Flundrarp 8:125. Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 Bo Friman UV RAPPORT 2013:1

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:1 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING 2012 Flundrarp 8:125 Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 Bo Friman

2

3 UV RAPPORT 2013:1 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING 2012 Flundrarp 8:125 Boplatslämningar från äldre bronsålder Skåne, Brunnby socken, Brunnby RAÄ 302 nr Bo Friman

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:1 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744 Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket nr /126. Bildredigering Staffan Hyll Layout Thomas Hansson Omslag Södra schaktet från nordväst. Foto Bo Friman Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013

5 Innehåll Sammanfattning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Resultat från utredningen 7 Undersökningens målsättning 7 Metod och genomförande 8 Analyser 10 Resultat 11 Södra schaktet 11 Mellersta schaktet 11 Norra schaktet 11 Sammanfattande diskussion och arkeologisk utvärdering 13 Förslag till åtgärder 14 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15

6 Båstad Vejbystrand Västersjön Rössjön Skälderviken Munka-Ljungby Ängelholm Rönne å Höganäs Viken Åstorp Klippan Hittarp Ödåkra Bjuv Ljungbyhed Helsingborg Billesholm Rydebäck Svalöv km Landskrona Häljarp Figur 1. Utsnitt ur GS-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. 4

7 Sammanfattning Inför Höganäs kommuns planerade byggande av ett bostadsområde inom fastigheten Flundrarp 8:125 gjorde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk förundersökning våren Huvuddelen av de påträffade lämningarna var relativt moderna och innehöll hög humushalt i fyllningarna. Endast ett fåtal anläggningar (tre härdar och ett stenskott stolphål) tolkas vara förhistoriska. En av härdarna 14 C-daterades till senare delen av äldre bronsålder. Lämningarna tros representera utkanten av en närbelägen boplats eller gravplats, troligtvis väster om. Antikvarisk bakgrund Med anledning av Höganäs kommuns planer på byggnation inom fastigheten Flundrarp 8:125, Brunnby socken, Höganäs kommun, utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk utredning år 1991 inom området (Lst dnr /91). Utredningsområdet omfattade ca m 2 och inom de västra delarna påträffades resterna efter en förhistorisk boplats som preliminärt daterades till yngre stenålder. Boplatsen ungefärliga utbredning är m 2 (Thorén 1999). Höganäs kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen ansökte 2011 om att få genomföra en arkeologisk förundersökning av området. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten UV Syd, fick i uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län, att upprätta en kostnadsberäkning och en förenklad undersökningsplan. Undersökningsplanen utarbetades av fil. dr. Magnus Andersson, UV Syd under sommaren Ärendet togs över av Bo Friman UV Syd hösten Ett möte med exploatören ägde rum ute i fält. et framgick då att västra delen av exploateringsytan (en skogsbeklädd höjd) inte skulle planläggas. Efter samtal med länsstyrelsen och studie av detaljplanen bestämdes att UV Syd skulle upprätta en reviderad undersökningsplan och kostnadsberäkning för en förundersökning av exploateringsytan som omfattas av detaljplanen. I enlighet med Länsstyrelsens beslut med dnr utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk förundersökning av det aktuella exploateringsområdet under april Förundersökningen leddes av Bo Friman som också har skrivit rapporten. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet är beläget på Kullahalvön i nordvästra Skåne. Kullaberg ligger mot Öresund i sydväst och mot Skälderviken i norr. en högsta punkten kallas Håkull, och ligger 187 meter över havet. Mot Skälderviken är kustbranterna särskilt höga, som mest drygt 60 m. Under yngre stenålder var Kullen en ö som skildes från fastlandet av ett sund. Exploateringsområdet är beläget i den norra delen av Kullaberg på m.ö.h, där höjdskillnaderna inte är så stora. ock är utsikten över Skälderviken överväldigande. en förhärskande jordarten inom exploateringsområdet är sandig morän. 5

8 Brunnby 71:1 Brunnby 349 Brunnby 104:1 Skarnhallarna Brunnby 74:1 Brunnby 351 Badplats Arild Brunnby 282:1 Brunnby 113:1 Brunnby 294:2 Brunnby 109:1 Brunnby 109:2 Brunnby 294:1 Brunnby 73:1 Brunnby 386 * Brunnby 72:1 Badplats Balderup Brunnby 176:1 Brunnby 85:1 Hönehög Brunnby 302:1 P Tennisb. Arild Brunnby 39:1 Brunnby 171:1 Stubbarp Brunnby 303 Brunnby 278:1 Brunnby 209:1 Brunnby 177:1 Brunnby 211:1 Brunnby 175:1 Brunnby 178:1 Brunnby 92:2 Brunnby 92:1 Bökeshögarna Brunnby 184:1 Brunnby 91:1 Bökeshögarna Skola Brunnby Brunnby 70:1 Brunnby 61:2 Brunnby 62:3 Brunnby 367 Brunnby 62:1 Servicehus Brunnby 277:1 Exploateringsområdet Förundersökningsytor Registrerade fornlämningar, yta Brunnby Registrerade fornlämningar, punkt meter Brunnby 185:1 Brunnby 88:1 Brunnby 185:2 Brunnby 186:2 Brunnby 88:2

9 Kullabergsområdet är ett av de fornlämningstätaste områdena i Skåne och utgör ett klassiskt område för svensk arkeologi inte minst inom stenåldersforskningen. Kullahalvöns stenålder profilerar sig främst genom dominansen av fångstkulturerna ertebölle- och den gropkeramiska kulturen. Men i fornsaksmaterialet och den kända fornlämningsbilden finns även signifikanta spår av trattbägarkulturen. Arkeologiska undersökningar av Jonstorp RAÄ 3:1 och 8:1 har ägt rum vid olika tillfällen (Lidén 1938, 1940, 1948, Malmer 1969, Carlie 1986, Löfgren 1992). Även bronsålderns närvaro i dagens landskap på Kullhalvön är påtaglig genom de mångtaliga gravhögarna. I närområdet finns flera fornlämningar från förhistorisk och historisk tid. Stubbarps och Flundrarps bytomter (RAÄ 278 och 282) ligger söder respektive norr om exploateringsområdet. I nära anslutning till området finns även flera fynd- och boplatser från neolitikum med fynd av flintredskap och slagen flinta (RAÄ 39, 171, 173, 177, 178, 209). Närmast ligger fyndplatsen för en slipad flintyxa (RAÄ 177) omedelbart söder om exploateringsområdet. Fyra högar, två stensättningar och ett möjligt röse är belägna väster om undersökningsytan (RAÄ 82, 83, 84:1, 84:2, 85, 113 och 176). På en skogsklädd höjd väster om området ligger en gravhög (RAÄ 85). en har delvis undersökts och i en stenkista har påträffats brända ben, kol, en bronsnål med spiralformat huvud samt en slipsten. En sönderplöjd boplats har påträffats ca 450 m öster om undersökningsytan (RAÄ 303). Här registrerades 2003 ett stolphål samt två härdar (Wallin 2003). Resultat från utredningen Vid utredningen 1991 inom Flundrarp 8:125 grävdes totalt 10 sökschakt med grävmaskin, med en sammanlagd längd av 835 meter. Alla schakt var belägna i åkermark. Boplatsresterna påträffades i schaktens västra delar och daterades preliminärt till yngre stenålder. Vid sökschaktningen konstaterades att det område där boplatslämningarna påträffades, tidigare har utgjort en mindre platå, där den östra kanten jämnats ut genom hård plöjning. Totalt framkom i schakten 53 anläggningar, däribland 28 gropar, 11 stolphål och 8 härdar. I fyndmaterialet märks eggpartiet till en slipad bergartsyxa, en skrapa och flintavslag. Undersökningens målsättning Förundersökningen mål är att fördjupa kunskapen om fornlämningen. en ska klargöra lämningarnas innehåll, datering och vetenskapliga potential. Figur 2. Fornlämningsområdet mot bakgrund av fastighetskartan. 7

10 Utifrån resultaten från utredningen 1991 är syftet att närmare datera de lämningar som påträffats, samt att avgränsa fornlämningen. Om möjligt bör också olika aktivitetsområden avgränsas. Förekomsten av boplatslämningar i form av stolphål och härdar samt slipade flintföremål tyder på aktiviteter från neolitikum och framåt. Syftet är även att belysa fornlämningens förutsättningar för framtida studier av de processer över tid som kan ha ägt rum. Som exempel kan nämnas boplatsorganisation, ekonomi, kontaktytor. Förundersökningen syftar också till att genom begränsade analyser klargöra fornlämningarnas vetenskapliga potential. Sådana analyser utgörs av makrofossilanlyser och flint- och stenanalys. Genom att göra dessa analyser i förundersökningsstadiet underlättas bedömningen av fornlämningarna informationsvärde inför en eventuell slutundersökningen. I syftet ingår även att bedöma fyndförekomst och fyndens kondition. Undersökningsresultaten skall utgöra ett fullgott underlag för planering inför en eventuell arkeologisk slutundersökning, och ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Metod och genomförande Förundersökningen utfördes av 3 arkeologer med hjälp av en grävmaskin. Undersökningsområdet omfattar m 2 varav bosättningslämningar kunde dokumenteras på m 2 (Brunnby RAÄ 302). Av denna yta ligger ca m 2 inom detaljplanen medan drygt m 2 ligger utanför och utgörs av en skogsklädd backe (Flundrarp 8:125, Stubbarp 7:24). Tre ytor banades inom det detaljplanelagda området. Ytornas placering valdes utifrån resultat av utredningen. En av schakten lades i södra delen medan de andra två (mellersta och norra schaktet) lades i norra delen av förundersökningsområdet till en sammanlagd yta av ca m 2 vilket motsvarar ca 11% av förundersökningsområdet. Schaktningen av matjordslagret utfördes med hjälp av en bandburen grävmaskin med en skopbredd på ca 1,8 m. Matjordsdjupet varierade mellan 0,25-0,4 m. Utvalda anläggningar undersöktes med spade och grävsked och miljöprover och kolprover togs. Samtliga anläggningar, prov och schakt mättes in med RTK GPS och dokumenterades i fältdokumentationsprogrammet Intrasis. Efter fältarbetets avslutande återfylldes schakten. Figur 3. Förundersökningsområdet med maskingrävda schakt och anläggningar markerade mot bakgrund av Fastighetskartan. 8

11 STUBBARP Norra schaktet Skyddsområde Mellersta schaktet Södra schaktet Skyddsområde Undersökning Förundersökningsytor Stolphål Ränna Grop Härd 9

12 Analyser Ett träkolsprov skickades iväg för vedartsanalys till Ulf Strucke vid Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Resultaten från analysen av kolbitarna i kontexten var att de kunde artbestämmas till hassel. En av kolbitarna valdes ut för datering med hjälp av 14 C-analys. I nedanstående tabell presenteras analysresultatet. Analysen genomfördes på Ångströmslaboratoriet Tandemlaboratoriet Uppsala Universitet. Anl. I Kontext Prov I Lab. Nr. 14 C-datering Kalibr. 1σ Kalibr. 2σ A585 Härd PM1282 Ua ±30 BC BC Tabell C-datering från Flundrarp 8:125. Stolphål Ränna Grop Figur 4. Södra schaktet. 10

13 Resultat Södra schaktet Området var beläget längst ner i södra delen av exploateringsområdet och utgjordes av relativt flack åkermark. Schaktytan var ca 370 m² och innehöll 15 inmätta anläggningar varav 6 undersöktes. Av de inmätta anläggningarna tolkades 6 utgöra gropar. Fyllningarna var humösa vilket tyder på en datering till historisk tid. I en av groparna hade en ansenlig mängd sten deponerats. Inom schaktet påträffades 7 möjliga stolphål. e bildade dock inga tolkningsbara strukturer och endast två undersöktes. et ena stolphålet hade humös fyllning medan det andra var diffus i färgningen. Övriga två anläggningar utgjordes av en möjlig ränna samt ett stenlyft. Inga föremål påträffades. Mellersta schaktet Schaktet var beläget ca 75 m nordost om det södra schaktet inom samma åkermarksplatå. Schaktytan var ca 580 m² och innehöll 29 inmätta anläggningar varav 28 undersöktes. Totalt påträffades två gropar, två härdar, fyra rännor, 14 stolphål och sex stenlyft. En av groparna var avlång och innehöll kraftigt humös fyllning. en andra gropen (A853) var grund och innehöll träkol. en ena härden (A585) var något oval och mätte 1,4 x 1,15 m och var 0,2 m djup. en innehöll rikligt med skörbränd sten, sot och kol. En 14 C-datering gav en ålder till senare delen av äldre bronsålder. en andra härden var betydligt modernare och innehöll humös sotig fyllning men ingen sten. I nordvästra delen av schaktet undersöktes två motstående och parallella rännor. Ytterligare två motstående och parallella rännor snittades i sydöstra delen. Till storlek och form var rännorna olika. Bredden och djupet varierade också inom varje ränna. Funktionen är oklar och deras oregelbundenhet talar emot att ha ingått i någon form av huskonstruktion. Efter schaktningen syntes en rad med möjliga stolphål i schaktets södra del. Sex av anläggningarna visade vara stenlyft. Tio av de undersökta stolphålen hade humös fyllning vilket tolkar dessa som relativt moderna. Endast ett stolphål gav intrycket att vara förhistoriskt (A910). Fyllningen utgjordes av grå, lerig, siltig sand med inslag av träkol. En större sten i botten talar för att det har varit stenskott. Samtliga utom ett stolphål undersöktes. Inga föremål påträffades i schaktet. Norra schaktet Schaktet var beläget i den nordligaste delen av exploateringsområdet men inom samma åkermarksplatå som de båda övriga. Schaktytan var ca 390 m² och innehöll 6 inmätta anläggningar varav 5 undersöktes. Totalt påträffades tre härdar, två rännor och ett stolphål. 11

14 A585 A910 Stolphål Ränna Grop Härd Figur 5. Mellersta schaktet. Figur 6. Härd A585. Taget från söder. Foto: Bo Friman. 12

15 A1183 A1145 Stolphål Ränna Härd Figur 7. Södra schaktet. Två runda härdar med skörbränd sten och mycket sot undersöktes (A1145 och A1183). e innehöll inga fynd men tolkas kunna vara samtida med A585. Ytterligare en härd undersöktes men den humösa fyllningen pekar mot en betydligt senare datering. Två rännor som löpte i nord sydlig riktning undersöktes. Fyllningarna var humösa och den ena rännan innehöll rikligt med sten. e tolkas vara moderna och har delvis använts för deponering av sten. Inga föremål påträffades i schaktet. Sammanfattande diskussion och arkeologisk utvärdering Utredningen visade på förekomsten av rikligt med gropar, stolphål och härdar. e tre förundersökningsschakten förlades inom de anläggningstätaste områdena och det finns därför ingen anledning att ytterligare lämningar är belägna inom de oschaktade delarna av exploateringsområdet. Fornlämningen kan därför anses avgränsad åt norr, öster och söder. 13

16 Sammantaget var huvuddelen av de påträffade lämningarna relativt moderna och med hög humushalt i fyllningarna. Endast ett fåtal anläggningar (tre härdar och ett stenskott stolphål) vittnar om förhistoriska aktiviteter. Inga fynd påträffades. Eftersom Kullabergsområdet är ett fornlämningstätt område samt att undersökningsområdet utgjordes av ett gynnsamt terassläge för bosättningar, var förväntningarna höga. essutom ligger omedelbart väster om även en exponerad höjd med bra grav- och boplatsläge. ateringen av härden visar dock på att aktiviteter har ägt rum på platsen under yngsta delen av äldre bronsålder. Lämningarna kan representera utkanten av en närbelägen boplats eller gravplats, troligtvis belägen väster om undersökningsområdet. Förslag till åtgärder Eftersom förundersökningsschakten förlades inom de anläggningstätaste områdena och att det inte finns förhoppningar att påträffa ytterligare lämningar föreslås inga ytterligare arkeologiska åtgärder inom den detaljplanerade delen av fornlämningen. et är däremot viktigt att höjden omedelbart väster om, som utgör en del av fornlämningen men som ligger utanför detaljplaneområdet, får ha kvar sitt skydd. Referenser Carlie, A Om gropkeramisk kultur i Skåne, speciellt Jonstorp. I (red.). Adamsen, C. & Ebbesen, K. Stridsøksetid i Sydskandinavien. Beretning fra et symposium X i Vejle. Arkeologiska skrifter 1. København. Lidén, O Sydsvensk stenålder I. Skivyxekulturen.. Lund. Lidén, O Sydsvensk stenålder II. Gropkeramikskulturen. Lund. Lidén, O Aktuella sydsvenska stenåldersproblem. Lund. Löfgren, A Rapport Rekekroken 13:4 m.fl., Jonstorp 33:1 m.fl. Jonstorp socken, fornlämningarna 2 och 3, Skåne. Riksantikvarieämbetet Byrån för arkeologiska undersökningar. ATA. Rapport dnr 3491/8. Malmer, M. P Gropkeramikboplatsen Jonstorp RÄ. Antikvarisk Arkiv Thorén, H Arkeologisk utredning Skåne, Brunnby socken, Flundrarp 8:125. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:20. Wallin, L Arkeologisk utredning, Stubbarp 7:14, Brunnby socken, Höganäs kommun, Skåne, Wallin kulturlandskap och arkeologi, Rapport 2003:56. 14

17 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011:114. Undersökningstid: 18 april 25 april Projektgrupp: Bo Friman, Magnus Andersson och Adam Bolander. Underkonsulter: Kungsbacka Grävcentral, Byggnadsmaskiner AB, Europeisk biluthyrning (Europcar), Ångströmlaboratoriet Uppsala Universitet, Kontoret för keramiska studier (KKS). Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: 1350 kvadratmeter. Läge: GS-Fastighetskartan, blad Fjälastorp 3C 8a, Krapperup 3B 8j. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. okumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska ar ki vet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga dokumentationshandlingar föreligger förutom denna rapport. igital dokumentation: förvaras i form av ett Intrasisprojekt med beteckningen UV2011:114 på en server hos Riksantikvarieämbetet. Beslutad kostnad: kr. Faktisk kostnad: kr. 15

18 16

19

20