Energideklaration för byggnader en regelsammanställning

Transkript

1 Boverket Energideklaration för byggnader en regelsammanställning med ändringar t.o.m. (BFS 2007:14 BED 2)

2

3 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning Boverket september 2007

4 Titel: Energideklaration för byggnader en regelsammanställning Utgivare: Boverket september 2007 Upplaga: 2 Antal ex: 500 Tryck: Boverkets kopiering ISBN: Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2007

5 3 Förord Denna regelsammanställning har tagits fram för att underlätta för byggnadsägare, energiexperter, kommunala tjänstemän och andra som är intresserade av energideklaration av byggnader. För att i Sverige införa den del av EG-direktivet om byggnaders energiprestanda som kräver energideklaration av byggnader har fyra stycken författningar beslutats. Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av energiexpert (BFS 2007:5) Lag som beslutas av riksdagen, förordning som beslutas av regeringen och föreskrifter som myndigheter beslutar är bindande regler. Allmänna råd är exempel på hur regler kan följas. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda fastställdes krav om energideklaration (energicertifiering enligt direktivet). Syftet med direktivet är att minska Europas beroende av import av energi samt att begränsa koldioxidutsläpp från bostads- och tjänstesektorn som idag använder 40 % av Europas slutliga energianvändning. Fyra svenska utredningar med anknytning till direktivet har genomförts under åren 2002 till Ett stort tack till alla remissinstanser, referensgrupper, Boverkets Energiråd, Byggråd och Kvalitetsråd, Swedac, fastighetsägare, Energimyndigheten, certifieringsorganisationer och utbildningsorganisationer för alla värdefulla synpunkter Boverket har mottagit under arbetet med föreskrifterna. När föreskrifterna var klara tackade Boverkets generaldirektör Ines Uusmann de som tagit fram förslagen. Det är framförallt Hans-Olof Karlsson Hjorth, Thomas Johansson, Mari-Louise Persson, Sofia Kvarnström, Malin Andersson och Otto Ryding som arbetat med det tekniska innehållet i föreskrifterna, Yvonne Svensson som arbetat med att föreskrifternas juridiska korrekthet, Karl-Erik Svensson som ansvarat för uppbyggnaden av energideklarationsregistret Gripen, David Larsson, Paula Hallonsten och Jonas Molinder som har stått för konsekvensutredningsarbetet samt divisionscheferna Annika von Scheele och Lise Langseth som varit interna beställare. När nu dessa regler är beslutade återstår en del förberedelsearbete innan fastighetsägare kan uppfylla sin deklarationsplikt: Swedac ska med hjälp av Boverkets föreskrifter ackreditera certifieringsorgan och kontrollorgan. Utbildningsorganisationer kan med hjälp av innehållet i föreskriften om certifiering av energiexpert genomföra utbildningar. När certifieringsorganen är ackrediterade kan de certifiera energiexperter. Boverket fortsätter att förbereda det elektroniska registret för energideklaration.

6 4 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning När företag har certifierade experter i arbetsledande ställning och ackrediterat sitt företag som kontrollorgan kan de utföra energideklarationer. Hjälpmedel för utbildningsorganisationer, energiexperter, fastighetsägare, energirådgivare och kommunala handläggare planeras att ta fram under våren av olika myndigheter och organisationer enligt följande: Faktablad om olika energieffektiva åtgärder är under produktion vid Boverket. En handbok för energideklaration av flerbostadshus och lokalbyggnader tas fram av SIS förlag och med planerad utgivning i april. Det finns ca 45 preliminära europeiska standarder pren med anknytning till energideklaration. Arbetet i Sverige pågår i SIS tekniska kommitté 189. Ett projekt för att beskriva svenska indata för att användas i vissa av dessa standarder pågår. En underlagsrapport till en av utredningarna som beskriver hur åtgärdsförslag kan tas fram och som utförts på uppdrag av Energimyndigheten är under uppdatering. En sammanslutning av fastighetsägare i olika organisationer arbetar med att ta fram hjälpmedel dels hur kostnadseffektivitet kan beräknas och dels hur den temperade arean, A temp, kan beräknas utifrån uthyrningsbara areor. Ytterligare material kommer att ges ut efter att Boverket har genomfört informationsdagar i Malmö, Stockholm och Göteborg under februari till april. En kortfattad information om innehållet i författningarna ges här. Byggnadsägarna ansvarar för att deras byggnader deklareras. Några byggnadskategorier är enligt förordningen och föreskriften undantagna. De som enligt lag och förordningen ska upprätta deklarationen är ackrediterade kontrollorgan med certifierade experter. Vad som ska deklareras och informeras om återfinns i lagen, förordningen och föreskriften om energideklaration av byggnader. Det är energiprestanda, referensvärden, kostnadseffektiva åtgärdsförslag, uppgifter om funktionskontroll av ventilationssystem och radonmätning. Tidpunkten för deklaration återfinns i lagen. Senast årsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsrättshus, lokaler samt specialbyggnader över kvadratmeter ha genomgått en energideklaration. Egnahemsägare ska vara deklarerade från 1 januari 2009 vid försäljning. För nybyggda hus finns det tidsangivelser även i föreskriften om energideklaration av byggnader. Oberoendet regleras i förordningen och föreskriften om energideklaration, (BFS 2007:4). Oberoendet säkras genom att alla deklarationer ska utföras av ackrediterade kontrollorgan. Kompetensen hos energiexperten regleras i båda föreskrifterna. Minst en person i arbetsledande ställning hos kontrollorganet ska vara certifierad enligt föreskriften om certifiering av energiexpert, (BFS 2007:5). Besiktning regleras i lag, förordning och föreskrift om energideklaration av byggnader. Att göra bättre än statliga regler är alltid tillåtet. System att deklarera byggnader ur fler aspekter än energianvändning, ventilation och radon finns på marknaden. I Bygga Bo-dialogen undersöks i klassningsprojekt vilka aspekter som är viktigast, se

7 5 Ska vi kunna nå miljömålet som Sveriges riksdag antog i juni 2006, att med utgångspunkt i 1995 års användning minska energianvändningen med 20 % till 2020 och 50 % till 2050, är det viktigt att inte endast deklarera utan även att genomföra många av de åtgärdsförslag som framkommer vid deklarationen. Energitjänstdirektivet, som regeringen precis tillsatt en utredning för, kommer troligen att vara pådrivande för att energieffektiviseringar genomförs. Till sist vill jag åter påminna om syftet med energideklarationen och åtföljande åtgärdsförslag. Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. I denna uppdaterade utgåva har vi kompletterat med ändringarna i föreskrifterna och allmänna råden om energideklaration för byggnader, BED 2. Ändringarna är markerade med kantstreck. Karlskrona 27 september 2007 Nikolaj Tolstoy

8 6 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning

9 7 Innehåll Lag om energideklaration för byggnader... 9 Förordning om energideklaration i byggnader Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert... 33

10 8 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning

11 9 SFS 2006:985 Utkom från trycket den 30 juni 2006 Lag om energideklaration för byggnader utfärdad den 21 juni Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. 2 Lagen skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat. Definitioner 3 I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, oberoende expert: en person som enligt denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader, och tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Skyldighet att energideklarera byggnader 4 Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad skall se till att det finns en energideklaration för byggnaden. 5 Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltid finns en energideklaration som inte är äldre än tio år 1. om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och har en total användbar golvarea som är större än kvadratmeter, eller 2. om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. 6 När en byggnad eller en andel i en byggnad säljs, skall den som äger byggnaden se till att det för byggnaden finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år. Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader 7 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna i Prop. 2005/06:145, bet. 2005/06:BoU9, rskr. 2005/06: Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda (EGT L 1, , s. 65, Celex 32002L0091).

12 10 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning SFS 2006:985 Besiktning av en befintlig byggnad 8 Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad skall byggnadens ägare se till att byggnaden besiktigas, om det behövs för att en deklaration skall kunna upprättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om besiktning. Energideklarationens innehåll 9 I en energideklaration skall det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som skall användas enligt första stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1-5 skall lämnas i en deklaration. 10 Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem med en effekt som är högre än 12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet, skall det i en energideklaration anges 1. uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av kyla i byggnaden, och 2. om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintliga systemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system eller en annan metod att kyla byggnaden. Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 11 Om en byggnad inte skall energideklareras enligt 5 eller 7, men det finns ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 10, skall byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas på det sätt som behövs för de uppgifter som anges i 10 1 och 2 och att sådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning. Oberoende expert 12 Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 första stycket skall se till att det finns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall utse en oberoende expert, som gör en besiktning enligt 8 eller 11 och upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll.

13 Lag om energideklaration för byggnader 11 SFS 2006:985 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav i fråga om sakkunskap och oberoende som skall ställas på en oberoende expert. Tillgång till energideklarationerna 13 Den som äger en byggnad skall se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden är tillgänglig 1. på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad som anges i 5 1, eller 2. på en väl synlig plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad som anges i 5 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en energideklaration får placeras på en annan plats i en byggnad eller i anslutning till en byggnad. 14 Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 får köparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad. Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll till Boverket 15 Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 första stycket skall se till att det finns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll eller den som enligt 14 låter upprätta en energideklaration skall se till att ett exemplar av deklarationen eller protokollet lämnas till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll. Energideklarationsregister 16 Boverket skall föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnats till verket enligt Boverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i energideklarationsregistret. 18 Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för 1. framtagande av statistik, 2. forskning, 3. uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen, 4. tillsyn, och 5. annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar och beslut. 19 Regeringen får meddela föreskrifter om 1. vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret, 2. urval och bearbetningar av personuppgifter,

14 12 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning SFS 2006: utlämnande på medium för automatiserad behandling, och 4. direktåtkomst till registret. 20 Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller i strid med föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas bestämmelserna om rättelse i personuppgiftslagen (1998:204). Skadestånd 21 Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har rätt till ersättning av staten. Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. I ärenden om ersättning företräds staten av den myndighet som regeringen bestämmer. 22 Utöver vad som följer av 21 gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Alternativa energiförsörjningssystem 23 Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som är större än kvadratmeter skall innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och redovisa om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen skall lämnas till tillsynsmyndigheten. Tillsyn 24 Den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet skall utöva tillsyn över att den som äger en byggnad fullgör de skyldigheter som anges i 11 första stycket och Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att ägaren till en byggnad skall fullgöra en sådan skyldighet som anges i 11 första stycket eller 13. Ett föreläggande får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten skall på begäran, i den utsträckning det behövs för tillsynen, få tillträde till sådana byggnader som avses i 13 samt utrymmen och områden som hör till sådana byggnader. Denna rätt omfattar inte bostäder. Om byggnadens ägare inte ger tillsynsmyndigheten tillträde när myndigheten har rätt till det får Kronofogdemyndigheten, efter tillsynsmyndighetens ansökan, besluta om särskild handräckning. Bestämmelser om sådan handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

15 Lag om energideklaration för byggnader 13 SFS 2006:985 Överklagande 26 En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenats med vite enligt 25 första stycket och Boverkets beslut om rättelse enligt 20 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 1 skall vara energideklarerade senast den 31 december Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 2 och som är flerbostadshus skall vara energideklarerade senast den 31 december I fråga om andra byggnader än flerbostadshus skall bestämmelsen i 5 2 tillämpas från och med den 1 januari Byggnader som avses i 4 eller 6 skall energideklareras första gången efter den 31 december Luftkonditioneringssystem som avses i 11 första stycket skall besiktigas första gången efter den 31 december För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldigheten enligt 4 inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 januari För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006 skall skyldigheten enligt 23 inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 oktober På regeringens vägnar GÖRAN PERSSON MONA SAHLIN (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)

16 14 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning

17 15 SFS 2006:1592 Utkom från trycket den 9 januari 2007 Förordning om energideklaration i byggnader utfärdad den 21 december Regeringen föreskriver 1 följande. Definitioner 1 Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader 2 Följande typer av byggnader är undantagna från skyldigheten att energideklareras. 1. Byggnader som inte kan bli föremål för någon åtgärd enligt 9 första stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader på grund av att de a) förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. eller 1 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., eller b) inte får förvanskas enligt 3 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10) för att de är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i ett bebyggelseområde av sådan karaktär. 2. Byggnader som huvudsakligen används för andakt eller religiös verksamhet. 3. Industrianläggningar och verkstäder. 4. Fritidshus med högst två bostäder. 5. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas högst två år. 6. Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring. 7. Fristående byggnader med en total användbar golvarea som är mindre än 50 kvadratmeter. 8. Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som, på grund av byggnadens utformning eller den verksamhet som bedrivs i byggnaden, är av hemlig natur. 3 Skyldigheten att energideklarera enligt 5 2 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader gäller inte om 1. upplåtelsen är tillfällig eller avser en sådan liten del av byggnaden att upplåtelsen har en obetydlig påverkan på byggnadens energiprestanda, 2. upplåtelsen sker mellan företag som tillhör samma koncern, 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda (EGT L 1, , s. 65, Celex 32002L0091).

18 16 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning SFS 2006: upplåtelsen sker genom arrende, vars huvudsakliga syfte är upplåtelse av jord och byggnaden eller delen av byggnaden används till annat än bostad åt arrendatorn, eller 4. byggnaden är ett en- eller tvåbostadshus som upplåts a) av byggnadens ägare på grund av dennes arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, sjukdom eller därmed jämförbara personliga förhållanden, b) med testamentarisk nyttjanderätt, eller c) till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan disponerar byggnaden när upplåtelsen sker. 4 Skyldigheten att energideklarera enligt 6 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader gäller inte vid försäljning 1. mellan företag som tillhör samma koncern, 2. genom expropriation eller inlösen, 3. från ett konkursbo eller genom exekutivt förfarande, eller 4. till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan disponerar byggnaden. 5 Boverket får meddela närmare föreskrifter om undantag enligt 2-4. Besiktning av en befintlig byggnad 6 Om en energideklaration enligt 9 första stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader skall innehålla rekommendationer om åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, skall deklarationen föregås av en besiktning som gör det möjligt att bedöma åtgärdens påverkan på inomhusmiljön och kostnadseffektivitet. Boverket får meddela föreskrifter om hur omfattande en besiktning behöver vara med hänsyn till byggnadens energiprestanda samt de ytterligare föreskrifter som behövs om besiktningen av befintliga byggnader enligt 8 lagen om energideklaration för byggnader. Energideklaration 7 När en uppgift om en byggnads energiprestanda anges i en energideklaration enligt 9 första stycket 1 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader skall byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning redovisas. För en byggnad som är ett en- eller tvåbostadshus skall energiprestandan enligt 9 första stycket 1 lagen om energideklaration för byggnader dessutom fastställas med utgångspunkt i byggnadens tekniska egenskaper och en normal användning av byggnaden. Boverket får meddela närmare föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda skall anges i en energideklaration. Innan sådana föreskrifter meddelas skall Boverket alltid ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig. 8 Boverket får meddela föreskrifter om 1. när en energideklaration enligt 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader senast skall vara upprättad,

19 Förordning om energideklaration i byggnader 17 SFS 2006: vilka referensvärden som skall användas enligt 9 första stycket 5 lagen om energideklaration för byggnader, och 3. vilka uppgifter som utöver 9 första stycket 1-5 lagen om energideklaration för byggnader skall anges i en energideklaration. Innan föreskrifter enligt första stycket 2 meddelas skall Boverket alltid ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig. Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 9 Boverket får meddela föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning i fråga om sådana luftkonditioneringssystem som avses i 11 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Oberoende experter 10 En oberoende expert som utses för att upprätta en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall ha särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. Expertens oberoende och sakkunskap skall kunna styrkas 1. genom att a) experten, eller den som experten är anställd eller anlitad av, är ackrediterad som kontrollorgan enligt 14 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, och b) kontrollorganet, i fråga om det arbete som experten utför, har minst en person i arbetsledande ställning som certifierats för uppgiften av ett ackrediterat certifieringsorgan, eller 2. genom att experten uppfyller de krav på oberoende och sakkunskap som enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas för motsvarande experter i det landet. I fråga om byggnader som ägs av kontrollorganet, eller av någon som tillhör samma koncern som kontrollorganet, får energideklarationer och besiktningsprotokoll inte upprättas av den som även ansvarar för service, reparationer eller underhåll av samma byggnader. 11 Boverket får meddela föreskrifter om 1. de krav som enligt 10 första stycket skall ställas i fråga om särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader, 2. vilken typ av ackrediterat kontrollorgan som enligt 10 andra stycket 1 a krävs för att säkerställa kontrollorganets oberoende ställning med hänsyn till uppdragsgivare, ägar- och affärsmässiga förhållanden och andra omständigheter, och 3. de krav som skall ställas för certifiering enligt 10 andra stycket 1 b samt om certifieringsförfarandet. Tillgång till energideklarationerna 12 Boverket får meddela föreskrifter om att en energideklaration eller en del av en energideklaration får placeras på en annan likvärdig plats i en byggnad än vad som anges i 13 första stycket lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, eller i anslutning till en sådan byggnad som avses i 13 första stycket lagen om energideklaration för byggnader.

20 18 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning SFS 2006:1592 Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll till Boverket 13 Boverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll. Energideklarationsregister 14 Uppgifter som hämtats från energideklarationer och besiktningsprotokoll får registreras i energideklarationsregistret. 15 Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som Boverket gör för någon annans räkning för direkt marknadsföring får uppgifter i energideklarationsregistret om personnummer, fastighetsbeteckning, byggnadsbeteckning, adress, en byggnads energiprestanda, referensvärden eller radonmätning inte behandlas. 16 Sådana uppgifter som anges i 15 får lämnas ut på medium för automatiserad behandling endast för de ändamål som anges i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. 17 Boverket får i det enskilda fallet medge direktåtkomst till energideklarationsregistret för 1. den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, om det sker för det ändamål som anges i 18 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, 2. Statens energimyndighet, 3. oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag, och 4. byggnadsägare, för sökningar på byggnader som de äger. Denna förordning träder i kraft den 1 februari På regeringens vägnar MAUD OLOFSSON Egon Abresparr (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)

21 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BED 19 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4 BED 1) Ändringar införda t.o.m. BFS 2007:14 BED 2. Med stöd av 5-9 samt förordningen (2006:1592) om energideklarationer för byggnader föreskriver Boverket följande: Inledning 1 Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. De allmänna råden innehåller rekommendationer och exempel beträffande tillämpningen av föreskrifterna i denna författning, i lagen och i förordningen. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre typsnitt och indragen text omedelbart efter den föreskrift som de hänför sig till. Termer som inte särskilt förklaras i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklarationer för byggnader eller i denna författning, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95. Definitioner 2 I denna författning avses med: A temp Den golvarea i temperaturreglerade utrymmen som är avsedd till att värmas till mer än 10 C och som är begränsade av klimatskärmens insida. A temp skall anges i m 2 Byggnaders energianvändning Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar eller dylikt) och övrig fastighetsel [kwh/år]. Komfortkyla Luftkonditioneringssystem Den kyla som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort. Ett system för komfortkyla som innebär att kylan produceras av en kylmaskin, fjärrkyla, frikyla eller dylikt och distribueras i huset med vattenkyld ventilationsluft och/eller av kylvatten. I komfortkylsystem ingår också slutapparater i rum (tilluftsdon, kyltak eller kominationer där tilluften och/eller rumsluften kyls av kylbatterier).

22 20 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning Normalårskorrigering Att med hjälp av en omräkningsfaktor ta hänsyn till det aktuella uppvärmningsårets utomhusklimat i förhållande till det normala utomhusklimatet. Beräknas enligt bilaga 2. Undantag från skyldighet att energideklarera byggnader 3 Vid energideklaration av byggnader som har förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. eller 1 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., eller är sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 3 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10), får enbart sådana rekommendationer om åtgärder lämnas, som inte riskerar att skada byggnadens kulturvärden. Riskerar samtliga kostnadseffektiva rekommendationer att skada byggnadens kulturvärden, behöver inte byggnaden energideklareras. Allmänt råd Åtgärder som intrimning av styr- och reglerfunktioner eller renovering av läckande fönster och dörrar, skadar normalt inte en byggnads kulturvärden. Fönsterbyten eller tilläggsisolering kan däremot innebära hög risk för att byggnadernas kulturvärden skadas. Besiktning av befintliga byggnader 4 Omfattning av besiktning, enligt förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader, skall anpassas till i vilken mån besiktningen kan leda till rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder utan negativa konsekvenser för inomhusmiljön, byggnadens kulturvärden och andra väsentliga egenskapskrav. Omfattningen av besiktning i övrigt skall bedömas utifrån de uppgifter som byggnadens ägare överlämnat till den oberoende experten. Allmänt råd I bedömningen av kostnadseffektivitet bör även kostnaden för besiktningen vägas in. Ju högre energianvändning per m 2 och år desto större utrymme för besiktning och därmed för rekommendationer till kostnadseffektiva åtgärder kan finnas. De uppgifter som avses i andra stycket ovan är, byggnadens energianvändning och areor, obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet och radonmätning samt övriga uppgifter som skall anges i energideklarationen. I de fall den oberoende experten bedömer att det inte finns kostnadseffektiva åtgärder i den omfattning att besiktning är motiverad, kan den oberoende experten i stället ge generella råd om effektivisering, vilka är anpassade till aktuell byggnadskategori. Byggnaders energiprestanda 5 Byggnaders energiprestanda, uttryckt i kwh/m 2 och år, skall anges som, den normalårskorrigerade uppmätta energianvändningen i byggnaden, fördelad per A temp exklusive eventuell area för varmgarage i byggnaden, om inte varmgaraget är en egen byggnad.

23 BED 21 Byggnader där den oberoende experten konstaterar att det inte går att få fram uppgifter om den faktiska energianvändningen, får istället deklareras genom att energiprestandan beräknas med relevant beräkningsprogram. Allmänt råd Har byggnadsägaren tillgång till alternativa area mått, exempelvis boarea (BOA) eller lokalarea (LOA), kan i befintlig bebyggelse A temp beräknas med utgångspunkt från dessa areor. När en- eller tvåbostadshus energideklareras kan den oberoende experten med hjälp av byggnadens ägare och/eller brukare, kommunicera uppgifter som är nödvändiga för att kunna urskilja den energianvändning som behövs för byggnadens tekniska egenskaper från övrig energianvändning. Om byggnadens energianvändning utgår från en gemensam mätpunkt för flera byggnader bör energianvändningen fördelas på de ingående byggnaderna genom en uppskattning av respektive byggnads energianvändning. Sammanbyggda byggnader kan deklareras i samma deklaration om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem. För energislag som måste omvandlas till kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. Exempel på olika bränsleslags energivärden finns i Energimyndighetens årliga skrift Energiläget. Vid nybyggnad motsvaras byggnaders energiprestanda, av byggnaders specifika energianvändning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57, i dess lydelse genom BFS 2006:12). Krav på mätsystem för mätning av specifik energianvändning i nya byggnader finns i Boverkets byggregler (BFS 1993:57). Senaste tidpunkt för energideklaration för nya byggnader 6 Nya byggnader skall deklareras senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk, dock inte senare än två år efter att ett slutbevis utfärdats. Allmänt råd Om byggnaden säljs inom tvåårsperioden kan den eventuella beräkning som ligger till grund för verifieringen av energianvändningen enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57 i dess lydelse genom BFS 2006:12) utgöra underlag för beräkning av energiprestandauppgiften. Detta bör i så fall anges i deklarationen. Vid senare verifiering genom mätning efter andra uppvärmningssäsongen kan energideklarationen justeras av den oberoende experten med avseende på denna uppgift. Referensvärde 7 Som referensvärde skall anges, dels de krav på specifik energianvändning i nya byggnader som gäller enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57), EP ref,nyb, dels ett för byggnadskategorin typiskt intervall för energiprestanda EP ref. Typiska intervall för olika byggnadskategoriers referensvärden skall beräknas enligt bilaga 1. Övriga uppgifter som skall anges i energideklarationen. 8 I deklarationen skall, utöver de uppgifter som följer av 9 och 10 i lagen om energideklarationer för byggnader och 7 i förordningen om

24 22 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning energideklaration för byggnader, även anges de uppgifter som följer av det elektroniska formulär som fastställts av Boverket. Omfattning av besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 9 De luftkonditioneringssystem som skall besiktigas enligt 11 lagen om energideklaration för byggnader skall besiktigas i den omfattning detta krävs dels för att systemets effektivitet skall kunna bedömas dels för att jämförelse skall kunna göras mellan systemets kyleffekt och storleken på byggnadens kyleffektbehov. Allmänt råd Effektivitet hos kylsystem kan bedömas med hjälp av uppgifter om systemets storlek, byggnadens kylbehov samt dess drift, reglering och skötsel. Storleken på kylsystemet kan anges som nominell kyleffekt. Nominell kyleffekt kan beräknas enligt SS-EN Storleken på en byggnads kyleffektbehov kan anges som det projekterade kyleffektbehovet under förutsättning att verksamheten i byggnaden är densamma som vid projekteringen. I annat fall bör detta värde korrigeras eller beräknas på nytt. Kylbehovet i byggnader kan begränsas genom bland annat solavskärmning, effektiv belysning och utrustning för att minska byggnadens interna värmelaster eller alternativa kylmetoder i form av nattkyla, kylackumulering i byggnadsstommen eller liknande kylsystem som inte kräver tillskott av elenergi. Åtgärdsförslag bör ange hur kyleffekten kan bibehållas med lägre elanvändning alternativt minskas till byggnadens faktiska kylbehov. Vägledning för framtagande av dessa åtgärdsförslag finns i pren "Ventilation for buildings - Energy Performance of Buildings - Guidelines for inspection of air-conditioning systems" och i Svensk kylnorm från Kylbranschens Samarbetsstiftelse,( KYS). Intervall för besiktning av luftkonditioneringssystem 10 Intervallen för besiktning av luftkonditioneringssystemen får högst vara tio år i de fall besiktningsprotokoll skall upprättas enligt 11 lagen om energideklaration för byggnader. Allmänt råd Luftkonditioneringssystem kan även omfattas av andra kontroller, till exempel, funktionskontroll enligt förordning om funktionskontroll av ventilationssystem eller kontroll enligt föreskrifter från Statens Naturvårdsverk. Om anläggningen omfattas av någon av dessa kontroller kan en samordning ske, t.ex. med var femte funktionskontroll av ventilationssystemet, när ventilationskontrollintervallet är två år eller var tredje kontroll när då intervallet är tre år. Uppgifter för besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem med mer än 12 kw kyleffekt. 11 I besiktningsprotokoll skall utöver, de uppgifter som följer av 10 lagen om energideklaration för byggnader, även anges de uppgifter som följer av det elektroniska formulär som fastställts av Boverket.

25 BED 23 Krav på oberoende 12 Oberoende enligt 10 andra stycket a) förordningen (2006:1592) om energideklaration av byggnader skall styrkas genom ackreditering som kontrollorgan typ A, B eller C enligt SWEDAC:s föreskrifter om kontrollorgan, där kontrollorganets oberoende gentemot uppdragsgivare, ägar- och affärsmässiga förhållande samt andra omständigheter säkerställs. Krav på kompetens 13 Kompetens enligt 10 andra stycket b) förordningen (2006:1592) om energideklaration byggnader hos kontrollorganet skall styrkas genom att minst en person i arbetsledande ställning är certifierad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexperter (BFS (2007:5 CEX1) Allmänt råd Kompetensen hos kontrollorganet indelas i normal art, kvalificerad art eller för besiktning av luftkonditioneringssystem. Tillgång till energideklarationerna. 14 En Sammanfattning av energideklarationen enligt Boverkets formulär skall om inte annat följer av 15 alltid hållas tillgänglig i enlighet med 13 första stycket i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. I de fall endast denna hålls tillgänglig på sådant sätt, skall uppgift om var energideklarationen i övrigt finns tillgänglig anges. Allmänt råd En för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnader enligt 5 1 lagen om energideklaration för byggnader kan vara i en reception eller vid byggnadens mest frekventerade entré. En väl synlig plats i byggnader enligt 5 2 lagen om energideklaration för byggnader kan vara i anslutning till byggnadens naturliga vägar för in- och utgång. När ett intyg från en funktionskontroll av ventilationssystemet enligt förordning om funktionskontroll av ventilationssystem finns anslaget bör, i vart fall, Sammanfattningen av energideklarationen anslås i anslutning till intyget. 15 Om det med hänsyn till byggnadens kulturvärden inte finns någon lämplig plats, i byggnaden, får hela eller delar av energideklarationen anslås i nära anslutning till byggnaden eller tillhandahållas lätt tillgänglig på annat sätt. Överlämnande av deklarationer och besiktningsprotokoll. 16 Energideklarationer respektive besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem skall göras på av Boverket fastställt formulär. Energideklaration respektive besiktningsprotokoll skall undertecknas av för ändamålet behörig person. 17 För att få överföra uppgifter elektroniskt till Boverkets register över energideklarationer och besiktningsprotokoll, krävs behörighet. Sådan behörighet ges, åt fysisk person som efter begäran av tekniskt ansvarig enligt ISO/IEC inom av SWEDAC för ändamålet ackrediterat kontrollorgan enligt 13 eller efter begäran åt oberoende expert enligt 10 andra

26 24 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning stycket punkt 2 förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Begäran om behörighet skall ske på av Boverket fastställt formulär och skickas till Boverket. Behörigheten upphör vid den tidpunkt då kontrollorganet anmält att behörigheten inte längre är aktuell. Under den tid när en fysisk person har behörighet att lämna uppgifter enligt ovan för ett kontrollorgans räkning, ansvarar kontrollorganet för riktigheten i de lämnade uppgifterna. Boverket får upphäva en behörighet att överföra uppgifter elektroniskt till Boverkets register. Övergångsbestämmelser BFS 2007:4 BED 1 Denna författning träder i kraft den 16 februari BFS 2007:14 BED 2 Denna författning träder i kraft den 1 september 2007.

27 BED 25 Bilaga 1 Referensvärden 1 Krav i nya byggnader; EP ref, nyb = f (nybyggnadskategori, klimatzon, q (om q i lokaler > 0,35 l/s, m 2 )), [kwh/m 2, år] q = genomsnittligt uteluftsflöde under uppvärmningssässongen [l/s,m 2 ] Tabell 1 Nybyggnadsreferensvärde, EP ref, nyb, [kwh/m 2, år] Nybyggnadskategori \ klimatzon Norr Söder En- och tvåbostadshus, uppvärmda med direktverkande el övriga en- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokaler, tillägg för ventilationsenergi i lokaler* *om genomsnittliga q > 0,35 l/s, m *(q-0,35) *(q-0,35) 2 Typiska intervall; De typiska intervallen bygger på statistiska data som utgår från en referensbyggnad placerad i Eskilstuna kommun, byggt efter 1975, friliggande, utan kylanvändning och med fjärrvärme som värmekälla. Korrektionsfaktorn för denna byggnad är 1,00. Referensvärden för byggnader under andra betingelser korrigeras med hänsyn till byggnadskategori, ålder, kommun, värmekälla, byggnadstyp och kylanvändning enligt nedanstående funktioner. EP ref = f (ålder, kommun, värmekälla, byggnadstyp) [kwh/m 2, år] = (E uppv * X ålder * X kommun * X byggnadstyp +E vv ) * X värmekälla +E fastighetsel +E kyla 2.1 Intervall för referensvärden för en- och tvåbostadshus Faktor Parameter E uppv+vv 120 kwh/m 2 (Eskilstuna) X ålder Justering för ålder, se tabell 2 X kommun Justering för kommun, se tabell 4 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 5 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 6 Vid beräkning av aktuell byggnads energianvändning kan för en- och tvåbostadshus med normal användning följande schabloner användas: E uppv = E uppv+vv * 0,75 = 90 kwh/m2 E vv = E uppv+vv * 0,25 = 30 kwh/m2 E fastighetsel kan i en- och tvåbostadshus anses som försumbar, dvs. lika med 0 kwh/m 2. Energi för kylproduktion beaktas inte i referensvärdet för en- och tvåbostadshus.

28 26 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning Intervall för småhus är EP ref,+/- 10 %. Intervall, EP ref (småhus): EP ref = (90* X ålder * X kommun * X byggnadstyp +30) * X värmekälla Undre intervallgräns = 0,9*EP ref Övre intervallgräns = 1,10*EP ref Allmänt råd Vid beräkning av aktuell energiprestanda i eluppvärmda en- och tvåbostadshus kan följande schabloner användas: E uppv+vv = E total -E hushållsel E hushållsel = (530 + A temp *12+B*690)*1,25 [kwh/ år] B= antal boende 2.2 Intervall för referensvärden för flerbostadshus Faktor Parameter E uppv+vv 100 kwh/m 2 (Eskilstuna) E fastighetsel 20 kwh/m 2 X ålder Justering för ålder, se tabell 3 X kommun Justering för kommun, se tabell 4 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 5 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 7 För ett flerbostadshus med normal användning kan följande schabloner användas: E uppv = E uppv+vv * 0,75 E vv = E uppv+vv * 0,25 Energi för kylproduktion beaktas inte i referensvärdet för flerbostadshus. Intervall EP ref (Flerbostadshus): EP ref = (75* X ålder * X kommun * X byggnadstyp +25)* X värmekälla + 20 Undre intervallgräns = 0,9*EP ref Övre intervallgräns = 1,1*EP ref Allmänt råd Vid beräkning av aktuell energiprestanda i eluppvärmda flerbostadshus som inte har separat mätning för respektive lägenhet kan följande schabloner användas: E uppv+vv = E total -E hushållsel -E fastighetsel

29 BED 27 E hushållsel = 1040*n+300*m [kwh/år], (exklusive ventilationsfläktar, matförvaring och tvätt) n = antal lägenheter i byggnaden. m = antal personer i byggnaden. Schablonvärde för tvätt och tork: 160 kwh/person, år Schablonvärde för matförvaring: kwh/lägenhet, år (Det högre värdet för större hushåll och det lägre värdet för lägenheter med 1-2 rum och kök.) Intervall för flerbostadshus ges av EP ref +/- 10 % 2.3 Intervall för referensvärden för lokal- och specialbyggnader EP ref = f (kategori, kommun, värmekälla, byggnadstyp) [kwh/m 2, år] = (E uppv *X kommun * X byggnadstyp +E vv ) * X värmekälla + E fastighetsel + E kyla Faktor Parameter E uppv+vv Se tabell 8 E fastighetsel Se tabell 9 X kommun Justering för kommun, se tabell 4 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 5 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 7 Värdet för E fastighetsel, tabell 9, har en större osäkerhet varför den oberoende expertens bedömning har stor betydelse. Någon förenklad metod för fördelning av värmeenergin för uppvärmning respektive varmvattenproduktion kan inte ges utan det åligger den oberoende experten att göra denna fördelning. Energi för kylproduktion i byggnaden eller köpt fjärrkyla beaktas i referensvärdet för lokalbyggnader och specialbyggnader. Referensvärdet räknas således upp med den elenergi som krävts för kylproduktionen alternativt den mängd fjärrkyla som köpts in. Det åligger den oberoende experten att göra denna beräkning. Intervall EP ref (lokaler): EP ref=(e uppv *X kommun * X byggnadstyp +E vv ) * X värmekälla + E fastighetsel + E kyla Referensvärdesintervall ges av tabell 10.

30 28 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning 3 Övriga tabeller: Tabell 2 Justeringsfaktor ålder för en- och tvåbostadshus Ålder Justeringsfaktor (X ålder ) < ,3 1,0 Tabell 3 Justeringsfaktor ålder för flerbostadshus Ålder Justeringsfaktor (X ålder ) < nya hus 1,4 1,2 1,0

31 BED 29 Tabell 4 Justeringsfaktor kommun (D) Län Kommun Justeringsfaktor Nr Namn Namn (X kommun ) 10 Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Avesta, Hedemora, Säter 1,1 20 Dalarna Övriga utom Älvdalen 1,2 Älvdalen 1,3 09 Gotland Gotland 1,0 Gävle, Hofors, Ockelbo, 1,1 21 Gävleborg Sandviken och Söderhamn Övriga 1,2 13 Halland Laholm 0,9 Övriga 1,0 23 Jämtland Samtliga utom Åre 1,3 Åre 1,4 6 Jönköping Samtliga kommuner 1,0 Emmaboda, Kalmar, Nybro 0,9 8 Kalmar och Torsås Övriga 1,0 7 Kronoberg Markaryd och Tingsryd 0,9 Övriga 1,0 Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå 1,4 25 Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, 1,5 Pajala Gällivare och Kiruna 1,6 Samtliga utom, Osby och 0,9 12 Skåne Östra Göinge Osby och Östra Göinge 1,0 1 Stockholm Samtliga kommuner 1,0 4 Södermanland Samtliga kommuner 1,0 Enköping, Håbo, Knivsta, 1,0 3 Uppsala Norrtälje, Uppsala och Älvkarleby Övriga 1,1 Forshaga, Grums, Hammarö, 17 Värmland Karlstad, Kil, Kristinehamn, Säffle och Årjäng 1,0 Övriga 1,1 Bjurholm, Nordmaling, 1,3 Robertsfors, Umeå och Vännäs 24 Västerbotten Dorotea, Lycksele, Norsjö, 1,4 Skellefteå, Vilhelmina, Vindeln och Åsele Övriga 1,5 Härnösand, Kramfors och 1,2 22 Västernorrland Timrå Övriga 1,3 Arboga, Hallstahammar, 1,0 19 Västmanland Kungsör, Köping och Västerås

32 30 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning Övriga 1,1 Ale, Göteborg, Härryda, 0,9 Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, 14 Västra Götaland Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö Övriga 1,0 18 Örebro Askersund, Kumla och Laxå 1,0 Övriga 1,1 5 Östergötland Samtliga kommuner 1,0 Tabell 5 Justering för värmekälla Värmekälla Justeringsfaktor (X värmekälla ) Fjärrvärme El Olja Biobränslepanna (ved, flis mm) Pelletspanna Gaspanna Frånluftsvärmepump Markvärmepump (berg, mark, sjö) Uteluftsvärmepump (luft vatten) Uteluftsvärmepump (luft luft) 1 1 1,2 1,3 1,3 1,1 0,6 0,4 0,5 0,7 (hänsyn är taget till att varmvatten inte produceras) Tabell 6 Justering för byggnadstyp för en- och tvåbostadshus Byggnadstyp Justeringsfaktor (X byggnadstyp ) Friliggande Gavel Mellanliggande 1,0 0,9 0,8 Tabell 7 Justering för byggnadstyp övriga byggnader Byggnadstyp Justeringsfaktor (X byggnadstyp ) Friliggande Gavel Mellanliggande 1,0 0,8 0,7

33 BED 31 Tabell 8 Energi för uppvärmning och varmvatten för lokaler (Eskilstuna) Kategori Hotell, pensionat, elevhem Restaurang Kontor, förvaltning Butik/lager för livsmedelhandel Butik/lager för övrig handel Köpcentrum Vård, dygnet runt Vård, dagtid, serviceboende Skola, förskola, universitet Bad-, sport-, idrottsanläggningar Teater, konsert, övriga samlingslokaler (BFS 2007:14 BED 2) E uppv+vv kwh/m 2 (A temp ), år Tabell 9 Uppskattad fastighetsel för lokaler Kategori E fastighetsel kwh/m 2 (A temp ), år Hotell, pensionat, elevhem Restaurang Kontor, förvaltning Butik/lager för livsmedelhandel Butik/lager för övrig handel Köpcentrum Vård, dygnet runt Vård, dagtid, serviceboende Skola, förskola, universitet Bad-, sport-, idrottsanläggningar Teater, konsert, övriga samlingslokaler (BFS 2007:14 BED 2) Tabell 10 Referensvärdesintervall för lokaler Kategori Hotell, pensionat, elevhem Restaurang Kontor, förvaltning Butik/lager för livsmedelhandel Butik/lager för övrig handel Köpcentrum Vård, dygnet runt Vård, dagtid, serviceboende Skola, förskola, universitet Bad-, sport-, idrottsanläggningar Teater, konsert, övriga samlingslokaler (BFS 2007:14 BED 2) EP ref +/-10 % EP ref +/-10 % EP ref +/-20 % EP ref +/-10 % EP ref +/-10 % EP ref +/-10 % EP ref +/-10 % EP ref +/-20 % EP ref +/-20 % EP ref +/-20 % EP ref +/-20 %

34 32 Energideklaration för byggnader en regelsammmanställning Bilaga 2 Normalårskorrigering genom graddags- eller energiindexmetod. Graddagsmetod. Graddagar räknas ut som en summering av respektive orts skillnad mellan utetemperaturens dygnsmedelvärde och +17 C. Med inverkan av solinstrålning, internlaster och personvärme antas att en inomhustemperatur på ca 20 C erhållas. Uppvärmningsbehovet antas vara noll vid en dygnsmedeltemperatur överstigande 13 C i oktober, 12 C i april och september, 11 C i augusti och 10 C i maj, juni och juli. Graddagar=Σ(17-T ute ) för dagar med uppvärmningsbehov En korrektionsfaktor beräknas som förhållandet mellan antalet graddagar under aktuell månad och antalet graddagar under motsvarande månad ett normalår. Normalårskorrigeringen beräknas genom att energi för uppvärmning divideras med korrektionsfaktorn ovan. För att få byggnadens energianvändning som utgör underlag för energiprestanda ska energi för varmvatten, komfortkyla och fastighetsel adderas. (BFS 2007:14 BED 2) T ute = utetemperaturens dygnsmedelvärde på respektive ort i enlighet med SMHI:s mätningar Energiindexmetod. Ekvivalenta graddagar (Ed h ) räknas ut som en summering av respektive orts skillnad mellan en ekvivalent temperatur och innetemperaturen (21 C) för varje timme dividerat med antalet timmar per dygn då ett värmebehov föreligger ED h = Σ (21-T e ), där T e är dygnsmedelvärdet av ekvivalent temperatur Energiindexet beräknas genom att aktuell månads ekvivalenta graddagar divideras med motsvarande månads ekvivalenta graddagar under ett normalår. Normalårskorrigeringen beräknas genom att energi för uppvärmning divideras med energiindexet. För att få byggnadens energianvändning som utgör underlag för energiprestanda ska energi för varmvatten, komfortkyla och fastighetsel adderas. (BFS 2007:14 BED 2)