är relativt hög fram till eftergymnasial nivå då den blir låg och bland männen specifikt mycket låg. Befolkningen efter utbildningsnivå Källa: SCB, Utbildningsregistret Arbetssökande Under 2012 var andelen arbetssökande 5 % i åldern år. I olika program med aktivitetsstöd var 7 % av invånarna mellan år i Kristinehamn. Dessa siffror ligger i paritet med övriga Värmland och riket. I gruppen män mellan år var så hög andel som 11 % öppet arbetslösa och 26 % i olika program med aktivitetsstöd. Dessa siffror är betydligt högre än övriga Värmland och riket

15 Arbetssökande Källa: Arbetsförmedlingen Låginkomsttagare I Kristinehamn är höginkomsttagarna färre än i övriga länet mycket färre än rikets genomsnitt. Andelen låginkomsttagare ligger i paritet med övriga Värmland och riket. Hög/låginkomsttagare Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret Gällande familjer med låga inkomster så är ensamstående med hemmavarande barn de med lägst inkomster. Familjer med låga inkomster Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret 15 12

16 3.3.4 Ekonomiskt bistånd Antalet familjer med ekonomiskt bistånd i Kristinehamn. Källa: SCB Anmälda brott 2012 Antalet anmälda brott, särskilt våldsbrott, ligger högre i Kristinehamn än i övriga länet men mindre än riket i övrigt. Anmälda brott (antal per invånare) Källa: BRÅ Gällande olika typer av brott så är Kristinehamn högt upp på listan i antalet anmälda brott, gällande hela länet, i väldigt många olika brottstyper. Nedan följer några exempel: I brottstypen sexuellt utnyttjande av barn under 15 år så är antalet anmälda brott 11stycken av totalt 18 i hela Värmland. I brottstypen misshandel har Kristinehamn den näst högsta andelen anmälda brott i hela länet, över antalet brott per av medelbefolkningen. I brottstypen rån så är det bara två kommuner i Värmland som har högre andel brott per av medelbefolkningen än Kristinehamn. I brottstypen bostadsinbrott har Kristinehamn högst andel brott per av medelbefolkningen i hela Värmland. I brottstypen rattfylleri under påverkan av narkotika är statistiken för Kristinehamn inte bra, bara 2 kommuner i Värmland har högre andel brott per av medelbefolkningen. I brottstypen brott mot narkotikastrafflagen det bara två kommuner i Värmland har sämre statistik

17 I brottstypen brott mot lagen om förbud mot vissa dopningsmedel, är Kristinehamn högst upp på listan i Värmland över antalet brott per av medelbefolkningen. Källa: BRÅ Socioekonomiskt index I ett socioekonomiskt index ingår variablerna utomnordiska föräldrar, ekonomiskt utsatta hushåll, tonårsaborter, utbildningsnivå och låginkomsttagare. Ett index på 100 är det optimala. Kristinehamn hade 2012 ett socioekonomiskt index på 73 och snittet för Värmlands kommuner var Barns och ungas uppväxtvillkor Anställda årsarbetare i förskolan hösten 2012 I Kristinehamns kommun är personaltätheten i paritet med, men i vissa fall lägre, än övriga Värmland och riket. Anställda årsarbetare i förskolan hösten 2012 Källa: Skolverket Behöriga till gymnasieskolan vårterminen % av eleverna i år 9, var vårterminen 2012 behöriga till gymnasieskolan. Det är färre än i Övriga Värmland och i riket i stort. Behöriga till gymnasieskolan vt 2012 Källa: Skolverket Barnfattigdomsindex Kristinehamns kommun Andelen barn i Kristinehamns kommun som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, är något större än övriga Värmland och riket i stort

18 Barnfattigdomsindex 2011 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret Barnhälsoindex I ett barnhälsoindex ingår variablerna MPR-vaccinerade 4, rökande blivande mödrar, rökare i familjen vid 0-4 veckor, ammar helt vid 4 månader och normalviktiga 5,5 åringar. Ett index på 100 är det optimala. Kristinehamn hade 2012 ett barnhälsoindex på 82 och snittet för Värmlands kommuner var Fysisk aktivitet Fetma Av invånarna i Kristinehamn mellan år var det 2012, 17 % som hade en BMI över 30. I gruppen år var siffran 21 %. Med en BMI över 30 lider man per definition av fetma. I gruppen 5,5 åringar var det 2011, 18 % av flickorna som var överviktiga och 19 % av pojkarna. 7 % av flickorna och pojkarna led av fetma enligt Iso-BMI tabellen. 5 Snittet för överviktiga flickor i Värmland låg på 18 % och för pojkarna 14 %. Snittet av Andelen pojkar som led av fetma i Värmland var 7 % och för flickorna 5 % Otillräcklig fysisk aktivitet I gruppen år var det i Kristinehamn 2012, 21 % som rör sig mindre än 2 h/vecka på sin fritid. I gruppen var siffran 29 %. I Ung i Värmlands undersökning (2011) om drogvanor och annat framkom att år 9 eleverna i Kristinehamn rör sig mindre än år 9 eleverna i övriga länet. Figuren visar andelen elever som uppger att de inte motionerar alls eller mest sitter stilla. Andel elever som uppger att de inte motionerar alls eller mest sitter stilla 4 MPR-vaccin ges som en injektion och skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. 5 IOTF (International Obesity Task Force) tagit fram en utökning av BMI för barn och ungdomar pga att BMI inte fungerar för barn och ungdomar. BMI för barn kallas Iso-BMI och värdet beräknas precis på samma sätt som bmi för vuxna. Det som skiljer sig är viktklassificeringen och gränserna för övervikt samt fetma

19 Källa: Ung i Värmland 4. Droger och drogvanor 4.1 Alkohol Totalkonsumtionen av 100-procentig alkohol var i Sverige 2012, 9,2 liter per person över 15 år var konsumtionen som högst och 2012 års siffror är en minskning med cirka 10 procent från Den högsta totalkonsumtionen har män mellan år. Med intensivkonsumtion av alkohol menas att en person vid ett och samma tillfälle dricker minst en halv halvflaska sprit, en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider eller starköl. Intensivkonsumtionen av alkohol i Sverige har också minskat. Bland skolelever i årskurs 9 har alkoholkonsumtionen och andelen alkoholkonsumenter minskat. Sedan 1980-talet har också den alkoholrelaterade dödligheten bland både kvinnor och män i åldern år minskat. Personer med riskabla alkoholvanor rapporterar mer ångest, sömnbesvär, och oro samt nedsatt psykisk välbefinnande än personer utan riskabla alkoholvanor. Särskilt bland kvinnor ökar de alkoholrelaterade skadorna. Mellan åren 1998 och 2009 skedde det, enligt patientregistret, i Sverige en ökning av antalet alkoholrelaterade utskrivningar med 34 procent Riskkonsumtion Ungefär 1 miljon människor, ca 13 %, i Sverige anses ha alkoholvanor som är riskabla dvs. en alkoholkonsumtion där risken för att skador uppstår till följd av denna konsumtion, ökar. Definitionen av riskbruk är i Sverige för män, mer än 14 standardglas 6 per vecka och för kvinnor, nio standardglas per vecka. Intensivkonsumtion är en annan typ av riskbruk. Med intensivkonsumtion 7 menas att man dricker stora mängder alkohol under ett och samma tillfälle Tillgänglighet Tillgängligheten av alkohol och narkotika har i Sverige ökat genom åren och tillgängligheten påverkar i hög grad bruket. Tillgängligheten av alkohol påverkas av antalet systembolag och dess öppettider men också av antalet serveringstillstånd och antalet butiker som säljer folköl. Vidare påverkas tillgängligheten av legala och illegala inköp av alkohol utomlands samt smuggling och hembränning. 6 Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit. 7 Mer än fyra standardglas vid samma tillfälle för en man och mer än tre standardglas vid samma tillfälle för en kvinna

20 Systembolag I Kristinehamns kommun finns det ett systembolag. Det har öppet sex dagar i veckan, måndag till lördag. Öppettiderna är måndag till onsdag , torsdag och fredag samt lördag Tillgängligheten på systembolaget har ökat de senaste åren då butiken fått utökade öppettider. Serveringstillstånd Huvudansvaret för tillståndsgivningen av serveringstillstånd ligger på kommunen. Så även tillsynen över de som säljer alkohol. Det är alkoholhandläggaren som hanterar ärendena. I Kristinehamns kommun beviljades under stycken serveringstillstånd varav 5 stycken var stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten och 20 stycken var stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap. Noterbart är att det totala antalet stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap i hela Värmland uppgick till 25 stycken. Försäljning av folköl I Kristinehamns kommun finns det 18 försäljningsställen som säljer folköl. Enligt alkohollagen behöver man inget särskilt tillstånd för att få sälja öl. Däremot måste man uppfylla vissa krav; Verksamheten ska bedrivas i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt 22 tredje stycket livsmedelslagen. Matvaror ska försäljas i lokalen ur det sedvanliga livsmedelssortimentet, t ex mejeriprodukter, charkvaror, torrvaror, grönsaker och frukt samt brett urval konserver liksom djupfrysta matvaror. Den som bedriver detaljhandel av öl ska anmäla detta till kommunen. Hon/han ska också utöva särskild tillsyn över försäljningen och det ska finnas ett för verksamheten lämpligt program Alkoholkonsumtionen i Kristinehamns kommun Att mäta och få ett mått på Kristinehamns kommuns totala alkoholkonsumtion är mycket svårt. Detta främst beroende på att all alkohol som konsumeras inte köps på mätbara ställen såsom systembolaget, restauranger eller butikerna (folkölsförsäljning) Däremot kan försäljningen på dessa ställen ses som en indikation på vad som konsumeras. Systembolaget stod 2012 för 63 % av alkoholkonsumtionen i Sverige och resandeinförsel, smuggling, hemtillverkning och Internet dvs. den oregistrerade alkoholkonsumtionen, stod för drygt 20 procent av totalkonsumtionen år

Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014

Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-880 45 johan.ohman@kristinehamn.se Datum 2014-03-07 Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE. ISSN 2000-043X HebyFS 2012:05 Infördes i författningssamlingen den 7 maj 2012 Alkohol- och drogpolitisk plan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland

Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland BILAGA 2 - UPPFÖLJNING - INDIKATORER Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2012-2015 PUBLIKATIONSNUMMER 2016:20 - BILAGA 2 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sammanfattning bilaga 2 Detta dokument innehåller

Läs mer

Regional strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2013-2015. Västra Götalands län

Regional strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2013-2015. Västra Götalands län Regional strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2013-2015 Västra Götalands län 1 2 Rapportnummer: 2013:64 ISSN: 1403-168X Form: Ida Edgren Innehåll Regionala strukturer och samordning i länet

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014 En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och Regeringens ANDT-strategi Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Avsiktsförklaring DROGSAM

Avsiktsförklaring DROGSAM Avsiktsförklaring DROGSAM DROGSAM är en strategigrupp med representanter från myndigheter och organisationer som arbetar förebyggande med ANDT-frågor (Alkohol - Narkotika Dopning Tobak) i Sörmland. Den

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun 2016-2020 Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Programmet ska vara vägledande för nämnder och förvaltningar

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer