Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014"

Transkript

1 1

2 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, Datum Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014 Sammanfattning Kristinehamns kommun anställde under 2013 en preventionssamordnare. En av arbetsuppgifterna för preventionssamordnaren var att kartlägga ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. Preventionssamordnaren har under 2013 utfört ovanstående arbete och detta har utmynnat i en kartläggningsrapport kallad Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. I rapporten finns det också en behovsinventering och förslag till åtgärder för Kristinehamns kommun utifrån de brister som rapporten visar. Trygghets- och folkhälsorådet har under 2013 bestämt sig för att prioritera vissa områden gällande folkhälsoarbetet. De områden som prioriteras för 2014 är minskning av droganvändandet i kommunen, ökning av den upplevda tryggheten i kommunen samt ökning av de fysiska aktiviteterna för, främst, barn och ungdomar i kommunen. De prioriterade områdena är kopplade till kartläggningsrapporten Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kartläggningsrapport Förslag till beslut Trygghets- och folkhälsorådet föreslår kommunstyrelsen att: Att ta fram en folkhälsopolitisk plan för Kristinehamns kommun , med inriktning folkhälsa, barn- och ungdomspolitik, jämställdhet och demokrati, tillgänglighet och ANDT. I samband med detta arbete bör ett folkhälsopolitiskt mål för Kristinehamns kommun tas fram. Att ta fram en gemensam handlingsplan, gällande förebyggande arbete, för den kommunala grund- och gymnasieskolan i Kristinehamns kommun. Kristinehamns kommun E-post Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 2 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

3 2 Peter Eskebrink Kanslichef Johan Öhman Preventionssamordnare 3

4 Kartläggning av ANDT situationen samt det förebyggande arbetet i Kristinehamns kommun Johan Öhman, 2013 Preventions- och ungdomssamordnare Kristinehamns kommun. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod 1.3 Avgränsning 1.4 Definition droger 2. Bakgrund Förebyggande ANDT-arbete Preventionsnivåer 2.3 Nationella folkhälsomål 2.4 Samlad nationell ANDT-strategi 7 3. Bakgrundsfakta Kristinehamns kommun Befolkning Folkmängd Barnfamiljer Födelseland 3.2 Delaktighet och inflytande i samhället 3.3 Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkning efter utbildningsnivå Arbetssökande Låginkomsttagare Ekonomiskt bistånd Anmälda brott Socioekonomiskt index Barn och ungas uppväxtvillkor Anställda årsarbetare i förskolan Behöriga till gymnasieskolan vårterminen Barnfattigdomsindex Kristinehamns kommun Barnhälsoindex 3.5 Fysisk aktivitet Fetma Otillräcklig fysisk aktivitet 4. Droger och drogvanor Alkohol Riskkonsumtion Tillgänglighet Alkoholkonsumtionen i Kristinehamns kommun Systembolaget och restaurangerna alkoholförsäljning Skolelevers alkoholkonsumtion Brott mot alkohollagen Kostnader för alkoholen 4.2 Narkotika Tillgänglighet och konsumtion av narkotika i Kristinehamns kommun Skolelevers narkotikakonsumtion Narkotikabrott Kostnader för narkotika 4.3 Dopning

6 4.3.1 Tillgänglighet och konsumtion av dopning i Kristinehamns kommun Skolelevers dopningskonsumtion Dopningsbrott 4.4 Tobak Tillgänglighet och konsumtion av tobak i Kristinehamns kommun Skolelever tobakskonsumtion Kostnader och konsekvenser av tobaken Förebyggande ANDT-arbete i Kristinehamns kommun Förebyggande ANDT-arbete 5.2 Vilket förebyggande ANDT-arbete sker i Kristinehamns kommun 5.3 Behovsinventering Förslag åtgärder/aktiviteter Kristinehamns kommun Referensförteckning Internetkällor Denna kartläggning är sammanställd och skriven 2013 av Johan Öhman, Preventions- och ungdomssamordnare Kristinehamns kommun. Den innehåller förutom kartläggningen, en behovsinventering angående det förebyggande ANDT-arbetet samt förslag till åtgärder/aktiviteter för Kristinehamns kommun

7 1. Inledning Lokalt förebyggande ANDT-arbete får, enligt forskningen, bäst effekt om besluten fattas nära dem som berörs. Det lokala förebyggande ANDTarbetet bör också anpassas efter lokala förhållanden och det bör finnas en stark länk mellan nationell-, regional- och lokal nivå. Detta underlättar arbetet. Sedan 2008 ger Folkhälsomyndigheten stöd till länens samordnare i ANDT-frågor. Det stödet sker främst genom kunskaps- och kompetensutveckling. Länsstyrelsen i Värmland har ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande ANDT-arbetet i länet. Detta arbete sker genom att på olika sätt stödja kommunens förebyggande arbete och vara den förmedlande länken mellan kommun och regering. Sedan 2011 är regeringens nationella ANDT-strategi ( ) ett viktigt dokument för arbetet. Målen i den nationella ANDT-strategin ligger till grund för de långsiktiga målen i strategin ANDT-förebyggande arbete i Värmland Kommunen ansvarar för den lokala ANDT-samordningen och har också ansvar enligt socialtjänstlagen samt alkohol- och tobakslagen. Man ansvarar också för alkohol och tobakstillsyn. Kommunen utgör en central arena för det förebyggande ANDT-arbetet och kommunala verksamheter har ett ansvar för förebyggande insatser. Dessa insatser bör vara sektorsövergripande och innefatta flera olika aktörer som t.ex. kommun, landsting, polis, näringsliv och idéburna organisationer och det bör i kommunen finnas en sektorsövergripande samordningsstruktur mellan dessa aktörer. Ett av Kristinehamns kommuns övergripande mål är att kommunen ska vara en trygg och säker kommun och genom att arbeta förebyggande med ANDT-frågorna så bidrar man till detta. Alkohol och droger kan kopplas till våld och kriminalitet som är en hot mot tryggheten i samhället. Genom att arbeta förebyggande i ANDT-frågorna i alla åldrar så motverkar man också medicinska och sociala skadeverkningar samt ekonomiska kostnader. För att kunna uppfylla de nationella, regionala och kommunala målen gällande ANDT-arbetet beslutade kommunstyrelsen i Kristinehamn att under våren 2013 projektanställa en preventionssamordnare med 50 % tjänstgöringsgrad för samordning av ANDT-arbetet i kommunen. Preventionssamordnarens arbetsuppgifter är att kartlägga det drogförebyggande arbetet i kommunen och ställa detta i relation till de behov som finns. Samordnaren ska, utifrån kartläggningen, strukturera och planera det kommunövergripande arbetet för att förebygga problem med alkohol, narkotika dopning och tobak. Detta innebär bland annat att vidareutveckla samarbetet inom kommunen, men även vidareutveckla samarbetet med grannkommunerna, aktörer inom regionen och på ett nationellt plan. I uppdraget ingår vidare att samordnaren ska ta egna initiativ till insatser inom ämnesområdet, planera och genomföra utbildningar i dialog med berörda samt arbeta mobiliserande och opinionsbildande. Samordnaren är kommunens specialist och ska fungera som kunskapsbank avseende forskning och nya rön inom området. Målgruppen i detta arbete omfattar alla åldrar. Denna kartläggning är ett steg i att utveckla det förebyggande ANDTarbetet i Kristinehamns kommun. 7 4

8 1.1 Syfte Syftet med denna kartläggning är att samla den kunskap som finns om ANDT-situationen i Kristinehamns kommun och vilket förebyggande arbete som bedrivs här samt vilka behov som finns gällande det förebyggande ANDT-arbetet. Kartläggningen syftar också till att, utifrån resultatet av kartläggningen, ge förslag på insatser inom det förebyggande ANDT-arbetet. Den ska också fungera som ett underlag och en utgångspunkt för fortsatt arbete inom det förebyggande ANDT-arbetet i kommunen. Kartläggningen ska också användas som underlag för utvärdering och uppföljning och själva kartläggningen bör göras om med två års mellanrum. Vidare kan kartläggningen fungera som ett kunskapsunderlag för politiska prioriteringar och beslut. 1.2 Metod Kartläggningen har sammanställts och genomförts genom läsande och sammanställning av befintliga dokument, handlingar och statistik samt annat material från en mängd olika myndigheter och institutioner. 1 Vidare har möten och telefonmöten med samtal och intervjuer av nyckelpersoner genomförts. Årtalen i de olika uppgifterna skiljer sig något beroende på olika tillgänglighet. Folkhälsomyndighetens skrifter Metoder för kartläggning och uppföljning, Hjälpreda för kartläggning av narkotikasituationen i kommuner och Hjälpreda för kartläggning av alkoholsituationen i kommuner har använts som stöd och riktlinjer vid skrivandet av denna rapport. 1.3 Avgränsning Kartläggningen är avgränsad till Kristinehamns kommun och gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak samt förebyggande arbete med inriktning på folkhälsa. 1.4 Definition droger I den här rapporten menas med droger: Alkohol Narkotika Dopningsmedel Tobak Läkemedel (icke medicinskt betingat) Sniffningsmedel 2. Bakgrund Användandet av droger är en riskfaktor för individens välmående och för folkhälsan i stort. Drogmissbruk leder till ofta till ohälsa och de sociala konsekvenserna är ofta mycket negativa. Droger orsakar tragedier för individer och familjer samt stora kostnader för samhället. Tillgängligheten, minskade priser och ökad import är några av de faktorer som gjort att drogkonsumtionen har ökat de senaste åren. Ökad konsumtion leder till ökat missbruk, fler skador och att fler utvecklar ett riskbruk. Vidare leder det till ökat antal brott, olycksfall, sjuklighet och 1 Se vilka i referensförteckningen 8 5

9 dödlighet. På grund av bl.a. dessa anledningar är det viktigt att jobba med ett förebyggande ANDT-arbete. 2.1 Förebyggande ANDT-arbete Det finns kunskap om vilka förebyggande insatser som ger positiv effekt. När man utformar förebyggande åtgärder är det viktigt att det finns kunskap om vilka de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna är för missbruk av droger. Det är viktigt att veta hur risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp-, och samhällsnivå kan motverkas respektive främjas. En kombination av åtgärder, som ska syfta till minskad tillgänglighet, begränsad efterfrågan och tidigt uppmärksammande av riskfyllda drogvanor, krävs för att få långsiktiga effekter av det förebyggande ANDTarbetet. Framgångsfaktorer för kommunens förebyggande ANDT-arbete är: Att arbetet är viktigt och prioriterat i kommunen. Att det finns en lokal samordnare/funktion med mandat och tydlig strategisk roll. Att det finns en stödstruktur där beslutsfattare ingår. Fungerande samverkan mellan flera aktörer. Fungerande nätverk och mötesplatser. Struktur och långsiktighet. Att det finns en handlingsplan med uppföljningsrutiner. Mobilisering av många i kommunen. Att det görs opinionsbildande insatser. 2.2 Risk- och skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorer är faktorer som ökar respektive minskar risken för t.ex. psykisk ohälsa, kriminalitet och alkohol- och narkotikamissbruk. Det är främst inom fem områden: familjen, kamratgruppen/fritiden, skolan, samhället och individen själv, som faktorerna kan ses. Det finns exempel på skyddande faktorer såsom god känslomässig kontakt mellan föräldrar och barn, låg tolerans från vuxna mot normöverträdelser, sen alkoholdebut, välfungerande skola, många färdigheter, goda kamratrelationer och fritidsysselsättningar. Det som definierar en skyddsfaktor är att den stärker banden mellan människor och att den skapar tydliga regler för beteendet. Det finns exempel på faktorer leder till ökad risk för problembeteenden, t.ex. brister i familjen, när det gäller anknytning, uppfostran eller tillsyn. Risk- och skyddsfaktorer finns på individ-, grupp-, och samhällsnivå. 2.3 Preventionsnivåer Man kan dela in förebyggande insatser i tre olika nivåer; Primärpreventiv nivå. Det är ett begrepp som kan användas för att beskriva vilka generella förebyggande insatser som kan göras gentemot hela befolkningen. Det är åtgärder för att förhindra att t.ex. livsstilsrelaterade problem över huvud taget uppträder. Kallas också universell prevention. Sekundärpreventiv nivå. Begrepp som innefattar tidig diagnostik och behandling. Riktar sig till en riskgrupp och kan också kallas selektiv prevention. Tertiär prevention. Begrepp som avser rehabilitering och insatser för att förhindra återfall. Kalls också indikerad prevention. 2.4 Nationella folkhälsomål Sveriges folkhälsopolitik utgår ifrån elva målområden antagna av den svenska riksdagen. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen De elva målen antogs 9 6

10 2003 och omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Riksdagsbeslutet lägger också ett större ansvar för folkhälsoarbetet på kommunerna. Därför får folkhälsorådet en än viktigare uppgift när riksdagsbeslutet skall omsättas i praktiken på lokal nivå. De elva målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 2.5 Samlad nationell ANDT-strategi I mars 2011 antog riksdagen en samlad strategi för ANDT-politiken. 2 Det övergripande målet bestämdes till: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Strategin gäller för och anger mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under dessa år. Strategin innehåller en tydlig struktur för uppföljning och utvärdering. Åtgärder beskrivs i regeringens årliga åtgärdsprogram för ANDT-politiken. Länsstyrelsen i Värmland har ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande ANDT-arbetet i länet. Detta arbete sker genom att på olika sätt stödja kommunens förebyggande arbete och vara den förmedlande länken mellan kommun och regering. Sedan 2011 är regeringens nationella ANDT-strategi ( ) ett viktigt dokument för arbetet. Målen i den nationella ANDT-strategin ligger till grund för de långsiktiga målen i strategin ANDT-förebyggande arbete i Värmland Det finns sju långsiktiga mål som ska ange inriktningen för ANDT-arbetet. Dessa har ingen bortre tidsgräns. I de långsiktiga målen finns också prioriterade mål för kommunen där man har ett tydligare ansvar och de målen framgår också det som ska uppnås under strategiperioden. 2 Prop. 2010/11:

11 Syftet med ett övergripande mål var att tydliggöra att man vill komma till rätta med de samlade problem som bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak orsakar både individ och samhälle. För att nå målet med strategin krävs insatser från det offentliga, det privata, de idéburna organisationerna och från den enskilda individen. ANDTpolitiken är sektorsövergripande. I den regionala strategin, ANDTförebyggande arbete i Värmland finns ett övergripande mål; Mål Hållbart och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete Prioriterat mål för kommunen: Upprätthålla och utveckla organisationen av det lokala ANDT-området. De långsiktiga nationella målen är: 1. Mål - Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska En av de viktigaste åtgärderna för att minska ANDT-relaterade skadeverkningar och problem är att begränsa tillgången och tillgängligheten till ANDT. Prioriterade mål för kommunen: En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn. En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan det ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbetet. 2. Mål - Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Insatser för att skydda barn mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol och tobak eller missbruk av narkotika och dopningsmedel utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet. Prioriterat mål för kommunen: Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd. 3. Mål - Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Verksamma metoder för att förhindra att någon börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska prioriteras. Prioriterade mål för kommunen: Minska nyrekryteringen till narkotika- och dopningsbruk. Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen. En hälsofrämjande skola. Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet. 4. Mål - Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska För att förhindra att personer utvecklar ett skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT är tidig upptäckt och rådgivning inom primärvården en effektiv metod. som också kan bidra till en positiv ekonomisk, social och mer hälsoinriktad samhällsutveckling. Prioriterat mål för kommunen: Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa. 11 8

12 5. Mål - Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet För att personer med missbruks- och beroendeproblematik ska få sina vårdbehov tillgodosedda och slutligen bli drogfria, bör tillgängligheten till kunskapsbaserade insatser öka och individens ställning stärkas. Prioriterade mål för kommunen: Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka. En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås. 6. Mål - Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Skadligt bruk och missbruk av ANDT bidrar till en stor del av den förtida dödligheten och skador i Sverige. Sambandet mellan ANDT och förekomsten av våld och olyckor är välbelagt. Att minska antalet döda och skadade på grund av eget eller andras bruk av ANDT är ett självklart långsiktigt mål. Prioriterade mål för kommunen: Antalet döda och skadade i trafiken pga. alkohol och andra droger ska minska Antalet döda och skadade pga. AND- relaterat våld ska minska. 7. Mål - En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Aktivt verka för att FN:s, EU:s och WHO:s dokument inom ANDTområdet efterlevs. En ökad samordning och prioritering av det nordiska samarbetet inom ANDT-området. 3. Bakgrundsfakta Kristinehamns kommun Det finns bestämningsfaktorer 3 kopplade till hur man mäter drogkonsumtion och bakgrundsvariablerna som kan ha betydelse för drogkonsumtionen i Kristinehamn presenteras nedan. 3.1 Befolkning Folkmängd Kristinehamns kommun hade den 31 december 2012 ett invånarantal på personer. Folkmängd 31 december 2012 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 3 Faktorer som kan påverka hälsotillstånd eller andra karakteristiska som studeras 12 9

13 3.1.2 Barnfamiljer Antalet barnfamiljer med barn under 18 år uppgick 31 december 2012 till totalt 2462 familjer. Familjer efter antal barn Källa: SCB, Familjestatistik Födelseland Av befolkningen i Kristinehamns kommun var år % födda i ett annat land än Sverige. Invånare efter födelseland Källa: SCB, Befolkningsstatistik 3.2 Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagandet i det senaste kommunal- och landstingsvalet var något högre i Kristinehamns kommun i förhållande till riket i övrigt. I riksdagsvalet var deltagandet samma som i riket i övrigt. Valdeltagande 2010 Källa: SCB, Valstatistik 13 10

14 3.3 Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkningen efter utbildningsnivå 2012 Utbildningsnivån i Kristinehamn är relativt hög fram till eftergymnasial nivå då den blir låg och bland männen specifikt mycket låg. Befolkningen efter utbildningsnivå Källa: SCB, Utbildningsregistret Arbetssökande Under 2012 var andelen arbetssökande 5 % i åldern år. I olika program med aktivitetsstöd var 7 % av invånarna mellan år i Kristinehamn. Dessa siffror ligger i paritet med övriga Värmland och riket. I gruppen män mellan år var så hög andel som 11 % öppet arbetslösa och 26 % i olika program med aktivitetsstöd. Dessa siffror är betydligt högre än övriga Värmland och riket

15 Arbetssökande Källa: Arbetsförmedlingen Låginkomsttagare I Kristinehamn är höginkomsttagarna färre än i övriga länet mycket färre än rikets genomsnitt. Andelen låginkomsttagare ligger i paritet med övriga Värmland och riket. Hög/låginkomsttagare Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret Gällande familjer med låga inkomster så är ensamstående med hemmavarande barn de med lägst inkomster. Familjer med låga inkomster Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret 15 12

16 3.3.4 Ekonomiskt bistånd Antalet familjer med ekonomiskt bistånd i Kristinehamn. Källa: SCB Anmälda brott 2012 Antalet anmälda brott, särskilt våldsbrott, ligger högre i Kristinehamn än i övriga länet men mindre än riket i övrigt. Anmälda brott (antal per invånare) Källa: BRÅ Gällande olika typer av brott så är Kristinehamn högt upp på listan i antalet anmälda brott, gällande hela länet, i väldigt många olika brottstyper. Nedan följer några exempel: I brottstypen sexuellt utnyttjande av barn under 15 år så är antalet anmälda brott 11stycken av totalt 18 i hela Värmland. I brottstypen misshandel har Kristinehamn den näst högsta andelen anmälda brott i hela länet, över antalet brott per av medelbefolkningen. I brottstypen rån så är det bara två kommuner i Värmland som har högre andel brott per av medelbefolkningen än Kristinehamn. I brottstypen bostadsinbrott har Kristinehamn högst andel brott per av medelbefolkningen i hela Värmland. I brottstypen rattfylleri under påverkan av narkotika är statistiken för Kristinehamn inte bra, bara 2 kommuner i Värmland har högre andel brott per av medelbefolkningen. I brottstypen brott mot narkotikastrafflagen det bara två kommuner i Värmland har sämre statistik

17 I brottstypen brott mot lagen om förbud mot vissa dopningsmedel, är Kristinehamn högst upp på listan i Värmland över antalet brott per av medelbefolkningen. Källa: BRÅ Socioekonomiskt index I ett socioekonomiskt index ingår variablerna utomnordiska föräldrar, ekonomiskt utsatta hushåll, tonårsaborter, utbildningsnivå och låginkomsttagare. Ett index på 100 är det optimala. Kristinehamn hade 2012 ett socioekonomiskt index på 73 och snittet för Värmlands kommuner var Barns och ungas uppväxtvillkor Anställda årsarbetare i förskolan hösten 2012 I Kristinehamns kommun är personaltätheten i paritet med, men i vissa fall lägre, än övriga Värmland och riket. Anställda årsarbetare i förskolan hösten 2012 Källa: Skolverket Behöriga till gymnasieskolan vårterminen % av eleverna i år 9, var vårterminen 2012 behöriga till gymnasieskolan. Det är färre än i Övriga Värmland och i riket i stort. Behöriga till gymnasieskolan vt 2012 Källa: Skolverket Barnfattigdomsindex Kristinehamns kommun Andelen barn i Kristinehamns kommun som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, är något större än övriga Värmland och riket i stort

18 Barnfattigdomsindex 2011 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret Barnhälsoindex I ett barnhälsoindex ingår variablerna MPR-vaccinerade 4, rökande blivande mödrar, rökare i familjen vid 0-4 veckor, ammar helt vid 4 månader och normalviktiga 5,5 åringar. Ett index på 100 är det optimala. Kristinehamn hade 2012 ett barnhälsoindex på 82 och snittet för Värmlands kommuner var Fysisk aktivitet Fetma Av invånarna i Kristinehamn mellan år var det 2012, 17 % som hade en BMI över 30. I gruppen år var siffran 21 %. Med en BMI över 30 lider man per definition av fetma. I gruppen 5,5 åringar var det 2011, 18 % av flickorna som var överviktiga och 19 % av pojkarna. 7 % av flickorna och pojkarna led av fetma enligt Iso-BMI tabellen. 5 Snittet för överviktiga flickor i Värmland låg på 18 % och för pojkarna 14 %. Snittet av Andelen pojkar som led av fetma i Värmland var 7 % och för flickorna 5 % Otillräcklig fysisk aktivitet I gruppen år var det i Kristinehamn 2012, 21 % som rör sig mindre än 2 h/vecka på sin fritid. I gruppen var siffran 29 %. I Ung i Värmlands undersökning (2011) om drogvanor och annat framkom att år 9 eleverna i Kristinehamn rör sig mindre än år 9 eleverna i övriga länet. Figuren visar andelen elever som uppger att de inte motionerar alls eller mest sitter stilla. Andel elever som uppger att de inte motionerar alls eller mest sitter stilla 4 MPR-vaccin ges som en injektion och skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. 5 IOTF (International Obesity Task Force) tagit fram en utökning av BMI för barn och ungdomar pga att BMI inte fungerar för barn och ungdomar. BMI för barn kallas Iso-BMI och värdet beräknas precis på samma sätt som bmi för vuxna. Det som skiljer sig är viktklassificeringen och gränserna för övervikt samt fetma

19 Källa: Ung i Värmland 4. Droger och drogvanor 4.1 Alkohol Totalkonsumtionen av 100-procentig alkohol var i Sverige 2012, 9,2 liter per person över 15 år var konsumtionen som högst och 2012 års siffror är en minskning med cirka 10 procent från Den högsta totalkonsumtionen har män mellan år. Med intensivkonsumtion av alkohol menas att en person vid ett och samma tillfälle dricker minst en halv halvflaska sprit, en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider eller starköl. Intensivkonsumtionen av alkohol i Sverige har också minskat. Bland skolelever i årskurs 9 har alkoholkonsumtionen och andelen alkoholkonsumenter minskat. Sedan 1980-talet har också den alkoholrelaterade dödligheten bland både kvinnor och män i åldern år minskat. Personer med riskabla alkoholvanor rapporterar mer ångest, sömnbesvär, och oro samt nedsatt psykisk välbefinnande än personer utan riskabla alkoholvanor. Särskilt bland kvinnor ökar de alkoholrelaterade skadorna. Mellan åren 1998 och 2009 skedde det, enligt patientregistret, i Sverige en ökning av antalet alkoholrelaterade utskrivningar med 34 procent Riskkonsumtion Ungefär 1 miljon människor, ca 13 %, i Sverige anses ha alkoholvanor som är riskabla dvs. en alkoholkonsumtion där risken för att skador uppstår till följd av denna konsumtion, ökar. Definitionen av riskbruk är i Sverige för män, mer än 14 standardglas 6 per vecka och för kvinnor, nio standardglas per vecka. Intensivkonsumtion är en annan typ av riskbruk. Med intensivkonsumtion 7 menas att man dricker stora mängder alkohol under ett och samma tillfälle Tillgänglighet Tillgängligheten av alkohol och narkotika har i Sverige ökat genom åren och tillgängligheten påverkar i hög grad bruket. Tillgängligheten av alkohol påverkas av antalet systembolag och dess öppettider men också av antalet serveringstillstånd och antalet butiker som säljer folköl. Vidare påverkas tillgängligheten av legala och illegala inköp av alkohol utomlands samt smuggling och hembränning. 6 Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit. 7 Mer än fyra standardglas vid samma tillfälle för en man och mer än tre standardglas vid samma tillfälle för en kvinna

20 Systembolag I Kristinehamns kommun finns det ett systembolag. Det har öppet sex dagar i veckan, måndag till lördag. Öppettiderna är måndag till onsdag , torsdag och fredag samt lördag Tillgängligheten på systembolaget har ökat de senaste åren då butiken fått utökade öppettider. Serveringstillstånd Huvudansvaret för tillståndsgivningen av serveringstillstånd ligger på kommunen. Så även tillsynen över de som säljer alkohol. Det är alkoholhandläggaren som hanterar ärendena. I Kristinehamns kommun beviljades under stycken serveringstillstånd varav 5 stycken var stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten och 20 stycken var stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap. Noterbart är att det totala antalet stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap i hela Värmland uppgick till 25 stycken. Försäljning av folköl I Kristinehamns kommun finns det 18 försäljningsställen som säljer folköl. Enligt alkohollagen behöver man inget särskilt tillstånd för att få sälja öl. Däremot måste man uppfylla vissa krav; Verksamheten ska bedrivas i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt 22 tredje stycket livsmedelslagen. Matvaror ska försäljas i lokalen ur det sedvanliga livsmedelssortimentet, t ex mejeriprodukter, charkvaror, torrvaror, grönsaker och frukt samt brett urval konserver liksom djupfrysta matvaror. Den som bedriver detaljhandel av öl ska anmäla detta till kommunen. Hon/han ska också utöva särskild tillsyn över försäljningen och det ska finnas ett för verksamheten lämpligt program Alkoholkonsumtionen i Kristinehamns kommun Att mäta och få ett mått på Kristinehamns kommuns totala alkoholkonsumtion är mycket svårt. Detta främst beroende på att all alkohol som konsumeras inte köps på mätbara ställen såsom systembolaget, restauranger eller butikerna (folkölsförsäljning) Däremot kan försäljningen på dessa ställen ses som en indikation på vad som konsumeras. Systembolaget stod 2012 för 63 % av alkoholkonsumtionen i Sverige och resandeinförsel, smuggling, hemtillverkning och Internet dvs. den oregistrerade alkoholkonsumtionen, stod för drygt 20 procent av totalkonsumtionen år

Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014

Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet under 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-880 45 johan.ohman@kristinehamn.se Datum 2014-03-07 Kartläggningsrapport och förslag på inriktning för trygghets- och folkhälsoarbetet

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Antagen i kommunstyrelsen 3 dec 2014 Utgångspunkt Genom en handlingsplan vill Munkedals

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Inledning. Bakgrund till det drogpolitiska programmet

Inledning. Bakgrund till det drogpolitiska programmet Inledning Konsumtionen av alkohol och andra droger är ett samhällsproblem och därmed en angelägenhet för samtliga av samhällets aktörer. Det som nämns vara framgångsfaktorer för att bedriva ett gott drogförebyggande

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Handlingsprogram för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Kristianstads kommun

Handlingsprogram för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Kristianstads kommun Handlingsprogram för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Kristianstads kommun 2012-2015 Innehåll 1.Inledning... 3 2. Folkhälsans 11 mål... 3 2.1 Målområde 11 tobak, alkohol, narkotika, dopning och

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2013-2015

Handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2013-2015 Handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2013-2015 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-24 Förord av Kommunstyrelsens ordförande Alkohol, narkotika, doping och tobak påverkar vårt samhälle

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT. ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA

LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT. ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA ANDT sekretariatet Folkhälsoinstitutet och BRÅ Nationell struktur för ANDT området! ANDT-rådet och sekretariatet

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsens organisation Miljöprövningsdelegationen Landshövding Länsråd Stab Rådet Viltförvaltningsdelegationen Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis

Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis Ulla Kungur, Göteborg Anders Eriksson, Stockholm Mats Glans, Malmö Cannabissituationen Stockholm Göteborg Malmö Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns förebyggargrupp består av representanter från sociala (IFO, Individ- och familje omsorg), elevhälsan, rektorer, fritidsgård, flyktingverksamhet,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR UPPSALA KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-12-18

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR UPPSALA KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-12-18 KOMMUNSTYRELSEN DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR UPPSALA KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-12-18 Syfte Föreliggande drogpolitiska program tydliggör och konkretiserar Uppsala kommuns samlade vilja och inriktning

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Drogpolitiskt program för Luleå kommun

Drogpolitiskt program för Luleå kommun Drogpolitiskt program för Luleå kommun Fastställt 2007-02-26 2 (12) 3 (12) Innehållsförteckning Uppdrag...4 Tidigare program...4 Avgränsning...4 Tobak...4 Luleå lokala data...5 Alkohol...6 Luleå lokala

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ANDT-strategi med handlingsplan

ANDT-strategi med handlingsplan www.hassleholm.se Sida1 Fastställt den: 2015-09-28 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Socialförvaltningen (Drog- och brottsförebyggande samordnare) och Kommunledningskontoret (Folkhälsostrateg)

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN Fastställd av Kommunfullmäktige i Habo kommun 2009-01-29 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida INLEDNING 3 GRAVIDITET/ AMNING 4 UNGDOMSTIDEN 5 IDROTTEN 7 TRAFIKEN 7 2 Drogpolitisktprogram

Läs mer

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt...

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt... RESULTAT KALMAR Det här är s kommunspecifika bilaga till rapporten Att utveckla nas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Sex försöks i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:47

Regeringens proposition 2010/11:47 Regeringens proposition 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningsoch tobakspolitiken Prop. 2010/11:47 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 december

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-27 5 Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Inledning Syftet med det alkohol- och drogpolitiska programmet är att det ska utgöra

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

UPPLANDS VÄSBYS ANDT (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak)- STRATEGI

UPPLANDS VÄSBYS ANDT (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak)- STRATEGI Styrdokument, policy Väsby Välfärd 2014-03-19 Caroline Ankarström 0859097780 Dnr SÄN/2013:359 caroline.ankarstrom@upplandsvasby.se UPPLANDS VÄSBYS ANDT (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak)- STRATEGI

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö

Läs mer